Kvinnors upplevelser av taktil massage under förlossningens latensfas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnors upplevelser av taktil massage under förlossningens latensfas"

Transkript

1 Kvinnors upplevelser av taktil latensfas 10 Karin Andrén, leg. barnmorska Lena Störholt, leg. barnmorska Ingela Lundgren, leg. barnmorska, universitetslektor PhD WOMEN S EXPERIENCES OF TACTILE MASSAGE DURING THE LATENT PHASE OF LABOUR. ABSTRACT Massage during childbirth has a potential to decrease pain and anxiety. A special vulnerable group are women with prolonged latent phase (cervix dilation not more than 3 cm), since a prolonged labour is connected to several delivery complications. The aim of the study reported here was to describe women s experiences of tactile massage during the latent phase of labour. 10 primiparous women, who had received tactile massage for 30 minutes after admission to the delivery unit, were interviewed one day after childbirth. The interviews were tape-recorded and analysed using a phenomenological method. The setting was Södra Älvsborgs Hospital, Borås, Sweden. The essential structure indicates that the massage was a turning point that put them back on track. A turning point means that that the process of childbirth was changed. Being back on track implies for the woman to get further in the process by releasing her thoughts and follow the process of childbirth. Thereby the woman could relax and recover her strength. The essential structure can be further described by its three themes: to relax and recover one s strength, to put the thoughts out of mind, to have somebody present for the woman. KEY WORDS: labour, tactile massage, women s experiences Bakgrund Att möta en kvinna som kommer till förlossningsavdelningen med smärtsamma sammandragningar, innan förlossningens aktiva fas har påbörjats, är en välkänd händelse för en barnmorska. Kvinnan befinner sig då i latensfasen som börjar vid förlossningens start och varar till livmodermunnen har en öppningsgrad av 3 cm (1). Denna del av förlossningen kan pågå under en längre eller kortare tidsperiod med mycket individuella variationer (i medeltal 8,5 timmar för förstföderskor och 3,5 timmar för omföderskor) (1). Inom förlossningsvården är det viktigt att skilja mellan förlossningens latensfas och aktiva fas. Anledningen är dels att man vill undvika onödiga ingrepp i tidigt förlossningsarbete och dels långdragna förlossningar som är relaterat till en ökning av antalet komplikationer (2). Förlossningen går över i en aktiv fas när kvinnan har regelbundna smärtsamma sammandragningar och livmodermunnen är öppen 3 4 cm (1). En lång latensfas kan leda till ett flertal problem för den födande kvinnan. Trötthet på grund av sömnbrist kan medföra lägre smärttolerans (3). Kvinnor beskriver hur de kan tappa kontrollen över situationen och känna sig uppgivna då den vaginala undersökningen inte bekräftar det värkarbete de själva upplever (2, 3). En från början positiv inställning till förlossningen kan därigenom förvandlas till en negativ (3). Sammantaget skapar detta en oro hos kvinnan över hur hon skall orka med hela förlossningen vilket kan leda till en ond cirkel av trötthet, spänning, rädsla och uppgivenhet (2). När förlossningen väl är i det aktiva skedet kan kvinnan uppleva att den egna kraften inte räcker till (3). När det gäller handläggningen av latensfasen är rekommendationen att noga skilja mellan latensfas och aktiv fas och att i första hand vårda kvinnor på förlossningsavdelningen som är i ett aktivt förlossningsarbete (1). Kvinnor i latensfasen skickas därför efter bedömning som regel hem. I mån av behov kvarstannar kvinnan dock på förlossningsavdelningen. För den kvinna som är i latensfasen och önskar farmakologisk smärtlindring är grundinställningen på de flesta förlossningsavdelningar att kvinnan ska vara i ett aktivt förlossningsarbete innan t.ex. epiduralbedövning kan ges, även om en individuell bedömning kan resultera i ett undantag från denna regel (4). Ibland ges läkemedel till dessa kvinnor i smärtstillande, värkreducerande och avslappnande syfte. Dessa läkemedel kan dock ge biverkningar hos såväl mor som barn. Dåsighet, hjärtklappning, illamående yrsel och koncentrationssvårigheter kan drabba den blivande mamman. Läkemedlen passerar över till barnet och kan ge svårtolkade fosterhjärtljudskurvor, takykardi samt andningsdepression vid födseln (5). Ett flertal icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder används inom förlossningsvården i Sverige och över världen, t.ex. massage i olika former(6). En studie från USA visar att «massage therapy» under förlossningen ger en snabbare förlossning, en kortare sjukhusvistelse och en lägre frekvens depression efter förlossningen (7). I denna studie instruerade en massage terapeut blivande pappor i en teknik som innebar lätta rörelser med moderat tryck över hela kroppen. En annan studie som utvärderade «massage therapy» under graviditeten visade att de kvinnor som erhöll massage var mindre oroliga inför förlossningen, kände sig bättre till mods, sov bättre och hade mindre komplikationer under förlossningen (8). En studie från Taiwan visar att 30 minuters rytmisk massage av rygg, axlar och ländrygg har en smärtstillande effekt under hela förlossningen, inklusive under latensfasen. Dessutom visar studien att massage har en lugnande effekt under latensfasen (9). En form av massage är taktil massage. Ordet taktil kommer från det latinska «tactus», vilket betyder känsel och beröring (10). Tekniken innebär lätta strykningar på t.ex. hand, rygg och fot. Vid massagen används vegetabilisk olja som värms i händerna före behandlingen. Metoden bygger också på en helhetssyn som innebär att i varje situation se till den enskilda människan. Beröring genom taktil massage syftar till att skapa tillit, trygghet och bekräftelse oberoende av mottagarens tillstånd. Massören strävar efter att vara närvarande, fokuserad och koncentrerad på den person som masseras (10). Taktil massage har utvärderats inom olika verksamhetsområden inom sjukvården. Inom palliativ vård är metoden ett sätt att vara med patienten och används främst för att ge lugn och avslappning (11). Taktil massage ger också högre livskvalitet och mindre medicinanvändning för patienter med stroke (12), minskar smärta och förbättrar välbefinnandet hos patienter inom intensivvård (13), samt reducerar blodsockernivåer hos diabetespatienter (14). Sammanfattningsvis visar studier att olika former av massage har en potential att vara smärtlindrande och påverka välbefinnandet i positiv riktning. En grupp som är speciellt utsatt under förlossningen är de kvinnor som kommer till förlossningsavdelningen med smärtsamma sammandragningar under latensfasen och inte vill åka hem i avvaktan på ett aktivt förlossningsarbete. Hur vanligt förekommande detta fenomen är inom förlossningsvården är svårt att veta eftersom Socialstyrelsens statistik inte kan besvara frågan. Dock är det ett vanligt kliniskt problem som är bekant för verksamma barnmorskor och läkare. En studie från Taiwan visar att 30 minuters rytmisk massage kan vara smärtlin-

2 drande och lugnande för denna grupp av kvinnor. Det är dock den enda studie som utvärderat olika skeden. Det finns inga studier från svensk förlossningsvård som utvärderat massage under förlossningen och ingen som studerat taktil massage som metod. Dessutom saknas det kunskap som beskriver kvinnors upplevelser av massage under förlossningen. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av taktil latensfas. Metod För att på djupet kunna beskriva kvinnors upplevelse har en kvalitativ metod grundad i ett livsvärldsperspektiv använts (15). Studien består av intervjuer med kvinnor utförda med fenomenologisk ansats (15). Syftet med denna metod är att få en ökad förståelse för ett fenomen genom att lyfta fram dess essentiella innebörder (15). Grunden för fenomenologi är Husserls uppmaning till forskningen att «gå till sakerna själva» för att studera världen så som den erfars, varierad och komplex, dvs. att inta ett livsvärldsperspektiv. Fenomenologisk metod innefattar några grundläggande principer. Enligt Giorgi (16) har fenomenologisk metod en beskrivande ansats. För det första är analysen baserad på intervjupersonernas konkreta erfarenheter av ett fenomen. För det andra innebär metoden en deskriptiv dataanalys, dvs. ingen tolkning utförs. Öppenhet och följsamhet inför intervjupersonernas erfarenhet av fenomenet är central för metoden (15). Metoden kräver också att forskaren strävar efter att «parentessätta»(16) och «tygla»(15) sin tidigare erfarenhet och kunskap om fenomenet för att underlätta öppenhet och följsamhet inför det som studeras. Genomförande Studien är en del av ett större projekt som utvärderar massage inom olika verksamhetsområden vid Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås. I projektet ingick en utbildning till diplomerad taktil massör enligt en metod utarbetad av Ardeby (17). Förlossningsavdelningen ingick i projektet och två barnmorskor utbildades (KA och LS). Hela projektet har bedrivits som ett samverkansprojekt mellan SÄS och Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås samt Institutionen för omvårdnad vid Göteborgs universitet. Deltagare Samtliga förstföderskor som kom till förlossningsavdelningen med smärtsamma sammandragningar utan vattenavgång och befann sig i latensfasen, dvs. livmodermunnen var ej öppen mer än 3 cm inbjöds att deltaga i studien. Kvinnorna skulle också ha uttryckt önskemål om att få kvarstanna på förlossningsavdelningen. Studien ägde rum under 1,5 månads tid från slutet av november 2002 till februari För att inte störa den första kontakten mellan kvinnan och barnmorskan erbjöds endast massage till de kvinnor som de deltagande barnmorskorna (KA och LS) mötte och vårdade. Kvinnorna fick både muntlig och skriftlig information angående studien och kunde när som helst avbryta om de så önskade. De tolv första kvinnorna som önskade delta fick under 30 minuter taktil massage på ryggen samt om de så önskade masserades fötterna eller händerna. Under massagen spelades avslappnande musik och belysningen var dämpad. Ingen tillfrågad kvinna tackade nej till att delta i studien. Av de tolv deltagande kvinnorna födde 11 barn och en gick hem i avvaktan på etablerat värkarbete. Denna kvinna återvände till förlossningsavdelningen efter ca 3 dygn hemma. Kvinnornas ålder varierade mellan år. 10 av de kvinnor som fick taktil massage intervjuades på BB-avdelningen, ca 1 dygn efter förlossningen. Intervjuerna utfördes i ett enskilt rum på avdelningen av den av de två deltagande barnmorskorna som inte hade vårdat och masserat kvinnan (KA och LS). Intervjuerna varade minuter och spelades in på band. En inledande fråga användes: «Kan du beskriva din upplevelse av taktil massage.» Dataanalys Intervjuerna analyserades med en fenomenologisk ansats enligt Giorgi (16) och Dahlberg (15). Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades av intervjuarna (KA och LS) i samverkan med forskaren (IL). Analysarbetets syfte var att beskriva fenomenets essentiella struktur och dess olika teman. Genom hela analysarbetet har fenomenet «kvinnors upplevelse av taktil latensfas» varit i fokus och arbetsgången har inneburit ett pendlande mellan helhet, del och helhet. Först genomlästes varje intervju noggrant för att få en känsla för helheten och bli bekant med materialet. Därefter markerades «meningsbärande enheter» i texten, dvs. data började delas in olika delar som gav mening till det undersökta fenomenet. I denna fas var ett öppet och följsamt förhållningssätt viktigt så att fenomenet kunde visa sig i all sin komplexitet. I nästa steg abstraherades de meningsbärande enheterna till olika kluster. Klusterskapandet innebär ett sammanförande av meningsbärande enheter som ansågs höra samman och som gavs olika namn. I denna fas av analysarbetet genomlästes intervjuerna ånyo i sin helhet och arbetet pendlade mellan de konkreta intervjuerna och de abstrakta klustren. Slutligen genomfördes nästa abstraktion där de olika klustren fördes samman till teman och slutligen till en essentiell struktur som beskrev fenomenets essens. Etiskt tillstånd för att genomföra intervjuerna erhölls från etisk kommitté. Tillstånd erhölls också från verksamhetschef på förlossningsavdelningen. Resultat I resultatet framträder följande teman: Att slappna av och återhämta nya krafter Att släppa tankarna Att någon är närvarande för kvinnan Att slappna av och återhämta nya krafter Kvinnorna beskriver hur massagen gav dem en stunds vila och därigenom en möjlighet att slappna av och återhämta nya krafter. Avslappningen kunde till och med medföra att kvinnorna somnade under behandlingen. Kvinnorna beskriver hur de hade känt sig trötta, oroliga, spända, irriterade samt nervösa när de kom till förlossningsavdelningen. De hade haft värkar under många timmar och hade därför inte fått någon möjlighet till vare sig vila eller sömn. Jag kände mig trasig när jag kom till förlossningen och sedan fick jag massagen och kunde slappna av så fint (1) För jag spände mig så vid varje värk när man men det hjälpte till att man kunde bara slappna av och flyta med på något sätt (3) Jag var ju ganska nervös också så man fick ju ett lugn det tyckte jag var jätteskönt (4) Tiden mellan värkarna beskriver kvinnorna som en skön stunds vila som hjälpte dem att återhämta krafter. Viloperioden med- 11 KARIN ANDRÉN, LENA STÖRHOLT OG INGELA LUNDGREN

3 12 förde också att kvinnorna upplevde värkarna som kortare och lättare att hantera. När kvinnorna upplevde att de blev mer avslappnade kände de sig också lugnare och deras oro kunde mildras. Massagen blev därigenom ett distraktionsmoment som hjälpte kvinnorna att lättare möta förlossningen. Värken gjorde ju den gjorde ju ont men istället för att spänna hela kroppen så kunde jag liksom slappna av på ett helt annat sätt (3) Det var skönt att kunna slappna av och det sen så även om hon hade varit färdig med ryggen så kändes det som hon var fortfarande kvar och masserade så det blev nästan lite bedövat och det var jätte skönt (4) Att släppa tankarna Att släppa tankarna innebar att följa med i det som hände i stunden i stället för att vara så fokuserad på förlossningsförloppet. Kvinnorna beskriver hur massagen hjälpte dem att låta tankarna vandra fritt. Massagen blev ett avbrott som gav kvinnan något annat än den kommande smärtsamma värken att rikta sin uppmärksamhet på. Utan jag kunde liksom dåsa nästan och ungefär som jag är på väg att somna att tankarna bara vandrar. Fritt så där. Så det var en stor skillnad faktiskt (3) För min del blev jag väldigt lugn. Försvann bort någon annanstans. Jag till och med vid något tillfälle nästan somnade in och såg liksom att jag satt där och höll mina barn och det var alltså moln som jag var på, det var någon helt annanstans var jag. Det var något lugn som bara la sig över mig. För jag var någon annanstans var jag (8) Att släppa tankarna innebar också att inte tänka framåt på vad som kunde hända under förlossningen. Kvinnorna upplevde att massagen gav något annat att tänka på än den smärta de i stunden upplevde. Oroliga tankar om vad som skulle hända längre fram i förlossningsarbetet och om kvinnan skulle klara av att hantera förlossningen kunde också skingras. Svårt att slappna av så jag låg där och väntade på att snart kommer nästa värk, snart gör det ont snart kommer jag att få jätte ont, men när man fick massagen så glömde man liksom av att tänka på det (9) Och ja det tog ju verkligen tankarna bort ifrån det man höll på med, det var väldigt skönt (6) Att någon är närvarande för kvinnan Att någon är närvarande för kvinnan innebar att en central del av massagen var den omtanke, omsorg och närhet barnmorskan förmedlade. Kvinnorna upplevde sig vara privilegierade över att få barnmorskans närvaro. Kvinnorna kände att någon brydde sig om dem och fanns nära. De kände också att de inte var ensamma vilket hjälpte dem att slappna av. Den värme som barnmorskans händer förmedlade via massagen var en viktig del av närvaron. Att någon som sitter så, bara ägnar sig åt en. Likadant när hon masserade händerna kändes skönt hon bara höll i handen (10) Att jag mådde så bra psykiskt och då menar jag att det var så skönt när någon brydde sig om mig (7) Man kände att man inte var ensam och gjorde att jag kände mig mer avslappnad (5) Kvinnorna beskriver att kombinationen av massage, värme, dämpad belysning och musik var en rogivande positiv upplevelse. Den fridfulla stämningen hjälpte kvinnan att slappna av. Det var lite nedsläckt och det var avslappnande musik, väldoftande oljor och jag blev jättelugn (9) Essensbeskrivning Den essentiella strukturen av kvinnors upplevelse av taktil latensfas kan uttryckas som en «vändpunkt som fick dem på banan igen». Med en vändpunkt menas att kvinnorna upplevde att förlossningsförloppet av massagen ändrade inriktning. Kvinnorna beskriver hur de hade kommit till förlossningsavdelningen i ett tillstånd av trötthet, oro och ängslan och med en upplevelse av att ha genomgått en längre tids värkarbete. Trots denna upplevelse var de bara i början av sitt förlossningsarbete. Att i denna situation få möta en barnmorska som var närvarande för kvinnan blev för dem en vändpunkt. Att komma på banan igen innebär att ha en upplevelse av att komma in i förlossningsprocessen igen. Kvinnorna uttrycker att massagen hjälpte dem att vara närvarande i förlossningsförloppet genom att släppa tankarna och bara följa med i det som hände. De kunde därigenom slappna av och återhämta nya krafter. Diskussion Resultatet från denna studie visar att kvinnorna upplevde taktil massage som en vändpunkt som hjälpte dem att slappna av, släppa tankarna och följa med i det som hände. Kvinnorna beskriver också hur de vid ankomsten till förlossningen hade en förhoppning om att få en bekräftelse på att förlossningen var igång och att de kände sig trötta, spända och ganska nervösa när de anlände till förlossningen. Att få beskedet att förlossningen inte kommit in i den aktiva fasen upplevdes stressande vilket bekräftas av tidigare studier (3, 4). Att enbart se till livmodermunnens öppningsgrad kan av kvinnan upplevas som att hennes värkarbete inte blir bekräftat. Risken är då att hon upplever att hon inte «platsar» vilket kan kännas som ett nederlag och ge en ond cirkel av trötthet, stress etc. (3, 4). Att i denna situation få möta en barnmorska som är närvarande för kvinnan och ger taktil massage upplevdes mycket positivt av kvinnan. Betydelsen av att kvinnan ska känna sig bekräftad i varje skede av förlossningen är oerhört viktigt. Bekräftelse är en central del av barnmorskans arbete enligt tidigare studier (18). Det är intressant att kvinnorna i denna studie uttryckte att de var privilegierade som fick en närvarande barnmorska under 30 minuters taktil massage. Har vi så lite tid för den födande kvinnan att hon ska behöva känna sig utvald av denna vårdhandling kan man fråga sig. Denna studies resultat måste dock relateras till sin kontext, svenska kvinnor som fött barn på sjukhus i en medelstor stad. Kvalitativa intervjuundersökningars resultat kan inte generaliseras till att gälla barnafödande kvinnor oavsett tid och rum utan måste alltid kontextualiseras. Styrkan med metoden är dock att den på djupet kan beskriva ett fenomen och därmed öka förståelsen vilket en kvantitativ ansats inte förmår. För forskningsfrågan i detta arbete, att belysa kvinnors upplevelse av taktil massage anser vi att en kvalitativ ansats var nödvändig. Däremot innebär detta faktum inte att en kvantitativ ansats kan besvara andra frågeställningar när det gäller taktil massage. Barnmorskans närvaro var centralt för kvinnans upplevelse av taktil massage. Detta bekräftas av ett flertal studier som visar att mötet mellan kvinnan och barn-

4 morskan är det mest betydelsefulla för en positiv upplevelse av förlossningen (19). Eftersom mötet är så centralt är det viktigt att påpeka att det är troligt att både barnmorskan och den födande kvinnan måste vara positiva till taktil massage för att de gynnsamma effekterna som finns beskrivna i denna studie ska uppstå. Om barnmorskan masserar kvinnan mekaniskt utan att förmedla närvaro, är det troligt att utfallet skulle bli ett annat för kvinnan. Taktil massage kanske inte heller passar alla kvinnor som kommer till förlossningen under latensfasen. Men eftersom det är en enkel metod som också är lätt att avbryta om kvinnan så önskar, borde dessa aspekter inte hindra att metoden blev tillgänglig för de kvinnor som så önskar. Massage och beröring är ett verktyg som barnmorskor i olika kulturer genom alla tider använt sig av. Hippokrates, ca 380 f. Kr. dokumenterade massagens användande i medicinsk vård (20). Den traditionella barnmorskan, som verkade förr i vårt land och som fortfarande finns i vissa länder i världen har som sin viktigaste roll att stödja kvinnan och ge henne massage under förlossningen (20 22). Var det den medicinska vårdens fokusering på risker och komplikationer som gjorde att massage som ett viktigt redskap för barnmorskan försvann från förlossningsvården? Idag är dock massage på väg tillbaka i en ny form anpassad till modern förlossningsvård och fördelarna är att den saknar biverkningar, är billig och kan vara en viktig faktor i relationen mellan barnmorskan och den födande kvinnan (9). Att massage kan påverka relationen mellan barnmorskan och kvinnan i positiv riktning bekräftas av en studie som visar att omtanke, närhet och uppmuntran är viktiga beståndsdelar (7). Det bekräftas också av kvinnorna som uttrycker en positiv upplevelse av att få känna den nära kontakt, goda omsorg och omtanke som taktil massage kan medföra. Eftersom barnmorskans närvaro är central för kvinnors positiva upplevelse av taktil massage uppkommer frågan om det är taktil massage eller kontakten med barnmorskan som är det centrala. Är det kanske så att kvinnan skulle vara lika positiv om hon fick ett samtal med en barnmorska som var helt närvarande för henne under 30 minuter? Detta kan vi bara spekulera kring eftersom metoden i sig innebär både en teknik och ett förhållningssätt som innefattar en helhetssyn på kvinnan (10). För att besvara ovanstående fråga skulle en studie behöva utföras där kvinnor randomiseras till taktil massage, samtal eller traditionell vård. Om taktil massage testas i en större skala skulle också frågeställningen kunna besvaras om massagen kan hjälpa kvinnan att komma in i ett etablerat värkarbete, som resultatet från denna studie indikerar. För 11 av de 12 kvinnorna som masserades kom förlossningsarbetet igång och endast en kvinna fick åka hem. Mer forskning behövs också där kvinnors situation under latenfasen belyses ur olika synvinklar. Kvinnorna beskriver hur taktil massage hjälpte dem att slappna av och följa med i förlossningsförloppet. Detta bekräftas av tidigare forskning (23) som visar att beröring kan vara ett uttryckssätt när ord inte längre räcker till eller har förlorat sin innerbörd. Många kvinnor sluter sig och går in i sig själva under förlossningen och är helt fokuserade på sina värkar och kommunikation kan då ske via kvinnans kropp (24). Att då kunna kommunicera utan ord, genom beröring, kan kännas lättare och mindre krävande för den födande kvinnan. Hon blir förstådd av barnmorskan som bekräftar hennes önskan om «tystnad» genom att kommunicera via händerna istället för med ord. Massage kan inte bara ges av de professionella utan är en idealisk väg att involvera vänner och anhöriga, som ofta känner sig hjälplösa under en förlossning (9). Kanske kan vi redan på mödravården lära och informera de blivande papporna om hur viktigt det är med delaktighet och stöd under förlossningen och betydelsen av närhet och trygghet för kvinnan. De kan genom att massera sina kvinnor skapa just detta. Massage under latensfasen kunde också vara ett redskap för mödravården så att inte kvinnan måste uppsöka förlossningsavdelningen i tidigt förlossningsarbete. Konklusion Förstföderskor som fick taktil massage under förlossningens latensfas upplevde massagen som en «vändpunkt som fick dem på banan igen». Centrala aspekter var att barnmorskan var närvarande för kvinnan, att massagen hjälpte kvinnan att släppa tankarna samt att kvinnan kunde slappna av och återhämta nya krafter. Mer forskning behövs för att utvärdera i vilka situationer och för vilka kvinnor taktil massage är en bra metod. Vi vill tillägna ett stort tack till Stiftelsen Föreningssparbanken Sjuhärad som genom sina medel gjorde det möjligt för oss att genomföra denna studie. Även ett tack till de kvinnor som deltog i studien. Godkjent for publisering Korrespondens: Karin Andrén, leg. barnmorska Förlossningsavdelningen Södra Älvsborgs Sjukhus SE Borås Lena Störholt, leg. barnmorska Förlossningsavdelningen Södra Älvsborgs Sjukhus Ingela Lundgren leg. barnmorska, universitetslektor PhD Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Referenser 1. Faxelid E, Hogg B, Kaplan A, Nissen E. Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, Socialstyrelsen. Handläggning av normal förlossning state of the art. Stockholm: Socialstyrelsen, Nystedt A, Högberg U, Wikman M, Lundman B. Förlångsammad förlossning en kvalitativ pilotstudie av kvinnors upplevelser. Vård i Norden 2000;55(20): Olofsson N. (red) Förlossningssmärta och dess behandling. Lund: Studentlitteratur, Ingemarsson I., Ingemarsson E. Elektronisk fosterövervakning. Lund: Studentlitteratur, Duddridge E. Using complementary therapies during the childbearing process. British Journal of Midwifery 2002;10(11): Field T, Hernandez-Reif M, Taylor S, Quintino O, Burman I. Labor pain is reduced by massage therapy. J. Psychosom. Obstet. Gynecol 1997;18(4): Field T, Hernandez-Reif M, Hart S, Theakston H, Schanberg S, Kuhn S. Pregnant women benefit from massage therapy. J. Psychosom. Obstet.Gynecol 1999;20(1): Chang M-Y, Wang S-Y, Chen C- H. Effects of massage on pain and anxiety during labour: a randomized controlled trial in Taiwan. Journal of Advanced Nursing 2002;38(1): Ardeby S. Taktil massage i vård och omsorg. Sjukskötersketidningen 1997; 4: Alexandersson M, Dehlén C, Johansson I, Petersson I, Langius A. Taktil massage som komplement i omvårdnadsarbetet i palliativ vård. Vård i Norden 2003;23(1): Olsson I, Rahm V-A, Högberg H. Taktil massage vid stroke och livskvalitet. Vård i Norden 2004;24(2): KARIN ANDRÉN, LENA STÖRHOLT OG INGELA LUNDGREN

5 Mindeord Johansson Hovstadius E, Styvberg E-M, Wendt A. Beröringsmassage i rogivande syfte på intensivvårdspatienter. Vård i Norden 2005;25(1): Andersson K, Wändell P, Törnkvist L. Tactile massae improves glycaemic control in women with type 2 diabetes: a pilot study. Pract Diab Int 2004; 21(3): Dahlberg K, Drew N, Nyström M. Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur, Giorgi A. The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of Phenomenological Psychology 1997; 28: Ardeby S. När orden inte räcker. Stockholm: Ambosantus, Berg M. Womens s experiences of complicated childbirth. Midwifery 1998;14: Lundgren I. Releasing and relieving encounters. Experiences of pregnancy and childbirth. (Diss.) Uppsala: Uppsala universitet. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Hedstrom LW, Newton N. (1986). Touch in labor: a comparison of cultures and eras. Birth 1986;13: Höjeberg P. Tröskelkvinnor. Barnafödande som kultur. Stockholm: Carlsson, Anderson S, Staugård F.Traditional Midwives. Göteborg: The Nordic School of Public Health, Adomat R, Killingworth A. Care of the critically ill patient: the impact of stress on the use of touch in intensive therapy units. Journal of Advanced Nursing 1994;19: Lundgren I, Dahlberg K. Midwives experience of the encounter with women and their pain during childbirth. Midwifery 2002; 2: Mindeord i anledning af Margrethe Lorensens død 30. oktober 2005, 63 år gammel.: Karin Anna Petersen, docent ved Pedagogiska Institutionen Uppsala Universitet, PIVOprogrammet og forskningsgruppen ESEP, adjungeret professor Deakin, Australien. En pionær er død. Må pionærånden fortsat leve. Professor Margarethe Lorensen er død i Danmark, 63 år gammel, efter et langt sygdomsforløb og et mangeårigt exodus. Margarethe Lorensen var den første danske sygeplejerske som erhvervede en ph.d.-grad og brugte den aktivt i sygeplejefaget tjeneste. Margarthe Lorensen fik stor national men måske endda større international betydning. Tidligt var Margarethe den, der for alvor forstod betydningen af den trend, der ville akademisering af sygeplejefaget og så nødvendigheden i at kunne definere et eget pleje- og omsorgfelt og modsvarende akademisk (teoretisk) kompetence. Et sygeplejefag med en egen autonom og relativ selvstændig videnskabelig disciplin, gerne i samarbejde med forskellige forskningsapproaches, men samtidig med et ønske om, at fastholde en relativ uafhængighed af såvel politiske, fagpolitiske som det domimante fag medicins interesser, uden dog at fornægte disse instansers store betydning. Ærindet var klart: at sygepleje kunne ikke alene praktiseres, men også studeres, analyseres, udvikles og finde fodfæste som fag i praktik som teori til gavn for de, som havde pleje behov og kvalificeret på det højest mulige grundlag gennem sygeplejerskernes muligheder for højeste akademiske uddannelse og adkomst til forskningsressourcer. Margarethe blev uddannet ved Den sønderjyske sygeplejeskole i 1964 og senere videreuddannet fra Danmarks Sygeplejerskehøjskole i Hun fik masterdegree i Education (pædagogik) fra Flagstaff, Arizona, senere en Degree of Master of Science in Nursing (sygeplejevidenskab) i 1972 fra Colorado Universitet i Denver, og sidst en ph.d.-grad i 1976 fra Arizona State University, også fra faget Education (pædagogik). Senere sygeplejersker der forsvarede ph.d.- afhandlinger i Danmark kom først drypvis i 1980 erne. Efter sine studier i USA blev Margarethe ansat i perioden , først som specialkonsulent siden fra 1977 som forskningskonsulent i Dansk Sygeplejeråd i København. Allerede i 1978 præsenterer Margarethe sine visioner i dansk sygepleje i et interview i tidsskriftet Sygeplejersken, som blev foretaget af Anne-Lise Salling, den senere første danske sygeplejerske med en dansk dr. med.grad og indehaver af et midlertidigt 5-årigt forskningsrådsprofessorat i Odense. Visionerne udmøntedes først i Dansk Selskab for Sygeplejeforskning (DSS), der også etableredes i 1978, hvor Margarethe forsøgte at samle autoriserede sygeplejersker med og uden akademisk skoling. Et forum for at mødes,forelæse og undervise og formidle akademiske sygeplejerskers arbejder. Ligesom Margarethe også konstruerede i sin ansats Dansk Institut for Sundheds- og Sygeplejeforskning, der etableredes i 1980, og hvor det stort anlagt udviklingsprojekt: MediumTerm Programme in Nursing/midwifery in Europe, var den direkte anledning til instituttets konstituering, som dog aldrig gav plads for visionerene i sin helhed eller dets ophavskvinde. Derimod satsede Margarethe sine indsatser i DSS, hvis formand hun var i 25 år frem til Til selskabet knyttedes også et meget læst tidsskrift kaldet: Tidsskrift for Sygeplejeforskning, der er udkommet regelmæssig 2 gange årligt siden da, og er det mest opdaterede om dansk sygepleje eller sygepleje internationalt, som findes i dansk regi. Fra 1985 initieredes også Sygeplejerskernes Forskningsfond, der har uddelt stipendier til støtte af klinisk forskning, hvor Margarethe var fondens formand frem til sin død. Margarethe havde «fornemmelse for spillet», og var altid på forkant med opkommende forskerspirer, det opkommende sygeplejevidenskabelige felt in spe, der langsomt sætter agenda og definerer paradigme, magt, og forskningsstrategier og giver et alsidigt billede af sygeplejeforskningsfeltet samtidig med, at selskabet altid konstruktivt har turdet udfordre det herskende doksa i sygepleje. Efter et kort ophold som sygeplejelærer ved Hvidovre sygeplejeskole, kom Margrethe til Den Danske Diakonissestiftelse først som viceforstander og siden som forstander for Geriatrisk hospital, som hun opbyggede helt baseret på at pleje- og omsorg skulle være de centrale kerneområder og veldokumenteret med medicin som hjælpedisciplin den omvendte orden. Hun fungerede der som «professor i geriatri» uden at have titlen formelt. Den sidste heltidsposition som Margarethe Lorensen var indehaver af var det første professorat hvortil man kongeligt udnævntes i Norge, professorat i Sykepleievitenskap, som hun besatte i 1987 ved Oslo Universitet, Institutt for Sykepleievitenskap, ISV, hvilket hun opretholdt frem til sin død i 2005, ligesom hun lidt senere var docent ved Høgskolen i Sogn og Fjordane i Førde. Som professor i Oslo var hun med i oprettelsen af den kliniske linje i afdelingsstudiet ved ISV, ligesom hun var med i opstarten af den europæiske arbejdsgruppe inden for sygeplejeforskning kaldet WENR. Margarethe var også medstifter af og president i Nordisk Akademi for sygeplejevidenskab. Dertil var Margarethe flittigt brugt i faglige råd og udvalg, ligesom hun var referee i flere internationale tidsskrifter. Danmark har først i år sommeren 2005 fået sine heltidsprofessorer i sygeplejevidenskab på Odense Universitet. Danmark blev aldrig Margarethes første arbejdsplads, så meget des tro større var glæden da Margarethe accepterede University of Deakins invitation til i samarbejde med Viborg Sygeplejeskole på Master of Health Science, Nursing, at være unitchair på masterprogrammets afgørende metodekurs, hvor de studerende skulle præcisere deres projektdesigns, forskningsmetoder, etiske ansøgninger og afdække forskningsfronten inden for området. Margarethe blev en meget opskattet kollega og underviser, en kyndig, konstruktiv og opmuntrende vejleder som personificerede hele sygeplejefagets historie med sin viden og indsigt, og hun var med til at eksaminere flere af det første holds studenter, der havde graduationceremoni i september 2005 på Viborg Sygeplejeskole. Det blev i spændingsfeltet mellem klinik (praktik) og studier heraf og uddannelsesspørgsmål (teori), at Margarethe bidrog til kundskabsproduktionen inden for sygeplejefaget og arbejdede visionært med sygepleje nationalt og internationalt. Margarethes engagement og interesse var unik, og hun satsede sig selv i arbejdet. I september 2005 skrev hun i en mail: «Jeg går på invalidepension om et år men jeg fortsætter med masteruddannelsen Deakin- Viborg.» Vi vil savne Margarethe på masteruddannelsen, som hun selv beskrev som noget af det bedste, der er hændt dansk sygepleje. Vi som har arbejdet tæt med Margarethe dér fik meget givet, og er hende stor tak skyldig. Margarethe gav sig selv som indsats og stillede store krav til sig selv fysisk som psykisk. Hun var en fighter en sej sønderjyde og vandt mange kampe for faget sygepleje og dets udøvere altid med tanke på patienternes vilkår. Men sejr over sygdom og død var uden for kampens rækkevidde, og mange er de projekter som næste generation af sygeplejersker og sygeplejeforskere må fortsætte og fuldføre. Margarethe skrev historie i live nu er hun selv historie. I et af hendes sidste mails skrev hun: «Vi skal mødes i København og ses lidt oftere når jeg flytter ned, så kan vi skrive sygeplejevidenskabens historie men der skal humor til humor er vigtigt.» Humor hjælp Margarethe til at objektivere de kampe og de fights og den udelukkelse, som er pionærens vilkår og styrke gennem «de udelukkedes klarsyn», som Bourdieu ville formulere det. Margarethe havde dette klarsyn. Ære være hendes minde

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården Unik utbildningsdag! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk möjlighet? Att i tidigt skede värdera riskförlossningar och underlätta det normala födandet

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning en viktig faktor för god vård

Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning en viktig faktor för god vård EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:81 Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning en viktig

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar

Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar Gravidyoga: Sträck ut och släpp på spänningar Innehållsförteckning I häftet: Att tänka på innan du börjar. Sid 4 Vad betyder det? Sid 4-5 Om Yoga Sid. 6 Om Meditation. Sid 7 Det långa djupa andetaget.

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Effekter på etablering av aktiv förlossning av taktil massage under latensfasen

Effekter på etablering av aktiv förlossning av taktil massage under latensfasen EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:8 Effekter på etablering av aktiv förlossning av taktil massage under latensfasen Annika Eek Carin Unosson Uppsatsens

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Patientinformation. Smärtlindringsmetoder

Patientinformation. Smärtlindringsmetoder 1 (7) Patientinformation Smärtlindringsmetoder Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder Akupunktur Fysisk aktivitet Dusch och bad Massage Sterila vattenkvaddlar Transkutan nervstimulering TENS Farmakologiska

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diagnostik av förlossningsskador

Diagnostik av förlossningsskador Diagnostik av förlossningsskador Eva Uustal MD, PhD Division of Obstetrics and Gynecology Department of Molecular and Clinical Medicine University Hospital of Linköping, Sweden 2014-08-27 2014-08-27 Vad

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12

Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Öppen Journal - Hur fungerar det? SFAM-Q nationell kvalitetsdag 2014-11-12 Ture Ålander, med dr, allmänläkare Institutionen för folkhälso- och vårdcetenskap, Uppsala Universitet Drivkrafter Ökad patientdelaktighet

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Manual FUJI Cyber Relax

Manual FUJI Cyber Relax 0 Manual FUJI Cyber Relax Helkroppsmassage Hela kroppen masseras i etapper under totalt 15 minuter. Ryggen masseras med en mekanisk 3D teknik plus luftkuddar som pressar på sidorna vilket ger en behaglig

Läs mer

Jag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig!

Jag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig! Jag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig! - En kvalitativ studie om motivation till fysisk aktivitet hos gravida. Caroline Risslén & Linda Persson UPPSATSEN Ett samarbete med Salut-satsningen Modul

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR Organisation för doulor och förlossningspedagoger i Skandinavien PROJEKTET DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR genomfördes i Göteborg från maj 2006 till mars 2007. Med finansiering från EU:s

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer