e-arkivprojektet vid Skatteverket

Transkript

1 e-arkivprojektet vid Skatteverket Sammanfattning Syfte Syftet med e-arkivprojekts uppdrag har varit att möjliggöra uppfyllnad av legala krav för elektroniska allmänna handlingar på ett kostnadseffektivt sätt. År 2006 lämnades exempelvis 2,6 miljoner inkomstdeklarationer in elektroniskt till Skatteverket. Dessa allmänna handlingar finns bara i elektronisk form. Antalet elektroniska allmänna handlingar som kommer in till och som upprättas av myndigheten kommer att öka med tiden. Myndigheten måste säkerställa att hanteringen av alla dessa allmänna handlingar sker med beaktande av lagar och förordningar. Effekter De effekter myndigheten velat uppnå utöver efterlevnaden av legala krav är även att möjliggöra en kostnadseffektiv arkivhantering, en dito anslutning av olika verksamhetssystem till e-arkivet och att göra tjänsten känd inom Skatteverket. Historiskt sett vet vi att arkivfrågorna ofta inte beaktas förrän en tid efter det att nya system tagits i drift med stora och kostsamma konsekvenser som följd. Genom det regelverk och den tekniska lösning som nu tagits fram kan vi ändra på detta. Vår tekniska lösning har definierats som en gemensam mjukvara i Skatteverkets IT-arkitektur och ska beaktas vid all nyutveckling. Det innebär att nya verksamhetssystem inte behöver uppfinna hjulet själva. Utöver detta finns det på sikt även stora besparingar att hämta avseende lagerhållning av allmänna pappershandlingar som idag skannas in för åtkomst i våra verksamhetssystem och även besparingar avseende återsökning av dessa handlingar. Om myndigheten lever upp till de legala kraven avseende inskannade bilder och det tolkade datat kan myndigheten få ett beslut att gallra pappershandlingarna och pappersarkiven successivt börja tömmas i stor utsträckning. I dag lagrar vi pappershandlingar till en kostnad av ca 26 mkr årligen. Kostnaden för att återsöka och hämta dessa vid granskningsarbete är i samma storleksordning. Projektets omfattning Projektet startade i november Under projektets gång har totalt 50 personer deltagit. Det har varit ett konsultintensivt projekt med representation från ES Solutions AB (Know IT) / Acando / Emc. Sedan Acando med Emc som underleverantör kom med i projektet i oktober 2005 har arbetet bedrivits på löpande räkning i fyra etapper. Leveransen Det projektet tagit fram och levererat till beställaren i december 2006 är ett regelverk, ett ITstöd och utbildningsmaterial samt piloter som visar att konceptet fungerar. Regelverk Regelverket är en central del som de övriga leveranserna grundar sig på. Till regelverket hör omfattande avsnitt om arkivjuridik, formatkrav, en informationsmodell samt en anslutningsmetodik Här beskrivs även arkivprocesserna och här finns också en ordlista.

2 IT-stöd De tre huvuddelarna i IT-stödet kan kortfattat beskrivas innehålla en mottagningsdel, en arkivvårdsdel och en utlämningsdel. Utbildning I arkivvårdsapplikationen finns en hjälpfunktion och projektet har även tagit fram en användarmanual som stöd åt arkivarierna. För den tekniska förvaltningen finns en systemdokumentation framtagen. Piloter som visar att konceptet fungerar. I projektet har vi använt oss av två piloter. Den ena piloten var eskd, dvs. elektroniska skattedeklarationer som vi fångat direkt när de kommit in till myndigheten. Detta gjorde vi via ett parallellspår för att inte äventyra den skarpa driften. Den andra piloten var Moms AGsystemet dvs. ett verksamhetssystem för moms- och arbetsgivaravgifter som kan sägas ligga steget efter eskd i ärendehanteringen. De uppgifter som finns i eskd överförs till Moms AG-Systemet där bearbetning sker, eventuella förfrågningar görs samt beslut fattas. Moms AG-systemet är alltså ett system som genererar nya elektroniska allmänna handlingar. Den piloten användes för att testa vår e-arkivklösning rent konceptuellt. Generell problembeskrivning Utvecklingen Utvecklingen på teknikområdet går oerhört snabbt. Ständigt kommer nya programvaror, filformat och hårdvaror. Datorerna är inte längre utrustade med diskettfack för nu är det USBminnen som gäller. 80-talets floppydiskar kan vara svåra att hitta läsare till. Har man bemödat sig om att digitalisera sina Dubbel- och super8-filmer så har man inte säkrat åtkomligheten till dem framgent genom det, utan man får allt räkna med att konvertera dem till ett nytt filformat igen en dag o.s.v. För myndigheter, organisationer och företag är det naturligtvis av stort intresse att framtaget informationsmaterial är åtkomligt även i framtiden. Ofta ställs det legala krav på detta och ofta finns det affärsmässiga skäl och forskningsintressen som måste beaktas. Informationsmängden i sig ökar något enormt. Mer information har producerats under de senaste 30 åren än under resten av vår civilisation (Craine: Designing a document strategy). Mängden ny information lagrat på papper, film, magnetiskt och optiskt media har fördubblats de senaste tre åren (How much information? 2003, University of California). Enligt samma studie var ökningstakten av informationsmängden mellan år 2001 och 2002 ca 30% och så lär det fortsätta, förmodligen i än högre grad. Åtkomlighet över tiden Det vi producerar idag måste kunna läsas i morgon. Den s.k. Rosettastenen från år 196 f.kr. är ju mer än 2000 år gammal och går att läsa än idag. Den hittades 1799 i Rosette nära Alexandria och är ett dekret utfärdat av de egyptiska prästerna i Memfis, som hyllar kung Ptolemaios V Epifanes och beskriver de ärebetygelser de gett honom. Den innehåller samma text upprepad tre gånger på fornegyptiska, skrivet dels med hieroglyfer, dels med demotisk skrift, och på gammal grekiska skrivet med grekiska bokstäver. Detta gjorde det möjligt för

3 språkbegåvade vetenskapsmän och egyptologer att påbörja uttydningen av hieroglyferna. Vad lär vi oss av det? Jo, bl.a. att sten är en bra informationsbärare men att det inte räcker med att spara själva stenen. Man måste också säkerställa att framtida betraktare kan förstå informationen. Rosettastenen Vi vet redan nu att mycket av det som producerades under 80- och 90-talet inte är lättillgängligt längre pga. teknikutvecklingen. Om vi idag kan ta till oss information som är 2000 år gammal så måste vi också finna sätt att säkerställa åtkomst i framtiden av digital information som produceras idag. Den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA fick problem när man långt i efterhand ville ta del av erfarenheter från Apolloprojekten och upptäckte att filformat och programvaror var inaktuella vilket gjorde det svårt och kostsamt att återskapa informationen. För att säkerställa åtkomst i efterhand av information och erfarenheter från de miljardinvesteringar som görs skapade NASA en begreppsmodell, den s.k. OAIS-modellen, Open Archival Information System. Modellen är sedan några år ett välkänt begrepp för myndigheter, organisationer och företag som brottats med samma frågeställningar som vi gjort och den har varit ett viktigt stöd för oss i projektarbetet. Se nedan under avsnittet; Projektets förutsättningar. Skatteverkets förutsättningar Volymer Skatteverket och Kronofogden hanterar ansenliga mängder allmänna handlingar inom områdena skatt, folkbokföring och exekution. Idag kommer stora volymer handlingar in på papper. För vissa typer av inkomna handlingar sker hanteringen idag till större delen manuellt, men mycket skannas, varefter det skannade och tolkade datat går in i databaser. De original som varit föremål för skanning förvaras i externa depåer eller i Skatteverkets arkivlokaler. Andra handlingar lämnas in elektroniskt via webb och telefon. Mer än 90% av Skatteverkets handlingar kan gallras inom tio år från det att de inkommit till eller upprättats av myndigheten. Trots detta omfattar Skatteverkets pappershandlingar ca 153 hyllkilometer! Den årliga hyllkostnaden har beräknats till ca 26 mkr och den årliga återsökningskostnaden, dvs. kostnaden för att hämta/rekvirera allmänna handlingar från arkiven, även den till ca 26 mkr. Av inkomna pappershandlingar skannas för närvarande ca 11 miljoner dokument. Av dessa går närmare hälften till verksamhetssystemet för moms och arbetsgivaravgifter. I dag kommer dokument även i elektronisk form till Skatteverket. Av dessa är den elektroniska inkomstdeklarationen den största handlingstypen. År 2006 valde över 2,6 miljoner svenskar att e-deklarera, de flesta via Internet. Internet med säkerhetskod: Internet med e-legitimation: Telefon: Sms: Ökningen från året innan var 25% och troligen kommer andelen att öka framöver.

4 Antalet elektroniska skattedeklarationer, eskd, till systemet Moms AG-systemet uppgår för närvarande till ca per månad vilket ger på ett år. Målbild Enligt Skatteverkets målbild har vi i framtiden ett omfattande självbetjäningssystem. All kommunikation mellan medborgarna/företagen och våra förvaltningar kan ske elektroniskt via Internet. Medborgare och företag kan följa ett ärende genom handläggningsprocessen och tidigare lämnade uppgifter kan kontrolleras, kompletteras eller ändras. Målbilden omfattar även en effektiv och rättssäker verksamhet med automatiserad masshantering och indatahanteringen sker till övervägande del elektroniskt med minimal manuell hantering. Förutom att inlämnandet av elektroniska inkomstdeklarationer väntas öka så ökar också antalet möjliga deklaranter när det nu även går att deklarera elektroniskt genom ombud. Antalet eskd väntas därför öka avsevärt. Ärendeanknutna handlingar som inkommit i pappersform skannas och läggs in i den elektroniska akten. Huvuddelen av ärendena följer ett automatiskt ärendeflöde utan behov av någon manuell hantering. Behovet av skanning minskar i takt med att antalet allmänna handlingar, som kommer in till Skatteverket i elektronisk form, ökar. Om denna målbild ska kunna förverkligas krävs bland annat ett väl fungerade elektroniskt arkiv och en elektronisk arkivhantering. Inget val att införa e-arkiv Skatteverket har bedömt situationen som att vi inte haft något egentligt val huruvida vi skulle införa en e-arkiv-lösning vid myndigheten eller ej. Myndigheten måste naturligtvis leva upp till de legala krav som finns avseende allmänna handlingar. Någon kostnads/nyttoanalys har därför inte varit avgörande för huruvida projektet skulle sjösättas eller inte. Nyttobedömningar har dock gjorts såväl i förstudie inför projektstarten samt i specifikationsfasen (PEJL-begrepp). Projektets förutsättningar Vägledning Vid sidan om den kompetens som funnits inom projektet, som beskrivs nedan, har vi inte haft mycket att luta oss emot. e-arkivområdet har visserligen varit aktuellt och diskuterats under ett par årtionden men väldigt lite har utvecklats. Någon färdig teknisk lösning för digital arkivering av allmänna handlingar har inte funnits att köpa. Kraven på arkivets egenskaper måste rimligen komma från vår egen organisation, med beaktande av legala krav och Riksarkivets rekommendationer. Vi har haft en begreppsmodell, ett antal arkivstandarder och en viljeinriktning från den ursprungliga beställaren om att arkivera först och handlägg sedan att luta oss emot samt en förstudie framtagen av Skatteverket Det har inte heller varit möjligt att fullt ut få vägledning från annat håll i världen för vår e- Arkivlösning av olika anledningar. En anledning har varit att lagstiftningen skiljer sig åt. Vårt allmänna handlingsbegrepp och vår tryckfrihetsförordning har ingen riktig motsvarighet i exempelvis USA och Australien som annars är långt komna när det gäller e-arkivfrågor. I anglosaxiska länder talar man exempelvis om records som bäst motsvaras av handlingar. Någon motsvarighet till allmänna handlingar, som stadfästs i grundlag, finns inte. Det faktum att informationen som arkiveras elektroniskt hos Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i princip ska vara fritt tillgänglig för allmänheten, såvida inte sekretessregler kan tillämpas, gör

5 att arkivlösningar som utvecklats med utgångspunkt i andra länders lagstiftning inte är direkt tillämpbara i Sverige. OAIS-modellen Begreppet står för Open Archival Information System och beskriver vad man bör beakta vid en e-arkivkonstruktion. Modellen säger dock inget om hur det ska realiseras. Det stöd som modellen ger är bl.a. en gemensam begreppsapparat som gör det lättare för arkivarier, tekniker och andra att förstå vad som diskuteras i varje given situation. Eftersom modellen är amerikansk och innehåller en del främmande begrepp så tog vi inom projektet fram en egen och förenklad version på svenska som vi inledningsvis diskuterat utifrån och använt i vår dialog med intressenter. Se bild. Intern kompetens På Skatteverket har vi haft egen kompetens på arkivområdet såväl inom vår Dokumentenhet som ute i regionerna. Denna har sedan förstärkts under projektarbetet med två externrekryterade IT-arkivarier. På juridiksidan har vi också haft kompetens inom huset och inte behövt söka oss utanför myndigheten. Även på IT-området har vi haft tillgång till omfattande kompetens inom Skatteverket. Extern kompetens Redan tidigt i projektarbetet kom signaler från ledningshåll om att frågan om eventuell outsourcing skulle beaktas. Länge var det oklart i vilken utsträckning vår dåvarande ITavdelning skulle deltaga i projektarbetet. När beslut fattades om genomförande (Beslutspunkt 4 enligt PEJL) hade projektet pågått i drygt 1,5 år. Inför det beslutet hade vår IT-avdelning

6 hjälpt oss med att svara på en kravspecifikation som projektet tagit fram. Av svaret framgick bland mycket annat att IT-avdelningen identifierat IT-stödet för ett e-arkiv som en gemensam mjukvara (GM) som ska användas framför allt av framtida verksamhetssystem men som även befintliga verksamhetssystem kan komma att nyttja. IT-avdelningen föreslog också att Documentum skulle väljas som den tekniska lösningen i en föreslagen pilot eftersom den produkten redan fanns i plattformen. Med det svaret som underlag samt förslag till kommande projektorganisation fattade Verksledningen beslut om genomförande i slutet av maj En marknadsundersökning startade omgående, tätt följd av ett avropsförfarande som avslutades i oktober när avtal tecknats med AcandoFrontec (som företaget hette då). Nu var projektet riggat med resurser för att kunna detaljera vår kravställning och bygga vårt IT-stöd. Projektets angreppssätt En självklar inledande huvuduppgift för oss var att utreda o formulera de legala krav som vi måste ställa på e-arkivet. Därefter gällde det att utreda och formulera verksamhetens arkivkrav på e-arkivet, en uppgift som visade sig vara svår. Vidare måste vi ta fram en informationsmodell, en central del i e-arkivkonceptet som utgör ett av de ben som den tekniska lösningen vilar på. Ett annat ben är att hela lösningen naturligtvis måste fungera i Skatteverkets IT-miljö och därför har anpassats efter våra ramverk. Sedan tog vi fram en anslutningsmetodik som stöd åt anslutande verksamhetssystem. Vi utredde och formulerade sedan kraven på en arkivvårdsapplikation. Den tekniska lösningen för mottagning, vård och utlämning av elektroniska allmänna handlingar som inkommit till e-arkivet från antingen allmänheten eller som upprättats av myndigheten ville vi skulle byggas med beaktande av OAIS-modellen. Delar av de utredande delarna ovan var sådant som projektet kommit en bra bit på väg med innan leverantören var på plats eftersom projektet då varit i gång under nästan 2 år. Leverantören hade alltså ett digert arbete med att sätta sig in i vad som redan var tänkt och gjort och sedan arbeta vidare tillsammans med oss utifrån det. De olika huvudarbetsuppgifter som kortfattat beskrivits ovan bedrevs parallellt och iterativt. Vår projektstyrningsmodell har varit PEJL och vår systemutvecklingsmetod KUR vilket är Skatteverkets egen anpassning av RUP.

7 Projektets lösning på problemen Arkivjuridik Juridikdokumentet innehåller kortfattade beskrivningar av bakomliggande juridiska krav. Dokumentet inleds med en genomgång av tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen, personuppgiftslagen, arkivlagen, arkivförordningen, Riksarkivets författningssamling och innehållet i aktuella delar av Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter. Därefter följer en genomgång av innehållet i de författningar som reglerar behandlingen av uppgifter i Skatteverkets respektive Kronofogdemyndighetens verksamheter; ändamål, innehåll m.m. Särskilt fokus läggs på sökbegränsningar av olika slag. Dokumentet behandlar också gallring rent generellt och de gallringsbestämmelser som gäller för handlingar och uppgifter i Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter. Formatkrav Filformat Tillåtna filformat i e-arkivet är XML, PDF/A, och TIFF 6.0. Undantagsvis kan också JFIF med filändelserna..jfif,.jpg och.jpeg godtas efter överenskommelse. Elektroniska underskrifter (Signaturer) e-arkivet kan för tillfället inte garantera giltigheten av elektroniska underskrifter över lång tid eftersom det krävs att även kontexten till sådana bevaras i form av en utfärdare (d.v.s. en enhet som utfärdar och administrerar elektroniska underskrifter för publika nycklar), spärrlistor osv. Efter överenskommelse tillåts i huvudsak nedanstående format i e-arkivet. Notera att e-arkivet inte garanterar att dokument som använder signaturer är läsbara eller kontrollerbara: W3C XML Signature PKCS #7 IBM CBT (Crypto Based Transactions). Projektets rekommendation är att använda leverantörsoberoende signaturformat. Vidare innehåller avsnittet om Formatkrav rekommendationer för metadatatyper vid leverans till e-arkivet. Här beskrivs exempelvis hur man skriver datum och tider, fysiska personers namn, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, kön, postadress och postnummer m.m. I bilagor redogörs för bakgrund och nuläge (2005) vid Skatteverket samt ges en internationell utblick. Vidare redogörs för möjliga framtida tillåtna format i e-arkivet, alltså format som inte godkänns i dagsläget i vårt e-arkiv men som kan bli godkända i framtiden. Informationsmodell Informationsmodellen som ligger till grund för e-arkivlösningen syftar till att beskriva hur handlingar och tillhörande information struktureras i e-arkivet och vilken relation de olika informationsmängderna har till varandra. Modellen bygger på etablerade standarder och på Skatteverkets egna begrepp. Utmaningen var att hitta en modell som tillgodoser förtecknings- och redovisningskraven och samtidigt passar och beskriver Skatteverkets breda verksamhet. Modellen måste vara flexibel

8 inför att verksamheten förändras löpande och att olika verksamhetsområden har olika sökoch sammanställningsbehov. Istället för att hitta en modell som passar alla alltid, har arbetet inriktats mot att ta fram en modell som kan hantera olikheterna utan att ständigt behöva utökas eller förändras. Ytterligare en aspekt är att ärendebegreppet definieras olika inom de olika verksamheterna. Skatteverkets verksamhetssystem använder informationsmodellens begrepp för att anpassa sina verksamhetsdata mot strukturen för att möjliggöra arkivering. Resultatet är en modell bestående av en generell redovisningsstruktur byggd enligt Skatteverkets verksamhetsområden och delverksamheter (tex. Beskattning och Folkbokföring). I denna struktur lagras arkivmaterialet definierat som arkivobjekt med vissa egenskaper. Arkivobjekt kan antingen vara akter eller handlingar och relateras till varandra genom unika samstämmiga identifikatorer. Alla arkivobjekt sätts i sitt övergripande sammanhang genom beskrivningar på objektnivå och genom att de har en plats i redovisningsstrukturen. Detta angreppssätt ger oss möjlighet att kontinuerligt lagra arkivobjekt och samtidigt återspegla i vilken kontext de är skapade. Anslutningsmetodik För att kunna säkerställa att verksamhetssystem nyttjar e-arkivet rätt och att processen för att ansluta blir så enkel och effektiv som möjligt tog projektet fram en anslutningsmetodik. Anslutningsmetodiken har sitt ursprung i de bestämmelser som reglerar hantering av elektroniska handlingar. I metodiken ingår att verksamhetssystemen måste genomgå en kontroll av vilka förutsättningar som finns för anslutning, både baserat på bestämmelserna för respektive verksamhet och på den aktuella teknik som verksamhetssystemet bygger på. Eftersom systemens behov och förutsättningar är olika består metodiken av två steg. Det första steget bygger på att verksamhetssystemen kartlägger och beskriver sin egen verksamhet så som bestämmelserna från Skatteverket och e-arkivet föreskriver och att de registrerar förekomster om sina handlingar i e-arkivets seriestruktur. Nästa steg är att leverera de elektroniska handlingarna till e-arkivets lagringsyta och genom detta säkerställa att handlingarna hanteras korrekt och är sökbara över tiden. Systemen kan välja att ansluta sig till steg 1 endast, eller till steg 1 och 2. Genom denna steguppdelning ger vi äldre system som inte har de tekniska förutsättningarna för full anslutning möjlighet att rapportera nödvändig information om vilka handlingar de hanterar i sin verksamhet så att arkivfunktionen ska kunna ha insyn i det totala beståndet på Skatteverket. Teknisk lösning Den tekniska lösningen grundar sig på regelverket avseende legala krav och formatkrav samt på informationsmodellen och anslutningsmetodiken som beskrivits ovan.

9 Skatteverkets e-arkivlösning är byggd så att den verkar i bakgrunden och inte påverkar handläggningen/handläggarna. I lösningen finns även en arkivvårdsapplikation som är ett verktyg för Skatteverkets arkivarier. Denna är en mer synlig tekniklösning och egentligen det enda konkreta resultat som låter sig visas upp av e-arkivprojektets arbete. Applikationen beskrivs närmare nedan under egen rubrik. Man kan förenklat beskriva Skatteverkets e-arkivlösning utifrån centrala delar av OAISmodellen e-arkivet representerar här hela den grå ytan och utanför denna finns en omvärld bestående av verksamhetssystem, användare, allmänhet och riksarkiv. I mottagningsdelen som i sådana här sammanhang kallas för Pre Ingest och Ingest och tar vi emot digitala allmänna handlingar på i förväg avtalade premisser, avtal som har träffats med respektive verksamhetssystem med stöd av anslutningsmetodiken. I arkivvårdsdelen svarar myndighetens arkivarier för att handlingarna vårdas under den tid myndigheten har vårdnaden. När det är dags för gallring ska handlingarna antingen destrueras eller översändas till Riksarkivet vilket sker genom utlämningsdelen (PreAcess och Access). Genom denna del kan också användare och allmänhet via verksamhetssystemen få åtkomst till handlingarna. Lösningen bygger dels på en EJB-applikation och en Java J2EE applikation lagt på en Bea Web Logic Server och följer internetplattformen för ejb-applikationer. Vidare finns en webbapplikation för arkivvård som följer internetplattformen för webb-applikationer. Vi använder en gemensam programvara för PreIngest och PreAccess som abstraherar logik vid arkivläggning och hämtning för Java och Tuxedo. Lagringen sker i Documentum. Arkivvårdsapplikationen Applikationen är ett verktyg åt Skatteverkets arkivarier, dvs. ett mycket begränsat antal medarbetare vid myndigheten. En trädvy över arkivstrukturen utgör en central del av

10 applikationen. Trädvyn är indelad i arkivbildare, serier och underserienivåer. Vyn används i de flesta arbetsuppgifter som utförs i arkivvårdsapplikationen. Administrera Under en administrationsflik finns två huvudsakliga funktioner där den ena avser administration av arkivstrukturen och den andra administration av innehållet i de stödregister som applikationen och systemet använder sig av. Se bild.

11 Vårdplanera En annan viktig funktion finns under fliken Vårdplanera. Här kan användaren planera vård av de lagrade arkivobjekten genom att definiera vårdregler som sedan implementeras och utförs i form av vårdjobb exempelvis gallring. Vidare kan man få fram rapporter över volymuppgifter för förekomster av arkivobjekt. Se bild. Rapporter Rapporter över volymuppgifter för förekomster av arkivobjekt i e-arkivet går att ta fram.. Vidare kan man få fram statistik över antalet utförda vårdjobb och därigenom påverkade arkivobjekt i e-arkivet. Det går också att visa rapporter över frekvenser av beställningar, leveranser och förfrågningar till s-arkivet. Arkivbestånd

12 Sist men inte minst finns en funktionalitet för att få ut innehållsförteckningar för utskrift över hela arkivstrukturen eller valda avsnitt. Slutord Vårt projekt har plöjt ny mark och projektarbetet har varit en mognadsprocess. Vi anser oss ha tagit fram ett omfattande arkivregelverk för elektronisk långtidslagring, kanske utan tidigare motsvarighet av någon organisation i Sverige. Detta är ett nytt verksamhetsområde med få ledtrådar att följa från andra organisationer. Den lösning som projektet tagit fram är driftsatt och hittills har ett (1) verksamhetssystem anslutit med i dagsläget drygt handlingar lagrade i e-arkivet. För att kunna öka anslutningsmöjligheten, dvs. bättre kunna möta kraven från övriga verksamhetskritiska system inom Skatteverket och Kronofogden, måste generaliteten i lösningen ökas och ITstödet anpassas till Skatteverkskoncernens övergripande IT-strategi. Därför har vidareutveckling av såväl regelverk som IT-stöd påbörjats och förväntas vara klart under hösten Från och med 2008 påbörjas arbete med att ansluta ytterligare verksamhetssystem. Robert Standéus Projektledare för Skatteverkets e-arkivprojekt