Riskbild Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riskbild Östergötland"

Transkript

1 Riskbild Östergötland Ekonomisk säkerhet 2005

2 Rapporten är framtagen av: Karin Palmblad Robert Wenemark

3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Samhällsbyggnadsenheten Förord Rapporten Riskbild Östergötland ekonomisk säkerhet 2005 är en sammanställning av genomförd Workshop där representanter från statliga myndigheter, kommun, företag och organisation medverkade. Ett stort tack riktas till de som deltog under denna arbetande konferens. En förhoppning är att denna rapport ska vara ett underlag för fortsatt arbete och leda till en förbättrad beredskap mot olyckor och händelser i länet.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod och genomförande Metaplan SWOT-analys Textanalys Källkritik, urval och avgränsning Begreppsdefinition Samverkansområdet: Ekonomisk säkerhet Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet Workshopens deltagare Riskbild Östergötland Tillbakablick Trender Olyckor och händelser inom samverkansområdet Orsaker Konsekvenser Geografisk spridning Sårbarhet i att hantera konsekvenserna Sannolikhet Allvarligaste olycka/händelse Åtgärder Fortsatt arbetet Slutsats Källor Tryckta källor Otryckta källor... 32

5 Sammanfattning Denna rapport belyser vilka händelser som kan inträffa i Östergötland, eller utanför Östergötland men påverka länet, inom samverkansområdet ekonomisk säkerhet. Vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och förbättra krishantering. Myndigheterna är indelade i grupper där respektive grupp ansvarar för krisberedskapen inom ett särskilt område, ett samverkansområde. 1 I augusti 2005 genomfördes en workshop i Länsstyrelses regi i syfte att inventera dessa risker inom det nämnda samverkansområdet. Workshopen och denna efterföljande rapport är den andra av sex workshops/rapporter. Syftet med denna rapport och arbetet Riskbild Östergötland är att skapa en ökad riskmedvetenhet samt att bilda en god beredskap mot olyckor och händelser i länet. Målet är även att bilda nätverk för att få en god krishanteringsförmåga och ge möjlighet för ett effektivt resursutnyttjande. Under år 2006 kommer det att för varje samverkansområde ha genomförts en workshop. Slutligen ska en rapport tas fram för att sammanställa en helhetsbild. Följande olyckor/händelser bedömdes som extraordinära händelser 2 : Ej fungerande börs, värdepapper (flera dygn) Kontantbrist (stor omfattning, flera dygn) RUN Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (betalsystem) Tjänster/nyckelpersoner försvinner. Förutom de ovanstående olyckor/händelser som framställs i rapporten behandlas också dess orsaker, konsekvenser och vad som kan åtgärdas. Även den geografiska spridningen av möjliga olyckor/händelser beskrivs samt dess bedömda sannolikhetsrangordning. Bland de ovan nämnda olyckor/händelser är Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) och Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (betalsystem) de som bedömdes som mest sannolika. Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) räknas också till en av de tre händelserna som bedömdes som mest sannolika att inträffa. Det finns flera orsaker till varför en allvarlig händelse skulle inträffa inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet. Framförallt kan el-, tele- och IT-avbrott orsaka stora konsekvenser. Andra orsaker till händelserna kan vara sabotage, terroristattack eller infrastrukturskador dvs. avbrott i till exempel väg- och järnvägssystem så att värdetransporter inte kan köras som normalt. Konsekvenserna inom detta samverkansområde får störst påverkan på samhälls- och individekonomin. De åtgärder som ses som mest väsentliga är utbildning och övning. Det ses som viktigt att göra berörda aktörer medvetna om vilka konsekvenser händelserna får samt vilka motåtgärder som ska vidtas. Det är även viktigt med en enhetlig syn mellan berörda aktörer och att det skapas relevanta föreskrifter, regler och rutiner inom området. Informationshanteringen kan bli bättre och det stora elberoendet gör att risken för el- och IT-störningar borde minimeras. 1 Internet Begrepp och förkortningar förklaras under kapitel Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet

6 I ett fortsatt arbete önskar gruppen ekonomisk säkerhet utvecklat samarbete, utbyte av erfarenheter och mer utbildning och övning. Trender som nämns i rapporten, som medfört ökade risker inom det aktuella samverkansområdet, är att transporter på våra vägar, järnvägar och vatten har ökat och att dessa både blivit billigare och enklare. Det tas allt fler risker i dag som bland annat är kopplat till ekonomisk vinning. Europas gränser har öppnats och ekonomin har blivit global. Tidigare var systemen mindre, inte lika världsomspännande och integrerade som de är idag. Det finns i västvärlden en stor tilltro till och ett stort behov av teknik och behovet av den specialiserade kunskapen för att möjliggöra hanteringen av denna teknik har blivit självklar. Personberoende växer således fram. Terrorattacker och sabotage har utvecklats och dess förmåga har stärkts, därför har behovet av skydd och säkerhet ökat. Avslutningsvis under denna sammanfattning kan sägas att rapporten, dess underlag och framtagande, möjliggör samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer samt underlag till fördjupad analys. Rapporten och samverkan genererar även förslag till forsknings- och utvecklingsinsatser. 5

7 1. Inledning Vi lever idag i ett samhälle som har blivit allt mer globalt. Det medför att information och marknad blivit världsomspännande. Ett beroende mellan stater har utvecklats, vilket ökar risken för att störningar får konsekvenser i flera delar av världen. En generell uppfattning är att vi lever i en allt mer sårbar värld där hot som terrorism, farlig smitta, IT-krascher och naturkatastrofer kan leda till stora ekonomiska problem. En rad teorier hänvisar till globalisering som ett centralt element i samhällsutvecklingen. Industrisamhället har skapat ständigt effektivare transportmedel och bättre sätt att kommunicera på. Utvecklingen från järnväg, ångbåt och telegraf, via telefon, flyg, motorvägar, och fram till nutidens kommunikationssatelliter och informationsteknologier har krympt avstånden i världen. Nationsgränser öppnas med påverkan från internationell handel, finansiell internationalisering, samt de multinationella företagens ökade betydelse. Globaliseringsprocesser har påverkat den ekonomiska arenan. Penningmarknader som skall fungera dygnet runt är samverkande med satellit- och datorteknologier, vilket påverkar flera delar av samhället. 3 För att förstå ekonomin har den genom tiderna förklarats på flera olika sätt. Bland annat har ekonomin jämförts med drivmedlet i samhällsprocessen, stryper man bränsletillförelsen stannar hela maskineriet. Ekonomisystemet kan också jämföras med människans blodsystem. Det är känsligt men vi skyddar och förebygger när nya kriser, risker, gör sig synliga. Vi matas dagligen, via olika medier, av en mängd händelser och olyckor som direkt eller indirekt har konsekvenser på vår ekonomi. Terrorattackerna som de senaste åren skett runt om i världen sägs vara ett angrepp mot hela västvärlden och marknadsekonomin. Efter terrorattackerna i USA, 11 september 2001, drabbades finansbranschen extra hårt på grund av att flera finansiella aktörer är koncentrerade på Manhattan där attackerna inträffade. Tsunamin i Sydostasien 2004 kostade våra svenska försäkringsbolag flera miljarder kronor. 4 Aktuella frågor som medier fokuserar på idag och som påverkar människans ekonomi och ökar risker inom det ekonomiska systemet är bland annat oro på arbetsmarknaden. Det höga priset på oljan dominerar också debatten. Sverige har även drabbats av utbredd organiserad brottslighet, så som kriminella handlingar mot banker, bankomater och värdetransporter. IThaveri så som virus eller intrång är vardagsmat idag, vilket kan leda till allvarliga risker då vi lever i en allt mer IT-beroende värld. 5 Vilka risker kan vi förutse, vad kan vi göra för att förebygga och skydda vårt ekonomiska system? Vilka kan samarbeta för att den ekonomiska säkerheten ska bli säkrare? Detta är frågor som diskuteras alltmer idag. 3 Giddens, Anthony, Tredje vägen, Stockholm 2000, s.41ff 4 Introduktionsföreläsning av Stig-Owe Germundsson från Östgöta brandstodsbolag, Länsstyrelsen Östergötland Ibid 6

8 2. Bakgrund Sedan den 1 juli 2002 har Sverige en ny struktur för krishantering som utgår från en helhetssyn på samhällets risker, sårbarhet och resurser. På den regionala nivån har Länsstyrelsen ett geografiskt områdesansvar som bland annat innebär att myndigheten ska anlägga ett helhetsperspektiv på uppgiften att förebygga och hantera olyckor och andra påfrestningar i fredstid samt höjd beredskap. Vidare innebär områdesansvaret att länsstyrelsen ska sammanställa och ha en uppfattning om vilka risker som finns i länet. Sammanställningen bör inriktas mot alla förhållanden som kan ge upphov till en allvarlig krissituation i länet. Det bör i sammanhanget betonas att det främst är de sektorsansvariga myndigheterna som ska genomföra analyser inom sina ansvarsområden. Länsstyrelsen ska i sin tur sammanställa sektorsmyndigheternas underlag för en helhetsbild över länet. Enligt förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap, SFS 2002:472, skall varje myndighet årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Detta i syfte att stärka varje myndighets krishanteringsförmåga. Respektive myndighet ska också värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. Vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och förbättra krishantering. Myndigheterna är indelade i grupper där respektive grupp ansvarar för krisberedskapen inom ett särskilt område, samverkansområde. Dessa myndigheter ska också samarbeta med näringsliv, kommuner och länsstyrelser i arbetet för ett säkrare samhälle. Myndigheterna finns inom sex olika samverkansområden. Förutom det område denna rapport avser, Ekonomisk säkerhet, finns: Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Skydd, undsättning och vård (polis, räddningstjänst och sjukvård) Transporter (väg, sjö och lufttransporter, infrastruktur). Områdesvis samordning, samverkan, info (geografiskt områdesansvar, informationsansvar) Teknisk infrastruktur (el, tele, IT och VA) I april 2005 samlades deltagarna i alla samverkansområden för att vara med och starta upp det arbete som ska leda fram till den regionala riskbilden för Östergötland. Resultatet av arbetet ska presenteras för det regionala krishanteringsrådet i slutet av 2006 och därefter spridas i länet genom seminarier och konferenser. 2.1 Syfte och mål Workshopen samt denna efterföljande rapport syftar till att ge deltagarna och övriga aktörer inom samverkansområdet en ökad riskmedvetenhet, kunskapshöjning och engagemang i krishanteringsfrågor. Syftet är även att skapa en bättre kunskap om vilka risker och händelser som kan hota människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom inom Östergötlands län. Målet är att utveckla beredskapen mot olyckor och händelser i länet och att bilda nätverk för att öka krishanteringsförmågan och beredskapen samt att ha en god förmåga att informera. 7

9 Underlaget ger en bild av länets risker. Det kan även ge möjlighet för ett effektivt resursutnyttjande och inriktning av krishanteringsförberedelserna i form av t.ex. framtagande av planer, övningar och seminarier. Syftet är att varje workshop ska ta fram förslag på fortsatt arbete och åtgärder som ska ligga till grund för fördjupade studier inom området. Syftet är också att myndigheterna ska ges möjlighet att samverka med länsstyrelsen i enlighet med förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap ( 4, 2002:472). 6 6 Se även kapitel 3.7 8

10 3. Metod och genomförande 3.1 Metaplan För att belysa de risker som finns i Östergötland anordnades en arbetande konferens, en så kallad workshop. Under två dagar samlades representanter från statliga myndigheter kommunföreträdare samt företrädare för andra organisationer för att gemensamt ge en grund till den regionala riskbilden, Riskbild Östergötland. Workshopen var framförallt baserad på metoden Metaplan som är en metod som framtogs av en tysk konsultfirma, men har sitt ursprung i USA. Metoden syftar till att gruppen ska fokusera på problem och möjligheter till lösningar. Metaplan är alltså en teknik för att kommunicera i grupper och som skapar delaktighet och engagemang. Det är viktigt att alla får visa och ta del av den kunskap som finns i gruppen. 7 Workshopen leddes och dokumenterades av Länsstyrelsen. Innan workshopen genomfördes pågick ett förarbete för att bl.a. hitta relevanta deltagare och att göra ett körschema för de två workshopsdagarna. Under år 2004 och i början av 2005 sökte Länsstyrelsen representanter för de myndigheter, företag och organisationer som tillhör respektive samverkansområde. Varje samverkansområde innehåller idag runt tjugo representanter och utgör den grupp som ska medverka under respektive workshop. Varje grupp har också en ordförande vars uppgift är att inleda workshopen samt att leda gruppen eller delar ur gruppen under vissa moment. Under varje workshop får deltagarna ut en arbetsbok som innehåller begreppsförklaringar (se kapitel 3.6), deltagarlista, program, mål och syfte med workshopen samt spelregler och ansvarsfördelning som deltagarna ska förhålla sig till under workshopen baserad på metaplanmetoden. Metaplanmetoden användes bland annat för att generera de möjliga riskerna som finns i länet. Genom att använda metaplan får man deltagarna att bli aktiva och fabricera så många alternativ som möjligt under varje frågeställning. Markörer användes för att prioritera olika alternativ. Workshopen var uppbyggd kring vissa frågeställningar som nämns i kapitlet om källkritik, urval och avgränsning. 3.2 SWOT-analys SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är en metod som användes i detta arbete för att identifiera svårigheter, utvärdera och utveckla möjligheter till åtgärder. I en SWOT-analys antecknas starka sidor (strenghts), svaga sidor (weaknesses), möjligheter (opportunities) och risker (threaths) av till exempel en åtgärd. Den övre halvan av analysen beskriver nuläget och inre faktorer, medan den nedre halvan beskriver framtiden och yttre faktorer. Till vänster finns det positiva, till höger det negativa. Styrkor Svagheter Möjligheter Hot 7 Internet sida: 9

11 3.4 Textanalys Underlaget kompletteras med en del litteratur, tidigare rapporter och riskanalyser inom det aktuella samverkansområdet. Dessa finns nämnda i källförteckningen. 3.5 Källkritik, urval och avgränsning Denna rapport avser inte ge en fullständig bild över riskläget i Östergötland, inom det samverkansområde som rapporten avser, utan ska vara ett komplement till bland annat tidigare riskanalys. Metoden har dock, efter genomförd workshop, bedömts som väl fungerande för att ta fram en riskbild för länet. Det urval som gjorts är delvis utifrån förteckningen över samverkansområden och myndigheter som har särskilt ansvar inom områdena. 8 Det har sedan kompletterats med regionala aktörer. Workshopen inleddes med en tillbakablick för att se vilka händelser som skett inom detta samverkansområde. Detta gjordes i ett försök att kartlägga och tydliggöra händelser och trender som kan ha påverkat Östergötland. Efter detta togs möjliga olyckor/händelser i länet fram. Genom processens gång fokuserades det sedan på dessa olyckor och händelser. Arbetet koncentrerades kring ett antal frågeställningar: Vilka olyckor/händelser finns inom samverkansområdet? Orsaker för respektive olycka/händelse? Konsekvenser för respektive olycka/händelse? Geografisk spridning? Sårbarhet vid hantering av konsekvenserna robusthet, uthållighet, återhämtningsförmåga och psykologiska konsekvenser? Sannolikhetsrangordning av olyckor/händelser? Vilken olycka/händelse är allvarligast? Åtgärder förebyggande respektive skademinskning? Ansvarig/utförare av åtgärd? Förslag på fortsatt arbete? 3.6 Begreppsdefinition Ett antal definitioner fastslogs gälla under workshopen. 9 Kris Varje typ av tillstånd där risknivån temporärt höjs. Risk En sammanvägning av sannolikheten för en oönskad olycka/händelse och de konsekvenser den kan ge upphov till. Sannolikhet * konsekvens. Konsekvens Resultatet av en olycka/händelse Sannolikhet Rimlighet, antaglighet, trolighet 8 SFS 2002:472, Risk- och sårbarhetsanalyser, Vägledning för statliga myndigheter. KBM rekommenderar 2003:1, Bilaga 2, s Definitionerna är hämtade från Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket 10

12 Sårbarhet Sårbar handlar om att vara mottaglig för skada. Sårbarhetsanalys granskar oförmågan hos ett objekt, system, individ, befolkningsgrupp m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas från inre eller yttre faktorer. Skyddsåtgärder Åtgärder för att reducera riskerna. Robusthet Förmåga att motstå påverkan, inre och yttre. Katastrof En mycket omfattande olycka/händelse, som inträffar med liten sannolikhet. Där befintliga resurser inte räcker till. Beredskap Förmågan att igångsätta verksamhet. Extraordinära händelser Avviker från det normala. Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner 3.7 Samverkansområdet: Ekonomisk säkerhet De myndigheter som har särskilt ansvar inom detta samverkansområde är; Arbetsmarknadsstyrelsen Ekonomistyrningsverket Finansinspektionen Försäkringskassan Riksgäldskontoret Skatteverket Statens jordbruksverk Tullverket Verket för näringslivsutveckling Förslag från Krisberedskapsmyndigheten är att Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Statens jordbruksverket och Verket för näringslivsutveckling inte kommer att ingå i samverkansområdet i framtiden. Myndigheterna som ingår i Ekonomisk säkerhet skall planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom sitt samverkansområde. Förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SFS 2002:472) innehåller föreskrifter som reglerar fredstida krishantering samt ansluter till vad föreskrivs i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. I en bilaga till denna förordning framgår det vilka myndigheter som har ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Dessa myndigheter skall bland annat genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap. 11

13 Uppgiften för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet är att verksamheten ska bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses också vid störningar inom andra vitala samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. 10 I planeringsunderlaget för 2006 ska myndigheterna föreslå åtgärder som leder till att funktionen i samhällsviktiga transfereringssystem vid omfattande avbrott i ordinarie elektroniska kommunikationer och elförsörjning upprätthålls. 11 Målet för 2007 är också att det går att leda och samordna insatser för att samhällsviktiga ekonomiska system och processer samt nödvändig försörjning ska fungera vid svåra påfrestningar på samhället. 12 Nödvändig försörjning kan vara att betalningssystemet, socialförsäkringssystemet och skattesystemet ska fungera. Detta syftar till att skapa krishanteringsförmåga inom samverkansområdet. Det är viktigt att skapa samverkan och informationsutbyte mellan berörda aktörer. Ett annat mål är att det ska gå att tillgodose samhällsviktiga behov av bränsle och drivmedel vid svåra påfrestningar på samhället. Detta mål syftar till att minska sårbarheten hos viktiga system och processer inom samverkansområdet. Mot bakgrund av samverkansområdet Ekonomisk Säkerhets (SOES) ansvar omfattar workshopens arbete inte frågor och åtgärder som konjunkturstabilisering, inflationsbekämpning och konkurrensbefrämjande åtgärder eller andra åtgärder som föranleds av normala inslag i ekonomin. Även att vidta åtgärder av handelspolitisk art för att trygga försörjningen av strategiskt viktiga varor behandlas inte i workshopen då SOES ansvar inte omfattar detta Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet I denna rapport ingår en del begrepp och förkortningar som här förklaras: Börs: organisation som bedriver handel med börsverksamhet, dvs. regelbundet sammanför köp- och säljbud till affärer. Transferering: Inkomstöverföring från staten utan krav på motprestation. Transferering kan ske till hushåll, företag, organisationer, kommuner, internationell verksamhet och även inom staten. 13 RUN: En run betyder att en större andel av befolkningen tar ut sina sparade pengar från bankerna samtidigt. POS: Point of sales är en kassaskärm framtagen framförallt för kassadiskar som ställer andra krav på en bildskärm än till exempel kontorsmiljön. ATM: Automated Teller Machine är vad vi i Sverige kallar för uttagsautomat, dvs. bankomat, tidigare minuten. BABS: Betalterminal med direktkoppling till bank som möjliggör att kunder kan betala med bankomatkort. 10 Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocesser 2004:3, Samhällets krisberedskap 2006 inriktning för myndigheternas planering, Stockholm 2004, s Ibid, s Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocesser 2005:3, Samhällets krisberedskap 2007 Inriktning för verksamheten 2007, Stockholm 2005, s. 32f 13 Ekonomistyrningsverket:

14 BGC: Bankgirocentralen är en betalningstjänst som även ansvarar för att skulder och fordringar mellan banker regleras hos Riksbanken. VPC: Central värdepappersförvaltare och clearingorganisation som är den centrala länken mellan utgivare och ägare/förvaltare av finansiella instrument. Uppgiften är att långsiktigt tillhandahålla säkra och kostnadseffektiva tjänster för hantering av aktier och andra finansiella instrument. RIX: Riksbankens system kan sägas vara knutpunkten i det svenska betalningssystemet genom att samtliga betalningar mellan banker och andra aktörer slutligen slussas genom RIX. Därmed fungerar Riksbanken som bankernas bank vid avvecklingen av betalningar i svenska kronor. 14 SWIFT: Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare. SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet Workshopens deltagare Målgruppen för denna workshop och arbetet med Riskbild Östergötland är statliga myndigheter, kommuner och företag. Även företrädare för andra organisationer tillhör målgruppen. Workshopen leddes av Annalena Waller och dokumenterades av Länsstyrelsen Östergötland, (Robert Wenemark och Karin Palmblad). I övrigt deltog: Stig-Owe Germundsson Ordförande (Östgöta brandstodsbolag) Peter Roth Försäkringskassan, Linköping Jan Bjuremark Länsarbetsnämnden Britt-Marie Palm Riksgäldskontoret, Stockholm Andreas Olsson Skatteverket, Linköping Carina Franzen Securitas värde AB Alf Persson Svensk kassaservice, Stockholm Tommy Nilsson Securitas värde AB, Linköping Bengt Snödahl Folksam, Linköping Lars Holm Företagarna, Linköping Wiveka Nordén Kommunrepresentant, Linköping Lars-Göran Emanuelsson Finansinspektionen, Stockholm, dag 1 Bernt Dahlbäck Länsstyrelsen (Regionalekonomiska enheten), dag 1 Ingemar Strandmer Länsstyrelsen (Internadministrativa funktionen), del av tiden Ibid 13

15 4. Riskbild Östergötland Här nedan följer redovisningen av det underlag som arbetades fram under workshopen. Underlaget har kompletterats med referens från olika myndigheters rapporter. 4.1 Tillbakablick Workshopen inleddes med att deltagarna fick kartlägga vilka händelser eller olyckor som hänt och tros ha påverkat dagens samhälle och arbete inom det aktuella samverkansområde. Tidigaste händelserna som togs upp var Kreugerkraschen, 1930-talets depression och börskraschen i USA samt de två världskrigen. I den svenska ekonomiska historien belyses Ivar Kreuger som en affärsman som på många områden var långt före sin tid. Han använde sig av ett nytt sätt för att sälja sina aktier och obligationer för att expandera sitt imperium på den internationella kapitalmarknaden. Han förändrade genom det Sveriges näringsliv i grunden för långt tid framöver. En annan händelse som anses ha påverkat arbetet inom ekonomisk säkerhet är Watergateskandalen på 1970-talet då den amerikanske president Nixons nära män gjorde sig skyldig till inbrott på demokraternas nationella partihögkvarter, Watergate, i Washington. Nixon försökte mörklägga detta men det ledde till en stor politisk skandal och hans avgång. Oljekrisen på 1970-talet visade på hur sårbar den västerländska ekonomin var. Även den utvecklingen som skett när det gäller terrorattacker från 1970-talet till 2000-talet har visat att världens ekonomi inte står säker. Tidsskala där deltagarna placerat in olyckor/händelser som hänt de sista decennier. Under 1980-talet blev kreditkorten populära, vår statsminister Olof Palme mördades och Tjernobylolyckan inträffade år Dessa händelser är exempel som har påverkat vår ekonomi. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet hamnade Sverige i en bank- och fastighetskris och Sverige fick ett ökat beroende av infrastruktur. 14

16 1990-talet innehöll finanskris, genombrott för Internetbank, våldsamt väder, stormar, stora strömavbrott, den Europeiska unionens framväxt, ökad IT-känslighet och IT-brottslighet, Spridning av sjukdomar så som AIDS och fågelinfluensan och kriget på Balkan. Allt detta påverkade på olika sätt den ekonomiska säkerheten. Under 2000-talet kom en börskris, , många företag i Sverige gick i konkurs och nyckelpersoner har kidnappats eller utsatts för annat brott. Sverige fick uppleva ett andra ministermord med mordet på vår utrikesminister, Anna Lindh. Vi får också se massmedias bevakning av Skandiaaffären och höra debatten om förtroendekapital, IT-bubblan och frysning av medel. Stormen Gudrun och den terrorism som skakat världen har upptagit medias bevakning. Förtroendefrågor har diskuterats, bland annat om banker som satsar privatpersoners pengar eller kommuner så som Motala som blivit uppmärksammade i medier för att ha använt kommunens pengar på felaktiga sätt. Stora svenska företag har avskedat mycket personal och stora delar av företagens produktion flyttas till delar av världen där arbetskraften är billigare. Detta påverkar också vår ekonomiska säkerhet. 4.2 Trender Eventuella trender inom samverkansområdet identifierades och åskådliggjordes. En tydlig utveckling är att antalet transporter har ökat. Det har blivit både billigare och enklare att transporteras. Europas gränser har öppnats och ekonomin har blivit global. Tidigare var systemen mindre, inte lika världsomspännande och integrerade som de är idag. Det tas allt fler risker i dag som bland annat kan vara kopplat till ekonomisk vinning. Det finns i västvärlden en stor tilltro till och ett stort behov av teknik. Teknik och det stora informationsflödet skapar inte bara möjligheter utan också problem. Det är i dag lättare att hämta information om olagligheter, t.ex. hur man kan störa ut viktiga funktioner i det ekonomiska systemet. Genom att tekniken blir ytterligare avancerad krävs en allt mer specialiserad kunskap för att kunna hantera den. Samhället blir därav ännu mer beroende av specialister då systemen blir allt mer komplexa. Ett starkt personberoende växer fram. En stark tilltro till teknik och olika avancerade system kan leda till att riskmedvetandet kring den mänskliga faktorn minskar. Aktörerna på den ekonomiska arenan har blivit allt mer osynliga och svårare att ha kontroll över. Om och när det finns fiender är det uppenbarliga svårigheter att synliggöra dem. Dock finns en annan trend som säger motsatsen till detta stycke, dvs. att riskmedvetenhet har utvecklats och att det har börjats ställas krav på samhällets ingripande. Företag privatiseras och stora företag tappar kontroll. Saker som offentlig upphandling och vinstintresse ersätter allt oftare kvalitet. En farhåga som diskuteras är att ju längre ifrån krigshot vi befinner oss ju sämre blir vår beredskap för större kriser. En utveckling vi har haft i västvärlden är att kontanter och papper har byts ut mot elektroniska hjälpmedel och datorteknik. Mycket blir allt mer datoriserat och mindre sköts manuellt. Internetbanker är ett exempel på detta. Skulle människor idag tappade tron på IT skulle de bemannade kontoren inte räcka till. År 2002 kollapsade Argentinas ekonomi och medborgarna ville då ta ut sina pengar, vilket ledde till kontantbrist. 16 Kan detta inträffa i andra delar i världen? Vilken beredskap har vi för det? Elektroniska hjälpmedel och 16 Information från Svenska ambassaden i Argentina,

17 datorteknik har medfört ett ökat beroende av el. Vi är med andra ord starkt beroende av el för att kunna ha kontroll på den ekonomiska arenan. Vi har också skapat oss ett förtroende för och beroende av den ekonomiska institutionen. Vad händer om vi inte får ut våra pengar? Terrorattacker och sabotage har utvecklats och dess förmåga har stärkts. Rättsstatens skydd måste förbättras mot dessa attacker och sabotagehändelser. Civilkuraget måste utvecklas då hoten mot enskilda har blivit värre och annorlunda. Händelser kan idag hända på avstånd men ändock påverka oss. Behovet av skydd och säkerhet har därmed ökat. En annan trend är att allt fler myndigheter har bildats och därigenom har det uppstått otydligheter om vem som bär vilket ansvar. Det ekonomiska systemet som nämnts ett antal gånger i texten är ett oändligt nätverk där det kommer in allt fler aktörer och system. Nedan följer workshopens redovisning av trender på blädderblock. 16

18 Olyckor och händelser inom samverkansområdet Olyckor/händelser som leder till en större kris och kan kräva en anpassad organisation belystes under workshopen. Dessa kan inträffa i Östergötland eller utanför, och ha en påverkan på länet. Olyckorna och händelserna skulle bli identifierade för att möjliggöra klarläggning av bland annat orsaker, konsekvenser och åtgärder. Inom samverkansområdet var det svårt att se skillnaden mellan själva händelsen och orsaken till den. Till exempel såg deltagarna terrorism, fågelinfluensa och grova rån som händelser inom samverkansområdet, men dessa uppfattar rapportens författare som orsaker till bland annat pengabrist. Farlig smitta och terrorism kan också få konsekvenser på världsekonomin. Detta förhållande mellan orsak och händelse klarades ut. Händelser som diskuteras är bland annat avbrott i vägförbindelser där till exempel värdetransporter tar sig fram, kontantbrist och avbrott i transfereringar. Uteblivet betalsystem eller bankkontor som stängs eller nyckelpersoner som försvinner är andra risker inom samverkansområdet som skulle uppfattas som allvarlig händelse om de inträffar. Om samhället skulle drabbas av större IT-krascher eller el-störningar skulle de som arbetar på den ekonomiska arenan få svårt att tillhandahålla tjänster. IT och el är två mycket viktiga funktioner i dagens ekonomiska system. Skulle en av dessa, eller båda två, inte fungera skulle det innebära stora problem inom samverkansområdet ekonomisk säkerhet. En extraordinär händelse eller större kris handlar i mångt och mycket om hur stor omfattningen är, när i tiden det inträffar och under hur lång tid störningen pågår. De möjliga riskerna placeras in i en krisskala

19 En krisskala 17 användes för att bedöma vilka olyckor/händelser som kan bli en extra ordinär händelse och kan komma att kräva en anpassad organisation. Följande olyckor/händelser bedömdes som extraordinära händelser: Ej fungerande börs, värdepapper (flera dygn) Kontantbrist (stor omfattning, flera dygn) RUN Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (Bankgirocentral) Tjänster/nyckelpersoner försvinner 4.4 Orsaker En olycka eller händelse frambringas genom olika orsaker. Nedan följer resonemang kring tänkbara orsaker till de olyckor/händelser som listades i förra kapitlet. Att en börs eller värdepapper inte fungerar på flera dygn kan vara en följd av brand i centrala system eller längre elavbrott. IT-problem så som att hackers har saboterat system, att RIX ligger nere eller ett större kommunikationsbortfall är andra orsaker. Olika sabotage eller terroristattack på central nivå kan leda till att börsen inte fungerar som den ska. Börsen är beroende av Internetleverantörer och aktiehandlare. Skulle Internetleverantörer gå i konkurs eller om pandemi skulle drabba aktiehandlarna skulle det orsaka problem för börsen. Kontantbrist i större omfattning kan orsakas av transporter som uteblivit på grund av sjukdom, datorvirus eller rån. Infrastrukturskador dvs. avbrott i till exempel väg- och järnvägssystem kan leda till kontantbrist ifall inte kontanterna kan transporteras i den utsträckning de normalt gör. En större förtroendekris mot Internet, angrepp mot uppräkningscentraler och mot flera bankomater i samma område kan även det orsaka kontantbrist. Detta kan vara avbrott i elektronisk kommunikation, avbruten dataförbindelse eller centralt serviceproblem om till exempel Riksbanken skulle få svårigheter att fungera. Hamstring av kontanter på grund av extraordinär händelser eller större kriser kan leda till kontantbrist vilket även bankstrejker kan göra. En RUN (dvs. att en stor del av befolkningen vill ta ut sina pengar samtidigt) kan orsakas av förtroendekris mot banker på grund av ränterusningar/inflation, häftiga ekonomiska förändringar, rykten (felaktig informationsspridning), omfattande skattehöjning, extraordinära händelser dvs. större kriser i landet eller utomlands, börsras, stor politisk kris, långvarigt IThaveri eller el-störningar och virus. Orsaken till avbrott i transferering under flera dygn och/eller under helger och helgdagar kan vara datasammanbrott eller att virus drabbar IT-systemen, elavbrott, terrorism, sabotage, teleavbrott, centralt datorhaveri eller att nyckelpersoner saknas. Avbrott i POS, ATM, BABS under flera dygn kan även det orsakas av sabotage och terrorattentat eller att nyckelpersoner saknas. Elavbrott, strejk, rån/attacker mot 17 Denna krisskala är framtagen av Krisberedskapsmyndigheten och används för att beskriva lagen om extraordinära händelser. Den röda, vertikala linjen (brytpunkten) representerar det tillfälle då kommunens krisledningsnämnd träder i funktion. Svår påfrestning är inte en del av krisskalan utan ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser omfattar flera delar av samhället. 18

20 penningcentrum eller IT-avbrott så som centralt datorhaveri eller brutna teleförbindelser kan också vara orsaken till att avbrott existerar under flera dygn. Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT kan bero på informationsattacker (virus, skadlig kod mm), elavbrott och IT-avbrott, attentat mot centrala nät, systemfel/avbrott. Tjänster/nyckelpersoner försvinner. Orsaken kan vara ej genomtänkta eller tvingade uppsägningar då man tar bort viktig personal. Oro på arbetsmarknaden gör att en del nyckelpersoner försvinner till andra ställen och kompetensen försvinner. Epidemier, pandemi, olyckshändelser, hot/kidnappning, strejker, större händelser som tillexempel Estonia, dålig krisberedskap är ytterligare exempel på orsaker som gör att nyckelpersoner försvinner. De orsaker som förekommer i de flesta händelserna är framförallt el- och IT-avbrott. Orsaken till att olika olyckor och händelser sker kan slutligen även föregås av en olyckshändelse. Deltagarna har funderat över vilka orsaker som finns till de nämnda olyckorna/händelserna. 4.5 Konsekvenser Konsekvenserna inom detta samverkansområde får störst påverkan på samhälls- och individekonomin inte direkt på liv, miljö eller egendom. Alla händelser har en liten risk för liv, med undantag för kontantbrist vars konsekvenser kan generera risker för liv t.ex. vid rån, överfall och kaos. Kontantbrist kan i långa loppet leda till svårighet att kunna köpa mat vilket i sin tur leder till självhushållning. Egendom kan bli utsatt för konsekvenser som att varulager förstörs, 19

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner. samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Rubrik: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Rubrik: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap SFS nr: 2006:544 Departement/myndighet: Försvarsdepartementet Rubrik: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Utfärdad: 2006-06-01

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Risker i fred och under höjd beredskap.5 2 Mål 6 2.1 Övergripande mål..6 3 Samverkan...7

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Säkerhet och krishantering - kommuner/landsting SAMHÄLLETS NYA KRISHAN- TERINGSSYSTEM I FRED Kommunfullmäktige Departement/ sektorsmyndighet Krisberedskapsmyndigheten Regering Styrelse, nämnder, bolag,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern.

Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern. Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern. Innehåll: Inledning Definitioner och förkortningar Övergripande bedömningar Uppdrag och avgränsning Kommunens roll och

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

PROGRAM. Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012

PROGRAM. Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012 PROGRAM Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Läsanvisning... 3 2 Allvarlig händelse samt krisberedskap/ krishantering...

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer