Stockholm - en stad för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm - en stad för alla"

Transkript

1 Stockholm - en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö Utemiljöprogrammet Beslut av Gatu- och fastighetsnämnden

2 Stockholm - en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö GATU - OCH FASTIGHETSKONTORET

3 Förord Alla aktörer som medverkar vid ny- och ombyggnad i den yttre miljön har möjlighet att påverka hur väl den slutgiltiga miljön kommer att fungera för personer med funktionshinder. För att kunna skapa en tillgänglig och användbar miljö för alla måste det finnas kunskap om både de tekniska förutsättningarna och om vilka behov som personer med funktionshinder har. Programmet är Stockholms stads riktlinjer för att göra Stockholm till en stad för alla och är avsett att vara ett underlag för planerare, projektörer, byggherrar och utförare. Programmet skall också vara ett stöd i handikapporganisationernas och handikapprådens arbete. Syftet med programmet är bland annat att skapa förståelse för de krav som personer med funktionshinder har på utformningen av utemiljön samt vara ett hjälpmedel för att skapa den bästa lösningen vid planering och projektering. Programmet är en revidering av Program för handikappanpassning i utemiljön som antogs av Kommunfullmäktige Programmet har sedan en tid varit i behov av en revidering. Denna har nu utförts bland annat på grund av Stockholms Stads ökade satsning på tillgänglighet. Målsättningen är att i princip alla tillgänglighetsproblem skall vara avhjälpta till senast år 2010 och att Stockholm skall bli världens mest tillgängliga /huvud/stad. Detta står i samklang med de nationella riktlinjer om tillgänglighet som framförs i regeringspropositionen Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) Regeringen bedömer där att insatserna under de närmaste åren bör koncentreras till företrädesvis tre huvudområden: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Det reviderade programmet har fått namnet Stockholm - en stad för alla. Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö. Programmet antogs av Gatu- och fastighetsnämnden Det finns många dokument som anger riktlinjer för hur det offentliga rummet ska utformas. Detta program är skrivet utifrån hur utemiljön måste utformas för att bli tillgänglig och användbar för alla. 4 Det finns många andra faktorer som staden också måste ta hänsyn till, bland annat trafiksäkerhet, drift och underhåll, estetik och ekonomi. I vissa situationer kommer det därför att vara svårt att uppfylla de riktlinjer som redovisas i programmet. Särskilt äldre stadsdelar kan vara svåra att göra tillgängliga och användbara bland annat av utrymmes-, topografiska och kulturhistoriska skäl. I situationer där avsteg från riktlinjerna måste göras skall anledningen förklaras och motiveras. Den på platsen bästa lösningen ska tas fram genom en dialog med bland annat berört handikappråd. I situationer då det under framtagandet av riktlinjerna har uppstått meningsskiljaktigheter har den ur tillgänglighetssynpunkt bästa lösningen prioriterats. Om Stockholm ska uppnå målet att vara världens mest tillgängliga /huvud/stad till senast år 2010 kan inte kompromisser göras redan under framtagandet av riktlinjerna. Prioriteringar och kompromisser ska göras på enskilda platser då problem uppstår. Programmet inleds med ett antal texter som bland annat förklarar vikten av att vår utemiljö utformas så att alla kan vistas i den, några i sammanhanget viktiga begrepp förklaras, olika funktionshinder beskrivs och det ges förklaringar till de behov som personer med funktionshinder har. Därefter redogörs för Stadens riktlinjer uppdelat på ämnesområde. Efter varje ämnesområde anges också eventuella krav, föreskrifter och råd som anges i lagstiftningen. Sist i programmet finns en litteraturförteckning. Efter färdigställandet av riktlinjerna kommer ett antal ämnesområden att kompletteras med bilagor. Programmets innehåll kommer att finnas inläst på kassett och inlagt på Gatu- och fastighetskontorets hemsida. Till hemsidan kommer också eventuella bilagor med aktuella typritningar och ytterligare information att länkas. Det pågår hela tiden utveckling inom de områden som programmet innefattar. Nya aspekter tillkommer och nya lösningar tas fram. Det är därför viktigt att riktlinjerna utvecklas och revideras kontinuerligt.

4 I arbetet med kompletteringen och revideringen av Utemiljöprogrammet har följande personer och organisationer medverkat: Marie Aspensjö, Hörselskadades förening i Stockholm Mårten Dahlberg, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Nils Duwähl, De Handikappades Riksförbund Stockholmsavdelningen Lennart Grånemo, Neurologiskt Handikappades Riksförbund i Stockholm Ulla-Britta Hensby, Riksförbundet för trafik- och polioskadade Storstockholms lokalförening Lennart Jonsson, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Jan Lamby, Hörselskadades Förening i Stockholm Elisabeth Larsson, Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Stockholms län Inga Leffler Gelotte, De Handikappades Riksförbund Stockholmsavdelningen Stig-Joeran Samuelsson, Riksförbundet för trafik- och polioskadade Storstockholms lokalförening Stefan Thomasson, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad Anna-Lill Wennerberg, Neurologiskt Handikappades Riksförbund i Stockholm Ingmarie Ahlberg, Stockholm Konsult Caroline Axblom, Miljöförvaltningen Berit Göransson, Stadsbyggnadskontoret Jette Harboe, Gatu- och fastighetskontoret Lena Hyrke, Miljöförvaltningen Pernilla Johnni, Tillgänglighetsprojektet, Gatu- och fastighetskontoret Eva Leijon, Gatu- och fastighetskontoret Magnus Lindqvist, Miljöförvaltningen Berit Mårtenson, Gatu- och fastighetskontoret Gunilla Nakajima-Wahlström, Stadsbyggnadskontoret Bertil Nilsson, Gatu- och fastighetskontoret Lennart Nilsson, Tillgänglighetsprojektet, Gatu- och fastighetskontoret Carin Stenberg, Stadsbyggnadskontoret Catarina Thuresson, Tillgänglighetsprojektet, Gatu- och fastighetskontoret Åke Wisén, Gatu- och fastighetskontoret Elisabeth Zettinger, Gatu- och fastighetskontoret 5

5 Innehållsförteckning Begrepp 8 Inledning 9 Behov av en tillgänglig och användbar utemiljö 11 Hörselskada...11 Medicinska funktionsnedsättningar...11 Psykisk ohälsa...12 Rörelsehinder...12 Synskada...12 Utvecklingsstörning...14 Äldre...14 Stadens riktlinjer 15 Riktlinjerna i förhållande till lagstiftningen...16 Ämnesövergripande riktlinjer...17 Del 1 Utformning av utemiljön 18 Badplats/Brygga...18 Belysning...20 Beläggning...21 Buller...22 Busshållplats...24 Cykelbana...26 Entré...27 Gångväg/Gångbana...29 Gångpassage...31 Övergångsställe...31 Upphöjd gångpassage/genomgående gångbana...32 Omarkerat ställe där gående går över gatan...32 Hiss...34 Kollektivtrafikterminal...36 Ledstråk...38 Parkering/Angöring...40 Ramp...42 Ramp till fastighet...43 Ränndal...44 Trafiksignal...45 Trappa...46 Vegetation...48 Drift och underhåll

6 Del 2 Långsiktiga företeelser som tillförs utemiljön 51 Gatumöblering...51 Möbleringszon...51 Färgsättning...52 Soffa...52 Cykelparkering...53 Konstnärlig utsmyckning...53 Skräpkorg...54 Växtbädd och trädgaller...54 Information och skyltning...54 Kiosk, serveringspaviljong och liknande...55 Lekplats...56 Reklam och skyltar...58 Telefonkiosk...59 Toalett...60 Torgplats och annan försäljningsplats...61 Återvinningsstation/Sophantering...62 Tillsyn, drift och underhåll av långsiktiga företeelser...63 Del 3 Kortsiktiga eller säsongsmässiga företeelser som tillförs utemiljön 64 Evenemang och andra tillställningar...64 Uteservering...65 Varuskyltning...66 Tillsyn av kortsiktiga eller säsongsmässiga företeelser...67 Del 4 Gatu- och byggarbete 68 Avstängning vid gatuarbete...68 Utformning av byggetablering, uppställning av container, mobilkran och motorredskap...71 Tillsyn av gatu- och byggarbete...72 Del 5 Trafiksäkerhet 73 Trafiksäkerhet...73 Lästips 74 7

7 Begrepp Funktionshinder Funktionshinder är ett samlingsbegrepp för ett stort antal fysiska och intellektuella skador eller sjukdomar. Skadorna/sjukdomarna kan vara antingen bestående eller av övergående natur. Handikapp Handikapp kan uppstå då personer med funktionshinder möter för dem otillgängliga miljöer. Handikapp är således inte någon egenskap hos en person utan betecknar förhållandet mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning som funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av personens funktionsnedsättning och den miljö som denne möter. Detta innebär att ju bättre utformat samhället blir efter de behov som personer med funktionshinder har desto färre personer blir handikappade. Tillgänglighet och användbarhet Tillgänglighet innebär att man självständigt kan ta sig fram i miljön och användbarhet att man kan vistas i den och använda den till det den är avsedd för. Nuvarande bygglagstiftning syftar till att tillgänglighet och användbarhet skall vara naturliga delar i grundutförandet. Begreppen ersätter idag allt oftare uttrycket handikappanpassning som innebär att man vidtar speciella åtgärder för personer med funktionshinder. Taktil Taktil avser känsel eller beröring. Taktila plattor är plattor som är kännbara med fötterna eller med den vita käppen. Exempel på taktila plattor är sinusoch kupolplattor. Akustisk Akustik avser ljud. Akustiska signaler är signaler som uppfattas genom hörseln. Exempel på akustiska signaler är den ticksignal som många trafiksignaler är utrustade med. Visuell Visuell avser något som uppfattas med synen. Exempel på visuell information är den gröna och röda gubben på trafiksignaler och minutangivelserna i tunnelbanan. Handikappad person. Icke handikappad person. 8

8 Inledning Under men framför allt under 1990-talet har handikappolitiken internationellt allt mer tagit sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och rätten till medborgarskap. Resultatet av detta är bland annat FN:s 22 standardregler som antogs Standardreglerna är framtagna för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Standardreglerna innehåller 22 kapitel där kapitel 5 behandlar området tillgänglighet och punkt 1-4 behandlar den fysiska miljöns tillgänglighet. Reglerna är inte juridiskt bindande utan ett moraliskt och politiskt åtagande som medlemsstaterna tar på sig. Sverige, liksom flertalet länder, har förbundit sig att förverkliga reglernas intentioner och innehåll på lokal och central nivå. Trots alla lagar, reformer och utredningar som tagits fram under åren uppvisar den yttre miljön fortfarande många brister. Brister som medför att personer med funktionshinder dagligen möter hinder när de vill leva ett oberoende liv i gemenskap med andra. Det kan röra sig om att man tvingas skiljas En otillgänglig entré som tvingar personen som använder rullstol att skiljas från sina vänner och ta sig in genom annan entré. från sina vänner utanför entrén för att hänvisas till en särskild ingång då huvudentrén inte är tillgänglig, att man inte kan ta del av allmän information eller att man inte kan vistas på offentliga platser på grund av att man inte kan använda toaletterna. Detta innebär att personer med funktionshinder diskrimineras. En entré som är tillgänglig för alla. 9

9 För att lagkrav och målsättningar skall kunna uppfyllas måste tillgänglighet och användbarhet finnas med redan från början i detaljplanearbetet och när bostäder och gatu- och parkmiljöer utformas och byggs upp. Ingen skulle acceptera att diskussioner kring exempelvis hållfasthet och brandskydd påbörjas när bostadsområdet nästan är färdigplanerat. Om tillgänglighetsaspekten finns med redan från början kan lösningen bli en naturlig del av helheten och utformad efter platsen. Kostnaderna behöver inte heller bli högre än vad de annars skulle blivit. Måste åtgärder göras i efterhand blir kostnaderna däremot oftast högre. Åtgärder som måste göras i efterhand blir dessutom oftast inte lika väl anpassade till omgivningen. För att åtgärderna ska accepteras i ett längre perspektiv måste de också uppfylla samma krav på estetik, varsamhet, resurshushållning med mera som övriga lösningar. Allmängiltiga bra lösningar ska eftersträvas och särlösningar ska undvikas. Särlösningar blir oftast fula och är inte heller värdiga lösningar. I det gamla bostadsbeståndet blir det dock aktuellt att göra förändringar i efterhand. Att göra gamla och K-märkta hus tillgängliga och användbara behöver inte innebära att huset förvanskas. Varsam och väl planerad tillgänglighet smälter lätt in i omgivningarna. Utemiljö och bebyggelse har till stora delar planerats och byggts innan särskilda regler för hur de behov som personer med funktionshinder har ska tillgodoses. Under åren har också skilda stadsbyggnadsideal, byggmetoder, lagar och normer gällt vilket innebär att förutsättningarna för att göra utemiljön tillgänglig och användbar skiljer sig åt. Exempelvis saknas i regel hiss som är användbar för personer som använder rullstol i det äldre bostadsbeståndet. Det kan också finnas trappsteg inne i eller utanför entrén och 70-talens byggnadsideal med trafikseparerade bostadsområden har skapat problem främst genom de långa angöringsavstånden. Detta kan orsaka svårigheter både för personer med rörelsehinder och personer med nedsatt orienteringsförmåga. En tillgänglig och användbar utemiljö skapar förutsättningar för full delaktighet i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor samt förutsättningar för ökad självständighet och självbestämmande för personer med funktionshinder vilket är några av de mål som den svenska regeringen och riksdagen lagt fast. En tillgänglig och användbar miljö kan också innebära att flera personer kan klara sig själva vilket i sin tur innebär att behovet av sociala och andra samhälleliga insatser kan minskas. I många sammanhang påpekas också önskvärdheten och nödvändigheten att alla så länge som möjligt ska kunna bo kvar i sina hem och klara sig själva i sin närmiljö. Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder kan också betyda ökad tillgänglighet för andra. Sänkta trottoarkanter och ramper som är en nödvändighet för många personer med rörelsehinder underlättar för personer med barnvagn och dragkärror. Tydlighet och konsekvens i utformningen som är viktig för synskadade är av värde för alla. En tillgänglig och användbar miljö för personer med funktionshinder underlättar även för personer utan funktionshinder. 10

10 Behov av en tillgänglig och användbar utemiljö Någon säker beräkning av hur många av stadens invånare som har funktionshinder finns inte. Man brukar räkna med att ca en tiondel (10%) av befolkningen har mer varaktiga och omfattande funktionshinder. Till detta kommer en större grupp som har nedsatt funktion på grund av ålder och tillfälliga funktionshinder till exempel på grund av olycksfall. Personer med funktionsnedsättning vill och ska precis som alla andra kunna ta sig fram och ta del av utbudet i samhället. För att kunna utforma en tillgänglig och användbar miljö behövs en medvetenhet om funktionshindrade personers olika förutsättningar och behov. Nedan görs en beskrivning av olika typer av funktionshinder och hur mer tillgängliga och användbara miljöer kan skapas. Hörselskada Gruppen hörselskadade är mycket heterogen. Den omfattar personer med allt ifrån lindrig hörselnedsättning som endast medför begränsningar i vissa situationer till total avsaknad av hörsel vilket mer eller mindre omöjliggör kommunikation via hörseln. Till hörselskada räknas också tinnitus (oljud i öronen), ljudöverkänslighet och ménières sjukdom (öronutlöst yrsel). Hörselskada medför svårigheter att kommunicera och att tillgodogöra sig akustisk information. Viss typ av hörselskada kan medföra problem med balansen. Många personer med hörselskada använder hörapparat och/eller tolk. Hörselskadade personer finns i alla åldersgrupper men många får med åldern nedsatt hörsel. Hörselskador ökar också bland ungdomar. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? Personer med hörselskada använder främst synen för att kompensera sitt funktionshinder. För att kompensera det auditiva bortfallet för hörselskadade krävs visuella signaler/text som ersättning för akustiska signaler, meddelande och larm, god belysning för att kunna avläsa munrörelser, teckenspråk samt underlätta orienteringen för personer med hörselskada som har nedsatt balanssinne. God belysning är viktig för personer med hörselskada. Bullerreducering är viktig för personer som använder hörapparat, personer med tinnitus samt ljudöverkänsliga. För dem är buller ett starkt hinder för att uppfatta samtal och information. Buller kan även utlösa en yrselattack för hörselskadade personer med yrselproblem. Medicinska funktionsnedsättningar Medicinska funktionsnedsättningar innefattar många olika funktionshinder som exempelvis överkänslighet, stomier och inkontinens. Överkänslighet innebär att man är känsligare än normalt för yttre påverkan såsom exempelvis vissa ämnen eller strålning. Vanliga allergiska reaktioner är snuva, astma, eksem, huvudvärk eller dylikt. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? För personer med astma kan förflyttningar vara ansträngande. Korta avstånd och bänkar kan därför underlätta. Många allergiska personer är överkänsliga för växter vilket innebär att valet av växter 11

11 i utemiljön får en avgörande betydelse för om det ska vara möjligt att vistas i området. Personer som är elöverkänsliga klarar oftast inte att vistas i närheten av exempelvis lysrör och lågenergilampor. Personer med inkontinens är beroende av att det finns gott om toaletter för allmänheten i offentlig miljö. För personer som är stomiopererade är det viktigt att toalettens inredning är utformad så att det går att byta stomibandage. Psykisk ohälsa Inom gruppen psykisk ohälsa inkluderas personer med psykosociala problem eller psykiska störningar. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? För personer med psykisk ohälsa är det viktigt med trivsamma boendemiljöer. Exempelvis kan belysta gångvägar, ljusa färger och växtlighet skapa detta. Enformiga bostadsområden, stora torgytor och trånga mörka tunnlar skapar ofta obehag. Psykiska funktionshinder är ofta kombinerade med andra funktionshinder exempelvis syn- eller hörselskada. Detta innebär att de åtgärder som angivits under de olika funktionshindren ovan är viktiga även för personer med psykisk ohälsa. Rörelsehinder Rörelsehinder kan yttra sig på många sätt. Det kan bestå i svårigheter att gå, balansrubbningar, nedsatt ork och uthållighet exempelvis på grund av hjärt-, kärl- eller lungsjukdomar samt nedsatt kraft och rörlighet i armar och händer. Den vanligaste sjukdomen som medför rörelsehinder är reumatism. Begränsning i rörelseförmågan är också en naturlig del av åldrandet. Många personer med rörelsehinder använder gånghjälpmedel som kryckor, käppar, rollator och rullstol. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? Eftersom många personer med rörelsehinder har svårt att förflytta sig är plana underlag och korta avstånd mellan exempelvis parkering/angöring och entré ofta en förutsättning för en fungerande miljö. Även tiden för grönt vid signalreglerad gångpassage är viktig eftersom personer med rörelsehinder ofta behöver längre tid för att förflytta sig. Underhåll i form av bland annat snöröjning och halkbekämpning vintertid och reparationer av trottoarer och gångvägar har också betydelse för utemiljöns tillgänglighet och användbarhet. 12 För personer med gångsvårigheter kan även räcken vid lutningar samt soffor underlätta förflyttningar. Personer som använder rullstol har även begränsad räckvidd, låg ögonhöjd samt är beroende av rymliga utrymmen. Det är viktigt med tillräckliga passagemått och att manöverpaneler, inkast och dylikt är placerade på en nivå så att de går att nå. Nivåskillnader som kantstenar, trappor och kraftiga lutningar är också hinder för personer som använder rullstol eller rollator. För personer med ryggskador skapar ojämn beläggning obehag eftersom de är särskilt smärtkänsliga. Personer med nedsatt armfunktion har begränsad räckvidd och minskad armstyrka. För dem har exempelvis dörrhandtagens utformning och dörrars tyngd betydelse. Synskada Personer med synskada omfattar blinda personer, dvs personer som helt saknar syn eller bara kan skilja mellan ljus och mörker och synsvaga personer som har små synrester. Olika synskador ger olika sorters synfel till exempel försämrad synskärpa eller fläckvisa synbortfall. Synskada räknas som ett orienterings- och informationshandikapp och innefattas i Plan- och bygglagstiftningen i begreppet orienteringshandikapp. De flesta får sin synskada efter att tidigare ha sett, oftast vid relativt hög ålder. Många använder en vit käpp som hjälpmedel vid förflyttning. Den vita käppen informerar om nivåskillnader och hinder upp till midjehöjd. Den ger också en signal till omgivningen. En del personer med synskada använder även ledarhund eller personlig ledsagare. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? Synen är oerhört viktig för förmågan att hitta. Personer med synskada har inte tillgång till de orienteringspunkter som seende har vilket medför orienteringsproblem. Personer med olika typer och grader av synnedsättning orienterar sig på olika sätt. Blinda personer måste lita till den information de får genom känsel, hörsel och lukt i kombination med logiskt tänkande och stark koncentration. Särskilt

12 svårt är det att orientera sig på stora öppna platser. Åtgärder som kan vara till hjälp vid orientering är taktila plattor som är kännbara med den vita käppen och genom skorna. Taktila orienteringshjälpmedel som exempelvis kupolplattor måste vara utformade och av sådant material att de håller för slitage. Även akustiska signaler vid exempelvis hissar och signalreglerade gångpassager kan underlätta orientering. För synsvaga personer kan dessutom åtgärder som kontrastmarkering (ljust-mörkt), belysning och tydlig skyltning underlätta orienteringen. Flera typer av synskador gör att man är särskit känslig för bländning. Belysningens utformning och placeringen av belysningsstolpar blir därigenom viktig. För personer med synskada är information om förändringar i utemiljön, både tillfälliga och permanenta som exempelvis vägarbete eller flytt av busshållplats av stor betydelse. Sådan information minskar osäkerheten och otryggheten och ökar förutsättningarna för synskadade att självständigt kunna ta sig fram i staden. Att som synskadad ta sig fram och hitta rätt är inte bara svårt utan också riskfyllt. Åtgärder som ökar säkerheten är bland annat att hålla gångytor fria från hinder, tydligt avspärra vägarbeten och separera gång- och cykelbanor. Drift- och underhållsarbeten som att klippa träd och buskar som hänger ut över gångstråket, laga beläggning och god vinterväghållning är också viktigt. Gångbanor belamrade med bland annat varuskyltning och fritt placerade cyklar är ett stort hinder och en risk för synskadade. 13

13 Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning brukar delas in i grav, måttlig och lindrig utvecklingsstörning. Personer med lindrig och måttlig utvecklingsstörning kan i rätt utformad miljö lära sig att klara sig själva medan personer med grav utvecklingsstörning alltid måste ha en person med sig. Personer med utvecklingsstörning behöver längre tid än andra för att förstå och har svårare att lära sig vilket innebär att inlärningen tar längre tid. Utvecklingsstörning innefattas i Plan- och bygglagstiftningen i begreppet orienteringshandikapp. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? För att klara sig själva i utemiljön måste personer med utvecklingsstörning lära in ett förflyttningsmönster. Om en trafiksituation som de lärt in ändras kan det leda till en situation som de inte kan hantera. Det är därför viktigt med anpassad information om exempelvis avstängningar och flyttning av busshållplatser. Information i form av text och siffror kan vara svårbegriplig. En miljö som har tydliga och lättförståeliga skyltar med symboler och dessutom välkänt utseende exempelvis pictogram (grafiskt symbolspråk) kan underlätta orienteringen. En del personer med utvecklingsstörning har svårt att bedöma avstånd och riktning. Trafikmiljön kan därigenom uppfattas som osäker och förvirrande. Klara trafiksituationer och korta passager över gata underlättar. Äldre Andelen personer i befolkningen över 65 år ökar. Med stigande ålder följer ofta en viss funktionsnedsättning. Äldre har också ofta en kombination av olika funktionshinder. Det är vanligt att rörelseförmågan blir nedsatt, styrkan och uthålligheten minskar, synförmågan och hörseln blir sämre samt att reaktionstiden blir längre. Många använder rollator både som gång- och balanshjälpmedel. Hur kan en mer tillgänglig miljö skapas? Äldre är ofta långsamma i reaktioner och rörelser vilket innebär att de ofta behöver längre tid, passagetider vid signalreglerade övergångsställen får därigenom betydelse. I övrigt så underlättar många av de åtgärder som nämnts ovan även för äldre. Personer med utvecklingsstörning har ofta flera funktionshinder. Rörelsehinder, syn- eller hörselskada är vanliga tilläggshandikapp. Detta innebär att de åtgärder som angivits under de olika funktionshindren ovan är viktiga även för personer med utvecklingsstörning. 14

14 Stadens riktlinjer Detta program redovisar de riktlinjer som måste följas för att Stockholm ska bli en stad för alla. Programmet har tagits fram i samarbete mellan handikapporganisationer och tjänstemän på Gatuoch fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret samt Miljöförvaltningen. Arbetsformen har inneburit en bred förankring, och innehållet i programmet har därigenom blivit en sammanställning av många personers kunskaper och erfarenheter. Gatu- och fastighetskontoret (Gfk) äger och förvaltar mark, byggnader och anläggningar på kvartersmark samt offentlig platsmark (park- och gatumark samt naturmark). Stadsdelsförvaltningarna (Sdf) ansvarar för drift av gatumark samt drift och underhåll av park- och naturmark med tillhörande anläggningar i en färdigbyggd utemiljö. Gfk och Sdf har därigenom ett gemensamt ansvar för att dessa platser är tillgängliga och användbara för alla. Stadsbyggnadskontoret (Sbk) planerar staden genom att de tar fram översiktsplaner, detaljplaner och andra planer och program. I dessa planer och program skapas förutsättningar för hur tillgängliga och användbara exempelvis bostadsområden kommer att bli när de står klara. Stadsbyggnadsnämnden prövar och beslutar också i bygglovsfrågor. De som planerar/projekterar bör vara medvetna om att det sätt de hanterar de olika komponenterna som ingår i utemiljön på blir avgörande för hur den kommer att fungera. Programmet är utformat med minimikrav och för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö krävs att hela utemiljön är utformad efter dessa riktlinjer. Om en lägre standard tillämpas än den som redovisas kommer förutsättningarna för personer med funktionshinder att klara sig själva i utemiljön att försämras eller omintetgöras. En enda för hög kantsten eller för brant ramp kan vara tillräckligt för att göra det omöjligt för en person som använder rullstol att klara sig själv. Därför är det viktigt att de åtgärder som görs i befintliga miljöer eller på andra platser där det kan vara svårt att helt uppfylla programmets riktlinjer planeras och utförs på bästa möjliga sätt och på lämpliga ställen. Det är särskilt viktigt att målpunkter och stråk mellan målpunkterna prioriteras. I kuperade områden där lutningskraven kan vara svåra att uppfylla bör man eftersträva att uppfylla kraven inom mindre områden exempelvis mellan butiker och angöring/parkering, bostadsentréer och angöring/ parkering, i de mest bostadsnära delarna av parker etcetera. Många av ämnesområdena i programmet utvecklas kontinuerligt och försök utförs för att få fram exempelvis nya beläggningar och taktila plattor. För att få en överblick över alla de försök och tester av material och dylikt som utförts måste resultaten samlas. Det måste finnas dokumenterat vad det var som utvärderades, var försöket utfördes, under vilken period och vad resultatet blev. Dokumentationen måste börja redan när projektet startar för att hålla reda på vilka utvärderingar som pågår. En del av de ämnesområden som tas upp i detta program omfattas även av andra program som är tagna av Gatu- och fastighetsnämnden, exempelvis Stenstadens gatumiljö, Cykelplan 1998 för Stockholms innerstad och Riktlinjer för uteserveringar. Programmen omfattar i varierande grad tillgänglighetsfrågorna. Målet är att tillgänglighetsfrågorna successivt ska inarbetas i befintliga program då dessa revideras samt i nya program då sådana tas fram. På så sätt ska ett fristående program med riktlinjer för att skapa tillgängliga och användbara miljöer i framtiden inte behövas. Fram tills ett sådant arbete är slutfört så anses det dock viktigt att ha ett dokument som omfattar alla ämnesområden som är viktiga för att skapa tillgängliga och användbara miljöer. 15

15 Riktlinjerna i förhållande till lagstiftningen Riktlinjerna gäller endast på stadens mark och i stadens fastigheter. I vissa fall anger riktlinjerna en ambitionsnivå som inte finns angiven i gällande lagstiftning. I andra fall utgör riktlinjerna en mer preciserad tolkning av Boverkets byggregler (BBR). Riktlinjerna tar också upp ämnesområden som inte omfattas av lagstiftningen. Riktlinjerna innebär genomgående preciseringar och förstärkningar av Plan- och bygglagen (PBL) och BBR:s föreskrifter och råd. Riktlinjen som berör parkering och angöringsavstånd har en högre ambitionsnivå än föreskriften. I riktlinjerna redovisas att taxi, färdtjänstfordon och bil med handikapparkeringstillstånd skall kunna angöra/parkera max 10 meter från entrén till bostadshus och offentlig och kommersiell service. I BBR anges att angöring/ parkering skall kunna ordnas inom 25 meter från en byggnads entré. Maximalt tillåtna lutningen på ramper är enligt riktlinjerna 1:20. I BBR rekommenderas en lutning på maximalt 1:12. Eftersom riktlinjerna endast gäller på stadens mark och i stadens fastigheter kan inte stadsbyggnadsnämnden i bygglovgivningen ställa större krav än föreskrifterna i BBR. Genom markanvisnings- och exploateringsavtal finns möjlighet för staden att på annan mark komma överens med byggherrarna om hur lagstiftningen ska tolkas avseende tillgänglighet och användbarhet. Ambitionen bör därför vara att med byggherrarna enas om att riktlinjerna ska följas och sedan bekräfta detta i ett markanvisnings- och exploateringsavtal. Det är byggherrarnas ansvar att det givna bygglovet följs och att kraven på tillgänglighet och användbarhet tillgodoses inom byggnader och på tomtmark. Krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder kan även ställas vid tillståndsgivelse för markupplåtelse. Av denna anledning har en del ämnesområden som inte Gfk eller Sdf ansvarar för tagits upp i programmet. Genom att stadens alla nämnder i sina egna anläggningar följer dessa riktlinjer, att detaljplaner och andra planer utformas enligt riktlinjerna och att de skrivs in i avtal med byggherrar skapas goda förutsättningar för att Stockholm ska bli en stad för alla. 16

16 Ämnesövergripande riktlinjer Plan- och bygglagstiftningen i Sverige innehåller sedan 1966 bestämmelser om tillgänglighet för personer med funktionshinder. Successivt har bestämmelserna utökats till de krav som idag ställs i plan- och bygglagen (1987:10). Följande punkter behandlar tillgänglighet i utemiljön för personer med funktionshinder: PBL 2 kap Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse m.m. 4 6 punkten Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Lag (1995:1197). PBL 3 kap. Krav på byggnader mm punkten Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag (1994:852). 18 I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 andra stycket alltid tillämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 och i 17 första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning. Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146). 21a I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien- 17 teringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146). 22 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i de avseenden som anges i 20-21a, meddela de ytterligare bestämmelser som behövs 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, 2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser. Lag (2001:146). I Stockholms stads handikapplan för åren uttalas målet All ny- och ombyggnation skall planeras så att byggnaderna blir tillgängliga för alla. De brister som finns i befintliga inre och yttre miljöer skall successivt åtgärdas. Även gatu- och parkmiljöer skall utformas så att tillgängligheten blir god. Samhällets övergripande mål är att Personer med funktionshinder skall kunna leva och verka som alla andra. Detta har bland annat kommit till uttryck i socialtjänstlagen. Enligt regeringens proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken skall det handikappolitiska arbetet inriktas särskilt på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder. att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Tre prioriterade arbetsområden under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. att skapa ett tillgängligt samhälle. att förbättra bemötandet.

17 Del 1 Utformning av utemiljön Badplats/Brygga Stadens riktlinjer Personer med funktionshinder skall ha samma möjligheter till bad och rekreation som andra. Detta innebär att nedanstående mått och krav måste vara uppfyllda. Badplats Handikapparkeringsplats skall finnas i omedelbar anslutning till badplatsen. För utformning av p-platsen, se Parkering/Angöring sid 40. På badplatsen skall finnas omklädningshytter och toalett som är anpassade för personer med funktionshinder. För utformning av toaletten, se Toalett sid 60. Mellan parkeringsplats, omklädningshytt och badplats skall finnas förflyttningsväg som är jämn, hårdgjord och har en lutning på max 1:50. Om badplatsen har sandstrand måste det även finnas en hårdgjord förflyttningsväg eller trall fram till vattenbrynet. Trallarna skall bestå av tvärställda brädor för att minska halkrisken. Trallarna ska vara minst 1,0 meter breda och brädorna ska ha ett maximalt mellanrum på 5 millimeter. Ramp För att ta sig ut i vattnet med rullstol krävs en ramp. Ett alternativ är en betongramp som är försedd med ledstång på båda sidor. Rampen får luta maximalt 1:20 och skall ha en bredd på minst 0,9-1,0 meter. För personer med gångsvårigheter behövs en handledare som är lätt att gripa om, placerad på en höjd av 0,9 meter. För barn krävs en kompletterande handledare på 0,7 meters höjd. Badbrygga Bryggor ska vara så stabila som möjligt eftersom gungning är mycket besvärande för personer med funktionshinder. Av denna anledning är en fast brygga bäst. Badplats med liftanordning förutsätter också att bryggan är fast. Förflyttning ner i vattnet från brygga blir lättare om avståndet mellan brygga och vattenyta är litet vilket skulle innebära att en flytbrygga vore att föredra men på grund av dess instabilitet och att flytbryggor ofta får en nivåskillnad vid landgången är dessa sämre än fasta bryggor. Om flytbryggor används ska dessa vara L- formade eftersom det är den form på brygga som är minst känslig för vågrörelser. Bryggan ska också placeras på ett sätt som gör att anslutningen mot land inte får någon kant som är svårforcerad. Bryggans storlek beror bland annat på om det skall vara möjligt att kunna vända med rullstol på bryggan och i så fall med vilken typ av rullstol. Av säkerhetsoch trygghetsskäl skall, när det gäller bryggor, de minimimått som allmänt gäller för tillgänglighet för personer som använder rullstol ökas med 0,5 meter. En brygga skall ha en bredd på minst 1,8 meter. Räcke ska finnas längs bryggan på en höjd av 0,9 meter samt en avvisare på 0,4 meter höjd. Kontrastmarkering av bryggans kanter krävs för att synsvaga personer ska uppmärksamma dem. Bryggan ska vara utrustad med en trappa med handledare på bägge sidor så att personer med gångsvårigheter kan ta sig ner i vattnet. Handledarna skall placeras på två olika höjder; 0,9 meter och 0,4 meter. Avståndet mellan handledarna skall vara 0,6 meter för att det ska vara möjligt att använda båda handledarna samtidigt. Trappans första och sista steg ska vara kontrastmarkerade. Invid trappan är det lämpligt att placera en sittbänk. För att personer som använder rullstol och som själva inte kan ta sig ner i vattnet ska kunna bada krävs en liftanordning. Detta kräver att badplatsen är bemannad. Lagstiftning, föreskrifter och råd Ytor som är avsedda att beträdas skall utformas på sådant sätt och utföras av sådant material att risken för halkning eller snubbling begränsas. Oväntade förändringar av ytmaterialets halkegenskaper skall undvikas. Ytorna skall utformas 18

18 utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka. Råd: Vid bedömning av om halkrisk föreligger bör särskilt lutande ytor och sådana ytor där fukt, väta och nedisning förekommer beaktas. I utrymmen där man vanligtvis vistas utan skor bör ytmaterialets egenskaper anpassas till detta. (BBR 8:22) Sammanfattning Badplats/Brygga Handikapparkeringsplats skall finnas i omedelbar anslutning till badplatsen Mellan p-plats, omklädningshytt och strandkant skall det finnas en jämn, hårdgjord yta med en maximal lutning på 1:50 Ramp ut i vattnet får maximalt luta 1:20 Bryggor skall vara stabila, vilket innebär att fasta bryggor är bäst Flytbryggor skall vara L-formade för att vara mindre känsliga för vågrörelser De minimimått som allmänt gäller för tillgänglighet för personer som använder rullstol, skall när det gäller brygga, ökas med 0,5 meter Bryggan skall ha räcke och bryggans kanter skall vara kontrastmarkerade En brygga skall ha en bredd på minst 1,8 m med brädor lagda tvärs gångriktningen 19

19 Belysning I den av nämnden antagna Stenstadens gatumiljö anges vissa riktlinjer gällande tillgänglighet och användbarhet som också behandlas i detta avsnitt. De nedan angivna riktlinjerna omfattar även de gemensamma riktlinjerna eftersom Stenstadens gatumiljö inte gäller för hela Stockholms stad. Stadens riktlinjer En god belysning är bra för alla. För personer med nedsatt orienteringsförmåga och personer med hörselskada har belysningen dock extra stor betydelse. Gångvägar och gångbanor skall vara väl belysta. Särskilt viktigt är att god belysning finns vid målpunkter som övergångsställen, vägkorsningar, busshållplatser och andra offentliga målpunkter i utemiljön. För att belysningsstolparna inte ska utgöra ett hinder för personer med synskada placeras de i möbleringszonen där sådan finns. Gröna, svarta och grå färger är svåra för personer med synskada att uppmärksamma. Ljusa färger rekommenderas därför på belysningsstolpar som står i gångstråk. Många synskadade personer är särskilt känsliga för bländning vilket medför att armaturerna skall ge ljus som inte är bländande. Även en jämn belysning är viktig. En jämn belysning kan åstadkommas genom en väl anpassad kombination av stolphöjd, avstånd mellan stolparna och armaturtyp. Rätt placerad belysning där ljus riktas och skuggor faller på lämpligt sätt förtydligar stadens struktur och rumsbildningar vilket underlättar orienteringen för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Skuggor kan dock om de inte är rätt placerade skapa prob-lem. För personer med hörselskada är en god belysning viktig för att de ska kunna avläsa munrörelser, teckenspråk samt för att kunna kompensera det auditiva bortfallet i omgivningsmiljön. Vid val av växtlighet och vid planering av dess placering måste sambandet mellan belysning och växtlighet beaktas för att förebygga en senare konflikt. Belysningsstolpar och träd och buskar hålls maximalt åtskilda. För personer som är elöverkänsliga utgör belysning av vägar och gångvägar ett stort problem. Belysningen bör därför vara släckt under dygnets ljusa timmar. Olika ljuskällor ger besvär av olika grad. Allra störst problem ger natriumlampor av olika slag samt mikrovågsdrivna ljusledare. Alternativa ljuskällor kan vara dioder som kan användas vid mindre belysningskällor som exempelvis på toaletter, i hissar och telefonkiosker och vid skyltning. Även fiberoptik kan vara ett alternativ. Både dioder och fiberoptik är under utveckling. Lagstiftning, föreskrifter och råd Regleras inte i lagstiftning. Sammanfattning Belysning Gångvägar och gångbanor skall vara väl belysta. Särskilt viktigt är att god belysning finns vid målpunkter Ljusa färger rekommenderas på belysningsstolpar som står i gångstråk Belysningen skall inte vara bländande Rätt placerad belysning där ljus riktas och skuggor faller på lämpligt sätt förtydligar stadens struktur och rumsbildningar Sambandet mellan belysning och växtlighet måste beaktas för att förebygga en senare konflikt 20

20 Beläggning I den av nämnden antagna Stenstadens gatumiljö anges vissa riktlinjer gällande tillgänglighet och användbarhet som också behandlas i detta avsnitt. De nedan angivna riktlinjerna omfattar även de gemensamma riktlinjerna eftersom Stenstadens gatumiljö inte gäller för hela Stockholms stad. Stadens riktlinjer Beläggningen på gator och parkvägar skall anpassas till omgivningen och samtidigt möjliggöra framkomlighet för alla. För att personer med funktionshinder skall kunna ta sig fram innebär det att ytor som är avsedda att beträdas skall vara plana, halkfria och hårdgjorda. Exempelvis är smågatsten en olämplig beläggning på gångytor eftersom den är både ojämn och blir hal vid regn och snö. Dessutom fastnar käppar lätt i springorna. Asfalt, betongplattor och huggen natursten i stora block som exempelvis hällar är exempel på beläggningar som ger god framkomlighet. Stenmjöl (ej löst grus) kan användas i naturområden. Lagstiftning, föreskrifter och råd Gångvägar bör ha hårdgjord yta. (BBR 3:122) Ytor som är avsedda att beträdas skall utformas på sådant sätt och utföras av sådant material att risken för halkning eller snubbling begränsas. Oväntade förändringar av ytmaterialens halkegenskaper skall undvikas. Ytor skall utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka. Vid bedömning av om halkrisk föreligger bör särskilt lutande ytor och sådana ytor där fukt, väta och nedisning förekommer beaktas. (BBR 8:22) Rätt variationer i markbeläggningen kan uppmärksamma personer med nedsatt orienteringsförmåga på hinder och underlätta deras orientering. För synsvaga personer och personer med utvecklingsstörning är det främst färgkontraster (ljustmörkt) som är viktigt. För gravt synsvaga och blinda personer är det skillnader i markbeläggningens struktur som är viktigt. För mer information, se Ledstråk sid 38. Olämplig beläggning kan försvåra eller omöjliggöra framkomligheten för en del personer. Sammanfattning Beläggning Ytor som är avsedda att beträdas skall vara plana, halkfria och hårdgjorda Smågatsten är en olämplig beläggning på gångytor Rätt variationer i markbeläggningens struktur och färg kan uppmärksamma personer med nedsatt orienteringsförmåga på hinder och underlätta deras orientering 21

21 Buller Stadens riktlinjer Bullerreducering är viktig för personer som använder hörapparat, personer med tinnitus och personer som är ljudöverkänsliga. För dem är buller ett starkt hinder för att uppfatta samtal och information. Buller kan även utlösa en yrselattack för hörselskadade personer med yrselproblem. Trafikbuller, maskinbuller, trafiksignaler, musik, ventilationsbuller och andra installationer kan vara mycket störande. För personer med nedsatt orienteringsförmåga kan buller vara störande eftersom de inte kan eller har svårt för att läsa information. De måste istället kunna höra den. Även för personer med psykiska funktionshinder kan störningar från bakgrundsbuller vara ett problem. Särskilt viktigt är att närmiljön inte belastas med buller som gör att sömn störs och/eller att möjlighet till vila begränsas. En god boendemiljö förutsätter att störande trafikbuller inte förekommer. Byggande i centralt belägna trafikutsatta lägen blir mer och mer vanligt. Vid nyproduktion kan normalt en mycket god ljudmiljö uppnås. Befintlig miljö är däremot svårare att åtgärda i efterhand. Det är därför viktigt att ny bebyggelse placeras på ett sådant sätt att buller minimeras. Det är särskilt viktigt i bostadsområden, i bebyggelse där barn och ungdomar vistas (förskola, skola) samt i områden för lek och rekreation. På öppna platser omgivna av reflekterande husfasader till exempel bostadsgårdar, torg och skolgårdar kan ekoeffekter uppstå. Oregelbundna husväggar och träd och annan växtlighet kan dämpa dessa effekter. Enligt de långsiktiga målen i Stockholms stads miljöprogram ska buller från trafik i natur- och friluftsområden avsedda för rekreationsändamål i översiktsplanen för Stockholm inte överskrida 40 db(a) ekvivalent 1 nivå. Nya och befintliga bostäder ska ha en bullerfri sida där den ekvivalenta ljudnivån utanför fönster inte överstiger 40 db(a). Som högst accepteras en ekvivalent ljudnivå för dygn vid fasad, uteplats, balkong och rekreationsytor i tätbebyggelse på 55 db(a). Lagstiftning, föreskrifter och råd Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. (PBL 2kap 3 punkt 4) I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. (SFS 1998: ) Bostäder inklusive deras ytterväggar, bjälklag och tak, dörrar, fönster och luftintag, skall utformas så att buller utomhus och i angränsande utrymmen dämpas och inte i besvärande grad påverkar dem som vistas i bostaden. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, skall särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. (BBR 7:2) Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. (BBR 7:1) Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 db(a). (Riksdagsbeslut 1996/97:53) Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälsoeller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. (Regeringens miljömål prop. 1997/98:145) 1 Ekvivalent ljudnivå = ett slags medelnivå av det varierande bullret 22

22 Sammanfattning Buller En god boendemiljö förutsätter att störande trafikbuller inte förekommer Det är viktigt att ny bebyggelse placeras på ett sådant sätt att buller minimeras Det är särskilt viktigt att buller minimeras i bostadsområden, i bebyggelse där barn och ungdomar vistas (förskola, skola) samt i områden för lek och rekreation Enligt de långsiktiga målen i Stockholms stads miljöprogram skall nya och befintliga bostäder ha en bullerfri sida där den ekvivalenta ljudnivån utanför fönster inte överstiger 40 db(a) 23

23 Busshållplats I den av nämnden antagna Stenstadens gatumiljö anges vissa riktlinjer gällande tillgänglighet och användbarhet som också behandlas i detta avsnitt. De nedan angivna riktlinjerna omfattar även de gemensamma riktlinjerna eftersom Stenstadens gatumiljö inte gäller för hela Stockholms stad. Stadens riktlinjer Kollektivtrafiken skall ha en så hög standard att den framstår som ett attraktivt transportmedel för alla. Om en busshållplats skall fungera på bästa sätt för personer med funktionshinder måste kraven nedan tillgodoses. Hållplatsområdet skall vara tydligt markerat och skyddat från cykeltrafik o dyl. Det skall finnas taktil markbeläggning och kontrastmarkering för att underlätta orienteringen för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Allmänbelysningen skall vara god och det skall finnas en skräpkorg. En utbyggd busshållplats underlättar för busschauffören att komma intill kantstenen med bussen vilket är en förutsättning för att vissa skall klara inoch utsteget. För att ytterligare underlätta in- och utsteget i bussen skall kantstenshöjden vara 16 cm. Gatu- och fastighetskontoret ansvarar för ovan nämnda åtgärder. För att få en fullgod busshållplats måste den även kompletteras med lämplig möblering och information, vilket är SL:s ansvar. Busshållplatsen skall ha väderskydd med belysning och sittbänk som har armstöd. Där skall även finnas plats för rullstol. Vid busshållplatser med många påstigande kan en lutningsbräda placeras utanför väderskyddet. Information skall ges i form av en informationstavla, tidtabeller med stor text, linjekarta samt närområdeskarta. Informationen skall vara placerad så att man kan komma intill och läsa. Skriven information på skyltar (ej tidtabeller) kompletteras med punktskrift. All elektroniskt given information ska både kunna ses och höras. För att få fungerande resekedjor är det viktigt att även anslutningsvägarna till busshållplatsen utformas så att personer med funktionshinder kan ta sig fram, se exempelvis Gångväg/Gångbana sid 29. Lagstiftning, föreskrifter och råd Regleras inte i lagstiftning. Utformning av busshållplats. 24

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Författare: Annika Ekberg, LSS handläggare Förord År 1993 antog generalförsamlingen i FN 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Sammanträdesprotokoll 19 (37) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-10-18 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS 2011.109) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07

Handläggare Marie Louise Nord. Upprättad datum 2010-12-09. Rev datum 07 Upprättad datum 2013-02-07 07 Göteborgs kyrkogårdar 2013-02-07 Sidan 2 Handlingsprogrammet är en förvaltningsgemensam plan som beskriver riktlinjer för tillgänglighetsåtgärder beträffande gångytor, trappor

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Långsele - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Långsele - en tillgänglighetsinventering Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006 Inventeringen genomfördes under juli 2006 av Linda Åberg och Susanna Rudehill. Denna rapport

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad

Läs mer

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens

Läs mer

Villkor vid användande av offentlig plats för byggnadsställnig typ Stockholmsställnigen med tillhörande upplag, ställnigstorn eller liknande.

Villkor vid användande av offentlig plats för byggnadsställnig typ Stockholmsställnigen med tillhörande upplag, ställnigstorn eller liknande. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Sid 1(5) 2004 Bilaga B5 Stockholmsställningen Reviderad 2005-12-02 Villkor vid användande av offentlig plats för byggnadsställnig typ Stockholmsställnigen med tillhörande upplag,

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn,

Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Tillgänglighetsinventering av Strandpromenaden, Näsviken, Kungsgatan, Regeringsgatan, Hamngatan, Erik Dahlbergsvägen, Ågatan, Vägga fiskhamn, Gustavsborg, Lasarettet och centrala delar av Mörrum Tyréns

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Gävle kommun Gävle Stadsbibliotek Box 801 801 30 Gävle HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Inledning och bakgrund Med anledning av regeringens

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +

Läs mer

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering G1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Bostadsplanering Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om bostadsplanering Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun

Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun 1 (17) Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Tekniska nämnden (2016-04-21 ) Gäller för: Tekniska kontoret, entreprenörer

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun

Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen

Läs mer

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Dnr 12-25 Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Antagen av tekniska nämnden 2012-04-24, 31 Förord Arbeten som utförs i trafikerade ytor innebär ofta en stor risk för den personal

Läs mer

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster

UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster UTREDNING Certifikatet Tillgängligt i Esbo för företag och tjänster 1 (5) ANVISNINGAR Vänligen skicka den ifyllda blanketten per e-post till adressen esteeton.espoo@espoo.fi Syftet med blanketten är att

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn

Läs mer

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss Lennart Klaesson Trafikplanering 08-508 260 12 lennart.klaesson@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen.

Läs mer

Bullerskyddsprogram för Täby kommun

Bullerskyddsprogram för Täby kommun Bullerskyddsprogram för Täby kommun Illustration: Boverket, Kiran Gerhardsson antaget av Stadsbyggnadsnämnden 2009-10-20 Innehåll Inledning... 2 Ljudnivå och bedömning av buller... 2 Mål, ansvar och riktvärden...

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6

Läs mer

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 Granskningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. inom stadsdelen Huvudsta,

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden Checklista Hållbar utveckling vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna tas upp i Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sociala

Läs mer

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA 1 Nora kommun genomförde 2013 02 28 ett dialogmöte ang ombyggnad av det sk Glasstorget i centrala Nora. Mötet var ett

Läs mer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden F1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Hinderfri byggnad Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

Kvarteret Tjädern, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Kvarteret Tjädern, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Kvarteret Tjädern, Kungsbacka kommun Beställare: Skogsallén Fastighetsprojektering AB Beställarens representant: Fredrik Carlsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) 2015-12-03 Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) 2015-12-03 Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 2015-12-03 Diarienummer 2015/1105-XX Ny detaljplan för fastigheterna Prästbordet 1:16, 1:17, Gäveränge 2:76, del av Prästbordet 1:15 och Gäveränge 2:77,

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Vännäs 34:4 i Vännäsby, Vännäs kommun, Västerbottens län

Detaljplan för del av fastigheten Vännäs 34:4 i Vännäsby, Vännäs kommun, Västerbottens län 1(3) ANTAGANDEHANDLING 1(5) Detaljplan för del av fastigheten Vännäs 34:4 i Vännäsby, Vännäs kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för markupplåtelse i Oxelösunds kommun. Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016-02-24, 23

Riktlinjer för markupplåtelse i Oxelösunds kommun. Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016-02-24, 23 Riktlinjer för markupplåtelse i Oxelösunds kommun Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016-02-24, 23 Riktlinjer för markupplåtelser 2(7) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Lagar och bestämmelser...

Läs mer

STADEN FÖR ALLA. Riktlinjer för ökad tillgänglighet och användbarhet på allmän plats i Varbergs tätort

STADEN FÖR ALLA. Riktlinjer för ökad tillgänglighet och användbarhet på allmän plats i Varbergs tätort STADEN FÖR ALLA Riktlinjer för ökad tillgänglighet och användbarhet på allmän plats i Varbergs tätort STADEN FÖR ALLA Riktlinjer för ökad tillgänglighet och användbarhet på allmän plats i Varbergs tätort

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan; BFS 2014:5 Utkom från trycket den 19 november 2014 beslutade den 19 november 2014. Boverket beslutar följande

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

Utlåtande 2009: RII (Dnr 319-663/2008)

Utlåtande 2009: RII (Dnr 319-663/2008) Utlåtande 2009: RII (Dnr 319-663/2008) Byggande av hisstorn med personhiss för ökad tillgänglighet till och från tunnelbanan i Farsta Strand Motion av Lilian Falkbäck och Tomas Rudin (båda s) (2008:23)

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats

Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats RIKTLINJE 1(7) Tekniska förvaltningen Monica Söderlund monica.soderlund@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens

UNDERRÄTTELSE 2015-10-26. Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen UNDERRÄTTELSE 2015-10-26 Aktbilaga 18 Mål nr M 58-15 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg

Läs mer

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING Upprättad av Arkitekt Lars Jansson AB den 22 november 2006 Reviderad den 6 september 2007 samt den 17 april

Läs mer

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE

Läs mer

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 66/2010 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Uno Jonsson uno.jonsson@harnosand.se POLICY Datum 2013-05-27 Diarienummer 2013 000027 Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden cessägare Dokumentnamn

Läs mer

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning 2014-04-15 Dokumentnummer VL2014-09 Berörda regelverk PBL, BBR, LSO, AFS Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Beslutad 2014-04-15 Giltigt t.o.m. 2015-04-15 Handläggare Lars Strömdahl Kvalitetsgranskning

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning 1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer