mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna."

Transkript

1 Stress och allergi SAMMANFATTNING: Stress (den process genom vilken vi uppfattar och svarar på hot och påfrestningar) är en viktig determinant för långsiktig hälsa och har visats kunna påverka exempelvis nervsystem, hjärt-kärlsystem och immunsystem. Påverkan på immunsystemet inbegriper både immunstimulerande och immunsupprimerande effekter, där framför allt akut stress har visats stimulera den medfödda grenen av immunsystemet. Till exempel stimuleras de vita blodkropparnas migration av kortvarig stress, med mycket tydliga effekter på fördröjda överkänslighetsreaktioner i djurmodeller. Mer varaktig stress har huvudsakligen immunsupprimerande eller felreglerande effekter på immunsystemet. Många studier visar numer att stress kan påverka balansen mellan T hjälpar cell 1 (Th1) cytokiner (ex. IL-2, IFN-gamma) och T hjälpar cell 2 (Th2) cytokiner (ex. IL-4, Il-5) mot Th2, vilket alltså kan stärka den allergiska inflammationen. Möjligtvis är denna tendens starkare hos personer med allergi jämfört med utan allergi. Allergiker har förutom Th2-relaterade cytokiner även förhöjda halter av vissa pro-inflammatoriska cytokiner, ex. TNF-alfa. Pro-inflammatoriska cytokiner har en tydlig påverkan på hjärnan, där de orsakar en respons som kännetecknas av trötthet, sinnesstämning och negativ inverkan på vissa kognitiva funktioner. Sådan påverkan kan vara del i symtom på trötthet och kognitiv förlångsamning som ofta rapporteras i samband med allergi. Slutligen diskuteras sömnens roll vid allergisk sjukdom. mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stressrelaterade besvär är en viktig determinant för människans hälsa och det har länge diskuterats om stress spelar en roll eller ej vid allergisk sjukdom. Ytterligheter har pendlat mellan idén att allergi är en sjukdom som är direkt orsakad av stress och påståendet att stress överhuvud taget inte är inblandat i allergins patogenes och symtomatologi. En modern syn på stress hämtar kunskap från en mängd vetenskapliga discipliner, och det är klart att stress påverkar förutsättningar och villkor för hälsa. Detta kan, men måste inte, bidra till en förändrad hälsa hos en viss individ. Klara effekter av långvarig stress kan utläsas i exempelvis det kardiovaskulära systemet, i nervsystemet och i immunsystemet. Stress blir därför en faktor bland många andra som påverkar förutsättningen för god hälsa, inte en alternativ faktor som utesluter annan genes. I likhet med allergisk sjukdom är stressrelaterade besvär ofta kopplade till sjukskrivning. I de ökade sjuktalen som setts i Sverige sedan andra hälften av 1990-talet bedöms psykiska besvär och stress vara mycket viktiga faktorer. Bland privatanställda tjänstemän med tjänstepension har antalet sjukskrivna (>90 dagar) för depression, utbrändhet eller Mats Lekander är docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, och Osher centrum för Integrativ Medicin, Karolinska Institutet. Caroline Olgart Höglund är docent i experimentell medicin vid Karolinska Institutet och verksam som senior forskare vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Enheten för Neuroimmunologi samt Institutionen för Medicin Solna, Enheten för Lungmedicin, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna. reaktion på svår stress ökat med över 600% för kvinnor och 400% för män mellan 1998 och Kvinnor tycks visa en ökad känslighet och andelen kvinnor med nedsatt psykisk hälsa ökade under 1990 talet i ännu högre grad än för männen. Depression är den sjukdom vars läkemedel orsakar de svenska landstingen allra högst kostnader, och toppar också listan i utvecklingsländer som orsak till «years lost to disability». Det är visat att stress i interaktion med genetiska faktorer spelar roll för utveckling av depression (1) och att belastande arbetsförhållanden påtagligt bidrar till framtida psykiatrisk ohälsa. Starka fakta talar alltså för att stress i samspel med individuell sårbarhet har en utomordentligt stor personlig och samhällsekonomisk betydelse. Många forskare har belyst behovet av att bättre förstå individuella faktorer som kan styra känslighet för stress, men begränsad systematisk forskning finns inom området. Interdisciplinär forskning kring patofysiologiska processer och individuell sårbarhet behövs för att förstå de mekanismer som föregår hälsoproblem och för att kunna se för vilka patienter stress kan bidra till exempelvis allergiska besvär. Som bekant är ju allergi en folksjuk- Kontaktadress: Docent Mats Lekander Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi och Osher centrum för integrativ medicin Karolinska Institutet SE Stockholm 30 allergi i prakxsis 3/2008

2 dom som under flera år ökade närmast explosionsartat. Tillsammans med rörelsehinder är allergi och astma bland de allra viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning i arbetslivet i Sverige. Det är vanligt att patienter och vårdare uppfattar det som att stress och oro bidrar till allergiska attacker (2) men det betyder inte nödvändigtvis att detta verkligen stämmer. Senare års forskning tyder dock på att stress faktiskt kan förstärka den allergiska inflammationen genom att t ex stärka migrationen av vita blodkroppar till inflammationsområdet, orsaka aktivering av immunceller eller förskjuta balansen i immunsystemet mot en inflammationstyp som är sjukdomsalstrande vid allergi (3). Genom dessa vägar kan stress alltså bidra till allergisk aktivitet, men omfattningen av sådan påverkan är mindre känd. Som skall förklaras närmare nedan, kan man också säga att allergi i sig också orsakar stress. Inte bara genom att symtom såsom andnöd är starkt obehagliga och hotande för individen, utan också därför att inflammationsprodukters påverkan på hjärnan direkt överlappar med förändringar vid en stressreaktion. Ett neuroimmunt stressystem När stressforskningens fader Hans Selye föreläste om stress vid förra seklets mitt framstod många av hans idéer som svårsmälta för det samtida vetenskapliga samhället. Selye hävdade nämligen att immunsystemet aktiverades av stress, att detta var en adaptativ reaktion och att stresshormon som glukokortikoider var immunstimulerande. Stödd av observationer om tymusreduktion, leukocytos och ökad fagocytos såg Selye en immunreaktion som en del utav en stressrespons. Reaktionerna var i Selyes ögon ospecifika, eftersom de kunde observeras efter stressorer som kunde vara av psykologisk såväl som somatisk karaktär. Idag brukar stress definieras som den process genom vilken vi uppfattar och svarar på vissa händelser, så kallade stressorer, som vi uppfattar som hotande eller utmanande. Som synes är detta en övergripande och kanske rimlig definition, men den är knappast meningsfull när kunskap om stress ska tillämpas i direkt patientarbete. Man behöver då vara mer specifik och skilja olika typer av stress (t ex akut och kronisk) åt, och bedöma på vilket sätt en viss sjukdom påverkas av den aktuella typen av stress. En studie av studenter på läkarlinjen vid Karolinska Institutet visade att allergiska men inte friska studenter fick en ändrad inflammationsprofil vid tentamensstress. foto: bjørn sigurdsøn / scanpix Det mönster som idag framträder tecknar en bild av ett intrikat och biologiskt betydelsefullt neuroimmunt stressystem. Inte bara hjärnan kan vara stressad även delvis perifera reglersystem förändras av påfrestningar. Effekterna är i hög grad olika beroende på stressorernas omfattning och varaktighet. Dagens forskning ger Selye delvis rätt kortvarig och lindrigare stress är ofta aktiverande, i synnerhet för den medfödda immuniteten. Kommunikationen mellan hjärnan och immunsystemet ingår i ett intrikat feedbacksystem, där immunsystemet informerar och reglerar aktivitet i hjärnan och vice versa. Ett ovedersägligt tecken på att denna kommunikation äger rum är att reaktioner i immunsystemet kan betingas på psykologisk väg. På samma sätt som Pavlovs hundar dreglade när de hörde en signal som de visste betydde att de därefter skulle få mat, kan reaktioner i immunsystemet (som mastcellsaktivitet eller minskad antikroppsproduktion) kopplas till och därefter modifieras av ett tidigare neutralt stimulus som t ex en smak. Immunstimulerande stress? Som antyddes ovan har akut stress flera stimulerande effekter på immunsystemet. Dessa effekter passar väl in i ett adaptivitetsperspektiv. Att förebereda kroppen för påfrestningar bör innefatta delar av immunsystemet, eftersom hotfyllda situationer ökar sannolikheten att vävnadsskada och infektion uppstår som i sin tur kräver engagemang av de vita blodkropparna. Hormon som utsöndras av binjurarna, glukokortikoider (hos människa kortisol), påverkar immunsystemet på flera sätt. allergi i prakxsis 3/

3 I måttliga koncentrationer stimulerar de immunsystemet. Dhabar och McEwan (4) administrerade olika typer av stresshormon (kortikosteron mössens motsvarighet till kortisol och adrenalin) till råttor och studerade sedan effekten på den fördröjda överkänslighetsreaktionen (DTH) i huden. Vid måttliga doser ökade reaktionen på stresshormon. Om doserna var högre eller «kroniska» (6 dagar) var effekten den motsatta; DTH-reaktionen minskade signifikant jämfört med kontrollbetingelser. Vissa aspekter av den akuta fasreaktionen kan också stimuleras av akut stress. Exempelvis kan haptoglobin och kroppstemperatur öka hos djur som utsatts för elstötar. För att undersöka om en stressinducerad stimulering av den akuta fasreaktionen också har ett funktionellt genomslag har inflammationsförloppet efter injektion av streptomycindödade kolibakterier studerats. Djur som omedelbart före injektionen utsattes för intermittenta okontrollerbara elstötar uppvisade ett påskyndat inflammationsförlopp jämfört med icke-stressade djur. Ett tredje av många tillgängliga exempel får illustrera de immunstimulerande effekterna av akut stress. Singh och medarbeterare (5) studerade mastceller i huden på råttor och hur dessa påverkades av akut immobiliseringsstress, då djurens rörelsefrihet under en tid begränsats i en behållare av plexiglas. När mastceller därefter färgades och studerades mikroskopiskt var andelen aktiverade (degranulerade) mastceller dubbelt så stort efter stress jämfört med kontrollbetingelser. Effekten kunde blockeras om stressrelaterade signalsubstanser som CRH (cortiocotropin releasing hormone) slogs ut farmakologiskt. Immunsupprimerande stress? Nedtryckande effekter av stress på immunsystemet är kanske mer välkända än de immunstimulerande. Negativa effekter har till exempel noterats i det känsliga NK-cellsystemet, vars celler har receptorer för och påverkas av ett stort antal hormoner och signalsubstanser. En rad studier har visat att stress kan bidra till metastasspridning hos försöksdjur om tumörceller injiceras i samband med en manifest stressreaktion. Flera typer av stress ger stora ökningar i metastasspridning och mortalitet efter 3 veckor och en del av dessa effekter hänger ihop med NK-cellers nedtryckta tumörkontroll. Det bör noteras att länken är svag vad gäller sambandet mellan stress och tumörsjukdom på människa. Däremot finns många exempel på att stress, efter en övergående akut ökning, minskar NK-cellernas funktionsnivå även hos människor. Ett intressant sätt att studera immunsystemets funktionella kapacitet är att till en försöksperson tillfoga ett litet sår, exempelvis via en sugblåsa. En kammare som samlar upp sårvätska kan appliceras, och tiden för sårläkning kan mätas och jämföras mellan olika betingelser och i relation till lokala mediatorer i sårvätskan. Omhändertagande av en varaktigt sjuk nära anhörig är en kronisk stressor som hänger ihop med negativa effekter på immunsystem och hälsa. Anhöriga till Alzheimersjuka läker ett tillfogat sår i huden på 24% längre tid jämfört med noggrant matchade kontroller, och liknande effekter har setts även i samband med andra stressorer eller hög upplevd stressnivå. Friska kvinnor med hög subjektiv stressnivå över den senaste tiden producerar också mindre läkningsrelaterade cytokiner i sårvätskan. Stress och den allergiska inflammationen Tanken att stress förvärrar astma och allergi kan tyckas paradoxal, eftersom stressrelaterade ämnen som glukokortiokoider och betaagonister är centrala i behandlingen av allergiska symtom och att en kamp-flyktreaktion normalt medför en dilatation av bronkerna. Stress borde alltså trycka ner den allergiska inflammationen och leda till en vidgning av luftrören och ökad lungkapacitet. Detta stämmer dock dåligt med kliniska observationer och ett numera stort antal vetenskapliga studier som, om något, tyder på negativa effekter av stress vid allergi. Några mekanismer som förklarar denna paradox kommer att redovisas nedan och gäller bland annat ändrad immunologisk balans efter exponering för stress, differentierade effekter av stresshormon beroende på tid och dos samt minskad känslighet för glukokortikoider efter stress. Sammantaget kan man säga att förändrad reglering av immunologisk aktivitet i samband med stress kan potentiera allergiska reaktioner. Flera studier, bland annat av vår forskargrupp, har visat att naturligt förekommande stressorer, som akademiska tentamina, är förknippade med förändringar i immunparametrar som kan vara till nackdel för en individ med allergi. I en välkontrollerad undersökning analyserade vi psykologiska samt systemiska och lokala immunologiska reaktioner, liksom förändringar i lungfunktion, vid stress hos 22 studenter med och 19 studenter utan allergi (6). Efter noggrann screening genomfördes omfattande psykologisk och biologisk testning i samband med en period med låg och en period med hög stress (pre-klinisk tentamen) på läkarlinjen vid Karolinska Institutet. Studien visade att allergiska men inte friska studenter fick en ändrad inflammationsprofil vid stress, från så kallad T hjälparcell 1 (Th 1)- till T hjälparcell 2 (Th 2)-profil, där den senare är relaterad till allergisk inflammation. Likaså såg vi en minskning av NK-celler (som också kontrollerar och balanserar cytokinproduktion) i samband med stress, men bara hos allergiska och inte hos övriga studenter. Vi visade dessutom för första gången att en typ av immuncell som också reglerar inflammationsbalans så kallade regulatoriska T-celler ökade kraftigt vid den stressade perioden hos samtliga studenter (se figur 1). Detta är intressant mot bakgrund av nya studier som tyder på att dessa celler är dysfunktionella vid allergi. I en liknande studie av astmatiska studenter såg man att en akademisk examination var förknippad med ökad eosinofil luftvägsinflammation och en förskjutning mot Th2-cytokiner från celler i sputum efter stimulering med allergen. Dessa och liknande studier med relativt god kontroll över ovidkommande faktorer tyder på att stress kan ses som en delfaktor som kan öka den allergiska inflammationen. Det är dock fortfarande brist på studier som studerat den biologiska relevansen i de inflammationsförändringar som observerats. Det behövs alltså undersökningar som studerar stress före eller under exponering av allergen och som under tillräckligt lång tid observerar både inflammatoriska mekanismer och allergiska symtom efter stressexponeringen. Tidsaspekten för att studera effekter av stress har visat sig vara av hög relevans i experimentella studier kring stress och stresshormon inte minst hos djur, och observationsstudier på människa tyder på samma sak. Sandberg och medarbetare (7) studerade akut och kronisk stress hos astmatiska barn, och fann att stressfyllda upplevelser ökade sannolik- 32 allergi i prakxsis 3/2008

4 heten för nya astmaattacker som inte sågs de två första veckorna men däremot de därefter följande fyra veckorna. Om de stressfyllda upplevelserna skedde mot bakgrund av hög kronisk stress kom däremot den negativa effekten fortare, inom den första tvåveckorsperioden. Studien har oss veterligen inte återupprepats, men representerar ett intressant perspektiv på samverkan mellan akut och kronisk stress. I flera studier har förändringar setts i immunfunktion men däremot inte i subjektiva symtom. Det är möjligt att sådana förändringar representerar ökad disposition för en starkare allergisk reaktion vid exponering för antigen. Andra studier har dock visat ökade subjektiva symtom i mer direkt anslutning till stress. Rieteveld och medarbetare (2) rapporterade till exempel att andnöd ökade hos astmatiker i respons till stress, men däremot inte objektivt mätt lungfunktion. Under senare tid har det kommit fram data som tyder på att personer med allergi kan ha defekter i glukokortikoidsystemet. Vissa forskare, däribland vi (6), har sett lägre baslinjenivåer av kortisol hos personer med astma än hos kontrollpersoner. Det är dock viktigt att notera att den immunologiska effekten av glukokortikoider inte bara beror på mängden tillgängligt hormon, utan också regleras på «mottagarsidan», dvs i den vävnad där glukortikoidreceptorerna (GR) finns. T ex kan antalet GR variera över tid och mellan olika vävnader hos samma individ, liksom de molekylära interaktioner som sker efter det att en receptor aktiverats. Sammantaget pratar man om glukokortikoidsensitivitet, och med andra ord varierar glukokortikoidsvaret med känsligheten. Stress kan ändra uttrycket av GR och därmed känsligheten för glukokortikoider. Nyligen visades hos barn med astma att kronisk stress minskade mängden GR mrna i begränsad omfattning, medan ingen effekt alls sågs av akut stress (8). Om en akut stressor (som att misslyckas på en examen eller att förlora en mor- eller farförälder) däremot inträffade i samband med kronisk stress sågs stora (5,5 faldiga) minskningar i GR mrna. Detta kan då alltså minska möjligheten för neuroendokrin kontroll och begränsning av inflammationen. Som synes påminner dessa resultat om dem som beskrevs ovan, gällande synergieffekter mellan akut och kronisk stress för astmaattacker hos barn. figur 1 (jamför 6). Figuren visar hypotetiska mekanismer genom vilka en stressrespons kan påverka balansen mellan Th1- och Th2-cytokiner olika hos personer med jämfört med utan atopisk sjukdom. Hjärnan kan påverka vita blodkroppar via både det neuroendokrina systemet och olika grenar av autonoma nervsystemet. Vi har visat minskat antal NK-celler i samband med en stor och starkt stressande tentamen hos atopiska studenter (6), liksom en förskjuten balans mot Th2 i förhållande till Th1. Vi har också observerat kraftiga ökningar i regulatoriska T-celler hos både atopiska och icke-atopiska studenter. Det är tänkbart att en minskad mängd NK-celler bidrar till minskad stimulering av Th-cytokiner genom minskad utsöndring av IFN-gamma. Det är också tänkbart att regulatoriska T-celler är defekta hos personer med allergi, så att en stressinducerad ökning av dessa celler leder till en effektivare nedtryckning av Th1 jämfört med Th2-cytokiner hos dessa personer. Det skall dock noteras att det även hos personer (eller djur) utan allergi också observerats förskjutningar mot Th2 efter stress eller administration av stresshormon. Symtom på luftvägsinfektion kan som bekant ibland förväxlas med astma eller göra sjukdomen akut genom astmaexacerbationer. Det är därför av intresse att konstatera att ett flertal studier visat att känsligheten för övre luftvägsinfektioner påverkas av stress. I de flesta av dessa studier har personer rapporterat upplevd stress och olika hälsobeteenden (motion, rökning mm) och därefter exponerats för förkylningsvirus samt placerats i karantän. Dessa studier har konsistent visat att högre självrapporterad kronisk stress ger en ökad sannolikhet att utveckla en förkylning efter exponering för virus och att stressens varaktighet likaså bidrar i dos-responsförhållande till ökad risk för förkylning (9). Mekanismerna för denna påverkan är fortfarande relativt okända. I övergripande (meta-) analyser av stress och immunfunktion har man funnit tecken på att personer med allergi reagerar starkare på stress i olika immunvariabler jämfört med friska kontrollpersoner. Denna effekt liknar vad man också ser vid högre ålder, och ett förslag till tolkning har skett i termer av dysfunktionell immunreglering som en del av sjukdomsbilden vid kronisk inflammatorisk sjukdom (figur 1). allergi i prakxsis 3/

5 SITHS personaltrygghet, integritet och säkerhet för patienter För att garantera en patients säkerhet är det ytterst viktigt att information om dennes vård inte hamnar i orätta händer. När patientuppgifter kommuniceras krävs säker identifiering av både sändare och mottagare. En vårdkedja omfattar olika huvudmän både inom den egna organisationen och mellan huvudmän i olika organisationer, till exempel regioner, landsting, kommuner och privata vårdgivare. Säkerhetskraven inom vård och omsorg är så höga att identifieringsmekanismen (certifikatet) måste förvaras på ett smart kort, SITHS-kortet. Det smarta kortet kan användas som fysisk och elektronisk idhandling, inpasseringskort till arbetsplatsen och vid inloggning i datorsystem. För att vårdkedjan ska fungera behövs säkra kommunikationsvägar, kvalitetssäkrade uppgifter om personal och organisationer samt tilltro till identiteten hos kommunicerande parter. Med hjälp av SITHS kan en vårdgivare identifiera sig och skapa tilltro till sin behörighet, oberoende av organisatoriska och geografiska gränser. SITHS-kortet är en multifunktionslösning som till exempel möjliggör: Inpasseringskontroll Inloggning till IT-system Elektroniskt signerade journalhandlingar, recept, avtal, fakturor, m m Säkra överföringar av medicinsk information Säker e-post med identifikation av avsändare och skydd av dokument Säker e-handel med digitalt signerade dokument Single Sign On till IT-system Kontakta gärna oss om du vill veta mer eller få hjälp med att komma igång! Thomas Näsberg, IT-förvaltare SITHS Telefon: E-post: Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Box Stockholm

6 Immunsystemets påverkan på hjärnan och relevans vid allergi När inflammationssystemet aktiveras påverkar detta hjärnan och dess aktivitet via ett sinnrikt kommunikationssystem. Det är rimligt, men inte undersökt, att detta bidrar till den trötthet och kognitiva förlångsamning som subjektivt kan upplevas vid allergi. Effekterna överlappar dessutom starkt med dem man ser vid stress, varför fenomenet här kommer att beskrivas och bedömas i allergiperspektiv. När immunsystemet aktiveras i respons till exempelvis en infektion, sker fysiologiska adaptationer i den akuta fas-reaktionen (se även Samspel mellan nervsystem och immunsystem vid allergi i detta nummer av Allergi i praxis). Utöver dessa förändringar, och den inflammationskontroll som utlöses, sker även förändringar på beteendenivå. Hjärnan påverkas av den immunologiska signaleringen så att förändringar ses i emotionellt avseende, i kognitiva funktioner och i motoriskt beteende. Denna välkoordinerade respons brukar kallas för sjukdomsrespons eller sjukdomsbeteende (på engelska oftast sickness behaviour) och orsakas av proinflammatoriska cytokiner som IL-1beta, IL-6 och TNF-alfa (10). Subjektivt upplever den påverkade personen trötthet och svaghet, ökad smärtkänslighet, nedstämdhet och minskad aptit. Samtidigt kan kognitiva funktioner, som vissa typer av minne, försämras. Alla dessa förändringar tyder på att flera delar av hjärnan, inklusive hippocampus och hjärn-barken, kan påverkas av inflammatorisk aktivitet. Hur kan immunsystemet påverka och kommunicera med hjärnan som ju skyddas av en blod-hjärnbarriär? Flera signalvägar är visade via vilka signalen kan nå hjärnans vävnad. Dessa kan enkelt uppdelas i neurala och humorala mekanismer. Neurala mekanismer inbegriper afferenta nerver som innerverar området för inflammation. Genom denna aktivering sker en snabb signalering till hjärnan. Humorala mekanismer ger en långsammare påverkan på hjärnan, och sker bl a över ställen där blod-hjärnbarriären är svag, genom volymtransmission eller genom att aktivera receptorer längs blod-hjärnbarriären. Som ett svar på denna signalering sker en nyproduktion av pro-inflammatoriska cytokiner inuti hjärnan, bland annat av glia-celler. Personer med atopi visar inte bara förhöjda nivåer av Th2-cytokiner som ex. figur 2 (från 12). Pro-inflammatoriska cytokiner som IL-1, TNF-alfa och IL-6 produceras av aktiverade immunceller som makrofager, men också av adipocyter, som dessutom producerar den cytokin-liknande peptiden leptin. Cytokiner aktiverar hypotalamus vilket ger en aktivering av kortisol via HPA (hypothalamus-pituitary-adrenal)-systemet. Likaså orsakas en utsöndring av katekolaminer via det autonoma nervsystemet. Dessutom sker påverkan på andra delar av hjärnan inklusive hjärnbarken, här exemplifierat av insula-kortex, som är ett område av relevans för smak, aptit och sinnesstämning och som visats reagera på förändringar i kroppens inre miljö som andnöd, hjärtrytm eller emotionella reaktioner. (Modifierad efter A. Andréasson et al. A putative role for cytokines in the impaired appetite in depression. Brain, behavior, and immunity 2007; 21: Elsevier Inc.) IL-4 och IL-5, utan också förhöjda halter pro-inflammatoriska cytokiner som IL- 1beta och TNF-alfa (11). Det betyder att en inflammatorisk påverkan på hjärnan kan vara relevant även vid allergi, och att denna påverkan kunde bidra till den trötthet och kognitiva förlångsamning som ofta tycks följeslå allergiska symtom. Vi har i tidigare studier sett att högre inflammatorisk aktivitet hänger ihop med lägre självskattad hälsa hos bland annat primärvårdspatienter, och många studier visar att det finns ett samband mellan inflammatorisk aktivitet och depression (12). Nyligen rapporterades att det hos astmatiska personer som exponerades för antigen fanns ett starkt samband mellan aktivitet (mätt med fmri) i både anteriora cingulum (ett område inblandat i bland annat reglering av emotioner) och insulära kortex (inblandat i bland annat upplevelse av viscerala symtom och kroppsliga förändringar) med inflammatoriska markörer och obstruktion i luftvägarna (13). Studien var mycket liten (n=6) och behöver återupprepas, men resultaten är helt i linje med vad som kan förväntas från ett modernt neurovetenskapligt och psykoneuroimmunologiskt perspektiv. Det finns tecken på att allergi i prakxsis 3/

7 Sömnbesvär är vanliga vid astma och allergi. Artikelförfattarna har visat att allergiska studenter har sämre sömnkvalitet än icke-allergiska studenter. foto: rune petter ness / scanpix paniksyndrom, då betydelsen av viscerala symtom överskattas grovt, är vanligare vid allergi. Eftersom korrekt bedömning av symtom är central för korrekt självmedicinering är detta samband av stort värde att undersöka vidare (figur 2). Sömn och allergi Trötthet och sömnbesvär och behandling av dessa är av hög relevans vid allergi men har länge förbisetts, trots att allergiker tycks vara särskilt drabbade av dålig sömn. Sömnbesvär är vanliga vid astma (14), och allergiska symtom varierar med tidpunkten på dygnet. Vi har nyligen observerat att allergiska studenter har sämre sömnkvalitet än icke-allergiska studenter. Flera studier har antytt att insomni är förknippat med en förskjutning mot allergirelaterad inflammation, det vill säga från Th1 till Th2 (bl a 15). Vi har nyligen preliminärt kunnat bekräfta detta fenomen, mätt som halten interleukin IL-4/ IL-2, men nu efter experimentell sömnbrist där vi låtit försökspersoner sova 4 timmar per natt under fem dygn (16). Intressant nog visar många studier att sömnbrist ger ett inflammatoriskt påslag, vilket troligen är en sömndrivande mekanism. Eftersom återhämtning under sömnen i hög grad tros avgöra netto-effekten av hög stressbelastning är det särskilt motiverat att studera och behandla sömnsvårigheter vid allergi. Det kan alltså vara så att störd sömn vid allergi inte bara bidrar till trötthet, kognitiva besvär och lägre livskvalitet, utan också till att förvärra den allergiska inflammationen i sig (14). Slutsats Trots ett stort antal observationer om ett samband mellan stress och allergi har det inte förrän under de senaste tio åren kommit studier av tillräckligt hög kvalitet och med trovärdiga observationer av immunologiska mekanismer för att man ska kunna dra slutsatsen att stress bör ses som en delfaktor som kan förvärra den allergiska inflammationen. Det kvarstår dock arbete kring den biologiska relevansen, kring individuell sårbarhet och kring vilka typer av stress som är skadliga så att framtidens vårdgivare ska kunna ge tydliga livsstilsråd för att hjälpa individer att begränsa sina symtom, reducera medicinering och nå ett friskare liv. Referenser 1. Caspi A, Sugden K, Moffitt TE, Taylor A, Craig IW, Harrington H, McClay J, Mill J, Martin J, Braithwaite A, Poulton R. Influence of life stress on depression: moderation of a polymorphism in the 5 HTT gene. Science (New York, NY 2003; 301: Rietveld S, Everaerd W, Creer TL. Stressinduced asthma: a review of research and potential mechanisms. Clin Exp Allergy 2000; 30: Liu LY, Coe CL, Swenson CA, Kelly EA, Kita H, Busse WW. School examinations enhance airway inflammation to antigen challenge. Am J Respir Crit Care Med 2002; 165: Dhabhar FS, McEwen BS. Bidirectional effects of stress and glucocorticoid hormones on immune function: possible explanations for paradoxical observations. In Ader R, Felten DL, Cohen N editors. Psychoneuroimmunology, third edition. New York: Academic Press; 2001, p Singh LK, Pang X, Alexacos N, Letourneau R, Theoharides TC. Acute immobilization stress triggers skin mast cell degranulation via corticotropin releasing hormone, neurotensin, and substance P: A link to neurogenic skin disorders. Brain, behavior, and immunity 1999; 13: Olgart Höglund C, Axen J, Kemi C, Jernelov S, Grunewald J, Muller-Suur C, Smith Y, Gronneberg R, Eklund A, Stierna P, Lekander M. Changes in immune regulation in response to examination stress in atopic and healthy individuals. Clin Exp Allergy 2006; 36: Sandberg S, Paton JY, Ahola S, McCann DC, McGuinness D, Hillary CR, Oja H. The role of acute and chronic stress in asthma attacks in children. Lancet 2000; 356: Miller GE, Chen E. Life stress and diminished expression of genes encoding glucocorticoid receptor and beta2- adrenergic receptor in children with asthma. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 2006; 103: Cohen S. Keynote Presentation at the Eight International Congress of Behavioral Medicine: the Pittsburgh common cold studies: psychosocial predictors of susceptibility to respiratory infectious illness. Int J Behav Med 2005;12: Dantzer R. Cytokine-induced sickness behavior: mechanisms and implications. Ann N Y Acad Sci 2001; 933: Townley RG, Horiba M. Airway hyperresponsiveness: a story of mice and men and cytokines. Clinical reviews in allergy & immunology 2003; 24: Andreasson A, Arborelius L, Erlanson- Albertsson C, Lekander M. A putative role for cytokines in the impaired appetite in depression. Brain, behavior, and immunity 2007; 21: Rosenkranz MA, Busse WW, Johnstone T, Swenson CA, Crisafi GM, Jackson MM, Bosch JA, Sheridan JF, Davidson RJ. Neural circuitry underlying the interaction between emotion and asthma symptom exacerbation. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 2005; 102: Ranjbaran Z, Keefer L, Stepanski E, Farhadi A, Keshavarzian A. The relevance of sleep abnormalities to chronic inflammatory conditions. Inflamm Res 2007; 56: Sakami S, Ishikawa T, Kawakami N, Haratani T, Fukui A, Kobayashi F, Fujita O, Araki S, Kawamura N. Coemergence of insomnia and a shift in the Th1/Th2 balance toward Th2 dominance. Neuroimmunomodulation 2002; 10: Axelsson J, Ingre M, Åkerstedt T, Ekman R, Olgart Höglund C, Lekander M. A working week with restricted sleep: effects on selfrated health, circulating cytokines and the response to a mitogen challenge. Journal of Sleep Research 2006; 15: allergi i prakxsis 3/2008

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

STRESS OCH FÖRKYLNING: ÄR LÄRARE MER SÅRBARA UNDER LOVEN? Rosa Fiorito

STRESS OCH FÖRKYLNING: ÄR LÄRARE MER SÅRBARA UNDER LOVEN? Rosa Fiorito STRESS OCH FÖRKYLNING: ÄR LÄRARE MER SÅRBARA UNDER LOVEN? Rosa Fiorito Kronisk stress har visats kunna påverka immunförsvaret negativt och således kan den öka känsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar.

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer