mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna."

Transkript

1 Stress och allergi SAMMANFATTNING: Stress (den process genom vilken vi uppfattar och svarar på hot och påfrestningar) är en viktig determinant för långsiktig hälsa och har visats kunna påverka exempelvis nervsystem, hjärt-kärlsystem och immunsystem. Påverkan på immunsystemet inbegriper både immunstimulerande och immunsupprimerande effekter, där framför allt akut stress har visats stimulera den medfödda grenen av immunsystemet. Till exempel stimuleras de vita blodkropparnas migration av kortvarig stress, med mycket tydliga effekter på fördröjda överkänslighetsreaktioner i djurmodeller. Mer varaktig stress har huvudsakligen immunsupprimerande eller felreglerande effekter på immunsystemet. Många studier visar numer att stress kan påverka balansen mellan T hjälpar cell 1 (Th1) cytokiner (ex. IL-2, IFN-gamma) och T hjälpar cell 2 (Th2) cytokiner (ex. IL-4, Il-5) mot Th2, vilket alltså kan stärka den allergiska inflammationen. Möjligtvis är denna tendens starkare hos personer med allergi jämfört med utan allergi. Allergiker har förutom Th2-relaterade cytokiner även förhöjda halter av vissa pro-inflammatoriska cytokiner, ex. TNF-alfa. Pro-inflammatoriska cytokiner har en tydlig påverkan på hjärnan, där de orsakar en respons som kännetecknas av trötthet, sinnesstämning och negativ inverkan på vissa kognitiva funktioner. Sådan påverkan kan vara del i symtom på trötthet och kognitiv förlångsamning som ofta rapporteras i samband med allergi. Slutligen diskuteras sömnens roll vid allergisk sjukdom. mats lekander och caroline olgart höglund, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stressrelaterade besvär är en viktig determinant för människans hälsa och det har länge diskuterats om stress spelar en roll eller ej vid allergisk sjukdom. Ytterligheter har pendlat mellan idén att allergi är en sjukdom som är direkt orsakad av stress och påståendet att stress överhuvud taget inte är inblandat i allergins patogenes och symtomatologi. En modern syn på stress hämtar kunskap från en mängd vetenskapliga discipliner, och det är klart att stress påverkar förutsättningar och villkor för hälsa. Detta kan, men måste inte, bidra till en förändrad hälsa hos en viss individ. Klara effekter av långvarig stress kan utläsas i exempelvis det kardiovaskulära systemet, i nervsystemet och i immunsystemet. Stress blir därför en faktor bland många andra som påverkar förutsättningen för god hälsa, inte en alternativ faktor som utesluter annan genes. I likhet med allergisk sjukdom är stressrelaterade besvär ofta kopplade till sjukskrivning. I de ökade sjuktalen som setts i Sverige sedan andra hälften av 1990-talet bedöms psykiska besvär och stress vara mycket viktiga faktorer. Bland privatanställda tjänstemän med tjänstepension har antalet sjukskrivna (>90 dagar) för depression, utbrändhet eller Mats Lekander är docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, och Osher centrum för Integrativ Medicin, Karolinska Institutet. Caroline Olgart Höglund är docent i experimentell medicin vid Karolinska Institutet och verksam som senior forskare vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Enheten för Neuroimmunologi samt Institutionen för Medicin Solna, Enheten för Lungmedicin, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna. reaktion på svår stress ökat med över 600% för kvinnor och 400% för män mellan 1998 och Kvinnor tycks visa en ökad känslighet och andelen kvinnor med nedsatt psykisk hälsa ökade under 1990 talet i ännu högre grad än för männen. Depression är den sjukdom vars läkemedel orsakar de svenska landstingen allra högst kostnader, och toppar också listan i utvecklingsländer som orsak till «years lost to disability». Det är visat att stress i interaktion med genetiska faktorer spelar roll för utveckling av depression (1) och att belastande arbetsförhållanden påtagligt bidrar till framtida psykiatrisk ohälsa. Starka fakta talar alltså för att stress i samspel med individuell sårbarhet har en utomordentligt stor personlig och samhällsekonomisk betydelse. Många forskare har belyst behovet av att bättre förstå individuella faktorer som kan styra känslighet för stress, men begränsad systematisk forskning finns inom området. Interdisciplinär forskning kring patofysiologiska processer och individuell sårbarhet behövs för att förstå de mekanismer som föregår hälsoproblem och för att kunna se för vilka patienter stress kan bidra till exempelvis allergiska besvär. Som bekant är ju allergi en folksjuk- Kontaktadress: Docent Mats Lekander Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi och Osher centrum för integrativ medicin Karolinska Institutet SE Stockholm 30 allergi i prakxsis 3/2008

2 dom som under flera år ökade närmast explosionsartat. Tillsammans med rörelsehinder är allergi och astma bland de allra viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning i arbetslivet i Sverige. Det är vanligt att patienter och vårdare uppfattar det som att stress och oro bidrar till allergiska attacker (2) men det betyder inte nödvändigtvis att detta verkligen stämmer. Senare års forskning tyder dock på att stress faktiskt kan förstärka den allergiska inflammationen genom att t ex stärka migrationen av vita blodkroppar till inflammationsområdet, orsaka aktivering av immunceller eller förskjuta balansen i immunsystemet mot en inflammationstyp som är sjukdomsalstrande vid allergi (3). Genom dessa vägar kan stress alltså bidra till allergisk aktivitet, men omfattningen av sådan påverkan är mindre känd. Som skall förklaras närmare nedan, kan man också säga att allergi i sig också orsakar stress. Inte bara genom att symtom såsom andnöd är starkt obehagliga och hotande för individen, utan också därför att inflammationsprodukters påverkan på hjärnan direkt överlappar med förändringar vid en stressreaktion. Ett neuroimmunt stressystem När stressforskningens fader Hans Selye föreläste om stress vid förra seklets mitt framstod många av hans idéer som svårsmälta för det samtida vetenskapliga samhället. Selye hävdade nämligen att immunsystemet aktiverades av stress, att detta var en adaptativ reaktion och att stresshormon som glukokortikoider var immunstimulerande. Stödd av observationer om tymusreduktion, leukocytos och ökad fagocytos såg Selye en immunreaktion som en del utav en stressrespons. Reaktionerna var i Selyes ögon ospecifika, eftersom de kunde observeras efter stressorer som kunde vara av psykologisk såväl som somatisk karaktär. Idag brukar stress definieras som den process genom vilken vi uppfattar och svarar på vissa händelser, så kallade stressorer, som vi uppfattar som hotande eller utmanande. Som synes är detta en övergripande och kanske rimlig definition, men den är knappast meningsfull när kunskap om stress ska tillämpas i direkt patientarbete. Man behöver då vara mer specifik och skilja olika typer av stress (t ex akut och kronisk) åt, och bedöma på vilket sätt en viss sjukdom påverkas av den aktuella typen av stress. En studie av studenter på läkarlinjen vid Karolinska Institutet visade att allergiska men inte friska studenter fick en ändrad inflammationsprofil vid tentamensstress. foto: bjørn sigurdsøn / scanpix Det mönster som idag framträder tecknar en bild av ett intrikat och biologiskt betydelsefullt neuroimmunt stressystem. Inte bara hjärnan kan vara stressad även delvis perifera reglersystem förändras av påfrestningar. Effekterna är i hög grad olika beroende på stressorernas omfattning och varaktighet. Dagens forskning ger Selye delvis rätt kortvarig och lindrigare stress är ofta aktiverande, i synnerhet för den medfödda immuniteten. Kommunikationen mellan hjärnan och immunsystemet ingår i ett intrikat feedbacksystem, där immunsystemet informerar och reglerar aktivitet i hjärnan och vice versa. Ett ovedersägligt tecken på att denna kommunikation äger rum är att reaktioner i immunsystemet kan betingas på psykologisk väg. På samma sätt som Pavlovs hundar dreglade när de hörde en signal som de visste betydde att de därefter skulle få mat, kan reaktioner i immunsystemet (som mastcellsaktivitet eller minskad antikroppsproduktion) kopplas till och därefter modifieras av ett tidigare neutralt stimulus som t ex en smak. Immunstimulerande stress? Som antyddes ovan har akut stress flera stimulerande effekter på immunsystemet. Dessa effekter passar väl in i ett adaptivitetsperspektiv. Att förebereda kroppen för påfrestningar bör innefatta delar av immunsystemet, eftersom hotfyllda situationer ökar sannolikheten att vävnadsskada och infektion uppstår som i sin tur kräver engagemang av de vita blodkropparna. Hormon som utsöndras av binjurarna, glukokortikoider (hos människa kortisol), påverkar immunsystemet på flera sätt. allergi i prakxsis 3/

3 I måttliga koncentrationer stimulerar de immunsystemet. Dhabar och McEwan (4) administrerade olika typer av stresshormon (kortikosteron mössens motsvarighet till kortisol och adrenalin) till råttor och studerade sedan effekten på den fördröjda överkänslighetsreaktionen (DTH) i huden. Vid måttliga doser ökade reaktionen på stresshormon. Om doserna var högre eller «kroniska» (6 dagar) var effekten den motsatta; DTH-reaktionen minskade signifikant jämfört med kontrollbetingelser. Vissa aspekter av den akuta fasreaktionen kan också stimuleras av akut stress. Exempelvis kan haptoglobin och kroppstemperatur öka hos djur som utsatts för elstötar. För att undersöka om en stressinducerad stimulering av den akuta fasreaktionen också har ett funktionellt genomslag har inflammationsförloppet efter injektion av streptomycindödade kolibakterier studerats. Djur som omedelbart före injektionen utsattes för intermittenta okontrollerbara elstötar uppvisade ett påskyndat inflammationsförlopp jämfört med icke-stressade djur. Ett tredje av många tillgängliga exempel får illustrera de immunstimulerande effekterna av akut stress. Singh och medarbeterare (5) studerade mastceller i huden på råttor och hur dessa påverkades av akut immobiliseringsstress, då djurens rörelsefrihet under en tid begränsats i en behållare av plexiglas. När mastceller därefter färgades och studerades mikroskopiskt var andelen aktiverade (degranulerade) mastceller dubbelt så stort efter stress jämfört med kontrollbetingelser. Effekten kunde blockeras om stressrelaterade signalsubstanser som CRH (cortiocotropin releasing hormone) slogs ut farmakologiskt. Immunsupprimerande stress? Nedtryckande effekter av stress på immunsystemet är kanske mer välkända än de immunstimulerande. Negativa effekter har till exempel noterats i det känsliga NK-cellsystemet, vars celler har receptorer för och påverkas av ett stort antal hormoner och signalsubstanser. En rad studier har visat att stress kan bidra till metastasspridning hos försöksdjur om tumörceller injiceras i samband med en manifest stressreaktion. Flera typer av stress ger stora ökningar i metastasspridning och mortalitet efter 3 veckor och en del av dessa effekter hänger ihop med NK-cellers nedtryckta tumörkontroll. Det bör noteras att länken är svag vad gäller sambandet mellan stress och tumörsjukdom på människa. Däremot finns många exempel på att stress, efter en övergående akut ökning, minskar NK-cellernas funktionsnivå även hos människor. Ett intressant sätt att studera immunsystemets funktionella kapacitet är att till en försöksperson tillfoga ett litet sår, exempelvis via en sugblåsa. En kammare som samlar upp sårvätska kan appliceras, och tiden för sårläkning kan mätas och jämföras mellan olika betingelser och i relation till lokala mediatorer i sårvätskan. Omhändertagande av en varaktigt sjuk nära anhörig är en kronisk stressor som hänger ihop med negativa effekter på immunsystem och hälsa. Anhöriga till Alzheimersjuka läker ett tillfogat sår i huden på 24% längre tid jämfört med noggrant matchade kontroller, och liknande effekter har setts även i samband med andra stressorer eller hög upplevd stressnivå. Friska kvinnor med hög subjektiv stressnivå över den senaste tiden producerar också mindre läkningsrelaterade cytokiner i sårvätskan. Stress och den allergiska inflammationen Tanken att stress förvärrar astma och allergi kan tyckas paradoxal, eftersom stressrelaterade ämnen som glukokortiokoider och betaagonister är centrala i behandlingen av allergiska symtom och att en kamp-flyktreaktion normalt medför en dilatation av bronkerna. Stress borde alltså trycka ner den allergiska inflammationen och leda till en vidgning av luftrören och ökad lungkapacitet. Detta stämmer dock dåligt med kliniska observationer och ett numera stort antal vetenskapliga studier som, om något, tyder på negativa effekter av stress vid allergi. Några mekanismer som förklarar denna paradox kommer att redovisas nedan och gäller bland annat ändrad immunologisk balans efter exponering för stress, differentierade effekter av stresshormon beroende på tid och dos samt minskad känslighet för glukokortikoider efter stress. Sammantaget kan man säga att förändrad reglering av immunologisk aktivitet i samband med stress kan potentiera allergiska reaktioner. Flera studier, bland annat av vår forskargrupp, har visat att naturligt förekommande stressorer, som akademiska tentamina, är förknippade med förändringar i immunparametrar som kan vara till nackdel för en individ med allergi. I en välkontrollerad undersökning analyserade vi psykologiska samt systemiska och lokala immunologiska reaktioner, liksom förändringar i lungfunktion, vid stress hos 22 studenter med och 19 studenter utan allergi (6). Efter noggrann screening genomfördes omfattande psykologisk och biologisk testning i samband med en period med låg och en period med hög stress (pre-klinisk tentamen) på läkarlinjen vid Karolinska Institutet. Studien visade att allergiska men inte friska studenter fick en ändrad inflammationsprofil vid stress, från så kallad T hjälparcell 1 (Th 1)- till T hjälparcell 2 (Th 2)-profil, där den senare är relaterad till allergisk inflammation. Likaså såg vi en minskning av NK-celler (som också kontrollerar och balanserar cytokinproduktion) i samband med stress, men bara hos allergiska och inte hos övriga studenter. Vi visade dessutom för första gången att en typ av immuncell som också reglerar inflammationsbalans så kallade regulatoriska T-celler ökade kraftigt vid den stressade perioden hos samtliga studenter (se figur 1). Detta är intressant mot bakgrund av nya studier som tyder på att dessa celler är dysfunktionella vid allergi. I en liknande studie av astmatiska studenter såg man att en akademisk examination var förknippad med ökad eosinofil luftvägsinflammation och en förskjutning mot Th2-cytokiner från celler i sputum efter stimulering med allergen. Dessa och liknande studier med relativt god kontroll över ovidkommande faktorer tyder på att stress kan ses som en delfaktor som kan öka den allergiska inflammationen. Det är dock fortfarande brist på studier som studerat den biologiska relevansen i de inflammationsförändringar som observerats. Det behövs alltså undersökningar som studerar stress före eller under exponering av allergen och som under tillräckligt lång tid observerar både inflammatoriska mekanismer och allergiska symtom efter stressexponeringen. Tidsaspekten för att studera effekter av stress har visat sig vara av hög relevans i experimentella studier kring stress och stresshormon inte minst hos djur, och observationsstudier på människa tyder på samma sak. Sandberg och medarbetare (7) studerade akut och kronisk stress hos astmatiska barn, och fann att stressfyllda upplevelser ökade sannolik- 32 allergi i prakxsis 3/2008

4 heten för nya astmaattacker som inte sågs de två första veckorna men däremot de därefter följande fyra veckorna. Om de stressfyllda upplevelserna skedde mot bakgrund av hög kronisk stress kom däremot den negativa effekten fortare, inom den första tvåveckorsperioden. Studien har oss veterligen inte återupprepats, men representerar ett intressant perspektiv på samverkan mellan akut och kronisk stress. I flera studier har förändringar setts i immunfunktion men däremot inte i subjektiva symtom. Det är möjligt att sådana förändringar representerar ökad disposition för en starkare allergisk reaktion vid exponering för antigen. Andra studier har dock visat ökade subjektiva symtom i mer direkt anslutning till stress. Rieteveld och medarbetare (2) rapporterade till exempel att andnöd ökade hos astmatiker i respons till stress, men däremot inte objektivt mätt lungfunktion. Under senare tid har det kommit fram data som tyder på att personer med allergi kan ha defekter i glukokortikoidsystemet. Vissa forskare, däribland vi (6), har sett lägre baslinjenivåer av kortisol hos personer med astma än hos kontrollpersoner. Det är dock viktigt att notera att den immunologiska effekten av glukokortikoider inte bara beror på mängden tillgängligt hormon, utan också regleras på «mottagarsidan», dvs i den vävnad där glukortikoidreceptorerna (GR) finns. T ex kan antalet GR variera över tid och mellan olika vävnader hos samma individ, liksom de molekylära interaktioner som sker efter det att en receptor aktiverats. Sammantaget pratar man om glukokortikoidsensitivitet, och med andra ord varierar glukokortikoidsvaret med känsligheten. Stress kan ändra uttrycket av GR och därmed känsligheten för glukokortikoider. Nyligen visades hos barn med astma att kronisk stress minskade mängden GR mrna i begränsad omfattning, medan ingen effekt alls sågs av akut stress (8). Om en akut stressor (som att misslyckas på en examen eller att förlora en mor- eller farförälder) däremot inträffade i samband med kronisk stress sågs stora (5,5 faldiga) minskningar i GR mrna. Detta kan då alltså minska möjligheten för neuroendokrin kontroll och begränsning av inflammationen. Som synes påminner dessa resultat om dem som beskrevs ovan, gällande synergieffekter mellan akut och kronisk stress för astmaattacker hos barn. figur 1 (jamför 6). Figuren visar hypotetiska mekanismer genom vilka en stressrespons kan påverka balansen mellan Th1- och Th2-cytokiner olika hos personer med jämfört med utan atopisk sjukdom. Hjärnan kan påverka vita blodkroppar via både det neuroendokrina systemet och olika grenar av autonoma nervsystemet. Vi har visat minskat antal NK-celler i samband med en stor och starkt stressande tentamen hos atopiska studenter (6), liksom en förskjuten balans mot Th2 i förhållande till Th1. Vi har också observerat kraftiga ökningar i regulatoriska T-celler hos både atopiska och icke-atopiska studenter. Det är tänkbart att en minskad mängd NK-celler bidrar till minskad stimulering av Th-cytokiner genom minskad utsöndring av IFN-gamma. Det är också tänkbart att regulatoriska T-celler är defekta hos personer med allergi, så att en stressinducerad ökning av dessa celler leder till en effektivare nedtryckning av Th1 jämfört med Th2-cytokiner hos dessa personer. Det skall dock noteras att det även hos personer (eller djur) utan allergi också observerats förskjutningar mot Th2 efter stress eller administration av stresshormon. Symtom på luftvägsinfektion kan som bekant ibland förväxlas med astma eller göra sjukdomen akut genom astmaexacerbationer. Det är därför av intresse att konstatera att ett flertal studier visat att känsligheten för övre luftvägsinfektioner påverkas av stress. I de flesta av dessa studier har personer rapporterat upplevd stress och olika hälsobeteenden (motion, rökning mm) och därefter exponerats för förkylningsvirus samt placerats i karantän. Dessa studier har konsistent visat att högre självrapporterad kronisk stress ger en ökad sannolikhet att utveckla en förkylning efter exponering för virus och att stressens varaktighet likaså bidrar i dos-responsförhållande till ökad risk för förkylning (9). Mekanismerna för denna påverkan är fortfarande relativt okända. I övergripande (meta-) analyser av stress och immunfunktion har man funnit tecken på att personer med allergi reagerar starkare på stress i olika immunvariabler jämfört med friska kontrollpersoner. Denna effekt liknar vad man också ser vid högre ålder, och ett förslag till tolkning har skett i termer av dysfunktionell immunreglering som en del av sjukdomsbilden vid kronisk inflammatorisk sjukdom (figur 1). allergi i prakxsis 3/

5 SITHS personaltrygghet, integritet och säkerhet för patienter För att garantera en patients säkerhet är det ytterst viktigt att information om dennes vård inte hamnar i orätta händer. När patientuppgifter kommuniceras krävs säker identifiering av både sändare och mottagare. En vårdkedja omfattar olika huvudmän både inom den egna organisationen och mellan huvudmän i olika organisationer, till exempel regioner, landsting, kommuner och privata vårdgivare. Säkerhetskraven inom vård och omsorg är så höga att identifieringsmekanismen (certifikatet) måste förvaras på ett smart kort, SITHS-kortet. Det smarta kortet kan användas som fysisk och elektronisk idhandling, inpasseringskort till arbetsplatsen och vid inloggning i datorsystem. För att vårdkedjan ska fungera behövs säkra kommunikationsvägar, kvalitetssäkrade uppgifter om personal och organisationer samt tilltro till identiteten hos kommunicerande parter. Med hjälp av SITHS kan en vårdgivare identifiera sig och skapa tilltro till sin behörighet, oberoende av organisatoriska och geografiska gränser. SITHS-kortet är en multifunktionslösning som till exempel möjliggör: Inpasseringskontroll Inloggning till IT-system Elektroniskt signerade journalhandlingar, recept, avtal, fakturor, m m Säkra överföringar av medicinsk information Säker e-post med identifikation av avsändare och skydd av dokument Säker e-handel med digitalt signerade dokument Single Sign On till IT-system Kontakta gärna oss om du vill veta mer eller få hjälp med att komma igång! Thomas Näsberg, IT-förvaltare SITHS Telefon: E-post: Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Box Stockholm

6 Immunsystemets påverkan på hjärnan och relevans vid allergi När inflammationssystemet aktiveras påverkar detta hjärnan och dess aktivitet via ett sinnrikt kommunikationssystem. Det är rimligt, men inte undersökt, att detta bidrar till den trötthet och kognitiva förlångsamning som subjektivt kan upplevas vid allergi. Effekterna överlappar dessutom starkt med dem man ser vid stress, varför fenomenet här kommer att beskrivas och bedömas i allergiperspektiv. När immunsystemet aktiveras i respons till exempelvis en infektion, sker fysiologiska adaptationer i den akuta fas-reaktionen (se även Samspel mellan nervsystem och immunsystem vid allergi i detta nummer av Allergi i praxis). Utöver dessa förändringar, och den inflammationskontroll som utlöses, sker även förändringar på beteendenivå. Hjärnan påverkas av den immunologiska signaleringen så att förändringar ses i emotionellt avseende, i kognitiva funktioner och i motoriskt beteende. Denna välkoordinerade respons brukar kallas för sjukdomsrespons eller sjukdomsbeteende (på engelska oftast sickness behaviour) och orsakas av proinflammatoriska cytokiner som IL-1beta, IL-6 och TNF-alfa (10). Subjektivt upplever den påverkade personen trötthet och svaghet, ökad smärtkänslighet, nedstämdhet och minskad aptit. Samtidigt kan kognitiva funktioner, som vissa typer av minne, försämras. Alla dessa förändringar tyder på att flera delar av hjärnan, inklusive hippocampus och hjärn-barken, kan påverkas av inflammatorisk aktivitet. Hur kan immunsystemet påverka och kommunicera med hjärnan som ju skyddas av en blod-hjärnbarriär? Flera signalvägar är visade via vilka signalen kan nå hjärnans vävnad. Dessa kan enkelt uppdelas i neurala och humorala mekanismer. Neurala mekanismer inbegriper afferenta nerver som innerverar området för inflammation. Genom denna aktivering sker en snabb signalering till hjärnan. Humorala mekanismer ger en långsammare påverkan på hjärnan, och sker bl a över ställen där blod-hjärnbarriären är svag, genom volymtransmission eller genom att aktivera receptorer längs blod-hjärnbarriären. Som ett svar på denna signalering sker en nyproduktion av pro-inflammatoriska cytokiner inuti hjärnan, bland annat av glia-celler. Personer med atopi visar inte bara förhöjda nivåer av Th2-cytokiner som ex. figur 2 (från 12). Pro-inflammatoriska cytokiner som IL-1, TNF-alfa och IL-6 produceras av aktiverade immunceller som makrofager, men också av adipocyter, som dessutom producerar den cytokin-liknande peptiden leptin. Cytokiner aktiverar hypotalamus vilket ger en aktivering av kortisol via HPA (hypothalamus-pituitary-adrenal)-systemet. Likaså orsakas en utsöndring av katekolaminer via det autonoma nervsystemet. Dessutom sker påverkan på andra delar av hjärnan inklusive hjärnbarken, här exemplifierat av insula-kortex, som är ett område av relevans för smak, aptit och sinnesstämning och som visats reagera på förändringar i kroppens inre miljö som andnöd, hjärtrytm eller emotionella reaktioner. (Modifierad efter A. Andréasson et al. A putative role for cytokines in the impaired appetite in depression. Brain, behavior, and immunity 2007; 21: Elsevier Inc.) IL-4 och IL-5, utan också förhöjda halter pro-inflammatoriska cytokiner som IL- 1beta och TNF-alfa (11). Det betyder att en inflammatorisk påverkan på hjärnan kan vara relevant även vid allergi, och att denna påverkan kunde bidra till den trötthet och kognitiva förlångsamning som ofta tycks följeslå allergiska symtom. Vi har i tidigare studier sett att högre inflammatorisk aktivitet hänger ihop med lägre självskattad hälsa hos bland annat primärvårdspatienter, och många studier visar att det finns ett samband mellan inflammatorisk aktivitet och depression (12). Nyligen rapporterades att det hos astmatiska personer som exponerades för antigen fanns ett starkt samband mellan aktivitet (mätt med fmri) i både anteriora cingulum (ett område inblandat i bland annat reglering av emotioner) och insulära kortex (inblandat i bland annat upplevelse av viscerala symtom och kroppsliga förändringar) med inflammatoriska markörer och obstruktion i luftvägarna (13). Studien var mycket liten (n=6) och behöver återupprepas, men resultaten är helt i linje med vad som kan förväntas från ett modernt neurovetenskapligt och psykoneuroimmunologiskt perspektiv. Det finns tecken på att allergi i prakxsis 3/

7 Sömnbesvär är vanliga vid astma och allergi. Artikelförfattarna har visat att allergiska studenter har sämre sömnkvalitet än icke-allergiska studenter. foto: rune petter ness / scanpix paniksyndrom, då betydelsen av viscerala symtom överskattas grovt, är vanligare vid allergi. Eftersom korrekt bedömning av symtom är central för korrekt självmedicinering är detta samband av stort värde att undersöka vidare (figur 2). Sömn och allergi Trötthet och sömnbesvär och behandling av dessa är av hög relevans vid allergi men har länge förbisetts, trots att allergiker tycks vara särskilt drabbade av dålig sömn. Sömnbesvär är vanliga vid astma (14), och allergiska symtom varierar med tidpunkten på dygnet. Vi har nyligen observerat att allergiska studenter har sämre sömnkvalitet än icke-allergiska studenter. Flera studier har antytt att insomni är förknippat med en förskjutning mot allergirelaterad inflammation, det vill säga från Th1 till Th2 (bl a 15). Vi har nyligen preliminärt kunnat bekräfta detta fenomen, mätt som halten interleukin IL-4/ IL-2, men nu efter experimentell sömnbrist där vi låtit försökspersoner sova 4 timmar per natt under fem dygn (16). Intressant nog visar många studier att sömnbrist ger ett inflammatoriskt påslag, vilket troligen är en sömndrivande mekanism. Eftersom återhämtning under sömnen i hög grad tros avgöra netto-effekten av hög stressbelastning är det särskilt motiverat att studera och behandla sömnsvårigheter vid allergi. Det kan alltså vara så att störd sömn vid allergi inte bara bidrar till trötthet, kognitiva besvär och lägre livskvalitet, utan också till att förvärra den allergiska inflammationen i sig (14). Slutsats Trots ett stort antal observationer om ett samband mellan stress och allergi har det inte förrän under de senaste tio åren kommit studier av tillräckligt hög kvalitet och med trovärdiga observationer av immunologiska mekanismer för att man ska kunna dra slutsatsen att stress bör ses som en delfaktor som kan förvärra den allergiska inflammationen. Det kvarstår dock arbete kring den biologiska relevansen, kring individuell sårbarhet och kring vilka typer av stress som är skadliga så att framtidens vårdgivare ska kunna ge tydliga livsstilsråd för att hjälpa individer att begränsa sina symtom, reducera medicinering och nå ett friskare liv. Referenser 1. Caspi A, Sugden K, Moffitt TE, Taylor A, Craig IW, Harrington H, McClay J, Mill J, Martin J, Braithwaite A, Poulton R. Influence of life stress on depression: moderation of a polymorphism in the 5 HTT gene. Science (New York, NY 2003; 301: Rietveld S, Everaerd W, Creer TL. Stressinduced asthma: a review of research and potential mechanisms. Clin Exp Allergy 2000; 30: Liu LY, Coe CL, Swenson CA, Kelly EA, Kita H, Busse WW. School examinations enhance airway inflammation to antigen challenge. Am J Respir Crit Care Med 2002; 165: Dhabhar FS, McEwen BS. Bidirectional effects of stress and glucocorticoid hormones on immune function: possible explanations for paradoxical observations. In Ader R, Felten DL, Cohen N editors. Psychoneuroimmunology, third edition. New York: Academic Press; 2001, p Singh LK, Pang X, Alexacos N, Letourneau R, Theoharides TC. Acute immobilization stress triggers skin mast cell degranulation via corticotropin releasing hormone, neurotensin, and substance P: A link to neurogenic skin disorders. Brain, behavior, and immunity 1999; 13: Olgart Höglund C, Axen J, Kemi C, Jernelov S, Grunewald J, Muller-Suur C, Smith Y, Gronneberg R, Eklund A, Stierna P, Lekander M. Changes in immune regulation in response to examination stress in atopic and healthy individuals. Clin Exp Allergy 2006; 36: Sandberg S, Paton JY, Ahola S, McCann DC, McGuinness D, Hillary CR, Oja H. The role of acute and chronic stress in asthma attacks in children. Lancet 2000; 356: Miller GE, Chen E. Life stress and diminished expression of genes encoding glucocorticoid receptor and beta2- adrenergic receptor in children with asthma. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 2006; 103: Cohen S. Keynote Presentation at the Eight International Congress of Behavioral Medicine: the Pittsburgh common cold studies: psychosocial predictors of susceptibility to respiratory infectious illness. Int J Behav Med 2005;12: Dantzer R. Cytokine-induced sickness behavior: mechanisms and implications. Ann N Y Acad Sci 2001; 933: Townley RG, Horiba M. Airway hyperresponsiveness: a story of mice and men and cytokines. Clinical reviews in allergy & immunology 2003; 24: Andreasson A, Arborelius L, Erlanson- Albertsson C, Lekander M. A putative role for cytokines in the impaired appetite in depression. Brain, behavior, and immunity 2007; 21: Rosenkranz MA, Busse WW, Johnstone T, Swenson CA, Crisafi GM, Jackson MM, Bosch JA, Sheridan JF, Davidson RJ. Neural circuitry underlying the interaction between emotion and asthma symptom exacerbation. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 2005; 102: Ranjbaran Z, Keefer L, Stepanski E, Farhadi A, Keshavarzian A. The relevance of sleep abnormalities to chronic inflammatory conditions. Inflamm Res 2007; 56: Sakami S, Ishikawa T, Kawakami N, Haratani T, Fukui A, Kobayashi F, Fujita O, Araki S, Kawamura N. Coemergence of insomnia and a shift in the Th1/Th2 balance toward Th2 dominance. Neuroimmunomodulation 2002; 10: Axelsson J, Ingre M, Åkerstedt T, Ekman R, Olgart Höglund C, Lekander M. A working week with restricted sleep: effects on selfrated health, circulating cytokines and the response to a mitogen challenge. Journal of Sleep Research 2006; 15: allergi i prakxsis 3/2008

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Kopplingen atopi - eksem.

Kopplingen atopi - eksem. Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Fysisk aktivitet och immunförsvaret Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt

Läs mer

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Schema Hälsopsykologi 7,5 högskolepoäng, Psykologprogrammet T4 2010. Tid, lokal Grupp Ämne Lärare Litteratur Vecka 3 (1) Måndag 18/1 9.30-10.

Schema Hälsopsykologi 7,5 högskolepoäng, Psykologprogrammet T4 2010. Tid, lokal Grupp Ämne Lärare Litteratur Vecka 3 (1) Måndag 18/1 9.30-10. Schema Hälsopsykologi 7,5 högskolepoäng, Psykologprogrammet T4 2010 Kursansvarig: Mats Lekander Mats.Lekander@ki.se 08-524 824 45 Fr.o.m. 2010-02- 01 Lotta Arborelius Lotta.Arborelius@ki.se 08-524 824

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Perspektiven och Immunologi

Perspektiven och Immunologi Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning Stressforskningsinstitutet Trötthet och återhämtning Alla klagar över trötthet och andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer