Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad

Transkript

1 Sammanträdesdatum 294 Plats och tid Eken, förvaltningshuset, Nybro, klockan Beslutande Markus Lund, ordförande (s), , Stig Davidson, ordförande (c), 152 Evy Annér (s) Kaj Göransson (s) Karl Längberg (s) Lisbeth Lundberg (s) John Green (mp) Mariann Karlsson (v) Sivert Hugosson (kd) Jan Enarsson (m) Anders Karlsson (fp) ersättare för Anders Ivansson (c) Nils Grönqvist (c) ersättare för Karin Helmersson (c) Johan Gunnarsson (m) ersättare för Roger Stålbrand (m) Övriga deltagande Cecilia Olsson, ersättare (s) Brith-Louise Fagerstrand, ersättare (s) Anders Svensson, ersättare (v) Karin Heideman, ersättare (m) Inger Rydbrink, adjungerad (kommunfullmäktiges ordförande) Nils-Erik Gustafsson, kommunchef Kristian Lundh, personalchef Anette Arbman, ekonomichef Peter Abrahamsson, ekonom Mats Arnér, sekreterare Utses att justera Sivert Hugosson Justeringens plats och tid Kommunstyrelsekontoret Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Paragrafer Mats Arnér Markus Lund, , Stig Davidson, 152 Sivert Hugosson Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens officiella anslagstavla i Förvaltningshuset. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum för anslagsuppsättande Datum för anslagsnedtagande Förvaringsplats för protokollet Nybro kommunstyrelsekontor, förvaltningshuset, Nybro Underskrift Markus Lund G:\Protokoll\Kommunstyrelsen\2007\KOMMUNSTYRELSEN doc

2 Sammanträdesdatum 295 FÖLJANDE ÄRENDEN BEHANDLADES PÅ SAMMANTRÄDET: 134 Budgetuppföljning juli Delårsrapport Förvärv av del av fastigheten Rössbo Släta 1:3 i Kristvallabrunn. 137 Förslag till tecknande av avtal och redovisning av uppdrag angående vilka resurser som behövs för genomförande av ett flyktingmottagande i kommunen. 138 Överföring av verksamhet Brunnen till AB Nybro Brunn. 139 Avsiktsförklaring gällande säkerhet och miljö i trafikfrågor inom Nybro kommuns verksamheter. 140 Förslag till reviderad arbetsordning för Kommunala Handikapprådet. 141 Förslag till arbetsordning för Nybro Folkhälsoråd. 142 Resultat av medborgarundersökning Nybro kommun våren Revidering av Grafisk profil för Nybro kommun. 144 Nybro Bostads AB:s begäran om försäljning av fastigheten Prosan Kommunal hyresgaranti. 146 Godkännande av reviderad förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län. 147 Besvarande av motion angående kooperativa driftsformer. 148 Besvarande av motion angående inköp av KRAV- och rättvisemärkt kaffe i Nybro kommun. 149 Besvarande av motion angående återvinningsstation vid ICA Kvantum. 150 Besvarande av motion angående inrättande av en tjänst som äldreombudsman.

3 Sammanträdesdatum 296 (forts) 151 Besvarande av motion angående allvädersbanor vid Åkrahällskolan. 152 Beviljande av ansvarsfrihet för förbundsdirektionen och dess enskilda förtroendevalda i Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna i Kalmar län. 153 Motion angående hemtjänst. 154 Motion angående avgiftsfri undervisning av blåsinstrument. 155 Anmälan av ej slutbehandlade motioner. 156 Sammanträdesdagar Aktuellt från Regionförbundet. 158 Anmälningar a-l.

4 Sammanträdesdatum Dnr 07/0034 Budgetuppföljning juli 2007 Ekonomienheten redovisade budgetuppföljning för perioden januari till och med juli Budgetuppföljningen totalt för samtliga nämnder och styrelsen framgår av nedanstående sammandrag. Informationen är tagen ifrån redovisningen i ekonomisystemet. Riktpunkten vid linjär förbrukning uppgår till 58,3 procent. Intäkt/ Kostnadsslag, tkr Årsbudget Ackumulerat Utfall Avvikelse riktpunkt %-förb Förbruk 2006 Bokslut 2006 Intäkter ,4% 57,1% Personalkostnader ,7% 60,5% Övriga kostnader ,4% 57,7% Kapitalkostnader ,4% 58,1% Bruttokostnader ,0% 59,2% Nettokostnader ,2% 60,2% Ekonomienhetens kommentar till ovanstående tabell: Nettokostnadsförbrukningen uppgår till 59,2 procent, vilket är 0,9 procent högre än riktpunkten. Dessa 0,9 procent motsvarar cirka kronor i högre nettokostnader. Föregående år vid motsvarande tidpunkt uppgick nettokostnadsförbrukningen till 60,2 procent. Avvikelsen för personalkostnaderna ger en viss oro även om vissa personalkostnader kommer att kompenseras med ökade intäkter eller lägre övriga kostnader. Utfallet för personalkostnaderna för år 2006 uppgick till kronor högre än budgeterat och då låg den procentuella förbrukningen per juli på 60,5 procent, det vill säga något högre än detta år. För år 2006 fanns det en eftersläpning av intäkterna, vilket inte finns i år. Förbrukningen för de övriga kostnaderna ligger också något högre än riktpunkten. Det motsvarar kronor. Om jämförelse görs med föregående år motsvarande period ligger förbrukningen högre, vilket manar till en viss återhållsamhet.

5 Sammanträdesdatum (forts) Personalkostnader I nedanstående tabell redovisas budget och aktuellt utfall för personalkostnaderna för aktuell period samt för föregående års motsvarande period. Juli Ks Tn Sbn Kfn Oms Ifn But VA TOTALT Utfall Utfall Ökning % 111,0% 101,0% 104,0% 100,6% 105,9% 97,2% 103,5% 103,7% 104,1% Budg. ökning 114,6% 99,8% 97,4% 103,8% 108,7% 104,4% 102,5% 103,4% 105,5% I särskild bilaga redovisas budgetuppföljningen per nämnd. Investeringar Investeringsbudget 2007 uppgår inklusive tilläggsbudgeten till kronor. Till och med juli 2006 har kronor använts. Detta innebär att 68,5 procent av budgeten har förbrukats. Likviditet Likviditeten uppgick i genomsnitt till kronor för juli månad Under juli månad 2007 har likviditeten försämrats. Av de upplånade kronor finns cirka kronor kvar att ianspråkta. Vid en bedömning från tekniska kontoret om kommande investeringar, krävs ungefär kronor till och med årets slut. Vi har dessutom finansiella mål, som kommunfullmäktige beslutat om i budgeten. Ett mål är att låneskulden ska amorteras med minst 5 procent, vilket motsvarar kronor (årsredovisning 2006 uppgick med de långfristiga skulderna till kronor). Ett annat mål är att avsättning till Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP AB) ska göras med minst kronor. För att klara målen och betala investeringarna innebär att det saknas medel för att klara av investeringarna fullt ut. Nyupplåning kommer med all sannolikhet att krävas.

6 Sammanträdesdatum (forts) Prognos I förslaget till delårsrapport per den 30 juni 2007 kommer särskild prognos från nämnder och styrelsen att finnas. Beredskap bör finnas för beslut om åtgärder vid fortsatt negativ prognos. Prognosen som avser skatteunderlagsprognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer vecka 35. Kommunstyrelsen beslöt att, i avvaktan på delårsrapportens prognos, notera informationen till protokollet. Utdrag till: Ekonomienheten Akten

7 Sammanträdesdatum Dnr 07/0170 Delårsrapport Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner och landsting minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Enligt kommunallagen ska minst en delårsrapport behandlas i kommunfullmäktige. Från och med år 2006 beslutades att kommunen ska upprätta en delårsrapport. Detta innebär att delårsrapporten per den 30 juni 2007 också ska redovisas till kommunfullmäktige. Syftet med förvaltningsberättelsen och delårsrapporten är framförallt att få en avstämning av det ekonomiska läget efter årets sex första månader, men också att få en prognos för resultatet för helåret Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Delårsrapporten för perioden januari juni 2007 omfattar: Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys I föreliggande delårsrapport saknas sammanställd redovisning för koncernen. Det finns inga krav på att detta ska finnas. Kommunens bolag kommer att rapportera deras ekonomiska utfall per den 31 augusti I delårsrapporten för kommunen ingår nämndernas och styrelsens prognos för årsutfallet och vissa mål- och verksamhetskommentarer. I enlighet med kommunfullmäktiges beslutade budget från juni 2006 ska resultatet uppgå till kronor. Efter en revidering i december 2006 uppgår det budgeterade ekonomiska resultatet till kronor. Efter beslut om tilläggsbudget i maj 2007 ges en negativ resultatprognos. Det redovisade utfallet efter sex månader 2007 visar på ett positivt resultat. Resultaträkningen redovisar efter juni månad 2007 en ökning av det egna kapitalet på kronor. Avstämning av mål Kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella mål.

8 Sammanträdesdatum (forts) 1) Kommunen ska långsiktigt nå ett resultat per år om kronor. 2) Nuvarande låneskuld ska amorteras med minst 5 procent per år. 3) Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst kronor årligen. Mot bakgrund av prognosen, som visserligen är högst osäker, men pekar mot kronor, kommer inte målet att nås för det enskilda året Däremot kan det komma att uppnås för perioden. De andra finansiella målen bedöms kunna uppnås under året. Avstämning av verksamhetsmål utifrån god ekonomisk hushållning, är inte möjlig att genomföra i dagsläget. Inom kommunens nämnder finns för närvarande flera mål antagna, men de är i sin helhet inte kopplade till god ekonomisk hushållning. Särskilt utredningsuppdrag för genomgång av målen har givits i samband med beslut av budgeten för år Prognos Det prognostiserade resultatet, enligt nedanstående sammanställning påvisar kronor. Driftbudget tkr Avvikelse mot Nämnd/styrelse budget helår Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur-fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden VA-verksamheten Summa nämnder Finansförvaltning, övrigt gemensamt Totalt kommunen 507 Nämndernas prognoser uppgår totalt till kronor. Samtliga nämnder prognostiserar ekonomiska underskott (förutom VA-verksamheten).

9 Sammanträdesdatum (forts) Erfarenheterna från tidigare prognoser visar att prognoserna oftast är mer negativa än vad det verkliga utfallet blir. En orsak till detta kan vara att prognoserna har en styrande effekt, det vill säga åtgärder vidtas för att minska den negativa avvikelsen. Nämnder och styrelse bör ges i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att eliminera eller minska befarat underskott Kommunstyrelsen beslöt föreslå kommunfullmäktige besluta att ge de nämnder, som i sina prognoser för helåret 2007 befarar underskott, i uppdrag att vidtaga åtgärder för att få en budget i balans före 2007 års utgång, att ta informationen till protokollet samt att efter revisionens hörande överlämna detsamma till kommunfullmäktige för fastställande. Paragrafen förklarades som omedelbart justerad. Utdrag till: 2 KF

10 Sammanträdesdatum Dnr 07/0161 Förvärv av del av fastigheten Rössbo Släta 1:3 i Kristvallabrunn Under försommaren blev fastigheten Rössbo Släta 1:2 och 1:3 utbjuden till försäljning. Fastigheten ligger i direkt anslutning till Kristvallabrunns samhälle. Säljarna är 14 delägare företrädda av Harry Jonsson och Leif Karl Linde Jonsson. Översiktsplanen för Nybro kommun antogs nyligen (kommunfullmäktige den 18 juni 2007, 95). De expansionsområden som anges i planen ligger på den aktuella fastigheten. I samråd mellan kommunstyrelsens och tekniska nämndens presidier lade Nybro kommun ett bud på två olika delar av fastigheten på tillsammans cirka 13 hektar. Budet har antagits och köpekontrakt upprättats. Köpeskillingen uppgår till kronor. Kontraktet förutsätter kommunfullmäktiges godkännande. Förvärvet föreslås ske genom fastighetsreglering, vilken köparen bekostar. Tillträde kan ske under hösten 2007 när kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Tekniska kontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige godkänna förvärv av cirka 13 hektar av fastigheten Rössbo Släta 1:3 för en köpeskilling på kronor. Kommunstyrelsen beslöt föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna köp av del av fastigheten Rössbo Släta 1:3 i Kristvallabrunn till ett belopp av kronor samt att köpet finansieras inom den löpande verksamheten. Utdrag till: 2 KF

11 Sammanträdesdatum Dnr 06/0269 Förslag till tecknande av avtal och redovisning av uppdrag angående vilka resurser som behövs för genomförande av ett flyktingmottagande i kommunen Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt, , att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från individ- och familjekontoret, barn- och utbildningskontoret och kommunstyrelsekontoret, med kommunstyrelsekontoret som sammankallande, som får i uppdrag att utreda och återredovisa till arbetsutskottets sammanträde i maj 2007, vilken organisation och vilka resurser som behövs för genomförandet av ett flyktingmottagande i kommunen. Arbetsgruppen lämnade följande redovisning till kommunstyrelsens arbetsutskott den 16 maj 2007: Bakgrund Integrationsverket har i skrivelse till kommunstyrelserna i Sveriges kommuner redovisat ett långsiktigt, stort behov av introduktionsplatser i Sveriges kommuner. I skrivelsen redovisas att under 2006 togs fler flyktingar emot i Sveriges kommuner än under tidigare år, eftersom Riksdagen fattade beslut om en tillfällig lagändring om ny prövning av uppehållstillstånd. Många kommuner har gjort ett omfattande och mycket gott jobb för att dessa flyktingar, drygt , skulle få bostäder, utbildning och individuella introduktionsplaner. Prognoserna för 2007 pekade länge på att antalet flyktingar med uppehållstillstånd skulle gå ner jämfört med De underlag som Integrationsverket nu fått från Migrationsverket visar att man väntar sig en hög flyktingtillströmning under åren på grund av oroligheter i världen. Andelen som får stanna antas öka från cirka 20 procent 2005 till 65 procent Orsaken är att allt fler bedöms ha asylskäl med de ändringar som infördes i utlänningslagen Behovet av introduktionsplatser kommer således fortsatt att vara stort de närmaste åren. Integrationsverket beräknar i dagsläget behovet för 2007 till cirka introduktionsplatser, vilket inkluderar ett antal personer som fått uppehållstillstånd 2006, men inte kommer att kunna tas emot av någon kommun under året. Behovet under 2008 uppskattas bli ungefär lika stort, under förutsättning att alla som fått uppehållstillstånd under 2007 får kommunplacering, annars blir behovet större under 2008.

12 Sammanträdesdatum (forts) I särskild tabell framgår Nybro kommuns fördelningstal för perioden som är enligt följande: Beräkningen är baserad på ett behov av introduktionsplatser, som motsvarar 0,35 procent av invånarantalet och där sysselsättningsgraden för utlandsfödda och bostadsmarknaden har vägts in vid framräkningen av fördelningstalet för respektive kommun. Detta är alltså Integrationsverkets förslag till antalet introduktionsplatser i Nybro kommun för Som svar på skrivelsen beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott, 24, den 14 mars 2007 att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från individoch familjekontoret, barn- och utbildningskontoret och kommunstyrelsekontoret, med kommunstyrelsekontoret som sammankallande, som får i uppdrag att utreda och återredovisa till arbetsutskottets sammanträde i maj 2007, vilken organisation och vilka resurser som behövs för genomförandet av ett flyktingmottagande i kommunen. Skrivelse har också erhållits den 15 mars 2007, där Integrationsverket och Migrationsverket gemensamt skriver och påtalar behovet av att fler kommuner behövs i mottagandet av ensamstående barn. Tidigare utredning Även under 2006 var frågan aktuell om mottagning av flyktingar, som fått uppehållstillstånd i Sverige. Vid en gemensam träff med Integrationsverket, arbetsförmedlingen och kommunala företrädare, fick socialchefen i uppdrag att utreda vilka konsekvenser/möjligheter en överenskommelse om flyktingmottagande skulle medföra. Utredningens sammanfattande bedömning var att samtliga berörda parter var överens om att Sverige och Sveriges kommuner skall positivt medverka till att människor från andra länder och framförallt människor som tvingats fly från sitt hemland, på grund av krig, förföljelse eller andra omständigheter, kan integreras i det svenska samhället på bästa sätt.

13 Sammanträdesdatum (forts) I utredningen redovisades att, för att vi som kommun skall klara av att teckna en överenskommelse med Integrationsverket om en mottagning av flyktingar med uppehållstillstånd, måste vi vara helt övertygade om att vi har en organisation som kan ge dessa förutsättningar. Vi måste ha personal; som har kompetens inom socialt arbete, kulturskillnader, praktiskt arbete med att upprätta boende, tillgång till bostäder, SFI-undervisning, plats på daghem, förskola, grundskola, tolkservice, behandling av traumatiska händelser, sysselsättning och arbete, fritidsverksamhet etc. Idag har Nybro kommun inte den organisation som krävs, vi har inte heller tillgång till bostäder i den omfattning som efterfrågas. Just nu finns en efterfrågan på arbetskraft, men då måste personerna ha rätt kompetens samt klara det svenska språket. Hur arbetsmarknaden ser ut på sikt är det ju alltid svårt att spekulera i. Individ- och familjekontoret och barn- och utbildningskontoret var beredda att, om kommunstyrelsen beslutar teckna överenskommelse, under förutsättning av att tillräckliga resurser ställs till respektive nämnds förfogande, skapa organisation och bemanning för att klara av ett mottagande som kommunen kan känna sig stolt över. Förfrågan fanns även från Migrationsverket om kommunen kan göra en insats och ta emot några asylsökande ensamkommande barn. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt, 95, den 18 oktober 2006 att ställa sig positiv till mottagning av flyktingar som fått uppehållstillstånd, men att i dagsläget avstå på grund av den aktuella bostadssituationen i kommunen samt att under 2007 åter pröva frågan. Arbetsgruppens redovisning Behovet av integrationsplatser och ökat mottagande av ensamstående barn är stort. Om Nybro kommun skall vara solidariska med övriga kommuner i landet krävs ett flyktingmottagande även här. Ambitionen måste självklart vara att göra det bästa möjliga av situationen, vilket kräver engagemang och vilja.

14 Sammanträdesdatum (forts) Individ- och familjekontoret Individ- och familjekontoret har idag ingen uppbyggd organisation för en flyktingmottagning. Idag finns en socialsekreterare, som har erfarenhet från denna verksamhet och som också idag står för mottagande av inflyttning av utomnordiska personer. Individ- och familjekontoret har under hela 2000-talet hanterat flyktingar/invandrare som vanliga bidragstagare. Socialchefen har haft kontakter med Karlshamns kommun, som har en mycket bra mottagnings- och introduktionsverksamhet. Karlshamn är visserligen lite större än Nybro (cirka invånare). De har en introduktionsenhet organiserad under socialnämnden. Karlshamn har idag en överenskommelse om mottagning av 50 flyktingar. Introduktionsenheten arbetar med introduktion till svenskt arbets- och samhällsliv för flyktingar och andra invandrare under 2 år från uppehållstillstånd. Introduktionsenheten gör upp en individuell introduktionsplanering med varje deltagare, som t ex kan innehålla studier, praktik, komplettering av tidigare utbildning eller arbete. Uppdraget är att finna snabbaste och lämpligaste vägen till arbete/självförsörjning i Sverige. Deltagare under introduktion har rätt att ansöka om introduktionsersättning. Inom denna enhet arbetar sju heltidsanställda personer (en enhetschef, två introduktionssekreterare, en handläggare, en assistent, en praktiksamordnare och en boendehandläggare). Om Nybro kommun skall teckna en överenskommelse med Integrationsverket om mottagande av cirka 80 personer (dock minst 50 personer per år) är det individ- och familjekontorets bedömning att en organisation med minst fem nya tjänster måste inrättas (cirka kronor per år). Till detta kommer även att krävas lokaler, inventarier, fortbildning, handledning, resor/transporter, information, telefoner, datorer m m (cirka kronor). Troligt är att ett flyktingmottagande inleds med ett successivt ökat antal flyktingar. Detta innebär att inledningsvis kan det förmodligen vara en lägre bemanning, som sedan ökar allt eftersom flyktingmottagandet ökar. En sådan grundorganisation bör bestå av följande bemanning: 1,0 chef/enhetschef, även med handläggningsuppgifter. 1,0 flyktingmottagare inklusive ansvar för introduktionsersättning. 1,0 boende-/sysselsättningsansvarig. 0,5-1,0 tjänst i administrativt stöd.

15 Sammanträdesdatum (forts) Initialt kan dessa tjänster förhoppningsvis omfördelas från befintlig organisation, som i så fall behöver återrekrytera. Barn- och utbildningskontoret Beroende på åldrar och familjesituation kan barn- och utbildningskontoret bli mer eller mindre påverkad. Erfarenhetsmässigt har det funnits behov av resurser för tillskapande av förberedelseklass, barnomsorg och SFI. Arbetsgruppen anser dock att huvudinriktningen vid ett flyktingmottagande skall vara introduktion i närmiljön och vid behov stötta med resurser där. Ekonomi För närvarande finns ett stort antal olika ersättningar som utgår vid flyktingmottagande. Följande ersättningar redovisas: Grundersättning Schablonersättning Särskilda kostnader för äldre, sjuka eller funktionshindrade Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare Betydande extraordinära kostnader Vårdkostnader Hälsoundersökningar Grundersättning De kommuner som har en överenskommelse om flyktingmottagande med Integrationsverket får varje år en grundersättning. Ersättningen betalas ut i början av året eller i samband med att en ny överenskommelse görs. Grundersättningen för 2007 är kronor. Det är ett fast belopp oavsett kommunens storlek eller planerat mottagande som betalas ut utan ansökan. Grundersättningen är den enda ersättning som är direkt kopplad till en överenskommelse. Schablonersättning Kommunen får en schabloniserad ersättning för varje flykting och annan utlänning som tas emot och omfattas av ersättningsförordningen. Schablonersättningen fördelas under 2 års tid och utbetalningarna sker var tredje månad.

16 Sammanträdesdatum (forts) Schablonersättningen betalas ut till kommuner som genomför ett program för individens introduktion i samhället. Programmet ska ske enligt en skriftlig introduktionsplan som fastställs efter samråd med individen. Om personen är i arbetsför ålder, ska samråd ske med den lokala arbetsförmedlingen. Ersättningen är tänkt att täcka kommunens ökade kostnader för, i genomsnitt, 3 ½ år. Schablonersättningen, enligt 2007 års nivåer: kronor för vuxna, 16 till och med 64 år kronor för barn under 16 år kronor för äldre från 65 år I samband med införandet av äldreförsörjningsstöd 2003, förändrades schablonbeloppet för äldre. Eftersom kommunernas kostnader för försörjningsstöd eller introduktionsersättning minskar till följd av äldreförsörjningsstödet, sänktes nivån på schablonbeloppet för personer som har fyllt 65 år. Särskilda kostnader för äldre, sjuka eller funktionshindrade Kommunen kan få ersättning för försörjningsstöd och introduktionsersättning som betalats ut efter 20 månader från första mottagandet i en kommun samt 65 procent av kostnaderna för färdtjänst från första mottagningsdatum och 75 procent av kommunens lönekostnad för stöd och hjälp i boendet från första mottagningsdatum. En förutsättning är att första ansökan görs inom 3 år från första mottagningsdatum. Från och med 2003 gäller det för alla de tre ersättningsformerna. Kommunen söker ersättning året efter att kostnaden uppstått för: de som var 60 år när de fick uppehållstillstånd eller de som hade en arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller funktionshinder när de kom till Sverige eller som har ett direkt samband med situationen som flykting,

17 Sammanträdesdatum (forts) för de som har fyllt 65 år ersätts inte kostnader för försörjningsstöd. Särskilda kostnader för barn utan vårdnadshavare Kommunen kan få ersättning för ensamkommande barn under 18 år. Kommunen kan söka ersättning efter varje kvartal för kostnader, som exempelvis kommunala grupphem, familjehem eller motsvarande. Ansvaret för barn utan vårdnadshavare, som söker asyl i Sverige, överfördes den 1 juli 2006 från Migrationsverket till kommunerna. För Integrationsverkets ersättningar till kommunerna innebär inte den nya lagen någon förändring. Betydande extraordinära kostnader Förordningen ger också kommunen vissa möjligheter att söka ersättning för kostnader som inte täcks av andra ersättningar. Det gäller endast kostnader under introduktionen, det vill säga året för uppehållstillstånd och följande 3 år. Medlen fördelas främst i slutet av året, enligt en särskild prioriteringsordning. Information om årets prioriteringar lämnas under februari månad. Vårdkostnader Både landsting och kommuner kan söka ersättning. Det kan gälla medicinsk vård och behandling eller motsvarande, eller kommunens insatser enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) m m. Några förutsättningar: Behovet av vård måste ha funnits vid ankomsten till Sverige. Behovet av vård måste finnas i minst 3 år. Kostnaden måste vara lägst kronor per person under en tolv-månadersperiod. Ansökan ska göras inom 1 år från utgången av den period som ansökan avser. Kommunen eller landstinget kan söka ersättning löpande i efterskott. Flera vårdgivare kan söka ersättning för samma person under en tolvmånadersperiod.

18 Sammanträdesdatum (forts) Hälsoundersökningar Landsting och kommun kan söka ersättning för kostnader för hälsoundersökningar. Ersättning betalas för personer med uppehållstillstånd, som inte har varit inskrivna vid någon av Migrationsverkets mottagningsenheter, så kallade kvotflyktingar och anknytningar. Ansökan kan göras med ett schabloniserat belopp inklusive kostnad för tolk med kronor för år 2007, faktisk kostnad med specifikation (35 ErsF). Sammanfattning ekonomi Som framgått av redovisning finns det många olika ersättningar som är möjliga att erhålla. I vårpropositionen har regeringen meddelat att de kommuner, som 2007 träffar en 3-årig överenskommelse, får kronor per person de tar emot och ytterligare kronor för varje vuxen mellan år, som under det första året blivit godkänd i SFI, fått praktik eller arbete under viss tid. Arbetsgruppen anser det vara viktigt att ett flyktingmottagande särredovisas i den kommunala redovisningen. De resurser som tillförs skall användas i den gemensamma verksamheten för att åstadkomma ett så bra mottagande som möjligt. Boendet Även om bostadssituationen kan upplevas besvärlig måste samverkan kunna ske i syfte att tillskapa möjligheter till boende. Boendefrågan anser arbetsgruppen kunna lösas genom att utnyttja möjligheterna till att introduktionsenheten tecknar hyreskontrakt för att sedan efter exempelvis 2 år överlåta kontraktet till den boende. Uthyrningsläget i kommunen är enligt följande: O G:s har en lägenhet ledig i dag, men den ska enligt uppgift användas internt vid en kommande renovering. HSB har mest bostadsrätter som säljs samt ett fåtal hyresrätter. En hyresrätt är ledig den 1 juli, men hyrs troligen ut omgående. Fastighetsterriern har en stor lägenhet i markplan ledig nu. Söker efter rätt hyresgäst, vill helst ha ett äldre par till den lägenheten.

19 Sammanträdesdatum (forts) Privata fastighetsägare finns i Alsterbro och Sandslätt, troligt är att här finns ett flertal lediga lägenheter. Nybro Bostads AB har 21 lägenheter lediga 1 maj och av dessa är fem spärrade för uthyrning av olika anledningar. Av de 16 lägenheter som är lediga, finns några i Kungshallsområdet, Målerås, Orrefors och Örsjö. Förslag Samtliga berörda parter är överens om att Sverige och Sveriges kommuner skall positivt medverka till att människor från andra länder och framförallt människor som tvingats fly från sitt hemland på grund av krig, förföljelse eller andra omständigheter kan integreras i det svenska samhället på bästa sätt. För att vi som kommun skall klara av att teckna en överenskommelse med Integrationsverket om en mottagning av flyktingar med uppehållstillstånd, måste vi vara helt övertygade om att vi har en organisation som kan ge dessa förutsättningar. Vi måste ha personal som har kompetens inom socialt arbete, kulturskillnader, praktiskt arbete med att upprätta boende, tillgång till bostäder, SFI-undervisning, plats på daghem, förskola, grundskola, tolkservice, behandling av traumatiska händelser, sysselsättning och arbete, fritidsverksamhet etc. Idag har Nybro kommun inte den organisation som krävs, vi har inte heller tillgång till bostäder i den omfattning som efterfrågas. Just nu finns en efterfrågan på arbetskraft, men då måste personerna ha rätt kompetens samt klara det svenska språket. Hur arbetsmarknaden ser ut på sikt är det ju alltid svårt att spekulera i.

20 Sammanträdesdatum (forts) Individ- och familjekontoret och barn- och utbildningskontoret är beredda att, om kommunstyrelsen beslutar teckna överenskommelse, under förutsättning av att tillräckliga resurser ställs till respektive nämnds förfogande, skapa organisation och bemanning för att klara av ett mottagande som kommunen kan känna sig stolt över. Individ- och familjekontoret och barn- och utbildningskontoret är även beredda att medverka i mottagandet av ensamstående barn om kommunstyrelsen tecknar sådant avtal. De resurser som tillförs bör särskiljas från den övriga kommunala verksamheten i en integrationsenhet och utgöra en gemensam resurs för berörda verksamheter utifrån beslut i en särskild styrgrupp bestående av representanter från individ- och familjenämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Överoch underskott bör förslagsvis kunna regleras över tiden. Organisatoriskt bör huvudansvaret vila på individ- och familjenämnden och dess förvaltning, men lämpligt kan vara att även tillskapa en arbetsgrupp bestående av representanter från berörda förvaltningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt att ge arbetsgruppen i uppdrag: att närmare utreda förutsättningarna för att teckna avtal om flyktingmottagande med Migrationsverket och vad som krävs för att även kunna ta emot ensamstående flyktingbarn, att lämna förslag på en kommunövergripande organisation för flyktingmottagandet samt att redovisa uppdraget senast i augusti Komplettering från arbetsgruppen Efter beslut av Riksdagen har Integrationsverket lagts ned. Från och med den 2 juli 2007 finns delar av verksamheten vid andra myndigheter. Migrationsverket har i samarbete med länsstyrelserna övertagit ansvaret för flyktingmottagandet, Ungdomsstyrelsen handläggningen av stöd till organisationer som främjar integration och SCB-ansvaret för Integrationsverkets statistikdatabas, STATIV. Övrig verksamhet har avvecklats. Migrationsverket verkar övergripande för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd,