Riskbild Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riskbild Östergötland"

Transkript

1 Riskbild Östergötland Ekonomisk säkerhet 2005

2 Rapporten är framtagen av: Karin Palmblad Robert Wenemark

3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Samhällsbyggnadsenheten Förord Rapporten Riskbild Östergötland ekonomisk säkerhet 2005 är en sammanställning av genomförd Workshop där representanter från statliga myndigheter, kommun, företag och organisation medverkade. Ett stort tack riktas till de som deltog under denna arbetande konferens. En förhoppning är att denna rapport ska vara ett underlag för fortsatt arbete och leda till en förbättrad beredskap mot olyckor och händelser i länet.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod och genomförande Metaplan SWOT-analys Textanalys Källkritik, urval och avgränsning Begreppsdefinition Samverkansområdet: Ekonomisk säkerhet Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet Workshopens deltagare Riskbild Östergötland Tillbakablick Trender Olyckor och händelser inom samverkansområdet Orsaker Konsekvenser Geografisk spridning Sårbarhet i att hantera konsekvenserna Sannolikhet Allvarligaste olycka/händelse Åtgärder Fortsatt arbetet Slutsats Källor Tryckta källor Otryckta källor... 32

5 Sammanfattning Denna rapport belyser vilka händelser som kan inträffa i Östergötland, eller utanför Östergötland men påverka länet, inom samverkansområdet ekonomisk säkerhet. Vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och förbättra krishantering. Myndigheterna är indelade i grupper där respektive grupp ansvarar för krisberedskapen inom ett särskilt område, ett samverkansområde. 1 I augusti 2005 genomfördes en workshop i Länsstyrelses regi i syfte att inventera dessa risker inom det nämnda samverkansområdet. Workshopen och denna efterföljande rapport är den andra av sex workshops/rapporter. Syftet med denna rapport och arbetet Riskbild Östergötland är att skapa en ökad riskmedvetenhet samt att bilda en god beredskap mot olyckor och händelser i länet. Målet är även att bilda nätverk för att få en god krishanteringsförmåga och ge möjlighet för ett effektivt resursutnyttjande. Under år 2006 kommer det att för varje samverkansområde ha genomförts en workshop. Slutligen ska en rapport tas fram för att sammanställa en helhetsbild. Följande olyckor/händelser bedömdes som extraordinära händelser 2 : Ej fungerande börs, värdepapper (flera dygn) Kontantbrist (stor omfattning, flera dygn) RUN Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (betalsystem) Tjänster/nyckelpersoner försvinner. Förutom de ovanstående olyckor/händelser som framställs i rapporten behandlas också dess orsaker, konsekvenser och vad som kan åtgärdas. Även den geografiska spridningen av möjliga olyckor/händelser beskrivs samt dess bedömda sannolikhetsrangordning. Bland de ovan nämnda olyckor/händelser är Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) och Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (betalsystem) de som bedömdes som mest sannolika. Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) räknas också till en av de tre händelserna som bedömdes som mest sannolika att inträffa. Det finns flera orsaker till varför en allvarlig händelse skulle inträffa inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet. Framförallt kan el-, tele- och IT-avbrott orsaka stora konsekvenser. Andra orsaker till händelserna kan vara sabotage, terroristattack eller infrastrukturskador dvs. avbrott i till exempel väg- och järnvägssystem så att värdetransporter inte kan köras som normalt. Konsekvenserna inom detta samverkansområde får störst påverkan på samhälls- och individekonomin. De åtgärder som ses som mest väsentliga är utbildning och övning. Det ses som viktigt att göra berörda aktörer medvetna om vilka konsekvenser händelserna får samt vilka motåtgärder som ska vidtas. Det är även viktigt med en enhetlig syn mellan berörda aktörer och att det skapas relevanta föreskrifter, regler och rutiner inom området. Informationshanteringen kan bli bättre och det stora elberoendet gör att risken för el- och IT-störningar borde minimeras. 1 Internet Begrepp och förkortningar förklaras under kapitel Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet

6 I ett fortsatt arbete önskar gruppen ekonomisk säkerhet utvecklat samarbete, utbyte av erfarenheter och mer utbildning och övning. Trender som nämns i rapporten, som medfört ökade risker inom det aktuella samverkansområdet, är att transporter på våra vägar, järnvägar och vatten har ökat och att dessa både blivit billigare och enklare. Det tas allt fler risker i dag som bland annat är kopplat till ekonomisk vinning. Europas gränser har öppnats och ekonomin har blivit global. Tidigare var systemen mindre, inte lika världsomspännande och integrerade som de är idag. Det finns i västvärlden en stor tilltro till och ett stort behov av teknik och behovet av den specialiserade kunskapen för att möjliggöra hanteringen av denna teknik har blivit självklar. Personberoende växer således fram. Terrorattacker och sabotage har utvecklats och dess förmåga har stärkts, därför har behovet av skydd och säkerhet ökat. Avslutningsvis under denna sammanfattning kan sägas att rapporten, dess underlag och framtagande, möjliggör samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer samt underlag till fördjupad analys. Rapporten och samverkan genererar även förslag till forsknings- och utvecklingsinsatser. 5

7 1. Inledning Vi lever idag i ett samhälle som har blivit allt mer globalt. Det medför att information och marknad blivit världsomspännande. Ett beroende mellan stater har utvecklats, vilket ökar risken för att störningar får konsekvenser i flera delar av världen. En generell uppfattning är att vi lever i en allt mer sårbar värld där hot som terrorism, farlig smitta, IT-krascher och naturkatastrofer kan leda till stora ekonomiska problem. En rad teorier hänvisar till globalisering som ett centralt element i samhällsutvecklingen. Industrisamhället har skapat ständigt effektivare transportmedel och bättre sätt att kommunicera på. Utvecklingen från järnväg, ångbåt och telegraf, via telefon, flyg, motorvägar, och fram till nutidens kommunikationssatelliter och informationsteknologier har krympt avstånden i världen. Nationsgränser öppnas med påverkan från internationell handel, finansiell internationalisering, samt de multinationella företagens ökade betydelse. Globaliseringsprocesser har påverkat den ekonomiska arenan. Penningmarknader som skall fungera dygnet runt är samverkande med satellit- och datorteknologier, vilket påverkar flera delar av samhället. 3 För att förstå ekonomin har den genom tiderna förklarats på flera olika sätt. Bland annat har ekonomin jämförts med drivmedlet i samhällsprocessen, stryper man bränsletillförelsen stannar hela maskineriet. Ekonomisystemet kan också jämföras med människans blodsystem. Det är känsligt men vi skyddar och förebygger när nya kriser, risker, gör sig synliga. Vi matas dagligen, via olika medier, av en mängd händelser och olyckor som direkt eller indirekt har konsekvenser på vår ekonomi. Terrorattackerna som de senaste åren skett runt om i världen sägs vara ett angrepp mot hela västvärlden och marknadsekonomin. Efter terrorattackerna i USA, 11 september 2001, drabbades finansbranschen extra hårt på grund av att flera finansiella aktörer är koncentrerade på Manhattan där attackerna inträffade. Tsunamin i Sydostasien 2004 kostade våra svenska försäkringsbolag flera miljarder kronor. 4 Aktuella frågor som medier fokuserar på idag och som påverkar människans ekonomi och ökar risker inom det ekonomiska systemet är bland annat oro på arbetsmarknaden. Det höga priset på oljan dominerar också debatten. Sverige har även drabbats av utbredd organiserad brottslighet, så som kriminella handlingar mot banker, bankomater och värdetransporter. IThaveri så som virus eller intrång är vardagsmat idag, vilket kan leda till allvarliga risker då vi lever i en allt mer IT-beroende värld. 5 Vilka risker kan vi förutse, vad kan vi göra för att förebygga och skydda vårt ekonomiska system? Vilka kan samarbeta för att den ekonomiska säkerheten ska bli säkrare? Detta är frågor som diskuteras alltmer idag. 3 Giddens, Anthony, Tredje vägen, Stockholm 2000, s.41ff 4 Introduktionsföreläsning av Stig-Owe Germundsson från Östgöta brandstodsbolag, Länsstyrelsen Östergötland Ibid 6

8 2. Bakgrund Sedan den 1 juli 2002 har Sverige en ny struktur för krishantering som utgår från en helhetssyn på samhällets risker, sårbarhet och resurser. På den regionala nivån har Länsstyrelsen ett geografiskt områdesansvar som bland annat innebär att myndigheten ska anlägga ett helhetsperspektiv på uppgiften att förebygga och hantera olyckor och andra påfrestningar i fredstid samt höjd beredskap. Vidare innebär områdesansvaret att länsstyrelsen ska sammanställa och ha en uppfattning om vilka risker som finns i länet. Sammanställningen bör inriktas mot alla förhållanden som kan ge upphov till en allvarlig krissituation i länet. Det bör i sammanhanget betonas att det främst är de sektorsansvariga myndigheterna som ska genomföra analyser inom sina ansvarsområden. Länsstyrelsen ska i sin tur sammanställa sektorsmyndigheternas underlag för en helhetsbild över länet. Enligt förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap, SFS 2002:472, skall varje myndighet årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Detta i syfte att stärka varje myndighets krishanteringsförmåga. Respektive myndighet ska också värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. Vissa myndigheter har fått ett särskilt ansvar för att minska samhällets sårbarhet och förbättra krishantering. Myndigheterna är indelade i grupper där respektive grupp ansvarar för krisberedskapen inom ett särskilt område, samverkansområde. Dessa myndigheter ska också samarbeta med näringsliv, kommuner och länsstyrelser i arbetet för ett säkrare samhälle. Myndigheterna finns inom sex olika samverkansområden. Förutom det område denna rapport avser, Ekonomisk säkerhet, finns: Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Skydd, undsättning och vård (polis, räddningstjänst och sjukvård) Transporter (väg, sjö och lufttransporter, infrastruktur). Områdesvis samordning, samverkan, info (geografiskt områdesansvar, informationsansvar) Teknisk infrastruktur (el, tele, IT och VA) I april 2005 samlades deltagarna i alla samverkansområden för att vara med och starta upp det arbete som ska leda fram till den regionala riskbilden för Östergötland. Resultatet av arbetet ska presenteras för det regionala krishanteringsrådet i slutet av 2006 och därefter spridas i länet genom seminarier och konferenser. 2.1 Syfte och mål Workshopen samt denna efterföljande rapport syftar till att ge deltagarna och övriga aktörer inom samverkansområdet en ökad riskmedvetenhet, kunskapshöjning och engagemang i krishanteringsfrågor. Syftet är även att skapa en bättre kunskap om vilka risker och händelser som kan hota människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom inom Östergötlands län. Målet är att utveckla beredskapen mot olyckor och händelser i länet och att bilda nätverk för att öka krishanteringsförmågan och beredskapen samt att ha en god förmåga att informera. 7

9 Underlaget ger en bild av länets risker. Det kan även ge möjlighet för ett effektivt resursutnyttjande och inriktning av krishanteringsförberedelserna i form av t.ex. framtagande av planer, övningar och seminarier. Syftet är att varje workshop ska ta fram förslag på fortsatt arbete och åtgärder som ska ligga till grund för fördjupade studier inom området. Syftet är också att myndigheterna ska ges möjlighet att samverka med länsstyrelsen i enlighet med förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap ( 4, 2002:472). 6 6 Se även kapitel 3.7 8

10 3. Metod och genomförande 3.1 Metaplan För att belysa de risker som finns i Östergötland anordnades en arbetande konferens, en så kallad workshop. Under två dagar samlades representanter från statliga myndigheter kommunföreträdare samt företrädare för andra organisationer för att gemensamt ge en grund till den regionala riskbilden, Riskbild Östergötland. Workshopen var framförallt baserad på metoden Metaplan som är en metod som framtogs av en tysk konsultfirma, men har sitt ursprung i USA. Metoden syftar till att gruppen ska fokusera på problem och möjligheter till lösningar. Metaplan är alltså en teknik för att kommunicera i grupper och som skapar delaktighet och engagemang. Det är viktigt att alla får visa och ta del av den kunskap som finns i gruppen. 7 Workshopen leddes och dokumenterades av Länsstyrelsen. Innan workshopen genomfördes pågick ett förarbete för att bl.a. hitta relevanta deltagare och att göra ett körschema för de två workshopsdagarna. Under år 2004 och i början av 2005 sökte Länsstyrelsen representanter för de myndigheter, företag och organisationer som tillhör respektive samverkansområde. Varje samverkansområde innehåller idag runt tjugo representanter och utgör den grupp som ska medverka under respektive workshop. Varje grupp har också en ordförande vars uppgift är att inleda workshopen samt att leda gruppen eller delar ur gruppen under vissa moment. Under varje workshop får deltagarna ut en arbetsbok som innehåller begreppsförklaringar (se kapitel 3.6), deltagarlista, program, mål och syfte med workshopen samt spelregler och ansvarsfördelning som deltagarna ska förhålla sig till under workshopen baserad på metaplanmetoden. Metaplanmetoden användes bland annat för att generera de möjliga riskerna som finns i länet. Genom att använda metaplan får man deltagarna att bli aktiva och fabricera så många alternativ som möjligt under varje frågeställning. Markörer användes för att prioritera olika alternativ. Workshopen var uppbyggd kring vissa frågeställningar som nämns i kapitlet om källkritik, urval och avgränsning. 3.2 SWOT-analys SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) är en metod som användes i detta arbete för att identifiera svårigheter, utvärdera och utveckla möjligheter till åtgärder. I en SWOT-analys antecknas starka sidor (strenghts), svaga sidor (weaknesses), möjligheter (opportunities) och risker (threaths) av till exempel en åtgärd. Den övre halvan av analysen beskriver nuläget och inre faktorer, medan den nedre halvan beskriver framtiden och yttre faktorer. Till vänster finns det positiva, till höger det negativa. Styrkor Svagheter Möjligheter Hot 7 Internet sida: 9

11 3.4 Textanalys Underlaget kompletteras med en del litteratur, tidigare rapporter och riskanalyser inom det aktuella samverkansområdet. Dessa finns nämnda i källförteckningen. 3.5 Källkritik, urval och avgränsning Denna rapport avser inte ge en fullständig bild över riskläget i Östergötland, inom det samverkansområde som rapporten avser, utan ska vara ett komplement till bland annat tidigare riskanalys. Metoden har dock, efter genomförd workshop, bedömts som väl fungerande för att ta fram en riskbild för länet. Det urval som gjorts är delvis utifrån förteckningen över samverkansområden och myndigheter som har särskilt ansvar inom områdena. 8 Det har sedan kompletterats med regionala aktörer. Workshopen inleddes med en tillbakablick för att se vilka händelser som skett inom detta samverkansområde. Detta gjordes i ett försök att kartlägga och tydliggöra händelser och trender som kan ha påverkat Östergötland. Efter detta togs möjliga olyckor/händelser i länet fram. Genom processens gång fokuserades det sedan på dessa olyckor och händelser. Arbetet koncentrerades kring ett antal frågeställningar: Vilka olyckor/händelser finns inom samverkansområdet? Orsaker för respektive olycka/händelse? Konsekvenser för respektive olycka/händelse? Geografisk spridning? Sårbarhet vid hantering av konsekvenserna robusthet, uthållighet, återhämtningsförmåga och psykologiska konsekvenser? Sannolikhetsrangordning av olyckor/händelser? Vilken olycka/händelse är allvarligast? Åtgärder förebyggande respektive skademinskning? Ansvarig/utförare av åtgärd? Förslag på fortsatt arbete? 3.6 Begreppsdefinition Ett antal definitioner fastslogs gälla under workshopen. 9 Kris Varje typ av tillstånd där risknivån temporärt höjs. Risk En sammanvägning av sannolikheten för en oönskad olycka/händelse och de konsekvenser den kan ge upphov till. Sannolikhet * konsekvens. Konsekvens Resultatet av en olycka/händelse Sannolikhet Rimlighet, antaglighet, trolighet 8 SFS 2002:472, Risk- och sårbarhetsanalyser, Vägledning för statliga myndigheter. KBM rekommenderar 2003:1, Bilaga 2, s Definitionerna är hämtade från Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket 10

12 Sårbarhet Sårbar handlar om att vara mottaglig för skada. Sårbarhetsanalys granskar oförmågan hos ett objekt, system, individ, befolkningsgrupp m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas från inre eller yttre faktorer. Skyddsåtgärder Åtgärder för att reducera riskerna. Robusthet Förmåga att motstå påverkan, inre och yttre. Katastrof En mycket omfattande olycka/händelse, som inträffar med liten sannolikhet. Där befintliga resurser inte räcker till. Beredskap Förmågan att igångsätta verksamhet. Extraordinära händelser Avviker från det normala. Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner 3.7 Samverkansområdet: Ekonomisk säkerhet De myndigheter som har särskilt ansvar inom detta samverkansområde är; Arbetsmarknadsstyrelsen Ekonomistyrningsverket Finansinspektionen Försäkringskassan Riksgäldskontoret Skatteverket Statens jordbruksverk Tullverket Verket för näringslivsutveckling Förslag från Krisberedskapsmyndigheten är att Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Statens jordbruksverket och Verket för näringslivsutveckling inte kommer att ingå i samverkansområdet i framtiden. Myndigheterna som ingår i Ekonomisk säkerhet skall planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom sitt samverkansområde. Förordningen om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SFS 2002:472) innehåller föreskrifter som reglerar fredstida krishantering samt ansluter till vad föreskrivs i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. I en bilaga till denna förordning framgår det vilka myndigheter som har ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Dessa myndigheter skall bland annat genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap. 11

13 Uppgiften för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet är att verksamheten ska bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses också vid störningar inom andra vitala samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. 10 I planeringsunderlaget för 2006 ska myndigheterna föreslå åtgärder som leder till att funktionen i samhällsviktiga transfereringssystem vid omfattande avbrott i ordinarie elektroniska kommunikationer och elförsörjning upprätthålls. 11 Målet för 2007 är också att det går att leda och samordna insatser för att samhällsviktiga ekonomiska system och processer samt nödvändig försörjning ska fungera vid svåra påfrestningar på samhället. 12 Nödvändig försörjning kan vara att betalningssystemet, socialförsäkringssystemet och skattesystemet ska fungera. Detta syftar till att skapa krishanteringsförmåga inom samverkansområdet. Det är viktigt att skapa samverkan och informationsutbyte mellan berörda aktörer. Ett annat mål är att det ska gå att tillgodose samhällsviktiga behov av bränsle och drivmedel vid svåra påfrestningar på samhället. Detta mål syftar till att minska sårbarheten hos viktiga system och processer inom samverkansområdet. Mot bakgrund av samverkansområdet Ekonomisk Säkerhets (SOES) ansvar omfattar workshopens arbete inte frågor och åtgärder som konjunkturstabilisering, inflationsbekämpning och konkurrensbefrämjande åtgärder eller andra åtgärder som föranleds av normala inslag i ekonomin. Även att vidta åtgärder av handelspolitisk art för att trygga försörjningen av strategiskt viktiga varor behandlas inte i workshopen då SOES ansvar inte omfattar detta Begrepp och förkortningar inom Ekonomisk säkerhet I denna rapport ingår en del begrepp och förkortningar som här förklaras: Börs: organisation som bedriver handel med börsverksamhet, dvs. regelbundet sammanför köp- och säljbud till affärer. Transferering: Inkomstöverföring från staten utan krav på motprestation. Transferering kan ske till hushåll, företag, organisationer, kommuner, internationell verksamhet och även inom staten. 13 RUN: En run betyder att en större andel av befolkningen tar ut sina sparade pengar från bankerna samtidigt. POS: Point of sales är en kassaskärm framtagen framförallt för kassadiskar som ställer andra krav på en bildskärm än till exempel kontorsmiljön. ATM: Automated Teller Machine är vad vi i Sverige kallar för uttagsautomat, dvs. bankomat, tidigare minuten. BABS: Betalterminal med direktkoppling till bank som möjliggör att kunder kan betala med bankomatkort. 10 Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocesser 2004:3, Samhällets krisberedskap 2006 inriktning för myndigheternas planering, Stockholm 2004, s Ibid, s Krisberedskapsmyndigheten, Planeringsprocesser 2005:3, Samhällets krisberedskap 2007 Inriktning för verksamheten 2007, Stockholm 2005, s. 32f 13 Ekonomistyrningsverket:

14 BGC: Bankgirocentralen är en betalningstjänst som även ansvarar för att skulder och fordringar mellan banker regleras hos Riksbanken. VPC: Central värdepappersförvaltare och clearingorganisation som är den centrala länken mellan utgivare och ägare/förvaltare av finansiella instrument. Uppgiften är att långsiktigt tillhandahålla säkra och kostnadseffektiva tjänster för hantering av aktier och andra finansiella instrument. RIX: Riksbankens system kan sägas vara knutpunkten i det svenska betalningssystemet genom att samtliga betalningar mellan banker och andra aktörer slutligen slussas genom RIX. Därmed fungerar Riksbanken som bankernas bank vid avvecklingen av betalningar i svenska kronor. 14 SWIFT: Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication, bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare. SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet Workshopens deltagare Målgruppen för denna workshop och arbetet med Riskbild Östergötland är statliga myndigheter, kommuner och företag. Även företrädare för andra organisationer tillhör målgruppen. Workshopen leddes av Annalena Waller och dokumenterades av Länsstyrelsen Östergötland, (Robert Wenemark och Karin Palmblad). I övrigt deltog: Stig-Owe Germundsson Ordförande (Östgöta brandstodsbolag) Peter Roth Försäkringskassan, Linköping Jan Bjuremark Länsarbetsnämnden Britt-Marie Palm Riksgäldskontoret, Stockholm Andreas Olsson Skatteverket, Linköping Carina Franzen Securitas värde AB Alf Persson Svensk kassaservice, Stockholm Tommy Nilsson Securitas värde AB, Linköping Bengt Snödahl Folksam, Linköping Lars Holm Företagarna, Linköping Wiveka Nordén Kommunrepresentant, Linköping Lars-Göran Emanuelsson Finansinspektionen, Stockholm, dag 1 Bernt Dahlbäck Länsstyrelsen (Regionalekonomiska enheten), dag 1 Ingemar Strandmer Länsstyrelsen (Internadministrativa funktionen), del av tiden Ibid 13

15 4. Riskbild Östergötland Här nedan följer redovisningen av det underlag som arbetades fram under workshopen. Underlaget har kompletterats med referens från olika myndigheters rapporter. 4.1 Tillbakablick Workshopen inleddes med att deltagarna fick kartlägga vilka händelser eller olyckor som hänt och tros ha påverkat dagens samhälle och arbete inom det aktuella samverkansområde. Tidigaste händelserna som togs upp var Kreugerkraschen, 1930-talets depression och börskraschen i USA samt de två världskrigen. I den svenska ekonomiska historien belyses Ivar Kreuger som en affärsman som på många områden var långt före sin tid. Han använde sig av ett nytt sätt för att sälja sina aktier och obligationer för att expandera sitt imperium på den internationella kapitalmarknaden. Han förändrade genom det Sveriges näringsliv i grunden för långt tid framöver. En annan händelse som anses ha påverkat arbetet inom ekonomisk säkerhet är Watergateskandalen på 1970-talet då den amerikanske president Nixons nära män gjorde sig skyldig till inbrott på demokraternas nationella partihögkvarter, Watergate, i Washington. Nixon försökte mörklägga detta men det ledde till en stor politisk skandal och hans avgång. Oljekrisen på 1970-talet visade på hur sårbar den västerländska ekonomin var. Även den utvecklingen som skett när det gäller terrorattacker från 1970-talet till 2000-talet har visat att världens ekonomi inte står säker. Tidsskala där deltagarna placerat in olyckor/händelser som hänt de sista decennier. Under 1980-talet blev kreditkorten populära, vår statsminister Olof Palme mördades och Tjernobylolyckan inträffade år Dessa händelser är exempel som har påverkat vår ekonomi. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet hamnade Sverige i en bank- och fastighetskris och Sverige fick ett ökat beroende av infrastruktur. 14

16 1990-talet innehöll finanskris, genombrott för Internetbank, våldsamt väder, stormar, stora strömavbrott, den Europeiska unionens framväxt, ökad IT-känslighet och IT-brottslighet, Spridning av sjukdomar så som AIDS och fågelinfluensan och kriget på Balkan. Allt detta påverkade på olika sätt den ekonomiska säkerheten. Under 2000-talet kom en börskris, , många företag i Sverige gick i konkurs och nyckelpersoner har kidnappats eller utsatts för annat brott. Sverige fick uppleva ett andra ministermord med mordet på vår utrikesminister, Anna Lindh. Vi får också se massmedias bevakning av Skandiaaffären och höra debatten om förtroendekapital, IT-bubblan och frysning av medel. Stormen Gudrun och den terrorism som skakat världen har upptagit medias bevakning. Förtroendefrågor har diskuterats, bland annat om banker som satsar privatpersoners pengar eller kommuner så som Motala som blivit uppmärksammade i medier för att ha använt kommunens pengar på felaktiga sätt. Stora svenska företag har avskedat mycket personal och stora delar av företagens produktion flyttas till delar av världen där arbetskraften är billigare. Detta påverkar också vår ekonomiska säkerhet. 4.2 Trender Eventuella trender inom samverkansområdet identifierades och åskådliggjordes. En tydlig utveckling är att antalet transporter har ökat. Det har blivit både billigare och enklare att transporteras. Europas gränser har öppnats och ekonomin har blivit global. Tidigare var systemen mindre, inte lika världsomspännande och integrerade som de är idag. Det tas allt fler risker i dag som bland annat kan vara kopplat till ekonomisk vinning. Det finns i västvärlden en stor tilltro till och ett stort behov av teknik. Teknik och det stora informationsflödet skapar inte bara möjligheter utan också problem. Det är i dag lättare att hämta information om olagligheter, t.ex. hur man kan störa ut viktiga funktioner i det ekonomiska systemet. Genom att tekniken blir ytterligare avancerad krävs en allt mer specialiserad kunskap för att kunna hantera den. Samhället blir därav ännu mer beroende av specialister då systemen blir allt mer komplexa. Ett starkt personberoende växer fram. En stark tilltro till teknik och olika avancerade system kan leda till att riskmedvetandet kring den mänskliga faktorn minskar. Aktörerna på den ekonomiska arenan har blivit allt mer osynliga och svårare att ha kontroll över. Om och när det finns fiender är det uppenbarliga svårigheter att synliggöra dem. Dock finns en annan trend som säger motsatsen till detta stycke, dvs. att riskmedvetenhet har utvecklats och att det har börjats ställas krav på samhällets ingripande. Företag privatiseras och stora företag tappar kontroll. Saker som offentlig upphandling och vinstintresse ersätter allt oftare kvalitet. En farhåga som diskuteras är att ju längre ifrån krigshot vi befinner oss ju sämre blir vår beredskap för större kriser. En utveckling vi har haft i västvärlden är att kontanter och papper har byts ut mot elektroniska hjälpmedel och datorteknik. Mycket blir allt mer datoriserat och mindre sköts manuellt. Internetbanker är ett exempel på detta. Skulle människor idag tappade tron på IT skulle de bemannade kontoren inte räcka till. År 2002 kollapsade Argentinas ekonomi och medborgarna ville då ta ut sina pengar, vilket ledde till kontantbrist. 16 Kan detta inträffa i andra delar i världen? Vilken beredskap har vi för det? Elektroniska hjälpmedel och 16 Information från Svenska ambassaden i Argentina,

17 datorteknik har medfört ett ökat beroende av el. Vi är med andra ord starkt beroende av el för att kunna ha kontroll på den ekonomiska arenan. Vi har också skapat oss ett förtroende för och beroende av den ekonomiska institutionen. Vad händer om vi inte får ut våra pengar? Terrorattacker och sabotage har utvecklats och dess förmåga har stärkts. Rättsstatens skydd måste förbättras mot dessa attacker och sabotagehändelser. Civilkuraget måste utvecklas då hoten mot enskilda har blivit värre och annorlunda. Händelser kan idag hända på avstånd men ändock påverka oss. Behovet av skydd och säkerhet har därmed ökat. En annan trend är att allt fler myndigheter har bildats och därigenom har det uppstått otydligheter om vem som bär vilket ansvar. Det ekonomiska systemet som nämnts ett antal gånger i texten är ett oändligt nätverk där det kommer in allt fler aktörer och system. Nedan följer workshopens redovisning av trender på blädderblock. 16

18 Olyckor och händelser inom samverkansområdet Olyckor/händelser som leder till en större kris och kan kräva en anpassad organisation belystes under workshopen. Dessa kan inträffa i Östergötland eller utanför, och ha en påverkan på länet. Olyckorna och händelserna skulle bli identifierade för att möjliggöra klarläggning av bland annat orsaker, konsekvenser och åtgärder. Inom samverkansområdet var det svårt att se skillnaden mellan själva händelsen och orsaken till den. Till exempel såg deltagarna terrorism, fågelinfluensa och grova rån som händelser inom samverkansområdet, men dessa uppfattar rapportens författare som orsaker till bland annat pengabrist. Farlig smitta och terrorism kan också få konsekvenser på världsekonomin. Detta förhållande mellan orsak och händelse klarades ut. Händelser som diskuteras är bland annat avbrott i vägförbindelser där till exempel värdetransporter tar sig fram, kontantbrist och avbrott i transfereringar. Uteblivet betalsystem eller bankkontor som stängs eller nyckelpersoner som försvinner är andra risker inom samverkansområdet som skulle uppfattas som allvarlig händelse om de inträffar. Om samhället skulle drabbas av större IT-krascher eller el-störningar skulle de som arbetar på den ekonomiska arenan få svårt att tillhandahålla tjänster. IT och el är två mycket viktiga funktioner i dagens ekonomiska system. Skulle en av dessa, eller båda två, inte fungera skulle det innebära stora problem inom samverkansområdet ekonomisk säkerhet. En extraordinär händelse eller större kris handlar i mångt och mycket om hur stor omfattningen är, när i tiden det inträffar och under hur lång tid störningen pågår. De möjliga riskerna placeras in i en krisskala

19 En krisskala 17 användes för att bedöma vilka olyckor/händelser som kan bli en extra ordinär händelse och kan komma att kräva en anpassad organisation. Följande olyckor/händelser bedömdes som extraordinära händelser: Ej fungerande börs, värdepapper (flera dygn) Kontantbrist (stor omfattning, flera dygn) RUN Avbrott i transferering (flera dygn och/eller helger) Avbrott i POS, ATM, BABS (flera dygn) Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT (Bankgirocentral) Tjänster/nyckelpersoner försvinner 4.4 Orsaker En olycka eller händelse frambringas genom olika orsaker. Nedan följer resonemang kring tänkbara orsaker till de olyckor/händelser som listades i förra kapitlet. Att en börs eller värdepapper inte fungerar på flera dygn kan vara en följd av brand i centrala system eller längre elavbrott. IT-problem så som att hackers har saboterat system, att RIX ligger nere eller ett större kommunikationsbortfall är andra orsaker. Olika sabotage eller terroristattack på central nivå kan leda till att börsen inte fungerar som den ska. Börsen är beroende av Internetleverantörer och aktiehandlare. Skulle Internetleverantörer gå i konkurs eller om pandemi skulle drabba aktiehandlarna skulle det orsaka problem för börsen. Kontantbrist i större omfattning kan orsakas av transporter som uteblivit på grund av sjukdom, datorvirus eller rån. Infrastrukturskador dvs. avbrott i till exempel väg- och järnvägssystem kan leda till kontantbrist ifall inte kontanterna kan transporteras i den utsträckning de normalt gör. En större förtroendekris mot Internet, angrepp mot uppräkningscentraler och mot flera bankomater i samma område kan även det orsaka kontantbrist. Detta kan vara avbrott i elektronisk kommunikation, avbruten dataförbindelse eller centralt serviceproblem om till exempel Riksbanken skulle få svårigheter att fungera. Hamstring av kontanter på grund av extraordinär händelser eller större kriser kan leda till kontantbrist vilket även bankstrejker kan göra. En RUN (dvs. att en stor del av befolkningen vill ta ut sina pengar samtidigt) kan orsakas av förtroendekris mot banker på grund av ränterusningar/inflation, häftiga ekonomiska förändringar, rykten (felaktig informationsspridning), omfattande skattehöjning, extraordinära händelser dvs. större kriser i landet eller utomlands, börsras, stor politisk kris, långvarigt IThaveri eller el-störningar och virus. Orsaken till avbrott i transferering under flera dygn och/eller under helger och helgdagar kan vara datasammanbrott eller att virus drabbar IT-systemen, elavbrott, terrorism, sabotage, teleavbrott, centralt datorhaveri eller att nyckelpersoner saknas. Avbrott i POS, ATM, BABS under flera dygn kan även det orsakas av sabotage och terrorattentat eller att nyckelpersoner saknas. Elavbrott, strejk, rån/attacker mot 17 Denna krisskala är framtagen av Krisberedskapsmyndigheten och används för att beskriva lagen om extraordinära händelser. Den röda, vertikala linjen (brytpunkten) representerar det tillfälle då kommunens krisledningsnämnd träder i funktion. Svår påfrestning är inte en del av krisskalan utan ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser omfattar flera delar av samhället. 18

20 penningcentrum eller IT-avbrott så som centralt datorhaveri eller brutna teleförbindelser kan också vara orsaken till att avbrott existerar under flera dygn. Ej fungerande BGC, VPC, RIX, SWIFT kan bero på informationsattacker (virus, skadlig kod mm), elavbrott och IT-avbrott, attentat mot centrala nät, systemfel/avbrott. Tjänster/nyckelpersoner försvinner. Orsaken kan vara ej genomtänkta eller tvingade uppsägningar då man tar bort viktig personal. Oro på arbetsmarknaden gör att en del nyckelpersoner försvinner till andra ställen och kompetensen försvinner. Epidemier, pandemi, olyckshändelser, hot/kidnappning, strejker, större händelser som tillexempel Estonia, dålig krisberedskap är ytterligare exempel på orsaker som gör att nyckelpersoner försvinner. De orsaker som förekommer i de flesta händelserna är framförallt el- och IT-avbrott. Orsaken till att olika olyckor och händelser sker kan slutligen även föregås av en olyckshändelse. Deltagarna har funderat över vilka orsaker som finns till de nämnda olyckorna/händelserna. 4.5 Konsekvenser Konsekvenserna inom detta samverkansområde får störst påverkan på samhälls- och individekonomin inte direkt på liv, miljö eller egendom. Alla händelser har en liten risk för liv, med undantag för kontantbrist vars konsekvenser kan generera risker för liv t.ex. vid rån, överfall och kaos. Kontantbrist kan i långa loppet leda till svårighet att kunna köpa mat vilket i sin tur leder till självhushållning. Egendom kan bli utsatt för konsekvenser som att varulager förstörs, 19

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (39) Datum 2010-01-28. Diarienr 2009-3309. Utgåva. Gemensamma rutiner. samhällsskydd och beredskap 1 (39) Gemensamma rutiner Uppdrag inom SOES samhällsskydd och beredskap 2 (39) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 7 2.1 Bakgrund...7 2.2 Syfte...7 2.3

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014

Mötesplats Transporter 2014 PRELIMINÄRT PROGRAM Mötesplats Transporter 2014 14-15 oktober i Malmö Representanter från kommuner och landsting Välkommen till Mötesplats Transporter 2014! Datum: den 14-15 oktober 2014 Plats: Hotell

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10

Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10 Ansvaret för betalningssystemet 21 APRIL 2008 DNR 08-3995-600 2008:10 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 FI:s uppdrag 2 FI:S ARBETE FÖR DRIFTSÄKERHETEN I BETALNINGSSYSTEMET 3 Tillsynen av tekniska risker

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet I. Inledning Inför regeringens aviserade proposition till riksdagen om landets krisberedskap finns skäl för Civilförsvarsförbundet att sammanfatta sina

Läs mer

... 23 ... 25. 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland... 6 ... 28

... 23 ... 25. 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland... 6 ... 28 ... 3 1.1. Östergötlands län... 3 1.2. Länsstyrelsens krisberedskapsarbete... 3 1.3. Syfte... 3 1.4. Avgränsningar... 4 1.4.1 Definitioner och förkortningar... 4... 5 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland...

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 1 Förord I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet

Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet Gäller från och med 2009-01-01 Dnr 5581/2008-030 Beslut 2008-12-10 Dnr:5581/2008-030 Universitetsdirektören Regler och riktlinjer för IT-säkerhet

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Länsstyrelsens samordningsansvar

Länsstyrelsens samordningsansvar Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Genomföra skeendetolkning Värdegrund Analysera systemsamverkan

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer