BRÄNDÖ METVIKSSTRANDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRÄNDÖ METVIKSSTRANDEN"

Transkript

1 DETALJPLANEÄNDRING NR 957 STADSDEL 16 KVARTEREN 2-10 OCH SAMT GATU- OCH REKREATIONSOMRÅDE BRÄNDÖ METVIKSSTRANDEN VASA STADS PLANLÄGGNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planeringsområdets läge Detaljplaneändringens syfte 5 2 SAMMANDRAG Detaljplaneändringen Genomförandet av detaljplaneändringen Olika skeden i planeringsprocessen Från start till stadsfullmäktiges beslut om återremittering Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet En allmän beskrivning av nuläget Olika skeden i byggandet och detaljplanläggningen av Brändö 3.2 Planeringssituationen, utredningar och beslut Planer som berör planeringsområdet Utredningar och beslut som gäller planeringsområdet, Utredningar efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEÄNDRINGEN Planeringsinitiativ, -behov och -beslut Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete 4.4 Mål för detaljplaneändringen Mål enligt utgångsmaterialet Mål som uppkommit under processen 4.5 Val av detaljplanelösning Utkast till detaljplaneändring, åsikter Förslag till detaljplaneändring, utlåtanden och anmärkningar Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN Detaljplaneändringens struktur och dimensionering Områdesreserveringar Detaljplanebeteckningar och -bestämmelser Namn Detaljplaneändringens konsekvenser 92 2

3 5.6 Störande faktorer i miljön 92 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEÄNDRINGEN Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidsplanering Risker 93 7 BLANKETT FÖR UPPFÖLJNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN 94 8 PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 96 BILAGOR 1. Plankarta till detaljplaneändringen 2. Illustration till detaljplaneändringen 3. Bygganvisningar för tomter med områdesskydd ÖVRIGA SKRIFTLIGA UTREDNINGAR SOM ANSLUTER SIG TILL DETALJPLANEÄNDRINGEN: 1. Österbottens museum och Vasa stadsplanering 1999 och Värdefulla byggnader i Vasa II 2. Österbottens museum, Anne Majaneva-Virkola Brändö, Metviksstranden. Justering av den byggnadshistoriska inventeringen Österbottens museum, Anne Majaneva-Virkola Brändö, Metviksstranden. Byggnadsskyddsförslag Österbottens museum Precisering av den byggnadshistoriska inventeringen och byggnadsskyddsförslaget för Brändö / Metviksstranden 5. Vasa stad, Planläggningen, Arkitektbyrå Gunilla Lång-Kivilinna Staden vi ärvde. Bygganvisningar för områdena Brändö, Roparnäs, Bobäck, Vapenbrödrabyn, Sandviken, Dragnäsbäck och Hemstrand 3

4 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplaneändring, detaljplan nr 957 Brändö, Metviksstranden Detaljplaneändringen gäller stadsdel 16, kvarteren 2-10 och samt gatu- och rekreationsområde Utarbetad av Planläggningsarkitekt Aila Virtanen, Vasa stads planläggning Anhängiggörande Planläggningsöversikten 2008 Programmet för deltagande och bedömning, kungörelse Planeringssektionen Justerat program för deltagande och bedömning samt beredningsskedets utkast Förslag Förslag efter det offentliga framläggandet Stadsstyrelsen Förslag Stadsfullmäktige Förslag Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering : Planeringssektionen Förslag Förslag efter det offentliga framläggandet Stadsstyrelsen Förslag Stadsfullmäktige Förslag Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering : Planeringssektionen Förslag Förslag efter det offentliga framläggandet

5 1.2 Planeringsområdets läge Planeringsområdet är en del av det gamla Brändö. Området avgränsas av Metviksgatan, Kaptensgatan, Brändövägen och Kråkfjärdsgatan. 1.3 Detaljplaneändringens syfte Syftet med detaljplaneändringen är att stärka Brändös trästadsidentitet. Kvar finns fortfarande en trästadsmiljö som är mångskiftande och typisk för Brändö trots att byggnadsbeståndet på området har förnyats. Meningen är att stöda bevarandet av de tidsmässiga och stilmässiga skikten i miljön samt ange riktlinjerna för tilläggs- och nybyggande utgående från träbyggnadstraditionen. 2 SAMMANDRAG 2.1 Detaljplaneändringen Helhetsstruktur Planeringsområdet kommer att utvecklas utgående från trästadstraditionen i Brändö, på den byggda miljöns villkor, som ett mångsidigt bostadsområde där människor kan bo i egnahemshus, radhus eller våningshus. Skalan på byggnaderna på planeringsområdet och byggnadernas placering på tomterna fastslogs i 1901 års byggnadsordning och ändringen av den år I enlighet med byggnadsordningarna utvecklades på planeringsområdet i början av 1900-talet ett byggsätt, enligt vilket små våningshus av trä i I-II våningar och egnahemshus finns invid gatan, uthusen och trädgårdarna i tomternas inre delar. I planeringsområdets byggnader kombineras det lokala byggsättet med internationella stildrag. Det här framgår extra tydligt av de 15 bostadshus och 5 uthus som Österbottens museum har angett som historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader som ska skyddas. Dessa, före 1945 uppförda byggnaders former, proportioner, material och färger har 5

6 drag som är kännetecknande för planeringsområdet. De vånings- och radhustomter som byggts enligt principerna i detaljplanen från 1970 och som avviker markant från trästadens byggnadstradition kommer att utvecklas utgående från sina egna särdragen. Målet är en boendemiljö och en stadsbild där med avseende på detaljerna olika byggnader bildar en balanserad helhet. Till denna miljö hör också naturnära, trädgårdsaktiga gårdar. Varje byggnad gammal som ny påverkar helheten. Miljön förändras med små steg när man bygger till på tomterna eller när befintliga byggnader ersätts med nya byggnader. Dimension och användningsändamål Planeringsområdet omfattar 13,4 ha, varav 9,2 ha är kvartersområde. På planeringområdet finns 79 tomter. Tomterna varierar i storlek och tomtexploatering. Den totala våningsytan är ca m 2 vy, varav ca m 2 vy (år 2008) är byggd. Den största tomtexploateringen, , finns på våningshustomterna (AL, AK) vid Brändö torg samt invid Brändögatan och Arbetaregatan som har byggts enligt detaljplanen Våningsytorna på de här tomterna är utnyttjade. På de bostadshustomter (A) som med undantag av två tomter bebyggts enligt trästadstraditionen är tomtexploateringen 0,30-0,73. På de här bostadstomterna finns varierande mängd outnyttjad våningsyta, tillsammans 25 % av planeringsområdets tillåtna våningsyta. Av planeringsområdets nuvarande 79 tomter anvisas 69 tomter som tomter för bostadshus (A). Detta användningsändamål tillåter byggande av låghus, radhus eller egnahemshus. På samma tomt kan det finnas bostäder av olika typ och storlek. Affärsverksamhet och / eller produktionsverksamhet jämförbar med boende kan fortsätta eller placeras i samband med bostadsbyggnaden på Metviksgatan 2, 4, 5 och 9 samt Båtsmansgatan 29 och Kaptensgatan 25. På Settlementets tomt i hörnet av Kaptensgatan och Villagatan finns möjligheter att bygga ytterligare närserviceutrymmen (PL). Den kommersiella servicen koncentreras i närheten av Brändö torg. På gångavstånd från planeringsområdet finns mångsidig privat och allmän service, bl.a. Brändö Företagscentrum, universitet, yrkeshögskolor, bibliotek, grundskolans lågstadier, daghem, idrottsplan. För tomternas användningsändamål och byggsättet samt möjligheterna till utbyggnad och nybyggnad på tomterna redogörs i punkt 5.1. Detaljplaneändringens struktur och dimensionering och under punkt 5.2. Områdesreserveringar. Områdesskydd Områdesskydd ( /s) gäller 68 tomter av planeringsområdets 79 tomter. 67 av dessa tomter är bostadshustomter (A/s) och en av dessa tomter är tomt för närservice (PL). Område där miljön bevaras. Kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt betydelsefullt område. Renoverings-, ändrings- och nybyggnadsarbeten ska anpassas till områdeshelheten så att åtgärderna stärker områdets stadsbildsmässiga särprägel i fråga om former, proportioner, material och färger. Områdets topografi ska bevaras. Konstruktioner, ytmaterial och planteringar på gårdarna ska anpassas till områdets karaktär. 6

7 Områdesskyddet gäller alla tomter som bebyggts enligt Brändö trästadsbyggnadsprinciper. Skalan på bostadshusen på dessa tomter och byggnadernas placering på tomten följer det byggsätt som fastställdes i början av 1900-talet. I allmänhet invid gatan finns en huvudbyggnad i II-III våningar och inne på tomten en byggnad i I-II våningar. Nu på 40 tomter finns byggnader som är uppförda före 1945 och på 28 tomter finns nyare byggnader. Utanför områdesskyddet faller 11 flervåningshus- och radhustomter, som är byggda enligt principerna i detaljplanen från år 1970, där planeringsprinciperna är baserade på en öppen stadsstruktur och elementbyggande i stor skala. Syftet med områdesskyddet är att byggnader och annan miljö ska skötas och utvecklas så att de för planeringsområdet typiska särdragen i boendemiljön bevaras. Syftet med områdesskyddet är att bevara de byggnadsprinciper som under hundra års tid visat sig vara bra och hållbara och tillämpa dem vid till- och nybyggnad med beaktande av dagens behov. Till- och nybyggnad kan genomföras på alternativa sätt. Detaljplanebestämmelserna för tomterna med områdesskydd ( /s) presenteras under punkt 5.3 Detaljplanebeteckningar och -bestämmelser. Byggnadsskydd Tjugo byggnader som har värderats som historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader anvisades på nytt som byggander som ska skyddas i detaljplaneändringsförslaget. Den nya bestämmelsen är en sammansättning av de tidigare använda bestämmelserna sr-3 och sr-5. Byggnad som ska skyddas. Historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefull byggnad. Byggnadens särdrag ska bevaras i samband med reparationsoch ändringsarbetena. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts ska man i samband med byggnadsarbeten sträva efter att reparera byggnaden på ett sätt som passar ihop med byggnaden. Museimyndigheten ska beredas tillfälle att ge utlåtande om reparations- och ändringsplanerna före byggnads- eller åtgärdslov har beviljats. Detaljplanebestämmelserna för tomterna med byggnadsskydd (sr-5) presenteras noggrannare under punkt 5.3 Detaljplanebeteckningar och bestämmelser.. En grund för förståelsen och tolkningen av områdesskyddet och byggnadsskyddet ger ovan nämnda 15 bostadshus och 5 uthus som Österbottens museum har angivit som värdefulla och som bör skyddas. Österbottens museum skriver i sin rapport, 2013: De här objekten är representativa exempel på det egna områdets, den egna tids- och stilperiodens byggnadsarv. De har bevarat sina ursprungliga stildrag. De kan också vara exempel på en viss sällsynt byggnadstradition eller en byggnadstradition som håller på att bli sällsynt eller representera olika historiska perioder. Objekten har anknytning till Brändös näringslivs-, social- och personhistoria. Information om dessa byggnaders särdrag, nuläge och byggnadshistoria finns i bilaga 3, Bygganvisningar för tomter med områdesskydd. 2.2 Genomförandet av detaljplaneändringen Byggandet på tomterna sker enligt fastighetsägarnas och -innehavarnas behov. 7

8 2.3 Olika skeden i planeringsprocessen Bakgrund Bakgrunden till detaljplaneändringen är miljöministeriets ställningstagande till en situation där en rivningsansökan gällande några gamla träbyggnader och Vasa stads beslut om rivningsförbud ledde till förvaltningsbesvär i slutet av 1990-talet. Miljöministeriet förutsatte en justering av detaljplanerna för Brändö, eftersom de inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till det gamla byggnadsbeståndet. Stadsstyrelsens planeringssektion beslöt om förnyandet av detaljplanerna för Brändö och utfärdandet av byggförbud för delområden / tomter Från start till stadsfullmäktiges beslut om återremittering Start Meddelandet om anhängiggörandet och programmet för deltagande och bedömning var framlagda och alla intressenter informerades om saken per brev. Till tomtägarna och -innehavarna sändes en förfrågan och ett planmöte hölls på Palosaaren Työväentalo i Brändö Från och med hösten 2010 fanns möjlighet att på internet framföra åsikter på en kartbotten. Framförda åsikter presenteras under punkt Mål som uppkommit under processen. Beredningsskedets utkast till detaljplaneändring Detaljplaneändringsutkastet och det justerade programmet för deltagande och bedömning var framlagda och tomtägarna och -innehavarna informerades on saken per brev. Ett planmöte hölls på Palosaaren Työväentalo Framförda åsikter presenteras under punkt Utkast till detaljplaneändring, åsikter. Förslag till detaljplaneändring offentligt framlagt Detaljplaneändringsförslaget hölls offentligt framlagt Under den tid som handlingarna var framlagda begärdes utlåtanden av de förvaltningsenheter och samfund som är intressenter. Österbottens museums utlåtande, som saknades, inbegärdes på nytt i januari 2012, eftersom man ville få Österbottens museums ställningstagande till byggnadsskyddet i detaljplaneändringsförslaget. En anmärkning framfördes. Utlåtandena och anmärkningen presenteras under punkt Förslag till detaljplaneändring, utlåtanden och anmärkning. Ändringar som gjorts i detaljplaneändringsförslaget efter det offentliga framläggandet Tomtindelningarna för tre tomter på Båtsmansgatan 33 / Villagatan 5 (tomt ), Villagatan 11 (tomt ) och Villagatan 16 (tomt ) ströks på initiativ av Fastighets- och grönsektorn och efter hörande av tomternas innehavare. Bostadshuset på tomten Båtsmansgatan 33 / Villagatan 5 (tomt ) utökades med en byggnadsskyddsbestämmelse (sr-3). Detta tillägg gjordes på initiativ av Österbottens museum och efter hörande av tomtens innehavare. 8

9 Användningsändamålet på tomten Hantverkaregatan 6 (tomt), där Vasa Dövas Förening har sitt verksamhetshus, ändrades från tomt för närservicebyggnader (PL) till tomt för bostadshus och närservicebyggnader (APL). Denna ändring gjordes på initiativ av Vasa Dövas Förening rf och efter hörande av granntomternas ägare och innehavare. Planläggningen fogade till planbestämmelserna en bestämmelse som styr byggsättet och som tillåter att mindre utsprång, såsom kvistar, trapphus och tvärgavlar byggs på bostadstomternas (A) gårdssida utanför byggnadsytan. Bestämmelsen ger byggnadsplaneringen fler möjligheter. Denna ändring var ett svar på anmärkningen där fastighetsägaren till Fabriksgatan 11 (tomt ) kritiserade skyddsbestämmelsen för bostadshuset på sin tomt. Strykningarna, tilläggen och ändringarna gav inte anledning till något nytt offentligt framläggande av detaljplaneförslaget. Stadsfullmäktiges beslut Stadsfullmäktige återremitterade detaljplaneändringsförslaget med anledning av skyddsbestämmelserna för bostadsbyggnaden på tomten , Fabriksgatan Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering Beredning Planläggningen begärde utlåtanden om skyddet av byggnaden på Fabriksgatan 11 (tomt ) av Österbottens museum och NTM-centralen i Södra Österbotten. Huvudpunkterna i utlåtandena och bemötandena till dem finns under punkt Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering, utlåtanden och förhandlingar. NTMcentralen i Södra Österbotten ansåg att det fanns brister i byggnadernas värderingsprocess och -kriterier. Med anledning av detta begärde Planläggningen att Österbottens museum ser över i synnerhet byggnadsskyddsförslaget från 2008, som har legat till grund för detaljplane-ändringen. En arbetsgrupp vid Österbottens museum gjorde en rapport med preciseringar av den byggnadshistoriska inventeringen och byggnadsskyddsförslaget gällande Brändö / Metviksstranden I rapporten redogörs tydligare än tidigare för processen som gäller värderingen av byggnaderna och de kriterier, enligt vilka en viss byggnad klassificeras som historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefull och vilka objekt som enligt denna klassificering ska anges som skyddade samt kompletteras uppgifterna om byggnadernas särdrag och byggnads- och användningshistoria. Rapportens huvudpunkter finns under punkt Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering, utredningar. Utgående från värderingen av byggnadsbeståndet har alla 20 skyddsobjekt (sr-3), som föreslås skydd i det av stadsfullmäktige återremitterade detaljplane-ändringsförslaget, ett särskilt värde för den byggda miljön och kulturmiljön på planeringsområdet och i hela Brändö. Dessutom har på 66 tomter, som föreslås områdesskydd ( /s) i det av stadsfullmäktige återremitterade detaljplane-ändringsförslaget, byggnadernas traditionella placering på tomten och byggnads-skalan bevarats. Byggnadsskyddet (sr-3) 9

10 hindrar inte byggnadernas nuvarande användning och därmed inte att byggnader används på ett sätt som ger skälig nytta. Syftet med byggnads- och områdesskyddet är att stärka trästadsidentiteten på Brändö och stöda bevarandet av de tids- och stilmässiga skikten i miljön. Förslag till detaljplaneändring Fastighetsägarna och -innehavarna informerades per brev i februari 2014 om att detaljplaneändringsförslaget, som är samma förslag som fullmäktige återremitterade, ska upptas till ny behandling av de förtroendevalda. Fastighetsägaren till Fabriksgatan 11 (tomt ) meddelade att han fortsättningsvis motsätter sig den skyddsbestämmelse (sr-3) som har föreslagits för bostadsbyggnaden. Planläggningen ville låta en utomstående expert göra en kartläggning av skicket på bostadshuset på Fabriksgatan 11 eftersom olika slags övervägningar om möjligheter att bevara och renovera bostadshuset hade framförts, men man nådde inte enighet i frågan med fastighetsägaren. Därefter förhandlade Planläggningen och fastighetsägaren till Fabriksgatan 11 om situationen och kom överens om att skyddsbestämmelsen för bostadshuset på Fabriksgatan 11 mildras och byggrätten på tomten utökas. Eftersom de överenskomna ändringarna angår skyddsbestämmelsen och utökning av byggrätten hölls det ändrade detaljplaneändringsförslaget offentligt framlagt och Inga anmärkningar framfördes. Ändringar som gjorts i detaljplaneändringsförslaget före det offentliga framläggandet och Byggnadsskyddsbestämmelsen för bostadsbyggnaden på Fabriksgatan 11 ändrades från sr-3 till sr-5. Sr-3: Byggnad som ska skyddas. Arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull byggnad. Byggnaden får inte rivas. I byggnaden får utföras sådana tillbyggnads- och ändringsarbeten som tar hänsyn till dess arkitektoniska eller kulturhistoriska värde eller stil. Om åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts i byggnaden bör man i samband med byggnads-arbeten sträva efter att reparera byggnaden på ett sätt som passar ihop med stilen. Det här betyder att byggnaden bör renoveras enligt det ursprungliga byggnadssättet och den ursprungliga stilen så att byggnadens yttre bevaras. Vid tillbyggnad bör hänsyn tas till byggnadens stildrag och egenskaper - form, proportioner, material och färger. Sr-5: Byggnad som ska skyddas. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull byggnad. De reparations- och ändringsarbeten som utförs i byggnaden bör vara sådana att den yttre karaktären bevaras. Det här betyder att byggnaden ska renoveras så att de centrala stildragen och egenskaperna i byggnadens yttre bevaras. Byggrätten på 540 m 2 vy för tomten (906 m 2 ) Fabriksgatan 11 ändrades till 660 m 2 vy, vilket innebär att utöver en befintlig bostadsbyggnad i två våningar (450 m 2 vy) kan tomten bebyggas med ytterligare en bostadbyggnad (210 m 2 vy) i två våningar. Tomtexploateringen ändras från 0,60 till 0,73. 10

11 Från byggnadsskyddsbestämmelsen sr-3, som gäller 14 tomter, ströks den onödiga meningen Byggnaden får inte rivas, eftersom skyddet redan förhindrar rivning av byggnaden. Förslag till detaljplaneändring offentligt framlagt och Inga anmärkningar och utlåtanden framfördes. Stadsfullmäktiges beslut Stadsfullmäktige återremitterade detaljplaneändringsförslaget för ny beredning och nytt offentligt framläggande. Bakgrunden till återremitteringen var Markku Rautonens avvikande åsikt i planeringssektionen och stadsstyrelsens beslut Vid planeringssektionens sammanträde av Markku Rautonen framförd avvikande åsikt: Alltför länge har man strävat efter att bygga Finland med förbud och påtvingade bestämmelser också i fråga om skydd av byggnadsbeståndet. Om samhället vill skydda ett särskilt objekt, bör infallsvinkeln ändras så att den är positivare och att bevara bör bli lönsamt för ägaren. Detta kan uppnås genom stöd för underhållet eller genom att skatter och avgifter inte bärs upp till fullt belopp för dylika objekt. För mycket få objekt kan man se att det skulle vara lönsamt rent affärsekonomiskt. Visserligen finns också sådana objekt och de har anknytning till turism. Det allra sista alternativet är naturligtvis det att samhället löser in objektet och tar beslut om att det ska bevaras. Någon sådan, positiv infallsvinkel har man inte gått in för i den här detaljplanen utan linjen med förbud fortsätter. Därför anmäler jag avvikande åsikt om beslutet. Stadsstyrelsens beslut Från detaljplanen stryks skyddsbeteckningarna för alla andra byggnader och fastigheter än de som ägs av Vasa stad, någon annan kommun, samkommun, staten eller någon församling eller något bolag som förvaltas av dessa Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering Beredning Innan detaljplaneändringsförslaget läggs fram offentligt har Planläggningen gjort ändringar i enlighet med stadsstyrelsens beslut och kompletteringar och justeringar i fråga om byggsättet. Ändringar som gjorts i detaljplaneändringsförslaget före det offentliga framläggandet Byggnadsskyddsbestämmelserna sr-3 och sr-5 för historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader ströks och bestämmelsen s/u tillades. s/u: Historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefull byggnad som inte får rivas innan bygglov har erhållits för en ersättande nybyggnad. Utlåtande bör begäras av museimyndigheten om bygglovsplanerna. 11

12 Bestämmelserna om byggsättet i fråga om nybyggnaderna preciserades och kompletterades på de bostadshustomter där områdesskydd (A/s) gäller. Viktigast av dem är den genomsnittliga storleken på bostäderna i de nya byggnaderna, den ska vara minst 55 m² lägenhetsyta. Det är nödvändigt att ange en genomsnittlig storlek för bostäderna, för att det ska finnas bostäder av olika storlek för olika typer av hushåll också i framtiden. För närvarande är bostädernas genomsnittliga storlek över 80 m² lägenhetsyta. Tomten för bostadshus och närservicebyggnader (APL) ändrades till en tomt för bostadshus (A), eftersom De dövas hus på adressen Hantverkaregatan 6 i enlighet med beslut om undantag under planändringsprocessens gång har renoverats grundligt och ändrats till bostäder. I enlighet med stadsfullmäktiges återremitteringsbeslut föreslår planläggningen inte längre ett byggnadsspecifikt skydd i detaljplaneändringen. Det oaktat förpliktar markanvändnings- och bygglagen till att värna om den byggda miljön och naturmiljön och tillåter inte att särskilda värden i anslutning till dem förstörs. Markägaren eller någon annan rättsinnehavare får dock inte åläggas oskäliga begränsningar eller orsakas oskäliga olägenheter, om det inte är befogat med hänsyn till detaljplanens mål. (Markanvändnings- och bygglagen, 54 ) Förslag till detaljplaneändring offentligt framlagt Tre anmärkningar framfördes under det offentliga framläggandet. Österbottens museum gav sitt utlåtande. Myndighetsamrådet hölls vid Södra Österbottens NTMcentral, där NTM-centralen framförde sitt ställningstagande. Anmärkningarna, utlåtandet och myndighetens ställningstagande presenteras under punkten Efter stadsfullmäktiges beslut om återremittering Ändringar som gjorts i detaljplaneändringsförslaget efter det offentliga framläggandet Den väsentligaste ändringen är den med anledning av utlåtandena tillagda nya byggnadsskyddsbestämmelsen (sr-5). Samtidigt ströks s/u-bestämmelsen. s-5: Byggnad som ska skyddas. Historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefull byggnad. Byggnadens särdrag ska bevaras i samband med reparationsoch ändringsarbetena. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts ska man i samband med byggnads-arbeten sträva efter att reparera byggnaden på ett sätt som passar ihop med byggnaden. Museimyndigheten ska beredas tillfälle att ge utlåtande om reparations- och ändringsplanerna före byggnads- eller åtgärdslov har beviljats. Med anledning av anmärkningarna har justeringar gällande byggnadsytan, våningsantalet och utrymmenas användningsändamål gjorts. Därtill har små justeringar av våningsytorna gjorts och bestämmelserna som styr byggsättet har kompletterats. 12

13 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet En allmän beskrivning av nuläget Flygbild av området 2007 BLOM Pictometry2007 Planeringsområdet (13,4 ha), omfattar 12 kvarter mellan Metviksgatan, Kaptensgatan, Brändövägen och Kråkfjärdsgatan. Kvarteren och de 15 meter breda gatorna bildar en rutplaneliknande stadsstruktur. Kvarteren, som omfattar m 2, är fördelade på 2-9 tomter. Antalet tomter är 79. Typiskt för gatuvyerna är en- eller flerfamiljshusen i trä i I½ - II våningar invid gatorna samt trästaketen. Från detta trästadsbyggsätt avviker de fritt från gatulinjen belägna betonghusen i III IV våningar som kan vara t.o.m. ett helt kvarter långa våningshus samt radhus i II våningar. På tomterna finns totalt 128 byggnader, av vilka 85 är s.k. huvudbyggnader och 43 uthusbyggnader. Tre fjärdedelar av huvudbyggnaderna är helt eller delvis i trä. Uthusbyggnaderna är i allmänhet i trä. Av huvudbyggnaderna är fyra byggda på talet, 36 dvs. 42 % åren och 9 dvs. 10 % åren och 36 dvs. 42 % åren Byggeffektiviteten varierar väldigt mycket. Glesast är byggandet på egnahemstomten på Fabriksgatan 16, där tomtexploateringen är 0,12. Effektivast har man byggt på våningshustomterna vid Arbetaregatan och Brändövägen samt på Othellos bageris 13

14 tomt. På dessa tomter är tomtexploateringen 1,0-1,1. Våningsytan i huvudbyggnaderna på planeringsområdet är totalt ca m 2 vy och våningsytan i uthusbyggnaderna är totalt ca 2200 m 2 vy (år 2008). Bostädernas genomsnittliga storlek är 84 m 2 lägenhetsyta på planeringsområdet. Bostädernas genomsnittliga storlek är 109 m 2 lägenhetsyta i egnahemshus och radhus samt 70 m 2 lägenhetsyta i flervåningshus. Bostadshushållens storlek i egnahemshus är 1,6, i radhus 1,8 och i flervåningshus 1,2. På området finns ca 750 invånare, varav 44 % är i åldern år (situationen 2008). Invånarstrukturen torde representera olika samhälls- och yrkesgrupper. Den byggda miljön

15 Byggnadernas åldersstruktur byggnadsår (situationen 2008) Markägoförhållanden Av planeringsområdets 79 tomter är 44 i privat ägo, 34 är Vasa stads arrendetomter och en tomt är i stadens ägo. Gatorna och parken ägs av Vasa stad. Staden Arrende Privat 15

16 Landskapsstrukturen och naturmiljön I början av 1900-talet gränsade planeringsområdet till Metviken, men till följd av landhöjningen och utfyllnad av strandlinjen finns Metvikens park i dag framför kvarteren. Från Metviksgatan till Fabriksgatan stiger terrängen ca 8 meter på 200 meter. Terrängen jämnar ut sig mot Brändövägen. Hela planeringsområdet är byggd miljö med undantag för den naturenligt skötta, tallbevuxna parken vid Arbetaregatan. I parken växer ståtliga, för Brändö karakteristiska tallar. Även på tomterna växer tallar här och där. På egnahemshusens gårdar finns i allmänhet mycket planteringar, medan flerfamiljshusens gårdar för det mesta är rätt öppna. Planterade trädrader på gatuområdena för in naturen i gatubilden. Landskapsstrukturen ii södradelen av Brändö. De röda områdena är vattendelare. Service, rekreation Den kommersiella och offentliga servicen på Brändö finns runt torget och längs Brändövägen och Wolffskavägen på mindre än en kilometers avstånd från bostäderna. På planeringsområdet på Villagatan 1 finns Settlementets daghem och verksamhetscenter och på Hantverkaregatan 6 finns De dövas hus. I Brändös strandparker finns många friluftsleder. Avståndet till torget i Vasa centrum är ca 2 km. En bussrutt går via Brändövägen och Wolffskavägen till bl.a. Vasa centrum. Trafik Gatorna inne i planeringsområdet - Villagatan, Fabriksgatan och Arbetaregatan i sydvästlig-nordostlig riktning samt Båtsmansgatan och Hantverkaregatan i sydostlig- 16

17 nordvästlig riktning - är tomtgator med lite trafik. Kaptensgatan och Kråkfjärdsgatan, som finns i utkanten av planeringsområdet, har något mera trafik eftersom områdena invid dessa gator har bebyggts effektivare. Metviksgatan och Brändövägen är både tomtgator och genomfartsgator. På Metviksgatan kör ca 7100 fordon varje vardagsdygn (2010) och på Brändövägen ca 5000 fordon varje vardagsdygn (2010) Olika skeden i byggandet och detaljplanläggningen av Brändö Brändö har sedan slutet av 1700-talet haft en egen speciell karaktär i stadens historia. Brändö - nära Vasas centrum, men fysiskt ett eget, vattenomgivet område - har utvecklats i växelverkan med först hamnen, sedan bomullsfabriken och senast med statens ämbetsverk, universitetet och andra läroinrättningar. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet byggdes Brändö småningom till en levande trästad. Som en följd av samhällsförändringarna och samtidiga förändringar i planeringsprinciperna och byggsättet började man se brister i trästadsboendet, man ville ha modernare och effektivare byggsätt. Elementbyggande blev vanligt på 1970-talet. Brändös skrivna historia börjar år 1789, då Vasa stad grundade en uthamn i sundet mellan Brändö och Smulterö, på Munsmo bys arrendemark. Hamnen satte i gång byggandet av Brändö. I anslutning till hamnen byggdes ett fartygsvarv. Hamnarbetare, sjömän och köpmän bosatte sig i områdena i närheten av hamnen. Placeringen av bomullsfabriken vid Brändö strand och byggandet av en bro från Klemetsö udde till Brändö år 1857 samt flyttningen av Vasa stad till Klemetsö udde år 1862 ökade områdets dragningskraft. Flera verkstäder och en tvålfabrik grundades på Brändö. Med fabrikerna ökade bosättningen. Privata bostadshus byggdes i närheten av arbetsplatserna. Också bomullsfabriken började bygga hyresbostäder för sina arbetare. 17

18 Karta från 1891, på vilken de nuvarande gatorna har placerats. I slutet av 1800-talet bestod planeringsområdet av en grupp bostadshus inkl. gårdsplaner, varav fyra bostadshus har bevarats. De bevarade byggnaderna är inringade med rött. De bevarade byggnaderna finns utmed Arbetaregatan och Villagatan och bilder av dem finns på följande sida. 18

19 Bevarade bostadsbyggnader på kartan från 1891 (kartan på föregående sida) Byggnaderna ligger lite snett i förhållande till den nuvarande gatan, utom byggnaden på Arbetaregatan 9, som senare har flyttats till gatugränsen. Byggnaderna är fortvarande i bostadsbruk men ändringar har gjorts i byggnaderna i samband med reparations- och utbyggnadsarbeten. Minst ändringar har gjorts åt bostadshuset på Villagatan 20. BLOM Pictometry 2007 Bostadshus på Arbetaregatan 9 och Arbetaregatan 11. BLOM Pictometry 2007 Villagatan 10B. På den ursprungliga tomten fanns den här byggnaden i den bakre delen. BLOM Pictometry 2007 Bostadshus på Villagatan 20 Första detaljplanen 1901 Stadsingenjör K.A. Lassenius detaljplan från 1901 omfattade södra delen av Brändö från Wolffskavägen till nuvarande Kråkfjärdsgatan. I detaljplanen fastställdes ett gatunät som sökte efterlikna en rutplan samt kvarter och tomter mellan gatorna. Antalet bostadskvarter var 24 och antalet tomter 176. Två kvartersstora industritomter anvisades för bomullsfabriken på båda sidor om Wolffskavägen. Vid Brändövägen fanns ett salutorg och bredvid det en tomt för en saluhall. Oc kså tomter för en kyrka, skola och annan allmän byggnad fanns anvisade i närheten av torget. Den tidens detaljplan fastställde kvarteren och tomterna, men innehöll inte några bestämmelser om byggsättet. Byggsättet - byggnadernas omfång och höjd, hur de placeras på tomten och byggnadsmaterial - fastställdes i Vasa stads byggnadsordning, som färdigställdes samma år

20 Första detaljplanen från Planeringsområdet är avgränsat på detaljplanen med streckad linje. Byggnadsordningen 1901 Det viktigaste i Vasa stads byggnadsordning (1901) var brandsäkerheten. Husen var antingen brandsäkra hus eller trähus, vilket bestämde byggsättet på tomten - byggnadens placering på tomten, omfång och höjd. När det gällde byggnadens placering följdes principen för traditionellt stadsbyggande, enligt vilken huvudbyggnaden i allmänhet placerades invid gatan och uthusbyggnaden i den inre delen av tomten. Trähusen skulle byggas på tomten på följande sätt. Av bostadstomtens yta fick högst två tredjedelar bebyggas, dock så att en öppen yta på minst 200 m 2 lämnas som obebyggd gårdsplan (43 ). Om tomtens yta var under 1200 m 2 fick ett bostadshus i trä uppta en yta på högst 400 m 2 och en uthusbyggnad i trä fick uppta en yta på högst 240 m 2. Om tomtens yta var minst 1200 m 2, fick ett bostadshus i trä uppta en yta på högst 500 m 2 och en uthusbyggnad i trä uppta en yta på högst 300 m 2 (43 20

21 ). Mot gatan skulle tomten förses med stängsel av stenmur, tätt brädplank, staket av metall eller spjälor, på gränsen mellan grannar kunde även stängsel av annan beskaffenhet finnas (28 ). Tomten skulle förses med inkörsport (31 ). Ett bostadshus av trä fick ha en våning och vindsrum om högst 50 % av vindens yta samt en underjordisk källare (49 ), och byggnadens höjd fick vara högst 7,2 m (46 ). Om bostadshusets första våning byggdes av brandsäkert material och andra våningen av trä fick byggnadens höjd vara högst 9,5 m (46 ). Uthusbyggnadens höjd fick vara högst 6,5 m (48 ). Bostadshusets avstånd från tomtgränsen skulle vara minst 4 m och uthusbyggnadens avstånd från tomtgränsen skulle vara minst 3 m (40 ). Om ett bostadshus av trä uppfördes i den inre delen av tomten skulle avståndet från byggnadens fasad till en annan byggnad vara minst lika stort som bostadshusets egen höjd (47 ). Träbyggnaden skulle brädfodras, rappas eller tegelbeklädas (108 ). Fähus eller stall fick också byggas på bostadstomten (114 ). Vid Metviksgatan 3 byggdes år 1909 ett flerfamiljshus av trä. Enligt byggnads ordningen fick ett bostadshus helt i trä ha högst en våning och vindsrum om högst 50 % av vindens yta samt en underjordisk källare. Byggnadens höjd fick vara högst 7,2 m. Vid Metviksgatan 5 byggdes år 1924 ett hus där första våningen var av tegel och andra våningen av trä. 21

22 Vid Kaptensgatan 23 och 25 byggdes hus där första våningen var i tegel och andra våningen i trä. Enligt byggnadsordningen fick en sådan byggnad vara högst 9,5 meter hög. Uthusbyggnaderna i bakre delen av tomterna byggdes åren 1916 och Enligt byggnads-ordningen fick höjden på en uthusbyggnad av trä vara högst 6,5 meter. BLOM Pictometry 2007 Ändring av byggnadsordningen 1922: tillåtet att bygga tvåvåningshus i trä Enligt ändringen av byggnadsordningen år 1922 blev det möjligt att bygga bostadshus i två våningar av icke brandsäkert material, dvs. av trä. Bostadshusen i två våningar av trä skulle byggas på tomten på följande sätt. Ett tvåvåningshus fick uppta högst 300 m 2 och höjden till fasadytans övre kant fick vara högst 8,5 m. Avståndet från huset till granntomtens gräns skulle vara minst 6 m. Avståndet mellan tvåvåningshus på samma tomt skulle vara minst 12 m, ett envåningshus fick placeras på ett avstånd av minst 6 m från ett tvåvåningshus eller hus med vindsrum. Ett gammalt envåningshus fick byggas på med en andra bostadsvåning (1 ). Övriga bestämmelser bibehölls som i byggnadsordningen från BLOM Pictometry 2007 I slutet av 1930-talet byggdes invid Arbetaregatan tre tvåvåningshus av trä och en bostads- och bastubyggnad av tegel. I början på 1980-talet ändrades bostads- och bastubyggnaden (den vita byggnaden) till enbart bostad, och bostadshuset och skjulet i trä på samma tomt revs och ersattes med en ny uthusbyggnad. 22

23 Byggnadsordningen 1947: Brändös röda och bruna bostadstomter I den förnyade byggnadsordningen (1947) indelades detaljplaneområdets tomter i gula, röda och bruna bostadstomter samt villatomter, egnahemstomter, fabrikstomter och magasinstomter. På planeringsområdet fanns röda och bruna bostadstomter. På de röda tomterna i närheten av torget och korsningen av Brändövägen och Wolffskavägen var det tillåtet att bygga något effektivare än i resten av Brändö. Utdrag ur kartbilagan till Vasa stads byggnadsordning 1947, som visar de röda och bruna bostadstomterna på planeringsområdet. I byggnadsordningen var brandsäkerheten fortfarande en central faktor som bestämde byggsättet. Principen för byggnadens placering på tomten bibehölls som tidigare. Huvudbyggnaden uppfördes intill gatan och uthus- och övriga byggnader placerades i den inre delen av tomten. Trähusen på de bruna bostadstomterna skulle byggas på följande sätt. Av tomtens yta fick högst 1/3 bebyggas (40 ). Höjden på ett bostadshus av trä fick vara högst 8,5 m. Höjden på en ekonomibyggnad av trä fick vara högst 5 m (40, 39 ) Avståndet från bostadshus vid tomtgräns mot gata till granntomtens gräns skulle vara minst 4 m och avståndet från ett bostadshus inne på tomten till granntomtens gräns skulle vara minst 8 m (40 ). Inne på tomten skulle avståndet mellan byggnaderna vara minst 8,5 m, utom när det gällde ekonomibyggnad och bostadshus i en våning där avståndet fick vara 6 m (40, 39 ). I en byggnad fick inte inrymmas svingård eller annan inrättning som genom gnistor, gaser, skakningar eller av annan orsak vållar närboende olägenheter (39, 40 ). 23

24 Den byggda miljön på 1940-talet Kvarteren och tomterna som följde den ursprungliga detaljplanen från 1901 gällde fortfarande, med undantag för tomtändringar i ett kvarter. Byggsättet inne på tomterna styrdes av 1947 års byggnadsordning. På flygbilden från 1940-talet finns nästan på alla tomter på planeringsområdet ett bostadshus och en uthusbyggnad, på en del tomter till och med flera byggnader. Storleken på bostadshusen varierade från små stugor till låghus. Byggnaderna hade stock- eller brädstomme och fasadmaterialet var bar stock, brädfodring eller rappning. I bostads- och uthusbyggnaderna fanns här och där butiks-, produktions- eller servicelokaler. Nyttoträdgården upptog största delen av tomtens fria yta. Tallar och björkar gav grönska åt gårdarna. Staket och portar saknades fortfarande. Gatorna var grusbelagda. Bröderna Karhumäki Flygbild från 1940-talet. I förgrunden Tekniska läroanstalten och längre bak Kaptensgatan och Arbetaregatan, till vänster Brändövägen. 24

25 Bröderna Karhumäki Flygbilder från 1940-talet Övre bilden: I förgrunden byggnader på Villagatan. Gatan på vänstra kanten är Hantverkaregatan. Nedre bilden: I förgrunden Metviksgatan, i bakgrunden kvarteret Kapernaum. 25

26 Den byggda miljön på 1950-talet och 1960-talet På och 1960-talet skedde inga betydande förändringar. Några små bostadshus av trä ersattes med lite större bostadshus. BLOM Pictometry 2007 Hus från och 1960-talet. Till vänster två egnahemshus, till höger ett låghus i två våningar. Helt förnyad detaljplan 1970 De samhällsstrukturella förändringarna på 1960-talet började också synas i byggsättet, som påverkades av såväl förändrade behov när det gällde lokalerna och boendekomforten som förändrade planeringsprinciper och byggmetoder. Även Brändö ville man utveckla enligt tidens anda. Den förnyade detaljplanen för södra delen av Brändö blev färdig år Detaljplanens mål var att ändra trähuskvarteren till radhusoch våningshuskvarter. En del av tomterna sammanslogs, vilket gav möjlighet att bygga större hus eller husgrupper med elementteknik. Avsikten var att riva gamla småhus i trä i I½-II våningar och ge plats för nybyggnader. I planeringsområdets kvarter från Brändövägen till Fabriksgatan anvisades bostadshus i tre våningar och en våning i markplanet, och i närheten av torget tilläts också affärslokaler. Kvarteren från Fabriksgatan till Metviksgatan anvisades för radhus i två våningar. Av två bostadskvarter ändrades en del till park. Gatunätet strukturerades. Bland annat ändrades Hantverkaregatan till gata för enbart gångtrafik (det streckade området på bilden) och Metviksgatan fastställdes till huvudmatargata, som det fanns planer på att förlänga längs Metviksstranden ända till Alskatvägen. I den här planen fastställdes, förutom tomternas användningsändamål, för första gången också huvudprinciperna för byggsättet - byggnadernas placering, mängden byggande och antalet våningar samt bilplatserna på tomterna. Dessutom eftersträvades i detaljplanen platta tak, enhetliga fasadmaterial och gemensamma gårdsplaner i kvarteren för flervåningshus. Övrigt byggsätt bestämdes enligt 1964 års förnyade byggnadsordning. Brandsäkerheten styrdes av separata brandsäkerhetsbestämmelser. 26

27 Utdrag ur plankartan till detaljplaneändringen 1970 Den byggda miljön från år 1970 till år 1988 Detaljplaneändringen (1970) visade sig vara svår att genomföra, eftersom den baserade sig på en helt ny typ av byggsätt och delvis på sammanslagning av tomter. På planeringsområdet genomfördes endast ett fåtal nybyggnadsobjekt, av vilka det mest betydande fanns i Bomullsfabrikens personalbostadskvarter, det s.k. Kapernaumkvarteret, där låghusen av trä revs, tomtindelningen ändrades och våningshus i tre våningar byggdes. Också i det angränsande kvarteret revs byggnader, gjordes ändringar i tomtindelningen och byggdes ett fyravåningshus. Vid Villagatan byggdes två tvåvåningsradhus, varav det ena låg på tre tomter. 27

28 BLOM Pictometry 2007 Byggd miljö enligt detaljplaneändringen 1970 Kapernaumkvarterets åtta trähus i två våningar ersattes med tre lamellvåningshus i början på 1980-talet. Husen i betongelement har tre bostadsvåningar och källarvåning på markplanet. Byggnaderna är placerade fritt från gatugränsen och bilplatserna finns på olika ställen på gården. BLOM Pictometry 2007 Byggd miljö enligt detaljplaneändringen 1970 Radhuset i två våningar vid Villagatan, för vilket man var tvungen att bilda en ny tomt av 2½ gamla tomter. Radhuset placerades fritt från gatugränsen, vilket möjliggjorde en egen bilplats framför varje bostad. 28

29 Detaljplaneändringen 1988 Eftersom endast en liten del av nybyggandet som ingick i detaljplanen 1970 genomfördes och värdesättandet av trästäder samtidigt var på uppåtgående beslöt man ändra detaljplanen. Målet var att återställa den gamla tomt-indelningen och ge möjlighet att antingen bevara eller alternativt ersätta trähusen intill gatorna med nybyggnader i 2-3 våningar för att förenhetliga stadsbilden. Detaljplaneändringen blev färdig I enlighet med den har hus rivits och ersatts med nya hus på 24 tomter, dvs. på 30 % av planeringsområdets tomter. Nybyggnaderna är i allmänhet trähus eller betonglåghus. Plankarta till detaljplaneändringen 1988 På följande sida finns en illustration av detaljplaneändringen då all våningsyta som är tillåten enligt detaljplanen har utnyttjats. 29

30 Byggnader vid Metviksgatan. Hörnbyggnaden är från 1920-talet och bredvid den två låghus i två våningar byggda på 1990-talet enligt principerna i detaljplanen från Husen följer den äldre hörnbyggnadens skala. BLOM Pictometry

31 Byggnader från olika tidsperioder invid Fabriksgatan. BLOM Pictometry 2007 Byggnadsstil från början av 2000-talet längs Brändövägen vid torget enligt 1988 års detaljplan. Redan i byggnadsordningen 1947 reserverades bostadstomterna i Brändö centrum för något effektivare byggande än i resten av Brändö. Dessa trevåningshus med affärsoch bostads-lokaler ersatte ett envånings affärshus och ett tvåvåningshus i trä. BLOM Pictometry

32 Förändringar i bostadshusens proportioner Förändringarna i byggnadernas proportioner illustreras av byggnadernas tvärsnitt. Stomdjupet i timmerbyggnader avsedda för boende är i allmänhet 8 m-10 m och höjden från marken till takåsen är 8,5-11 m. Om byggnadshöjderna jämförs med byggnadstidens byggnadsordningar överstiger de delvis de tillåtna höjderna. Då man på 1970-talet övergick till betongelementbyggande, ökade måtten på byggnaderna. Stomdjupet i tre- och fyravåningshusen är 12,5-15,5 m och höjden är m. Däremot har utvecklingen för uthusbyggnader varit den motsatta. De har minskat i storlek. gata Tvärsnitt av byggnader Byggnaderna är placerade på samma tomt och Huvudbyggnaden tangerar gatugränsen. Huvudbyggnadernas proportioner ligger nära varandra Huvudbyggnaden är tydligt fri från gatugränsen. Huvudbyggnadernas proportioner varierar Byggnaden i den inre delen av gården är en uthusbyggnad. Uthusbyggnadernas proportioner ligger när varandra till 1970 men efter 1970 byggs lägre och bredare byggnader än tidigare. 32

33 Hus på planeringsområdet från slutet av 1800-talet till början av 1970-talet. I bildserierna på denna och följande sida finns ca 40 % av planeringsområdets huvudbyggnader. Alla byggnader på bilderna är bostadshus förutom Settlementets daghem och verksamhetscenter, som syns på denna sida i vänstra kanten, fjärde uppifrån. Husen är placerade efter ålder så att det äldsta huset finns i vänstra, övre hörnet och det yngsta i högra, nedre hörnet. Dessa hus representerar träbyggnadssätt i Brändö från 1900-talets början.. 33

34 Hus på planeringsområdet från 1970-talet till Också husen i bildserien på denna sida är placerade efter ålder så att det äldsta huset finns i vänstra, övre hörnet och det yngsta i nedre, högra hörnet. Det äldsta huset i vänstra övre hörnet representerar byggsätt enligt 1970 års detaljplan. De övriga husen är byggda då detaljplanen 1988 gällde. Stommaterialet på hus med minst tre våningar är enligt byggbestämmelserna alltid betong, men i fasaderna har man under vissa förutsättningar fått använda trä. 34

35 Gatuvy från planeringsområdet 2010 Google maps

36 3.2 Planeringssituationen, utredningar och beslut Planer som berör planeringsområdet Landskapsplanen I Österbottens landskapsplan, som miljöministeriet har fastställt , anvisas planeringsområdet som ett område för tätortsfunktioner. Planeringsområdet anvisas inte som nationellt eller landskapsmässigt värdefull kulturmiljö. Som nationellt värdefullt område anvisas området vid före detta hamnen på Brändö och som landskapsmässigt värdefullt område anvisas området Vikinga. Utdrag ur Österbottens landskapsplan Planeringsområdet är angivet med röd cirkel. Generalplanen Vasa generalplan 2030 vann laga kraft I generalplanen har bostads- och centrumområdena på Brändö fastställts som ett för landskapet eller lokalt värdefullt kulturmiljöområde (sk 2). På planeringsområdet finns lokalt värdefullt byggnadsarv. Enligt skyddsbestämmelsen (sk 2) ska byggnadsarvet värnas genom att området hålls i ändamålsenlig användning. Områdets arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbestånd bör bevaras. När området bebyggs eller på annat sätt ändras bör man vinnlägga sig om att områdets särskilda värden bevaras. Avgränsningen av området och principerna för markanvändningen fastställs med detaljerade planer. Planeringsområdet reserveras i huvudsak för 36

37 bostadsvåningshus, men på området får också uppföras små bostadshus och icke miljöstörande service- och arbetsplatsfunktioner (AK). Tomterna som gränsar till Brändövägen reserveras för centrumfunktioner (C). Utdrag ur Vasa generalplan Planeringsområdet är angivet med röd cirkel. I den till generalplanen anslutna utredningen av väg- och gatunätet i Vasa och Korsholm från 2007 är Metviksgatan huvudmatargata och Brändövägen-Wolffskavägen lokal matargata. Trafikens målnät 2030 finns på följande sida. 37

38 Trafikens målnät Utredning om väg- och gatunätet i Vasa och Korsholm, 2007 Huvudvägar och -gator Huvudmatarvägar och -gator Övriga matarvägar och -gator Detaljplan På området, förutom på en tomt vid Hantverkaregatan, gäller detaljplanen från För ifrågavarande tomt gjordes 2004 en detaljplaneändring, i vilken tomten och byggrätten delades i två delar. Det gamla bostadshuset som finns på den ena tomten skyddades (sr) och på den andra tomten får en nybyggnad uppföras. Det skyddade bostadshuset revs dock, eftersom det enligt ägaren var i dåligt skick, och ersattes med ett bostadshus som byggdes så att det efterliknar det gamla byggsättet. 38

39 Illustration till detaljplaneändringen 1988 (uppe) Utdrag ur gällande detaljplanesammanställning där finns detaljplaneändringen för planeringsområdet från 1988 och 2004 (nere) 39

40 Byggda i enlighet med den gällande detaljplanen (1988) är 26 bostadshus på olika platser i planeringsområdet och 2 bostadsaffärshus vid Brändövägen. Gamla trähus har rivits för att ge plats åt nybyggnader. Trots nybyggandet finns fortfarande den för Brändö typiska trästadsmiljön från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bevarad. Av husen från 1800-talet finns endast ett fåtal kvar, men av dem som byggdes i början av 1900-talet finns en ganska stor del kvar, och de är i allmänhet i gott eller tillfredsställande skick. Också kvartersstrukturen som fastställdes i den första detaljplanen från 1901 gäller fortfarande, men ändringar har gjorts i tomtindelningen inom kvarteren. I dag märks att detaljplanen lockar till nybyggande om tomten har mycket outnyttjad våningsyta. På tomter med ett litet hus eller ett hus som väntar på en totalrenovering är det frestande att riva det gamla huset och bygga ett nytt större hus i stället Utredningar och beslut som gäller planeringsområdet, Värdefulla byggnader i Vasa II, Österbottens museum gjorde en byggnadsinventering under namnet Värdefulla byggnader II, som omfattar delar av c entrum samt Vöråstan, Vasklot och Brändö. Inventeringen omfattar byggnadsbeståndet till år Fastighetsägarna och -innehavarna hördes i ärendet våren Efter hörandet ändrades en del av de åtgärdsrekommendationer som gavs i Värdefulla byggnader, av dessa ändringar berör fyra stycken fastigheter på planerings-området. Ärendet behandlades i planeringssektionen, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige och på nytt i stadsstyrelsen, som godkände Värdefulla byggnader II för behandling i stadsfullmäktige, men behandlingen av ärendet stannade vid det. Brändö, Metviksstranden. Justering av den byggnadshistoriska inventeringen Österbottens museum justerade byggnadsinventeringen för planeringsområdets del under namnet Brändö, Metviksstranden. Justering av den byggnads-historiska inventeringen I den kontrollerades att uppgifterna i inventeringen Värdefulla byggnader II håller streck, och utgående från de insamlade uppgifterna värderas byggnaderna preliminärt och föreslås eventuella skyddsobjekt. Metviksstranden, byggnadsskyddsförslag 2008 Därtill gjorde Österbottens museum ett byggnadsskyddsförslag för Metviksstranden 2008 som grund för detaljplanearbetet. I förslaget presenteras samtliga granskade objekt och ges åtgärds- och skyddsrekommendationer inklusive motiveringar. I förslaget rekommenderas skydd enligt detaljplanen för alla de objekt för vilka skydd rekommenderas i Värdefulla byggnader II och därtill en del andra objekt till följd av förändrade värderingsgrunder och uppgifter som kommit fram i samband med granskningen av inventeringen. 40

HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena

HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för

Läs mer

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014

Läs mer

Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen Västernäs, kvarter 2, tomt 1 av den 27.01.2015

Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen Västernäs, kvarter 2, tomt 1 av den 27.01.2015 C SUN PLANBESKRIVNING STPLNR 0 MARIEHAMNS STAD Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen Västernäs, kvarter, tomt av den.0.0 PLANPROCESSEN Godkänd av stadsutvecklingsnämnden Godkänd av stadsstyrelsen

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/8 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/8 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) 8 Detaljplaneändring för tomterna 11/6, 14/6, 14/12, 15/4, 16/9, 19/2, 21/1, 22/6 och 23/10 i Kronohagen (värdefulla trapphus, nr 12266) HEL 2014-008499

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 10/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/10 20.5.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 10/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/10 20.5.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 10/2015 1 (6) 10 Detaljplaneändring för Drumsöbacken 4 i Drumsö (nr 12278) HEL 2013-009781 T 10 03 03 Beslutsförslag Sammandrag Föredragandens motiveringar beslutar

Läs mer

Byggnadsordning för Pargas stad

Byggnadsordning för Pargas stad Byggnadsordning för Pargas stad Stadsstyrelsen 2.10.2001 Godkänd av stadsfullmäktige 6.11.2001 Tillämpas fr.o.m. 13.1.2005 ALLMÄNT 1 Förutom stadgandena i Markanvändnings- och byggnadslagen (MoBL) och

Läs mer

Mål: Markägarens mål är att anvisa tre nya fritidsbostäder i området i tillägg till de två nuvarande.

Mål: Markägarens mål är att anvisa tre nya fritidsbostäder i området i tillägg till de två nuvarande. Stadsutvecklingsnämnden 91 20.03.2012 Stadsutvecklingsnämnden 118 09.06.2015 Stadsutvecklingsnämnden 196 13.10.2015 Stadsstyrelsen 315 02.11.2015 Stadsfullmäktige 59 09.11.2015 REVNÄS, BAGGBÖLE OCH SKAVARBÖLE,

Läs mer

BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER

BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG 15.1.2015 1:10 000 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER Byområde I området får uppföras byggnader för fast bosättning, lantbruks- och fiskefastigheters

Läs mer

Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299

Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299 BORGÅ Detaljplan 425 Detaljplan ÄPPELGÅRDEN 425 Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299 FASADFÄRGER alla byggnader FASADFÄRGER endast ekonomibyggnader;

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4.

DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4. KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD KAAVOITUSPALVELUT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING STADSDEL 4. PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Projektet inleds pånytt, enligt den nya markanvändnings-

Läs mer

UTREDNING TILL FÖRSLAGET TILL DETALJPLANEÄNDRING GÄLLANDE DEN DETALJPLANEKARTA SOM ÄR DATERAD DEN 05.06.2012

UTREDNING TILL FÖRSLAGET TILL DETALJPLANEÄNDRING GÄLLANDE DEN DETALJPLANEKARTA SOM ÄR DATERAD DEN 05.06.2012 UTREDNING TILL FÖRSLAGET TILL DETALJPLANEÄNDRING GÄLLANDE DEN DETALJPLANEKARTA SOM ÄR DATERAD DEN 05.06.2012 1. BASINFORMATION OCH UPPGIFTER OM DIARIEFÖRING 1.1 Uppgifter om diarieföring Ändringen av detaljplanen

Läs mer

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13 Nr 938 SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13 KONSTNÄRSBACKEN OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING 08.10.2008 OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING Områdes- och byggnadsbeskrivningens syfte är att förtydliga stadsplanens

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden BORGÅ Detaljplan 378 BYGGANVISNINGAR OCH ÖVERSIKTSPLAN FÖR GRÖNOMRÅDEN Planläggnings- och byggnadsnämnden 1.11.2007 340 Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren 2400 2406 samt grönområden Borgå stad stadsplaneringsavdelningen

Läs mer

PARGAS STAD KIRJAISSUNDET STRANDDETALJPLANE- ÄNDRING

PARGAS STAD KIRJAISSUNDET STRANDDETALJPLANE- ÄNDRING PARGAS STAD KIRJAISSUNDET STRANDDETALJPLANE- ÄNDRING Lantmätare Ab Öhman 2014 STRANDDETALJPLANEBESKRIVNING 1 BAS- OCH IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Stranddetaljplanebeskrivningen gäller 2.1.2014 daterad stranddetaljplanekarta.

Läs mer

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning 1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar

Läs mer

Stadsdel 9, kvarter 773-778, rekreations-, jord- och skogsbruks- samt gatuområden. Detaljplan och ändring av detaljplan

Stadsdel 9, kvarter 773-778, rekreations-, jord- och skogsbruks- samt gatuområden. Detaljplan och ändring av detaljplan Detaljplan 449 DETALJPLANEBESKRIVNING 25.9.2013 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ STADSHAGEN Stadsdel 9, kvarter 773-778, rekreations-, jord- och skogsbruks- samt gatuområden

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

1 (10) Detaljplaneändring för Lotsgatan Svaromål på givna utlåtanden och åsikter som har framförts 9.4.2015

1 (10) Detaljplaneändring för Lotsgatan Svaromål på givna utlåtanden och åsikter som har framförts 9.4.2015 1 (10) Utlåtanden Sammandraget innehåller före den 5.12.2014 inlämnade åsikterna och utlåtandena. Markanvändningsavdelningen har utarbetat bemötanden, som har omarbetas efter miljönämndens beslut den 11.2.2015

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING V 140513 datum 2015-03-03 diarienummer 2014-795 ÄDp 5397 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för kvarteret SVEN i Limhamn i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med ändringen av

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING FREGATTEN 21a och 21b

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I

Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I HAMMARLANDS KOMMUN FREBBENBY, OMRÅDET BJÖRKLIDEN PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I Områdesbestämning: Detaljplanen omfattar

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 15/2012 1 (10) Stadsfullmäktige Kaj/14 26.09.2012

Helsingfors stad Protokoll 15/2012 1 (10) Stadsfullmäktige Kaj/14 26.09.2012 Helsingfors stad Protokoll 15/2012 1 (10) 270 Detaljplaneändring för tomterna 40094/7-10 och park- och gatuområden (område vid Bollbackagränden) i Skomakarböle (nr 12034) HEL 2011-001393 T 10 03 03 Beslut

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

datum 2014-01-24 Detaljplan för fastighten BÄCKÖRINGEN 6 i Limhamn i Malmö

datum 2014-01-24 Detaljplan för fastighten BÄCKÖRINGEN 6 i Limhamn i Malmö datum 2014-01-24 diarienummer 2013-00469 Dp 5341 UNDERRÄTTELSEHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastighten BÄCKÖRINGEN 6 i Limhamn i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planändringen är

Läs mer

BYGGNADSORDNING. För Nagu Kommun

BYGGNADSORDNING. För Nagu Kommun 1 BYGGNADSRDNING För Nagu Kommun 2 BYGGNADSRDNING FÖR NAGU KMMUN Fastställd av kommunfullmäktige den 13.06-2002 KAPITEL 1 1. TILLÄMPNINGSMRÅDE CH MYNDIGHETER TILLÄMPNINGSMRÅDE Utöver MarkByggL och MarkByggF

Läs mer

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1 HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING Version 1.1 April 2012 1 VAD ÄR MÖJLIGT ATT BYGGA I TÄLLBERGS SJÖGÅRDAR? Området är en unik plats där du har möjlighet att skapa ditt drömboende. Vi tror att det handlar lika

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 17, 42, 54, 59, 64, 82, 123, 128, 134 och 182 i Arlöv, Burlövs kommun Övrig bevarandevärd bebyggelse i Arlöv,

Läs mer

22.3.2016 VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY

22.3.2016 VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY Mottagare Vörå kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 22.3.2016 VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING TOMTERNA 24-6-77 och 131, MARIEGATAN 4 6

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING TOMTERNA 24-6-77 och 131, MARIEGATAN 4 6 KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING TOMTERNA 24-6-77 och

Läs mer

Byggnadsordning för Närpes stad

Byggnadsordning för Närpes stad Byggnadsordning för Närpes stad 2 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER... 3 1.1 Tillämpningsområde...3 1.2 BYGGNADSTILLSYNSMYNDIGHET...3 2. TILLSTÅNDSSYSTEM... 3 2.1 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Uppgift DETALJPLANEÄNDRING 10.2.2015 Identifikationsuppgifter Planens nummer 1057 Silorna Föremål för planeringen Tomt 25 i kvarter 3 i stadsdel 2 Initiativ Planeringsområde

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

TOSARBY BY, SUND BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN FÖR SLOTTSUND 1:19 I TOSARBY BY.

TOSARBY BY, SUND BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN FÖR SLOTTSUND 1:19 I TOSARBY BY. SLOTTSUND TOSARBY BY, SUND BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN FÖR SLOTTSUND 1:19 I TOSARBY BY. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 13 januari 2016. Områdesbeskrivning: Detaljplan för Slottsund

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING FÖR TOMT 19-6 I STADSDEL 125 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER INITIATIV ELLER VARFÖR DETALJPLANEARBETET INLETTS Initiativtagare

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Den nyttjade byggrätten minskas från stamfastighetens byggrätt.

Den nyttjade byggrätten minskas från stamfastighetens byggrätt. BORGÅ STAD 1 (9) 1 DIMENSIONERINGSGRUNDER 28.2.2008 1.1 Allmänt I samband med strandplanering avses med dimensionering definition av strandbyggandets omfattning och placering. Syftet med dimensioneringsgrunderna

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 03.10.2014 71. Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45.

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 03.10.2014 71. Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45. 03.10.2014 71 Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45 Sammanträdesplats: Polaris i Edsevö Beslutande Borgmästars, Yvonne Forsblom, Greger Käldman, Leif Lindfors, Ralf Wiklund, Senja ordförande.

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram

Läs mer

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Upprättad 2013-04- 22 plan- och exploateringsenheten och konsult Lina Kumlin, ETTELVA Arkitekter.

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Upprättad 2013-04- 22 plan- och exploateringsenheten och konsult Lina Kumlin, ETTELVA Arkitekter. 1(8) Enkelt planförfarande ÄNDRING GENOM TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR KV BOFINKEN i Salem, Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-80, tillägg till gällande detaljplan nr 82-06 dnr 2012/133 TILLÄGG TILL

Läs mer

Detaljplan för del av kvarteret Humlan Laholms centralort Laholms kommun

Detaljplan för del av kvarteret Humlan Laholms centralort Laholms kommun Detaljplan för del av kvarteret Humlan Laholms centralort Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2 PLANDATA 2 Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden

Läs mer

Sammanträdesdatum BYGGNADSNÄMNDEN 30.06.2015 4/14. Sammanträdestid Tisdagen den 19 maj 2015, kl. 18:40 20:00 Kommungården i Godby

Sammanträdesdatum BYGGNADSNÄMNDEN 30.06.2015 4/14. Sammanträdestid Tisdagen den 19 maj 2015, kl. 18:40 20:00 Kommungården i Godby FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nr BYGGNADSNÄMNDEN 30.06.2015 4/14 Sammanträdestid Tisdagen den 19 maj 2015, kl. 18:40 20:00 Kommungården i Godby x Dick Lindström, ordförande

Läs mer

OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING 457

OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING 457 OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING 457 BORGÅ STADSDELEN 22 Kvarteren 400, 405-408 och 410-141, kvartersområde för egnahemshus, kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader,

Läs mer

Föredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi

Föredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi Miljönämnden 330 12.12.2012 Miljönämnden 73 19.03.2013 Miljönämnden 155 15.10.2014 Stadsstyrelsen 250 24.11.2014 Stadsfullmäktige 105 09.12.2014 105 till delgeneralplan för Ålön Miljönämnden 12.12.2012

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd

Läs mer

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha. Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

PROGRAM FÖR TOMTÖVERLÅTELSE

PROGRAM FÖR TOMTÖVERLÅTELSE PROGRAM FÖR TOMTÖVERLÅTELSE Programmet syfte är att skapa ett regelverk för överlåtelse och marknadsföring av tomter med avsikt att öka intresset för Kimitoöns kommuns tomter. Samtidigt skall programmet

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5)

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5) KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA,

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KV SVAMPEN i Salem, Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-70, tillägg till gällande detaljplan nr 82-32 dnr 2006/256

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KV SVAMPEN i Salem, Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-70, tillägg till gällande detaljplan nr 82-32 dnr 2006/256 1(9) ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KV SVAMPEN i Salem, Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-70, tillägg till gällande detaljplan nr 82-32 dnr 2006/256 PLANBESTÄMMELSER MED ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Upprättad

Läs mer

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3 2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade

Läs mer

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS

Läs mer

ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET

ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET Sibbo kommun Avdelning för teknik och miljö/ markanvändningsenheten PB 7 04131 SIBBO Ärende: Utlåtande gällande utkastet till delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo kommun. Hänvisning: Begäran

Läs mer

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 66/2010 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Ändring av detaljplan för Ryttarhagen K3 Södra delen av Ryttarhagsområdet. Planhandlingar. Diarienummer: BRN 2013:284. www.mjolby.

Ändring av detaljplan för Ryttarhagen K3 Södra delen av Ryttarhagsområdet. Planhandlingar. Diarienummer: BRN 2013:284. www.mjolby. www.mjolby.se/planer Ändring av detaljplan för Ryttarhagen K3 Södra delen av Ryttarhagsområdet Planhandlingar Diarienummer: BRN 2013:284 SAMRÅDSHANDLING Upprättad av Byggnadskontoret i september 2015 Tillägg

Läs mer

KIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING

KIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING KIMITOÖNS KOMMUNS BYGGNADSORDNING BYGGNADSORDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 10.12.2008. ALLMÄNT 1 Allmänt SKYLDIGHET ATT ANSÖKA OM BYGGLOV, GÄRDSTILLSTÅND ELLER GÖRA ANMÄLAN

Läs mer

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

Upprättad 2006-08-23, Antagen 2006-11-20 (KF 103/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 54, 95, 123, 155, 171 och 214

Läs mer

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs. DETALJPLAN FÖR KV. LOMMEN Arvidsjaurs kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration,. Plankartan blir juridiskt bindande när detaljplanen vinner laga kraft.

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna SKARVEN 1 8 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna SKARVEN 1 8 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län Handläggare: 1 (5) PLA10-55 Tomas Strömberg Detaljplan för fastigheterna SKARVEN 1 8 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - Planbeskrivning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 1203/10.03.02/2013 Stadsstyrelsen 259 16.9.2013 144 Motion om att bilda ett fastighetsbolag för stadshuset Beredning och upplysningar: Carl Slätis, tfn 09 816 84419 Mikko

Läs mer

INSTRUKTION FÖR TEKNISKA CENTRALEN

INSTRUKTION FÖR TEKNISKA CENTRALEN INSTRUKTION FÖR TEKNISKA CENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige 17.12.2002 Ändring godkänd av stadsfullmäktige 09.09.2004 Ändring godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2004 Ändring godkänd av stadsfullmäktige

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning VÖRÅ KOMMUN Byggnadsordning Godkänd av fullmäktige xx.xx.2011 Träder i kraft xx.xx.2011 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER 1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2 Utöver MBL och MBF samt andra bestämmelser och föreskrifter

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G 1 Diarienummer 2006/0082 214 Detaljplan för NÄSET, Etapp 2 Kinna 24:169 Kinna, Marks kommun, Västra Götalands Län P L A N B E S K R I V N I N G UPPRÄTTAD 2006-05-04 reviderad 2006-11-30, 2007-05-07 Plan-

Läs mer

Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende

Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende Byggnämnden/Rakennuslautakunta 70 26.08.2015 Stadsstyrelsen 250 26.10.2015 Förslag till revidering av byggnadsordning för Pargas stad Byggnämnden/Rakennuslautakunta 26.08.2015 70 Beredare T.f ledande byggnadsinspektör

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR 1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

DOM 2012-11-08 Stockholm

DOM 2012-11-08 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060201 2012-11-08 Stockholm Mål nr P 6270-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-06-15 i mål P 1081-12, se bilaga A KLAGANDE 1. B E 2.

Läs mer

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-08-09 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd Detaljplan för

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar.

Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar. TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-02-01 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2012BNS0136 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring,

Läs mer

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län Sida 1 av 8 Planbeskrivning Samråd Diarienummer: BN-2013/00402 Datum: 2013-12-18 Handläggare: Sara Bäckström för fastigheten Nejlikan 3 inom Grisbacka i Umeå kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för 589 Bråkstrecket 2, Bråstorp, Motala kommun

A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för 589 Bråkstrecket 2, Bråstorp, Motala kommun A N T A G A N D E H A N D L I N G Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Utlåtande Detaljplan för 589 Bråkstrecket 2, Bråstorp, Motala kommun Planområde

Läs mer

Horred 6:10 Område utmed södra delen av Loftsgårdsvägen, Marks kommun, Västra Götalands län

Horred 6:10 Område utmed södra delen av Loftsgårdsvägen, Marks kommun, Västra Götalands län Diarienummer BN 2005/0480 Detaljplan för Horred 6:10 Område utmed södra delen av Loftsgårdsvägen, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2006-11-15, reviderad 2007-02-12 LAGA KRAFT 2007-03-22 1 (7)

Läs mer