RAPPORTNUMMER PTS-ER-2004:2 ISSN E-betaltjänster. Situationen på marknaden Hinder för ökad användning och möjliga åtgärder

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER PTS-ER-2004:2 ISSN E-betaltjänster Situationen på marknaden Hinder för ökad användning och möjliga åtgärder

2

3 Förord Förord Regeringen gav i december 2002 Post- och telestyrelsen (PTS) ett uppdrag att analysera situationen kring elektroniska betalningslösningar som erbjuds till företag och konsumenter för betalning av varor och tjänster via trådbunden eller trådlös elektronisk kommunikation. En delrapport, E-betaltjänster delrapport PTS 2003:38, vilken redovisar konsumenters attityder till e-betaltjänster samt fortsatt arbete, överlämnades till regeringen den 15 oktober Föreliggande rapport utgör slutrapporten i enlighet med uppdraget. Den redovisar en sammanvägd analys av de delstudier som har genomförts inom ramen för utförandet av uppdraget, med övergripande slutsatser och förslag till åtgärder. Rapporten har utarbetats av Teresia Widigs Ahlin och Christoffer Karsberg. Kenneth Olofsson har bidragit i arbetet. Camilla Jönsson har ansvarat för statistikbearbetningar. Stockholm i februari 2004 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Inledning Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning Det svenska betalningsväsendet i korthet Myndigheter och organisationer inom den finansiella sektorn Bankerna är dominerande marknadsaktörer Användning av traditionella betalningsmedel i Sverige Användning av modifierade traditionella samt nya betaltjänster i Sverige Användning av olika betalsätt vid e-handel idag Behov och drivkrafter för utbredd användning av elektroniska betaltjänster Drivkrafter hos staten Drivkrafter hos organisationer Drivkrafter hos konsumenter Marknaden för e-betalningar vid e-handel beskrivning och diskussion Leverantörer av e-betaltjänster Payment Service Providers, PSP:er Användare av e-betaltjänster som betalningsmottagare Leverantörer av e-handelslösningar Andrahandsmarknader Shoppingagenter Andra aktörer på marknaden för e-betaltjänster Hinder för ökad spridning och användning av e-betaltjänster Låg lönsamhet hos e-betaltjänster Hinder relaterade till användare av e-betaltjänsterna Tillit och säkerhet hos e-betaltjänster Hinder och problem vid vissa e-betaltjänster Hinder relaterade till viktiga aktörer på marknaden för e- betaltjänster Initiativ och utveckling på e-betaltjänstemarknaden Slutsatser och möjliga åtgärder Slutsatser Möjliga åtgärder Statens roll BILAGOR Bilaga 1 Litteratur Bilaga 2 E-betaltjänster och deras säkerhetslösningar Bilaga 3 Webbutiker i översikt över e-betaltjänster Bilaga 4 Intervjuade marknadsaktörer Bilaga 5 Enkätstudie, syfte och metod Post- och telestyrelsen 1

6

7 Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att analysera situationen kring elektroniska betalningslösningar som erbjuds till företag och konsumenter för betalning av varor och tjänster via trådbunden eller trådlös elektronisk kommunikation. I uppdraget står att rapporteringen bör innehålla en redogörelse för eventuella hinder mot en ökad användning av elektroniska betalningslösningar samt förslag till åtgärder för att undanröja dessa. Föreliggande rapport utgör uppdragets slutredovisning. En delredovisning överlämnades till regeringen den 15/ , E-betaltjänster delrapport. Konsumenters attityder till e-betaltjänster och fortsatt arbete. Det finns flera skäl att eftersträva ökad användning av elektroniska betaltjänster, såväl i den fysiska världen som i den virtuella. Vid e-handel finns behov som inte traditionella betaltjänster tillgodoser, vad gäller säkerhet, snabbhet och låga kostnader. I synnerhet i branscher som behöver ta betalt i små belopp är det betydelsefullt att det finns alternativ. På andrahandsmarknader behövs betaltjänster anpassade för affärer mellan privatpersoner. Marknaden för e-betaltjänster är komplex och rymmer ett antal kategorier av aktörer. Dessa är främst banker, kontokortföretag, teleoperatörer, e-plånboksföretag, Payment Service Providers (PSP), e-handelsföretag samt konsumenter. Användningen av e-betaltjänster är ännu förhållandevis liten. E-handelsföretags val av e-betaltjänster baseras på egna behov och konsumenters vanor och önskemål. Bland de tio största svenska webbutikerna är det vanligast förekommande betalsättet postförskott, följt av kontokort och girobetalning mot faktura. Därefter kommer kundkort, direktbetalning och elektronisk plånbok i fallande ordning. Baserat på den sammanlagda omsättningen utgör e-plånboksbetalningarna en promille, direktbetalningarna fem procent och kortbetalningarna ca 30 procent. De myndigheter som tar betalt via webben accepterar kort- och direktbetalning. Bredbandsanvändarna är flitigare att e-handla än de som har uppringd access, 67 procent respektive 46 procent har e-handlat under Närmare en tredjedel av dem som har e-handlat, har lämnat ut sitt kontokortnummer på webben, och mindre än en halv procent har råkat ur för kontokortsbedrägeri. Allt fler lämnar ut sitt kortnummer på Internet, men fler har blivit försiktigare med att sprida e-postadress, telefonnummer och hemadress. Av dem som e-handlar och lämnar ut personlig information på webbplatser, är det endast en femtedel som först kontrollerar om förbindelsen är krypterad. Tio procent av bredbandsanvändarna hade upplevt olika typer av intrång på datorn, och motsvarande siffra för dem med uppringd access är sex procent. Det finns ett antal hinder av olika dignitet för en ökad användning av e-betaltjänster. Dessa kan huvudsakligen grupperas under tillit och säkerhet, informationsbrist samt avsaknad av standarder och ringa samarbete. Post- och telestyrelsen 3

8 Sammanfattning Ett problem är bristande säkerhet i vissa e-betaltjänster (t.ex. kortbetalning), där e- handelsföretagen är mest utsatta. Ett annat problem är när betalningen inte kan kopplas till leveransen av beställd vara eller produkt. Konsumenten är speciellt utsatt vid förskottsbetalning och e-handelsföretaget tar en risk vid betalning efter leveransen. Låg allmän säkerhetsmedvetenhet hos konsumenten skapar risker. Det är angeläget att påbörjat arbete med utvecklad säkerhet i e-betaltjänsterna, exempelvis kortbetalning, fortskrider. Marknaden präglas av stora och dominerande aktörer som äger infrastrukturen för större och mindre betalningar. Samarbete med dessa är nödvändigt för aktörer i beroendeställning (t.ex. mindre e-betaltjänsteföretag och e-handelsföretag). Ett utvecklat samarbete de stora aktörerna sinsemellan, kring bl.a. standarder, är angeläget för att minska administrativ och teknisk komplexitet med minskade kostnader som följd. Detta skulle öka incitamenten att gå över till e-betaltjänster för e-handelsföretag och konsumenter. Det är också betydelsefullt att de beroende aktörerna kraftsamlar och artikulerar sina krav och behov gentemot marknadsdominanterna. Det finns ett behov av ett ökat samarbete mellan aktörer och olika kategorier av aktörer. Konsumenter och e-handelsföretag har begränsad kunskap om vilka tjänster som finns, hur de fungerar och vilken nytta de erbjuder. Det finns behov av information om bl.a. praktiska frågor kring handhavande, tillitsrelaterade frågor om säkerhet och integritet samt konsumenträttsliga frågor vid inhemsk och internationell handel. En åtgärd för att öka användningen av e-betaltjänster är att berörda aktörer informerar konsumenter och e-handelsföretag inom sina respektive ansvarsområden. Vad gäller möjliga insatser från statens sida, finns dessa inom främst tre områden: att vara en aktiv användare, att följa utvecklingen och att informera inom de områden som faller inom respektive myndighets sektorsområde. 4 Post- och telestyrelsen

9 Sammanfattning Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Government to analyse the situation concerning electronic payment solutions offered to businesses and consumers for payment of goods and services via wired or wireless electronic communication. It is stated in the assignment that the report should contain a description of any impediments to increased use of electronic payment solutions and also proposals for measures to eliminate them. This document comprises the final report on the assignment. A preliminary report was submitted to the Government on 15 October 2003, E-payment services preliminary report. Consumer attitudes towards e-payment services and future work. There are several reasons to seek the increased use of electronic payment services, both in the physical and in the virtual worlds. In the case of e-commerce, there is a need that traditional payment services do not satisfy as regards security, speed and low costs. In particular in branches that take payments of small amounts, it is important that there are alternatives. In second-hand markets, payment services are adapted to transactions between private people. The market for e-payment services is complex and encompasses a number of categories of actors. These are primarily banks, account/credit card companies, telecom operators, e-wallet undertakings, Payment Service Providers (PSP), e- commerce enterprises and consumers. The use of e-payment services is still relatively small. E-commerce enterprises choices of e-payment services are based on their own needs and the habits and the wishes of the consumer. Among the ten largest Swedish webshops, the most common means of payment is cash on delivery, followed by account/credit cards and giro payments on invoice. After this there are customer cards, direct payment and electronic wallets, in that order. Based on the aggregate turnover, e-wallet payments represent one per mille, direct payments five per cent and card payments approximately 30 per cent. The authorities that accept payment via the web accept cards and direct payment. Broadband users are more regular online buyers than those who have dial-up access; 67 per cent and 46 per cent respectively have bought online during Almost a third of those who have bought online have released their account/credit card number on the web, and less than a half per cent have been the victim of account/credit card fraud. Increasing numbers of people release their card number on the Internet, but more have become more cautious with disseminating addresses, telephone numbers and home addresses. Of those who buy online and disclose personal data on websites, only one-fifth first check whether the connection is encrypted. Ten per cent of broadband users have experienced different kinds of intrusion into their computers, and the corresponding figure for those with dial-up access is six per cent. There are a number of impediments of different dignity for increased use of e- payment services. These can mainly be grouped under confidence and security, information inadequacies and absence of standards and nominal cooperation. Post- och telestyrelsen 5

10 Sammanfattning Inadequate security with certain e-payment services (for example card payments) is a problem, where e-commerce enterprises are the most vulnerable. Another problem is when payments cannot be linked to the delivery of goods or products ordered. The consumer is particularly vulnerable in connection with advance payments, and e-commerce enterprises assume a risk in connection with payment following delivery. A low general awareness of security on the part of the consumer creates risks. It is important that the work commenced with advanced security for e-payment services, for example card payment, progresses further. The market is characterised by large and dominant actors who own the infrastructure for large and small payments. Cooperation with these is necessary for actors with dependent status (for example small e-payment services enterprises and e-commerce enterprises). Advanced cooperation between the major actors, concerning among other things standards, is an important issue to reduce the administrative and technical complexity and consequently reduce costs. This would increase the incentive for e-commerce enterprises and the consumer to transfer to e-payment services. It is also important that the actors affected join forces and articulate their requirements and needs in relation to the parties with dominant market status. There is a need for increased cooperation between actors and various categories of actors. The consumer and e-commerce enterprises have limited knowledge of what services exist, how they operate and what benefits they offer. There is a need for information regarding, among other things, practical issues concerning handling, confidence-related issues concerning security and integrity and consumer law issues in connection with domestic and international trade. One measure to increase the use of e-payment services is that the actors affected inform the consumers and e-commerce enterprises within their respective fields of responsibility. As regards possible work on the part of the State, there are opportunities mainly within three areas: to be an active user, to monitor developments for which the respective authorities have sector responsibility and to provide information within those areas. 6 Post- och telestyrelsen

11 Inledning 1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 12 december 2002 (beslut N2002/11358/ITFoU) att ge Post- och telestyrelsen ett uppdrag att analysera situationen kring elektroniska betalningslösningar: Regeringen uppdrar åt Post- och telestyrelsen (PTS) att analysera situationen kring elektroniska betalningslösningar som erbjuds till företag och konsumenter för betalning av varor och tjänster via trådbunden eller trådlös elektronisk kommunikation. Rapporteringen bör innehålla en redogörelse för eventuella hinder mot en ökad användning av elektroniska betalningslösningar samt förslag till åtgärder för att undanröja dessa. Uppdraget skall redovisas senast i samband med årsredovisningen för En delrapport skall redovisas senast den 15 oktober Bakgrunden som angavs var: I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) bedömer regeringen att elektronisk handel är ett viktigt medel för att öka tillväxten. En anledning till att e-handel inte har ökat i den takt som beräknats, kan vara att elektroniska betalningar ännu inte används i någon större utsträckning. Tillräckliga effektiviseringsvinster med e- handel kan därmed inte uppnås och den fulla nyttan med e-handel synliggörs inte. Det är därför av stor vikt att situationen kring elektroniska betalningslösningar analyseras för att identifiera eventuella hinder mot en ökad användning av elektroniska betalningar och e-handel. Riksdagen delade regeringens bedömning (bet. 1999/2000:TU9 rskr 1999/2000:256). 1.2 Avgränsning I bakgrunden till uppdraget ligger fokus på e-handel, där elektroniska betalningslösningar ses som en kritisk faktor för denna typ av handel. Vid genomförandet av uppdraget fokuseras på e-betaltjänster för e-handel via Internet eller där varan eller tjänsten betalas och eventuellt också levereras via telefoni (SMS eller betalsamtal), där små och medelstora företag säljer och privatpersoner är kunder. Detta motiveras med att handel mellan företag på flera vis skiljer sig gentemot konsumenthandel. Bland annat innefattar handel mellan företag ofta väl utvecklade rutiner för fakturering och betalning, inte sällan reglerat i avtal. Det rör sig i allmänhet om större belopp än vid konsumenthandel, något som kan motivera mer omfattande kontroller av motparten vid behov. Priskänsligheten vad gäller betalningslösningen är mindre än vid konsumenthandel över Internet, där kostnaden för betalningslösningen är högre i proportion till produktens pris. Både det säljande företaget och kunden är också mer utsatta. Identiteten hos den som utger sig för att vara köpare kan vara okänd, men försäljning/inköp för mindre belopp har hittills inte medfört mer omfattande åtgärder för kontroll av motpartens identitet och seriositet. Detta innebär ett risktagande för såväl konsument som webbutik. Här finns således ett tydligt behov av säkra och effektiva betalningslösningar, vilka kan användas för betalning av små belopp till en låg kostnad. Post- och telestyrelsen 7

12 Inledning 1.3 Syfte Syftet med denna rapport är att slutredovisa ovan beskrivna regeringsuppdrag, vilket sker genom att redovisa sammanvägda resultat från de olika delprojekten Metod och projektupplägg Uppdraget har utförts i mindre delprojekt, vilka redovisas med avseende på metod nedan Undersökningar av konsumenters inställning till och användning av betaltjänster Fokusgruppsstudie: En fokusgruppsstudie 2 om konsumenters attityder till och erfarenhet av betaltjänster i samband med e-handel, genomfördes i maj 2003 av AB Stelacon på uppdrag av och i samarbete med PTS. Denna studie redovisas i rapporten E-betaltjänster delrapport PTS 2003:38. Enkätstudie: En enkätstudie riktad till konsumenter mellan 16 och 75 år genomfördes under hösten 2003 av TEMO, på uppdrag av och i samarbete med PTS, där frågor kring individers e-handel oceanvändning av betaltjänster ingår. Se bilaga 5 Enkätstudie för metod. Se även Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation på Undersökningar av inställningen hos företag, organisationer och myndigheter Intervjuer: Intervjuer med företrädare för intresseorganisationer, företag och myndigheter, har genomförts under vår och höst Syftet var att skaffa kunskap om tjänster för e-betalningar ur ett marknadsperspektiv och att översiktligt kartlägga marknaden för e-betaltjänster, vilka typer av aktörer som verkar inom området och deras inbördes relationer, samt relationerna till andra organisationer, t.ex. myndigheter, samt att belysa frågor, problem och hinder som är av betydelse för marknadens aktörer vad gäller e-betaltjänster belyses. I fyra av intervjuerna har personer med särskilt god kunskap om små företags villkor och behov intervjuats. Se bilaga 4 Intervjuade organisationer. Intervjuerna har genomförts av AB Stelacon och PTS. Fokusgruppsstudie: Vidare har en fokusgruppsstudie genomförts i september 2003 av AB Stelacon på uppdrag av och i samarbete med PTS, där deltagarna var företrädare för små och medelstora företag vilka driver webbutiker. Företagen var fysiskt lokaliserade till Storstockholm. Deltagarna fördelades i två grupper efter de 1 En delrapport inom studien har tidigare överlämnats till regeringen, E-betaltjänster delrapport. Konsumenters attityder till e-betaltjänster och fortsatt arbete, PTS-ER-2003:38 2 En fokusgruppsundersökning innebär en kombination av intervjuer och diskussion, där människor delar med sig av sina åsikter genom att samtala kring vissa förutbestämda frågor. Denna metod är lämplig vid t.ex. studier av attityder och förhållningssätt till olika företeelser. 8 Post- och telestyrelsen

13 Inledning respektive företagens erfarenhet av att erbjuda kunderna olika e-betalsätt. 3 Syftet var att skaffa kunskap om små och medelstora företags attityder till tjänster för e- betalningar, genom att belysa bl.a. vilka problem och hinder som är av betydelse Litteraturgenomgång En genomgång av litteratur har utförts och ingår som underlag till analysen. 1.5 Ord och begrepp Vissa av begreppen som används i rapporten är inte entydiga och de kan ges olika definitioner beroende på i vilket sammanhang och av vem de används. Begreppen används i rapporten med den betydelse som nedan anges. Accessform. I rapporten redovisas statistik efter Internetanvändarnas accessform, nämligen uppringd access respektive bredbandsaccess: uppringd access över den fasta telefonlinjen, med en hastighet på upp till 56 kbps per sekund eller via ISDN med en hastighet på 64 eller 128 kbps. bredbandsaccess, ADSL (eller annan DSL-form), kabel-tv, LAN eller annan (t.ex. satellit eller radiolänk). Betalning. En betalning är en rättshandling som innebär att ett fordringsförhållande helt eller delvis upphör, genom att betalningsmottagaren får det som betalaren har åtagit sig att prestera. 4 I rapporten talas om mikrobetalningar d.v.s. betalningar av små belopp (från några ören upp till en ej definierad gräns kring ca 40 kronor) samt om större betalningar som avser belopp som inte är mikrobetalningar. Betalsamtal. Samtal med högre taxa än vanliga samtal och som går till nummer i nummerserierna 0900, 0939, 0944 och 099. Betalsätt. Det sätt som konsumenten kan betala på genom att utnyttja en betaltjänst, t.ex. kortbetalning eller kontanter i traditionella butiker eller vid e- handel, t.ex. kortbetalning, direktbetalning eller Premium SMS. Betaltjänst. En tjänst som möjliggör en betalning mellan betalare och betalningsmottagare. Se bilaga 2 Betaltjänster för en kortfattad genomgång av betaltjänster. Betaltjänsteleverantör. En aktör som levererar en tjänst som möjliggör betalning mellan en betalare och en betalningsmottagare. Den fysiska världen. Den verklighet där människor rör sig i tid och rum, i motsats till den virtuella världen, där aktiviteter sker t.ex. på Internet. 3 Genom fördelningen av deltagarna i två grupper efter erfarenhetsnivå, kan en diskussion på en jämnare nivå fås och jämförelser mellan de båda grupperna kan då göras. Slutsatserna bör dock inte generaliseras till att gälla majoriteten av företag som skulle kunna hänföras till de respektive grupperna. 4 E-pengar näringsrättsliga frågor SOU 1998:14 Post- och telestyrelsen 9

14 Inledning E-betalning. En betalning som sker elektroniskt till ett konto, eller genom e- pengar, d.v.s. betalningen sker inte via kontanter, checker, postväxlar, postala betalningsorder, avier, presentkort eller liknande. E-betaltjänst. Betaltjänst riktad mot konsumenter där betalaren via trådlös eller trådbunden förbindelse initierar eller fullgör en betalning. 5 Elektronisk betalningslösning och e-betaltjänst är här synonymer. E-handel. Konsumenthandel via Internet eller m-handel, se nedan. E-handelsföretag. Företag som säljer varor och tjänster via Internet eller SMS. E-pengar, elektroniska pengar. Ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren, som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och som godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. E-tjänster. Ett samlingsbegrepp som används om tjänster tillgängliga via Internet och som erbjuds av t.ex. kommersiella aktörer eller myndigheter. Kommersiella e- tjänster betraktas även som e-handel. Institut för elektroniska pengar. Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tillstånd enligt lagen om elektroniska pengar att ge ut elektroniska pengar. 6 Kontokort. Samlingsnamn för debetkort (bankkort), betalkort och kreditkort, med vilket konsumenten kan betala för varor och tjänster i de traditionella butiker resp. webbutiker som accepterar kortet som betalsätt. Förkortas i rapporten till kort respektive kortbetalning överallt där de olika kortens specifika egenskaper inte är av betydelse. De tjänster som är knutna till respektive kort regleras i avtalet mellan kunden och utgivande bank el. kortföretag. Konsument. Privatperson i sin roll som kund. M-handel. Handel med digitala produkter eller tjänster som levereras till mobiltelefonen. Ingår i begreppet e-handel. Nätverkseffekter. Nätverkseffekter uppstår när nyttan ökar ju fler som ansluter sig till nätverket eller systemet, vilket är tydligt för betaltjänster. Payment Service Provider, PSP. En aktör som till e-handelsföretag erbjuder tillgång till betaltjänsteleverantörers e-betaltjänster med eller utan hantering av pengaflöden (d.v.s. uppsamling och utbetalning av pengar till e-handelsföretag). PSP är synonymt med begreppet betalväxel. Premium SMS. Premium SMS är ett SMS som sänds till tre-, fyr- eller femsiffrigt nummer och som ofta har en högre taxa än den rådande trafiktaxan. Numren är 5 Eftersom IT och IT-baserade nätverk utgör omistliga verktyg i banker och andra företag som förvaltar infrastrukturen för betalningar, kan alla betaltjänster utom ren kontanthantering sägas vara elektroniska betalningslösningar i någon bemärkelse. I rapporten behandlas betaltjänster på högre nivåer än den infrastrukturella. 6 Lag om utgivning av elektroniska pengar SFS 2002: Post- och telestyrelsen

15 Inledning interna hos operatören, men kan nås av kunder som är anslutna till andra operatörer. Traditionell handel. Konsumenthandel som inte är e-handel enligt ovan. Webbutik. E-handelsföretag med butik på Internet. 1.6 Olika typer av betaltjänster Kategorisering av betaltjänster grundar sig på de behov av att gruppera betaltjänster som har visat sig under utredningen och är gjord för denna rapports ändamål. För andra ändamål kan andra indelningsgrunder vara mer relevanta: 7 Traditionella betaltjänster: Postala girobetalningar, autogiro, postförskott, kontobetalningar, kortbetalningar. Säljs av traditionella aktörer på betaltjänstemarknaden som banker, kortföretag och posten. Modifierade traditionella betaltjänster: Girobetalningar och kontoöverföring via Internetbank, kortbetalningar med utökad säkerhet, direktbetalning via Internetbank. Säljs av traditionella aktörer på betaltjänstemarknaden, t.ex. banker och kortföretag. Nya betaltjänster: E-plånbok, e-pengar, betalning via telefonräkningen genom SMS eller betalsamtal. Säljs av traditionella aktörer på betaltjänstemarknaden, banker, teleoperatörer och nya aktörer med eller utan förankring i den finansiella sektorn. 1.7 Rapportens disposition I kapitel 2 görs en beskrivning av betaltjänsters användning och betydelse i allmänhet i den fysiska världen och vid e-handel, såväl traditionella, modifierade som nya och alternativa betaltjänster. I kapitel 3 snävas fokus in mot elektroniska betalningslösningar, och här redovisas behov av och drivkrafter för en utbredd användning av sådana generellt, samt vid e-handel. Kapitel 2 och 3 avses tillsammans ge en underbyggd bild av behovet av en utbredd användning av effektiva e-betaltjänster ur olika perspektiv. I kapitel 4 görs en översiktlig beskrivning av aktörer som erbjuder, använder eller på annat sätt bedriver verksamhet av betydelse för e-betaltjänster. Syftet är att ge en bild av vilka aktörer som verkar på marknaden och deras relationer till varandra, som underlag till kapitel 5, där de hinder som har kommit fram under utredningen i görligaste mån redovisas kopplat till de aktörer som äger problemen. Möjliga åtgärder, där sådana har kunnat identifieras, redovisas i slutet av avsnittet. I bilaga 1 finns en litteraturlista. I bilaga 2 görs en genomgång av e-betaltjänster och deras säkerhetslösningar. I bilaga 3 listas de webbutiker som ingår i den översikt över erbjudna betalsätt som redovisas i kapitel 2. Bilaga 4 listar de aktörer som har intervjuats eller på annat vis bidragit med information till utredningen. I bilaga 5 beskrivs syfte och metod avseende enkätstudien. 7 Se t.ex. ECB Monthly Bulletin May 2003 eller Elektroniska pengar och elektroniska betalningar, Riksbanken Post- och telestyrelsen 11

16 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning 2 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning Ett effektivt system för betalningar är nödvändigt för att samhället ska fungera väl. Dagens system för betalningar är helt beroende av informationsteknik, som har givit mycket stora effektivitetsvinster. Det svenska betalningsväsendet domineras av de fyra största kommersiella bankerna, som hanterar mer än fyra femtedelar av betalningarna. Girobetalningarna motsvarade år % av det sammanlagda förmedlade beloppet och mer än 70% av antalet transaktioner. Minskningen av kontantanvändningen till förmån för andra betalningsmedel har avstannat och användningen av kontanter bedöms vara stor i Sverige. Det finns nya lösningar som bättre motsvarar e-handelns behov och krav än de traditionella betaltjänsterna. Idag erbjuds företrädesvis postförskott, faktura och kortbetalningar i webbutiker. Dock har 30% av de konsumenter som har e-handlat det senaste halvåret någon gång provat direktbetalning via Internetbank och hälften har betalat med kort (ej begränsat till de senaste sex månaderna). Betalningssystemen utgör ett nödvändigt fundament i ett modernt samhälle, i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Systemen för betalningar måste vara stabila, säkra och effektiva, för att individers, organisationers och hela staters ekonomier ska kunna fungera. De utgör en grundläggande infrastruktur i samhället. Lättillgängliga, pålitliga och snabba betaltjänster till rimliga priser, för betalningar av små och stora belopp är betydelsefullt, för den som betalar, för den som tar emot betalningen, liksom för samhället i övrigt. Kraven på tillgänglighet och snabbhet är höga och IT har inneburit en revolution för effektivisering och utveckling av tjänster i den finansiella sektorn, av stor vikt inte bara för betalningar utan även för t.ex. hantering av värdepapper och andra finansiella instrument. Vad gäller just betalningar, uppskattas att resursvinsten från effektiviseringen av betalningssystemet ligger på ca fem procent av BNP, jämfört med för ungefär trettio år sedan Det svenska betalningsväsendet i korthet 9 Alla betalningar som inte är rena kontantbetalningar kräver mellanhänder, vilka finns i ett detaljistled och ett grossistled. Bankerna är detaljister, som tar hand om alla mindre betalningar (massbetalningar) från konsumenter och företag. Bankerna tillhandahåller dels konton över vilka betalningarna sker, dels betalningstjänster och betalningsinstrument. Från detaljistledet slussas betalningarna vidare, buntas ihop och behandlas vidare av grossisterna, som tar hand om överföringen mellan de olika bankerna. I grossistledet sker de verkligt stora betalningarna mellan de 8 IT i den finansiella sektorn, tal av vice riksbankschef Lars Nyberg, Den svenska finansmarknaden 2003, Riksbanken 12 Post- och telestyrelsen

17 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning finansiella instituten och även transaktioner som rör t.ex. värdepapper. Betydelsefulla grossister är Bankgirocentralen (BGC), Riksbanken, Stockholmsbörsen och Värdepapperscentralen (VPC). I allmänhet utförs en betalningstransaktion i flera steg: auktorisation, (matchning), clearing och avveckling, där olika typer av transaktioner kan hanteras på olika sätt. Vid betalning med exempelvis kontokort, utförs inledningsvis en auktorisation, där en kontrollförfrågan (oftast via datauppkoppling) görs till kundens bank, för att säkerställa att kortet inte är stulet, att det finns pengar på kontot m.m. I samband med auktorisationen reserveras eller debiteras betalarens konto med aktuellt belopp, så att saldot blir korrekt inför efterkommande transaktioner. Därefter sker en clearing av transaktionen, vilket innebär att det görs en sammanställning av instruktioner om överföring av betalningen till betalningsmottagarens (butikens) konto, som kan finnas i en annan bank än kundens. I Sverige finns tre clearinghus som utför clearing, BGC, VPC och Stockholmsbörsen. I detta fall är det BGC som utför clearingen. När clearingen är utförd, överförs beloppet från betalarens konto till mottagarens konto, vilket kallas avveckling. Om betalaren och betalningsmottagaren har olika banker, sker överföringen via ett avvecklingssystem. I Sverige tillhandahåller Riksbanken ett sådant system, kallat RIX. Bankerna, clearinghusen m.fl. har konton i Riksbanken, som används för den slutliga avvecklingen av alla betalningar som kräver överföringar mellan de olika finansiella företagen. 2.2 Myndigheter och organisationer inom den finansiella sektorn Viktiga svenska myndigheter som inom sina ansvarsområden arbetar med frågor som rör betaltjänster är Finansinspektionen, Riksbanken, Konkurrensverket, Konsumentverket och Riksgäldskontoret. På europeisk nivå verkar Europeiska centralbanken, som bl.a. driver The Electronic Payment Systems Observatory (epso). Bland organisationer i Sverige som har frågor kring betalningar på dagordningen finns Svenska Bankföreningen, Konsumenternas bank- och finansbyrå, Svensk Handel, Gemenskapen för elektroniska affärer (GEA), BitoS, (branschförening för innehålls- och tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige) och MORGAN (branschförening för leverantörer av mobila innehållstjänster). 2.3 Bankerna är dominerande marknadsaktörer De institutioner som hanterar majoriteten av alla betalningar är bankerna, vilket gör dem mycket viktiga inom den finansiella sektorn. En omfattande lagstiftning reglerar bankernas verksamhet, och Finansinspektionen utövar tillsyn över dem. I Sverige är banksektorn koncentrerad. I mars år 2002 fanns det 127 banker i Sverige, uppdelade på kommersiella banker och sparbanker. Av dessa var det dock de fyra största kommersiella bankerna (SEB, Handelsbanken, Nordea och Post- och telestyrelsen 13

18 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning Föreningssparbanken) som stod för närmare 56 procent av hushållens lån, nästan 77 procent av företagens lån och en ännu större andel av betalningarna Användning av traditionella betalningsmedel i Sverige Kontanter Sedan i mitten av 1950-talet har kontantanvändningen minskat till hälften. Tekniken har möjliggjort alternativ i form av kortbetalning och betalning via girosystemet. Sedan några år minskar inte längre användningen av kontanter, och kontantstocken ligger på runt 90 miljarder kronor eller 4 procent av BNP. År 1999 användes kontanter i knappt 60 procent av alla registrerade handelstransaktioner och det finns uppgifter som säger att kontanthanteringen t.o.m. har ökat på senare tid. Tillgängligheten till kontanter har blivit större, genom ett växande antal bankomater Kort Användningen av kort har vuxit snabbt, men ligger efter de andra nordiska länderna. 12 I Sverige finns 15 miljoner uttags- och kontokort. År 1990 genomfördes 50 miljoner transaktioner och tio år senare 250 miljoner transaktioner. Den genomsnittliga kortbetalningen ligger på knappt 700 kronor. 13 Svenska konsumenter använder hellre betalkort än kreditkort, och främst kort som har flera funktioner (t.ex. för kontantuttag i bankomater, möjlighet att använda kortet utomlands och kreditmöjligheter i den mån sådana är avtalade med banken). En strukturförändring pågår vad gäller betalningar i detaljhandeln med ökad automatisering som drivkraft. En indikation på detta är den stora ökningen av kortterminaler, s.k. EFTPOS (Electronic Funds Transfer Point of Sales) i affärer och andra inköpsställen. Antalet ökade från år 1990 till år Antalet EFTPOS-transaktioner ökade med 1400 procent under samma period. En annan utveckling är den ökande betydelsen av kort utfärdade av butiker eller butikskedjor, där volymen, värdet av transaktionerna och antalet utfärdare har ökat markant Girobetalningar Liksom i övriga Norden har Sverige ett girobaserat betalningssystem. År 2000 motsvarade gireringarna över 95 procent av det totala värdet som förmedlades samt över 70 procent av antalet transaktioner Källa: Riksbanken 11 Källa: Riksbanken, om inte annat anges. 12 E-banking developments in the Nordic countries, Harry Leinonen, Källa: Computer Sweden IT i den finansiella sektorn, tal av vice riksbankschef Lars Nyberg, Post- och telestyrelsen

19 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning Autogiro Cirka åtta procent av alla transaktioner som inte är kontantbaserade, går via autogiro, vilket bedöms vara en låg andel Checker Användningen av checker är försumbar (0,5 procent år 1999). Checker har aldrig haft en stor spridning i Sverige, eftersom girobetalningar alltid har utgjort en stor del av icke-kontanta betalningar, t.ex. vid fakturabetalningar. 2.5 Användning av modifierade traditionella samt nya betaltjänster i Sverige E-pengar i den fysiska världen Cashkortet introducerades år 1998, som alternativ till kontanter, men utvecklingen var aldrig lyckosam. Bankerna övergav Cashkortet som en separat produkt och de vanliga bankkorten utrustades med en funktion för e-kontanter. Kortet laddas i särskilda terminaler, där pengar överförs från kundens bankkonto. Under år 2000 genomfördes 2,9 miljoner transaktioner med cashkortet, till ett värde av 160 miljoner kronor. Under år 2001 hade antalet transaktioner sjunkit till 1,5 miljoner och värdet på transaktionerna var 76 miljoner kronor. I detaljhandeln finns idag 47,000 terminaler som tar emot Cashkort betalningar. Bankerna har meddelat att cashkortet kommer att avvecklas under år E-pengar i den virtuella världen För att få utfärda elektroniska pengar, behövs tillstånd från Finansinspektionen, FI, som är tillsynsmyndigheten. Idag finns inget företag som har fått tillstånd av FI att utfärda elektroniska pengar i Sverige. Ett företag har dock meddelats undantag från lagen 17, p.g.a. begränsad verksamhet. Se bilaga 2 för en beskrivning av e-pengar Internetbank En studie utförd av TEMO på uppdrag av PTS 18 visar att 46 procent av svenskarna över 16 år använder Internetbank för gireringar, vilket är en ökning med 37 procentenheter sedan år Bland dem som betalar räkningar via dator återfinns en större andel bland personer i åldersgruppen år och de som har en hushållsinkomst över kronor, medan det är vanligare bland kvinnor, 15 Payment Systems in Sweden, CPSS Red Book Källa: Riksbanken 17 Undantaget har meddelats till företaget Mint AB, som tillhandahåller en tjänst för betalning av parkeringsavgifter via mobiltelefonen. 18 Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2004, PTS Post- och telestyrelsen 15

20 Bakgrund - betaltjänsters betydelse och användning boende i glesbygd, 45-åringar och äldre samt de med en hushållsinkomst under kronor att betala sina räkningar över postalt över postgiro, bankgiro, privatgiro eller motsvarande. 2.6 Användning av olika betalsätt vid e-handel idag Konsumenters e-handel år 2003 Enligt PTS enkät om bl.a. konsumenters utnyttjande av e-handel och e- betaltjänster, har andelen e-handlande Internetanvändare ökat det senaste året, från 51 procent år 2002 till 54 procent år Bredbandsanvändarna är flitigare att e-handla än de som har uppringd access, och andelen webbshoppare av de båda kategorierna har inte ändrat sig under året. Fortfarande har 46 procent av dem med uppringd access e-handlat en eller flera gånger de senaste sex månaderna före frågetillfället, medan motsvarande siffra för bredbandsanvändarna är 67 procent Konsumenters erfarenhet av betalsätt vid e-handel Eftersom accessform till Internet påverkar de svarandes agerande på webben, redovisas nedan de resultat som erhållits från PTS enkät även efter accessform. De traditionella betalsätten är klart dominerande vid e-handel, ungefär hälften av de svarande har någon gång betalat via kort eller postförskott och 64 procent har betalat via faktura. Den betaltjänst som cirka 30 procent av de svarande webbshopparna någon gång har använt, är bankernas direktbetalning, medan ungefär var tionde har använt e-faktura eller e-giro. Mellan tre och sex procent har betalat via e-plånbok eller via telefonräkningen för fast eller mobil telefoni. Skillnaden är störst mellan bredbandsanvändare och dem med uppringd access vad gäller att betala med kort, e-faktura/e-giro och direktbetalning, där fler bredbandsanvändare har provat dessa betalsätt. 16 Post- och telestyrelsen