RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN

Transkript

1 RAPPORT OM DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN Rapport 2004:1

2 Ekobrottslighetens omfattning och mörkertal Svart ekonomi (svart arbete och oredovisade inkomster) Övrigt Svart ekonomi skatte- och (svart avgiftsfusk arbete och oredovisade inkomster) Brott Övrigt mot skatte- borgenärer och avgiftsfusk Övriga Brott mot ekobrott borgenärer Uppskattat Övriga ekobrott mörkertal och okänd gränszon Uppskattat mörkertal och okänd gränszon Den ekonomiska brottslighetens omfattning uppskattas till mellan miljarder kronor/år. Skatte och avgiftsfusket står för % av detta belopp (dvs miljarder kronor/år).

3 Rapport om den ekonomiska brottsligheten

4 Ekobrottsmyndigheten Diarienummer: /0426 ISSN: Grafisk produktion: Ord&Form AB, Uppsala Tryck: Elanders Gotab, 2004

5 Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Rapport om den ekonomiska brottsligheten I enlighet med bestämmelserna i 13 förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet får jag härmed överlämna en rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten avser de tre senaste åren och innehåller en redogörelse för hur brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som vidtagits på området inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i förordningen. I rapporten lämnas också förslag till inriktningen för ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten under de tre kommande åren. Rapporten har beretts i Ekorådet under medverkan av, förutom Ekobrottsmyndigheten, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Skatteverket samt Patent- och registreringsverket. Till rapporten hör ett omfattande underlag som tagits fram av Ekorådets arbetsgrupp i vilken ingår företrädare för myndigheterna i Ekorådet. Jag vill för egen del avseende Ekobrottsmyndigheten göra följande tilllägg till vad som sägs i rapporten. Ekobrottsmyndigheten har under de gångna sex åren arbetat med att finna sina arbetsformer och med att på olika sätt öka effektiviteten och slagkraften i ekobrottsbekämpningen. Ett viktigt inslag i detta arbete har varit att öka samverkan mellan olika myndigheter för en samordning av ekobrottsbekämpningen på de sätt som framgår av den bifogade rapporten. Ekobrottsmyndigheten står nu själv inför en genomgripande utvecklingsprocess. Denna process tar sikte på att utveckla arbetsformer, organisation samt styrning och ledning av myndigheten. I denna ingår också att värdera vilka effekter verksamheten har haft de gångna åren på ekobrottslighetens omfattning, struktur och farlighet.

6 Utvecklingsprocessen har inletts genom att chefer och experter inom Ekobrottsmyndigheten har sammanfattat de uppnådda resultaten efter de första sex åren samtidigt som grunden för det kommande utvecklingsarbetet har lagts. Det fortsatta utvecklingsarbetet tar sikte på såväl det inre som det yttre perspektivet på ekobrottsbekämpningen. Ekobrottsmyndigheten kommer att hämta in synpunkter från myndigheterna i Ekorådet, domstolarna, konkursförvaltarna m.fl på hur myndigheten under de första åren har tillgodosett kraven på en effektiv ekobrottsbekämpning. En viktig del i utvecklingsprocessen blir självfallet att fördjupa analyserna av vilken effekt Ekobrottsmyndighetens verksamhet har i förhållande till de övergripande målen för ekobrottsbekämpningen. Enligt de planer som gäller för genomlysningen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet kommer jag att under hösten kunna överlämna en rapport till regeringen om hur ekobrottsbekämpningen bör stärkas och om hur Ekobrottsmyndigheten bör utvecklas som central myndighet för ekobrottsbekämpningen. Jag kan redan idag förutse att inriktningen måste vara att utveckla verksamheten i fråga om bekämpningen av den mest allvarliga brottsligheten, ofta med hjälp av en helt ny underrättelseverksamhet. Inriktningen måste också vara att i grunden utveckla en brottsförebyggande verksamhet som tar sikte på att långsiktigt minska brottsligheten. Det bör ske genom att verksamheten efter en strategisk genomgång och en fördjupad analys görs effektivare med målsättningen att väsentligt öka det brottsreducerande arbetet både kvantitativt och kvalitativt, med början redan i år. Jag förutser att flertalet av de åtgärder som kan komma att föreslås kan genomföras utan särskilda åtgärder från statsmakternas sida och alltså inom ramen för Ekobrottsmyndighetens uppgift och mandat. Andra åtgärder kan kräva beslut av statsmakterna, såsom förändrad lagstiftning på vissa områden. Gudrun Antemar Kopia till Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet Finansinspektionen, Skatteverket, Patent- och registeringsverket

7 Rapport om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning

8

9 Inledning Enligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet skall Ekobrottsmyndigheten (EBM) vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning. Rapporten skall beredas i Ekorådet och lämnas in till regeringen senast den 15 maj. Rapporten till regeringen skall innehålla en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i förordningen. I rapporten skall också lämnas förslag på hur ekobrottsbekämpningen bör inriktas de tre därefter kommande åren. Efter beredning av rapporten gör Ekorådet följande bedömning avseende den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning. 1

10 Ekobrottsligheten nuläge och förändringar De anmälda misstänkta skattebrotten utgör tillsammans med borgenärsbrotten merparten av de ekonomiska brott som anmäls och lagförs. Skattebrotten har ökat från år 2001 till år 2003 (+ 30 %). När det gäller brotten mot borgenärer (BrB:11 kap.) har de anmälda bokföringsbrotten ökat från år 2001 till år 2003 (+ 17 %). Antalet anmälda övriga brott mot borgenärer uppvisar en mindre ökning, från 729 år 2001 till 824 år 2003 (+ 13 %). De lagförda skattebrotten uppgick till 403 år 2003 och har legat på en ganska jämn nivå sedan år De lagförda brotten mot borgenärer (inklusive bokföringsbrotten) uppgick totalt till 990 år 2003 och har även dessa brott legat på en ganska jämn nivå sedan Antalet anmälningar rörande brott mot insiderstrafflagen har ökat från tre anmälningar år 2001 till femton anmälningar år Antalet anmälda brott om otillbörlig kurspåverkan har ökat från två år 2001 till sex år Antalet anmälningar avseende EU-bedrägerier har ökat från åtta år 2002 till 26 år Den anmälda ekobrottsligheten har alltså ökat under de senaste tre åren. Det s.k. mörkertalet är dock mycket stort, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser av de siffror som här har redovisats. Sannolikt har det inte skett några påtagliga minskningar eller ökningar av brottsligheten, i vart fall har inga sådana tendenser uppmärksammats inom skatteförvaltningen eller hos de andra samverkande myndigheterna inom ekobrottsområdet, d.v.s. i första hand Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Riksåklagaren och Tullverket. Det går dock att urskilja vissa trender. Om trenderna påverkar lagföringsandelen är det för tidigt att ha någon uppfattning om. En första trend är att utredningar av ekonomisk brottslighet blir svårare att utreda. Brotten planeras omsorgsfullare och fler aktörer används. Den ökade internationaliseringen och den allt snabbare tekniska utvecklingen ökar ytterligare komplexiteten. En andra trend är att ekobrott också utförs av personer som även har annan kriminell belastning. Kopplingar till annan grov brottslighet blir vanligare. Alltfler ekobrott blir därför att hänföra till vad som benämns organiserad brottslighet. Utmärkande drag för sådan brottslighet är att 2

11 den ofta spänner över olika brottsområden, har internationella kopplingar och att den utförs av sammanhållna brottsaktiva grupper eller nätverk. En tredje trend är att brottslingarna gör sig oåtkomliga genom att t.ex. placera verkliga eller fiktiva utländska personer i bolagsstyrelser etc. Utvecklingen inom IT-området har gjort att kapital kan flyttas över gränserna i en utsträckning som aldrig tidigare förekommit. Det är knappast någon överdrift att påstå att den nya informationstekniken lämpar sig väl för ekobrott. Elektronisk handel framför allt via Internet innebär att säljaren kan vara svår att identifiera och att den skatterättsliga hemvisten kan vara svår att fastställa. Internet är en marknadsplats för handel men också med möjlighet att ombesörja transfereringar av pengar över hela världen. Tekniken har således givit de ekonomiska brottslingarna ett instrument för att begå brott och också för att tvätta de pengar som brottsligheten genererar. En viktig företeelse att observera är ungdomars attityder till ekonomisk brottslighet. Dåvarande Riksskatteverket uppmärksammade i sina återkommande attitydundersökningar att ungdomars attityd till svartjobb förändrades till det sämre mellan 1998 och I olika attitydundersökningar som EBM låtit genomföra har framkommit att ungdomar accepterar svart arbete och ekonomisk brottslighet i större utsträckning än äldre generationer. En något annan syn hos ungdomarna på ekonomisk brottslighet kan utläsas efter en informationskampanj som Riksskatteverket genomförde Informationskampanjen riktades till ungdomar i åldern år. För att kunna mäta kampanjens effekter genomfördes en s.k. 0-mätning våren Efter ett års kampanjaktiviteter mättes dess effekter våren Mätningen visade att fler ungdomar än tidigare hade en negativ inställning till svart arbete och tog avstånd från det. Kampanjen har fortsatt ytterligare ett år och en ny mätning håller just nu på att sammanställas. De preliminära resultaten visar att den positiva förändringen i ungdomars attityder fortsätter. Skatteverket har därför konstaterat att det går att påverka attityder med informationskampanjer. Bilden av ungdomars attityder till ekonomisk brottslighet är inte helt entydig och inte heller komplett. Ungdomarnas inställning till brottslighet av detta slag är en viktig faktor i bedömningen av den framtida brottsutvecklingen. Kunskapen om deras attityder bör därför fördjupas. Något om ekobrottslighetens ekonomiska konsekvenser Skatteverket har uppskattat det s.k. skattefelet till 105 miljarder kronor år 2002 och att ca 70 miljarder därav belöper på svart arbete. Det saknas 3

12 4 underlag för att bedöma hur stora ekonomiska skador den övriga ekonomiska brottsligheten orsakar. Ekonomiska brott i samband med konkurser, främst brott mot borgenärer skadar inte endast staten i form av undandragna skatter och avgifter utan även banker och andra kreditgivare liksom leverantörer och hyresvärdar, som gör stora förluster. Likaså saknas kunskap om vilka ekonomiska konsekvenser som de finansiella brotten förorsakar.

13 Resurser för ekobrottsbekämpningen De resurser som stått till förfogande för ekobrottsbekämpningen framgår av diagrammet nedan. Skattebrottsenheterna har byggts upp och successivt förstärkts genom att Skatteverket fört över resurser från övrig skatteverksamhet. Samtidigt har polisens ekorotlar fått minskade resurser i takt med utbyggnaden av skattebrottsenheterna. I tabellen nedan anges kostnaderna för ekobrottsbekämpningen. Den samlade effekten har blivit en successivt ökande resurs för ekobrottsbekämpning. Resursökningen är dock mindre än vad som framgår av diagrammet om hänsyn även tas till pris- och löneomräkningen under perioden. I sammanhanget bör nämnas att det utöver vad som redovisas i diagrammet finns ytterligare resurser av olika slag inom myndigheterna som bidrar till bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Som exempel kan nämnas Skatteverkets specialavdelningar. 5

14 Vidtagna åtgärder inom ramen för myndighetssamverkan I den löpande operativa ekobrottsbekämpningen är myndigheterna i stor utsträckning beroende av samverkan med varandra. Denna samverkan sker ofta informellt och utvecklas ständigt. Dessutom sker en strukturerad övergripande och funktionsinriktad samverkan genom Ekorådet och den till rådet kopplade arbetsgruppen samt inom de regionala samverkansorganen (SAMEB). Exempel på mer formaliserad operativ samverkan Ett myndighetsgemensamt riksomfattande kontrollprojekt mot momsbedrägerier i samband med karusellhandel genomfördes år 2000 med det goda resultatet att denna typ av brottslighet minskade avsevärt i Sverige i motsats till flera andra europeiska länder, tex. England och Frankrike, där den fortfarande är omfattande. Ett myndighetsgemensamt kontrollprojekt mot momsbedrägerier i samband med gränsöverskridande handel med livsmedel påbörjades 2003 och beräknas pågå t.o.m Projektet omfattar hela riket. Lagerbolagsrapporten avlämnades under 2003 och projektgruppen fortsätter på uppdrag av Ekorådet att samordna genomförandet av de åtgärder som föreslås i rapporten för att minska missbruket av aktiebolagsformen. SAMEB-grupperna har genomfört ett flertal regionala och lokala kontrollprojekt inom framför allt bygg-, restaurang-, taxi- och åkeribranscherna. Brottsförebyggande samarbete Det brottsförebyggande arbete som genomförts är dels direkta åtgärder såsom kontakter av olika slag med företag, myndigheter och organisationer samt allmänheten, dels indirekta åtgärder i form av utredningar och kunskapsinsamling som kan ligga till grund för framtida direkta brottsförebyggande insatser. Brottsförebyggande projekt pågår eller har avslutats i ett flertal branscher i samarbete mellan de ekobrottsbekämpande myndigheterna, LO, Svenskt näringsliv och ett flertal andra organisationer samt kom- 6

15 muner och landsting. Syftet med insatserna är att öka medvetenheten hos de nämnda aktörerna om vikten av brottsförebyggande arbete Vissa SAMEB-grupper har bedrivit brottsförebyggande samarbete med framför allt fackföreningsrörelsen. SAMEB-grupperna har även genomfört informationsinsatser som riktats till exempelvis nystartade företag. Andra aktiviteter gäller samordnade kurs- och seminarieverksamheter för att höja kompetensen inom myndigheterna. Även här syftar insatserna till en ökad medvetenhet när det gäller brottsförebyggande åtgärder av olika slag. Näringsförbuden och tillsynen över dessa har genomlysts av en arbetsgrupp och en rapport från projektet lämnas under våren Syftet med projektet är bl.a. att öka näringsförbudens brottsförebyggande effekt System för att lagra och tillhandahålla kunskaper och erfarenheter (EkoBank) byggs upp hos EBM i syfte att på sikt stödja alla brottsbekämpande myndigheter inom ekobrottsområdet. Genom EkoBanken skapas förutsättningar för en bättre kompetens- och metodutveckling också när det gäller det brottsförebyggande arbetet Brottsförebyggande arbete har normalt ett långsiktigt verkande mål. Uppföljning och utvärdering av de nu vidtagna åtgärdernas resultat har ännu inte gjorts och kräver dessutom i flertalet fall särskilda insatser. Andra samverkansprojekt Ekorådet har initierat ett särskilt projekt som arbetar med modeller och arbetsmetoder för att tillvarata befintliga möjligheter för att spåra och återföra utbyte av brott. Det arbete som påbörjades redan 1994 under benämningen Rubicon (Rutiner, brottsutredningar i konkurs) återupptogs under 2000 och har bl.a. resulterat i en riksomfattande seminarieserie under 2002 Hotbildsanalysen Ekorådet har i seminarieform initierat ett myndighetsgemensamt arbete för att ta fram en hotbildsanalys på ekobrottsområdet. Arbetet skedde inledningsvis på bred front men rådet har därefter beslutat att analysen i ett första skede skall koncentreras till följande områden: 7

16 Svart arbete Näringsidkares svartarbete inom kontantbranscherna Svart arbete och bemanningsföretag Mervärdesskattebedrägerier Särskild inriktning mot gränsöverskridande handel Ekobrottslighetens servicefunktioner Oseriösa rådgivare och skatteparadis Oseriösa lagerbolagsbildare och missbruk av associationsformer 8

17 Förslag till inriktning och åtgärder under de tre kommande åren I det följande lämnas inledningsvis en mer övergripande beskrivning av hur ekobrottsbekämpningen bör inriktas under den kommande treårsperioden. Därefter följer en detaljerad beskrivning av hur arbetet inom de ovan nämnda hotbildsområdena bör bedrivas. För det första är det nödvändigt att fortsätta och fördjupa samarbetet på det operativa området. Till detta hör även att gemensamt utveckla nya metoder för att angripa ekobrottsligheten på ett effektivare sätt. En andra huvuduppgift är att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan berörda myndigheter på olika nivåer samt näringslivet och andra intressenter. En viktig målgrupp är ungdomar, vars attityder till svart arbete och ekonomisk brottslighet måste bearbetas. Mer ändamålsenliga metoder för sådan påverkan behöver också utvecklas. En tredje uppgift blir att fortsätta arbetet med hotbildsanalyser. På det närmaste programmet står en analys av EU-utvidgningen som en myndighetsgemensam aktion under år Ett annat viktigt område är att utveckla underrättelseverksamheten beträffande ekonomisk brottslighet. Bl.a. bör särskild uppmärksamhet riktas mot den ekonomiska brottslighet som har samröre med den organiserade brottsligheten. Nyckeln till ett framgångsrikt arbete är samverkan. I det sammanhanget gör sig sekretessfrågorna ofta påminda. I SAMEB-gruppernas rapporter framhålls ofta att sekretesslagstiftningen lägger hinder i vägen för en effektiv ekobrottsbekämpning på flera olika områden. Det är framför allt i skedena före att förundersökning eller revision inletts som man upplever de stora problem. Vidare är det mer generellt ett problem att myndigheter i flera fall inte kan lämna information till andra myndigheter eller konkursförvaltare utan att uppgifterna först begärts. Den som behöver uppgifterna vet ofta inte om att de finns. En översyn av lagstiftningen på detta område framstår som angelägen. 9

18 SÄRSKILT OM SVART ARBETE, MOMSBEDRÄGERIER OCH EKOBROTTSLIGHETENS SERVICEFUNKTIONER (OSERIÖSA RÅDGIVARE OCH SKATTEPARADIS) Svart arbete Hotbildsanalysen koncentrerades till de s.k. kontantbranscherna, men det förekommer även svart arbete inom faktureringsbranscherna, där byggbranschen i vidsträckt bemärkelse är det främsta exemplet. Hotbildsanalysen fokuserade i denna etapp främst av resursskäl på kontantbranscherna. Det är naturligt att i nästa steg ägna analysen åt övriga branscher. Brottsligheten består i att man undanhåller och inte deklarerar kontant mottagna intäkter vilket får konsekvenser för framför allt inkomstbeskattningen men även för mervärdesskatten och de sociala avgifterna. En allvarlig effekt av svart arbete är att företagen anlitar svart arbetskraft för att sänka sina kostnader och därigenom förbättra sitt konkurrensläge gentemot de seriösa företagen. Själva tillvägagångssätten för att dölja intäkterna är utpräglat branschspecifika. Skatteverket bedriver i det s.k. Riksprojektet kontroll av om svart arbetskraft förekommer i stora byggprojekt runt om i landet. De iakttagelser som redovisas i en rapport från projektet visar att skatteundandragandet satts i system i vissa delar av byggbranschen och att man i dessa delar kan beskriva skattefusket som organiserad handel med svart arbetskraft. Olika konstruktioner med fristående uppdragstagare underentreprenörer, bemanningsföretag och andra mellanhänder i flera led används i syfte att försvåra för Skatteverket att upptäcka och utreda skatteundandragandet. Detta är i och för sig inte något nytt fenomen. Även tidigare kartläggningar av entreprenadbranscherna visar att ett stort skatteundandragande förekommer i dessa branscher och att lagändringar krävs för att komma tillrätta med skattefusket. Den nu gällande lagstiftningen när det gäller uthyrning av arbetskraft har gjort det ännu svårare för Skatteverket att komma till rätta med denna typ av skatteundandragande. Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i byggbranschen är mycket stor. Utifrån genomförda utredningar har det beräknats att de svarta lönerna inom projektets ramar uppgår till mellan 2,5 och 3 mdkr årligen. I rapporten har man avstått från att uppskatta svartarbetet i branschen som helhet, men betonat att omfattningen är klart oroande. Staten förlorar i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt intäkter som motsvarar 85 % av de svarta lönerna dvs. årligen mellan 2 och 2,5 mdkr. Omfattningen har även medfört att konkurrensen i vissa fall snedvridits. 10

19 Regeringen tillsatte i februari 2002 den s.k. Byggkommissionen. Kommissionens förslag är under beredning i Regeringskansliet. Det är viktigt att ett kommande lagförslag verkligen får effekt mot det svarta arbetet. Risken är annars uppenbar att de oseriösa delarna av byggbranschen växer sig allt starkare och att även inslaget av yrkeskriminella ökar. Bemanningsföretag finns inom många branscher sedan det blivit tillåtet att bedriva personaluthyrning. Det förekommer oseriösa bemanningsföretag som har som affärsidé att tillhandahålla svart arbetskraft. Genom att dessa bemanningsföretag har F-skattsedel kan den som anlitar ett sådant företag svära sig fri från att själv ha anlitat svart arbetskraft. Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv De attitydundersökningar, som närmare redovisats under rubriken nuläge och förändringar tyder när det gäller svart arbete på att yngre generationer inte har samma grundvärderingar och skattemoral som äldre generationer har. Yngre generationers avvikande grundvärderingar kan utgöra ett hot mot det svenska skattesystemet. Om inte trenden vänds är risken är stor att staten i framtiden förlorar ännu större belopp i skatter och avgifter. Förslag Det är väsentligt att det lagstiftningsarbete som pågår beträffande entreprenadavdrag inom byggbranschen snarast fullföljs samt att förberedelser vidtas så att likartade system även införs inom andra områden där kedjor av underentreprenörer är vanligt förekommande. Beträffande kontantbranscherna är det angeläget att införa en lagstiftning med krav på typgodkända kassaapparater. Informationsinsatser bör genomföras i syfte att förändra ungdomars positiva attityder till vissa former av svart arbete utifrån Skatteverkets erfarenheter från den särskilda ungdomskampanjen. De samverkande myndigheterna har bedrivit och bedriver brottsförebyggande projekt tillsammans med näringslivets organisationer, både löntagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer samt branschorganisationer. Dessutom förekommer samarbete med kommuner och landsting. Det är viktigt att dessa aktiviteter fortsätter och fördjupas och även utvidgas till andra berörda branscher. Särskilda insatser avses dessutom genomföras för att utveckla de regionala samverkansorganens delaktighet och att involvera de lokala brottsförebyggande råden i förebyggande åtgärder mot svart arbete. 11

20 Momsbedrägerier Vid redovisning av moms finns det alltid en risk att utgående moms inte redovisas där sådan borde ha redovisats eller att avdrag för ingående moms sker när sådant avdrag inte skall medges. Detta innebär att det finns i princip fyra grundläggande drag i momsbedrägerierna. Man deklarerar inte en transaktion och betalar inte in någon moms. Med detta följer att inkomstskatt inte blir betald på den vinst som kan uppstå genom transaktionen. Eventuella punktskatter blir inte heller betalda. Man deklarerar momsen men betalar inte in någon moms. Detta är ofta fallet i planerade konkurser. Man deklarerar på falska grunder överskjutande ingående moms så att man får ut rena pengar från skattemyndigheten. Man smugglar in varor till Sverige från länder utanför EU med avsikt att sälja varorna utan att inkomstbeskatta vinsten. Detta har till följd att momsen inte heller betalas in. Kännedomen om de bedrägliga förfaranden som tillämpas i fråga om mervärdesskatt är god såväl i myndigheternas dagliga arbete som i den kriminologiska forskningen. Samtidigt kan man konstatera att myndigheternas kontroll leder till att det utvecklas nya bedrägliga förfaranden. Någon säker uppskattning av mervärdesskattebedrägeriernas omfattning finns inte. Det bör vidare påpekas att allmänheten i form av konsumenter ofta inte reflekterar över momsbedrägerierna när de köper en vara eller en tjänst momsfritt till lägre pris än vad som är rimligt. Konkurrensen snedvrids också när vissa företag kan hålla lägre priser än konkurrenterna genom att inte betala in moms. Den snedvridna konkurrensen får spridningseffekter så till vida att vissa företag för att överleva går in på den brottsliga banan. Inom EU har särskilt fusk där s.k. missing traders är inblandade medfört mycket stora bekymmer. Denna verksamhet, inom vilket momsbedrägerier med s.k. karusellhandel också ingår, har i t.ex. England och Tyskland nått en helt oacceptabel nivå. Detta har medfört att EU-kommissionen genomfört särskilda åtgärder för att bekämpa denna typ av momsfusk. Det förtjänar här att nämnas att enligt grundfördragen för EU har samtliga länder ett gemensamt kontrollansvar för de harmoniserade indirekta skatterna. Upplysningsvis kan nämnas att analysen som gjorts i vissa medlemsländer tyder på att skattefelet kan uppgå till över 15 % av skattebasen. 12

21 Det kan tilläggas att i slutrapporten för momskontrollprojekt avseende karusellhandel har bedömningen gjorts att riskområdet fortsätter att vara aktuellt under överskådlig tid framåt. Även om det finns vissa tendenser att Sverige numera inte alltid är det land som gör själva skatteförlusten, så används ändå Sverige som ett av de genomgångsländer som karuseller passerar. Detta innebär att andra medlemsländer begär hjälp från Sverige med utredningar av olika slag. Dessa utredningar tar ofta sikte på att klarlägga distributionsvägar, betalningsvägar etc. Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv Mervärdesskatten kommer även i fortsättningen att vara ett tydligt riskområde. Detta gäller särskilt för den gränsöverskridande handeln. Den 1 maj 2004 utvidgades EU med 10 nya medlemsstater. Detta förväntas påverka momsbedrägerierna i samband med EU-relaterad handel. I sammanhanget bör dock påpekas att de nya länderna arbetar med att ta fram nya strategier för att komma till rätta med problemen. Förslag Särskild uppmärksamhet ägnas indirekta skatter vid gränsöverskridande handel. Ett utökat internationellt myndighetssamarbete behövs för en effektivare kontroll. Oseriösa rådgivare och skatteparadis Affärer via skatteparadis sker i många olika skattemässiga syften och sammanhang. Ett antal tillvägagångssätt är kartlagda och beskrivna i olika kontrollprojekt som genomförts av Skatteverket. Skatteparadis har använts sedan länge. Före avregleringarna på 90-talet var det mycket dyrt och komplicerat att använda sig av skatteparadis. Sedan dess har det blivit mycket enklare och billigare och ett stort antal aktörer är verksamma med att ge råd och erbjudanden om paradislösningar. Erfarenheter från de ovan nämnda projekten visar på att användandet av skatteparadis ökar, särskilt för mindre och lönsamma företag. På senare år har merparten av affärerna skett via s.k. fasadbolag i länder som England och Holland. I Sverige har man uppskattat det s.k. skattefelet med internationell anknytning till någonstans mellan mdkr. Av det internationella felet beräknas 2 5 mdkr avse bolagskonstruktioner via skatteparadis och 8 mdkr främst fysiska personers kapitalplaceringar i lågskatteländer med bristande insyn. 13

22 Internationellt skattefusk skiljer sig från annat fusk genom att skattebasen ofta förloras för alltid. Beloppen återförs inte till den svenska ekonomin för att skapa nya inkomster. Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv OECD och EU har sedan ett antal år lagt ner stor möda på att kartlägga och bedöma förekomsten av skadeverkningar på grund av skillnader i beskattning. EU har benämnt detta illojal skattekonkurrens och främst koncentrerat sig på medlemsländernas försök att med förmånliga regler locka till sig företag, kapital och personer på andra medlemsländers bekostnad. OECD har benämnt det skadliga skatteåtgärder (harmful tax practices) och har koncentrerat sitt arbete på skatteparadis. Efter ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete har flertalet av de utpekade, drygt 40-talet, skatteparadisen förbundit sig att ändra sina regelverk. Detta gäller exempelvis att öka möjligheterna till informationsutbyte och insyn i vilka som är de egentliga ägarna bakom bolag. Förslag De viktigaste åtgärderna torde vara att fortsätta på den inslagna vägen med att utveckla kontrollmetoder, följa och analysera utvecklingen på marknaden för rådgivning samt framför allt intensifiera det internationella samarbetet både på ett övergripande plan med EU: s och OECD:s olika organ men även på det rent operativa området. Det torde vara speciellt angeläget att vidta åtgärder mot oseriösa rådgivare eftersom i stor omfattning dessa utgör navet i hjulet för den ekonomiska brottsligheten. Oseriösa lagerbolagsbildare Ett antal personer och företag bildar sammantaget i Sverige under ett år ett stort antal lagerbolag som man säljer för kronor utan att se till att aktiekapitalet, lägst kr, betalas in. Aktiekapitalet kommer inte heller att någonsin betalas in. Köparna avser i flertalet fall att använda bolagen bland annat för att olagligt få ut överskjutande ingående moms och för att genomföra olika typer av bedrägerier. Myndigheterna känner till de oseriösa lagerbolagsbildare som bedriver en större verksamhet. Det rör sig om personer som driver företag som bildar och säljer lagerbolag på ett oseriöst sätt. Efter kort tid försätts flertalet av de sålda bolagen i konkurs och köparna uppvisar mycket höga skulder både till det allmänna och till enskilda. Under de senaste tre åren har det bildats cirka aktiebolag varje år. Av dessa har cirka bildats av oseriösa lagerbolagsbildare. 14

23 Aktiebolaget kan på detta sätt bli ett brottsverktyg. Det förekommer även att de oseriösa lagerbolagsbildarna hjälper köparna att begå olika typer av skattebrott och andra ekobrott. Lagerbolag utan kapitaltäckning används för ekonomisk brottslighet. Statskassan förlorar stora skatte- och avgiftsintäkter. Leverantörer och borgenärer gör stora kreditförluster. Dessutom har vissa anpassningseffekter redan visat sig genom att vissa s.k. oseriösa lagerbolagsbildare har börjat saluföra handels- och kommanditbolag istället för aktiebolag, när de märkt att myndigheterna har visat intresse för deras verksamhet. Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv Även med de motåtgärder som redan initierats och som fortlöpande kommer att utvärderas och utvecklas finns risk för att den oseriösa verksamheten fortsätter. Statskassan kan förlora stora skatte- och avgiftsintäkter. Leverantörer och borgenärer riskerar att göra stora kreditförluster. Förslag Ekorådet har givit arbetsgruppen i projektet Oseriösa lagerbolagsbildare förlängt mandat att arbeta med och kraftsamla kring genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna följer två huvudlinjer. Den första gäller information om rapportens innehåll till bl.a. de samverkande myndigheternas medarbetare, till lagerbolagsbildare, till revisorsorganisationerna och till revisorer i lagerbolagskedjor. Förhoppningsvis får detta en preventiv effekt och ett ändrat beteende hos aktörerna. Den andra huvudlinjen i förslagen till åtgärder är att använda befintlig lagstiftning för lagföring av de personer som medverkar i oseriös lagerbolagshantering. 15