Innehållsförteckning. Strategisk plan med övergripande mål. KF protokoll

Transkript

1 3 Innehållsförteckning Budget 2008 samt plan för Inledande budgetskrivelse Resultatplan, finansieringsplan, driftplan, investeringsplan, exploateringsplan och balansplan Finansiering Nämndernas budgetförslag Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Kollektivtrafiknämnden Socialnämnden Miljönämnden Byggnämnden Övrigt Intern finansiering Pensionering för Utförarstyrelsen Utförarstyrelsen Strategisk plan med övergripande mål KF protokoll Denna handling innehåller kommunfullmäktiges beslutade budget. Nämndernas framställningar utom-ram som ej beviljats har tagits bort. Vissa konsekvensändringar av texter har gjorts. Nämndernas kompletta framställningar återfinns i den handling som kommunfullmäktige hade som beslutsunderlag. Handlingen finns i kommunens diarium (Dnr ).

2 4

3 5 Linköping växer vi är nu fler än invånare! Visst är Linköping en fantastisk stad. Det upptäcker alltfler. Det går bra för Linköping. Alltfler nya jobb tillkommer. Näringslivet andas stor optimism och alltfler företag nyanställer. Rekordmånga etableringar är också aktuella. Säkert kommer det en hel del goda nyheter under det kommande året. Ett kvitto på framgången är att KLM har valt att från och med mars 2008 ha två dagliga flygturer mellan Linköping och Schiphol i Amsterdam. Här igenom förstärks näringslivets, universitetets och medborgarnas möjligheter att nå destinationer runt om i världen. En annan god nyhet är att regeringen beslutat sig för att satsa på en uppgradering av Gripenplanet. Bra för Saab bra för Linköping och bra för Sverige. Mjärdeviföretagen växer återigen och nya jobb tillkommer inom servicesektorn. Linköping växer vi är nu fler än invånare! Folkmängden ökar nu i en sådan takt att statistikerna inte riktigt hinner med att ge alla förklaringar. Vi kan dock säkert se att en orsak till ökningstakten är att vi har en mycket stark inflyttning. Vi ser också tydliga tecken på att alltfler universitetsstudenter får jobb i Linköping efter examen. Arbetsmarknaden för ungdomar och andra förbättras också, men fortfarande saknar alltför många ett jobb. Det senare gäller bland annat många bland de som sökt sig, från läder långt bortifrån, till Linköping för att skapa sig en ny framtid. En huvuduppgift de närmaste åren måste vara att bättre tillvarata invandrarnas/nybyggarnas erfarenheter och kunnande. Den starka befolkningstillväxten är naturligtvis mycket glädjande. Vi vet dock inte idag säkert hur den kommer att påverka kommunens ekonomi långsiktigt. Skatteintäkterna ökar, men detsamma gäller också kraven på kommunal service såsom barnomsorg, skola, miljövänlig kollektivtrafik, bra bostäder och utbyggd infrastruktur. Vi måste våga investera inför framtiden. Osäkerheten om hur ekonomin påverkas manar dock till försiktighet med driftskostnaderna inför framtiden. Vi måste noga pröva alla framtida kostnader, så att vi också kan hålla en långsiktigt god ekonomi. Förra årets budget lade en god grund för tillväxt och nya jobb. I år är det kärnverksamheterna som sätts i centrum. Samtidigt som budgeten redovisar överskott ges nämnderna ett resurstillskott om drygt 70 miljoner kronor utöver ram. Skolan får mer resurser. Barn- och ungdomsnämnden får 30,9 miljoner utöver ram, bland annat för demografiska förändringar och för kompetenssatsningen lärarlyftet. Resurstillskottet gör det möjligt att satsa både på åtgärder för elever med särskilda behov och samtidigt förstärka förutsättningarna för de landsbygdsskolor där det finns förutsättningar för att bedriva en bra pedagogisk verksamhet. Under år 2008 avser vi att införa ett vårdnadsbidrag. Det ökar valfriheten för barnfamiljer. Fyra miljoner har avsatts för det ändamålet. Vi tillför också resurser för fortsatt utbyggnad av förskola och dagis. Satsningen på äldrenämnden och omsorgsnämnden med bland annat ett förstärkt anhörigstöd är också angelägen. Omsorgsnämnden ges utökade möjligheter att stödja personer med särskilda behov. Ett område som måste utvecklas är informationen till medborgarna. Här måste vi i alla sammanhang som kommun bli avsevärt bättre på att informera om och ha en dialog kring kvalitén i kommunens tjänster. Arbetet för trygghet, förebyggande av brott, demokrati och information till medborgarna utökas. Vi satsar på åtgärder så att medborgarna kan känna sig tryggare. Ett viktigt inslag är att vi tar ansvar för att göra det möjligt för polisen att ha tydligare närvaro i stadens centrum. Vi avser att fördjupa det regionala samarbetet. Linköping utgör tillsammans med Norrköping ett pulserande hjärta i regionen. Ett utökat samarbete kan leda till ökad tillväxt, bättre kvalitet på insatserna, förstärkt valfrihet och en effektivare verksamhet. Det finns helt enkelt mycket att vinna på fördjupat regionalt samarbete. En av de riktigt stora framtidsutmaningarna är att bidra till att forma framtidens regioner. Arbete med framtidens nya Resecentrum kommer också att intensifieras under Alliansens Visions- och samverkansprogram utgör en bra grund för årets budget. Vi tar ytterligare steg i riktning mot ett friare, företagsammare, tryggare och grönare Linköping. Vi har anledning att vara optimistiska inför framtiden. Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande - Inledande budgetskrivelse -

4 6

5 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Kommunernas ekonomiska situation (Nedanstående beskrivning är ett utdrag från SKL:s Ekonomirapport, maj 2007) De närmaste åren är en kort period av återhämtning för kommuner och landsting. Detta förklaras delvis av den just nu starka samhällsekonomiska utvecklingen. En annan viktig förklaring är ett ökat fokus på god ekonomisk hushållning, rationaliseringar och därmed en relativt återhållsam utveckling av kostnaderna. Den positiva sysselsättningsutvecklingen bidrar de närmaste åren till en fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget och en real förstärkning av skatteintäkterna. Utvecklingen av antalet arbetade timmar mattas dock successivt av och återgår till mer normala nivåer i slutet av perioden. En schablonmässig beräkning visar att hela talet kommer att präglas av en svag utveckling av antalet arbetade timmar. För kommuner och landsting gäller det att ha en välskräddad kostym så att den inte behöver sys in med alltför många storlekar när de goda åren är förbi. Effektiviseringsarbetet måste alltså fortsätta. Kommunerna måttlig men spretig volymutveckling År 2006 uppgick det preliminära resultatet för kommunerna till 13,4 miljarder kronor en förbättring med 4,4 miljarder kronor jämfört med Det underliggande resultatet (justerat för bland annat periodiseringar) ger emellertid en annan bild; en minskning med 1,5 miljarder kronor. Under hela perioden finns det goda förutsättningar att uppnå resultat som uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning, samtidigt som verksamhetsvolymen kan växa med i genomsnitt 1 procent per år. Men för 2010 förutsätter det att statsbidragen räknas upp i takt med skatteunderlaget. Under perioden finns inget demografiskt tryck sammantaget för verksamheterna. Men bakom totalen döljer sig verksamheter som utvecklas olika. Exempelvis minskar grundskolan i volym under hela perioden, medan gymnasieskolan först ökar för att sedan minska. Detta ställer stora krav på anpassning och omfördelning av ekonomiska resurser och inte minst personal. En annan verksamhet som ökat mycket under de senaste tio åren, och väntas fortsätta öka, är handikappomsorgen. Finansieringsprincipen gäller i alla väder Att staten ska skicka med pengar vid beslut som rör kommunernas och landstingens verksamhet är en grundbult i relationen mellan samhällsnivåerna. Finansieringsprincipen gäller oavsett om det är bra eller dåliga tider och stabila planeringsförutsättningar gör att välfärdsproduktionen kan dimensioneras på ett bättre sätt. I 2007 års ekonomiska vårproposition understryker regeringen än en gång att finansieringsprincipen gäller bland annat ska företrädare för Regeringskansliet bereda statliga förslag med SKL och då redovisa de ekonomiska effekterna. Sysselsättningsuppgången är inte evig SKL tror på en fortsatt konjunkturförbättring och att intäkterna för kommuner och landsting kommer öka gynnsamt de kommande åren. Efter flera år med i princip oförändrad sysselsättning vände läget på arbetsmarknaden Antalet arbetade timmar ökade med hela 2 procent Denna snabba expansion av basen för det kommunala skatteunderlaget väntas hålla i sig även 2008 för att därefter bromsas. Ändå bedömer vi att det finns ytterligare visst utrymme för en fortsatt sysselsättningstillväxt, under förutsättning att efterfrågeläget blir tillräckligt högt. Följden av sysselsättningsuppgången blir en betydande real ökning av skatteintäkterna, vilket med en oförändrad skattesats skapar utrymme för en högre verksamhetsvolym och fler kommunalt sysselsatta. Med den förväntade reala tillväxten av skatteintäkterna och våra bedömningar av verksamheternas utveckling kommer kommuner och landsting sammantaget att visa plusresultat Trots den positiva utvecklingen försvagas ändå resultatet för både kommuner och landsting mot slutet av perioden. Detta beror delvis på att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade i kalkylen Under förutsättning att statsbidragen i stället utvecklas i takt med skatteunderlaget mildras försvagningen av intäkterna påtagligt. Perioden efter 2010, om vi antar att sysselsättning och arbetslöshet präglas av arbetsmarknadens jämviktstillstånd, kan motsvarande tillväxt av skattebasen ej förväntas. Samhällsekonomin utvecklas för närvarande på ett gynnsamt sätt. För kommunerna och landstingen är förbättringen på arbetsmarknaden särskilt glädjande. Hur skatteunderlaget förändras beror ju i stor utsträckning på hur antalet arbetade timmar utvecklas. Från 2005 fram till 2010 bedöms antalet sysselsatta öka med drygt , en förstärkning med omkring 6 procent. Det kan jämföras med en i stort sett oförändrad sysselsättning mellan 2001 och Den största ökningen beräknas ske i år. Sysselsättningen fortsätter utvecklas i positiv riktning, men ökningstalen blir efterhand allt svagare. Det får till följd att också utvecklingen av de reala skatteintäkterna med tiden mattas av. Nuvarande starka utveckling är således inte ändlös. För att sysselsättning och skatteunderlag ska utvecklas på det positiva sätt som här förutspås måste två villkor samtidigt vara uppfyllda. Det ena är att efterfrågan, det vill säga konsumtionen, investeringarna och exporten, sammantaget växer i den takt som antas. Det andra är att det faktiskt finns ledig, motiverad och passande arbetskraft som kan ta de jobb som krävs. Vår bedömning är att BNP växer med 3 procent per år mellan 2005 och Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt 2 procent under de senaste decennierna. Historiskt kan ytterst lite av den ekonomiska tillväxten återföras till en ökad sysselsättning. -Inledande budgetskrivelse -

6 8 För perioden fram till 2010 bedöms däremot sysselsättningsökningarna svara för ungefär en tredjedel av BNP:s tillväxt. Att den ekonomiska tillväxten i så hög grad hänger samman med en ökad sysselsättning har stor betydelse för kommunerna och landstingen. Som tidigare understrukits kan perioden fram till 2010 beskrivas som en konjunkturell återhämtning. Det innebär en övergång från ett tillstånd med betydande reserver av outnyttjad arbetskraft till ett tillstånd med bättre balans på arbetsmarknaden. Detta senare tillstånd är inte synonymt med frånvaro av arbetslöshet. Arbetsmarknadsläget 2010 kan i stället karaktäriseras som att utbudet och efterfrågan av arbetskraft balanserar på ett sådant sätt att lönerna utvecklas i samklang med Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. Det innebär en snabbare löneutveckling och en tilltagande inflation, men också en stramare penningpolitik med högre räntor. Vägen dit präglas av förhållandevis stark tillväxt, stigande sysselsättning och allt fler som tar sig in på arbetsmarknaden. Efterhand försvagas tillväxten. Vid periodens slut har tillväxttalen nått till mer normala tal och 2010 kommer antalet arbetade timmar inte att öka alls. Baserat på antalet personer i arbetsför ålder väntas den potentiella sysselsättningen förbli mer eller mindre oförändrad perioden Att vi beskriver och bedömer 2010 i termer av ett jämviktsläge ska inte tolkas som en prognos. På så lång sikt som tre år är det svårt att bedöma konjunkturens förlopp. Bilden av 2010 är mer ett uttryck för ett balanserat synsätt. Vår bedömning är att det för närvarande finns en betydande potential för sysselsättningsökningar. Förutsättningarna finns också för en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan och export. Om dessa positiva omständigheter förenas med en väl fungerande arbetsmarknad är möjligheterna stora för en betydande återhämtning av sysselsättningen och i sin förlängning skatteunderlaget. Kommunernas ekonomi Skatteunderlaget ökar med 5 procent per år. Utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms nu bli betydligt bättre än i vår förra prognos i november. Både antalet arbetade timmar och timlönerna i ekonomin beräknas nu öka snabbare. Därmed blir skatteunderlaget och skatteintäkterna större. Det spelar dock stor roll för kommunernas ekonomi om det är antalet arbetade timmar eller timlönerna som ökar. Fler arbetade timmar i näringslivet påverkar skatteunderlaget positivt utan att öka kommunernas kostnader. Höjda timlöner i näringslivet däremot tenderar att också höja de kommunala timlönerna och därmed kommunernas kostnader; nettoeffekten ligger i praktiken nära noll. I vår beräkning är de generella statsbidragen nominellt oförändrade , eftersom det inte finns några förslag från statens sida vad gäller statsbidragens utveckling. De generella statsbidragen ökar både tack vare resurstillskott och överföringar av tidigare riktade bidrag. Resurstillskotten är 0,7 miljarder kronor 2007 och 3,5 miljarder kronor I samband med att de riktade statsbidragen till vuxenutbildningen förs över till det generella bidraget 2007 görs å andra sidan en indragning med 0,6 miljarder kronor. Nettotillskottet är därmed 0,1 miljard. År 2007 är ökningen av de generella statsbidragen betydligt större än så, men det beror på överföringar från riktade statsbidrag. Svagt demografiskt tryck men stora förändringar i verksamheterna När de förväntade förändringarna av antalet personer i olika åldersgrupper läggs samman resulterar det i en marginell ökning av verksamhetsbehoven. I totalen döljs dock stora förändringar för enskilda grupper. Också andra krav, till exempel från staten, påverkar behoven av verksamhet. Många kommuner står inför stora krav på prioriteringar och verksamhetsanpassning, trots relativt måttlig total behovsökning. Förskola och skola stora svängningar i demografin Inom grundskolan och gymnasieskolan kännetecknas utvecklingen sedan 1990-talets början av ökad valfrihet för elever och föräldrar, ökat antal fristående skolor och därmed ökad konkurrens om eleverna. Just nu utreds dessutom införandet av en fristående vuxenutbildning. Vidare har regeringen förklarat sin avsikt att stärka föräldrarnas rätt att välja barnomsorg. Mycket tyder alltså på att antalet fristående aktörer kommer att öka ytterligare de närmaste åren. Det handlar dels om nyetablering av fristående verksamhet, dels om omvandling från kommunala förskolor och skolor till fristående genom så kallad avknoppning. Parallellt med detta förs en allt intensivare diskussion om ökad självständighet för kommunala skolor. Det råder inga tvivel om att ökad valfrihet och konkurrens medfört en positiv utveckling i bemärkelsen att skolor profilerat och specialiserat sig. Detta har i sin tur medfört att elever och föräldrar fått ett utbud med olika alternativ att välja mellan. En fortsatt sådan utveckling, i kombination med att kommunerna har det yttersta ansvaret för att alla får sin rätt till skola och barnomsorg tillgodosedd, väcker dock frågor om vad kommunernas roll blir i framtidens skola. Hur bör till exempel kommunernas resursfördelningsmodeller se ut så att de tar hänsyn till och kan hantera elevernas rörlighet? Sättet att fördela resurser behöver också vara transparent och förutsägbart så att både kommunala och fristående skolor har stabila planeringsförutsättningar och kan verka under likvärdiga ekonomiska villkor. Ytterligare något som påverkar utvecklingen inom skolområdet är de demografiska förändringarna. Relativt höga födelsetal gör att barnomsorgen fylls på med större barnkullar. Antalet barn i åldern 1 5 år beräknas vara (8 %) fler 2010 än Stora barnkullar slutar också grundskolan och börjar i gymnasieskolan de närmaste åren. Antalet barn i grundskoleålder beräknas minska med mer än Antalet i gymnasieåldern ökar först kraftigt fram till för att därefter minska. Det kommer att ställas stora krav på kommunerna att hantera dessa demografiska förändringar. Liten demografisk ökning men nya reformer i äldreomsorgen Befolkningen i de åldrar som kostar mest inom äldreomsorgen ökar endast marginellt under perioden fram till Därmed ökar behoven tämligen långsamt. -Inledande budgetskrivelse -

7 9 Både den förra och den nuvarande regeringens planer på reformer inom äldreområdet kommer med stor sannolikhet att på sikt leda till kostnadsdrivande ambitionshöjningar, ökad verksamhetsvolym och samtidigt en ökad förväntan hos medborgarna. Vi räknar med att statens utvecklingsbidrag till kommunal verksamhet leder till ökade kostnader i motsvarande grad. Strukturomvandlingen fortsätter när det gäller möjligheten att bo kvar i det egna hemmet med omfattande stöd och förändringen av det särskilda boendet. Den 1 oktober 2006 hade drygt personer 65 år och äldre hemtjänst, en ökning i förhållande till år 2000 med 16 procent. Under samma tidsperiod ökade antalet hemtjänsttimmar med 21 procent. Vid samma tid bodde närmare personer i särskilt boende, en minskning i förhållande till år 2000 med 17 procent. Cirka personer 65 år och äldre bodde i korttidsboende och antalet boendedygn uppgick till drygt , en ökning med 17 procent jämfört med Våren 2006 presenterade den dåvarande regeringen en omfattande utvecklingsplan på äldreområdet med fokus på satsningar till vården av de mest sjuka. Ett flertal lagändringar har genomförts och 600 miljoner kronor betalades ut till kommuner och landsting hösten 2006 för utvecklingsarbete kring läkarmedverkan, läkemedelsanvändning, kost/ nutrition och rehabilitering. I Budgetpropositionen för 2007 föreslog regeringen»stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken«om 2,1 miljarder kronor. Av denna summa avses 500 miljoner kronor användas som investeringsbidrag till särskilda boendeformer. I januari 2007 beslutade regeringen om stimulansbidrag till kommuner för fortsatt utvecklingsarbete på äldreområdet om drygt 1,3 miljarder kronor för 2007 och lika mycket Pengarna, som man får ansöka om, fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. En prioriterad fråga för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är samverkan inom vård och omsorg. Målet är att människor som behöver samordnade insatser från olika vårdgivare inte ska drabbas av oklarheter i ansvarsfördelningen mellan vårdgivarna. Den 1 januari 2007 infördes en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen med skyldighet för kommuner och landsting att komma överens om omfattning och inriktning av läkarmedverkan både i ordinärt och i särskilt boende. SKL följer utvecklingen på detta område liksom i pågående diskussioner kring lokala lösningar för ny ansvarsfördelning inom hemsjukvården. Kostnaderna för handikappomsorgen fortsätter att öka Kostnaderna för handikappomsorgen har under lång tid ökat med drygt 10 procent per år i löpande priser. Orsaken till detta är ambitionshöjningarna inom LSS-verksamheten. Sedan 2004 har kostnadsökningen begränsats till 5 6 procent per år. I beräkningarna har vi för handikappomsorgen antagit att kostnaderna ökar med 2 procent utöver vad som följer av pris- och löneökningar samt demografi. Vår prognos för utvecklingen inom handikappomsorgen bygger på antagandet om en fortsatt ökning av antalet personer som omfattas av verksamheten. Den insats inom LSS som ökat allra mest de senaste tio åren är ledsagarservice följt av korttidstillsyn och kontaktpersoner. LSS konstruktion som rättighetslagstiftning innebär att verksamheten måste prioriteras framför annan kommunal verksamhet. Effekten av detta har blivit att annan verksamhet tvingats stå tillbaka, eftersom kostnaderna för LSSverksamheten ökat kraftigt. Den utvecklingen väntas fortsätta framöver i takt med att LSS-kostnaderna fortsätter att öka. Förbundet har under lång tid drivit frågan att LSS bör finansieras av staten. Ett argument är att den som beslutar om en verksamhets omfattning också ska stå för kostnaderna. Ett annat argument är att LSS som rättighetslag minskar utrymmet för kommunerna att själva prioritera och utforma sin verksamhet, vilket inskränker den kommunala självstyrelsen. En fördel med statlig finansiering är dessutom att kommunernas ekonomi inte påverkas när personer med LSS-insatser flyttar mellan olika kommuner. Verksamhetsvolymen antas växa snabbare än demografi och reformer. Befolkningsutvecklingen ger endast en marginell efterfrågeökning fram till Statliga reformer och plusjobb innebär ökad verksamhet 2007, därefter dras volymen ned relativt kraftigt när plusjobben upphör under Fortsatt höjd ambitionsnivå inom LSS-verksamheten beräknas höja den totala verksamhetsvolymen med 0,2 procent per år. Den totala volymförändringen bestäms av vår bedömning av posten»övrig volymförändring«. Under åren var denna del negativ, vilket innebar att den totala volymförändringen var mindre än effekterna av demografi och reformer. Begränsade resurser tvingade fram besparingar, effektiviseringar och omprioriteringar. Preliminära data tyder på att övrigposten 2006 kan ha varit positiv. Vår bedömning av den totala volymförändringen bygger på ett antagande om en fortsatt positiv övrigpost. När inte demografi och statliga reformer ställer krav på mer verksamhet tror vi att kommunerna kommer att använda motsvarande utrymme till förbättringar i verksamheten och för att klara de omstruktureringar som krävs. Vi antar att verksamheterna exklusive plusjobb ökar med 1 procent per år En förutsättning för detta är den goda skatteunderlagsutvecklingen, som möjliggör ökad volym och goda resultat Utvecklingen 2010 ser annorlunda ut. Antalet arbetade timmar på hela arbetsmarknaden ökar inte, vilket betyder att utrymmet för volymökningar är begränsat. I kalkylen antar vi att kommunerna delvis anpassar sig till detta, varför volymökningen dras ned till 0,5 procent. I diagram 3 sammanfattas de olika verksamheternas volymutveckling mellan 2006 och Handikappomsorgen växer kraftigt hela perioden, gymnasieskolan växer snabbt de två första åren men minskar markant det sista året. Äldre- och barnomsorg ökar relativt måttligt i volym hela perioden. Den verksamhet som avviker är grundskolan som minskar kraftigt i volym hela perioden. Att övrigt minskar beror på att plusjobben upphör under Kommunernas kostnader Kommunal sysselsättning ökar med drygt 1 procent per år Kommunernas underliggande sysselsättning (exklusive plusjobb och utbildningsvikariat) ökade med Inledande budgetskrivelse -

8 10 personer, eller 1,2 procent, År beräknas antalet sysselsatta öka med drygt 1 procent per år, medan ökningen beräknas bli något mindre Antalet arbetade timmar ökade med 1,4 procent 2006 och beräknas de kommande åren öka i takt med verksamhetsvolymen. Medelarbetstiden antas utvecklas som för hela arbetsmarknaden. Lönerna ökar i takt med övriga arbetsmarknaden De kommunala lönerna ökade 2006 med 2,7 procent enligt Medlingsinstitutets statistik. Det stora antalet personer i plusjobb, med löner betydligt lägre än genomsnittet, drar ned ökningen med cirka 0,3 procentenheter. Exklusive plusjobben ökade lönerna med 3,0 procent När det gäller timlöneökningarna i prognosen gör vi det beräkningstekniska antagandet att timlönerna ökar i samma takt på hela arbetsmarknaden, det vill säga med 4,1 procent 2007 och 4,3 procent per år därefter. För åren beräknas prisökningarna på den kommunala verksamheten som en hopvägning av timlöneökningarna och kpi-prognosen. Det sammanvägda prisindexet för verksamhetskostnaderna beräknas öka med 3,6 procent per år från och med Förändrad arbetslöshetsförsäkring ger högre försörjningsstöd Att kommunernas utbetalningar av försörjningsstöd kommer att bli högre från och med 2007 till följd av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är tämligen säkert. Hur stor effekten faktiskt blir är däremot mycket svårt att beräkna. Vi har gjort ett försök att mycket grovt uppskatta vad borttagandet av studerandevillkoret, nivåsänkningarna av dagpenningen samt övriga regelförändringar betyder för försörjningsstödet. Mellan och personer per år har de senaste åren fått grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen genom att studerandevillkoret uppfyllts. Dessa har i genomsnitt fått 300 kronor per dag i 50 dagar. Vi antar att hälften av dessa får motsvarande belopp i försörjningsstöd. Vi antar också att försörjningsstödet ökar med 10 procent av statens besparing genom sänkningen av ersättningsnivån med mera. Sammantaget gör vi bedömningen att försörjningsstödet 2007 ökar med 500 miljoner kronor till följd av regeringens förslag vad gäller arbetslöshetsförsäkringen. Detta motverkas något av en underliggande minskning. Det ekonomiska resultatet Sammanfattningsvis utgår vi från följande: att skatteintäkterna följer vår skatteunderlagsprognos på drygt 5 procent per år, att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade 2009 och 2010 samt att verksamhetsvolymen, exklusive arbetsmarknadsprogram, ökar med 1 procent per år och 0,5 procent Prognosen ger 2007 ett resultat på 7 miljarder kronor, en försämring med 6 miljarder kronor jämfört med Det finns flera förklaringar till försämringen. Slutregleringen av 2005 års skatteintäkter höjde resultatet 2006 med 2 miljarder kronor medan däremot regleringen av 2006 års skatter beräknas sänka resultatet med 1 miljard kronor De generella statsbidragen är därtill i stort sett oförändrade nominellt (rensat från överföringar). Pensionskostnaderna ökar från 16,7 till 19,6 miljarder kronor. Slutligen beräknas försörjningsstödet öka med 500 miljoner kronor på grund av förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen. Tillsammans är dessa faktorer till och med något större än den faktiska resultatförsämringen. Flera av posterna är av engångskaraktär och stör resultatjämförelsen. Det underliggande resultatet försämras marginellt mellan 2006 och Resultatet förbättras relativt mycket 2008 tack vare en fortsatt stor ökning av skatteunderlaget och ökade statsbidrag. Åren 2009 och 2010 försämras åter resultaten på grund av att det totala antalet arbetade timmar ökar långsammare än den kommunala verksamhetsvolymen samt att statsbidragen beräknas vara nominellt oförändrade. Resultatet når 2009 upp till 2,1 procent av skatter och generella statsbidrag, men bara till 1,4 procent Statsbidrag uppräknade med skatteunderlagets utveckling 2009 och 2010 skulle innebära resultat motsvarande 2,8 procent efter en kraftig uppgång på arbetsmarknaden är det inte någon stor marginal. Oavsett statsbidragens utveckling ställer de ekonomiska förutsättningarna åren efter 2009 krav på i stort sett oförändrad kommunal verksamhetsvolym. Däremot präglas vägen dit av en resultatutveckling som, för alla kommuner sammantaget, är bättre än vårt grova mått på god ekonomisk hushållning. Med tanke på de långsiktiga förutsättningarna kan det visa sig klokt att vara återhållsam med nivåhöjande utbyggnader av verksamheten, trots att det finns ett visst kortsiktigt utrymme för detta. Budgetpropositionen för 2008 (Beskrivningen nedan är ett utdrag från SKL:s cirkulär 07:45) I budgetpropositionen presenterar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) väntas växa med 3,4 procent 2007 och med 3,0 procent Arbetslösheten beräknas sjunka till 4 procent år Världsmarknadstillväxten fortsätter att öka i god takt, den penningpolitiska åtstramningen gör dock att tillväxttakten dämpas något. BNP-tillväxten i USA bromsar in i år till följd av den svaga bostadsmarknaden, men bedöms stärkas åter något nästa år. Tillväxten i Asien ligger kvar på en mycket hög nivå. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har ökat osäkerheten i prognosen. Effekterna på tillväxten i världsekonomin bedöms dock i dagsläget bli begränsade. -Inledande budgetskrivelse -

9 11 Några nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges BNP, kalenderkorrigerad 4,5 3,4 3,0 2,5 1,9 Antal sysselsatta 1,8 2,3 1,2 0,3-0,2 Arbetskraftsutbud 1,2 1,3 0,7 0,4 0,1 Reguljär sysselsättningsgrad år. 77,7 79,2 80,1 80,3 80,0 Öppen arbetslöshet, procent av arbetskraften 5,4 4,4 4,0 4,1 4,3 Arbetslöshet, ILO definition (inkluderar heltidsstuderande som söker arbete), procent av arbetskraften 7,1 6,0 5,5 5,6 5,9 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,2 2,8 2,9 2,5 Lönesumma 5,4 7,1 6,4 5,2 4,0 Arbetade timmar 2,0 3,1 1,2 0,3-0,2 Timlön, enligt NR-definition 3,4 4,4 5,1, 4,9 4,2 Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP 2,4 2,9 2,8 3,1 3,6 Kommunal konsumtion 2,2 2,1 1,8 0,5 0,7 Källa: Budgetpropositionen, prop. 2007/08:01. Svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter, enligt regeringen, att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt når sin topp i år. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt framöver, detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Efterfrågan på arbetskraft är hög, och sysselsättningen fortsätter att stiga 2007 och Antalet sysselsatta beräknas öka med 2,3 procent i år och med 1,2 procent nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget personer. Arbetskraftutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. Den reguljära sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen, för de i åldern år, är uppe i 80 procent år Den öppna arbetslösheten minskar till 4,0 procent år 2008 för att åren därefter öka något. Löneökningstakten bedöms bli högre de kommande åren till följd av det stigande resursutnyttjandet och de avtal som slutits. Detta bidrar till att inflationstrycket tilltar. Riksbanken väntas därför höja reporäntan till som högst 4,75 procent Sammantaget innebär detta att konjunkturutvecklingen dämpas 2009 och Enligt denna framskrivning bedöms BNP öka med 2,5 procent år 2009 och 1,9 procent år Starka finanser i kommunerna bidrar till att den kommunala konsumtionen ökar. I år bedöms sektorns konsumtion öka med ca 2 procent och nästa år med 1,8 procent. Under åren 2009 och 2010 växer emellertid inkomster och konsumtion i den kommunala sektorn betydligt svagare enligt regeringens bedömning. Den kommunala konsumtionen väntas då öka med enbart ca 0,5 procent per år, vilket är det utrymme som demografin sägs kräva. Det är såväl en långsammare ökning av skatteunderlaget som oförändrade generella statsbidrag som förklarar den svagare inkomstutvecklingen i kommuner och landsting 2009 och Såväl det strukturella som det finansiella sparandet i offentlig sektor överstiger med god marginal regeringens överskottsmål under perioden Det är statens finansiella sparande som visar stora överskott. Den kommunala sektorns resultat och finansiella sparande försvagas något, men fortsätter enligt regeringens bedömning att visa överskott under perioden Det kommunala skatteunderlaget Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 28,5 procent under perioden Det är ca en procentenhet mer än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade i augusti. Den övervägande delen av skillnaden förklaras av att regeringen räknar med en snabbare lönesummetillväxt än SKL. Det är framförallt antaganden om större löneökningar, men i viss mån även fler arbetade timmar som bidrar till den snabbare lönesummetillväxten i regeringens prognos, se tabell ovan. Regeringen antar också att inflationstakten, och därmed ökningen av prisbasbeloppet, blir högre. Det medför dels att pensionsinkomster ger större bidrag till skatteunderlaget än i SKL:s bedömning, dels större grundavdrag. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring BP08, sep ,3 5,5 6,1 5,3 4,5 28,5 SKL, aug ,3 5,6 5,3 5,0 4,6 27,4 ESV, aug 2007* 4,2 6,2 6,7 6,4 5,2 32,2 VP07, apr 2007* 4,3 4,6 5,4 5,3 4,9 27,0 *Förslaget om minskning av den maximala nivån för avdrag för pensionssparande har inte kunnat beaktas. -Inledande budgetskrivelse -

10 12 En stor del av skillnaden mellan regeringens och SKL:s prognos beror på regeringens antagande om större löneökningar. Regeringen räknar även med högre löneökningar i den kommunala sektorn 2008 och 2009 än vad SKL gör. Därför blir nettoeffekten på kommunernas och landstingens ekonomi av regeringens högre skatteunderlagsprognos mindre än effekten på skatteintäkterna. I budgetpropositionen aviserar regeringen ett antal förslag som den avser att lämna till riksdagen senare i höst. Några av förslagen berör det kommunala skatteunderlaget. Det gäller förslag om höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor, begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande, beskattning av lånedatorer, beskattning vid dubbel bosättning samt förändring i reglerna för beskattning av sjöinkomst. I den föreslagna anslagsnivån för anslaget Kommunalekonomisk utjämning är det bara begränsningen av avdragsrätten för pensionssparande som har reglerats. SKL förutsätter att även de övriga skatteförslagen kommer att regleras på motsvarande sätt. Kommunalekonomisk utjämning De förslag som läggs fram i budgetpropositionen stämmer i stora delar överens med de som presenterades i vårpropositionen. Detta gäller bl.a. att nivån på anslaget höjs med miljoner kronor 2008 för att upprätthålla servicenivå och kvalitet. Nivån på anslaget föreslås de följande åren 2009 och 2010 att ligga kvar på en nominellt oförändrad nivå. En nominellt oförändrad nivå på anslaget för 2009 och 2010 innebär att en större del av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen som utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta medför en allt högre regleringsavgift för kommunerna och därmed en faktisk urholkning av det generella statsbidraget. Urholkningen kan beräknas till drygt miljoner kronor per år. Andra ekonomiska regleringar Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en kommunal fastighetsavgift. Den ökade kommunala intäkten regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att minska anslaget med 590 miljoner kronor, till följd av att avdragsrätten för pensionssparande sänks. Beloppet motsvarar den av regeringen beräknade ökningen av kommunernas skatteunderlag. Avdragsrätten för pensionssparande maximeras till 12 tkr per år. Kostnadsutjämningen Regeringen föreslår att en ny delmodell för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader ska införas från och med utjämningsåret Regeringen avser vidare att under 2008 tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Förutsättningar för Linköpings kommun Ekonomiska förutsättningar för Linköpings kommun Även för Linköpings kommun var det ekonomiska resultatet för 2005 och 2006 bra. För 2007 beräknas resultatet bli positivt. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiseras 2007 års resultat till 128 miljoner kronor. Samtliga nämnder och styrelser beräknar överskott eller smärre underskott vilket innebär att ramarna för 2007 är i balans. Inför 2008 har ramarna justerats för demografiska förändringar. Befolkning År 2006 var invandringen rekordstor. Närmare invandrade till landet. Under 2007 förväntas fortsatt stor invandring och SCB bedömer att ca kommer att invandra till Sverige. Utvandringen förväntas bli ca personer. Sedan bottenåret 1999 har barnafödandet haft en uppåtgående trend men för 2007 förväntas samma nivå som för 2006 dvs. ca födda barn. Länets befolkningstillväxt första halvåret var anmärkningsvärt stor med en årstakt på personer. Årstakten avser befolkningsutvecklingen senaste 12 månaderna. Vid sidan om de stora kommunerna var det Mjölby kommun som var den store vinnaren i befolkningstillväxten med en årstakt på 181 personer i juni månad. Norrköpings kommun har nu en befolkningstillväxt som ligger i paritet med kommunstorleken och detta är den viktigaste förklaringen till att länets årstakt ligger över personer tom juni månad. Kommunerna som gränsar direkt till Linköping har alla haft en positiv befolkningstillväxt de senaste 12 månaderna med undantag av Finspång som fortsätter sin kräftgång som pågått mycket länge. Invandringen ser ut att bli större än förväntat i Linköpings kommun. Linköpings kommun har hittills under året haft en befolkningsutveckling som indikerar ett slutresultat som ligger ca 200 personer över prognosens nivå. Utflyttningen under juni blev mindre omfattande än vad som varit vanligt under de år som veckovisa mätningar av befolkningstillväxten skett. Förklaringen till minskad utflyttning under juni är att studenter fått arbete i kommunen i större utsträckning än tidigare. Förutom minskad utflyttning av studenter har flyttningsnettot från utlandet blivit större än förväntat. Det är inflyttning av barnfamiljer från utlandet som bidrar mest till prognosavvikelsen d.v.s. för barn i åldrarna 7-15 år och för föräldraåldrarna år. Inflyttning från utlandet kan ha flera orsaker: Flyktinginvandring, anhöriginvandring, arbete, studier, äktenskap och adoption är de vanligaste orsakerna. -Inledande budgetskrivelse -

11 13 Från andra kommuner sker också en inflyttning av personer med utländsk bakgrund. Denna inflyttning tros främst vara betingad av strävan att bo tillsammans med landsmän, förhoppningar om bättre möjligheter att få arbete eller att man fått arbete. Under en rad av år har Linköping haft ett negativt flyttnetto mot andra kommuner i länet och 2007 ser inte ut att bli något undantag. Det är barnfamiljer med små barn som svarar för flyttunderskottet. Utvecklingen för barnafödandet i Linköping ser ut att bli som i riket dvs. oförändrat eller möjligen en liten minskning i förhållande till ring. Alla nämnders budgetar har beräknats utifrån dessa prognossiffror. Mot bakgrund av befolkningsutvecklingen under det senaste halvåret beräknas befolkningen öka med ca 200 personer mera än vad som antagits i prognosen. I budgeten har därför intäkterna beräknats på ett invånarantal som är 200 personer högre än vad prognosen anger. Likaså har barn- och ungdomsnämndens ram utökats utifrån de förändrade demografiska förutsättningarna. Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper har sammanfattats i diagrammet nedan. Kommunstyrelsen fastställde Befolkningsprognos för som underlag för kommunens plane- Kommunprognos , befolkningsutveckling för åldersgrupper Bostäder Under första halvåret påbörjades lägenheter i landet. Det är en minskning med 29 % jämfört med samma tid förra året. Det är lägenheter i flerbostadshus som har minskat mest. Färdigställda lägenheter i Linköpings kommun t.o.m. augusti Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Summa Totalt Småhus Flerbostadshus Särskilt boende Studentbostäder Tabellen ovan är en viktig förklaring till att folkmängden kan öka på det sätt som den gör just nu. Färdigställandet av lägenheter tom augusti var 544, en mycket hög siffra. Antalet påbörjade lägenheter tom augusti var 491st. Detta indikerar ingen avmattning för resten av året och inledningen av nästa. I Linköping påbörjades 375 lägenheter 1:a halvåret. Detta var en nedgång med 140 lägenheter (-27 %) jämfört med 1:a halvåret Av nedgången svarade flerbostadshus för 120 lägenheter. Antalet påbörjade småhus i Linköping ökade från 93 till 141. I landet och i länet minskade däremot antalet påbörjade småhus. Färdigställandet av lägenheter var mer än dubbelt så omfattande jämfört med de närmast föregående åren. Färdigställandet i kombination med sysselsättningsökning har säkert bidraget till att befolkningen kunnat växa som den gjort under Att antalet påbörjade lägenheter minskar innebär att färdigställandet kommer att minska redan 2:a halvåret Inledande budgetskrivelse -

12 14 Antal pågående lägenheter aug Pågående lägenheter inkl studentbostäder Pågående lägenheter exkl studentbostäder jan-01 maj-01 sep-01 jan-02 maj-02 sep-02 jan-03 maj-03 sep-03 jan-04 maj-04 sep-04 jan-05 maj-05 sep-05 jan-06 maj-06 sep-06 jan-07 maj-07 Arbetsmarknaden är rekordstark i Sverige Inte sedan 1989 har inflödet av nya jobb till arbetsförmedlingarna varit större och den öppna arbetslösheten fortsätter att sjunka. Glädjande nog räknar företagen med att fortsätta att anställa. I juli var antalet sysselsatta personer i länet, en ökning med , eller 2,6 procent jämfört med juli Antalet sysselsatta var det högsta som uppmätts i AKU. Bland ungdomar år ökade antalet sysselsatta med 7,3 %. Arbetslösheten minskade från 6,0 % till 5,0 %, nedgången motsvarade personer. Denna jämförelse haltar dock på grund av en definitionsförändring av begreppet sysselsatt som innebär att även sommarvikarier räknas som sysselsatta samtidigt som de som är på semester men som har ett arbete också räknas som sysselsatta. När studenter och feriearbetare återgår till sina utbildningar kommer sysselsättningsintensiteten att minska. Ändrade mätmetoder kommer att ge Sverige betydligt högre arbetslöshet i höst. Fjärde kvartalet kommer arbetslöshetstalen att öka rejält som en konsekvens av att SCB går över till ett nytt redovisningssätt. Då skall även heltidsstuderande som har sökt arbete och kan ta jobb räknas som arbetslösa. I oktober förra året var denna grupp personer. Om denna grupp är lika stor i år kommer arbetslösheten att öka med 2 procentenheter från ca 5 till 7 %. Arbetslöshetsutvecklingen i Linköpings kommun 9% Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Anm. Siffrorna i diagrammet är korrigerade för den definitionsförändring som genomfördes 1/ Arbetslösheten i Linköpings kommun har sjunkit kraftigt under årets första åtta månader. I augusti var nedgången personer jämfört med året innan. Nedgången i arbetslöshet indikerar en rejäl sysselsättningstillväxt som kan vara större än vad arbetslöshetssiffrorna visar. Många studerande kan gå direkt från studier till arbete utan att ha anmält sig som arbetssökande på arbetsförmedling. -Inledande budgetskrivelse -

13 15 Styrning, roller och ansvar Kommunfullmäktige fastställde nya ekonomistyrningsregler för kommunen. I dokumentet beskrivs de övergripande styrprinciper som gäller i Linköpings kommun. Nedanstående beskrivning är ett utdrag ur de fastställda reglerna. Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. I kommunallagen finns också krav på att det i budgeten ska finnas mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa mål och riktlinjer ska ha betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och utövar styrning med stöd av kommunstyrelsen och genom fastställande av bl.a. - Strategisk plan med Övergripande mål - Reglementen för nämnder - Bolagsordningar och ägardirektiv för kommunala bolag - Budget med mål och riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning - Övriga planer och program Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. I budgeten beskrivs också under vilka förutsättningar den kommunala verksamheten ska bedrivas och vilka konsekvenser detta får för verksamheten, dvs. prestationer, resultat och effekter. Kommunfullmäktiges budget är kommunens övergripande styrdokument. er, program, riktlinjer och policies etc. är underordnade budgeten (stödjande). Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Styrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och fastställer övergripande förutsättningar för planeringen och uppföljningen av hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen skall föreslå och utvärdera finansiella och övergripande mål för den kommunala verksamheten. Varje nämnd formulerar och beslutar om mål inom sitt verksamhetsuppdrag. När nämnderna formulerar sina mål görs detta inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar och angivna mål och riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning, fastställd Strategisk plan med övergripande mål samt med beaktande av planer och program fastställda av kommunfullmäktige. Nämnderna bekräftar genom årsbudgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att - uppföljnings- och utvärderingsplan upprättas i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar - verksamhetsmålen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställd utvärderingsplan - genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet - mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har - kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer Nämnderna erhåller genom budgetbeslutet under hösten ett nettobelopp som kommunbidrag för den löpande verksamheten. Respektive nämnd skall upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. Aktuell internbudget skall insändas till kommunstyrelsen senast 31 januari För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram. Nämnderna har att under året att löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. Nämnderna ska även rapportera avvikelser från förväntade resultat och effekter för genomförd verksamhet. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Utförarstyrelsens förslag till verksamhetsplan innehåller beskrivning av såväl verksamhet som ekonomi. I förslagen beskriver styrelsen behov av förändring i befintliga verksamheter och resursförbrukning. Verksamhetsplanen baseras på information och samråd om tillgängligt resursutrymme. Efter kommunfullmäktiges godkännande av planen skall Utförarstyrelsen upprätta en budget som skall redovisas till kommunstyrelsen senast 31 januari Inledande budgetskrivelse -

14 16 Kommunala mål för perioden Kommunfullmäktige fastställde Strategisk plan med Övergripande mål. I denna beskrivs ett antal högt prioriterade frågor/områden av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv. en redovisas i sin helhet längst bak i budgethandlingen. Nedan anges de mål och strategier som formulerats för kommunens ekonomi. Kommunens ekonomi Mål Kommunen och dess bolag ska ha en sådan ekonomisk stabilitet att den ger förutsättningar för en framtida expansion och utveckling av kommunen. Kommunen och dess bolag ska ha ett årligt resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på anläggningar, service och verksamhet. Kommunens ekonomi ska avvägas på ett sådant sätt att varje generation ska bära sina egna kostnader. Nuläge Kommunen har en ekonomi i balans. Kommunen har behov av framtida stora investeringar i infrastruktur. Kommunens ekonomiska resurser behöver omfördelas mellan olika verksamheter på grund av den demografiska utvecklingen. Strategi Den kommunala verksamheten Kommunen ska främja konkurrens och noggrant pröva om det finns alternativa sätt eller alternativa utförare för att genomföra den kommunalt finansierade verksamheten på ett mer effektivt sätt. Kommunen ska fortlöpande utvärdera att den kommunalt finansierade verksamheten bedrivs effektivt och med önskad kvalitet. Kommunen ska fortlöpande pröva de kommunala bolagens verksamhet och i vilken organisatorisk form den ska bedrivas. Om verksamhet utan nackdel för kommuninnevånare eller för kommunens utveckling kan bedrivas av företag med annan ägare bör den avyttras så att resurser kan frigöras för mer angelägna uppgifter. Budget och ekonomisk styrka. Kommunens budget ska innehålla full kostnadstäckning för pensionskostnader (fullkostnadsmodellen) samt en tillräcklig reserv för osäkra faktorer. Kommunen och dess bolag ska inte ta sådana ekonomiska risker som kan leda till kommunalskattehöjningar, försämrad kommunal service eller att den ekonomiska ställningen äventyras. Investeringar och resurser Kommunen ska endast lånefinansiera större infrastrukturinvesteringar, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Kommunens skattesats ska utifrån en bedömning av kommunens ekonomiska ställning anpassas till den verksamhet som avses bli utförd. BUDGETPROCESSEN Kommunstyrelsen behandlade i början av 2007 en sammanställning kallad OBS (Omvärldsbevakning-Bedömning- Strategi) där några viktiga områden för kommunen och kommunens utveckling beskrevs efter en likartad mall. Syftet med OBS är att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom några viktiga områden för kommunen. OBS är ett av bakgrundsmaterialen för nämndernas budgetarbete och nämndernas egna fördjupade omvärldsbeskrivningar. -Inledande budgetskrivelse -

15 17 I OBS identifieras centrala omvärldshändelser med möjlig påverkan på det kommunala uppdraget. OBS ska också vara underlag för tvärsektoriell kunskapsuppbyggnad och bidra till att identifiera och eliminera kunskapsluckor. Kommunstyrelsen fastställde direktiv inför budgetarbetet, preliminära driftbudgetramar samt investeringsramar för respektive nämnd. Ett antal nämnder fick därutöver i uppdrag att till budgetberedningen redovisa de uppdrag som anges i Alliansens Visionsprogram. Vårens budgetarbete var uppdelat i två delar. Den samlade tjänstemannaorganisationen i kommunen genomförde beräkningar för att kunna lägga gemensamt förslag om förändrade ekonomiska ramar till olika nämnder till följd av demografiska förändringar, beslutade verksamhetsförändringar och andra liknande tekniska förutsättningar. Nämndernas uppdrag var att fördjupa den kommungemensamma rapporten OBS i de delar den berört respektive nämnds uppdrag samt att göra motsvarande egen rapport för viktiga delar av respektive nämnds verksamheter. Dessa nämndvisa OBS-rapporter utgjorde därefter underlag för den första budgetberedningen i mitten av april. Den genomfördes som ett gemensamt seminarium där alla nämndpresidier deltog och där främst uppdragsnämnderna redovisade förutsättningarna för sina verksamheter i form av budgetunderlag. Som grund för budgetarbetet för 2007 har funnits den flerårsplan som fastställdes av kommunfullmäktige Efter budgetberedningen den april beslutade kommunstyrelsen att justera nämndernas budgetramar med hänsyn bland annat till konsekvenser av lagar och demografiska förändringar. Budgetberedningen formulerade också nya uppdrag till några nämnder. Budgetberedningen under hösten genomfördes med redovisning av nämndernas budgetförslag. Även vid denna del av processen skedde prövning av eventuella förändringar av ekonomiska ramar dels med underlag från kommunledningskontoret avseende tekniska justeringar och underlag från nämnderna avseende andra förändringar, politiska ambitioner med mera. NÅGRA VIKTIGA KOMMUNALA FRÅGOR Gemensam marknad och framtid; Linköping - Norrköping (Sammanfattning av rapport från Tyréns Temaplan) Sedan några år råder en bred samsyn inom politik och näringsliv i Östergötland om att länet och i synnerhet stråket Linköping-Norrköping har förutsättningar att utvecklas till Sveriges fjärde storstadsregion. NUTEK, Länsstyrelsen, Östsam, de två kommunledningarna och Östsvenska handelskammaren är några av de centrala aktörer som driver på. Grunden är medvetandet om att storstadsregioner spelar en allt större roll för välfärd och tillväxt. Med stadsregion menas en stad där omlandet också rymmer mindre städer, tätorter och kärnor. Kärnstad är den största staden tätorten i en stadsregion. Kärnstaden är regionens sammanhållande kraft och huvudsakliga mål för pendling, affärskontakter, besök och kulturliv. Linköping är kärnstad i Linköpingsregionen som har invånare och Norrköping är kärnstad i en region som har invånare. Regionerna gränsar till varandra och avståndet mellan stadskärnorna är 40 kilometer. Tillsammans har regionerna sysselsatta. Integration i en gemensam arbetsmarknad betyder definitivt att Linköping och Norrköping får en av landets (och Nordens) största arbetsmarknader. Det är främst industriprodukter som har stora fjärrmarknader. I normalregionen finns numera 75 procent av den totala sysselsättningen i verksamheter som i huvudsak grundas på närmarknader. Med närmarknad menas den marknad av hushåll och företag som finns inom en pendlingsregion. Detta gäller också Linköping och Norrköping. Som i andra större regioner beror tillväxten framför allt på en växande tjänsteproduktion, som till allra största delen är lokal. Om 10 till 15 år kommer troligen inte mer än 10 procent av jobben i Linköping och Norrköping att finnas i industriföretag. Båda städerna trycker på tillväxtfrågorna, vilket vi inte är ensamma om. Många vill haka på utvecklingen. Alla har dock inte sådana potentiella lägesfördelar som Linköping och Norrköping, som har möjligheter att skapa en lokal arbetsmarknad med över jobb. Utökad och snabbare pendeltågstrafik mellan Norrköping och Linköping kommer att påverka hela regionens attraktivitet och även stimulera till inflyttning av nya företag. För stråket Linköping-Norrköping-Nyköping kommer Ostlänken, att kraftigt förstärka sambandet med Stockholmsregionen. Integrationen bygger på att tillgängligheten till arbetsplatser i en gemensam marknad utökas. Detta betyder att hushållen får ett större pendlingsomland dvs. kan pendla längre för samma uppoffring i tid och pengar. För företag betyder det större omland av arbetskraft, större omland av marknad av hushåll och andra företag. Tillgängligheten till arbetsplatser beror på trafiksystemens utformning och på hur hushåll, företag och andra verksamheter är lokaliserade. Med Ostlänken får Norrköping och Linköping en tågtrafik som innebär en turtäthet på 15 minuter och en restid mellan stadskärnorna på 15 minuter. I båda städerna ökar tillgängligheten till arbetsplatser framför allt i intervallet 30 till 45 minuters tågtrafik i Linköping med och i Norrköping med närmare Inom 45 minuters restid (från resecentrum) kommer då Linköpings och Norrköpings tillgänglighet till arbetsplatser att bli i det närmaste likvärdiga med vardera arbetsplatser. De mest uppenbara fördelarna ligger dock i att de ekonomiska förutsättningarna att bygga bostäder och lokaler i anslutning till respektive resecentrum förstärks. På längre sikt kan man förutse att takten i regionens befolknings- och sysselsättningsutveckling går upp med mellan 0,1 och 0,2 procent. Detta -Inledande budgetskrivelse -

16 18 betyder 200 till 400 fler arbetsplatser per år i den gemensamma regionen. Initiativet från Östergötland är något helt nytt i svensk politik. Ingen har förr i Sverige försökt få två så stora städer med trots det korta geografiska avståndet så olika bakgrund och traditioner att gå samman och skapa en ny stadsregion. Personal Kommunen som arbetsgivare måste hela tiden följa med samhällsutvecklingen och attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Personalpolitiken spelar en avgörande roll för möjligheten att konkurrera om kompetens. Kommunen kommer de närmaste åren ha behov av att rekrytera personal inom yrkeskategorier som redan idag börjar bli bristyrken. Enligt den personalbehovsprognos som genomförts inom ramen för budgetarbete 2008 framgår att Linköpings kommun har ett rekryteringsbehov med personer under perioden Andelen kvinnor i organisationen är ca 80 %. Andelen utomnordiska anställda är fortfarande mycket låg i relation till andelen kommuninnevånare med utomnordisk bakgrund. Rörligheten på arbetsmarknaden är alltjämt låg men det finns ett behov av en rörligare arbetsmarknad för att utveckla och ta tillvara kompetens. Rörlighet bidrar även till att inlåsningseffekter i arbetsplats eller yrke minskar. Delaktighet, jämställdhet, jämlikhet och ledarskap är nycklar till framgång för dagens kunskapsintensiva organisationer. Drivkrafter för ökad rörlighet, hälsa och kompetensutveckling är nya former för samverkan, ökad hälsa, ökat lärande och utveckling samt ett gott ledarskap och ett aktivt medarbetarskap. Personalpolitiken måste vara framtidsinriktad och progressiv samtidigt som det är viktigt att följa upp de insatser som genomförs så att investeringen sker i rätt aktiviteter. För att kommunen ska kunna stå sig i konkurrensen om arbetskraften måste kraftfulla satsningar ske inom lönebildningsområdet. Kommunen ska utveckla personalekonomiska beräkningsmodeller i syfte att få en heltäckande bild av personalkostnadsutvecklingen. Det är viktigt i framtiden att kunna värdera insatser som görs inom personalområdet för att kunna visa på vilka insatser som leder till en god utveckling av arbetsplatsen. Fortsatta satsningar på ledarutvecklingsinsatser är nödvändig. Inom flera verksamheter pågår ett värdegrundsarbete och ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete håller på att utvecklas med stöd av utsedda resurspersoner. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet måste utvecklas och bli arbetsplatsnära. Nyckeln till framgång inom jämställdhets- och mångfaldsområdet är attitydförändring vilket kräver envist arbete. Det är viktigt att observera att antalet äldre medarbetare ökar och att det finns ett stort rekryteringsbehov de kommande åren. Allt fler anställda över 55 år kan tänka sig att gå i pension senare än 65 år, om man kan få nedsättning i tjänst. Det är då en viktig utmaning i att hitta framtida former för att underlätta för äldre medarbetare att arbeta så länge som möjligt. Chefer måste fortsätta att utbildas i lönesättningsprocessen. Personal- och kompetensförsörjningsprocessen har utvecklats mycket i positiv riktning det senaste året och de anställda svarar genomgående positivt på frågor i medarbetarenkäten kopplade till kompetensutveckling. Samtliga anställda ska genomföra kompetensförsörjningsanalyser med stöd av IT system. Kompetensförsörjningsanalyserna ska ligga till grund för framtida planering av kompetensutvecklingsinsatser och personalförsörjningsplanering. Sammanfattningsvis är Linköpings kommun på rätt väg med att förverkliga den personalpolitiska visionen men det är viktigt att fortsätta arbeta strategiskt med dessa utvecklingsområden. Verksamheterna måste stödjas av personalstrategi i att utveckla metoder och arbetssätt för en bra och framgångsrik personalpolitik. Linköpings kommun måste stärka sin konkurrenskraft om framtida personal för att klara sina framtida kommunala välfärdsuppdrag genom att erbjuda konkurrenskraftiga löner. Detta kommer att medföra ökade kostnader på kort och lång sikt. Det är också viktigt att utjämna alla skillnader i lön som inte kan förklaras med könsneutrala skäl. Budgetberedningens kommentarer Det framtagna budgetförslaget visar att kommunen uppfyller resultatmålet för 2008 medan resultatet för resterande planperiod visar ett negativt resultat, dvs. resultatmålet uppfylls ej. Det finansiella målet med en likviditet på minst 100 miljoner kronor uppnås endast under 2009, resterande år uppnås inte målet. I samband med framtagande av budget för 2008 och plan för åren har en viss försiktighet används vid bedömningar om framtiden. Det gäller vid bedömning av antal invånare, reserv för osäker prognos för skatter och bidrag, reservmedel för kompensation av pris och lön samt användning av resursmedel. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är antalet invånare. Under våren och början av hösten har den beslutade befolkningsprognosen varit basen för beräkningarna. Med anledning av förändringar i den faktiska befolkningsutvecklingen har skatteintäkter beräknats på att folkmängden blir 200 fler än den fastställda befolkningsprognosen. Uppföljning av befolkningsutvecklingen som gjorts under vecka 40 visar att invånarantalet kan komma att öka med ytterligare några hundra invånare. Kostnaderna för det ökade antalet invånare är svårare att bedöma då det till stor grad beror på vilka ålderskategorier och vilka övriga behov som invånarna som flyttar hit har. I budgeten har barn- och ungdomsnämndens budget kompenserats med hänsyn till den faktiska ökningen av antalet barn under hösten. För att hantera osäkerheten vid beräkning av skatteintäkter och utfallet i utjämningssystemet finns i budgeten en reserv på 35 miljoner kronor. -Inledande budgetskrivelse -

17 19 Finansieringsplanen utgår från det prognostiserade resultatet för Om resultatet blir högre eller investeringarna lägre än beräknat under 2007 förändras ingångsvärdet i planen. Finansieringsplanen är också beräknad utifrån förutsättningen att alla resursmedel utnyttjas under Budgetberedningen bedömer att ovan redovisade troliga positiva förändringar innebär att kommunens mål om finansiering kommer att uppfyllas. I sista hand har kommunstyrelsen alltid att ta hänsyn till finansmålet vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Resultatet för 2009 och framåt uppfyller inte målen om god ekonomisk hushållning. Budgetberedningen återkommer i nästa års budgetbehandling till vilka åtgärder som nämnderna har att genomföra för att målet skall hållas. Ramförändringar och budgetuppdrag I nedanstående tabell finns en sammanfattning av budgetberedningens förslag till förändrade ramar för de olika nämnderna. Budgetberedningens förslag till satsningar utöver gällande ram Omfördelning från resursmedel Höjd internränta från 4,5 % till 5 % Övriga tekniska justeringar Belopp i tkr Summa Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Omsorgsnämnden Äldrenämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Kollektivtrafiknämnden Socialnämnden Miljönämnden Byggnämnden Utförarstyrelsen Finansiering Summa Nedan ges mycket kortfattade kommentarer till de ramförändringar som beslutats för olika nämnder samt de uppdrag som Allians för Linköping gett till nämnderna. I sammanfattningen under respektive nämnds budget finns en något utförligare specifikation. Tekniska justeringar av ramarna görs för de nämnder som påverkas av förhöjd internränta, justeringar med anledning av anledning av genomförd organisationsförändring (Översyn 07) samt vissa andra förändringar. Med anledning av att löneöversyn för 2007 ej är slutförd och kompensation för 2007 ej är reglerad har pris- och lönekompensation för 2008 inte kunnat beräknas. Förslag till fördelningen för 2008 års pris- och lönekompensation kommer att tas fram under hösten när 2007 års kompensation är slutreglerad. Gemensamma budgetuppdrag Budgetberedningen ger samtliga nämnder i uppdrag att aktivt medverka till framtagandet av praktik- och språkpraktikplatser till flyktingar och invandrare. Alla nämnder som arbetar med tillståndsgivning och myndighetsutövning får i uppdrag att utveckla sina befintliga rutiner samt ta fram rutiner för uppföljning av sin verksamhet. Samtliga nämnder som beställer verksamhet får i uppdrag att se över kravspecifikationerna i upphandlingsunderlagen så att kraven i specifikationerna är tydliga och enhetliga, samt att det är tydligt vilka sanktioner som gäller om utföraren inte uppfyller kraven som ställs. I uppdraget ingår även att säkerställa rutinen för uppföljning av genomförda upphandlingar och de krav som ställs i upphandlingarna och avtalen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budgetram har justerats med anledning av nya arvodesregler från , budgetramen har sänkts med -650 tkr. Kommunens revisorer Kommunfullmäktiges presidium som bereder budgeten för kommunens revisorer har tillstyrkt revisorernas budgetförslag. Justering av budgetramen har gjorts med 70 tkr för ersättning vid förlorad arbetsförtjänst. -Inledande budgetskrivelse -

18 20 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budgetram har utökats med tkr för utveckling av Medborgarkontor, förstärkning av diverse informationsinsatser, införande av nytt Ärendehanteringssystem fortsatt utveckling av Lingis (geografiskt informationssystem), digitala vägskyltar, utökning av stadsarkivets verksamhet, samordning av den drog- och alkoholpolitiska verksamheten samt förstärkning av det brottsförebyggande arbetet. Från resursmedel har omfördelats tkr till kommunstyrelsen. Medlen ska användas till genomförande av markstrategi och förköp enligt förköpslagen, ersättning till Arenabolaget för evenemangsskyldighet, arkitekttävling för nytt resecentrum, för utveckling av regionalt miljöteknikcenter, ändrade driftskostnader för flygplatsen, för deltagande i EUprogrammet Leader+, extra underhållsbidrag till Kinda kanal, medlemsbidrag till CKS, avgift till hälsans nya verktyg, utvecklingsmedel, regionalt energikontor och bidrag till Marknadsbolaget. ResMex och FlygMex behov av årliga ägartillskott kommer att finansieras inom Linköpings Stadshus AB. För 2008 är ResMex behov tkr och för FlygMex tkr. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Budgetramen för kommunstyrelsens anställningsmyndighet har utökats med tkr. Utökning ska finansiera ökade driftskostnader för komfortkyla i Stadshuset, tjänster som alkohol- och drogsamordnare, handläggare av landsbygdsärenden, stadsantikvarie samt tjänst för biståndsbedömning. Från resursmedel har omfördelats 300 tkr för 2008 p.g.a. senareläggning av planerad avtrappning av två socialsekreterartjänster. Kommunledningskontoret får i uppdrag av budgetberedningen att återkomma med förslag hur man skall redovisa verksamhetens kvalitet och prestationer till kommunens medborgare. Utgångspunkten för uppdraget ska vara att underlätta möjligheten för medborgarna i Linköping att välja rätt leverantör av kommunalt finansierade samhällstjänster. Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden får i uppdrag att i samverkan med ekonomiavdelningen utarbeta ett resursfördelningssystem, från fullmäktige till nämnd, rörande lokalkostnader inom barnomsorg, grundskolan och gymnasieskolan. Fördelningssystemet ska utgå från aktuella bedömningar av skolors kapacitet, verksamhetsrelaterade behov och kommunens ambitioner om en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Resursfördelningssystemet skall beskriva principer för hur behov definieras, men även praktisk hantering av eventuell befintlig överkapacitet. Uppdraget ska verkställas så att förslag kan behandlas i januari Kommunledningskontoret får även i uppdrag från budgetberedningen att se över hur kommunen arbetar med trygghetsskapande åtgärder vid arrangemang för ungdomar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att följa upp handläggningstider för bl.a. bygglov och redovisa dessa årligen till kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden För extra informationsinsatser och utbildning av nämndens ledamöter har omfördelats 100 tkr från resursmedel under 2008 till överförmyndarnämnden. Valnämnden Nämndens budgetram för åren 2009 och 2010 har utökats med 150 tkr med anledning av kommunens befolkningsökning som innebär att ny indelning av valdistrikt behöver genomföras. Äldrenämnden Nämnden har erhållit en utökad nettoram med tkr. Nettoökningen av ramen består både av ökade kostnader och förväntade lägre kostnader. Med anledning av nya upphandlingar som genomförs under 2008 förväntas nämndens kostnader att minska med tkr. För utökade kostnader har nämnden kompenserats med tkr som avser jämkning av kostavgift för pensionärer i vårdboende, utökning av anhörigvårdares möjlighet till växelvård (tillfällig korttidsvård), förändring i avtal med Landstinget avseende korttidsplatser på Garnisonen för utskrivningsklara patienter, fri resurs för anhöriga samt fortsättning av Fixar-Malte verksamheten. Budgetberedningen ger alla berörda nämnder som ska genomföra måltidsserviceupphandlingen i uppdrag att samordna och samråda vid kommande upphandling. Omsorgsnämnden Från resursmedel har tkr omfördelats till Omsorgsnämnden. Nämnden får själv prioritera hur den utökade ramen ska användas. I de tillförda medlen inkluderas även satsningar i området Nygård. Omsorgsnämnden och Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag av budgetberedningen att samordna/samverka om resandet till daglig verksamhet. Omsorgsnämnden och Bildningsnämnden får i uppdrag att ta fram förslag till hur yrkesutbildade särskoleelever ska få sysselsättning inom det område som de är utbildade för. Budgetberedningen ger alla berörda nämnder som ska genomföra måltidsserviceupphandlingen i uppdrag att samordna och samråda vid kommande upphandling. -Inledande budgetskrivelse -

19 21 Barn- och ungdomsnämnden Med anledning av demografiska förändringar (inkl. 100 extra elever och 25 färre förskolebarn) har nämndens ram korrigerats med tkr. Barn- och ungdomsnämndens budgetram har dessutom utökats med tkr för fortsatt drift av internationell grundskola, Lärarlyftet (kompetensutveckling/fortbildning av lärare), lokaler i grundskolan samt för utbildningsverksamhet i landsbygden. För kvalitetshöjande åtgärder har tkr omfördelats från resursmedel. De kvalitetshöjande åtgärderna avser satsningar för barn i behov av särskilt stöd, barn med invandrarbakgrund, kvalitetsutveckling i förskolan, tillstånd och tillsyn i enskild barnomsorg. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för införande av vårdnadsbidrag utifrån regeringens förslag. Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden får i uppdrag att i samverkan med Ekonomiavdelningen utarbeta ett resursfördelningssystem från fullmäktige till nämnd, rörande lokalkostnader inom barnomsorg, grundskolan och gymnasieskolan. Fördelningssystemet ska utgå från aktuella bedömningar av skolors kapacitet, verksamhetsrelaterade behov och kommunens ambitioner om en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Resursfördelningssystemet skall beskriva principer för hur behov definieras, men även praktisk hantering av eventuell befintlig överkapacitet. Uppdraget ska verkställas så att förslag kan behandlas i januari Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Bildningsnämnden får i uppdrag att klarlägga betalningsansvaret vid arrangemang i samband med skolavslutningar. Barn- och ungdomsnämnden tillsammans med Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att fortsätta arbetet med översyn av hur start- och sluttider i skolans påverkar kostnaderna för skolskjutsar. Budgetberedningen ger alla berörda nämnder som ska genomföra måltidsserviceupphandlingen i uppdrag att samordna och samråda vid kommande upphandling. Bildningsnämnden Nämndens ram har utökats med tkr för satsning på lärarlyftet (kompetensutveckling/fortbildning av lärare). Arbetet med effektivisering av mottagande och integrering av flyktingar har finansierats med balanserade statsbidrag under Bildningsnämnden och Omsorgsnämnden får i uppdrag att ta fram förslag till hur yrkesutbildade särskoleelever ska få sysselsättning inom det område som de är utbildade för. Bildningsnämnden, Barn- och Ungdomsnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden får i uppdrag att klarlägga betalningsansvaret vid arrangemang i samband med skolavslutningar. Budgetberedningen ger alla berörda nämnder som ska genomföra måltidsserviceupphandlingen i uppdrag att samordna och samråda vid kommande upphandling. Bildningsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att i samverkan med Ekonomiavdelningen utarbeta ett resursfördelningssystem, från fullmäktige till nämnd, rörande lokalkostnader inom barnomsorg, grundskolan och gymnasieskolan. Fördelningssystemet ska utgå från aktuella bedömningar av skolors kapacitet, verksamhetsrelaterade behov och kommunens ambitioner om en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Resursfördelningssystemet skall beskriva principer för hur behov definieras, men även praktisk hantering av eventuell befintlig överkapacitet. Uppdraget ska verkställas så att förslag kan behandlas i januari Kultur- och fritidsnämnden Budgetramen för Kultur- och fritidsnämnden har utökats genom omfördelning från resursmedel med 500 tkr till ungdomskultur/ungdomsevenemang och tkr till evenemangskostnader i idrottshallar. Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden får i uppdrag att klarlägga betalningsansvaret vid arrangemang i samband med skolavslutningar. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har erhållit tillskott med tkr som kompensation för att indexuppräkningar i skötselentreprenader är högre än kommunens pris- och löneuppräkning. Med anledning av senareläggning av räddningsövningsfält med ett år har ramen minskat för Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden med tkr för Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att redovisa investeringar och följdinvesteringar samt tillkommande driftkostnader för områdena Folkungavallen och Djurgården. Kollektivtrafiknämnden Nämndens ram har utökats med tkr för högre index i sina avtal än kommunens pris- och löneuppräkning. För införande av nytt linjenät fr.o.m. juni 2008 har nämndens ram utökats med tkr (halvår). Kollektivtrafiknämnden och Omsorgsnämnden får i uppdrag av budgetberedningen att samordna/samverka om resandet till daglig verksamhet. Kollektivtrafiknämnden tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att fortsätta arbetet med översyn av hur start- och sluttider i skolans påverkar kostnaderna för skolskjutsar. Socialnämnden För Barnahus har nämnden erhållit en ramutökning med 500 tkr. Miljönämnden Intäkter, 773 tkr, för utlåning av personal har flyttats från miljönämnden till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. -Inledande budgetskrivelse -

20 22 Miljönämnden får i uppdrag att undersöka möjligheterna till ytterligare avgiftsfinansiering och redovisa förslag till hur stor del av de ökade taxeintäkterna som behövs för att förstärka med personalen som arbetar med tillsyn. Byggnämnden Nämndens ram för bostadsanpassningsbidrag har minskats med tkr som överförts till resursmedel eftersom de eventuellt inte behöver användas. Utförarstyrelsen Utförarstyrelsen bedriver verksamhet inom områden som bedöms som lämpliga att konkurrensutsätta. Styrelsen skall utföra sådan verksamhet med den inriktning och omfattning som framgår av avtal mellan styrelsen och övriga nämnder inom kommunen. Styrelsen fastställer själv sin interna budget. Styrelsen finansieras genom de medel dess verksamhet inbringar. Pensionering Avsättning till pensionsfonden för åren avser KAP-KL skulden, det vill säga intjänad pensionsrätt efter 1998 som skuldförs hos kommunen. Beloppet i ny avsättning respektive år uppgår till: Avkastningen från pensionsfonden överstiger beloppet i nettoskuldförändring för ansvarsförbindelsen (intjänat före år 1998) varför ingen ny avsättning behöver ske under perioden. Från år 2009 ingår i finansieringsanalysen uttag från pensionsfonden med följande belopp: Kommunstyrelsen har i beslut 4 september 2007, 381 gett kommunledningskontoret i uppdrag att senast i mars 2008, inför 2009 års budget redovisa förslag till regler och tillämpningsanvisningar för uttag ur pensionsfonden. Resursmedel Nedan följer budgetberedningens förslag till specifikation över resursmedel efter justeringar och omfördelningar. Den satsning som kommunen gör genom att tillföra resursmedel till regionsamarbete under åren förväntas under planperioden att innebära besparingar för kommunen. Specifikation över resursmedel efter justeringar och omfördelningar Belopp tkr Budget Resurs för regionala kulturinstitutioner Resurs för regionsamarbete Resurs för KS verksamhet Resurs för hållbar utveckling Resurs för tidigare års överskott Resurs för anslag till CKS Resurs för överförmyndaren Resurs för näringslivsutveckl etc Resurs för kvalitet i verksamheten Resurs för hemtjänst Resurs för Hangaren i Ryd Resurs för bostadsanpassningsbidrag Resurs för Finansiell samverkan rehab* Resurs för Kontaktcenter Resurs för idrottsforskning Resurs för utökade insatser som effekt av pågående utredning inom besöksnäring o turism Resurs för valfrihet Summa * Kostnad för Finansiell samverkan rehab Intern finansiering bl.a. minskat försörjningsstöd, arbetsmarknadsinsatser Netto Inledande budgetskrivelse -