Tid: Måndagen den 28 september 2015 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 28 september kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun Dnr /ON Tertialrapport 2 Dnr /ON Regeringens satsningar på ökad kvalitet inom äldreomsorgen Dnr /ON Taxor och avgifter 2016 Dnr /ON Information om byggnation av nytt LSS-boende Dnr /ON163 Föredraganden Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin Förvaltningsekonom Lena Glavander Verksamhetschef Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschefer Yvonne Gunnarsson-Nord och Helen Persson Verksamhetsutvecklare Mats Nilsson 9. Information 10. Anmälan om inkomna skrivelser 11. Anmälan av delegeringsbeslut Kim Pedersen (V) Ordförande

2 ,~..~. `'"'i' ~ti LILLA EDETS Kommunfullmäktiges protokoll : Jämställdhetsstrategi för Lilla Edet kommun Dnr 2014/KS397 'Sammanfattning L~~la Edets kommuns jämställdhetsberedning har tagit fram ett förslag till jäzliställdhetsstrategi för m 2018, Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha Jika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska. ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön. spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara ers drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män. i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på. lika villlcor. Det gäller att utgå från. både kvinnor, mäxis5 flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna. anpassa service och resurser utifrån. identi~~rade behovo Lilla Edets komrriun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin. fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen, Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld r nära relationer, Finansiering Inga särskilda medel finns anslagna i års mål- och resursplan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll -01 ~ 14 8 Arbetsutskottets protoko $ Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Jämställdhetsstrategi. W i

3 .~. _~~ `'"`i' ~ti \:_~-/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunfullmäktiges protokoll Yrkande Ingemar Ottosson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag punkt 1-3 och lämnar följande ändringsyrkande ipunkt 4: Kommunfullmäktig uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningar och starta en Demokrati och mångfaldsberedning. Linda Holmen Nordlund (V) yrkar bifall till Ingerr~ar Ottossons yrkande och. lämnar följande tilläggsyrkande: Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda möjlighet till att avsiktsförklara "Jämställt Västra Götaland", Julia Färjhage (C) yrkar bifall till Ingemar Ottossons och linda Holmen Nordlunds yrkande, Beslutsgång Ordföranden konstaterar först att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag punkt 1 ~å a Därefter ställer ordföranden kommunstyrelsens punkt 4 mot Ingemar Ottossons punkt 4 och. finner atp kommunfullmäktige bifaller Ingemar Ottossons yrkande. Till sist ställer frågor ordföranden om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Linda Holmen Nordlunds yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet. Beslut 1. Kommunfullmäktige antar jämställdhetsstrategi I~ommunfullmäkiige gör följande redaktionella ändring i jämställdhetsstrategin.: Ordet extern utbår i sista meningen under rubriken "Prioriterat mål' ~ 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnderna att arbetet enligt jämställdhetsstrategin redovisas enligt de rapporter som kommunens styrmodul angero 4. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda. förutsättningarna och starta en Demokrati- och mångfaldsberedning, 5. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda möjlighet till att a.vsiktsförklara "Jämställt Västra Götaland'9a Beslutet expedieras till Samtliga nämnder (inkl den reviderade Jämställdhetsstrategin) Kommunchefen i~ ~~~ ~~

4 Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål för jämställdhet I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Lilla Edets kommun har undertecknat deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR). Denna är framtagen av Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Deklarationen är ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att kommunens verksamheter ska ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras.

5 sid- 2 - Sveriges mål för jämställdhetspolitiken är dels att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sitt liv och sin livssituation. Grundtanken är att först när kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhället kan vi få ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Genom att jämställdheten främjar kvinnors och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet. Utgångspunkter för hållbar jämställdhet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Flera maktordningar, som t.ex. kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, spelar in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i ett jämställdhetsarbete behöver en medvetenhet finnas kring hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar. Men trots skillnader inom könen, finns det strukturella mönster i samhället som ger kvinnor och män olika sociala positioner och skilda villkor. Strategi Lilla Edets kommun skall vara pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och har ett viktigt uppdrag i att främja jämställdhet inom organisationen såväl som i samhället i stort. Som arbetsgivare finns exempelvis möjlighet att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och som servicegivare har Lilla Edets kommun möjlighet att erbjuda en jämställd samhällsservice som speglar individers behov oavsett vilket kön de har. En strategi utgår ifrån visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt man kan välja för att förverkliga de målen. Denna strategi fastställer de övergripande riktlinjerna för jämställdhetsarbetet. Den fungerar som ett verktyg för verksamheterna i deras aktiva arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta målet. Prioriterat mål Lilla Edets kommun ska ge kommuninvånarna en likvärdig verksamhet, service och bemötande, en likvärdig myndighetsutövning och en likvärdig fördelning av resurser oavsett kön. Kommunens nämnder och förvaltningar ska integrera jämställdhet i verksamhetens arbete gentemot brukare och medborgare i kommunen Metod Jämställdhetsintegrering är det arbetssätt som valts och innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och myndigheters arbetssätt samt att sid 2/3

6 sid- 3 - jämställdhetsfrågor inte behandlas sidoordnat utan är en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Arbetet sker i enlighet med kommunens styrmodell. Det är viktigt att nämnder och verksamheter identifierar vilka prioriterade områden som är mest relevanta utifrån deras perspektiv och verksamhetsfunktion. Att bryta ner mål till mer konkreta delmål och aktiviteter innebär att dessa integreras i ordinarie verksamhetsplanering. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) innehåller sex grundläggande principerna och trettio artiklar. Dessa ska fungera som ett stöd för nämndernas arbete med jämställdhet. Ansvar och organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om strategidokument för jämställdhet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att stödja, samordna och följa upp nämndernas och förvaltningarnas mål och åtaganden vad gäller jämställdhetsintegrering. Nämnder och förvaltning Nämnder och förvaltningarna ansvarar för att ha handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras. sid 3/3

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON110-8 Tertialrapport 2 för omsorgnämnden Dnr /ON110 Sammanfattning Omsorgsnämndens resultat för har förbättrats avsevärt sedan föregående tertialrapport och visar ett överskott på 0,3 mkr. Främsta orsaker är kostnadsminskning inom äldreomsorgen samt ökade intäkter. Ett lägre personalomkostnadstillägg än vad som tidigare beräknats för personer under 25 år har påverkat resultatet mer positivt med ca 2 mkr. Tillsammans med ett oväntat statligt stimulansbidrag på 1.1 mkr förväntas resultatet på sbasis komma att visa ett överskott om mkr. Beslutsunderlag Tertialrapport 2 för omsorgsnämnden Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner tertialrapport 2. Lena Glavander Förvaltningsekonom lena.glavander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Ekonomichef Peter Jimmefors

8 Dnr /ON110 Tertialrapport 2- Omsorgsnämnden Period: maj augusti Datum:

9 Tertialrapport 2 2 INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av mål Kommunfullmäktiges mål Nämndens egna mål Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Gemensamt omsorgsnämnd Färdtjänst Bostadsanpassning Ordinärt boende LSS i egen regi Personlig assistans, LSS och Lass Övriga insatser enligt LSS Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och prognos och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Prestationer Investeringar... 20

10 Tertialrapport Sammanfattning Omsorgsnämndens resultat för har förbättrats avsevärt sedan föregående tertialrapport och visar ett överskott på 0,3 mkr. Främsta orsaker är kostnadsminskning inom äldreomsorgen samt ökade intäkter. Ett lägre personalomkostnadstillägg än vad som tidigare beräknats för personer under 25 år har påverkat resultatet mer positivt med ca 2 mkr. Tillsammans med ett oväntat statligt stimulansbidrag på 1.1 mkr förväntas resultatet på sbasis komma att visa ett överskott om mkr. För beräknas äldreomsorgen komma att visa ett underskott om mkr vilket reduceras av funktionshinderverksamhetens positiva resultat om + 2,0 mkr. Gemensam administration, kostproduktion och färdtjänst reducerar underskottet ytterligare med drygt 1 mkr. Även kostnaderna för bostadsanpassning är lägre än beräknat och förväntas vid årets slut visa ett överskott på 0.7 mkr. Inom äldreomsorgen är kostnaderna för hemtjänst fortsatt höga till följd av att antalet brukare fortsätter att öka. Även målgruppen för hemtjänst/hemsjukvård vidgas allt mer och omfattar förutom personer som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder även personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser. Verksamheten bedriver även palliativ vård. Den utförda tiden har under har ökat med 49 % gentemot motsvarande period föregående år. Uppdraget har krävt 9 årsarbetare utöver planerad personalbudget. Arbetsledningen inom hemtjänsten har under haft stora svårigheter att mäta utförda insatser hos brukarna. Ett nytt verksamhetssystem TES har införskaffats som i framtiden bör kunna underlätta vid olika typer av jämförande statistik och kostnadsanalyser. Antalet inskrivna personer i hemsjukvården har ökat med 8 % och förhyrda hjälpmedel har ökat med 10 % gentemot motsvarande period föregående år. Hemsjukvården har under haft högre intäkter än beräknat, 0,4 mkr, för insatser som utförts inom ramen för projektet Samverkande sjukvård samt för vissa medicinska insatser under helger och kvällar genom det avtal som ingåtts med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Ett växande problem är bristen på utbildad personal. Särskilt inom hemsjukvården råder stora svårigheter att rekrytera erfarna sjuksköterskor till vakanta tjänster och vid kortidsfrånvaro. Bristen på sjuksköterskor innebär att ordinarie sjuksköterskor beordras till extra tjänstgöring för att täcka vakanta områden, vilket skapar en stressig arbetssituation. Periodvis har bemanningsföretag anlitats för att klara den medicinska säkerheten. För att klara den ökade efterfrågan på platser i särskilt boende pågår en om- och tillbyggnad av Pilgården som beräknas vara slutförd under jan Under mellan fram till att Pilgården står klart bedrivs ett provisoriskt korttidsboende med 7 platser som för beräknas kosta 3,2 mkr. Kostnaden täcks genom att anslaget för nybyggnation ej utnyttjas innevarande år. Det är främst behovet av platser för dementa som ökar. Även inom funktionshinder blir antalet personer med rätt till insatser årligen fler. Sedan 2007 motsvarar ökningen 19 % enligt Socialstyrelsens kartläggning. Fokus ligger på att utveckla verksamheternas innehåll och kvalitet samtidigt som man strävar efter att minska antalet externt köpta tjänster. Kostnaderna har även minskat genom att befintliga avtal omförhandlats. Några tillkomande ärenden har reducerat det förväntade överskottet med ca 1 mkr.

11 Tertialrapport Uppföljning av nämndens grunduppdrag 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Omsorgsnämnden ska erbjuda stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs. Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken ska vara vägledande i omsorgen om de äldre som ska ha möjlighet att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, ha tillgång till god vård och omsorg och bemötas med respekt. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), en rättighetslag, beviljas den enskilde sökt insats förutsatt att han/hon tillhör målgruppen och har rätt till insats. Vägledande principer är humanistisk människosyn, helhetssyn, självständighet, integritet, inflytande, delaktighet och tillgänglighet Uppföljning av nämndens grunduppdrag Vård och omsorg Under åren har staten haft fokus på att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen och ställa krav på kommunerna utifrån olika områden i den nationella utvecklingsplanen för äldreomsorgen. Syftet med planen har varit att skapa en gemensam syn på utvecklingsbehoven inom kommuner, landsting och stat. Ett nationellt förbättringsarbete inom vård och omsorg pågick under som handlade om en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. Hemsjukvården och hemtjänstens brukarnära uppdrag har med viss svårighet klarats på det sätt lagstiftningen föreskriver, men inte inom tilldelad budgetram. Den stora volymökningen under året har inneburit att verksamheterna haft brist på personal inom hemtjänsten och hemsjukvården. För att patientsäkra hemsjukvården under sommaren anställdes ett antal undersköterskor för att avlasta sjuksköterskorna med vissa omvårdnadsuppgifter. Med Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken följde överenskommelsen om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för åren Under fortsätter arbetet med den verksamhetsplan som är en konkretisering av Västra Götalands handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Handlingsplanen ska leda till förbättringar inom god vård vid livets slut, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre, läkemedelsbehandling, sammanhållen vård och omsorg, god psykisk hälsa för den äldre. Ett antal kvalitetsregister och arbetsmetoder har skapats inom dessa målområden. Ett exempel är Öppna jämförelsetal inom vård och omsorg. Resultaten för 2014 presenterades under våren. Lilla Edet kom på 3:e plats i riket när det gäller brukarnas nöjdhet med hemtjänsten (98%) och på 11:e plats i riket när det gäller brukarnas nöjdhet med sitt särskilda boende

12 Tertialrapport 2 5 (93%). Ett tydligt förbättringsområde att arbeta vidare med under året är personalkontinuiteten, det vill säga det genomsnittliga antal personal som hjälper den äldre under en 14-dagarsperiod. Ett annat utvecklingsområde är, Äldres behov i centrum, ÄBIC, en modell för att skapa förutsättningar för ett behovsinriktat och systematiskt arbetsätt för handläggning, dokumentation och genomförande. Förvaltningen har utbildat två processledare under året för att påbörja implementeringsarbetet. Processledarna har träffat biståndshandläggarna kontinuerligt under för kunskapsöverföring. Vad gäller nationell utveckling av e-hälsa fortsätter Lilla Edet samarbetet med SOLTAK (Ale, Kungälv, Lilla Edet, och Tjörn). Kommunerna har gjort kartläggning över respektive kommuns trygghetslarm och en översyn av möjliga samordningsvinster. Arbetet fortsätter under hösten. Den 1 jan trädde en ny lag om patientssäkerhet i kraft. Som ett led i att utveckla patientsäkerheten rekryterades en sjuksköterska med placering vid Solängs äldreboende. Socialförvaltningen planerar för att även övriga särskilda boenden ska erhålla en dagsjuksköterska. Under 2014 arbetade förvaltningen med åtgärdsförslag för att förbättra arbetsmiljön i hemtjänsten. Under har hemtjänsten omorganiserats, ytterligare en enhetschef har anställts och ett nytt planeringssystem köpts in i syfte att säkerställa bemanning och uppföljning. Omsorgsnämnden uttalade en politisk viljeinriktning 2014 att förvaltningen ska erbjuda personalen ergonomi- och förflyttningsutbildning. Detta har nu blivit möjligt genom att utbildningsförvaltningen upplåtit en lämplig lokal. Socialförvaltningens kommunrehabilitering, har under utbildat 73 personal. Prioriterad personalgrupp har varit hemtjänsten. Funktionshinder avdelningen Boende för personer med rätt till insatser enligt LSS, finns i form av gruppbostad och servicebostad, totalt tre enheter. För att kunna ge rätt stöd utifrån personernas förutsättningar har Socialförvaltningen verkställt vissa beslut om boende enligt 9 9 LSS genom externa utförare. Några personer har vistats på externa placeringar under många år. Av Socialstyrelsens samlade statistik över kommunernas insatser till personer med rätt till insatser enligt LSS framgår att gruppen ungdomar som har behov av stöd när de flyttar till eget boende ökar. För vissa räcker insatsen boendestöd för att få en fungerande vardag. Boendestöd enligt Socialtjänstlagen verkställs genom personalen vid Vävarens boende. Daglig verksamhet ökar i omfattning. För att möta det ökade behovet och kunna differentiera verksamheten utifrån de sökandes olika förutsättningar och behov öppnas ytterligare en enhet under maj månad. Totalt finns daglig verksamhet på fyra platser i kommunen. Vissa deltagare har en del av sin dagliga verksamhet förlagd till praktikplatser ute på olika företag eller kommunala arbetsplatser. Några personer erbjuds för närvarande daglig verksamhet genom att plats köps av extern utförare. Arbetet med att skapa förutsättning och möjlighet till daglig verksamhet i kommunens egen regi är påbörjat och kommer att utvecklas kontinuerligt. Korttidsverksamhet verkställs till viss del i egen regi, men också genom att plats köps av extern utförare.

13 Tertialrapport 2 6 Socialförvaltningen verkställer personlig assistans enligt LSS samt personlig assistans enligt SFB, socialförsäkringsbalken. Inom kommunen finns det även personlig assistans som verkställs av externa utförare som den enskilde själv har valt. Inom övriga insatser LSS ryms ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösning i hemmet enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. 3. Uppföljning av mål 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1) Antalet heltidstjänster ska öka Vävaren 2 st, HSV 2 st, Soläng 1 st Prioriterat mål Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. 2) Gemensamt projekt; kartläggning digitalisering trygghetslarm Mål enl vpl ) Rapporten om den gemensamma kartläggningen är klar. De intresserade kommunerna i SOLTAK har även undersökt möjligheten att samverka kring larmmottagning och larm.

14 Prioriterat mål 5 Tertialrapport Mål enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella Miljömålen som ledstjärna. 3) Förvaltningen ska använda videokonferens vid vårdplanering % 80 % 80 % 60 % 4) Rättvisemärkt och ekologiskt odlat kaffe/te % 80% 50% 3) Sjukhus inom VG-regionen har Lync tekniken men några av avdelningarna har inte kommit igång med att använda tekniken. 4) Kaffe som köps in är rättvisemärkt och ekologiskt. Vad gäller te, används mest te med fruktsmak, vilket inte finns att köpa som rättvisemärkt och ekologiskt enligt ramavtal. Prioriterat mål Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål.

15 Tertialrapport 2 8 Prioriterat mål Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 5) Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende/äldreomsorg. 85 % 93 % - 88% 88 % 6) Inrätta brukar/anhörigråd inom funktionshinder ) Data kommer från SKL:s öppna jämförelser. Nästa rapport kommer i januari ) I 2014 omfattas även äldreomsorgen. Prioriterat mål Mål enl vpl Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 7) Kartlägga personalens önskemål om heltidstjänst % 100% 100 % 8) Skapa en modell för heltidsarbete % 25% 50% 8) Kartläggningen är genomförd och nästa steg är att påbörja modell för heltidsarbete. Prioriterat mål Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl

16 Prioriterat mål 15 Tertialrapport Mål enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. Mål enl vpl 9) Ett kvalitetsledningssystem införs med stöd av 2c8. - Påbörjat Delvis Delvis Klart 9) Arbetet fortgår och de första processområdena finns nu presenterade på kommunens intranät. Omsorgsnämnden har fastställt struktur och innehåll i ledningssystemet samt 14 olika processområden. Prioriterat mål Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl Prioriterat mål Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Omsorgsnämnden har inte brutit ner detta mål. Mål enl vpl

17 Tertialrapport Nämndens egna mål 2 Nämndens egna mål 1) Högre personalkontinuitet inom hemtjänsten personal/14 dagars period. år Mål enligt vpl Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala i KF utrymme MoR-beslut tkr tkr Tabellen nedan redovisar de av nämnden beslutade förändringarna av budgeterat ekonomiskt utrymme samt eventuella förslag från förvaltningen som ska behandlas i denna rapport. Rapporten utgår från de här föreslagna justeringarna av budget, vilket innebär att det i kolumnen Budget i tabell 4.5 är justerad med dessa förslag. Organisatorisk struktur Resurs enligt verksamhetsplan Beslutad justering Föreslagen justering Total resurs Gemensamt omsorgsnämnden(administration, biståndshandläggning och kostproduktion) Färdtjänst Bostadsanpassning Hemsjukvård och kommunrehab Särskilt boende Ordinärt boende LSS i egen regi Personlig assistans Övriga insatser LSS Totalt

18 4.2. Analys av utfall och prognos Tertialrapport 2 11 Omsorgsnämndens resultat för januari till augusti är +0,3 mkr. Framför allt beror överskottet för på ökade intäkter och då främst inom personlig assistans och hemsjukvård. För beräknas ett överskott om 0,5 mkr vilket är 4,6 mkr bättre än beräknat i Tertial 1. Det förbättrade resultatet beror även på ett oväntat statligt stimulansbidrag på 1,1 mkr. Ombyggnationen av Pilgårdens särskilda boende försenas vilket förbättrar resultatet med 1,0 mkr jämfört med Tertial 1. Vidare förbättras det prognostiserade resultatet för med 0,9 mkr genom minskade kostnader för bostadsanpassning och färdtjänst. Även prognosen för hemsjukvård förbättras med 0,8 mkr främst beroende på ökade intäkter i samband med samarbete med regionen. Stängning av 3 platser inom Soläng, effektiviseringar inom hemtjänsten, lägre personalomkostnader samt färre dygn för medicinskt utskrivningsklara bidrar med 1,7 mkr. Det sammantagna förbättrade resultatet försämras dock på grund av ett tillkommande ärende inom funktionshinder med 0,9 mkr. Sammantaget förväntas omsorgsnämnden öka sina nettokostnader jämfört med 2014 med 7,4 mkr vilket är en ökning med 4%. Funktionshinder ökar med 3,4 mkr vilket motsvarar 7%, Det är antalet brukare, främst inom egen regi, 7 personer i boende och 4 inom dagverksamhet som har tillkommit. Äldreomsorgen ökar med 2,6 mkr, 2,6% Gemensamt omsorgsnämnd Under gemensamt sorterar nämnd, pensionärsråd, biståndshandläggning, kostproduktion, anhörig/volontärverksamhet och gemensam administration. Kostenheten producerar mat till boende och dagverksamhet för äldre och funktionshindrade. Kostchefen arbetar med förbättringsarbete gentemot särskilt boende genom utsedda kostombud på varje boende. Kostchefen har även under haft ett utökat ansvar som enhetschef för en av boendeenheterna vid Lindkullen. Under har 421 måltider producerats (middag och kvällsmat) per dag, vilket är en minskning med 6 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den huvudsakliga förklaringen är minskad beläggning. Administration inom äldre- och funktionshinder är hårt ansträngd till följd av inflödet av ärenden och införandet av ÄBIC, som är ett nytt utredningsverktyg för att kartlägga den enskildes behov. Dessutom används en av administratörerna till att vara support för flera av förvaltningens verksamhetssystem. Sammantaget visar ett överskott på knappt 0,5 mkr som även förväntas bli årsresultatet Färdtjänst Kostnaderna för färdtjänstfortsätter att minska till följd av att färre resor företas. Den förbättrade tillgängligheten i kollektivtrafiken underlättar möjligheterna att utnyttja ordinarie färdmedel istället för färdtjänst. För redovisas ett överskott om 0.4 mkr som på årsbasis förväntas öka till 0.5 mkr.

19 Tertialrapport Hemsjukvård och kommunrehab Insatser från hemsjukvården och kommunrehabilitering riktar sig till personer i ordinärt boende, särskilt boende och bostad med särskild service (LSS). Hemsjukvården har genom ett samarbetsavtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad haft ansvar för vissa medicinska insatser under helger och kvällar till personer över 65 år efter bedömning av Sjukvårdsupplysningen. Lilla Edets kommun har även tecknat samarbetsavtal vad gäller Samverkande sjukvård. Samverkande sjukvård innebär att sjuksköterskorna i hemsjukvården, singel responder i Lilla Edet, ambulansen i Trestad, 1177 Vårdguiden, MÄVA (NU-sjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning) och den privata vårdcentralen MedPro i Lilla Edet ingår i ett nära samarbete. Under har intäkterna från samverkande sjukvård varit högre än budgeterat. Regionens singel respondern har inte varit aktiv under februari till augusti, vilket inneburit att hemsjukvården haft fler uppdrag än beräknat. Verksamheten har haft intäkter för om 720 tkr vilket motsvarar ca 65 uppdrag. Antalet inskrivna personer i hemsjukvården har ökat med 8 % och hyra av hjälpmedel har ökat med 10 % gentemot motsvarande period föregående år. Verksamheten har under en längre tid haft svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor till vakanta tjänster och till kortidsfrånvaro. Bristen på sjuksköterskor innebär att ordinarie sjuksköterskor får hjälpas åt att täcka vakanta områden. Arbetet blir därmed stressigt och baspersonalen inom äldre- och funktionshinderområdet får ibland vänta på det stöd man behöver i omvårdnadsfrågor. Verksamheten har tvingats köpa tjänster av bemanningsföretag för under året för 397 tkr. För att förbättra patientsäkerheten beslutade Socialförvaltningen att inrätta dagssjuksköterskor på de särskilda boendena. Tjänsten på Soläng blev tillsatt mars och resterande särskilda boenden erhåller dagsjuksköterskor våren Under sommar förstärktes hemsjukvården med en undersköterska i varje distrikt. Hemsjukvården har tre distrikt. Genom bidrag från staten fortsätter denna förstärkning även under resterande del av året. Verksamheten redovisar ett positivt resultat för om + 0.5mkr främst på grund av ökade intäkter genom Samverkande sjukvård och lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Under hösten kommer tjänster att tillsättas vilket beräknas reducera överkottet på årsbasis till +0.4 mkr Bostadsanpassning Antalet anpassningsåtgärder av bostäder har hittills varit något färre än beräknat och utförts till lägre kostnader varför uppvisar ett överskott om 0.5 mkr som förväntas öka till +0.7 mkr på årsbasis Särskilt boende Kommunen har tre särskilda boenden, Lindkullen, Pilgården och Soläng. Även korttidsboende redovisas under denna rubrik. Omsorgsnämnden beslutade under 2014 att öppna en kortidsenhet om 7 provisoriska platser på Pilgården. Enheten är ofinansierad och har under haft en kostnad om drygt 2,2 mkr. Soläng öppnade en ny ofinanserad kortidsplats under 2014, denna övergick att bli en ofinansierad permanentplats. I syfte att få ner kostnaderna

20 Tertialrapport 2 13 stängdes permanentplatsen och Solängs tre korttidsplatser under sommaren. För beräknas personalkostnaden för de korttidsplatserna minska med 130 tkr. Under har behovet av platser för gruppen med demenssjukdomar ökat. För att tillgodose behovet har dessa personer erbjudits plats på somatiska enheter. Att blanda dessa målgrupper kan medföra vissa svårigheter. I de fall det blir störningar tvingas verksamheten bemanna med extra personal. Personalförstärkningar har även används för personer som på grund av sin demenssjukdom får svåra beteendemässiga och psykiska symptom. Verksamheten hade även under våren kostnader för den vinterkräksjuka och influensa som drabbat ett flertal hyresgäster och personal. Detta har genererat kostnader för extra personalförstärkning och lönekostnader för sjukfrånvaro. Ett flertal av personalen har även fler semesterdagar än de budgeterade 30 dagarna. Inför sommaren valde förvaltningen att introducera något fler vikarier än tidigare för att minska övertid och fyllnadstid. Under året har verksamheten tvingats till personalförstärkning i ett ärende som haft stor inverkan på personalens arbetsmiljö. Tillsammans med Arbetsmiljöverket har en handlingsplan utarbetats. Kostnad 480 tkr för. Under hösten kommer verksamheten att erhålla statliga medel till personalförstärkning för kvalitetsförbättrande åtgärder. De statliga medlen finansierar en del av verksamhetens pågående förbättringar/förstärkningar. För redovisas ett underskott om -0.4 mkr. Resultatet har förbättrats betydligt sedan föregående tertial på grund av vidtagna besparingsåtgärder och att personalomkostnadstillägget blivit ca 1 mkr lägre än beräknat. På sbasis förväntas resultatet förbättras ytterligare och ligga i balans med budget då kostnaderna för om och tillbyggnad av Pilgården först kommer att falla ut nästa år Ordinärt boende Ordinärt boende omfattar hemtjänst, demensteam, anhörigstöd, dagverksamhet för dementa personer, träffpunkten Hägern och kostnader för medicinskt färdigbehandlade till Västra Götalandsregionen. Under ett antal år har målgruppen som erhåller hemtjänst vidgats allt mer. Utöver gruppen som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder, får även personer med svåra diagnoser som cancer, demens och Amyotrofisk lateralskleros (ALS) stöd och vårdinsatser av hemtjänst och hemsjukvård. Verksamheten bedriver även palliativ vård. Verksamheten har sedan ett antal år haft en kontinuerlig volym- och kostnadsökning. Beslutade insatser och schablontimmar är ett sätt att följa volymökning över tid. Att redovisa beslutat tid innebär en svårighet då det inte blir rätt i redovisningen när det sker förändringar i en pågående månad. Förvaltningen överväger att i stället redovisa verksställd tid. Den verkställda tiden är grunden för schemaläggning av beviljad tid och därtill kommande transporttid, dubbeltimmar, inköp i affär, hemrehabilitering osv. Den verkställda tiden programeras i verksamhetssystem TES där även personalschema läggs. Den planerade verkställda tiden är inte detsamma som den utförda tiden hos brukaren. Brukare kan avsäga sig hjälp, åka in på sjukhus, erhålla korttidsinsats på särskilt boende, personalen utför larmuppdrag, utför ledsagning till vårdcentral då anhöriga inte är tillgängliga eller en dubbelbemanning blir nödvändig etc. Det är den utförda tiden som personalen registrerar genom sina mobiler. Vanliga felkällor är när mobiler inte finns tillgängliga eller personal glömmer att registrera.

21 Tertialrapport 2 14 Verksamheten har tidigare haft ett verksamhetssystem varit trubbigt och under perioder inte varit i funktion. Dessutom har avsaknad av mobiler till all personal och stölder av mobiler gjort att fram till maj har inte all utförd tid kommit med i redovisningen. Ett nytt verksamhetssystem TES, inköptes under våren. Implementerings har varit under maj till och med juni. Under semester har inte alla sommarvikarier haft kunskap om hur registringar ska föras. Det hela kompliceras av nyckeltalet i den ekonomiska uppföljningen heter utförd tid och ibland har redovisats som verkställd tid. Då begreppsdefinitionen inte varit tydlig har det inneburit felaktigheter i de olika nyckeltal som redovisas. Insatser som utförs till brukare kallas direkt brukartid. Tid för rapportering, transporter, social dokumentation, vårdplanering etc, kallar verksameten för indirekt brukartid. Personalens lönekostnader redovisas i nyckeltalet totalt arbetade timmar. Totalt antal arbetade timmar för är timmar vilket är en ökning med 48 % gentemot motsvarande period föregående år. Den utförda tiden har under har ökat 49% gentemot motsvarande period föregående år. Vilket innebär att uppdraget krävt 9 årsarbetare utöver personalbudget. Antalet brukare har ökat med 33 jämfört med motsvarande period föregående år. De senaste årens stora volymökningar i kombination med personalbrist har inneburit att verksamheten bemannats med ett mycket stort antal timanställda, vilket medfört ökad arbetsbelastning för både ordinarie personal och arbetsledning. Under hösten 2014 ålade Arbetsmiljöverket socialförvaltningen att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Hemtjänsten i centrum har under omorganiserats i tre områden och en ny enhetschef anställts. Andra åtgärder är att ett nytt verksamhetssystem (TES) införskaffades. Volymökningen kräver att verksamheten har logistiskt stöd för att kunna planera brukarnas insatser. Det verksamhetssystem som hemtjänsten haft under många år motsvarar inte längre verksamhetens behov. Under har kostnader för TES vad gäller projektledning, introduktion och programmering belastat verksamheten med 130 tkr. Volymökning av antalet brukare och timmar innebär mer administrativ tid åtgår för planering, justering och uppföljning. Brukare och deras tid förändras under veckan och ibland även under dagen. Det krävs mer tid för personalrekrytering, schemaplanering av personalen både på lång och kort sikt, administration larm, anhöriginformation, avvikelser, nyckelhantering, upprättande privata medel. Andra tillkommande faktorer som påverkar kostnader och närvarotiden hos brukarna i samband med volymökningen är arbetsplatsmöten, delegationer från hemsjukvården, transporter, introduktion och fortbildning. Under erhåller vård- och omsorgspersonal utbildning inom ergonomi och förflyttningsteknik. Under har hemtjänstpersonalen varit prioriterad för utbildningen om 581 timmar. Ersättning har utgått i form av centrala medel men verksamheten har haft en egen kostnad om 52,3 tkr. I januari hade hemtjänsten inbrott i lokalen och 60 telefoner som används för planering av färdväg, registrering av arbete och utförd tid hemma hos brukarna stals. Under våren gjordes ett omfattande arbete för att programmera nya telefoner. I hemtjänstens arbetsuppgift ingår även att ansvara för matsalen i trygghetsboendet Hägern. Matsalen är öppen måndag söndag. Personalkostnaden för hemtjänst i Hägerns matsal beräknas till 300 tkr.

22 Tertialrapport 2 15 Ett sätt att mäta effektivitet inom hemtjänsten är att mäta den direkta och indirekta brukartiden. Inom särskilt boende baseras personalbudgeten på den personaltäthet som beslutas politiskt. Inom hemtjänsten finns inget sådant politiskt antaget mått. Verksamheten följer kontinuerligt upp den direkta brukartiden och gör ett rimlighetsantagande. Den direkta tiden har under flera år legat på 60%. Nedan redovisas personaltimmar och direkt brukartid från och med augusti Påpekas bör att det råder en viss osäkerhet om redovisningen utifrån vad som ovan beskrivits om verkställd kontra utförd tid. Hemtjänstens volymökning aug 2012 aug Arbetade tim Utförda tim i hemmen Närvarotid hos brukaren 63% 59% 62% 60% Hemtjänstens sammanlagda underskott för beräknas till - 3,2 mkr och förväntas på årsbasis öka till mkr. Kostnaden för medicinskt utskrivningsklara är väsentligt lägre än beräknat och redovisar ett överskott gentemot budget för med mkr. På årsbasis beräknas ett överskott om mkr vilket reducerar hemtjänstens underskott. Sammantaget redovisar verksamheten för ett underskott om 2.7 mkr med ett förväntat årsresultat om 3.6 mkr. Det förväntade resultatet är 1.8 mkr bättre än föregående prognos. Verksamheten har under arbetat med att effektivisera planering och minska övertidsarbetet genom visstidsanställning. Inför sommaren introducerades något fler vikarier än tidigare år för att minska ordinarie personals övertid och fyllnadstid. Resultatet påverkas även av oväntade statliga stimulansmedel som utbetalades under juli LSS i egen regi LSS i egen regi består av tre gruppbostäder, fyra enheter för daglig verksamhet och en korttidsverksamhet. Övriga insatser inom LSS är ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösning i hemmet enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Boende Ett förändringsarbete för att skapa bättre förutsättning för hemtagning av externa placeringar har inletts under året och kommer att fortsätta kontinuerligt. Under maj månad har en extern placering övergått i egen regi. Under oktober kommer ytterligare en extern placering att verkställas i egen regi. Under har två nya beslut om boende tillkommit samt ett nytt förhandsbesked. För redovidas ett underskott på mkr, vilket beräknas minska till mkr på årsbasis.

23 Tertialrapport 2 16 Daglig verksamhet och korttidsverksamhet Vid korttidsboendet och daglig verksamhet har personalkostnaderna kunnat hållas nere genom återhållsam korttidsrekrytering samt minskad personalstyrka på grund av att avbokningar av korttids platser skett. Samtidigt har verksamheterna haft oförutsedda intäkter för praktikplatser. För att möta det ökade antalet brukare och möjliggöra en mer differentierad daglig verksamhet har nya lokaler tagits i bruk. Under året planeras för att erbjuda fler externt placerade personer daglig verksamhet i egen regi. Perioden redovisar ett överskott om +0.6 mkr för daglig verksamhet och korttidsvistelse. Resultatet beräknas till 0.1 mkr för. Detta beror på att verksamheten befinner sig i ett expansivt skede där daglig verksamhet utvecklas och differentieras för att bättre möta brukarnas behov. Sammantaget redovisar LSS i egen regi ett överskott om mkr för som beräknas öka till mkr vid årets slut Personlig assistans, LSS och Lass Personlig assistans som utförs enligt SFB, Socialförsäkringsbalken, dvs när behovet av assistans överstiger 20 tim./vecka innebär att Försäkringskassan ersätter kommunen för överskjutande tid. Då privat utförare verkställer sådan assistans faller kostnader för sjuklön och extra timmar på kommunen. Vid personlig assistans enligt LSS är kostnadsansvaret helt och hållet kommunens oavsett om den assistansberättigade väljer kommunen eller annan utförare. En kostnad på drygt 0.9 mkr tillkommer efter en dom i kammarrätten som ger den enskilde rätt till retroaktiv ersättning för personlig assistans från För redovisar personlig assistans ett överskott om 0,9 mkr, vilket huvudsakligen beror på ökade intäkter från Försäkringskassan samt vakant cheftjänst. På årsbasis förväntas resultatet reduceras till +0,7 mkr Övriga insatser enligt LSS Inom övriga insatser enligt LSS ryms köpta platser, ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösning i hemmet enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Antalet externt köpta platser för boende vuxna har minskat under året genom att insatserna istället verkställts i egen regi. Detta har medfört sänkta kostnader. Dessutom har kostnaderna kunnat sänkas genom omförhandling av några avtal. Under har dock en ny placering inom barn /ungdom verkställts externt på grund av särskilda behov som ej kunnat tillgodoses inom kommunens verksamhet För externa placeringar beräknas ett positivt utfall på mkr för Insatsen ledsagning redovisar ett överskott för på 0,2 mkr på grund av att alla beviljade timmar inte utnyttjats. För förväntas ett överskott på 0.3 mkr.

24 Tertialrapport 2 17 Antalet kontaktpersoner har varit färre än budgeterat. Samtliga beviljade timmar har ej utnyttjats. På årsbasis beräknas verksamheten vara i balans med budget. Inom avlösarservicen har antal beviljade timmar ökat vilket innebär att ett underskott på mkr förväntas för. Sammantaget för övriga insatser inom LSS redovisar verksamheten ett överskott på 0.4 mkr för som vid årets slut beräknas uppgå till mkr Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Åtgärd Effektivisering av hemtjänst och statligt stöd för tidigare prognostiserade kostnader för förbättrings- och förstärkningsåtgärder Stängning av 3 korttidsplats Soläng Statligt stöd för tidigare prognostiserade kostnader för förbättrings- och förstärkningsåtgärder Förv. förslag till nämnd Föreslaget belopp Beslut i nämnd Nämndens beslutade belopp i denna rapport 850 tkr * 850 tkr 130 tkr * 130 tkr 300 tkr * 300 tkr Summa tkr tkr * Kostnadsanpassningar genomförda utan särskilt nämndbeslut. Äldreomsorg 1. Ett nytt planeringssystem (TES) är inköpt för hemtjänsten. Det har inneburit en effektivare och tydligare planering. Genom systemet kan den direkta utförda tiden och den indirekta följas. Verksamheten har under flera år haft problem med verksamhetssystemet Procapita (beslutat insats och volym). Problemet har gällt att läsa av beslutat tid under en längre period. Konsult kommer att granska problemen under hösten. Kontrollen och styrningen kommer att bli tydligare när problemen är lösta. Hemtjänsten har organiserats i 5 distrikt mot tidigare 3 vilket även detta innebär effektivare planering och styrning. Det pågående förbättringsarbetet vad gäller kontaktmannaskap, dokumentation och förstärkningsåtgärder kommer under hösten att till viss del finansieras av statliga medel. Klubb Gläntan för på Pilgården minskar öppettiden från 3 dagar till 2 dagar. En beräknad kostnadsminskning om ca 850 tkr. Stängning av tre korttidsplatser och en permanentplats på Soläng. Under förutsättning att verksamheten inte får betalningsdagar på sjukhus. De planerade kostnaderna för förstärkningsåtgärder kommer under hösten till viss del att finansieras av statliga medel. Beräknad kostnadsminskning 430 tkr 2. För att minska antalet timanställd personal arbetar förvaltningen med att skapa en poolverksamhet med ordinarieanställd personal.