Datum Kommunhusets plenisal. 1 Information om flyktingmottagande Muntlig information från enhetschef Josefina Streling.

Transkript

1 KALLELSE/KUNGÖRELSE Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige Andriette Ivarsson Kommunfullmäktiges ledamöter Ersättare för kännedom Kommunfullmäktige Kommunhuset Kommunhusets plenisal Måndag 19 oktober :30 Ärenden 1 Information om flyktingmottagande Muntlig information från enhetschef Josefina Streling. 2 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Kommunfullmäktiges beslut 1. Leksands kommun ställer sig bakom strategi och avsiktsförklaring för Dalarna bästa ungdomsregion. 2. Ansvarig för uppföljning av arbetet med Dalarna bästa ungdomsregion är kommunens strategigrupp för barn och unga. Till kommunens strategigrupp adjungeras ordföranden för lärande och stöd. 3. Utse kommunens folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med Dalarna bästa ungdomsregion 3 Familjecentralen Kommunfullmäktiges beslut Under förutsättning att landstinget beslutar medverka i en familjecentral i Leksand i åldern graviditet till 6: 2015/ / Leksands kommuns startar en familjecentral tillsammans med landstinget under hösten 2016 i fastigheten Noret 62:56 med tillhörande lägenhet. 2. Tillskjuta ekonomiska medel i budget till lärande och stöd på cirka kronor/år för utökade hyres-, el- och städkostnader. 3. Inköp av inventarier, kronor, finansieras i lärande och stöds budget för investeringar under år Succesivt utöka öppna förskolan med totalt en heltidstjänst. Kostnad cirka kronor/år. 1

2 2 4 Brandkårens avgifter 2016 Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta redovisat förslag till reviderade avgifter 2015 för Brandkåren. 5 Uppdatering/aktualisering av cykelledsplan (cykelplan) Kommunfullmäktiges beslut 1. Nuvarande cykelplan ligger fast. 2. Prioritering av projekt sker i budgetarbetet. 6 Svar på medborgarförslag om att inrätta ett folkhälsoråd Kommunfullmäktiges beslut 1. Avslå medborgarförslaget. 2. Initiera en diskussion om folkhälsoarbetets styrning och ledning i kommunstyrelsen i samband med beslut om ny folkhälsoplan under Tillfråga kommunens befintliga råd om de önskar ha folkhälsa som en stående punkt på dagordningen. 7 Svar på medborgarförslag om att skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Kommunfullmäktiges beslut 1. Med hänvisning till ärendets bedömning avslå medborgarförslaget. 8 Svar på medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Kommunfullmäktiges beslut 1. Med hänvisning till fritidsavdelningens bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 9 Svar på medborgarförslag om att sätta upp en klocka på Norsgatan Kommunfullmäktiges beslut 1. Uppdra till sektor samhällsbyggnad att ta med förlaget om klocka på Norsgatan i kommande planering för centrumbyggnationen. Sektor samhällsbyggnad får också i uppdrag att försöka hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 2. Med hänvisning till beslut enligt punkt 1 ovan anse medborgarförslaget besvarat. 2015/ / / / / /1416 2

3 3 10 Svar på medborgarförslag om påfarter till Sågmyravägen i Tibble Kommunfullmäktiges beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 11 Medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till Riksväg 70 Kommunfullmäktiges beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. 12 Svar på motion om ekologisk potatis i kommunens verksamheter Kommunfullmäktiges beslut 1. Med hänvisning till ärendets bedömning avslå motionen. 13 Redovisning av medborgarförslag och motioner som är över ett år gamla och har beretts färdigt - oktober 2015 Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkänna redovisningen av medborgarförslag och motioner som är över ett år gamla och inte har beretts färdigt. 14 Årsredovisning från Nedansiljans samordningsförbund 2014 Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkänna årsredovisningen 2014 för Nedansiljans samordningsförbund 2. Bevilja Nedansiljans samordningsförbund ansvarsfrihet för år Sammanträdesordning 2016 Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta sammanträdesordning för kommunfullmäktige 2016 enligt följande: 15 februari 9 maj 13 juni 19 eptember 17 oktober 28 november 2. Sammanträdet börjar kl om inget annat anges i kungörelsen. 2014/ / / / / /1329 3

4 4 16 Avsägelse av politiska uppdrag, ersättare i kommunstyrelsen - Agneta Söderberg (KD) Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja avsägelsen 2. Utse NN till ny ersättare i kommunstyrelsen till och med Avsägelse av politiska uppdrag, ersättare i kommunstyrelsen - Mikael Baggens (KD) Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja avsägelsen. 2. Utse NN till ny ersättare i kommunstyrelsen till och med Val av nämndemän Kommunfullmäktiges beslut Följande personer utses till nämndemän vid Mora tingsrätt för perioden : 1. NN (C) 2. NN (C) 2014/ / /1296 Per-Eric Ingels (C) Ordförande 4

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Kommunstyrelsen 101 Dnr 2015/670 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Beskrivning av ärendet I Dalastrategin uttrycks en vision om att Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med tydlig plats i tillväxtarbetet. Att satsa på unga är både viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling av regionen. Region Dalarnas ungdomsstrateg har arbetat fram en strategi som regionens kommuner kan använda som gemensamt verktyg för att uppnå visionen. Strategin tar avstamp i tidigare ungdomspolitiskt arbete inom Dimpaprocessen (Dalarnas implementeringsstrategi) som förespråkar sektorsövergripande arbete och de slutsatser och rekommendationer som gjorts i förstudien Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion (M. Holmberg, 2012). Underlaget har processats under regionala konferenser och möten med ungdomar, politiker och tjänstemän Budskapet till unga ska vara tydligt: - du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Tre mål för perioden har formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är menings full och att de blir sedda. Unga i Dalarnas ska känna att de kan påverka så väl sina egna liv som länets utveckling. Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Samtliga dalakommuners kommunalråd har till Region Dalarna uttryckt att de vill ställa sig bakom strategin för Dalarna-Sveriges bästa ungdomsregion och tillhörande avsiktsförklaring som beskriver hur kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta. Strategin och avsiktsförklaringen behöver nu förankras lokalt i kommunerna. Justeras Utdrag bestyrks 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Kommunstyrelsen För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion behöver Leksands kommun Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen ska vara delaktig i det regionala arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. En tjänsteman med tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. En sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens arbete med Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion. Arbeta kunskapsbaserat genom att genomföra Lupp (enkätundersökning) i högstadiet och på gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Arbeta med barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll, men även hur den omsätts i praktisk handling. Sektorns/avdelningens bedömning Strategigrupp barn och unga, som bildats för att arbeta med insatser för att Leksands kommun ska uppnå vision 2025 under ledning av av sektorschef för lärande och stöd, ställer sig bakom strategin och avsiktsförklaringen. Strategigrupp barn och unga består av tjänstemän från olika sektorer i kommunen som har barn och unga som målgrupp. Strategigruppen barn och unga är villiga att vara den sektorsövergripande grupp som ansvar för regelbunden uppföljning av arbetet med Dalarnabästa ungdomsregion. Förslagsvis ingår även ordförande för utskottet lärande och stöd. Sektorschef för lärande och stöd har föreslagit att kommunens folkhälsoplanerare utses till samordnare för arbetet med Dalarna- bästa ungdomsregion. Strategigruppen för barn och unga föreslår att Lupp (enkätundersökning) genomförs i årskurs 8 och i åk 2 gymnasiet hösten 2015 med uppföljning Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från folkhälsoplanerare Lena Ryen-Laxton. Strategidokument Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion, daterat Justeras Utdrag bestyrks 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Leksands kommun ställer sig bakom strategi och avsiktsförklaring för Dalarna bästa ungdomsregion. 2. Ansvarig för uppföljning av arbetet med Dalarna bästa ungdomsregion är kommunens strategigrupp för barn och unga. Till kommunens strategigrupp adjungeras ordföranden för lärande och stöd. 3. Utse kommunens folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med Dalarna bästa ungdomsregion. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 7

8 Folkhälsa Lena Ryen-Laxton, Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion Beskrivning av ärendet I Dalastrategin uttrycks en vision om att Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med tydlig plats i tillväxtarbetet. Att satsa på unga är både viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling av regionen. Region Dalarnas ungdomsstrateg har nu arbetat fram en strategi som regionens kommuner kan använda som gemensamt verktyg för att uppnå visionen. Strategin tar avstamp i tidigare ungdomspolitiskt arbete inom Dimpa-processen (Dalarnas implementeringsstrategi) som förespråkar sektorsövergripande arbete och de slutsatser och rekommendationer som gjorts i förstudien Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion (M. Holmberg, 2012). Underlaget har processats under regionala konferenser och möten med ungdomar, politiker och tjänstemän Budskapet till unga ska vara tydligt: - du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Enligt nationell ungdomspolitik ska alla insatser som berör barn och unga ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och att unga har inflytande och möjlighet att vara delaktiga. Att ha ett ungdomsperspektiv innebär både att arbeta kunskapsbaserat och att involvera unga i beslutsprocesser och planering av insatser. Ett sätt att samla in kunskap är att genomföra Lupp. Lupp är en enkät som utförs bland ett urval av ungdomar i kommunen. Lupp- enkäten gör också unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Enkäten har tagits fram av Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor. Mål Tre mål för perioden har formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna- Sveriges bästa ungdomsregion: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är menings full och att de blir sedda. Unga i Dalarnas ska känna att de kan påverka så väl sina egna liv som länets utveckling. Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Utförligare beskrivning av målen samt indikatorer finns beskrivna i Bilaga 1. Strategidokument Dalarna bästa ungdomsregionen. Avsiktsförklaring Samtliga dalakommuners kommunalråd har till Region Dalarna uttryckt att de vill ställa sig bakom strategin för Dalarna-Sveriges bästa ungdomskommun och tillhörande avsiktsförklaring som beskriver hur kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser att arbeta. Strategin och avsiktsförklaringen behöver nu förankras lokalt i kommunerna. 8

9 För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion avser Leksands kommun att Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen ska vara delaktig i det regionala arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Ha tjänsteman med tydligt strategiskt uppdrag och centralplacering i organisationen. Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och /eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens arbete med Dalarna -Sveriges bästa ungdomsregion. Arbeta kunskapsbaserat genom att genomföra Lupp i högstadiet och på gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Arbeta med barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll, men även hur den omsätts i praktisk handling. Sektorns/avdelningens bedömning Strategigrupp barn och unga, som bildats för att arbeta med insatser för att Leksands kommun ska uppnå vision 2025 under ledning av sektorschef för Lärande och stöd, ställer sig bakom strategin och avsiktsförklaringen. Strategigrupp barn och unga består av tjänstemän från olika sektorer i kommunen som har barn och unga som målgrupp. Strategigruppen barn och unga är villiga att vara den sektorsövergripande grupp som ansvar för regelbunden uppföljning av arbetet med Dalarna- bästa ungdomsregionen. Förslagsvis ingår även ordförande för utskottet lärande och stöd. Sektorschef för lärande och stöd har föreslagit att kommunens folkhälsoplanerare utses till samordnare för arbetet med Dalarna- bästa ungdomsregionen. Strategigruppen för barn och unga föreslår att Lupp genomförs i årskurs 8 och i åk 2 gymnasiet hösten 2015 med uppföljning Ekonomi Steg 1: 2015 Förankring av strategi samt genomförande och återkoppling av Lupp finansieras inom budgetram. Steg 2: Förslag på insatser som kommer fram efter genomförd nulägesanalys hanteras i ordinarie budgetprocess. Möjligheter finns även att söka extern finansiering. Steg 3: 2018 Uppföljning. Genomförande och återkoppling av Lupp finansieras inom budgetram. Förslag till beslut Att ställa sig bakom strategi och avsiktsförklaring för Dalarna- Bästa ungdomsregionen Att utse strategigrupp barn och unga med ordförande för utskott lärande och stöd som adjungerad till ansvarig för uppföljning av arbetet med Dalarna- Bästa ungdomsregion. Att utse folkhälsoplanerare till samordnare av arbetet med Dalarna- Bästa ungdomsregion Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Strategidokument Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion 9

10 Skickas (expedieras) till Region Dalarna Sektorschef lärande och stöd Ordförande utskott lärande och stöd Folkhälsoplanerare 10

11 STRATEGIDOKUMENT Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion Beslutad av Region Dalarnas direktion

12 Innehåll Förord 3 Så har strategin tagits fram 4 Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion 5 Dalastrategin i korthet - fokus unga 8 Mål 12 Så följer vi upp vårt arbete 15 Referenser 15 Avsiktsförklaring 16 KONTAKTUPPGIFTER Linnéa Hassis Ungdomsstrateg, Region Dalarna linnea.hassis@regiondalarna.se

13 Förord I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. I Dalastrategin slås visionen fast: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Denna strategi ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och tjänstemän i det arbetet. Strategin är också en inbjudan till andra aktörer, den privata sektorn och det civila samhället i länet, att vara med i arbetet. Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Med denna strategi breddar och intensifierar vi det ungdomspolitiska arbetet i regionen. Vi tar ett helhetsgrepp kring ungas livssituation och vi lyfter unga som den tillväxtfaktor de är. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Där finns också en beskrivning för hur andra aktörer kan bli samarbetspartners i arbetet. För ska detta arbete bli framgångsrikt krävs uppslutning från hela Dalarna offentliga och privata krafter samt det civila samhället måste mobiliseras. Leif Nilsson Ordförande, Region Dalarna Falun, februari

14 Så har strategin tagits fram Strategin har tagits fram av Region Dalarnas ungdomsstrateg. Till sin hjälp har ungdomsstrategen haft en grupp av anställda unga rådgivare som träffats en gång i månaden. De unga rådgivarna, sex till antalet i åldern 15 till 25 år, anställdes efter en urvalsprocess bland nära hundra sökande till de utannonserade tjänsterna. Arbetet har haft en politisk referensgrupp, samt en grupp tjänstemän från andra regionala aktörer och kommuner som funnits med som bollplank under processen. Processen har också innehållit fokusgrupper med unga genom ungdomsråd, deltagare i Region Dalarnas projekt Unga till arbete och de politiska ungdomsförbunden i länet. En viktig utgångspunkt i strategiarbetet har varit att bygga vidare på det goda ungdomspolitiska arbete som har gjorts i Dalarna, inte minst den så kallade Dimpa-modellen. Dimpa står för Dalarnas implementeringsprocess och är en process som Dalarnas kommuner tillsammans med Region Dalarna drivit sedan 2010 med syfte att öka kompetensen om ungdomspolitiken och stärka förankringen av ungdomsfrågor. Dimpa-modellen beskriver viktiga komponenter för en hållbar, långsiktig och sektorsövergripande ungdomspolitik. I Dimpa har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Dessa har varit utgångspunkt när avsiktsförklaringen formulerats. Strategin tar avstamp i de slutsatser och rekommendationer som gjordes i förstudien Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 1 Ett utkast till strategi och avsiktsförklaring presenterades och diskuterades vid en regional konferens i Falun den 14 maj Under september och oktober 2014 har möten hållits ute i kommunerna med Dimpagrupper och andra kommunala politiker och tjänstemän. Slutligen behandlades strategin vid en Dimpa-träff i januari 2015, för att därefter läggas fram för Region Dalarnas direktion i februari Holmberg

15 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Dalastrategin slår fast att Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. 2 Visionen uttrycks: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Dalarna behöver ungas drivkraft och kompetens. Ungas idéer och förmåga att se samhället med nya ögon är nödvändiga för ett dynamiskt Dalarna. Unga är viktiga här och nu. Unga är en tillväxtfaktor. För att Dalarna ska fortsätta att utvecklas behöver vi få fler unga att stanna kvar i länet och fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka. Vår utgångspunkt är att chanserna för det ökar om vi är en bra region för unga. Genom ett regionalt angreppssätt kan Dalarnas kommuner också arbeta för att bättre komplettera varandra och därmed möjliggöra ökad rörlighet inom länet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Målsättningen att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion ska vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Vi ska arbeta långsiktigt och målmedvetet. Politiker, tjänstemän och organisationer ska ta fram och synliggöra kunskap om hur unga i Dalarna har det och hur de ser på sin tillvaro. Utifrån den kunskapen planeras och genomförs sedan aktiviteter som syftar till att göra länet bättre för unga. Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen. Däremot kan både de möjligheter och de utmaningar en individ möter se olika ut under olika perioder i livet. Det finns sociala och kulturella villkor som unga trots sina olikheter i mångt och mycket delar. 3 Flera undersökningar visar att ungas uppfattning av ett gott liv på det stora hela ser likadan ut som resten av befolkningen. 4 Ett Dalarna som är bra för unga är bra för hela Dalarnas befolkning. 2 Dalastrategin är Dalarnas regionala utvecklingsstrategi (RUS). Alla län/regioner har en regional utvecklingsstrategi som innehåller visioner, mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbetet. 3 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 13 4 Se exempelvis Ungdomsstyrelsen 2013:3 5 15

16 Det förekommer många olika indelningar av gruppen unga personer. Barnrättspolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målgruppen är därför barn och ungdomar upp till 18 år. 5 Enligt Eurostat (EU:s statistikbyrå) definieras ungdomar som personer mellan 15 och 29 år. Målgruppen för den nationella ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år och så även för denna strategi. ALLA UNGA SKA KÄNNA ATT DE ÄR VIKTIGA FÖR DALARNA OCH FÖR LÄNETS UTVECKLING I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. Budskapet till unga ska vara tydligt du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Som en kommunal näringslivschef har uttryckt det, unga får flytta av vilken anledning de vill men de ska inte behöva flytta för att de känner att de inte har några möjligheter här. Unga i länet ska se att det finns goda möjligheter att etablera sig, skaffa sig utbildning och arbete, och bilda familj. Unga ska känna att det finns en framtid i Dalarna. Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet, känna att man blir sedd och tagen på allvar. Som de unga rådgivarna betonar, unga är inte rädda för att engagera sig och berätta om sina erfarenheter, unga är rädda för att inte bli lyssnade på. De unga rådgivarna framhåller också vikten av återrapportering ungas åsikter behöver inte alltid gå först men unga ska känna att deras åsikter har tagits i beaktande vid olika beslut. Vi måste visa tilltro till unga och vi måste våga prova nytt. Vuxenvärlden har ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga. För den offentliga sektorn är det därför viktigt att ge vuxna, privat och i det offentliga, förutsättningar att stödja unga och lotsa dem genom ungdomstiden. Som de unga rådgivarna lyfter fram, det måste finnas fler bra vuxna bland unga. Vuxenvärlden ska inkludera unga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. Vuxna ska skapa förutsättningar för unga att vara delaktiga i tillväxtarbetet och vuxna ska ha ett ungdomsperspektiv. I arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion är det inte i första hand unga som ska vara utförare men de har en viktig roll som experter på hur det är att vara ung i Dalarna idag. ETT UNGDOMSPERSPEKTIV Den nationella ungdomspolitiken slår fast att alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. Att ha ett ungdomsperspektiv handlar både om att arbeta 5 FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. 6 16

17 kunskapsbaserat och att involvera unga i beslutsprocesser och planering av insatser, alltså att ha med ungas perspektiv. Ungdomsperspektivet ska ses som ett verktyg för att främja en utveckling mot målet med den nationella ungdomspolitiken om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. 6 Unga i Dalarna ska kunna leva, verka och utvecklas oavsett var man är född, var man bor och vilket kön man har. Vi ska bejaka mångfald och se en blandning av människor med olika bakgrunder, tillhörigheter, färdigheter, erfarenheter, kunskaper och personligheter som en resurs för länets utveckling. Öppenhet och tolerans är viktiga för platsers attraktivitet. ARBETET MED UNGA SKA VARA KUNSKAPSBASERAT OCH SEKTORSÖVERGRIPANDE Insatser som berör unga ska alltså ha ett ungdomsperspektiv, det ska vara kunskapsbaserat och unga ska ses som en mångfald av individer. Ett sätt att samla in kunskap om unga är att genomföra Lupp. Lupp är en enkät som utförs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). För att kunna mäta att det arbete och de insatser som görs faktiskt gör skillnad ska Dalarna regelbundet genomföra och analysera Lupp, samt komplettera detta med annan statistik. Att genomföra Lupp är också ett sätt att göra unga delaktiga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. I enlighet med den nationella ungdomspolitiken ska Dalarnas ungdomspolitik vara sektorsövergripande. Dalarna har länge arbetat med ungas delaktighet och inflytande. Tillsammans har vi lång och stor erfarenhet. Kommuner och landsting har en viktig roll i ungdomspolitiken. Det är här som mycket av ansvaret ligger för de frågor som påverkar ungas vardag såsom utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård, samt kultur och fritid. Det civila samhällets organisationer - den ideella sektorn och föreningslivet - har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. 7 Med denna strategi både breddar och intensifierar vi vårt arbete. Inom områden som arbete, försörjning, utbildning, bostad, samhällsplanering, hälsa, inflytande, kultur och fritid ska ett ungdomsperspektiv finnas med. Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion räcker det inte med beslut i en nämnd eller insatser inom en förvaltning. För att arbetet ska lyckas krävs uppslutning från hela Dalarna - offentliga, privata och ideella krafter måste mobiliseras. Alla kan bidra och alla som vill får vara med. Vi ska samarbeta såväl inom som mellan organisationer och dialogen mellan tjänstemän och politiker ska vara kontinuerlig. Dalarnas kommuner ska ha ett nära samarbete i arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion och se hur man kan lära av, och på bästa sätt komplettera varandra. 6 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 22ff 7 Regeringens proposition 2013/2014:191, s

18 DALASTRATEGIN I KORTHET - FOKUS UNGA I detta avsnitt presenteras Dalastrategin i korthet. Dalastrategin lyfter ett antal målbilder för länets utvecklingsarbete mot år 2020, av vilka Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion är en. Unga, eller ungdomspolitiken kan beskrivas som en horisontell fråga. Med detta menas att det är en fråga som spänner över flera sak-/politikområden. Vid sidan av unga lyfter Dalastrategin kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad som en kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I ett växande Dalarna behöver också inflyttare från andra länder integreras i samhälls- och arbetslivet för att skapa sin framtid här och bidra med sin kompetens. Såväl jämställdhet som integration har en given koppling till ungdomsperspektivet och behovet av ett normkritiskt förhållningssätt. 8 Dalastrategin betonar också att Dalarnas landsbygd är en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Vi måste därmed vara medvetna om att förutsättningarna för unga i Dalarna skiljer sig beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden. Genom att koppla ett ungdomsperspektiv till landsbygdsperspektivet kan vi stärka och utveckla Dalarnas landsbygd. LIVSKVALITET OCH ATTRAKTIONSKRAFT Dalarna ska vara ett välkomnande län som ger alla män och kvinnor samma förutsättningar att leva och verka livet ut. Jämställdhet och mångfald är förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. Tillsammans måste vi skapa de bästa förutsättningarna i länet för olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män, oavsett social och etnisk bakgrund, att bidra till Dalarnas utveckling. Att utveckla platser för människor att mötas på är en viktig del i arbetet för en levande demokrati. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till att fördjupa demokratin likväl som till att förstärka den sociala och ekonomiska utvecklingen. Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål. Dalastrategin framhåller särskilt barn och ungas hälsa, och uppmärksammar det oroande faktum att antalet barn och unga i Sverige och i Dalarna som har en nedsatt psykisk hälsa har ökat. Vardagens krav handlar för unga i mångt och mycket om att klara skolan. Särskilt allvarliga konsekvenser av nedsatt hälsa riskeras då elever inte uppnår behörighet till gymnasiet vilket innebär en kraftigt ökad risk att hamna i olika former av utanförskap. Unga vuxnas hälsa är en annan fråga som är viktig för länets utveckling. Idag är ohälsotalet för yngre vuxna i Dalarna i åldrarna år högre än för riket i övrigt. 6 Normkritik innebär ett uppmärksammande av hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser, samt hur man kan utmana dessa normer. (Bromseth & Darj (red.) 2010, s 13) 18

19 Kultur berikar individer, stärker demokratin och driver fram ny utveckling för arbete, företagande och attraktivitet. Kultur är ett nödvändigt inslag för människors växande och för en fungerande demokrati. Dalarnas kulturarv är en styrka, men samtidigt ligger det en utmaning i att förnya både kulturarvet och kulturområdet i sig. Tillgången till kultur och möjligheterna till eget skapande påverkar hur vi som människor upplever och förstår vår omvärld och även oss själva. Det är ett behov som måste tillgodoses, utvecklas och stimuleras från tidig ålder och genom hela livet. Begreppet kultur har då en vidare innebörd än det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar. De kulturpolitiska mål som uttrycks genom Dalarnas kulturplan är den grund som kulturarbetet ska bygga på. Boendet, och därmed också byggandet, kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt. Efterfrågan på attraktiva bostäder och boendemiljöer förväntas öka. Kraven på detta förändras och påverkas av vilka behov och förutsättningar befolkningen har under olika skeenden av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och -miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. En ökad brukarmedverkan i byggandet kan bidra till innovativa lösningar. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i formandet av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka. Invånare, företag och besökare i Dalarna ska ha tillgång till god service. Det ska vara möjligt att hämta eller lämna paket, tanka bilen, handla mat, liksom att ha tillgång till utbildning, vård och omsorg. Tillgången till grundläggande service underlättar vardagen för alla och gör det möjligt att kombinera familje-, yrkes- och studieliv. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Befolkningens kunskap och kompetens är också en av de viktigaste förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt. Dalarna har stora utmaningar i att hantera den demografiska situationen. Stora åldersgrupper har lämnat och lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar ersätter dessa. Matchningen mellan utbud och efterfrågan måste bli bättre. Utbildning behöver planeras i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. De arbetssökandes och arbetsmarknadens behov av kompetens måste matchas bättre genom fördjupad samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och arbetsmarknad/näringsliv. För att kunna erbjuda ett rikt utbud av utbildningar på alla nivåer krävs också en ökad samverkan mellan olika utbildningsanordnare och över kommun- och länsgränser. En väg att nå ett mer lärande Dalarna är att företag och offentliga arbetsgivare finns med i utbildningsprocessen redan från grundskolan, till exempel genom mer omfattande cykler av teori och praktik. Högre upp i utbildningssystemet har 9 19

20 gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har en stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande. För att tillgodose Dalarnas behov av kompetens på akademisk nivå är den regionala högskolan avgörande. Fler och fler personer i Dalarna söker till högre utbildning idag jämfört med tidigare, men fortfarande har länet en utmaning med att höja denna siffra och där har Högskolan Dalarna en central roll. Dalastrategin betonar särskilt vikten av att höja mäns, och pojkars, utbildningsnivå. För att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden så är god tillgång på praktik och lärlingsplatser avgörande. Med tätare koppling mellan utbildning och arbetsliv, samt med mentorer och goda förebilder inom näringslivet, ökar elevernas intresse, förståelse och beredskap för framtidens arbetsmarknad. Fler unga måste också få de förutsättningar som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram, framför allt genom att klara gymnasieskolan. Med gymnasiekompetens som grund får många en första kontakt med arbetslivet. Tidiga insatser i skolan, rätt matchning, arbetspraktik och en utvidgad ungdomsgaranti är faktorer som underlättar ungas väg till arbete. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft tilltar. I takt med detta behöver företag och organisationer hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiva som arbetsgivare för både befintlig och framtida arbetskraft. I det senare avseendet är det av särskild betydelse att man har kunskap om vad hos arbetsgivare som attraherar unga och vad som är avgörande när unga väljer utbildning och framtida jobb. INNOVATIVA MILJÖER OCH ENTREPRENÖRSKAP Det långsiktiga tillväxtarbetet i Dalarna tar sikte på att stärka regionens näringsliv genom att stödja entreprenörer, nätverk av företag och kluster för tillväxt och innovation. Företagandet i Dalarna domineras av branscher med ursprung i mäns erfarenhetsområden. Ett hållbart näringsliv förutsätter att alla människors resurser tas tillvara. Ännu mer arbete behövs för att män och kvinnor ska få samma förutsättningar att utveckla sina företag. Dalastrategin betonar särskilt ungas betydelse för nyföretagande och entreprenörskap. För att påverka och medverka till en långsiktig förändring av unga människors attityder till entreprenörskap stöds ett aktivt samarbete mellan skola, utbildningsanordnare och de aktörer som stödjer tillväxten i företagen. Målet är att entreprenörskap ska få fotfäste i skolans värld och lägga grunden för framtida engagemang i eget företagande eller som anställd. TILLGÄNGLIGHET OCH INFRASTRUKTUR En väl fungerande kollektivtrafik är det som binder samman Dalarna och är därmed en nyckelfråga i arbetet med att minska den miljöpåverkan som resande medför. För både kvinnor och män är det viktigt att ha inflytande över sina förflyttningar 10 20

21 och transportsystemets utformning. Kvinnor och mäns val av yrke och anställning i kombination med arbetsplats, bostad och familjerelationer har allt mer med transporter att göra. Men transporter har också betydelse i termer av livsstilval, identitet och aktiviteter i vardagen. Att utveckla kollektivtrafiken så att det är möjligt för alla innevånare i livets olika faser att dagligen pendla mellan regioncentrum och större tätorter stärker förutsättningarna för att Dalarna ska vara en sammanhållen och attraktiv region. Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt genom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Det är därför av stor vikt att den vidareutvecklas och behandlas som en omistlig del av samhällsbyggandet i hela Dalarna

22 Mål Dalastrategin slår fast att Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ur detta har tre mål formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. För varje mål har indikatorer valts ut för att kunna följa utvecklingen under åren Detta är områden inom vilka Dalarna avser göra särskilda och gemensamma insatser med målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Vi går här inte ner på insatsnivå. Utgångspunkten är att de olika aktörerna själva kan avgöra vilka aktiviteter och insatser som på bästa sätt bidrar till att vi når våra mål. Dock vill vi återigen betona vikten av ett ungdomsperspektiv där unga ses som en mångfald av individer och där ungas perspektiv finns med. Flera av indikatorerna är valda ur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp). Genomförandet och användandet av Lupp ska vara en av grunderna i Dalarnas kunskapsbaserade arbete med unga. Allting går inte att mäta. De indikatorer som har satts upp för respektive mål ger en bild över hur väl vi lyckas med vårt arbete, men det ger inte hela bilden. Det är därför viktigt att vi dels ser till vad som påverkar de olika indikatorerna, dels att vi ständigt för ett samtal kring målen i sin helhet. Som en effekt av dessa mål ska Dalarna bli en för unga mer attraktiv region där man vill leva och verka. Att mäta attraktivitet är svårt men genom befolkningsdata kan vi följa utvecklingen och se om fler unga väljer Dalarna. Genom Lupp kan vi också följa hur unga ser på en eventuell framtida flytt, framför allt genom frågan: Tror du att du kommer att flytta från den kommun där du bor?. MÅL OCH INDIKATORER Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet samt att de blir sedda och bemötta med respekt. Detta är grunden för en god hälsa. Alla unga har rätt till en bra uppväxtmiljö och goda förutsättningar att utvecklas. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidsaktiviteter är viktig för ungas välmående. Det är en källa till personlig utveckling, förståelse av omvärlden, demokratisk skolning, relationsskapande och bra hälsa. Det ska finnas en bredd i utbudet av kulturoch fritidsaktiviteter, innehållsmässigt och geografiskt. Tillgång till ett rikt och intressant kultur- och fritidsliv är också viktiga faktorer när unga väljer bostadsort

23 Att verka för en bättre hälsa är både ett mål i sig och ett medel för utvecklingen av ett hållbart och dynamiskt samhälle. Människor som mår bra har bättre möjligheter att bidra till samhällets utveckling. Alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling. Indikatorer för att följa utvecklingen: Fråga i Lupp: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om 1. Kompisar, 2. Familj och 3. Livet som helhet? Fråga i Lupp: Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola? Fråga i Lupp: Hur mycket tycker du det finns att göra på fritiden? Nedsatt psykiskt välbefinnande (16-29 år) (Hälsa på lika villkor) Ohälsotal (20-29 år) (Försäkringskassan) Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att utifrån sina olika förutsättningar forma sitt liv och ges möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. För samhället handlar det såväl om att få bättre beslutsunderlag och fler lösningar som om att förankra beslut om morgondagen med dem som ska leva med dem. Demokratin, samt den sociala och ekonomiska utvecklingen, stärks av att unga får möjlighet att initiera och genomföra gemensamma projekt. Studier från bland annat OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, visar också att unga människor som engagerar sig i sitt samhälle har större benägenhet att studera, göra karriär, bilda familj och bo i sin region. Och om de lämnar regionen är det mer troligt att de återvänder. Kultur, folkbildning och föreningsliv bidrar till stärkt demokrati och ökad gemenskap och är därför en investering för tillväxt och utveckling i Dalarna. Skolan har en central roll i ungas demokratiska lärande. Rättigheten att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barn och unga är en av grundstenarna i FN:s konvention om barns rättigheter och ska vara en central utgångspunkt i all offentlig verksamhet. Eftersom gruppen unga består av både omyndiga och myndiga personer förändras graden av inflytande över tid. Det är därför också viktigt att unga är representerade i de folkvalda församlingarna och därmed delaktiga i formella beslutsprocesser. Indikatorer för att följa utvecklingen: Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet Skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar? Fråga i Lupp: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Förtroendevalda i kommuner efter ålder och kommun (18-29 år) (SCB) 13 23

24 Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna Att ha ett arbete är en av de viktigaste faktorerna för god livskvalitet. God tillgång till och hög kvalitet på utbildning är i sin tur av stor betydelse för att komma in i arbetslivet. En fungerande utbildnings- och arbetsmarknad bidrar till välfärdens utveckling, till god folkhälsa och till att motverka utanförskap. Folkbildningen har stor betydelse för det livslånga lärandet och höjer bildningsnivån samt underlättar för unga att etablera sig i samhället. Unga ska uppmuntras att studera. Arbetsmarknaden ställer allt oftare krav på eftergymnasial utbildning och det finns också en stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade. Tidiga insatser i skolan och ökade kontakter mellan skola och arbetsliv genom exempelvis praktik och arbetsmarknadskunskap är andra faktorer som underlättar ungas väg genom utbildningssystemet och till arbete. Entreprenörskap i skolan är en annan viktig faktor. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Främjandet av entreprenöriella egenskaper är också viktigt för målet ovan, känslan av att kunna påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Kopplat till detta mål finns också andra centrala faktorer. Unga är ofta beroende av en fungerande kollektivtrafik för såväl möjligheten till studier och arbete som till en meningsfull fritid. Tillgången till bostäder samt väl fungerande informations- och kommunikationsteknik är förutsättningar för att kunna studera och arbeta. Indikatorer för att följa utvecklingen: Fråga i Lupp: Vad tycker du om undervisningen på din skola? Fråga i Lupp: Hade du ett sommarjobb i somras? Fråga i Lupp: Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år, inklusive individuellt program (Skolverket) Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning (SCB och Skolverket) Sysselsättningsgrad, inklusive studerande (18-24 år) (Arbetsförmedlingen) 14 24

25 Så följer vi upp vårt arbete Som slagits fast i strategin ska målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Genom de indikatorer som kopplats till varje mål följer vi upp om vi arbetar i rätt riktning. Genomförandet och användandet av Lupp fyller flera funktioner. Dels är det ett sätt att hämta in kunskap om gruppen unga, dels är det ett sätt att göra unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Strategin slår också fast att vi ska arbeta mot målet Sveriges bästa ungdomsregion på ett kunskapsbaserat och sektorsövergripande sätt. Vi behöver därför regelbundet följa upp om arbetet är i linje med detta. Här följer vi också upp hur avsiktsförklaringen efterlevs och om innehållet i avsiktsförklaringen är rätt väg för att nå våra mål. En sådan kvalitativ uppföljning av arbetet kommer bland annat att göras genom intervjuer med representanter ur Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, under Referenser Bromseth, Janne & Darj, Frida (red), 2010, Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala universitet, Uppsala Holmberg, Magnus, 2012, Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion. En förstudie genomförd på uppdrag av Region Dalarna. Region Dalarna, Falun Region Dalarna, 2014, Dalastrategin Dalarna Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Region Dalarna, Falun Ungdomsstyrelsen, 2013, Unga med attityd Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie, Ungdomsstyrelsen, Stockholm Utbildningsdepartementet, 2014, Regeringens proposition 2013/2014:191. Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, Utbildningsdepartementet, Stockholm 15 25

26 Avsiktsförklaring I denna avsiktsförklaring beskrivs hur Dalarnas kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Det handlar om hur vi bygger vidare på Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, och hur vi ska arbeta mer kunskapsbaserat och sektorsövergripande. FÖR ATT DALARNA SKA BLI OCH VARA SVERIGES BÄSTA UNGDOMS- REGION AVSER KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET DALARNA: Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen/landstinget ska vara delaktig i det regionala arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens/landstingets arbete med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Arbeta kunskapsbaserat. Kommunerna genom att regelbundet genomföra Lupp i högstadiet och gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Landstinget Dalarna genom att arbeta med skolhälsovårdens elevhälsosamtal i samarbete med länets kommuner, samt genom att delta i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. FÖR ATT DALARNA SKA BLI OCH VARA SVERIGES BÄSTA UNGDOMS- REGION AVSER REGION DALARNA: Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. Ha en regional sektorsövergripande grupp av tjänstemän och/eller politiker som regelbundet följer upp Region Dalarnas och regionens arbete med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Samordna regional analys av kommunernas Lupp för högstadiet och gymnasiet samt ge stöd till kommunerna i hur Lupp kan användas som verktyg. Ta fram, samla och synliggöra kunskap om målgruppen samt främja erfarenhetsutbyte. Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. Driva Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, vidare

27 SAMARBETSPARTNER, DALARNA SVERIGES BÄSTA UNGDOMSREGION Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion kommer det att behövas bred uppslutning. Det civila samhällets organisationer den ideella sektorn och föreningslivet har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. Med strategin följer därför också en inbjudan för olika aktörer att bli samarbetspartners i arbetet. Att vara samarbetspartner innebär att man beskriver på vilket sätt man avser bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga och också beskriva hur man avser arbeta med ungdomsperspektivet. Som samarbetspartner får man inbjudningar till arrangemang på temat, tillgång till en kunskapsbas och stöd från Region Dalarna i hur man kan utveckla sin verksamhet mot målet med bästa ungdomsregion. Alla partners kommer att synas på Region Dalarnas hemsida om och för unga. Som partner får man också använda logotypen för Sveriges bästa ungdomsregion. LOGOTYP Kopplad till strategin finns en logotyp för Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Logotypen får användas av såväl offentliga, privata som ideella aktörer förutsatt att man kan beskriva på vilken sätt man kommer att arbeta för att bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga. Riktlinjer för användandet av logotypen finns på Region Dalarnas hemsida om och för unga

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 154 Dnr 2015/1025 Familjecentralen Beskrivning av ärendet Utskottet för lärande och stöd uppdrog vid sitt sammanträde till sektorschef lärande och stöd att arbeta fram ett förslag med tidplan för en familjecentral (FC) från graviditet till 6 år. Verksamhetschef Leksands vårdcentral, Lena Törnfelt/Susanna Höglund och sektorschef lärande och stöd, Lars Nyberg, har i samråd med berörd personal arbetat med planering av en familjecentral där följande enheter ska ingå. - Mödrahälsovård - Barnhälsovård - Öppen förskola - Socialtjänstens öppna verksamhet Ett samverkansavtal är upprättats mellan Leksands kommun och Leksands vårdcentral avseende en familjecentral. Familjecentralen placeras i före detta Musikskolans lokaler, som ägs av Leksandsbostäder AB, fastighetsbeteckning Noret 62:56 med tillhörande lägenhet, med start hösten Sektorns/avdelningens bedömning I och med att vi skapat en gemensam ungdomsmottagning mellan Leksands kommun och landstinget, så kommer familjecentralen att omfatta åldern graviditet till 6 år. Vi har under en lång tid försökt hitta lämplig lokal och när nu Musikskolan flyttat ur fastigheten Bönan finns det en möjlighet att starta verksamheten i en lokal centralt i Leksand. Kommunens öppna förskoleverksamhet centraliseras till att enbart finnas på ett ställe i kommunen. I dagsläget finns öppna förskolan i Leksand, Insjön och Siljansnäs fördelade på en förskollärare och en familjepedagog. Båda tjänstgör 50 %. För att i framtiden få en väl fungerande familjecentral bör dessa tjänster utökas till att vara två årsarbetare. Justeras Utdrag bestyrks 33

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Landstinget är beredda att flytta sina verksamheter mödrahälsovård och barnhälsovård till våra gemensamma lokaler utifrån att hyran är densamma som de har i nuvarande lokaler. Verksamhetschef Susanna Höglund inväntar ett centralt beslut från Landstinget Dalarna, om en start av en familjecentral i Leksands kommun. Beslutsunderlag Samverkansavtal mellan Leksands kommun och Leksands vårdcentral avseende familjecentral Förslag till hyresavtal mellan Leksandsbostäder AB och Leksands kommun Inventarieförteckning med beräknad kostnad Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Under förutsättning att landstinget beslutar medverka i en familjecentral i Leksand i åldern graviditet till 6: 1. Leksands kommuns startar en familjecentral tillsammans med landstinget under hösten 2016 i fastigheten Noret 62:56 med tillhörande lägenhet. 2. Tillskjuta ekonomiska medel i budget till lärande och stöd på cirka kronor/år för utökade hyres-, el- och städkostnader. 3. Inköp av inventarier, kronor, finansieras i lärande och stöds budget för investeringar under år Succesivt utöka öppna förskolan med totalt en heltidstjänst. Kostnad cirka kronor/år. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 34

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2015/1025 Sida 1(3) Lärande och stöd Lars Nyberg, Telefon. Familjecentralen Beskrivning av ärendet Lärande och stöd har uppdragit vid sitt sammanträde till sektorschef Lärande och stöd att arbeta fram ett förslag med tidplan för en Familjecentral (FC) från graviditet till 6 år. Verksamhetschef Leksands vårdcentral, Lena Törnfelt/Susanna Höglund och sektorschef Lärande och stöd Lars Nyberg har i samråd med berörd personal arbetat med planering av en Familjecentral där följande enheter ska ingå. - Mödrahälsovård - Barnhälsovård - Öppen förskola - Socialtjänstens öppna verksamhet Att utesluta någon av dessa basverksamheter vid en FC medför att grundtanken överges. Ett samverkansavtal är upprättat mellan Leksands kommun och Leksands vårdcentral avseende en familjecentral. Familjecentralen placeras i f d Musikskolans lokaler, som ägs av Leksandsbostäder AB fastighetsbeteckning Noret 62:56 med tillhörande lägenhet, med start hösten Sektorns/avdelningens bedömning I och med att vi skapat en gemensam Ungdomsmottagning mellan Leksands kommun och Landstinget, så kommer Familjecentralen att omfatta åldern graviditet till 6 år. Vi har under en lång tid försökt hitta lämplig lokal och när nu Musikskolan flyttat ur fastigheten Bönan finns en möjlighet att starta verksamheten i en lokal centralt i Leksand. Kommunens öppna förskoleverksamhet centraliseras till att enbart finnas på ett ställe i kommunen. I dagsläget finns öppna förskolan i Leksand, Insjön och Siljansnäs fördelade på en förskollärare och en familjepedagog. Båda har 50 %:s tjänstgöring. För att i framtiden få en väl fungerande Familjecentral bör dessa tjänster utökas till att vara två årsarbetare. Landstinget är beredda att flytta sina verksamheter Mödrahälsovård och Barnhälsovård till våra gemensamma lokaler utifrån att hyran är densamma som de har i nuvarande lokaler, som de idag hyr av Stenvalvet. Verksamhetschef Sanna Höglund inväntar ett centralt beslut från Landstinget Dalarna, om en start av en Familjecentral i Leksands kommun. 35

36 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2015/1025 Sida 2(3) Familjecentralen skulle möjligtvis kunna inrymmas i Leksands Vårdcentrals nuvarande lokal Storköket som kommunen hyr av fastighetsbolaget Stenvalvet. Vid kontakt med Stenvalvet har de föreslagit två alternativ: Ett där Leksands kommun skulle investera i nuvarande lokaler ( storköket ), vilket inte är ett alternativ. Kommunen investerar ej i fastigheter man ej äger. Andra alternativet är att koppla ihop en Familjecentral i Stenvalvets lokaler med en framtida ombyggnation av Limsjögården vilket ligger alltför långt fram i tiden och är enligt vår uppfattning dessutom är ett sämre alternativ. Framför allt finns ingen utemiljö för en Familjecentral vid Limsjögården. Finansiering Ett förslag på hyresavtal är upprättat av Leksandsbostäder AB fr o m där den totala hyran preliminärt är kr/år. Utifrån de ytor Familjecentralen ska utnyttja ska kostnaden fördelas enligt följande; Landstinget betalar kr/år och Kommunen kr/år av hyresförslaget. Separat avtal måste skrivas mellan Leksands kommun och Vårdcentralen Leksand. El (c:a 20 tkr/år) och städkostnader tillkommer. Städkostnaden hamnar mellan kr/år enligt ett förslag vi erhållit från städavdelningen. Idag betalar landstinget ungefär kr/år för MHV och BHV. Kommunens kostnad c:a kr/år Leksands kommun kan gå ur extern lokal, på Hantverkargatan 4, där Familjeteamet finns idag. Totala hyreskostnaden inkl. städ är c:a kr/år Inköp av inventarier till en ny Familjecentral kommer att kosta c:a kr. Att utöka tjänstgöringsgraden på öppna förskolan till två årstjänster kostar c:a kr/år Förslag till beslut Under förutsättning att Landstinget beslutat att medverka i en Familjecentral i Leksand i åldern graviditet till 6 år. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommmunfullmäktige besluta 1. Leksands kommun startar upp en familjecentral tillsammans med Landstinget under hösten 2016 i fastigheten Noret 62:56 med tillhörande lägenhet. 2. Tillskjuta ekonomiska medel till Lärande och stöd på c:a kr/år för utökade hyres-, el- och städkostnader från Inköp av Inventarier kr finansieras i Lärande och stöds budget för investeringar under Att succesivt utöka öppna förskolan med totalt en heltidstjänst. Kostnad c:a kr/år Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Samverkansavtal mellan Leksands kommun och Leksands vårdcentral avseende familjecentral 36

37 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2015/1025 Sida 3(3) Förslag till hyresavtal mellan Leksandsbostäder AB och Leksands kommun Inventarieförteckning med beräknad kostnad Slutligt beslut expedieras (skickas) till Sektorschef Lärande och stöd Lars Nyberg Avdelningschef Familj och stöd Zilha Fific. Enhetschef Arbete och stöd Helen Solarfs Ekonomiavdelningen Verksamhetschef Susanna Höglund, Leksands vårdcentral 37

38 Ordinarie Mål o Budget Tilläggsanslag Typ av investering: Nyinvestering Reinvestering Vid reinvestering, ange objektskod: Energibesparande åtgärd Ansökan om investeringsanslag - kalkylerad Miljöfrämjande åtgärd Miljökonsekvensbeskrivning finns Sektor Prioritering: Lärande och stöd Myndighetsbeslut/måste genomföras/akut Avdelning Ansvarskod Bör genomföras för verksamhetens utveckling Projektansvarig Lars Nyberg Behov av upphandling: Ja Nej Gällande avtal finns Upphandlingsbehov Avstämt med upphandlingsansvarig: Projekt, benämning Familjecentralen. Inventarier Motivering: bakgrund, problembeskrivning Inventarier till en planerad Familjecentral enligt dokument Budgeterade inventarier Beskrivning av alternativ 1: Beskrivning av alternativ 2: Investeringsutgiftsberäkning (tkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Projektering/förstudie Mark Byggnader Maskiner Inventarier Oförutsett Konsulter Personal Total investeringsutgift Driftkostnadsberäkning Alternativ 1 Alternativ 2 Uppskattad fysisk livslängd, antal år? Avskrivningstid (ifylles av ekonomiavdelningen) Intern ränta 4,0% 4,0% Kapitalkostnad (genomsnitt över livslängd) #NUM! #NUM! Ökade kostnader/minskade intäkter (specificera) tkr (plustecken) Ökade intäkter/minskade kostnader (specificera) tkr (minustecken) Total driftkostnadskonsekvens #NUM! #NUM! Total driftkostnadskonsekvens exkl kapitalkostnad 0 0 (minustecken = minskad driftkostnad, plustecken = ökad driftkostnad) Finansering av ökad driftkostnad (exkl kapitalkostnad) Projekttid Alternativ 1 Alternativ 2 Beräknad starttidpunkt Beräknad tidpunkt för färdigställande Fördelning av investeringsutgift år 1 (tkr) Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Fördelning av investeringsutgift kommande år (tkr) År 2 År 3 År 4 År 5 Konsekvensbeskrivning av alternativ 1 Konsekvensbeskrivning av alternativ 2 Konsekvensbeskrivning av ej genomförd investering Kommentarer till upphandling 38

39 Leksand Sammanställning gjord av Helen Solarfs med prissättning av Anders Backhans Sammanställning av offerter från Kinnarps samt pris bland annat från Dustin och refarenhetspriser. Inventariebehov till Familjecentral Pris Möbelpriser från Kinnarps Kontoren 6 stskrivbord kr 5st Stolar, (en tas med) kr 6 st Bokhylla alt skåp liknande de vi har på våra kontor kr 6 st Låsbara garderober kr (6 st Papperskorg) kr 1 st Dokument/arkivskåp, 3 lådor kr IT kontor Framdragning it till varje kontor kr 3 st kompletta datorer (skärm, tangentbord och klient) kr IT konferenslokalerna Kanon/Projektor Dragning kablar Ljudanläggning Mediaduk Wifi Konferensrum möblering Bord med 16 sittplatser Bord med 8 sittplatser Samtalrum behövs 8 st fotöljer och bord kr kr kr kr kr kr kr kr öppna förskolans lokal 2 köksbord och stolar med plats för 8 st/bord kr Ca 7 barnmatsstolar kr Porslin och hushållsutrustning kr Vitvaror och micro ingår i Leksandsbostäder Ammning/flaskrum Sittmöbler för 6 personer Skötbord Toalett Skötbord Hall Hatthyllor Krokar Sittplatser Låsmöjligheter till barnvagnar (inne eller ute) kr kr kr kr kr kr kr kr 39

40 Vårdcentral Leksand Lärande och Stöd Samverkansavtal mellan Leksands kommun och Leksands vårdcentral avseende familjecentral 1. PARTER Detta samverkansavtal är överenskommet mellan Landstinget Dalarna, Box 310, Leksand, organisationsnummer , genom Leksands vårdcentral, nedan kallat Landstinget och Leksands kommun, Leksand, organisationsnummer , genom utskottet Lärande och stöd nedan kallat Kommunen. 2. MÅLGRUPP Samarbetsavtalet gäller blivande föräldrar och barn i åldrarna från graviditet G-6 år och deras föräldrar bosatta i Leksands kommun. 3 AVTALETS SYFTE utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar samt barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitét från familjecentralens professioner utifrån barnkonventionen basen i den gemensamma värdegrunden - utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum. 4. MÅL OCH INRIKTNING Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att vi ska: samlokaliseras i ändamålsenliga lokaler för att lättare kunna samverka kring de barn och deras föräldrar som behöver våra gemensamma resurser. erbjuda ett samordnat tidigt stöd och vid behov erbjuda tidiga insatser till blivande föräldrar, barn i åldrarna från G-6 år och deras föräldrar. stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. erbjuda lättillgänglig vägledning, stöd och kvalificerad rådgivning. bedriva en pedagogisk gruppverksamhet för barn i åldrarna G-6 år. utveckla arbetsmetoder och yrkesroller i nära samverkan med varandra och med andra viktiga samarbetspartners. kännetecknas av gott bemötande från personalen. 5. SAMVERKANDE VERKSAMHETER Mödrahälsovård Barnhälsovård 1 40

41 Öppen förskola Socialtjänstens öppna verksamhet 6. GEMENSAMMA AKTIVITETER För att nå de uppsatta målen ska följande aktiviteter genomföras i samverkan. Föräldrastöd från graviditet fram till och med sex år, dvs ett arbetssätt för stöd i föräldraskapet som baseras på ett brett tvärprofessionellt samarbete kring förlängd och förstärkt föräldrautbildning. Stödet inleds när den blivande/nya familjen deltar i första graviditetssamtalet och erbjuds plats i föräldragrupp Så tidigt som möjligt uppmärksamma barn och föräldrar i behov av stödinsatser utöver det som erbjuds alla. 7. ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER Mellan samverkande parter gäller sekretess (Offentlighets- och Sekretesslagen 2009:400). Sekretess gäller mellan verksamheterna, innebärande att utlämnande av sekretessbelagd information inklusive mellan parterna endast får ske med stöd av lag. Samverkande parter skall vara följsamma mot gällande lagar och förordningar inom respektive verksamhetsområde. Respektive samverkande part skall i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter föra egen dokumentation avseende patientjournaler och personakter samt hantera dessa på där angivna sätt. Detta gäller inte den öppna förskolan. 8. LEDNING/SAMORDNING/STYRNING 2 Styrgrupp En styrgrupp bestående av sektorchef från sektorn Lärande och stöd i Leksands kommun, samt verksamhetschef från Leksands vårdcentral. Styrgruppen har mandat att besluta i övergripande frågor rörande samarbetet mellan de olika verksamheterna i familjecentralen. Styrgruppen sammanträder 2 ggr/år samt vid behov Styrgruppen ska: vara en länk till respektive huvudman. årligen besluta om verksamhetsplan/mål som utformas på ett sådant sätt att det blir möjligt att följa verksamhetens utveckling över tid. regelbundet följa upp ekonomin, vid avvikelser informera ansvarig part samt ge förslag till ekonomiska beslut till respektive huvudman. ansvarar för att fastställda mål och riktlinjer uppnås respektive följes. besluta i andra frågor av övergripande natur som rör samordningen mellan olika myndigheter. genom samordnarna för familjecentralen följa upp verksamheten i syfte att säkerställa att samverkan sker på bästa sätt. ansvara för uppföljning av de övergripande mål som angivits för familjecentralen i detta avtal och i verksamhetsplanen. Samordnare Till samordnare utses enhetschef och 1:a linjens chef från respektive huvudman. Samordnarna har särskilt ansvar för att: utveckla de gemensamma arbetsformerna. 41

42 rapportera till styrgruppen genom att ta fram en årlig verksamhetsberättelse med bl a statistik inför respektive huvudmans bokslut. upprätta en verksamhetsplan avseende nästkommande år. 9. KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGAR Leksands kommun hyr lokaler i fastigheten Noret 62:56 Parkgatan 10 av Leksandsbostäder AB. Hyreskostnaden fördelas mellan parterna enligt överenskommen fördelningsnyckel. (Här får vi kolla hur den ytmässiga fördelningen blir, men en snabb koll gav ju resultatet Landstinget 45 % och kommunen 55 %. ) Övriga gemensamma kostnader som inte täcks av hyresavtalen - såsom exempelvis kontorsgemensamma inventarier, städning, el samt kostnader för eventuellt gemensamma ytor ska fördelas mellan parterna enligt en överenskommen fördelningsnyckel, som utgör bilaga till detta avtal. Var och en av parterna står för inventarier i sina respektive utrymmen. Inventarier i gemensamma utrymmen såsom väntrum, sammanträdesrum och pentry anskaffas, ägs och bekostas av Leksands kommun. 10. LANDSTINGETS UPPDRAG Landstinget förbinder sig att: tillhandahålla mödra- och barnhälsovård i enlighet med gällande lagstiftning i familjecentralens lokaler erlägga 45 % av kostnaderna i enlighet med överenskommen fördelningsnyckel dels för gemensamma lokalytor och dels övriga kostnader som inte är relaterad till kommunens verksamhet enligt detta avtal. Budgeterad och avtalad fördelning av kostnad debiteras kvartalsvis i förskott och avräknas i efterskott årsvis. ansvara för arbetsmiljöfrågor i den av landstinget bedrivna verksamheten 11. KOMMUNENS UPPDRAG Kommunen förbinder sig att: i familjecentrals lokaler bedriva öppen förskoleverksamhet i enlighet med lagar, förordningar och riktlinjer. bedriva en social rådgivande och stödjande verksamhet utan myndighetsutövning. erlägga 55 % av kostnaderna i enlighet med överenskommen fördelningsnyckel dels för gemensamma lokalytor och dels övriga kostnader som inte är direkt relaterad till landstingets verksamhet enligt detta avtal ansvara för arbetsmiljöfrågor i den av kommunen bedrivna verksamheten. 12. GILTIGHETSTID Samverkansavtalet gäller från och med och tillsvidare och bör revideras vart annat år. 13. UPPSÄGNING OCH OMFÖRHANDLING Uppsägning Eventuell uppsägning av avtalet ska ske med minst 12 månaders varsel. Part som vill säga upp avtalet skall göra detta skriftligen. Förändringar av, eller tillägg till avtalet skall ske skriftligen och undertecknas av båda parter. 3 42

43 Omförhandling Part äger rätt att när som helst under avtalstiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om en oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för verksamheten. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser. Rätten till omförhandling innebär inte hävning eller uppsägning av avtalet, såvida inte parterna är eniga om hävning eller uppsägning. Förändring av avtalets innehåll förutsätter att skriftlig överenskommelse undertecknas av båda parter. 14. PARTERNAS UNDERSKRIFTER Ort och datum Ort och datum... Leksands vårdcentral Leksands kommun.. Namnteckning. Namnteckning.. Namnförtydligande.. Namnförtydligande 4 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 155 Dnr 2015/1205 Brandkårens avgifter 2016 Beskrivning av ärendet Brandkårens avgifter avser momsfri myndighetsutövning och övriga momspliktiga tjänster. Avgifter avseende restvärdesräddning, sanering på statligt vägnät, statlig järnväg, IVPA-uppdrag till Landstinget Dalarna (sjukvårdslarm), utbildningsavtal med Brandskyddsföreningen Nedre Norrland AB (BFNN AB) och avtal om gränslös samverkan mellan kommuner i Dalarnas län regleras i särskilda avtal. Avgifterna i övrigt har justerats med 3 % avseende personalkostnadsgrundade tjänster och 1,5 % beträffande inflationsgrundade kostnadsökningar. Beslutsunderlag Räddningstjänstens skrivelse Brandkårens avgifter 2016 daterad Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta redovisat förslag till reviderade avgifter 2016 för Brandkåren. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 50

51 Datum: Handläggare/Referens: Krister Ejeros Sida: 1 (10) Ert datum: Er referens: Diarienr: Brandkårens avgifter för 2016 Kommunstyrelsen Innehåll 1 Tjänster Personal Brandpersonal heltid Brandpersonal deltid Säkerhetsvakt Tillståndsgivning Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Utredningar, remissyttranden, rådgivning mm Räddningsinsatser i andra kommuner Fyllning av luftflaskor Restvärderäddning Sanering av väg Övriga tjänster Kurser och utbildningar Materiel Fordon och maskiner Utbildningsmateriel Släckutrustning Övrig materiel Automatiska brandlarm Lokaler mm

52 Förklaringar Brandkårens avgifter avser momsfri myndighetsutövning och övriga momspliktiga tjänster. Avgifter avseende restvärdesräddning, sanering på statligt vägnät, statlig järnväg, IVPA uppdrag till Landstinget Dalarna (sjukvårdslarm), utbildningsavtal med Brandskyddsföreningen Nedre Norrland AB (BFNN AB), avtal om gränslös samverkan mellan kommuner i Dalarnas län, regleras i särskilda avtal. Beträffande personalkostnader, uthyrning av materiel och lokaler gäller att påbörjad timme räknas som hel sådan och påbörjat dygn räknas som helt sådant enligt avgiftslistan. Ej återlämnad materiel debiteras enligt gällande dagspris. Tjänsteersättningar av annan aktivitet än i avgiftslistan angiven kan beslutas av räddningschefen. Räddningschefen får besluta att avgift kan nedsättas eller efterskänkas då särskilda skäl föreligger. Bakgrund och förklaringar till nya avgifter 2016 jämfört med 2015 Avgifterna i övrigt har justerats med 3 % avseende personalkostnadsgrundade tjänster och 1,5 % beträffande inflationsgrundade kostnadsökningar. Nya avgifter redovisas med vanlig stil och avgifter från 2015 redovisas med fet stil och inom parentes. 2 52

53 1 Tjänster 1.1 Personal Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt Brandpersonal heltid Dagtid vardagar (07:00-16:00) 422 kr/h (410) Övrig tid 922 kr/h (895) Brandpersonal deltid 540 kr/h (525) Säkerhetsvakt Minst 3 h enligt avtal 540 kr/h avseende deltid (525) 922 kr/h för heltid (895) 3 53

54 1.2 Tillståndsgivning Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Tillståndsavgifter för explosiva varor Typ av hantering av explosiv vara Mindre hantering: Huvudgrupp 2-3 Riskgrupp Grundavgift (G) kr Nytt tillstånd (G + Hk) kr 922 (895) 922 (895)+ Hk Förnyat tillstånd (G + Hk) kr 922 (895)+ Hk Hk Ändring av föreståndare (Hk) kr Medelstor hantering: Huvudgrupp 1 Riskgrupp (1790) 1844 (1790)+ Hk 1844 (1790)+ Hk Hk Större hantering: Huvudgrupp 1-3 Riskgrupp 1.1 eller (2685) 2766 (2685)+ Hk 2766 (2685)+ Hk Hk Förklaring till avgifterna för explosiva varor Huvudgrupper 1-3 och riskgrupper definieras enligt bilaga. Tillståndsavgifterna består av grundavgiften (G) exklusive handläggningskostnaden (Hk) per timme. Handläggningskostnaden (Hk) är 422 kr/h (410) Tillståndsavgifterna inkluderar tillståndsprövning, tillsynsbesök i samband med tillståndsprövningen, eventuell provtagning och undersökning av prov, godkännande av föreståndare, godkännande av explosiv vara och beslut om huruvida en vara är att anse som en explosiv vara. I det fall externa kostnader uppstår för ex. riskutredningar exkluderas dessa till tillståndsavgiften och särredovisas för den sökande. Staten har aviserat att kommunerna kan komma att få ansvaret för tillsyn och tillstånd avseende ämnen som kan ingå i explosiva varor, såsom saltsyra, väteperoxid och ammoniumnitrat. Handläggningen kan komma att ske från år 2016, varför avgiften för dessa tillståndsärenden föreslås vara samma handläggningskostnad 422 kr/h (HK 410 kr/h) som för ovanstående handläggning av tillståndsärenden för explosiva varor. 4 54

55 Tillståndsavgifter för brandfarliga varor Handläggningskostnaden (Hk) är 410 kr/h (390) Cisterner En och flerbostadshus Nytt tillstånd Avgift (kr) 922 (895) + Hk Förnyat tillstånd Avgift (kr) Hk 1 4 cistern 1844 (1790) + Hk 5 eller flera 2766 (2685)+ Hk Lösa Nytt tillstånd behållare Avgift (kr) Hk Hk Förnyat tillstånd Avgift (kr) Mindre hantering Medelstor hantering Större omfattning 922 (895)+ Hk 1844 (1790)+ Hk 2766 (2685)+ Hk Hk Hk Hk Medgivande om undantag, anmälan om tillfällig hantering debiteras (HK) Nytt tillstånd vid innehavarskifte 922 kr (895) + Hk 5 55

56 1.3 Tillsynsavgifter Avgift för tillsyn utgörs av grundavgift och löpande tillsynsavgift. Grundavgiften innehåller tid för förberedande arbete inför tillsynen, resa och administration enligt förvaltningslagen. Tillsynsavgift innehåller tid för genomförd tillsyn där påbörjad timme räknas som hel timme, protokollskrivning och administration enligt förvaltningslagen. Grundavgift tas inte ut för efterbesiktningar. Efterbesiktningar debiteras med löpande avgift per påbörjad timme. Tillsynsavgift tas inte ut för granskning av skriftlig redogörelse och inlämnad dokumentation för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Tillsyn som genomförs vid samma tillfälle över både LSO och LBE resulterar i endast en grundavgift exkl. avgift per timme. Staten har aviserat att kommunerna kan komma att få ansvaret för tillsyn och tillstånd avseende ämnen som kan ingå i explosiva varor, såsom saltsyra, väteperoxid och ammoniumnitrat. Handläggningen kan komma att ske från år 2016, varför avgiften för dessa tillsynsärenden föreslås vara samma tillsynskostnad 922 kr/h (895 kr/h) som för explosiva varor Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Grundavgift 1844 kr/tillfälle (1790) Tillsynsavgift 922 kr/h (895) Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Grundavgift 1844 kr/tillfälle (1790) Tillsynsavgift 922 kr/h (895) 6 56

57 1.4 Utredningar, remissyttranden, rådgivning mm Utredningar som inte ingår i ordinarie verksamhet inom kommunen debiteras med avgift per timme. Besiktningsverksamhet som utgör myndighetsutövning tillhörande samhällsbyggnadskontorets tillsyn enligt PBL (plan - och bygglagen) regleras i driftbudgeten. Utredningar 922 kr/h (895) Rådgivning som ej utgör myndighetsutövning debiteras 922 kr/h (895) Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.5 Räddningstjänst i andra kommun Uppkomna kostnader i samband med räddningsinsats enligt avtal om gränslös samverkan (METRIA avtalet) ska ersättas enligt SRV:s meddelande 1995:2 Ersättning till kommuner för räddningstjänst och viss sanering. Personalkostnader inklusive sociala avgifter och semesterersättning ska dock utgå enligt gällande avtal för räddningspersonal i beredskap (Rib - avtalet). Förstärkningslarm till andra kommuner debiteras med personal och fordonsersättningar enligt denna prislista. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.6 Fyllning av luftbehållare med andningsluft 309 kr/behållare (300) upptill en behållarvolym av 15 liter 370 kr/behållare (360) av större volym Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.7 Restvärderäddning För restvärderäddning gäller prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.8 Sanering av vägbana och järnväg För sanering av vägbana på statligt vägnät begär Brandkåren ersättning från och enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Övriga vägar debiteras den beställande parten enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Sanering av statens spåranläggningar och järnvägsfordon efter järnvägsolycka begär Brandkåren ersättning från och enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 7 57

58 1.9 Övriga tjänster Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Vattenfyllning av pool/brunn 973 kr/h (945) Länspumpning 639 kr/h (620) Bärhjälp/lyfthjälp till ambulans och hemtjänst 2297 kr/h (2230) Rullbandstest 370 kr/person (360) Hissöppning 2297 kr/h (2230) 2 Kurser och utbildningar Brand och beredskapsstyrka (BBS) 2009 kr/person (1950) Utrymningsövning, med en instruktör 922 kr/h (895) Brandskyddsföreningen Nedre Norrland AB är kursanordnare för extern kursverksamhet med Brandkåren Leksand som utförare. 165* Utbildningscontainer hyrs ut genom tecknande av avtal i vilket Brandkåren äger rätt att debitera avtalsparten faktiska kostnader som uppstår i samband med uthyrningstillfället och eventuella kostnader för reparationer eller annat underhåll som överenskommits mellan avtalsparterna. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 8 58

59 3 Materieluthyrning Uthyrning av fordon, materiel och lokaler är redovisat exkl. personalkostnader. Avyttring av inventarier säljs via kommunens avtalspart avseende försäljningar. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 3.1 Fordon och maskiner Avgifterna redovisas exkl. personal mot bakgrund av att brandpersonal ska medverka vid uthyrningen. Personbil 528 kr/h (520) Brand fordon, båt exkl. skylift 599 kr/h (590) Skylift 797 kr/h (785) Länspump 208 kr/h (205) 908 kr/dygn (895) Motorspruta klass kr/h (205) 908 kr/dygn (895) 269 kr/h (265) Motorspruta klass 3 exkl. personal 1817 kr/dygn (1790) Elverk < 10 kva 908 kr/dygn (895) 269 kr/h (265) Elverk > 10 kva 1070kr/dygn (1055) 208 kr/h (205) Fläktar exkl. bränsle 908 kr/dygn (895) Dricksvattentank, exkl. transport 1817 kr/dygn (1790) 208 kr/h (205) Motorsåg 908 kr/dygn (895) Rökmaskin 208 kr/h (205) 9 59

60 3.2 Utbildningsmateriel Ersättning för uthyrning gäller för extern part. HLR-dockor, inkl. förbrukningsmateriel 122 kr/dygn (120) Övnings defibrillator 81 kr/dygn (80) 3.3 Släckutrustning Brandslang, alla dimensioner första dygnet, per längd 284 kr/dygn (280) Brandslang, alla dimensioner fr.o.m. dygn 2, per längd 81 kr/dygn (80) Strålrör typ enhets strålrör 76 kr/dygn (75) 3.4 Övrig materiel Sorptionsmedel, ZUGOL 365 kr/säck (360) Vattendammsugare debiteras enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. 4 Automatiska brandlarm Anslutningsavgift 1857 kr (1830) Abonnemangsavgift 1857 kr/år (1830) Onödigt larm 7105 kr (7000) Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 5 Hyra av lokaler mm Lektionssalen inkl. support 922 kr/h (895) Lektionssalen exkl. support 436 kr/h (430) Entresolen, exkl. personal 436 kr/h (430) Övningsfältet, exkl. materiel och personal 908 kr/h (895) Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 158 Dnr 2015/908 Uppdatering/aktualisering av cykelledsplan (cykelplan) Beskrivning av ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde beslutade fullmäktige att ge sektorn för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram förslag på en uppdatering/aktualisering av nu gällande cykelplan. Cykelplan som antogs av KF pekar ut kommunens vision och mål för cykling i kommunen och är ett underlag för det strategiska planeringsarbetet. Den bidrar till att ett helhetsgrepp tas på cykelfrågan och att rätt åtgärder prioriteras. I visionen för Leksands kommun framhålls att kommunen ska arbeta efter ekologiskt hållbara lösningar. Att utveckla och förbättra cykelvägnätet och förutsättningarna för kommunens cyklister är helt i linje med denna vision att satsa på cyklisterna är ett steg mot en mer hållbar utveckling. Att få fler att välja cykeln i stället för att ta bilen när detta är möjligt stämmer också med samhällets mål om en långsiktig hållbar utveckling. Framförallt arbetspendlingen med cykel bör öka och i och med det minska arbetspendlingen som sker med bil. Cykelplanen är ett led i arbetet att stärka cyklisternas position i trafiksystemet. Det långsiktiga målet är att fler ska lockas att börja cykla i Leksands kommun och att de ska kunna göra det på ett tryggt, säkert och sammanhängande cykelnät. Prioritering av mer omfattande åtgärder/projekt, såsom nya GC-vägar, sker bland annat i samband med budgetarbete. Sedan planen antogs har ett antal åtgärder genomförts och är på väg att genomföras. Exempel på genomförda åtgärder: Prioritering av vinterväghållning samt beläggningsåtgärder på GC-nätet. Belysning av tidigare obelysta GC sträckor (Insjön-Mjälgen, resecentrum Leksand-Limhagen, förskolan Källbacken-Källberget) Ny GC-väg mellan Åkerö och Heden Ny GC-väg förbi Leksands Sommarland Nya GC-stråk vid resecentrum i Insjön Justeras Utdrag bestyrks 61

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Upprustning av Sockenvägen i Insjön (enklare sommarcykelväg och ridväg) Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid att antal platser längs GC-nätet Exempel på åtgärder som planeras eller håller på att genomföras är: Komplettering av vägvisning och övrig GC-skyltning Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid att antal platser längs GC-nätet Ny GC-väg mellan Åkerö och Västanvik (Jobsboden) Förnyelse av belysning samt komplettering av obelysta GC-sträckor (söder om Insjöbron, Järnavägen, GC-väg genom Kyrkallén) Sektorns/avdelningens bedömning Allt eftersom delar av planen genomförts och andra förutsättningar förändrats kommer cykelplanen med jämna mellanrum att behöva aktualiseras och uppdateras. I nuläget ser dock trafikingenjören inga särskilda skäl till att cykelplanen behöver uppdateras. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat Cykelplan Leksand 2012 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Nuvarande cykelplan ligger fast. 2. Prioritering av projekt sker i budgetarbetet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 62

63 Datum: Dnr: 2015/908 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Uppdatering/aktualisering av Leksands kommuns cykelplan. Beskrivning av ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde beslutade fullmäktige att ge sektorn för samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram förslag på en uppdatering/aktualisering av nu gällande cykelplan. Cykelplan som antogs av KF pekar ut kommunens vision och mål för cykling i kommunen och är ett underlag för det strategiska planeringsarbetet. Den bidrar till att ett helhetsgrepp tas på cykelfrågan och att rätt åtgärder prioriteras. I visionen för Leksands kommun framhålls att kommunen ska arbeta efter ekologiskt hållbara lösningar. Att utveckla och förbättra cykelvägnätet och förutsättningarna för kommunens cyklister är helt i linje med denna vision - att satsa på cyklisterna är ett steg mot en hållbarare utveckling. Att få fler att välja cykeln i stället för att ta bilen när detta är möjligt stämmer också med samhällets mål om en långsiktig hållbar utveckling. Framförallt arbetspendlingen med cykel bör öka och i och med det minska arbetspendlingen som sker med bil. Cykelplanen är ett led i arbetet att stärka cyklisternas position i trafiksystemet. Det långsiktiga målet är att fler ska lockas att börja cykla i Leksands kommun och att de ska kunna göra det på ett tryggt, säkert och sammanhängande cykelnät. Prioritering av mer omfattande åtgärder/projekt, såsom nya GC-vägar, sker bland annat i samband med budgetarbete. Sedan planen antogs har ett antal åtgärder genomförts och är på väg att genomföras. Exempel på genomförda åtgärder: Prioritering av vinterväghållning samt beläggningsåtgärder på GC-nätet. Belysning av tidigare obelysta GC sträckor (Insjön-Mjälgen, Resecentrum Leksand-Limhagen, Förskolan Källan-Källberget) Ny GC-väg mellan Åkerö Heden Ny GC-väg förbi Leksands Sommarland Nya GC-stråk vid resecentrum i Insjön Upprustning av Sockenvägen i Insjön (enklare sommarcykelväg och ridväg) Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid att antal platser längs GC-nätet 63

64 Exempel på åtgärder som planeras eller håller på att genomföras är: Komplettering av vägvisning och övrig GC-skyltning Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid att antal platser längs GC-nätet Ny GC-väg mellan Åkerö - Västanvik (Jobsboden) Förnyelse av belysning samt komplettering av obelysta GC-sträckor (Söder om Insjöbron, Järnavägen, GC-väg genom Kyrkallén). Allt eftersom delar av planen genomförts och andra förutsättningar förändrats kommer cykelplanen med jämna mellanrum att behöva aktualiseras och uppdateras. I nuläget ser jag dock inga särskilda skäl till att cykelplanen behöver uppdateras. Förslag till beslut 1. Nuvarande cykelplan ligger fast. 2. Prioritering av projekt sker i budgetarbetet. Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande daterat Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun 64

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 161 Dnr 2015/93 Svar på medborgarförslag om att inrätta ett folkhälsoråd Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag om att inrätta ett folkhälsoråd har lämnats in av Sveriges pensionärsförbund Leksand den 20 januari Sektorns/avdelningens bedömning Leksands kommuns folkhälsoarbete styrs idag av en folkhälsoplan som antas av kommunfullmäktige. Senaste folkhälsoplanen antogs , 75. Prioriterade målområden är: - Barn och ungas uppväxtvillkor - Tobak, alkohol, narkotika och spel - Tillgänglighet Ansvarigt utskott för folkhälsofrågor är allmänna utskottet. Folkhälsoplaneraren samordnar folkhälsoarbetet. Folkhälsoplaneraren har en 50 % tjänst som idag finansieras av Landstinget. Finansiering av tjänsten är oklar från och med Folkhälsoplaneraren rapporterar kontinuerligt till vice kommundirektör och Polsam (lokal samverkansberedning med representanter från landsting inklusive vårdcentralen och kommun som innefattar både politiker och chefstjänstemän). Samverkan sker regelbundet med handikapporganisationer via handikapprådet och patientrådet. Folkhälsoplaneraren bjuds även in till pensionärsrådet och brottsförebygganderådet när aktuella frågor tas upp. Det finns även ett informellt nätverk för hälsoaktörer som är öppet för alla. Samarbete sker gränsöverskridande inom kommunen och med studieförbund, föreningar och andra externa aktörer beroende på vilken insats som genomförs. Ett nytt folkhälsoråd skulle säkert kunna skapa ytterligare engagemang och öka kommunikationen mellan olika samverkansparter. Samtidigt har ett råd inte mandat att fatta beslut som krävs för styrning och ledning över samtliga verksamheter på det sätt som kommunstyrelsen har. Justeras Utdrag bestyrks 65

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Ett nytt råd skulle dessutom innebära en ytterligare kostnad för arvode samt administration. Mitt förslag är därför att vi använder befintliga former för styrning, ledning och samverkan, men att en diskussion inleds mellan förslagsvis kommunstyrelsen och folkhälsoplaneraren om hur styrning, ledning kan utvecklas. För att öka samarbetet med olika aktörer skulle befintliga råd kunna tillfrågas, t.ex. handikappråd, pensionärsråd och brottsförebyggande råd om de önskar ha en stående punkt på dagordningen med information och diskussion om folkhälsofrågor och insatser som rör den målgrupp eller det ämnesområde rådet representerar. Under 2015 kommer kommunen att få tillgång till ny statistik som ger en bild av hur folkhälsan ser ut både bland vuxna och ungdomar i kommunen (Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor samt ungdomsenkäten LUPP). Det är därför lägligt att utvärdera nuvarande folkhälsoplan, analysera ny statistik och fatta beslut om en ny folkhälsoplan under Befintliga råd skulle kunna bjudas in att vara remissinstans. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från folkhälsoplanerare Lena Ryen-Laxton, daterat Medborgarförslag från Sveriges pensionärsförbund i Leksand, daterad Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Avslå medborgarförslaget. 2. Initiera en diskussion om folkhälsoarbetets styrning och ledning i kommunstyrelsen i samband med beslut om ny folkhälsoplan under Tillfråga kommunens befintliga råd om de önskar ha folkhälsa som en stående punkt på dagordningen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 66

67 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Lena Ryen-Laxton, Förslag till svar på medborgarförslag om att inrätta ett folkhälsoråd Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag om att inrätta ett folkhälsoråd har lämnats in av SPF Leksand/Kommunala pensionärsrådet Förslaget lyder enligt följande: Vi föreslår att kommunen inrättar ett folkhälsoråd med syfte att förebygga, utveckla och tillvarata ett gott hälsoarbete för alla i vår kommun. Folkhälsoplaneraren tillsammans med övriga aktörer ex. vårdcentralen, apotek, studieförbund, vårdpersonal o s v. leder och organiserar arbetet ex. tar fram förslag/program/insatser med klara målsättningar och tidsramar. Sektorns/avdelningens bedömning Nuläge Leksands kommuns folkhälsoarbete styrs idag av en folkhälsoplan som antas av kommunfullmäktige. Senaste folkhälsoplanen antogs , 75. Prioriterade målområden är: - Barn och ungas uppväxtvillkor - Tobak, alkohol, narkotika och spel - Tillgänglighet Ansvarigt utskott för folkhälsofrågor är allmänna utskottet. Folkhälsoplaneraren samordnar folkhälsoarbetet. Folkhälsoplaneraren har en 50 % tjänst som idag finansieras av Landstinget. Finansiering av tjänsten är oklar från och med Folkhälsoplaneraren rapporterar kontinuerligt till vice kommundirektör och Polsam (lokal samverkansberedning med representanter från landsting inklusive vårdcentralen och kommun som innefattar både politiker och chefstjänstemän). Samverkan sker regelbundet med handikapporganisationer via handikapprådet och patientrådet. Folkhälsoplaneraren bjuds även in till pensionärsrådet och brottsförebygganderådet när aktuella frågor tas upp. Det finns även ett informellt nätverk för hälsoaktörer som är öppet för alla. Samarbete sker 67

68 Leksands kommun Datum Sida 2(3) gränsöverskridande inom kommunen och med studieförbund, föreningar och andra externa aktörer beroende på vilken insats som genomförs. Förslag till utveckling av folkhälsoarbetet Utveckling av folkhälsan är viktig för både individer och samhälle samtidigt som det krävs samverkan över gränser. Det är därför glädjande att SPF Leksand och KPR vill bidra till att utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. Generellt tolkar jag förslaget som en önskan om förbättrad styrning som ledning, ökad samverkan och insikt i folkhälsoarbetet. Ett nytt folkhälsoråd skulle säkert kunna skapa ytterligare engagemang och öka kommunikationen mellan olika samverkansparter. Samtidigt har ett råd, åtminstone i den form vi har tidigare i kommunen, inte mandat att fatta beslut som krävs för styrning och ledning över samtliga verksamheter såsom kommunstyrelsen har. Ett nytt råd skulle dessutom innebära en ytterligare kostnad för arvode samt administration. Mitt förslag är därför att vi använder befintliga former för styrning, ledning och samverkan, men att en diskussion inleds mellan förslagsvis kommunstyrelsen och folkhälsoplaneraren om hur styrning, ledning kan utvecklas. För att öka samarbetet med olika aktörer skulle befintliga råd kunna tillfrågas, t ex handikappråd, pensionärsråd och brottsförebyggande råd om de önskar ha en stående punkt på dagordningen med information och diskussion om folkhälsofrågor och insatser som rör den målgrupp eller det ämnesområde rådet representerar. Under 2015 kommer kommunen att få tillgång till ny statistik som ger en bild av hur folkhälsan ser ut både bland vuxna och ungdomar i kommunen (Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor samt ungdomsenkäten LUPP). Det är därför lägligt att utvärdera nuvarande folkhälsoplan, analysera ny statistik och fatta beslut om en ny folkhälsoplan under Befintliga råd skulle kunna bjudas in att vara remissinstans.. Ekonomi Utnyttjande av befintliga styr- lednings- och samverkansformer innebär ingen ytterligare kostnad. Samverkan med fackliga organisationer - Förslag till beslut 1. Avslå medborgarförslaget om att inrätta ett folkhälsoråd. 2. Initiera en diskussion om folkhälsoarbetets styrning och ledning i kommunstyrelsen i samband med beslut om ny folkhälsoplan under Tillfråga kommunens befintliga råd om de önskar ha folkhälsa som stående punkt på dagordningen. 68

69 Leksands kommun Datum Sida 3(3) Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Medborgarförslag, daterat Skickas (expedieras) till SPF/KPR Folkhälsoplanerare Lena Ryen-Laxton 69

70 70

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 99 Dnr 2015/99 Svar på medborgarförslag om att skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Beskrivning av ärendet Hoff Sven Hedlund har inkommit med ett medborgarförslag om att någon kunnig person ska skriva en bok/skrift om den gamla flottbron. Enligt förslagsställaren var flottbron en viktig trafikled för såväl Leksandsbor som boende i andra delar av Siljansbygden och turister. Boken bör handla om flottbrons betydelse samt om färjan som trafikerade sträckan innan flottbrons tillkomst. Kulturavdelningens bedömning I dagsläget finns varken finansiering eller prioritet att få en bok om flottbron skriven. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kulturchef Marie Folkesson, daterat Medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets bedömning avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 71

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2015/ Kulturavdelningen Marie Folkesson Medborgarförslag om att skriva en bok/skrift om den gamla flottbron Beskrivning av ärendet Hoff Sven Hedlund har inkommit med ett medborgarförslag om att Roland Andersson eller annan kunnig person ska skriva en bok/skrift om den gamla flottbron. Enligt förslagsställaren var flottbron en viktig trafikled för såväl Leksandsbor som boende i andra delar av Siljansbygden och turister. Boken bör handla om flottbrons betydelse samt om färjan som trafikerade sträckan innan flottbrons tillkomst. Sektorns/avdelningens bedömning I dagsläget finns varken finansiering eller prioritet att få en bok om flottbron skriven. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning avslå medborgarförslaget. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Medborgarförslag från Hoff Sven Hedlund, daterat Tjänsteutlåtande från kulturchef Marie Folkesson, daterat Skickas (expedieras) till Hoff Sven Hedlund Hotellbacken 4 F Leksand Sektorschef Lennart Ljungemo Kulturchef Marie Folkesson 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 98 Dnr 2015/277 Svar på medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in gällande toaletterna på samhället. Förslagsställaren vill att kommunen fixar en toalett som är ren och snygg och anser att toaletterna inte är anpassade för rörelsehindrade. Vidare påpekas att en av toaletterna är låst och en inte är ren och fin. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en allmän toalett i kommunhuset. Fritidsavdelningens bedömning Rena och snygga toaletter på Noret är vårt mål och faktum är att vi i år fått mer beröm än klagomål på våra offentliga toaletters standard. Det här är dock en utmaning då toaletten kan städas skinande ren klockan nio på morgonen och sedan kommer någon mindre noggrann person och skräpar ned klockan halv tio. Det resulterar i att människor möts av vad man upplever vara en ostädad toalett resten av dagen. Efter bedömning har nuvarande städfrekvens (oftast en gång per dag, se nedan) ansetts vara tillräcklig för att de flesta besökarna ska mötas av en välskött toalett. På samtliga toaletter finns en lista som städpersonalen fyller i när man städat. Denna lista kommer nu även att kompletteras med klockslag så att besökaren kan se mer exakt när toaletten städades senast. Vidare kommer även ett telefonnummer att skrivas dit, som besökaren uppmanas ringa till om något är sönder eller om toaletten är i sådant skick att den inte går att bruka. Handikappanpassning: Både toaletthuset på Torget och på Konsumparkeringen är handikappanpassade. Låsta toaletter: Toaletthuset på Konsumparkeringen är stängd under vintern då den inte är lämpad för användning vintertid (vattnet fryser). Ibland låses även andra toaletter då de kan ha vandaliserats vilket tyvärr händer då och då. Då ska det sitta en lapp på dörren som förklarar varför den är låst. Allmän toalett i kommunhuset: Det finns en allmän och handikappanpassad toalett i kommunhusets reception. Justeras Utdrag bestyrks 77

78 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Den är öppen de tider kommunhuset är öppet, f.n. mån-fre kl med lunchstängt kl Från 1 maj till 31 augusti stänger kommunhuset kl Öppettider och städfrekvens för toaletterna på Noret under 2015: Toaletthuset på Torget (öppen året runt). Städning 1 januari -10 juni: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). 11 juni 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar. 27 augusti 31 december: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). Vid vissa större evenemang städas dessa toaletter två gånger per dag. Toaletthuset på Konsumparkeringen (öppen 15 maj 15 oktober) Städning 15 maj 10 juni: 1 gång/dag, mån-fre 11 juni 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar 27 augusti 15 oktober: 1 gång/dag, mån-fre. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från fritidschef Lars Liljegren, daterat Medborgarförslag, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till fritidsavdelningens bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 78

79 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2015/ Fritidsavdelningen Lars Liljegren, För kännedom: "[Skriv text här]" Medborgarförslag om att ordna en ren och snygg toalett på Noret Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslag har lämnats in gällande toaletterna på samhället. Förslagsställaren vill att kommunen fixar en toalett som är ren och snygg och anser att toaletterna inte är anpassade för rörelsehindrade. Vidare påpekas att en av toaletterna är låst och en inte är ren och fin. Förslagsställaren föreslår att det ska finnas en allmän toalett i kommunhuset. Sektorns/avdelningens bedömning Rena och snygga toaletter på Noret är vårt mål och faktum är att vi i år fått mer beröm än klagomål på våra offentliga toaletters standard. Det här är dock en utmaning då toaletten kan städas skinande ren klockan nio på morgonen och sedan kommer någon mindre noggrann person och skräpar ned klockan halv tio. Det resulterar i att människor möts av vad man upplever vara en ostädad toalett resten av dagen. Efter bedömning har nuvarande städfrekvens (oftast en gång per dag, se nedan) ansetts vara tillräcklig för att de flesta besökarna ska mötas av en välskött toalett. På samtliga toaletter finns en lista som städpersonalen fyller i när man städat. Denna lista kommer nu även att kompletteras med klockslag så att besökaren kan se mer exakt när toaletten städades senast. Vidare kommer även ett telefonnummer att skrivas dit, som besökaren uppmanas ringa till om något är sönder eller om toaletten är i sådant skick att den inte går att bruka. Handikappanpassning: Både toaletthuset på Torget och på Konsumparkeringen är handikappanpassade. Låsta toaletter: Toaletthuset på Konsumparkeringen är stängd under vintern då den inte är lämpad för användning vintertid (vattnet fryser). Ibland låses även andra toaletter då de kan ha vandaliserats vilket tyvärr händer då och då. Då ska det sitta en lapp på dörren som förklarar varför den är låst. Allmän toalett i kommunhuset: Det finns en allmän och handikappanpassad toalett i kommunhusets reception. Den är öppen de tider kommunhuset är öppet, f.n mån-fre kl med lunchstängt kl

80 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2015/277 Sida 2(2) Öppettider och städfrekvens för toaletterna på Noret under 2014: Toaletthuset på Torget (öppen året runt). Städning 1 januari -10 juni: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). 11 juni 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar. 27 augusti 31 december: 1 gång/dag, mån-fre (lördag och söndag har personalen på restaurangen på Torget tillsyn av toaletten enligt muntligt avtal). Vid vissa större evenemang städas dessa toaletter två gånger per dag. Toaletthuset på Konsumparkeringen (öppen 15 maj 15 oktober) 15 maj 10 juni: 1 gång/dag, mån-fre 11 juni 26 augusti: 1 gång/dag, mån-sön inkl. helgdagar 27 augusti 15 oktober: 1 gång/dag, mån-fre. Förslag till beslut Vi tackar för synpunkterna och hoppas att svaret och de åtgärder som nämns ska hjälpa till att ge nöjdare besökare på Norets offentliga toaletter. Lotta Målarbo, Städavdelningen Leksands Kommun 80

81 81

82 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 97 Dnr 2014/1416 Svar på medborgarförslag om klocka på Norsgatan Beskrivning av ärendet Alf Blomquist har lämnat in ett förslag om det bör finnas en större klocka på Norsgatan, i gammal stil men med även temperaturangivelse. Han anser att detta bör ordnas inom ramen för pågående centrumutveckling. Sektorns/avdelningens bedömning Samhällsbyggnad delar uppfattningen om att det vore trevligt med en större klocka i gammal stil någonstans på Norsgatan. En sådan satt tidigare uppsatt som ett privat initiativ på en fastigheterna längs gatan. Det vore bra om någon av fastighetsägarna inom området förskönade området med en vacker klocka men Samhällsbyggnad kan ta med frågan i kommande planering för Norsgatans omformning och då även diskutera detta med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en eventuell gemensam satsning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från sektorschef Åke Sjöberg, daterat Medborgarförslag från Alf Blomquist, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Uppdra till sektor samhällsbyggnad att ta med förlaget om klocka på Norsgatan i kommande planering för centrumbyggnationen. Sektor samhällsbyggnad får också i uppdrag att försöka hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 2. Med hänvisning till beslut enligt punkt 1 ovan anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 82

83 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(1) Referens Dnr 2014/ Samhällsbyggnad Åke Sjöberg, Medborgarförslag om att sätta upp en klocka på Norsgatan Beskrivning av ärendet Alf Blomquist har lämnat in ett förslag om det bör finnas en större klocka på Norsgatan, i gammal stil men med även temperaturangivelse. Han anser att detta bör ordnas inom ramen för pågående centrumutveckling. Samhällsbyggnads bedömning Samhällsbyggnad delar uppfattningen om att det vore trevligt med en större klocka i gammal stil någonstans på Norsgatan. En sådan satt tidigare uppsatt som ett privat initiativ på en fastigheterna längs gatan. Det vore bra om någon av fastighetsägarna inom området förskönade området med en vacker klocka men Samhällsbyggnad kan ta med frågan i kommande planering för Norsgatans omformning och då även diskutera detta med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en eventuell gemensam satsning. Förslag till beslut Samhällsbyggnad tar med förslaget i kommande planering för centrumombyggnationen och försöker hitta ekonomiskt samarbete med fastighetsägare och verksamhetsutövare för en installation av klocka. 83

84 84

85 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 95 Dnr 2014/1351 Svar på medborgarförslag om påfarter till Sågmyravägen i Tibble Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag föreslås att en cirkulationsplats anläggs vid korsningen mellan Sågmyravägen (väg 929) och Lyckavägen. Grundtanken är att ersätta besvärliga utfarter mot Sågmyravägen från Tibble (Bygattu, Svinåkersgattu samt Båthusgattu) med denna cirkulationsplats. Trafikenhetens bedömning Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att nuvarande utfarter är besvärliga avseende siktsträckor och anslutande vägars lutning. Liknande förhållanden råder vid många enskilda vägars anslutningar till Sågmyravägen mellan Tibble och Romma. Trafikverket har sedan tidigare sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan till 40 km/tim som ett led i att höja trafiksäkerheten och minska olycksrisken. I dialog med Trafikverket har det framkommit att de känner till att boende längs sträckan upplever att det finns besvärliga anslutningar och andra bekymmer efter Sågmyravägen. I nuläget har Trafikverket inga aktuella planer på ombyggnadsåtgärder längs sträckan. Det pågår en dialog med Trafikverket om Sågmyravägen men där är fokus på alternativa lösningar och bättre förutsättningar för de oskyddade trafikanterna längs sträckan. Det finns inga rapporterade olyckor (Strada) vid de aktuella utfarterna. Räddningstjänsten i Leksand bekräftar bilden av att sträckan inte är olycksdrabbad. Merparten av de som trafikerar vägen bedöms vara väl förtrogna med och känna till förhållandena längs sträckan. En ombyggnad av enskilda vägars anslutningar mot statlig väg samt byggande av nya vägar ombesörjs av vägs ägare. Om Trafikverket begärt och väljer att förändra anslutning mot statlig väg kan de helt eller delvis finansiera sådana åtgärder. I kommunens skötselåtagande av enskilda vägar ingår normalt inte ombyggnation samt byggande av nya enskilda vägar. En förändring av byns vägnät i enlighet med förslaget är således en fråga för byborna i Tibble att behandla. Justeras Utdrag bestyrks 85

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 86

87 Datum: Dnr: 2014/1351 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Medborgarförslag beträffande påfarter till Sågmyravägen i Tibble. Beskrivning av ärendet medborgarförslag avser anläggande av en cirkulationsplats vid korsningen mellan Sågmyravägen (väg 929) och Lyckavägen. Grundtanken är att ersätta besvärliga utfarter mot Sågmyravägen från Tibble (Bygattu, Svinåkersgattu samt Båthusgattu) med denna cirkulationsplats. Boende i byn skulle då färdas via befintlig åkerväg fram Båthusgattu. Från Båthusgattu (ovanför bystugan) är tanken att en ny väg dras över åkern fram till cirkulationsplatsen. Nuvarande utfarter Föreslagen ny cirkulationsplats Befintlig åkerväg Föreslagen ny väg 87

88 Väg 929 (Sågmyravägen) är en statlig väg. Nya anslutningar till statlig väg samt eventuell ombyggnad av anslutningar och byggande av cirkulationsplats beslutas av Trafikverket. Övriga vägar i Tibble är enskilda vägar som till stor del sköts av kommunen. Byn och aktuella anslutningar ligger inte inom detaljplanelagt område förutom korsningen där cirkulationsplatsen föreslås. Däremot finns områdesbestämmelser för Tibble (KF , 27) Den föreslagna stäckningen för ny väg går genom jordbruksmark som brukas. Odlingslandskapet i Tibble ingår i riksintresse för naturvård. I områdesplanen framhålls bland annat att nya anläggningar inte bör lokaliseras så att pågående jordbruksdrift hindras eller försvåras. Sektorns bedömning Trafikenheten delar förslagsställarens uppfattning om att nuvarande utfarter är besvärliga avseende siktsträckor och anslutande vägars lutning. Liknande förhållanden råder vid många enskilda vägars anslutningar till Sågmyravägen mellan Tibble och Romma. Trafikverket har sedan tidigare sänkt högsta tillåtna hastighet på sträckan till 40 km/tim som ett led i att höja trafiksäkerheten och minska olycksrisken. I dialog med Trafikverket har det framkommit att de känner till att boende längs sträckan upplever att det finns besvärliga anslutningar och andra bekymmer efter Sågmyravägen. I nuläget har Trafikverket inga aktuella planer på ombyggnadsåtgärder längs sträckan. Det pågår en dialog med Trafikverket om Sågmyravägen men där är fokus på alternativa lösningar och bättre förutsättningar för de oskyddade trafikanterna längs sträckan. Det finns inga rapporterade olyckor (Strada) vid de aktuella utfarterna. Räddningstjänsten i Leksand bekräftar bilden av att sträckan inte är olycksdrabbad. Merparten av de som trafikerar vägen bedöms vara väl förtrogna med och känna till förhållandena längs sträckan. En ombyggnad av enskilda vägars anslutningar mot statlig väg samt byggande av nya vägar ombesörjs av vägs ägare. Om Trafikverket begärt och väljer att förändra anslutning mot statlig väg kan de helt eller delvis finansiera sådana åtgärder. I kommunens skötselåtagande av enskilda vägar ingår normalt inte ombyggnation samt byggande av nya enskilda vägar. En förändring av byns vägnät i enlighet med förslaget är således en fråga för byborna i Tibble att behandla. Förslag till beslut 1. Med hänvisning till beskrivning av ärendet och sektorns bedömning anser vi medborgarförslaget besvarat. Beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande daterat Skickas (expedieras) till Trafikenheten, Leksands kommun 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 96 Dnr 2014/1352 Svar på medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till Riksväg 70 Beskrivning av ärendet En ny anslutning av Sågmyravägen till riksväg 70 föreslås i ett medborgarförslag. Förslaget bygger på att nyttja den gamla banvallen från Norsbro som ny väg och att den sedan förlängs parallellt med riksväg 70 fram till Leksands norra infart vid Limsjöänget. Trafikenhetens bedömning I Leksands översiktsplan har motsvarande frågeställning behandlats och där redovisas även kommunens långsiktiga planer och idéer. Kommunen verkar aktivt för att skapa en förbättrad trafikplats vid Leksands norra infart. En ny cirkulationsplats har lyfts fram som en möjlig lösning i flera olika sammanhang. Tidigare utredningar har undersökt alternativa förslag och möjligheter för Sågmyravägens anslutning till riksväg 70. De har visat att lämpligaste alternativ är att Sågmyravägen dras genom Hjorthagen och där ansluter till Leksands norra infart. En möjlighet är att detta skulle kunna genomföras i samband med att en exploatering av området påbörjas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från trafikingenjör Lars Lindblom, daterat Medborgarförslag, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till ärendets beskrivning och bedömning anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 93

94 Datum: Dnr: 2014/1352 Handläggare: Lars Lindblom Trafikingenjör Tjänsteutlåtande Medborgarförslag om anslutning av Sågmyravägen till rv70 Beskrivning av ärendet medborgarförslag avser ny anslutning av Sågmyravägen till rv70. Förslaget bygger på att nyttja den gamla banvallen från Norsbro nyttjas som ny väg och att den sedan förlängs parallellt med RV70 fram till Leksands Norra infart vid Limsjöänget. Föreslagen ny cirkulationsplats Föreslagen ny väg Väg 929 (Sågmyravägen) är en allmän väg inom ett område där kommunen är väghållningsmyndigt (inte Trafikverket) men RV70 är statlig väg. Nya anslutningar till statlig väg samt eventuell ombyggnad av anslutningar och byggande av cirkulationsplats beslutas av Trafikverket. Den gamla banvallen är en enkel smal grusväg som idag fungerar som räddningsväg. Vägen är spärrad med fjärrstyrd bom och annan trafik med motorfordon är inte tillåten. Den föreslagna stäckningen för ny väg går genom natura 2000 område (Limsjön). 94