MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Bilaga B AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Utveckling av Hammarbyverket Uppdragsnummer Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid värmeverket i Hammarby, Stockholm Karlstad Sweco Environment AB Karlstad Miljö 1 (53) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Linn Arvidsson Uppdragsledare Telefon direkt Mobil linn.arvidsson@sweco.se

2 Icke teknisk sammanfattning Inledning AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad ansöker om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt till fortsatt och utökad verksamhet vid värmeverket i Hammarby, Stockholm. Bolaget planerar att installera en eller två biopelletseldade pannor för att komplettera den nuvarande värmeproduktionen som idag baseras på värmepumpar och förbränning av bioolja. Den/de planerade nya pannorna bedöms kunna tas i drift under Hammarbyverkets strategiska lokalisering gör det möjligt att utnyttja värmen i det renade avloppsvattnet från Henriksdals reningsverk. Dessutom har anläggningen två biooljeeldade pannor som kompletterar värmepumparna med värmeproduktion. För att kunna säkerställa en jämn värmeproduktion kommer så stor andel bioolja som möjligt att ersättas av biopellets vilket har en mer stabil prisbild och möjliggör en säkrare bränsleförsörjning till anläggningen. Bioolja kommer dock fortsättningsvis att användas, men i betydligt mindre omfattning samt som reserv- och spetsbränsle. Att komplettera Hammarbyverket med en eller två nya pannor gör det också möjligt för att avveckla mindre så kallade spetsanläggningar på andra platser i Stockholm. Det frigör mark som kan användas till andra ändamål t.ex. bostäder. Men det är även bättre för miljön att använda större anläggningar såsom Hammarbyverket före spetsanläggningar som ofta eldas med fossilolja. Ett utbyte av köldmedel för värmepumparna pågår liksom en ökning av produktionskapaciteten för kyla. En viss förändring av hamnverksamheten kommer också att ske i och med att biopellets kommer att lossas. Tillstånds- och samrådsprocessen Samråd med berörda parter har utförts. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram som ett led i bolagets ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. I MKB:n jämförs miljökonsekvenserna av den ansökta verksamheten med ett nollalternativ, som innebär att planerade förändringar inte genomförs. Miljökonsekvenser Direkta konsekvenser Miljökonsekvenser under anläggningsskedet utgörs främst av buller, vibrationer och damning från anläggningsarbeten och arbetsmaskiner vilket temporärt kan försämra luftkvaliteten i närområdet. Arbetena medför utsläpp till luft från arbetsmaskiner samt viss risk för läckage eller spill av drivmedel eller olja. Eventuella markföroreningar hanteras i enlighet med 10 kap 9 Miljöbalken. Anläggningsarbetena kan temporärt även medföra störningar för transporter till och från närliggande verksamheter under byggskedet. Uppförandet av den/de planerade biopelletspannorna innebär även en åtgång av anläggningsmaterial. 2 (53)

3 Planerad exploatering sker på redan ianspråktagen industrimark. Området utgörs av plana asfalterade ytor, några planterade träd, en parkeringsplats samt en mindre förrådsbyggnad. Närområdet bedöms sakna ekologiska värden. Anläggningen kommer att vara i drift dygnet runt. Lossning av biopellets kommer att ske dagtid 7-18, ca 1-2 dagar i veckan under eldningssäsong. Vid normal drift förkommer endast begränsade utsläpp till luft från anläggningen. Miljökonsekvenserna av dessa utsläpp bedöms bli små. Från Hammarbyverket sker inget utsläpp av vatten direkt till recipient. Identifierade händelser som skulle kunna skada tredje person respektive yttre miljö skall reduceras med medel som är ekonomiskt försvarbara och står i proportion med risken. Indirekta konsekvenser Indirekta miljökonsekvenser utgörs främst av utsläpp till luft och klimatpåverkan samt nyttjande av biobränsle och biopellets som resurs. 3 (53)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 7 2 Inledning Bakgrund Motiv till utveckling av Hammarbyverket Lokalisering Ansökan avser Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 11 3 Beskrivning av ansökt verksamhet Befintlig verksamhet Planerade förändringar Anläggningsenheter Kajförstärkningsarbeten 17 4 Alternativ Nollalternativ Sökt alternativ Alternativ lokalisering Alternativ utformning 19 5 Samråd Samråd med myndigheter Samråd med allmänhet och enskilda 21 6 Förutsättningar och omgivningsintressen Riksintressen och andra allmänna intressen Naturmiljö Vattenmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö och fornlämningar Boendemiljö Transporter Farled Närliggande verksamheter 26 7 Bedömningsunderlag Nationella och lokala miljömål Skyddade områden 29 4 (53)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7.3 Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer för vatten Riktvärden för buller Kommunala planer 30 8 Avgränsningar Verksamhetsavgränsning Avgränsning för miljökonsekvenser Avgränsning av berörda aspekter 31 9 Förutsedda miljökonsekvenser Boende- och vistelsemiljö Naturmiljö Riskaspekter Markförhållanden Risk för översvämning Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till luft Råvaror och energi Hantering av kemikalier Hantering av avfalls- och restprodukter Transporter och trafik Sammanvägda miljökonsekvenser Konsekvenser av nollalternativet Konsekvenser av sökt verksamhet Avstämning mot miljömål Nationella miljömål Lokala miljömål 52 5 (53)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Underbilagor B1: Bullerutredning B2: Riskanalys B3: Spridningsberäkning B4: Säkerhetsdatablad 6 (53)

7 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn Postadress AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad Stockholm Besöksadress Hammarbyverket Hammarby kajgata 5 Telefon Organisationsnummer Ombud Kontaktperson Mats Björk Alrutz advokatbyrå Tel Nadja Pilpilidou Tel Fastighetsbeteckning Hammarby gård 11, Mårtensdal 2 och Hammarbyhöjden 1:1 Preliminär prövningsgrund A40.40, C40.110, B63.10 Kommun Län Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Stockholms kommun Stockholms Län Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Stockholms kommun 2 Inledning 2.1 Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till ändrad och utökad verksamhet vid Hammarbyverket i Stockholm. Avsikten är att det nya tillståndet ska utgöra ett grundtillstånd som reglerar bolagets samlade verksamhet vid Hammarbyverket och kajområdet Södra Hammarbyhamnen, nu och i framtiden. Bolaget planerar att uppföra en eller två nya pannor och införa ett för Hammarbyverket nytt bränsle, biopellets. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. Hammarbyverket togs i drift 1986 och svarar tillsammans med Högdalenverket för huvuddelen av den fjärrvärme som produceras i Stockholms södra fjärrvärmenät. 7 (53)

8 Hammarbyverket är även en viktig produktionsanläggning för fjärrkyla till det nät som försörjer Stockholms centrala delar, Globenområdet m.m. I Stockholms södra fjärrvärmenät ingår förutom Högdalen- och Hammarbyverken, även ett antal mindre värmeverk som tidigare använts för att producera fjärrvärme i egna lokala nät under södra fjärrvärmenätets uppbyggnad och idag snarast fungerar som spets- och reservanläggningar Det södra fjärrvärmesystemet ingår som en integrerad del i det sammankopplade system som sträcker sig från Södertälje i söder, via Stockholms södra och centrala delar till Lidingö i nordost (Figur 1). Detta innebär att värmeproduktionen i Hammarbyverket påverkar utnyttjandet av anläggningar inte bara i södra fjärrvärmesystemet, utan i stort sett hela regionen. Figur 1. Det sammankopplade fjärrvärmesystemet i södra Stockholm där Hammarbyverket utgör en basproduktionsanläggning. 2.2 Motiv till utveckling av Hammarbyverket Hammarbyverket var en pionjär i landet när det gällde att ersätta fossila oljor med biooljor. Tillgången på biooljor har på senare år blivit alltmer volatil, d.v.s. fluktuationer mellan åren kan vara betydande, något som innebär att förutsägbarheten i bränsleförsörjningen försvåras. En mer stabil försörjning av biobränsle till konkurrenskraftiga priser till Hammarbyverket är därför ett av Fortum Värmes prioriterade områden för den fortsatta utvecklingen av fjärrvärmen i Stockholm. Den/de planerade biopelletseldade pannorna utgör även ett viktigt tillskott för att säkra spets- och reserveffekt i det sammankopplade systemet. 8 (53)

9 På kort sikt finns inget större effektbehov som motiverar ny effekt, däremot ser Fortum Värme framför sig dels en avveckling av mindre anläggningar och dels att äldre anläggningar på andra produktionsplatser kan behöva ersättas. Att koncentrera fjärrvärmeproduktionen till några få och större anläggningar, bland annat Hammarbyverket, är bättre ur flera perspektiv än att ha produktionen utspridd. Fjärrvärmens grundidé är en basproduktion i resurs- och klimateffektiva anläggningar som t.ex. Hammarbyverket och enklare så kallade spetsanläggningar med få drifttimmar. Möjligheten att uppföra ny kapacitet i Hammarbyverket är en viktig del i denna reinvesteringsplan. Avvecklingen av mindre spetsanläggningar möjliggör även att mark skulle kunna frigöras och nyttjas till andra ändamål t.ex. bostäder. Hammarbyverket är strategiskt lokaliserat intill Henriksdals reningsverk för att utnyttja spillvärmen i det renade avloppsvattnet. Detta var och är än idag en viktig del i miljöambitionerna för utvecklingen av Hammarby sjöstad. I Hammarbyverket installerades även oljepannor som skulle dels fungera som reserv och dels kunna spetsa temperaturen på fjärrvärmen från värmepumparna vintertid. Detta är fortfarande anledningen till att verket behövs på sin nuvarande plats och att både värmepumpar och hetvattenpannor måste kunna fungera parallellt på samma plats 2.3 Lokalisering Hammarbyverket ligger centralt beläget, intill Södra Hammarbyhamnen strax söder om Södermalm i Stockholm (Figur 2). Den/de nya pannorna planeras anläggas i direkt anslutning till det befintliga pannhuset vid Hammarbyverkets anläggningsområde (Figur 3). Område för befintlig och planerad verksamhet vid Hammarbyverket Figur 2. Översiktskarta. Kartan används enligt tillstånd av Lantmäteriet: Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (53)

10 Figur 3. Situationsplanen redovisar en möjlig lokalisering av planerad ny panna/nya pannor inom området. Nya anläggningsdelar är streckade. 2.4 Ansökan avser Ansökan omfattar fortsatt verksamhet vid den befintliga anläggningen inklusive hamnverksamhet samt nybyggnad och drift av en eller två nya biopelletseldade pannor. Enligt nuvarande planering dimensioneras den/de nya värmepannorna för en installerad tillförd effekt på max 180 MW. Pannan/pannorna ersätter produktionen i de befintliga pannorna som då får en minskad drifttid och en mer utpräglad roll som spets- och reservpannor 10 (53)

11 Avsikten är att det nya tillståndet ska utgöra ett grundtillstånd som reglerar bolagets samlade verksamhet vid Hammarbyverket och kajområdet Södra Hammarbyhamnen, nu och i framtiden. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. Ett projekt pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten i syfte att effektivisera produktionen av kyla, framförallt sommartid då nuvarande produktionssätt leder till relativt stora mängder överskottsvärme som i dagsläget inte har någon användning. Projektet innebär att en av de befintliga värmepumparna sommartid byggs om för mer effektiv kylaproduktion med högre kapacitet och bättre verkningsgrad. När kylasäsongen är över återställs värmepumpen för att återigen primärt producera värme när värmebehovet ökar. 2.5 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utgör en del av handlingarna tillhörande tillståndsansökan för den ansökta verksamheten. MKB:n har tagits fram i enlighet med de krav som anges i 6 kap. miljöbalken och enligt information från Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade verksamheten kan medföra på människor och miljö samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. Vidare är syftet också att identifiera och bedöma faktorer i omgivningen som kan påverka verksamhetens säkerhet. Denna MKB utgör därmed prövningsunderlag som belyser miljökonsekvenserna, inte bara av de planerade ändringarna utan också av den samlade framtida verksamheten vid Hammarbyverket och tillhörande kajområde i Södra Hammarbyhamnen. 3 Beskrivning av ansökt verksamhet 3.1 Befintlig verksamhet Vid Hammarbyverket produceras fjärrvärme och fjärrkyla. Merparten värme produceras via värmepumpar som använder renat avloppsvatten från Henrikdalsverket som värmekälla. Vid behov nyttjas reserv- och spetsproduktion genom förbränning av bioolja och användning av el till elpannor. Produktionsenheterna vid den befintliga verksamheten utgörs av: 7 värmepumpar 2 biooljeeldade pannor (OP1 och OP2) 2 elpannor, samt kylanläggning (produktion av fjärrkyla) vattenturbin 11 (53)

12 Förutom ovanstående enheter består anläggningsområdet av värmeverket med kontorsdel, tre lagringscisterner för bioolja (volym mellan m 3 och m 3 ), en lagringscistern för Eo1 (volym 60 m 3 ), två cisterner för lagring av sotvatten med en sammanlagd volym om 200 m 3 samt två hetvattenackumulatortankar på 2400 m 3 vardera. Lossning av bränsle sker vid kajen på fastigheten Hammarbyhöjden 1:1. Kajområdet upplåtes med arrende från Stockholms hamn Fjärrvärme Renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk leds i bergtunnlar till en bassäng placerad under värmepumparna i Hammarbyverket. Från bassängen pumpas avloppsvattnet vidare till värmepumparnas förångare. Avloppsvattnet har i detta läge en temperatur på ca 7 22 C. I förångarna kyls avloppsvattnet samtidigt som köldmediet tar upp värme och förångas. Det förångade köldmediet passerar därefter genom en eldriven kompressor, varpå trycket och temperaturen ökas. Köldmediet växlas sedan mot fjärrvärmevattnet i en kondensor och kondenseras. Fjärrvärmevattnet har nu hettats upp till ca C och transporteras via rörbryggan till pannorna där vattnet värms till rätt temperatur innan det distribueras vidare ut till fjärrvärmekunderna. I tre av värmepumparna används köldmedium R22. Varje värmepump innehåller cirka 23 ton köldmedium. I fyra av värmepumparna används det klorfria köldmediet R134a. Dessa värmepumpar innehåller mellan 21 och 33 ton köldmedium. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. En vattenturbin som kan återvinna delar av den effekt som åtgår att pumpa avloppsvattnet till värmepumparna finns installerad i spillvattensystemet. För att bibehålla fjärrvärmeproduktionen under kalla perioder och/eller då vattenflödet från avloppsreningsverket är lågt, spetsas produktionen med biooljepannorna. Hetvattenpannorna är en integrerad del av verksamheten och behövs för drift tillsammans med värmepumpanläggningen. Dessa pannor är anslutna till en gemensam skorsten. För att kunna jämna ut lastvariationer mellan tillgänglig produktion och kundernas behov över dygnet används de två hetvattenackumulatorerna. 12 (53)

13 Figur 4. Principskiss av värmepump Fjärrkyla Fjärrkyla kan produceras till en kapacitet på totalt cirka 40 MW. Den ena av värmepumparna är omkopplingsbar till kylmaskin med en produktionskapacitet på 16 MW fjärrkyla. Ytterligare 24 MW fjärrkyla kan produceras i kylhuset där man utnyttjar kallt renat avloppsvatten från två av värmepumparna vilka är försedda med så kallade strilförångare Vattnet från strilförångarna leds till värmeväxlare i kylhuset där fjärrkylavattnet kyls ner till rätt temperatur och distribueras ut till kunderna på nätet. Efter att det renade avloppsvattnet har passerat fjärrkylaanläggningen leds det åter till Henriksdals reningsverk. Ett projekt pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten i syfte att effektivisera produktionen av kyla, framförallt sommartid då nuvarande produktionssätt leder till relativt stora mängder överskottsvärme som i dagsläget inte har någon användning. Projektet innebär att en av de befintliga värmepumparna sommartid byggs om för kylaproduktion med högre kapacitet och bättre verkningsgrad. Förväntad ökad kylaproduktion är ca (53)

14 MW. När kylasäsongen är över återställs värmepumpen för att återigen primärt producera värme när värmebehovet ökar Gällande tillstånd För verksamheten vid Hammarbys värmeverk gäller tillståndsbeslut enligt miljöskyddslagen daterat med ett flertal kompletterande tillstånd och beslut. Under 2007 ingav bolaget en s.k. IPPC-redovisning enligt förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter. Redovisningen syftade till att säkerställa att verksamheten vid Hammarbyverket uppfyller kraven i IPPC-direktivet. Genom den senaste kompletteringen av grundtillståndet uppfyller verksamheten kraven enligt miljöbalken. 3.2 Planerade förändringar Vid Hammarbyverket planeras uppföras en ny biopelletspanna alternativt två nya biopelletspannor med en installerad tillförd effekt på totalt max 180 MW. Pannan/pannorna kommer även att kunna eldas med bioolja. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Den nya pannan/pannorna omfattar pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till existerande skorsten samt bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen samt lagring av bränsle. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Byggnationer och eventuella förstärkningsarbeten vid kajen kommer att ske. Ett konverteringsprogram pågår enligt tidigare anmälan till tillsynsmyndigheten där köldmedium R22 i värmepumparna ersätts av det klorfria R134a. Konverteringen beräknas vara slutförd inom de närmaste åren. 3.3 Anläggningsenheter Bränsle och bränslehantering Huvudbränslet till de befintliga oljepannorna OP1 och OP2 utgörs i dagsläget av biooljor. Den förnyelsebara andelen av bränslet till Hammarbyverket är 99,8 %. Eldningsolja 1 (Eo1) används i mindre utsträckning vid start, stopp samt torkeldning. Biooljan transporteras till Hammarbyverket med pråm som dras av bogserbåt eller med fartyg. Oljan lossas vid kaj. Under ett år lossas cirka 30 pråmar och cirka 7 fartyg. Varje lossning av en pråm tar cirka 4 timmar medan ett fartyg lossas på cirka timmar. Hammarbyverket har en cistern på 6100 m3 och två på 3000 m3 för bioolja samt en cistern på 60 m3 för eldningsolja. Oljan som levereras till Hammarbyverket analyseras avseende svavelhalt och oljekvaliteten provtas och analyseras regelbundet. Samtliga cisterner har spilloljegrop med oljelarm. 14 (53)

15 Den/de nya pannorna är avsedd att huvudsakligen elda biopellets på råvara från skog och jordbruk, inklusive energigrödor. Pannan/pannorna är även avsedda att kunna elda bioolja Det för Hammarbyverket nya bränslet, biobiopellets, planeras att levereras med båt eller pråm med en uppskattad medelkapacitet på ton per båt alternativt ca ton per pråm. Biobiopellets lossas antingen med lossningsutrustning monterad ombord på fartyget/pråmen eller med en eller två vakuumsugar monterade på kajen Ett transportband matar biopellets till två bränslesilos på vardera m 3. Lossningskapacitet är cirka ton/h. Endast vid nödsituation såsom båthaveri, mycket svår vinter etc. bedöms transport per bil komma att bli aktuellt. Bränsle transporteras vidare från silos till en kvarnanläggning för pulverisering. Från kvarnanläggningen leder transportledningar till varje brännare i biopelletspannan/- pannorna. Bioolja till pannorna kommer att transporteras, lagras och hanteras likvärdigt som i dagsläget Rökgasrening Oljepannorna har i dagsläget ett rökgasåterföringssystem för att reducera emissioner av kväveoxid från anläggningen. Rökgasåterföringssystemet återför rökgaser till sekundärluftsystemet och kan reducera emissionerna av kväveoxid med % jämfört med om kall förbränningsluft utnyttjas. Efter oljepannorna sitter elfilter för avskiljning av stoft. Rökgaserna leds ut i en ca 100 meter hög elipsformad skorsten. Avskilt stoft (flygaska) från elfiltret transporteras, efter mellanlagring i containers, till deponi. Rökgasreningen för den/de nya biopelletspannan/-pannorna kan utföras på två sätt beroende på vilken typ av NOx system som väljs, SNCR eller SCR. Båda alternativen är möjliga men rökgasrening med SNCR rekommenderas med främsta anledning att metoden uppvisar bättre kostnadseffektivitet, d.v.s. lägre kostnad per avskilt kg NOx. De två alternativen SCR och SNCR beskrivs närmare i avsnitt Rökgasåterföringssystemet för de befintliga biooljepannorna behålls. För de/de nya pannorna kommer stoftet i rökgaserna att avskiljas i någon typ av filter där slangfilter är huvudalternativ och elfilter ett möjligt alternativ, se avsnitt Eventuellt kommer även svavelabsorbent att tillsättas före slangfiltret vid de tillfällen då bioolja eldas i pannan/pannorna Vattenanvändning och vattenrening Vattenanvändning 15 (53)

16 Hammarbyverket försörjs med vatten från stadsvattensystemet. Vid befintligt verk uppgår förbrukningen till cirka 6-8 m 3 /h eller cirka m 3 per år (vid hög förbrukning). Efter utbyggnaden förväntas det totala behovet av stadsvatten uppgå till cirka m 3 /år. Vattnet används till spolvatten, sanitära ändamål, laboratorium och processvatten i form av matarvatten och spädvatten till pannor och fjärrvärmesystem. Det befintliga vattenbehandlingssystemet antas ha kapacitet att försörja både de befintliga oljepannorna och den tillkommande biopelletspannan/-pannorna med tillsatsvatten och även förse fjärrvärmenätet med påfyllningsvatten. Vatten som släpps från anläggningen delas upp i två flöden; till spillvatten och till deponi. Vid Hammarbyverket sker inget utsläpp av vatten direkt till recipient. Till spillvattennät Hammarbyverket är anslutet till Stockholm Vatten AB:s avloppsnät. Spillvattnet från Hammarbyverket leds till Henriksdals reningsverk. Förutom sanitärt vatten och vatten från pannprocessen tillkommer vatten från nederbörd (dagvatten) och eventuellt brandvatten till spillvattennätet. I värmeverket finns en totalavsaltningsanläggning för beredning av matarvatten till el- och oljepannor samt spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Totalavsaltningsanläggningen regenereras med saltsyra och lut varav rejektet leds till en neutralisationsbassäng där vätskan ph-justeras medan rundpumpning sker före utpumpning till spillvattennätet. Till neutralisationsbassängen leds även vatten från laboratoriet. Pannorna OP1-OP2 vattensotas vid behov. Sotningsvattnet som uppkommer leds till en sedimenteringsbassäng där stoft sedimenterar. Det renade sotvattnet från sedimenteringsbassängen ph-justeras vid behov till ph 6-10,5 vid eldning av fossila oljor. Vid eldning av biooljor är det inte nödvändigt med någon ph-justering av sotvattnet. Även tillkommande biopelletspanna/-pannor behöver vattensotas. Sotvatten kommer på samma sätt som för den existerande anläggningen att släppas till spillvattennätet efter sedimentering och provtagning alternativt återföras till processen. I sista hand kan sotvatten komma att skickas till deponi. Från anläggningen finns inget kontinuerligt flöde av vatten till spillvattennätet. Mängden matarvatten som används vid pannprocessen idag uppgår maximalt till cirka m 3 /år. I och med utbyggnaden förväntas förbrukningen av matarvatten till samtliga pannor uppgå till totalt m 3 /år vilket motsvarar en fördubbling av dagens behov. Spillvatten från golvbrunnar går till en spillvattengrop med ett antal oljevarnare. Larmar en oljevarnare stoppas utpumpningen till spillvattennätet och spillvattengropen slamsugs och det oljehaltiga slammet transporteras till deponi. Oljehalten, mätt som oljeindex, i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde vid besiktning inte överstiga 50 mg/l. Dessutom tillkommer vatten från nederbörd och eventuellt brandvatten. Med en normal årsnederbörd av cirka 600 mm/år innebär detta en total nederbördsvolym av cirka m 3 /år, utan hänsyn tagen till eventuell avdunstning. 16 (53)

17 Avloppsvatten från duschar och toaletter som leds till spillvattennät är idag cirka m 3 per år. Detta kommer inte att förändras i och med ombyggnaderna. Det förekommer inga utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från anläggningens rökgasrening eftersom rökgasreningen inte genererar något avloppsvatten. Renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk som utnyttjas i värmepumparna leds tillbaka till reningsverket för att släppas ut i Saltsjön. Till deponi Neutralisationsbassängen töms och rengörs från utfällda salter/slam vid behov. Slammet transporteras till deponi och har en årsmängd på cirka 10 m 3. Det slam som uppstår vid sedimentering av sotvatten sugs upp och transporteras vidare till deponi. Mängden slam från sotvattnet som sänds till deponi uppgår i dagsläget till cirka 100 m 3 /år. Efter framtida utbyggnad beräknas den totala mängden slam som sänds till deponi uppgå till cirka m 3 /år. Den/de nya pelletspannorna kan komma att innebära att vatten används för askhantering, till ett flöde på cirka 150 m 3 /år. Det antas att flygaskan kan komma att deponeras torrt och att bottenaskan kan komma att innehålla upp till 50 viktprocent vatten vid deponi. Eventuellt kan även bottenaskan komma att hanteras torrt. 3.4 Kajförstärkningsarbeten I tillståndsansökan ingår kajförstärkningsarbeten och anslutning för landström Kajförstärkning Kajförstärkningsarbeten främst i form av pålning kommer eventuellt att utföras för att möjliggöra lossning av biopellets vid kajen intill Hammarbyverket. En eller två vakuumlossare kan komma att stå på Fortums arrenderade kajområde. Inga arbeten kommer att utföras i vattnet. Figur 5. Plan över kajen och planerat läge för en vakuumlossare 17 (53)

18 3.4.2 Anslutning av landström Fortum Värme har föreslagit att landströmsanslutning av fartyg vid kajen preliminärt sker enligt de pilar som markerats i Figur 6. Figur 6. Planerade lägen (redovisas med två pilar) för anslutning av landström. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet utgår från verksamheten vid dagens befintliga produktionsanläggning i Hammarbyverket. Verksamheten drivs vidare med stöd av gällande tillstånd fast med en produktion och bränsleförbrukning baserad på fjärrvärmebehovet 2016 då den sökta anläggningen beräknas att tas i drift. Nollalternativet innebär därmed att någon ny panna inte uppförs. Utan förnyelse av pannbeståndet försvåras möjligheterna att säkra en fortsatt biobränsleförsörjning till Hammarbyverket. Ej heller uppförs ny kapacitet i Hammarbyverket vilken bidrar till att skapa förutsättningar för avveckling av mindre spetsanläggningar samt äldre anläggningar på andra produktionsplatser. 4.2 Sökt alternativ Sökt alternativ omfattar dels fortsatt verksamhet vid den befintliga anläggningen dels utveckling av anläggningen enligt följande: En eller två nya biopelletseldade panna på totalt max 180 MW installerad tillförd effekt byggs varvid de två befintliga pannorna OP1 och OP2 förblir biooljeeldade och övergår till mer utpräglad spets- och reservdrift. 4.3 Alternativ lokalisering Vid all nyetablering uppkommer påverkan på omgivningen. Enligt miljöbalken ska lokalisering väljas utifrån vad som är lämpligt för att uppnå verksamhetens ändamål samt medför minsta omgivningspåverkan avseende hälsa och miljö. 18 (53)

19 Hammarbyverkets placering styrdes främst av närheten till Henriksdals reningsverk i syfte att nyttja det renade spillvattnet i verkets stora värmepumpar. Detta var den grundläggande idén med miljökonceptet kring Hammarby Sjöstad så som det formulerades när området började utredas för bebyggelse. Att flytta eller lägga ner anläggningen har inte utretts närmare då bolagets bedömning är att den fungerar väl och fyller en viktig samhällsfunktion samt att kostnader för en flytt/avveckling inte skulle stå i proportion till de eventuella fördelar som skulle uppstå. Hetvattenpannorna är en integrerad del av verksamheten och behövs för drift tillsammans med värmepumpanläggningen. Pannorna värmer tidvis fjärrvärmevatten från värmepumpanläggningen till rätt temperatur innan det distribueras vidare ut till fjärrvärmekunderna. En placering av en tillkommande panna någon annanstans i nätet minskar därför inte behovet av pannkapacitet i Hammarbyverket. Vidare kommer den planerade biopelletspannan placeras i anslutning till redan befintligt värmeverk, utan att ytterligare mark tas i anspråk eller annan mark i närheten hindras från exploatering. På plats finns därmed också redan infrastruktur och samordning av inkommande transporter. Detta skapar samordningsvinster. 4.4 Alternativ utformning De alternativa utformningar för den/de nya biopelletspannan/-pannorna som redovisas nedan rör alternativa förbränningstekniker och alternativa metoder för rökgasrening. Alternativen beskrivs närmare i den tekniska beskrivningen Förbränningsteknik De vanligaste teknikerna vid storskalig förbränning av biobränsle är rosterpannor (fast eller rörlig), pulverbrännarsystem eller fluidiserad bädd (FB). Rosterpanna Förbränning av biobränsle i rosterpanna är lämpligt för svårare bränslen som våta bränslen eller bränslen med större fraktioner. Jämfört med pulverförbränning kräver en rosterpanna mindre bränslebehandling och kostnaden för bränslehanteringssystem med kringutrustning blir mycket mindre. Rosterpannor används för flera biobränslen i dagsläget, men då inga kända referensanläggningar i denna storleksordning har hittats med en produktion med biopellets anses det därför att det vore en stor risk för Hammarbyverket att implementera en rosterpanna då biopellets är det aktuella bränslet. De största tekniska riskerna med att använda en rost är svårigheten att reglera temperaturen på rosten, med hänsyn till biopellets som är ett torrt bränsle. Vidare är det svårt att kontrollera temperaturen ovanför rosten då finfraktion kan ställa till problem i slutet av pannan. Dessa partiklar rycks med av förbränningsluften och brinner sent, i värsta fall i konvektionsdelen. Det är även ett problem att pannan kommer att operera 19 (53)

20 med många starter och stopp eftersom rosterpanna är långsammare att starta och stoppa. Fluidiserad bädd (FB) Det som utmärker FB-system är god förbränning samt en stor flexibilitet vad gäller bränsleval. FB kan användas då svårare bränslen ska förbrännas. FB-system förbränner även biopellets effektivt men systemet är komplext och blir betydligt dyrare än pulverförbränning och bedöms därför inte vara ett alternativ för Hammarbyverket. En FBpanna bedöms som svårare att rymma inom den i detaljplanen föreskrivna bygghöjden. Pulverbrännare Pulverbrännarsystem för biobränsle är praktiskt, särskilt om bränslet levereras som biopellets. Det krävs dock att pelletsen krossas till ett pulver före förbränningen. Kännetecknade för pulverbrännare är reglerbarhet, samt att start och stoppsekvenserna är snabba. Tekniken har ofta använts vid konvertering av oljepannor. Förbränningstekniskt är stor och snabb reglerbarhet en stor fördel vid pulverförbränning. Hela förbränningsförloppet sker i eldstaden, (torkning, förgasning, och slutförbränningsfasen) vilket gör pannan relativt kompakt. Flertalet storskaliga referensanläggningar som nyttjar träpulverförbränning finns, bland annat Hässelby, Fittja och Herning i Danmark. En panna med pulverbrännare som kan utnyttja samförbränning mellan biopellets och olja är att föredra för ansökt planerad verksamhet Rökgasrening Utöver förbränningstekniska åtgärder kommer kväveoxider reduceras med katalytisk rening, SCR, och/eller med selektiv icke katalytisk reduktion, SNCR. SCR är en reningsmetod som miljömässigt inte är motiverad på grund av hög kostnad per avskild kg NOx (250 kr/kg) i jämförelse med SNCR. Båda metoderna är att betrakta som bästa tillgängliga teknik (BAT). I teknisk beskrivning görs en jämförelse mellan de olika metoderna för rökgasrening. Stoftet i rökgaserna kommer att avskiljas i ett filter där slangfilter utgör huvudalternativ och elektrofilter ett möjligt alternativ. Slangfilter har högre avskiljningsförmåga jämfört med elektrofilter. Eventuellt kommer även svavelabsorbent att tillsättas innan slangfiltret vid de tillfällen då bioolja eldas i pannan/pannorna. Konsekvensbedömningen utgår från att rökgasrening sker med SNCR och slangfilter. 20 (53)

21 5 Samråd Befintlig och planerad verksamhet vid Hammarbyverket utgör en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. MKB och samråd har genomförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 MB. Separata samråd hålls med dels berörda myndigheter såsom Länsstyrelsen, Stockholms Stad med flera och dels med särskilt berörda i närområdet, föreningar, företag och allmänheten. Fortum arrangerade även ett öppet hus i anslutning till samrådet med allmänheten. Samrådsredogörelse inklusive protokoll från samrådsmöten samt inkomna yttranden bifogas som bilaga till ansökan. 5.1 Samråd med myndigheter Samrådsmöte med Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholms läns samt Storstockholms Brandförsvar genomfördes den 18 november Samrådsmöte med Stockholm Vatten genomfördes den 5 december Samråd med ytterligare myndigheter har skett genom utskick av information om den planerade utvecklingen. Samrådssvar har inkommit från Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Stockholms Stad Exploateringskontoret, Stockholms Stad Stadsbyggnadskontoret samt Trafikverket. 5.2 Samråd med allmänhet och enskilda Ett samrådsunderlag samt kallelse till samrådsmöte sändes till enskilda som kan antas bli särskilt berörda, samt verksamhetsutövare och organisationer i anslutning till verksamheten. Information och kallelse till samrådsmöte har också skett via annonsering i DN, Svenska Dagbladet och Mitt i Söderort. Samrådsmöte med enskilda samt med en bredare allmänhet hölls den 26 januari och den 13 februari Samrådsmötet den 13 februari hölls separat för Brf Seglatsen. 21 (53)

22 6 Förutsättningar och omgivningsintressen 6.1 Riksintressen och andra allmänna intressen Inga riksintressen eller andra allmänna intressen finns inom det planerade verksamhetsområdet eller i områdets omedelbara närhet. Inom en radie på 3 km från den planerade verksamheten ligger ett antal riksintressen och skyddade områden som presenteras nedan, se Figur 7. Cirklarna motsvarar ett avstånd av 1, 2 och 3 km från Hammarby värmeverk. Figur 7 Riksintressen och naturreservat i omgivningarna kring Hammarbyverket. Kartan är hämtad från Sveriges länskartor ( Den befintliga och planerade verksamhetens lokalisering är markerad med röd cirkel. De svarta cirklarna markerar 1, 2 resp. 3 km radie. 6.2 Naturmiljö Naturreservat Hammarbyverket ligger ca 1,5-2 km från Nackareservatet. Reservatet består formellt av två reservat, ett inom Stockholms kommun och ett inom Nacka kommun vilka tillsammans utgöt ett ca 850 ha stort område. Områdets natur är mycket varierande med stora skogsområden, sjöar och våtmarker. Trots närheten till storstaden kan man uppleva vildmarkskänsla och träffa på flertalet djurarter som räv, rådjur, älg och flertalet 22 (53)

23 skogsfåglar. Området har årligen miljontals besökare. Inom området finns även ett välbyggt system av cykel- och promenadvägar. Natura 2000 Dammtorpssjön inom Nackareservatet, ca 3,5 km från Hammarbyverket, utgör Natura 2000-område. 6.3 Vattenmiljö Hammarby Sjö ligger sydost om Södermalm, och var från början en insjö som stod i förbindelse med Järlasjön i Nacka. På 1920-talet, när Hammarbyslussen öppnades, sänktes Hammarby Sjö och blev en vik av Saltsjön. Vid höga vattenstånd i Mälaren släpps vatten ut genom en kulvert vid Hammarbyslussen, vattnets uppehållstid i Hammarby Sjö är då bara 3-4 dagar. Vatten kommer också via Sickla sluss från sjöarna i Nacka. På sommaren är tillflödena obetydliga, både från Mälaren och från Nackasjöarna. En fisktrappa förbi Sickla sluss gör att havsöring kan vandra upp till Nackaån som mynnar i Järlasjön. Ytvattenförekomsten Strömmen Hammarby sjö tillhör ytvattenförekomsten Strömmen, vilken sträcker sig från Hammarbyslussen till Saltsjön (Figur 8). Förekomsten har klassificerats till måttlig ekologisk potential till följd av övergödning och morfologiska förändringar. Arbetet med planering, genomförande av åtgärder och att åtgärdens effekt uppnås kommer att ta tid, och därför har Vattenmyndigheten fastställt miljökvalitetsnormen god ekologisk potential med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 NFS 2008:1). Strömmen bedöms inte uppnå god kemisk status idag. Miljökvalitetsnormen för tributyltenn-föreningar och EU-gränsvärdet för halt kvicksilver (Hg) i fisk överskrids. Vattenförekomsten omfattas av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus. Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av de förorenande ämnena i vattenförekomsten till Vid Hammarbyverket finns inget utsläpp av vatten till recipient. 23 (53)

24 Figur 8. Ytvattenförekomsten Strömmens utbredning. Den befintliga och planerade verksamhetens lokalisering är markerad med röd cirkel. 6.4 Friluftsliv och rekreation I samband med exploateringen av Hammarby Sjöstad har promenadvägar anlagts längs stränderna. Det finns många serveringar nära vattnet, och platser för fritidsbåtar i Sickla Kanal. I väster och sydost finns koloniområden och ett fåtal parker på ett avstånd av ca 600 m. Årstaskogen är belägen på ett avstånd av ca 400 m från Hammarbyverket och Nackareservatet på ett avstånd av 1,5 2 km. Nacka- Erstavik utgör även ett riksintresse för friluftsliv vilket ligger ca 2 km sydost om verket. 6.5 Kulturmiljö och fornlämningar Stockholms innerstad med Djurgården utgör riksintresse för kulturmiljö. Det är en storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och 24 (53)

25 byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Gränsen för riksintresset går längs med Hammarby kanal på motstående sida av Hammarbyverket. Årsta centrum, Gamla Enskede och Skogskyrkogården är områden som utgör riksintresse för kulturmiljövård, men de ligger på ca 1, 5-3 km avstånd från verket. Inom närområdet för Hammarbyverket har inga fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar registrerats. De närmsta fasta fornlämningar och kulturhistoriska lämningar som finns registrerade kring verket ligger ca m från anläggningsområdet, bl.a. en fästning/skans, en begravningsplats samt brännkyrkor. 6.6 Boendemiljö Hammarbyverket är centralt beläget intill Södra Hammarbyhamnen, strax söder om stadsdelen Södermalm. Hammarbyverkets industriområde avgränsas i norr av Hammarbykanalen och i väster av ett detaljplaneområde för kv Fredriksdal m.m. där en ny bussdepå, kontor samt bostäder är under uppförande. Närmaste bostadsbebyggelse ligger på andra sidan Hammarbykanalen, Kv Tullstugan, cirka 100 meter norr om anläggningen. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse i söder är Hammarbyhöjden på cirka 200 meters avstånd från värmepumpanläggningen. I dagsläget byggs Södra Hammarbyhamnen ut och planen är att även bygga en gångväg, cykelväg samt en enkelriktad bilväg mellan Hammarbyverket och hamnen. Förutom bostäder inom kv Fredriksdal planeras även för bostäder öster om Hammarbyverket inom kv Skeppshandeln/Linjefarten. Detaljplanerna för dessa områden är upprättade så att ett skyddsavstånd om 100 m mellan verket och planerade bostäder kan uppfyllas. Dessutom ska en kontorsbarriär eller motsvarande finnas innan bostäder uppförs. 6.7 Transporter Verksamheterna i området alstrar trafik, både med personbilar, tyngre transporter och sjöfart. Gällande vägtransporter utgör Textilvägen idag huvudtillfartsväg för tyngre transporter till Hammarbyverket. Tyngre transporter till bl.a. Jehander och Betongindustrin går i dag via Hammarby Allé och Mårtensdalsgatan. Tungt trafikerade vägar i området utgörs av Johanneshovsbron och Skanstullsbron väster om Hammarbyhamnen. I Figur 9 redovisas trafikflöden (årsmedeldygn) i området idag. Siffrorna är från Stockholms stads senast genomförda trafikmätningar på respektive väg (med antagandet att årsmedeldygn är 90 % av medeltrafik på vardagar, enligt Stockholm Stads Trafikkontor). Mätningarna för respektive väg är genomförda olika år. Andelen tung trafik är ej mätt men antas utgöra ca 6 % i genomsnitt för samtliga vägar. 25 (53)

26 Skanstullsbron (2010) Skansbron (2010) Hammarby Allé (2011) Johanneshovsbron (2010) Textilvägen (2011) Hammarbybacken (2006) Hammarbyvägen (2009) Figur 9. Dygnstrafikflödet på de närmast anslutande vägarna till verket. Siffror avser årsmedeldygn (ÅMD) och är tagna från Stockholms stads senaste trafikmätningar. Mätningarna är utförda olika år för olika vägar och anges inom parentes. Den befintliga och planerade verksamhetens lokalisering är markerad med röd cirkel. 6.8 Farled Farleden i Hammarby kanal är utpekad av Sjöfartsverket som riksintresse för kommunikationsanläggning på grund av sin speciella funktion för sjötransportsystem. Skyddet avser funktionen för både befintliga och planerade anläggningar. 6.9 Närliggande verksamheter Hammarbyverkets område redovisas i Figur (53)

27 Lossning av bränsle vid kaj. Figur 10. Hammarbyverkets tomtområde, på bilden avgränsad med röd linje. Verksamheten omfattar även lossning av bränsle vid kaj. Hammarbyverkets område sträcker sig mot norr till Hammarby Kaj. I väster återfinns området Fredriksdal. En nyligen framtagen detaljplan medger att planområdet bebyggs med bussdepå, kontor och bostäder. Planen vann laga kraft 26 april Den föreslagna utbyggnaden är ytterligare ett steg i ett av Stockholm stads stadsutvecklingsprojekt, omvandlingen av industriområdet söder om Hammarby sjö till den nya stadsdelen Hammarby Sjöstad. Väster om detaljplanerat område går Skansbron, Skanstullsbron och Johanneshovsbron. Öster om Hammarbyverket ligger detaljplaneområde Hammarby Gård. Planen anger kontor, handel i bottenvåningen mot Hammarby Allé samt bostäder. Kontorsbyggnaderna måste uppföras före eller i samband med intilliggande bostadsbebyggelse, som skyddsbarriär mellan värmeverket och bostäderna. 27 (53)

28 I söder avgränsas anläggningen för värmeverket av Hammarby Allé och Tvärbanan. Rörbryggan mellan värmeverket och värmepumpanläggningen går över Hammarby Allé. Strax väster om värmepumpanläggningen ligger Stockholm Gas reservblandningsstation för stadsgas. Söder och öster om värmepumpanläggningen förekommer främst kontor, förskola och skola, Fryshuset och lagerlokaler. Väster om anläggningen återfinns Jehanders och Betongindustri med en av sina stora cementdepåer för Stockholmsområdet. Jehanders/ Betongindustri Stockholm Gas Fryshuset Figur 11. Översikt över omgivande verksamheter. Den befintliga och planerade verksamhetens lokalisering är markerad med röd cirkel. Källa: GoogleEarth, bilddatum (53)

29 7 Bedömningsunderlag 7.1 Nationella och lokala miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och trygga en god hushållning med naturresurser. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att de flesta viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år Stockholms nya miljöprogram för perioden omfattar sex övergripande mål som sammanfattar stadens ambitioner inom miljöområdet. För hela Hammarby Sjöstad finns ett miljöprogram som definierar stadsdelens miljöprofil. I miljöprogrammet anges allmänna mål samt operationella inriktningsmål för olika miljöfaktorer med siktet inställt på 2005 respektive Skyddade områden Riksintressen och andra allmänna intressen presenteras i avsnitt Miljökvalitetsnormer för luft I miljöbalkens 5:e kapitel och i förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft regleras tillåtna halter i utomhusluft för ett antal ämnen. Hammarbyverkets betydelse för miljökvalitetsnormerna för luft presenteras i avsnitt Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) utgör grunden för europeisk och svensk vattenförvaltning. Direktivet är implementerat i svensk lagstiftning och för samtliga vattenförekomster i Sverige har miljökvalitetsnormer föreskrivits. Miljökvalitetsnormerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster, det vill säga alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten ska nå god status till år 2015 och att statusen med avseende på kvalitet och kvantitet inte får försämras. Det finns under vissa förutsättningar utrymme för undantag där andra allmänintressen ska vägas mot vattenförvaltningens krav. Bedömningen av ekologisk och kemisk status baseras exempelvis på resultat från genomförda provtagningar i vattnet och påverkansanalys av utsläpp till vattnet. Vattenförekomsters status klassas med avseende på ekologisk och kemisk status som dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Utifrån vattnets aktuella status ställer en miljökvalitetsnorm krav på att vattnets ursprungliga kvalitet uppnås och upprätthålls. Befintlig och tillkommande verksamhet vid Hammarbyverket ligger i anslutning till ytvattenförekomsten Strömmen (SE ) som i enlighet med svensk 29 (53)

30 vattenförvaltning klassificerats till ett så kallat kraftigt modifierat vatten, dvs en ytvattenförekomst vars fysiska karaktär har förändrats väsentligt till följd av mänsklig verksamhet av stor samhällsnytta. Vattnets ekologi är därmed redan negativt påverkad och den ekologiska statusen är sämre än god. Området har samtidigt ett stort samhällsekonomiskt intresse där mänsklig påverkan kommer att ske fortsättningsvis och av tekniska eller kostnadsskäl kan därför inte god ekologisk status uppnås. För kraftigt modifierade vatten tillämpas därmed inte samma kvalitetskrav om ekologisk status som för naturliga vattenförekomster. Istället är kravet att uppnå god ekologisk potential. Det innebär att dessa vattenförekomster ska uppnå så god ekologisk kvalitet som möjligt utan att det har för stor negativ inverkan på den verksamhet som ligger till grund för förklarandet. 7.5 Riktvärden för buller Utomhusriktvärden för externt industribuller finns idag för nyetablerad och för befintlig industriell verksamhet. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med nya råd och riktlinjer för externt industribuller. Sannolikt kommer riktvärden i nivå med vad som idag gäller för nyetablerad industri att gälla för all industriell verksamhet framöver. Värdena nedan avser frifältsvärden utomhus vid bostäder. 50 dba ekvivalentnivå dagtid (kl ) 45 dba ekvivalentnivå kväll (kl ) 40 dba ekvivalentnivå natt (kl ) Under anläggningstiden gäller Naturvårdsverkets rekommendationer; Buller vid byggarbetsplatser (NFS 2004:15). 7.6 Kommunala planer Befintlig anläggning för fjärrvärmeproduktion och planerad utveckling av anläggningen berör fastigheterna Hammarby gård 11 och Mårtensdal 2 som ägs av Stockholms stad men upplåts med tomträtt till AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Kajområdet Hammarbyhöjden 1:1 upplåts med arrende från Stockholms hamn. Hammarbyverket byggdes på befintliga fastigheter 1986 och inga planer finns på att utöka fastigheten utöver nu gällande gränser eller förändra markanvändningens art. En mindre justering av fastighetsgränsen mot väster respektive mot öster är dock aktuell som del i stadens pågående exploateringsprojekt inom kv Fredriksdal och kv Skeppshandeln/Linjefarten. På fastigheterna gäller stadsplanebestämmelser för Hammarby industriområde inom stadsdelarna Norra och Södra Hammarby samt Johanneshov i Stockholm (daterat 18 okt 1940). Enligt bestämmelserna får området bebyggas för industriellt och därmed jämförligt ändamål. Hammarbyverkets anläggningsområde utgör idag mark för endast industriell verksamhet. 30 (53)

31 8 Avgränsningar 8.1 Verksamhetsavgränsning Verksamheten omfattar den verksamhet Fortum Värme kommer att bedriva inom området för befintlig anläggning för fjärrvärmeproduktion samt planerad ny/nya pannor på fastigheten Hammarby Gård 11. Verksamhetsområdet är avgränsat med staket. Dessutom omfattas kajområdet på fastigheten Hammarbyhöjden 1:1. Ledningar och rör för distribution från verksamheten, liksom tillfartsvägar och farled utanför verksamhetsområdet, ingår inte i den sökta verksamheten. Dessa betraktas som separata ledningsanläggningar. 8.2 Avgränsning för miljökonsekvenser Den påverkan på miljön som den planerade anläggningen bedöms medföra sker dels under anläggningsfasen och dels vid permanent drift. Miljöpåverkan av anläggningens drift utgörs av såväl positiv som negativ påverkan på miljön och kan delas upp i direkta och indirekta effekter. Bedömningen av de direkta miljökonsekvenserna begränsas geografiskt till verksamhetens påverkansområde, vilket för de flesta miljökonsekvenser bedöms vara verksamhetens närområde. Vad gäller utsläpp till luft bedöms dock konsekvenserna vara regionala och/eller globala. Bedömningen av indirekta miljökonsekvenser inkluderar effekter som uppkommer till följd av den sökta verksamheten men som sker genom verksamhet på annan plats än vid anläggningen. Några indirekta miljökonsekvenser för den ansökta verksamheten bedöms vara förändringar i andra delar av nätet, konsekvenser av transporter med båt och bil inom närområdet samt konsekvenser hos slutkund, det vill säga mottagaren av den fjärrvärme som levereras. Beskrivning av effekter och konsekvenser av utsläpp till luft omfattar utsläpp från och med att råvaran, det vill säga bränslet i form av bioolja och biopellets, nått produktionsanläggningarna. Påverkan av utvinning, produktion och transport av råvarorna innan dessa nått produktionsanläggningarna beskrivs inte. Bedömningen av vilka miljökonsekvenser ansökt verksamhet kan medföra utifrån utsläpp till luft och vatten har gjorts utifrån antagande om SNCR och slangfilter. 8.3 Avgränsning av berörda aspekter I Tabell 1 redovisas verksamhetens påverkan under byggskedet samt vid permanent drift efter planerade förändringar fördelade på olika aspekter i fyra olika klasser. De aspekter som bedömts få betydande, måttlig eller liten positiv eller negativ påverkan beskrivs mer ingående och konsekvensbedöms i kapitel 9. De aspekter som den ansökta verksamheten inte bedöms påverka behandlas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. 31 (53)