Piratkopiering i världshandeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Piratkopiering i världshandeln"

Transkript

1 Kommerskollegium 2012:5 Piratkopiering i världshandeln och andra immaterialrättsliga problem i BRIC, Indonesien och Japan ur ett handelspolitiskt perspektiv

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet Solvitcenter som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, oktober 2012 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Den internationella handelns utveckling ändrar immaterialrättens roll. Handeln har under senare decennier utvecklats mot vad som brukar kallas globala värdekedjor. Det innebär i praktiken att produktionen har specialiserats internationellt och att gränsöverskridande handel med insatsvaror och insatstjänster ökar. Produkter och tjänster bearbetas och förädlas till konsumentnivå i långa kedjor och olika produktionsmoment förläggs inte sällan till olika länder. Detta har ökat betydelsen av immaterialrättsligt skydd i andra länder. Under senare decennier har också användningen av internet och e-handel ökat, vilket kräver skydd i den digitala miljön. I denna studie undersöker vi just vilken typ av immaterialrättsliga frågor som utgör problem idag samt hur några utvalda problem hanteras i olika handelsregelverk, t.ex. på den inre marknaden, i WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt (TRIPs) och i EU:s frihandelsavtal. Rapporten har sammanställts av Anna Egardt och Fredrik Woods på Kommerskollegium. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag, organisationer och experter som medverkat i intervjuer och bidragit med information till utredningen. Stockholm i oktober 2012 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Innehållsförteckning 1. Handelsaspekter på immateriella rättigheter Utredningen Bakgrund Syfte Disposition EU:s regelverk och internationella åtaganden Allmänt WTO:s TRIPs-avtal Bilaterala frihandelsavtal (FTAs) Vad är TRIPs plus? ACTA Immaterialrättsliga problem i länder utanför EU Allmänt Intrångens tendenser Immaterialrättsliga problem Upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter Varumärke Geografiska ursprungsbeteckningar Mönster/Design Patent Kretsmönster för halvledarprodukter Företagshemligheter och påtvingad teknologiöverföring Skydd för testdata och andra uppgifter Säkerställande av immateriella rättigheter Företagens åtgärder för att undvika immaterialrättsliga hinder Sammanfattande diskussion Var regleras utvalda problem idag? TRIPs

5 5.2 EU:s inre marknad EU:s frihandelsavtal USA:s frihandelsavtal ACTA Erfarenheter från EU:s inre marknad Skillnaderna mellan TRIPs och den inre marknaden Några erfarenheter från den inre marknaden Avslutande diskussion Bilaga 1: Harmoniserad immaterialrätt inom EU Upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter Varumärkesrätt Geografiska ursprungsbeteckningar Formgivning/mönster/design Patent Tilläggsskydd för patent Skydd för biotekniska uppfinningar och genetiskt modifierade organismer Kretsmönster för halvledarprodukter E-handel och övriga horisontella regler Säkerställande Bilaga 2: Matris över immaterialrättsliga problem i BRIC, Indonesien och Japan Bilaga 3: Svensk handel med de studerade länderna Svensk varuexport Svensk tjänsteexport Svenska tullmyndigheters ingripanden vid import Noter Referenser

6 Sammanfattning Studien undersöker vilka aktuella immaterialrättsliga problem (exempelvis varumärke, patent, mönster och upphovsrätt) som företag stöter på i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de så kallade BRIC-länderna) samt Indonesien och Japan. Studien bygger på olika internationella undersökningar och har kompletterats med intervjuer med svenska företag för att ge en bredare bild. Den beskriver även hur några utvalda problem hanteras i olika regelverk; i WTO:s TRIPsavtal, i ACTA, på EU:s inre marknad samt i EU:s och USA:s avtal med Sydkorea. De två sistnämnda avtalen har tagits med som referenspunkt för vilka problem som i dagsläget hanteras i bilaterala avtal. Intrångsproblem förekommer i varierande utsträckning i alla länderna. De immaterialrättsliga problemen speglar också den utveckling som skett mot en ökad användning av internet och e-handel. Det är ofta säkerställandet, d.v.s. upprätthållandet och tillämpningen av reglerna, och inte lagstiftningen i sig som är problemet. Säkerställandet av immateriella rättigheter blir särskilt problematiskt i den digitala miljön. Förutom säkerställandet, varierar även förekomsten av olika typer av problem i länderna. Flest problem nämns i förhållande till Kina, både av internationella källor och av svenska företag. Det är också det land där störst ekonomiska värden står på spel för Sverige och många andra europeiska länder. 4

7 1. Handelsaspekter på immateriella rättigheter Immaterialrätt handlar om äganderätten till de konkreta uttryck som en idé tar sig, t.ex. en uppfinning eller ett konstnärligt verk. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv syftar immaterialrättsligt skydd generellt sett till att främja innovation och investeringar, vilket är viktigt för ekonomisk tillväxt. Genom en tidsbegränsad ensamrätt kan rättighetshavaren ekonomiskt dra nytta av sin skapelse och hindra andra från att använda den utan tillstånd. På så sätt främjar samhället incitament att utveckla ny teknik eller nya produkter och möjliggör därmed att idéer kan omsättas till samhällelig innovation. 1 Det finns dock olika typer av immaterialrätt, vilka sinsemellan bärs upp av olika syften och som i olika grad bidrar till utveckling. Som ett exempel kan nämnas att syftet med patenträtt är att främja innovation, medan t.ex. varumärkesrätt och geografiska ursprungsbeteckningar, förutom att utgöra ett investeringsskydd, även syftar till att informera konsumenter om skillnaden mellan olika typer av varor och tjänster. En ytterligare kategori är upphovsrätt som ska främja kreativt skapande. Dessa olika kategorier motiverar olika skydd, t.ex. avseende skyddstid och skyddsomfång. Immaterialrätt har blivit en internationell handelsfråga av flera skäl. Immateriella rättigheter är som huvudregel territoriellt begränsade, vilket betyder att skyddet uppstår, söks och säkerställs i varje enskilt land. Detta får av naturliga skäl konsekvenser för handeln i takt med allt mer globaliserade handelsmönster. Den internationella handelsutvecklingen har inneburit en successiv specialisering och arbetsfördelning mellan länder på global nivå. 2 Olika produktionsmoment förläggs i allt större utsträckning till olika länder och en vara är ofta tillverkad av delar från flera olika länder. Produkter bearbetas och förädlas till konsumentprodukter i långa kedjor, vilket har gjort att handeln med insatsvaror (komponenter, råvaror, halvfabrikat m.m.) och insatstjänster (företagstjänster) har blivit allt viktigare. Detta har ökat behovet av immaterialrättsligt skydd i andra länder. En ytterligare faktor som tillkommit under senare decennier är att användningen av internet och multifunktionsvaror kräver skydd i den digitala miljön. Internet och e-handel är globala fenomen, medan immaterialrätten är territoriell. Den kunskapsbaserade industrin och handeln med högteknologiska produkter har ökat i betydelse. I takt med att metoderna för förfalskning och kopiering har blivit billigare och mer avancerade har även handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor ökat. 3 OECD-studier har uppskattat kostnaden av varumärkesförfalskning, upphovsrättslig piratkopiering (exklusive bl.a. digital kopiering) och intrång i patent och design för år 2007 till 250 miljarder USD. Andelen piratkopierade och förfalskade varor uppskattades till att utgöra 1, 95 % av världshandeln. 4 Ett bristfälligt skydd medför att rättighetshavare undviker att exportera till marknader där de riskerar att utkonkurreras av billigare kopior. Den globala trenden när det gäller immaterialrättsintrång är att fler och fler branscher drabbas. När det gäller varumärkesförfalskning och upphovsrättslig piratkopiering omfattas idag alltifrån mediciner, bildelar, sjukvårdsprodukter, hygienartiklar, elektronik, kemiska produkter till sportartiklar och mat och dryck. Förfalskningar kan i många fall innebära en fara för konsumenter eftersom miljö-, hälsoskydds- och säkerhetsaspekter inte alltid beaktats på samma sätt som för originalvaran. I många fall har man sett att organiserad brottslighet kan kopplas ihop med industrier kring piratkopiering och förfalskningar. Omfattande piratkopiering och förfalskning kan också medföra att länder kan gå miste om skatteintäkter och minskade utländska investeringar. 5 Trots vikten av immaterialrätt bör den ur ett samhällsekonomiskt perspektiv balanseras mot andra intressen- ett fritt informationsutbyte och möjligheten att kunna utveckla nya varor och tjänster som bygger på andras idéer. Ett exempel är att en viss given skyddsnivå kan underlätta teknologiöverföring, medan ett alltför starkt skydd kan hindra spridningen av teknologi, oavsett om detta sker genom utländska direktinvesteringar, handel eller licensavtal. På motsvarande sätt är regler för att säkerställa immateriella rättigheter nödvändiga för att ge rättigheten innehåll, medan en alltför stark reglering kan vara ingripande för legitim handel. Ett lands möjligheter att dra nytta av immaterialrätt är avhängig dess utvecklingsnivå och förmåga att absorbera ny teknik. Ur ett nationellt perspektiv varierar därför lämpligheten av olika typer och grader av skydd ofta mellan olika länder, framför allt mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder. 5

8 2. Utredningen 2.1 Bakgrund Globala värdekedjor tillsammans med den tekniska utvecklingen har i allra högsta grad påverkat immaterialrätten och betydelsen av immaterialrättsligt skydd i andra länder. Detta gäller inte minst länder som konkurrerar med teknologi och kunnande. Förhandlingarna om handelsrelaterad immaterialrätt inom WTO går långsamt och betydelsen av bilaterala frihandelsavtal (FTAs) ökar. EU:s avtal innehåller vanligtvis ett avsnitt om immaterialrätt och detta gör det motiverat att tänka över ambitionsnivån i det immaterialrättsliga skyddet i förhållande till varje enskilt land. I EU:s 2020-strategi är innovation en av hörnpelarna för att främja tillväxt, sysselsättning och en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling för alla. 6 Betydelsen av immaterialrättsligt skydd i tredje länder betonas också i EU:s handelspolitiska agenda Trade, Growth and World Affairs. För att bättre kunna anpassa skyddet till nya utmaningar ser EU för närvarande över sin strategi för säkerställande av immateriella rättigheter i tredje länder. Det anses särskilt viktigt med immaterialrättsligt skydd i tillväxtländerna. Säkerställande är samhällets mekanismer för att reglerna ska efterlevas, t.ex. polis- och tullmyndigheters ingripande och sanktionsmöjligheter i domstolarna. EU-kommissionens ambition är att samma skydd ska offereras i frihandelsavtal (FTAs) som finns inom EU. Man ser framför sig att en ökad harmonisering inom EU skulle underlätta för kommissionen att driva immaterialrättsliga frågor i förhandlingar med handelspartners. 7 BRIC-länderna är s.k. tillväxtländer, där den tekniska och ekonomiska utvecklingen går fort, medan andra delar av samhället, t.ex. immaterialrättsligt säkerställande, inte alltid följer efter i samma takt. BRIC-länderna och Japan är prioriterade för EU ur ett handelspolitiskt perspektiv. Med Indien, Mercosur (bl.a. Brasilien) och Ryssland pågår förhandlingar och med Japan och Indonesien pågår diskussioner om frihandelsavtal. De senare utgör också exempel på ett industrialiserat land respektive ett utvecklingsland. Immaterialrättsliga problem förekommer i större eller mindre utsträckning i alla länder, även i Sverige och EU, men dessa kommer inte att redovisas här. 2.2 Syfte Utredningens syfte är att ge en övergripande bild över vilka typer av handelsrelaterade immaterialrättsliga problem som svenska och europeiska företag och organisationer stöter på i de s.k. BRICländerna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) samt Indonesien och Japan. Studien syftar också till att definiera vilka av dessa problem som redan idag hanteras i olika internationella handelsregelverk, framför allt WTO, och vilka som faller utanför. Jämförelser görs även med regelverket på EU:s inre marknad, ACTA och EU:s respektive USA:s nuvarande frihandelsavtal med Sydkorea. 8 Vi kommer framför allt att fokusera på aktuella problem och fenomen som har handelsimplikationer, som är centrala ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och som har utsikter att hanteras i 6

9 handelspolitiken. Även andra typer av problem kommer dock att nämnas i kapitel fyra, men inte redovisas vidare. Samma eller liknande immaterialrättsliga problem möter sannolikt svenska intressenter såväl som andra nationaliteter i de studerade länderna. Det kan dock finnas en viss skillnad i hur viktiga olika immateriella rättigheter är för olika länder, beroende på bl.a. ekonomi och export. För att komplettera den bild som framträder i olika internationella studier 9 och öka förståelsen för problemen, har ett tjugotal svenska intressenter (företag, organisationer och experter) intervjuats. Inte sällan bekräftas svenska intressenters svar av bilden som ges i olika internationella källor. Intervjusvaren kan därför sägas utgöra exempel på de generella problem som ofta nämns. Att notera är att det främst är företagens problem som beskrivs. Vilka problem som ska drivas i handelsförhandlingar och andra processer kan även behöva ställas mot andra typer av avväganden, t.ex. motparters allmänna utvecklingsnivå. De företag och organisationer som har intervjuats baserar sig inte på ett representativt statistiskt urval, utan får sägas vara stickprov eller exempel på vilka intressen eller problem som finns. Vi har även använt eget material där Kommerskollegium i olika sammanhang tidigare inhämtat svenska intressenters synpunkter, t.ex. inom ramen för andra utredningar och företagsundersökningar. 10 Att notera är att det som beskrivs är företagens upplevda problem. Studien kan användas som en ögonblicksbild av aktuella immaterialrättsliga problem och frågeställningar som EU skulle kunna driva i olika internationella förhandlingsprocesser, framför allt inom ramen för bilaterala frihandelsavtalsförhandlingar med tredje land. En annan kanal där immaterialrättsliga intressen kan föras fram är t.ex. EU-kommissionens s.k. IP-dialoger. Dialogerna sker med vissa utvalda länder, där skyddet eller säkerställandet av immateriella rättigheter är ett problem. Med immaterialrätt avses i denna studie i princip de immaterialrätter som räknas upp i TRIPs, dvs. upphovsrätt och därmed närstående rättigheter, varumärke, geografiska ursprungsbeteckningar, mönster, patent, kretsmönster för halvledarprodukter och företagshemligheter Disposition Upplägget på studien är att inledningsvis beskriva de internationella åtaganden som finns (kapitel tre). En sammanställning av harmoniserad lagstiftning inom EU finns i bilaga 1. I kapitel fyra redovisas och sammanfattas de immaterialrättsliga problem som svenska intressenter omnämnt vid intervjuer kompletterat med information från källor såsom EU:s undersökningar och marknadstillträdesdatabas, USTR:s rapporter och WTO:s handelspolitiska granskningar. Problembilden jämförs sedan med vad som regleras inom TRIPs, erfarenheterna från EU:s inre marknad, ACTA och vad som i dagsläget hanteras inom ramen för EU:s eller USA:s bilaterala avtal. I kapitel fem och sex beskrivs hur de aktuella immaterialrättsliga problem som vi valt att ta upp hanteras i olika regelverk (bl.a. EU och WTO). Studien avslutas med en övergripande bild av hur frågorna i dagsläget hanteras och har utsikter att hanteras. 7

10 3 EU:s regelverk och internationella åtaganden 3.1 Allmänt Inre marknadens regelverk för immateriella rättigheter är mer omfattande än TRIPs-avtalet inom WTO. Området anses vara viktigt för att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster och skapa förutsättningar för ekonomisk integration inom EU. Därför är reglerna till stor del harmoniserade. Ambitionen och graden av harmoniseringsnivå varierar dock mellan olika områden. Förutom att underlätta fri rörlighet och skapa enhetliga konkurrensförutsättningar syftar EU:s regelverk till att främja EU-företagens internationella konkurrenskraft. I bilaga 1 beskrivs de centrala områden som helt eller delvis är harmoniserade inom EU. När länder blir medlemmar i WTO 12 ska de tillträda ett avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt, TRIPs. Länderna som är aktuella i denna undersökning är alla WTO-medlemmar med undantag för Ryssland som är en blivande medlem. 13 Ryssland kommer därför att behöva anpassa sin lagstiftning till TRIPs. Detta innebär att TRIPs regler gäller om inga andra åtaganden finns i bilaterala avtal. 3.2 WTO:s TRIPs-avtal TRIPs är ett s.k. minimiavtal, vilket innebär att WTOmedlemmarna ska uppfylla minst de krav som finns i TRIPs för immaterialrättsligt skydd. 14 Avtalet införlivar delar av de sedan tidigare gällande internationella överenskommelserna Bern-, Paris- och Romkonventionerna. 15 TRIPs föreskriver ett grundläggande skydd för patent, upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter, mönster, varumärken, geografiska ursprungsbeteckningar, företagshemligheter och kretsmönster för halvledarprodukter. Det som skiljer TRIPs från tidigare gällande konventioner på immaterialrättsområdet är att det finns bestämmelser om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter (t.ex. civil- och straffrättsliga rättsmedel och gränsåtgärder). TRIPs kräver däremot inte införandet av ett separat rättssystem och länder kan därför behålla befintliga strukturer och rättsinstanser. I de fall avtalet överträds av medlemmarna finns tillgång till WTO:s tvistlösningssystem. En central princip i TRIPs är att utländska rättssubjekt ska ges en lika förmånlig behandling som det egna landets medborgare ifråga om immaterialrättslig skydd ( nationell behandling ). Liksom i andra WTO-avtal är en annan central princip den s.k. mest gynnad nationsbehandling, vilken bygger på en icke-diskrimineringsprincip mellan olika WTO-medlemmar. Denna innebär att varje fördel eller rättighet som medges något lands medborgare av ett land, också måste medges alla övriga medlemmar. TRIPs innehåller också en rad möjligheter till undantag för medlemmarna. Först och främst finns möjlighet att besluta om åtgärder som bedöms nödvändiga för att skydda allmänhetens hälsa och näringstillförsel. Vidare finns möjlighet till åtgärder som främjar det allmännas intressen inom områden som är viktiga för den sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen (jfr t.ex. innovationspolitik). Allt detta måste dock ske under förutsättning att åtgärderna är förenliga med avtalet. Medlemmarna har också en viss frihet att föreskriva inskränkningar i den ensamrätt som immateriella rättigheter innebär. De minst utvecklade medlemsländerna har fram till år 2013 på sig att implementera avtalets bestämmelser. 3.3 Bilaterala frihandelsavtal (FTAs) De miniminivåer av immaterialrättsligt skydd som finns i TRIPs-avtalet kan frångås, dvs. höjas, genom att EU och landet ifråga kommer överens om högre standarder genom ett bilateralt frihandelsavtal. I och med WTO:s princip om mest gynnad nationsbehandling ska alla förmåner och åtaganden som görs av EU eller landet ifråga, medges alla övriga WTO-medlemmar. Detta innebär i många fall att det immaterialrättsliga skyddet höjs i förhållande till TRIPs nivå. När EU sluter frihandelsavtal med andra länder ingår som regel ett kapitel om immaterialrätt. EU:s motparter har varierande internationella åtaganden och olika utvecklingsnivå, vilket gör att åtaganden i olika avtal kommer att variera. Ett exempel är att vissa länder inte är anslutna till Rom- eller Bernkonventionen och andra är inte fullt ut aktiva inom WIPO:s arbete. Vissa länder är heller inte WTOmedlemmar och därför inte bundna av TRIPsåtaganden. Till detta kommer att avtalstexten är resultatet av en förhandling. EU-kommissionens ambition är att samma skydd ska offereras i frihandelsavtal (FTAs) som 8

11 finns inom EU. En generell utgångspunkt för EUkommissionen är att kräva åtaganden från motparter på områden som är harmoniserade inom EU. 16 I vissa fall går alltså åtaganden längre än TRIPs miniminivåer. Sedan 2007 har EU-kommissionen föreslagit en ny generation FTAs med utökade bestämmelser om säkerställande av immaterialrättsligt skydd. Det första avtalet slöts med Sydkorea år Vad är TRIPs plus? Det blir alltmer vanligt att länder kräver s.k. TRIPs plus i t.ex. bilaterala frihandelsavtal. TRIPs plus innebär längre gående immaterialrättsliga åtaganden än vad som följer av TRIPs miniminivåer. TRIPs plus är med andra ord allt som går utöver standarden i TRIPs. Det kan t.ex. röra sig om att kräva längre skyddstider för immateriella rättigheter, att införa straffrättsliga bestämmelser för andra immaterialrätter än vad TRIPs anger, att kräva tillträde till vissa internationella konventioner eller att i frihandelsavtal ta bort undantagsmöjligheter och flexibiliteten som avtalet medger. Andra exempel är att föreskriva tullmyndigheters ingripanden även för export eller kompensation för förseningar vid myndigheters beviljande av patent. 3.5 ACTA ACTA, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, förhandlades klart i slutet av 2010 av EU och dess 27 medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. Avtalet är undertecknat av flera parter, men har ännu inte trätt ikraft. För att tillträda ACTA krävs att landet är WTO-medlem och därmed tillträtt TRIPs. ACTA är ett minimiavtal som möjliggör längre gående regler, dock höjs nivån i förhållande till de minimiregler som gäller i TRIPs. Syftet med ACTA är att förbättra det internationella samarbetet mot immaterialrättsintrång för de länder som önskar delta. Avtalet innefattar de immateriella rättigheter som fastställts i TRIPs och berör en rad immaterialrättsliga instrument såsom civil- och straffrättsliga bestämmelser, gränsåtgärder och internationellt samarbete. ACTA handlar endast om säkerställande, dvs. mekanismerna för efterlevnad av reglerna, och påverkar därför inte materiell rätt. I många delar liknar avtalet TRIPs, men det finns också vissa nyheter. Bl.a. går de civilrättsliga- och straffrättsliga bestämmelserna och reglerna om gränsåtgärder i vissa delar längre än TRIPs. Även avtalets bestämmelser om säkerställande i den digitala miljön och internationellt samarbete är att beteckna som TRIPS plus. ACTA kan ses som en reaktion mot att många länder, framför allt vissa utvecklingsländer, starkt motsatt sig att diskutera säkerställande av immateriella rättigheter i TRIPs-rådet och i WIPO. Bland de starkaste motståndarna har varit Indien och Brasilien, men även Kina. 18 Det har också förekommit tvister i WTO:s tvistlösningssystem som handlar om bl.a. säkerställande. År 2007 begärde USA konsultationer med Kina om landets införlivande av TRIPs. Panelen fann att Kinas lagstiftning var i linje med TRIPs, utom ifråga om säkerställande av skyddet för upphovsrätt och vissa tullprocedurer. 19 ACTA är ett s.k. blandat avtal, där kompetensen är delad mellan EU och dess medlemsstater. Båda parter måste därför tillträda avtalet. Därmed krävs både eventuellt godkännande av nationella parlament och av Europaparlamentet. Svensk lagstiftning uppfyller i princip de krav som finns i ACTA. En lagändring som krävs är dock att polis och åklagare måste ges vissa möjligheter att agera mot varumärkesintrång trots att rättighetshavaren inte angivit brottet till åtal. Under våren 2012 beslöt EU-kommissionen att hänskjuta ACTA till EU-domstolen för en bedömning av huruvida avtalet står i överensstämmelse med grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. yttrande- och informationsfriheten, skyddet för personuppgifter samt äganderätten (i detta fall till immateriella rättigheter). Detta gjordes bl.a. för att komma tillrätta med den debatt som förts kring avtalet. Bakgrunden är bl.a. att ACTA har skapat en hel del debatt om balansen mellan intressena att å ena sidan effektivt beivra immaterialrättsintrång och å andra sidan upprätthålla grundläggande frioch rättigheter på internet. Det har också funnits farhågor om avtalet kommer att påverka den lagliga handeln med generiska läkemedel i transit till andra länder. I juli 2012 röstade Europaparlamentet nej till ACTA, vilket innebär att varken EU eller dess medlemsstater i dagsläget kan tillträda avtalet. 9

12 4 Immaterialrättsliga problem i länder utanför EU 4.1 Allmänt I många länder finns immaterialrättsliga problem trots att lagstiftning finns på plats. Även om den lagstiftning som finns är TRIPs-förenlig, kan implementeringen eller tillämpningen brista. Det som ofta varierar länderna emellan är själva säkerställandet. Det är viktigt att samhället förmår upprätthålla och tillämpa de bestämmelser som finns, eftersom rättigheterna annars blir verkningslösa. Enligt OECD:s index över varumärkesförfalskning och piratkopiering hamnar Kina på första plats vid en jämförelse mellan studerade länder. På andra plats hamnar Indien, följt av Indonesien, Ryssland och Brasilien. Av länderna som ingår i denna studie, hamnar Japan bäst på skalan. Vid en internationell jämförelse hamnar dock inte Kina sämst på skalan om man bortser från kinesiska Hong Kong, vilket är det territorium som har högst andel varumärkesförfalskning och piratkopiering. Om Hong Kong räknas bort hamnar länder som Afghanistan, Cypern, Pakistan, Thailand högre än Kina i nämnda index. 20 Sett till vad som importeras till EU, framstår Kina som det land där överlägset flest immaterialrättsintrång begås när det gäller produkter som importeras till EU och kvarhålls av tullen, både i termer av antal och värde. Först långt senare kommer Indien. 21 För EU:s del är Kina också det land som är mest prioriterat att försöka komma till rätta med immaterialrättsliga problem. Av övriga länder som ingår i studien kommer Indonesien på andra plats och Brasilien, Indien och Ryssland på tredje plats för EU:s del Intrångens tendenser Allt fler branscher drabbas av intrång. När det gäller varumärkesförfalskning var det förr huvudsakligen lyxvaror som kopierades, medan man numera ser förfalskningar på alltifrån mediciner, hudvårdsprodukter, livsmedel, kemikalier, bildelar, elektronik och kläder. Tendensen att alltfler branscher drabbas av intrång bekräftas av siffror om tullmyndigheters ingripanden vid EU:s yttre gränser för år Enligt rapporten stoppades 103 miljoner piratkopierade produkter på väg in till EU till ett uppskattat värde av motsvarande 1 miljarder euro. 23 Cigaretter och andra tobaksprodukter, kontorsmaterial (t.ex. pennor), etiketter/märken som kan användas för varumärkesintrång, kläder och leksaker utgör de kategorier som föranlett flest ingripanden per vara. Men även andra varor som traditionellt inte förknippas med förfalskningar, t.ex. tvål och hushållsapparater, stod för en betydande del. Av rapporten framgår även att antalet varor som stoppades i tullen efter att ha köpts via internet har ökat stort. En stor del av dessa var förfalskade mediciner. 24 När det gäller den import som når EU var varumärkesförfalskning det vanligaste intrånget. Det var också den kategori där det högsta ekonomiska värdet stod på spel inom EU. Ifråga om upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter var CD/DVD de produkter som berördes mest, även om en mängd andra produkter ofta beslagtogs. Beslagen av produkter som gör patentintrång rörde ofta elektroniska föremål som används för MP3/DVD teknologi, oinspelade CD/ DVD och mediciner. 25 Även den svenska tullmyndighetens ingripanden handlade om varierande produkter såsom förfalskade elektronikvaror, hudvårdsprodukter och konfektion. 26 Både för EU:s del och för svensk del kommer den absoluta merparten av varor som misstänks göra intrång från Kina. I och med en ökad användning av internet och e-handel sker alltfler intrång i den elektroniska miljön. Ett exempel är tv-sändningar (t.ex. sport) över internet utan tillstånd eller olaglig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material (t.ex. film och musik). En annan tendens är användningen av ny teknologi för att få tillgång till skyddat material. Det förekommer också piratkopiering av ringsignaler, appar, spel och in-scannade böcker. 27 Förfalskade eller kopierade produkter som köps via internet kommer ofta i små sändningar, vilket gör dem svårare att upptäcka för tullmyndigheter. På senare tid märks även vissa länders politik för att främja innovation, vilket ibland innefattar mer eller mindre obligatoriska krav på teknologiöverföring eller licensieringskrav för att få investera och göra affärer i ett land. Detta kommer att behandlas i avsnittet om företagshemligheter och teknologiöverföring. Företag möter också marknadstillträdeshinder som inte är av direkt immaterialrättslig karaktär, men som påverkar högteknologiska och immaterialrättsligt skyddade produkter i hög grad. 10

13 4.3 Immaterialrättsliga problem Nedan redogörs för vanliga immaterialrättsliga problem i förhållande till de studerade länderna. De immateriella rättigheterna listas och beskrivs i den ordning de förekommer i TRIPs. Alla problem eller fenomen kommer inte att ha en lika klar koppling till handeln. Därför kommer vi i den sammanfattande diskussionen att fokusera på några handelsrelaterade problem som är aktuella, har stor betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och har utsikter att hanteras i handelspolitiken. Andra typer av problem kommer dock att nämnas utan förslag på vidare hantering. Problemen är beskrivna utifrån rättighetshavares, dvs. företags och organisationers synvinkel, och har inte vägts mot andra samhällsintressen eller bedömts mot TRIPs-avtalet. Alla problem kommer därför inte nödvändigtvis strida mot TRIPs. Det kan tilläggas att mycket görs i länderna för att komma tillrätta med vissa problem, men det kommer inte i närmare detalj att beskrivas här Upphovsrätt och till upphovsrätten närstående rättigheter Litterära och konstnärliga verk (t.ex. musik, film, text) av en viss originalitet kan få skydd i form av upphovsrätt. Upphovsrätten omfattar även till upphovsrätten närstående rättigheter som inte utgör verk, men är prestationer som anses skyddsvärda. Några exempel är utövande konstnärers prestationer, ljudupptagningar som görs av skivbolag och utsändningar som görs av TV eller radioföretag. Upphovsrättslig piratkopiering föreligger när någon utan tillstånd eller betalning framställer exemplar eller gör skyddat material tillgängligt för allmänheten (kopierar, sprider, säljer m.m.) Detta kan ske både i den fysiska traditionella meningen eller via internet genom t.ex. otillåten nedladdning eller spridning. Det finns också andra problem som inte utgör intrång i egentlig mening. Ett exempel är användningen av tekniska anordningar för att komma runt tekniker som villkorar tillgången till upphovsrättsligt skyddat material av att betalning sker (t.ex. kopieringsspärrar). Piratkopiering sker i större eller mindre utsträckning i alla länder. Detta gäller även piratkopiering via internet, även om problemet verkar vara särskilt stort i Kina, Ryssland och Indien. 28 Piratkopiering över internet i Kina är till stor skada för upphovsrättsindustrin. USTR gör gällande att 99 % av all musiknedladdning i Kina är olaglig. 29 I och med en särskild nationell kampanj mot internetkopiering initierad av Kinas premiärminister, stängdes dock flera webbplatser och portaler ned. Störst framsteg har dock gjorts med avseende på videodistribution där företrädare för kinesiska webbplatser ingått avtal med de främsta amerikanska filmstudiorna för strömning av deras filmer och tv-program. 30 En av de största, Baidu, har också ingått avtal om laglig användning av musik med några stora internationella rättighetshavarorganisationer. 31 Illegal nedladdning är ett problem för många, t.ex. inom spel- och appbranscherna. Svenska intressenter uppger att de drabbas av illegal nedladdning och fildelning via internet i Kina. Dataspelsbranschen i Sverige nämner problem med piratdistribution och fildelning. I Ryssland och Kina är det vanligt med s.k. piratservrar som användaren kopplar upp sig och verifierar sig mot med följden att dataspel kan användas utan att rättighets- 11

14 havarna får betalt. Ett annat problem är de tekniker som används för att få tillgång till upphovs-rättsligt skyddat material utan att betalning sker. Ibland används t.ex. kretskort som sätts på hårdvaran. Enligt Dataspelsbranschen är tekniska åtgärder som används för att begränsa åtkomsten till upphovsrättsligt skyddat material (t.ex. kopieringsskydd) ett lämpligt sätt att förhindra intrång. Dataspelsbranschen poängterar också vikten av mellanhänders ansvar. Begreppet mellanhänder innefattar en rad sinsemellan olika tjänster. Ett exempel är de internetsidor som länkar till, säljer eller sprider upphovsrättsligt skyddat material, men det kan också vara fråga om internetoperatörer. Mellanhänders ansvar skiljer sig mellan länder, vilket skapar problem i och med en ökad e-handel på global nivå. Företrädare för olika intressen brukar ha olika åsikter om mellanhänders ansvar, beroende på om man är rättighetshavare eller någon form av mellanhand. USTR nämner att tjänstelevererande mellanhänders ansvar på internet är svagt i Kina, Japan och Ryssland. 32 I förhållande till Brasilien och Indien tar olika källor upp att länderna inte ratificerat WIPO:s Internetkonventioner. 33 Följden är att verk, fonogram och utföranden inte skyddas fullt ut på internet. 34 I Ryssland och Japan saknas enligt olika källor ett effektivt skydd mot kringgående av tekniska åtgärder som används för att villkora tillgången till upphovsrättsligt skyddat material av att rättighetshavaren får betalt. 35 Undersökningar gjorda av EU-kommissionen och USTR nämner storskaliga upphovsrättsintrång i form av optiska medier (CD, DVD) i alla länder utom Japan. Problemet verkar dock vara mest förekommande i Indien, Indonesien, Kina och Ryssland. 36 Även om det inte nämnts av svenska intressenter finns det stora problem när det gäller olaglig nedladdning av musik, mjukvara och filmer i Ryssland. 37 EU:s rapporter tar upp att musik distribueras genom dels illegal spridning via webbplatser, dels den ökade produktionen av piratkopiering på optiska skivor (CD, DVD m.m.). De piratkopierade skivorna mättar den lokala marknaden och exporteras även till EU. 38 Många pay-per-download webbplatser samt så kallade cyberlockers, BitTorrent-platser, och olagliga musiktjänster, ligger dessutom i Ryssland. 39 Det finns också en utbredd tillverkning av förfalskad programvara som även säljs via internet. 40 I Ryssland förekommer även en omfattande användning av olicensierad programvara, även hos myndigheter och andra offentliga institutioner. 41 På senare år har det blivit allt vanligare med strömning av sportevenemang över internet utan tillstånd. Enligt USTR förekommer det bl.a. i Kina och Ryssland. I förhållande till Ryssland uppger Svenska Förläggareförening att det förekommer piratkopiering i mindre skala av svenska verk i översättning eller utgivande av ickeauktoriserade översättningar. USTR:s och EU:s undersökningar nämner fenomenet i förhållande till Ryssland och Brasilien. 42 Ett svenskt företag ger ytterligare exempel på upphovsrättsintrång i Kina. Konkurrenter laddar ner foton från företagets webbplats för att använda i egna broschyrer. I hälften av fallen har det räckt med att företaget skickar ut ett varningsbrev för att få konkurrenten att ta bort kopierade foton. I övriga fall har ingenting hänt och det blir upp till företaget huruvida man vill inleda en rättsprocess. Kollektiv rättighetsförvaltning Enligt USTR är offentligt framförande av musik i Kina föremål för en tvångslicens sedan år 2001, vilket gör det svårt för rättighetshavare att få ersättning i form av royalities. När väl ersättningsnivåerna sattes år 2009, sattes dessa mycket lågt. 43 Organisationen STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, är en s.k. organisation för kollektiv rättighetsförvaltning som tar tillvara medlemmarnas ekonomiska intressen i Sverige. Organisationen ger tillstånd (licens) till den som vill använda och sprida musik och inkasserar sedan ersättningen och fördelar denna till sina medlemmar. Underlaget för betalning är rapporter om vilken musik som spelats, spelats in, laddats ned eller streamats/strömmats. STIM har avtal med många av sina systerorganisationer i andra länder, vilka ska bevaka att svenska upphovsmän och deras musikförlag får betalt när musik framförs i utlandet. Men de inkasserar endast försumbara medel från länder såsom Kina och Ryssland. När det gäller Ryssland finns organisationer som uppskattar STIM:s potentiella musikintäkter betydligt högre än det sällskap som STIM har avtal med. Organisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) påtalar att det kan vara svårt att hitta motsvarighet till paraplyorganisationer i andra länder och förstå hur ersättningar inkasseras och distribueras. Även BUS har bilaterala avtal med olika rättighetsförvaltande organisationer i andra länder. I Kina och Indien finns, så vitt BUS känner till, ingen motsvarighet till BUS. I Japan, Brasilien och Ryssland finns motsvarigheter till BUS, med vilka bilaterala avtal slutits. I förhållande till Japan och Brasilien fungerar utbytet av ersättningar bra, även om transaktionerna är låga. I Ryssland finns två organisationer, men det råder en bristande transpa- 12

15 rens kring vilken av dessa som är den officiella och hur ersättningar samlas in och fördelas. När det gäller den s.k. följerätten (dvs. en rätt till ersättning vid vidareförsäljning av ett verk) nämner BUS att det i flera länder generellt sett råder oklarheter kring inkasseringen av ersättningar eller om följerätt över huvud taget finns. I Ryssland råder osäkerhet om motsvarande organisation verkligen betalar vidare till upphovsmannen, trots att det finns en rysk lag om följerätt. I Kina finns ingen följerätt ännu. Systemet med privatkopieringsersättningar fungerar bra i förhållande till Japan, Sydkorea, Nordamerika och industrialiserade länder i stort. I Brasilien är strukturen kring privatkopieringsersättningar svag Varumärke Tecken eller kombinationer av tecken som kan särskilja varor och tjänster som används i näringsverksamhet från andras, kan få skydd som varumärken. Varumärkesrätten syftar till att underlätta för konsumenter att särskilja mellan olika varor och tjänster. Ett varumärke kan bära information om exempelvis kvalité och karaktäristiska egenskaper. Varumärkesintrång enligt TRIPs kan föreligga om någon utan samtycke i sin näringsverksamhet använder sig av identiskt lika eller liknande tecken för varor och tjänster som liknar dem för vilka ett varumärke redan har registrerats på så sätt att förväxlingsrisk uppstår för konsumenterna. Detta kan t.ex. ske genom att ett varumärke olovligen används på en vara/tjänst eller på dess förpackning. Även välkända varumärken skyddas. Detta innebär att länder t.ex. får vägra eller upphäva registrering av varumärken för varor eller tjänster som är identiska med eller liknar ett varumärke som är välkänt på så sätt att förväxlingsrisk uppstår. I det senare fallet krävs inte att varumärket används för samma slag av varor eller tjänster. Kina, Ryssland, Indien, Indonesien och Brasilien nämns särskilt när det gäller länder där varumärkesförfalskning sker i större utsträckning. 45 Särskilt Kina är ett tillverkningsland för många av de varumärkesförfalskade varor som florerar på marknader, både i Asien och i Europa. Kläder, skor, mobiltelefoner, läkemedel, kemikalier, datorer och bildelar är exempel på varor som förfalskas. 46 Även svenska företag bekräftar bilden att varumärkesproblem är särskilt vanliga i Kina. Kopior kommer ofta ut på marknaden snabbt så det gäller att hitta källan till den olagliga produktionen så fort som möjligt. Ett problem i förhållande till Brasilien, Indien, Indonesien, Kina och Ryssland är varumärkesför- falskade läkemedel. Exempelvis beslagtas betydande mängder vid EU:s gränser vilka kommer från eller har passerat Indien. 47 Efter intervjuer med svenska företag är bilden att flera företag råkar ut för registrering av varumärken i ond tro, dvs. att en utländsk varumärkesinnehavares kännetecken registreras, trots att varumärket används i landet ifråga eller utomlands. Ett exempel på vad som brukar kallas trade mark squatting är att kinesiska företag åker runt i Europa och bokför nya varumärken som sen registreras i Kina. När den ursprunglige varumärkesägaren sedan vill etablera sig i Kina stämmer den kinesiska parten det europeiska företaget för intrång. 48 Det är ofta svårt att bevisa att en registrerig skett i ond tro, dvs. med vetskap om att varumärket redan existerar. Liknande problem rapporteras även för Ryssland enligt EU:s undersökningar, vilket också har bekräftats av ett svenskt företag. 49 Ett företag har även påtalat att s.k. invändningar som görs mot liknande registreringsansökningar i Kina kan ta lång tid (2-3 år) och vara mycket resurskrävande. Registrering av domännamn i Kina följer samma mönster. Trots att domännamn inte utgör någon immateriell rättighet, hänger det nära samman med skyddet av företags varumärken. Internetsidor med identiskt eller liknande kännetecken som ett varumärke registreras, med följden att en internetadress identisk med ett varumärke blockeras från att kunna registreras av den rätte innehavaren. Fenomenet har nämnts i förhållande till Kina, men finns även i andra länder, också inom EU. Med fler och fler toppdomäner blir det allt svårare att proaktivt vidta åtgärder och registrera domäner först. Ett svenskt företag underströk att frågan om domännamn är ett område utan klara och tydliga regler och där små- och medelstora företag ofta har problem. Svenska företag har lyft renommésnyltning i asiatiska länder (Kina, Indien och Japan). Konkurrenter utnyttjar då, i marknadsföring av sina egna produkter, ett företags goda rykte. I asiatiska länder kan t.ex. varumärken registreras med det inhemska skriftspråket. Sådana tecken kan betyda eller låta som andra företags varumärken. Eftersom det inte är exakt samma tecken som används för företagets varumärke är det svårt för företaget att angripa rättsligt. Ett annat exempel som nämnts av svenska företag är varumärkesrelaterade problem kopplade till förekomsten av nyckelord på internet. Ett exempel är vissa sökmotorers (Google) regler om annonser och nyckelord, vilka innebär att inga andra annonser än för ett visst företag får komma upp 13

16 vid en sökning. Generiska namn skyddas inte på samma sätt och företag kan då lägga upp annonser under en sökträff och använda de generiska orden i sina nyckelord. Dessa företag kommer då högt upp i träfflistan och kan åka snålskjuts på andras goda rykte. 50 Ett svenskt företag har också påtalat att det är ett problem att begreppet välkända varumärken skiljer sig åt i olika länder och att det därför kan vara svårare att få skydd som det i vissa länder än andra. Enligt EU:s undersökningar finns det ett svagt skydd för välkända varumärken och tredimensionella varumärken i Kina. 51 I en undersökning som EU-kommissionen gjort påtalar europeiska företag att det i Brasilien inte är tillåtet att registrera ett varumärke i flera varu- eller tjänsteklasser samtidigt (i motsats till EU där ett varumärke kan registreras i flera klasser samtidigt). Det innebär att företag tvingas inge fler ansökningar om de vill att varumärket ska skyddas i mer än en klass. Om detta vore möjligt skulle det spara både tid och pengar för företag. Av samma undersökning framgår att företag inom EU drabbas av att myndigheter inte tycks agera på eget initiativ mot varumärkesintrång utan att rättighetshavaren begär det i Brasilien, trots att detta ska vara möjligt. 52 I förhållande till Brasilien påverkas också företagens möjlighet att komma in på marknaden av de tidskrävande administrativa procedurerna och handläggningstiderna för varumärkesansökningar, något som även svenska företag har nämnt. 53 Enligt svenska intressenter finns det också omständliga formaliakrav i Brasilien, vilka innebär att handlingar måste skrivas under av notarius publicus för att legaliseras. Ibland tillverkas en överproduktion eller ett överskott av varor (t.ex. varumärkesskyddade kläder) i samma fabrik som där en laglig, avtalad produktion sker. Sådan produktion hamnar ibland på marknaden utan rättighetshavarens tillstånd. Problemet tas upp av ett svenskt företag i förhållande till Kina. Svenska intressenter har uppgett att det i Ryssland ställs krav på registrering av licensavtal för att avtalet ska gälla, annars riskerar licenstagaren att bli av med rättigheten. Kravet kompliceras av att det finns en bristande transparens kring vem som äger ett bolag. Svenska intressenter har också påtalat de säkerhetsrisker som varumärkesförfalskning kan ge upphov till eftersom köpare ofta är omedvetna om att det är en kopia som inköps. De förfalskade produkterna uppfyller ofta inte säkerhetskrav och kan vara felaktigt installerade Geografiska ursprungsbeteckningar En geografisk ursprungsbeteckning är en beteckning som endast får användas för varor som kommer från en viss geografisk region och där själva ursprunget anses ge upphov till karaktäristiska egenskaper (t.ex. smak) hos produkten. Tanken bakom skyddet är liksom vid varumärke att informera konsumenterna om produkters egenskaper och kvalité. Skyddet är kollektivt vilket betyder att fler än en person kan äga rätten att använda en geografisk ursprungsbeteckning. Intrång i geografiska ursprungsbeteckningar kan uppstå om någon använder en skyddad ursprungsbeteckning som anger att varan kommer från ett annat geografiskt område än det riktiga, på så sätt att konsumenterna vilseleds. Vin- och spritprodukter har ett extra starkt skydd enligt TRIPs. Av EU:s undersökningar framgår att företag klagat på intrång i Brasilien och Ryssland. Det nämns dock även som mindre vanligt förekommande i Indien och Kina. 55 I dagsläget är skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar av begränsat intresse för svenska företag, men det finns exempel där svenska företag har efterfrågat ett starkare skydd för geografiska ursprungsbeteckningar i frihandelsavtal (bl.a. Japan). 56 Det kan tilläggas att ett fåtal svenska produkter har skydd som geografiska ursprungsbeteckningar inom EU Mönster/Design Enligt TRIPs kan mönster skyddas om det är nytt eller särpräglat. Mönsterintrång kan föreligga om någon i sin näringsverksamhet framställer, säljer eller importerar varor, vars mönster efterliknats och detta sker utan rättighetshavarens tillstånd. I många länder kan mönsterskyddet registreras, vilket gör det lättare att ta reda på vem som äger rättigheten. Mönsterintrång nämns i förhållande till Brasilien, Indien, Kina och Ryssland. 57 Svenska företag som kollegiet varit i kontakt med har erfarenhet av problem i Ryssland och Kina. I mål om design/mönsterskydd i Kina innebär ibland långsamma registreringsförfaranden (vanligtvis ett 1 år) till att kopior hinner komma ut på marknaden. 58 Svenska företag som kollegiet har intervjuat upplever att det är svårt, dyrt och tidskrävande att upprätthålla ett designskydd. Man upplever att det inte alltid är lönt att registrera ett mönsterskydd eftersom kopiering kommer att ske i alla fall. Några företag menar även att det är svårt att hitta information om de immaterialrätter som registrerats- detta har i något fall även påtalats för upphovsrätt- vilket gör att de riskerar att göra 14

17 intrång omedvetet. Några företag vill se centrala sökbara databaser där man slagit samman nationella register (både inom och utanför EU), så att man lättare kan ta reda på vad som faktiskt är skyddat. 59 Ett företag som kollegiet har varit i kontakt ger exempel på problem som kan uppstå. Det har hänt att företaget blir uppringt av någon som hävdar att intrång begåtts. Företaget anser då att det är för krångligt att kontrollera att så är fallet och slutar sälja varan. Andra gånger kan företags egna produkter bli kopierade och då har det inte ansetts lönt att hävda sin rätt p.g.a. av den tid det tar. Bilden bekräftas av andra företag som angett att intrången tenderar att minska allt eftersom det blir känt för marknaden att de registrerat sin design Patent Patent kan meddelas för uppfinningar (både produkter och processer) på det tekniska området, förutsatt att tekniken är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Patentintrång innebär att annan än patenthavaren utan dennes tillstånd framställer, använder, säljer eller importerar uppfinningen. Den normala formen av intrång innebär ett direkt utnyttjande av uppfinningen. Patentintrång tas särskilt upp i förhållande till Indien och Kina, men nämns även för Brasilien, Ryssland och Indonesien. 60 Svenska företag bekräftar problemen i Indien, Kina och Ryssland. Ett generellt hinder för företags möjligheter att utnyttja sina patent är långsamma patentregistreringsprocesser, särskilt i Brasilien och Indien. 61 Svenska företag bekräftar bilden och nämner även Japan. Vid intervjuer med svenska företag framkommer att det ofta är förenat med höga kostnader att söka och upprätthålla patent i vissa länder. Det händer t.o.m. att företag undviker att lansera vissa produkter i länder som Kina och Indien eftersom en patentansökan gör information offentlig och därmed underlättar för kopiering. Ofta lönar det sig inte heller att stämma vid en lokal domstol eftersom kostnaderna är höga och intrång kan vara svåra att bevisa. 62 Det faktum att informationen offentliggörs kan dock även räknas till patentsystemets fördelar eftersom detta kan stimulera till nya språng i den tekniska utvecklingen, vilket andra svenska intressenter påtalat. Några svenska företag har påtalat krångliga formaliakrav i Brasilien, t.ex. när det gäller överföring av patent. För läkemedelsindustrin är kommersialiseringen av patenterade produkter begränsad på grund av den långa tid det tar för utvecklingen av innovativa läkemedel och för marknadsgodkännande i Kina och Japan. 63 I Kina finns heller inget tilläggsskydd för patent när det gäller läkemedel och växtskyddsmedel som det finns inom EU, något som är upptaget som ett handelshinder i EU:s marknadstillträdesdatabas. 64 Syftet med tilläggsskyddet är att kompensera patenthavaren för den tid som förflutit mellan patentets ansökningsdag och den dag produkten godkänns för att säljas. För telekomindustrin är det ett problem att patent i stor utsträckning används av kinesiska företag som dock vägrar att både inleda förhandlingar om licensavtal och att diskutera royalty. 65 Från ett svenskt perspektiv är det främst elektronikoch telekombranschen samt läkemedels- och bioteknikbranschen som söker patent i Kina, varför det är sannolikt att också dessa drabbas av de kinesiska kraven. 66 I Kina finns exempel på att statliga förmåner villkorats av att den immaterialrättsligt skyddade varan ägs eller har utvecklats i landet som en del av en politik för att gynna inhemsk innovation och kunskap ( indigenous innovation ). 67 Det finns också farhågor kring användningen av patentlicenser på icke-marknadsmässiga villkor i standarder. 68 I Kina finns även skydd för nyttighetsmodeller ( utility patents ). Dessa kan ges för mindre avancerad teknik och är därför betydligt lättare att få. Dessa patent står bakom den explosionsartade ökningen av kinesiska patent. Dessa anges ibland användas i rättsprocesser, antingen som motbevis mot anklagelser om intrång eller för att driva mål om intrång gentemot andra företag (t.ex. utländska). 69 Europeiska företag har också påtalat för kommissionen att det finns ett systematiskt missbruk av immateriella rättigheter i Ryssland, t.ex. företag eller enskilda personer som får patent på uppfinningar som inte är nya. De används sedan för att blockera de rättmätiga innehavarna från att komma in på marknaden. 70 Visa problem kvarstår också när det gäller patentintrång i läkemedel, jordbrukskemikalier och maskiner m.m. Något som svenska intressenter inte påtalat, men som anges av USTR ifråga om Indien är att patent inte beviljas på vissa kemiska former om dessa inte kan uppvisa en förbättrad effektivitet i klinisk miljö. 71 Från EU:s håll har det ifrågasatts om implementeringen av den nya indiska patentlagen i alla delar överensstämmer med TRIPs-avtalet. Från Indien kommer även en stor del av de läkemedel som stoppas vid EU:s yttre gränser p.g.a. att de misstänks göra patentintrång. 72 Vid intervjuer med svenska företag framkom att i förhållande till Japan ställs krav på att registrering 15

18 av japanska patent ska ske på japanska. Det kräver i sin tur översättningar och ger ett övertag för japanska företag. Numera verkar patentansökningar även på engelska tillåtas 73, men det faktum att företag påtalat fenomenet kan tolkas som en brist på transparens från japanska myndigheter vid handläggning. En allmän brist på transparens hos japanska myndigheter är också något som uttryckligen har nämnts av svenska företag. Bland europeiska intressenter lyfts att patentansökningar avslås om farmakologiska data inte finns med i ansökningen. 74 I Brasilien har tidigare landets myndighet för läkemedelskontroll (ANVISA) haft ett inflytande när det gäller patentansökningar för läkemedel. Beslut om att ta bort denna möjlighet har tagits, men ännu inte formaliserats. 75 Flera svenska intressenter har tagit upp att det i Kina och Ryssland ställs krav på att anlita patentombud på plats, vilket ökar kostnaderna för företagen. Några företag som kollegiet varit i kontakt med nämner också att marknaden för patentombud i Ryssland är koncentrerad till ett fåtal aktörer, vilket kan innebära fördyringar och sämre patentkvalitet. I förlängningen kan det bli svårare att ta tillvara sina immateriella rättigheter Kretsmönster för halvledarprodukter Kretsmönster är integrerade kretsar på en platta som används i t.ex. elektronik och datorer m.m. Dessa kan få skydd om de uppvisar en viss originalitet. Intrång i kretsmönster kan vara fallet om någon utan tillstånd säljer, distribuerar eller importerar kretsmönstret. Inga svenska intressenter och få andra källor har nämnt problem med intrång i kretsmönster. USTR påpekar däremot att kopieringsproblem har börjat uppstå i Kina. Kretskorten installeras sedan i andra typer av produkter, t.ex. elektronik, och kan i vissa fall resultera i effekter på funktion eller säkerhet Företagshemligheter och påtvingad teknologiöverföring TRIPs skyddar företagshemligheter som ett led i att skapa ett skydd mot otillbörlig konkurrens. Intrång kan föreligga om information röjs eller används av personer eller företag på ett sätt som strider mot god affärssed (t.ex. kontraktsbrott) utan att rättighetshavaren samtyckt. Förutsättningen för att information ska vara skyddad är att den är hemlig och har ett kommersiellt värde. Den som förfogar över informationen ska också ha vidtagit åtgärder för att hålla den hemlig. Det kan noteras att om informationen ifråga sedan används i varor eller tjänster, kan detta även aktualisera intrång (jfr t.ex. patent). Påtvingad teknologiöverföring och intrång i företagshemligheter tas framför allt upp i förhållande till Kina, men även Ryssland och Indien nämns (i det senare fallet numera borttagna). 77 Svenska företag nämner i sammanhanget Indien. Ett fenomen som nämnts av svenska företag, EU och USTR är mer eller mindre obligatoriska krav på teknologiöverföring (t.ex. teknisk information) i Kina från utländska bolag som vill investera i landet eller göra affärer. Från företagens sida kan detta upplevas som att man tvingas lämna ifrån sig företagshemligheter. Ibland utövas förtäckta former av påtryckningar, men det finns också instrument (t.ex. konkurrensregler, patent- eller licensieringskrav) för att påtvinga tekniköverföring från utländska företag till förmån för den inhemska industrin. Detta är ett led i en politik för att öka inhemsk innovation och kunskap (s.k. indigenous innova- 16

19 tion). Politiken omfattar en rad kombinerade instrument såsom teknologiöverföring som villkor för att delta i statliga upphandlingskontrakt och krav på användning av produkter och tjänster vars immaterialrättigheter är lokalt utvecklad eller ägd. Det kan också handla om direktiv till statsägda företag i innovativa branscher att skaffa sig licenser från andra företag på icke-marknadsmässiga villkor. 78 Kraven/preferenserna som ställs i offentliga upphandlingar och kraven att produkter/ tjänster ska vara utvecklade eller ägda lokalt ska officiellt ha tagits bort, men det är oklart om detta fått genomslag på t.ex. lokal nivå. 79 Ett exempel på intrång som tas upp i EU:s undersökningar är de situationer där EU-företag ingått ett joint venture-avtal med kinesiska företag om att tillverka vissa produkter. EU-företaget licenserar produktpatent och tillhörande affärshemligheter till det gemensamma företaget i enlighet med en uppsättning licenser (som bland annat förbjuder joint venturepartnern att röja den patenterade eller hemliga tekniken för utomstående). Efter ett tag börjar kopior att säljas på marknaden. Ytterst spåras detta till en fabrik som ägs av den lokala joint venturepartnern eller en släkting. Upprepade försök görs att göra gällande licenser och immateriella rättigheter men misslyckas. 80 Andra källor beskriver systematiska intrång i affärshemligheter i Ryssland. Enligt EU-undersökningar har europeiska företag klagat på systematiska intrång i know-how i innovativa sektorer såsom läkemedel, kemikalier, maskinteknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). 81 Ibland villkoras utländska investeringar inom bilsektorn av teknologiöverföring och krav på lokalt innehåll. 82 Nyligen släpptes i Indien ett lagförslag om säkerhetskrav för telekomutrustning, vilket innefattade krav på teknologiöverföring vid försäljning. Dessa krav har dock efter påtryckningar från bl.a. EU tagits bort, åtminstone tills vidare. Ett svenskt företag påtalar ett annat fenomen i Indien. Det förekommer återkommande krav på ingivande av s.k. working statements. Där ska bl.a. anges hur patentet används, vilka licenser företaget har gett, hur patentet fungerar osv. I vissa fall rör det sig om känslig information och företaget upplever det som att man lämnar ifrån sig företagshemligheter som man inte vet hur myndigheterna kommer att hantera Skydd för testdata och andra uppgifter I vissa länder finns krav på att företag och rättighetshavare ska lämna in testresultat för att få marknadsgodkännande för läkemedel eller lantbrukskemiska produkter. TRIPs anger att sådana uppgifter ska skyddas mot otillbörlig kommersiell användning. Sådana uppgifter ska också skyddas mot att röjas, utom när detta är nödvändigt för att skydda allmänheten eller om åtgärder redan vidtas för att säkerställa att uppgifterna är skyddande mot otillbörlig kommersiell användning. Vad som utgör intrång ifråga om skyddet för testdata varierar med länders tolkning av TRIPs. Det råder därför viss begreppsförvirring när olika källor beskriver problem. I EU och USA innebär skyddet att en exklusiv rätt till informationen under en period ges rättighetshavaren, medan vissa andra länder mer betonar att uppgifterna inte får användas kommersiellt på ett otillbörligt sätt. I det senare fallet tillåts ofta att konkurrenter hänvisar till testdata som andra företag har tagit fram. Det finns också olika syn bland medlemmarna på öppna testresultat. Den svenska läkemedelsbranschen har påtalat att det är förenat med mycket stora kostnader att ta fram testdata för att få myndigheternas tillstånd att sälja sina produkter (marknadsgodkännande). Testdata kopieras och används ibland av konkurrenter. Otillåten användning av testresultat anges av svenska företag i förhållande till Brasilien 83, Indien 84 och Kina 85. LIF önskar att användningen av sådan information exklusivt ska vara förbehållen uppgiftslämnaren och inte få användas av tredje parter under en viss skyddstid. När det gäller Kina anges också att endast produkter som först registrerats i Kina kan kvalificera som en ny kemisk ingrediens och därigenom i förlängningen hävda en exklusiv rätt till informationen. 86 Problemet att testdata kopieras inför marknadsgodkännande av läkemedel eller lantbrukskemiska produkter tas upp av andra källor, också i förhållande till länder som inte nämnts av svenska intressenter. För EU:s del finns det upptaget som ett prioriterat handelshinder i Indonesien och Ryssland, och i marknadstillträdesdatabasen för Indien. 87 USTR tar upp problemet i förhållande till Kina och nämner att Ryssland gjort åtaganden ifråga om skyddet av testdata med en skyddstid på sex år, som kommer att träda ikraft när landet blivit WTOmedlem. Av WTO-sekretariatets handelspolitiska granskning av Kina (juni 2012) framgår även att sky- 17

20 ddet av testdata i Kina innebär en exklusiv rätt till informationen Säkerställande av immateriella rättigheter Säkerställande är samhällets mekanismer för att se till att immateriella rättigheter efterlevs. Säkerställandet innefattar flera led, t.ex. polis- och åklagarväsendets arbete, rättsprocesser, sanktioner samt tullmyndigheters ingripanden. Bristerna i säkerställandet av immateriella rättigheter är överlag ett problem i förhållande till de flesta länderna i studien, se t.ex. Brasilien 89, Indien 90, Indonesien 91, Ryssland 92 och Kina. 93 För Kinas och Rysslands del bekräftas bilden av svenska företag. Säkerställandet i Kina och Ryssland är s.k. key barriers, dvs. prioriterade handelshinder att komma tillrätta med för EU. Svenska intressenter upplever också att säkerställandet är den faktor som varierar mest länder emellan. Brister i säkerställandet av immateriella rättigheter hör samman med länders utvecklingsnivå. Bristen på resurser kan t.ex. påverka utbildningsnivån och kompetensen hos tjänstemän och effektiviteten i myndigheternas handläggning. Flera intressenter har lyft det faktum att samhällets inställning till immateriella rättigheter spelar in ifråga om säkerställandet. Civilrättsliga förfaranden och rättsmedel Civilrättsliga förfaranden och rättsmedel är t.ex. domstolsförelägganden (t.ex. förbud) som meddelas för att stoppa ett intrång. Det kan också handla om förstörande av varor som gör intrång eller beslag av utrustning som använts vid framställningen. Skadestånd är ett ytterligare exempel. Svenska företag anger att de ofta vet var fabrikerna som begår intrång ligger (Kina). Sådana fall kräver ett snabbt agerande och tillslag måste därför göras omgående, eftersom illegala varor ofta kommer ut på marknaden fort. Svenska företag och andra källor lyfter att de främsta bristerna när det gäller säkerställandet i Kina är att formaliakrav tillämpas för strikt. Där finns krav på legalisering av dokument av notarius publicus för fullmakter och bevis. Utländska företag som vill inleda rättsprocesser i Kina, men som inte har filial i landet måste ge en legaliserad och notariserad fullmakt till en registrerad kinesisk advokat. 94 Alla bevis från en utländsk rättighetshavare i administrativ eller juridisk tvistlösning behöver gå genom samma notarisations- och legaliseringsprocess, vilket fördyrar och försenar rättsprocesser. I Indien är det enligt EU-kommissionens undersökningar svårare att få domstolsförelägganden i specifikt patentprocesser. 95 I Indonesien anges civilrättsliga förfaranden och sanktioner finnas tillgängligt i lagstiftningen, men inte ha implementerats i tillräckligt hög grad. När företag inom EU tillfrågats, har systemet ansetts ineffektivt och långsamt. 96 Otillräckliga sanktioner uppges vara ett problem i förhållande till alla länder utom Japan. Enligt både EU:s och USTR:s undersökningar är t.ex. skadestånd och ersättningar låga i Kina och Ryssland. 97 Svenska företag tycks ha samma eller liknande erfarenheter, särskilt i förhållande till Kina. Interimistiska och tillfälliga åtgärder Interimistiska åtgärder är tillfälliga åtgärder som syftar till att användas snabbt för att bl.a. att förhindra import, förhindra ytterligare intrång eller för att säkra bevis, t.ex. genom räder eller beslag. Vad gäller intermistiska eller tillfälliga åtgärder i Indien är EU-företagens uppfattning att de är effektiva i de allra flesta mål. Dock har vissa säkerställandeåtgärder, trots att de förts in i lag ännu inte implementerats. 98 Däremot bedöms intermistiska åtgärder inte vara effektiva i Indonesien och Ryssland, där de kan vara kostsamma och långsamma. 99 Det anses också svårt att få interimistiska domstolsförelägganden i Kina (speciellt för upphovsrätt). I Kina möter utländska parter stora hinder i och med de ovan nämnda formaliakraven (legalisering av dokument), vilka i högsta grad påverkar effektiviteten av interimistiska åtgärder över lag eftersom dessa syftar till ett snabbt agerande. 100 Straffrättsliga förfaranden och rättsmedel Straffrättsliga förfaranden och rättsmedel är sådana som leder till fängelse eller böter. Åtgärderna kan bestå av beslag, förverkande eller förstörande av varor som gör intrång eller av utrustning som används vid produktionen m.m. Ett hinder i Kina är de kinesiska riktlinjer som ställs för att få väcka åtal när det gäller varumärkesintrång. 101 Straffrättsliga förfaranden och rättsmedel är ineffektiva, vilket också svenska intressenter har påtalat. Rättsmedel är svåra att få till stånd och tillämpas endast i allvarliga fall, dvs. när förfalskaren nått över en särskild vinsttröskel (som skiljer sig åt mellan provinserna). Svenska intressenter har påtalat att det krävs mer klara riktlinjer för värderingen av beslagtagna varor och att tröskelvärdena för straffrättsligt åtal sänks om fler fall ska kunna tas upp av Kinas behöriga myndighet Public Security Bureau. När det gäller Brasilien framhäver EU-företagen främst den brasilianska åklagarmyndighetens inkonsekventa behandling av upphovsrättsliga intrång. 102 I förhållande till Kina rapporteras att intrångsgörare fortsätter att tillverka olagliga produkter även efter att räder genomförts och böter ålagts. 18

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Enskild motion Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Förslag till Riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik Bryssel den 28 mars 2018 Rev1 TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDE OCH EU-REGLERNA OM

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Enheten för handel och tekniska regler 2017-04-03 Dnr 3.2.4-2017/00103-8 Anamaria Deliu Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet Syftet med samrådet Detta offentliga samråd

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Dir. 2009:68

Kommittédirektiv. Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Dir. 2009:68 Kommittédirektiv Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet Dir. 2009:68 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget Genomförandet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01065-4 Ingrid Berglund Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile Syftet med samrådet Detta offentliga

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

EUROPEISKA KOMMISSIONEN ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.5.2011 SEK(2011) 598 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

KVALITATIV STUDIE AV RISKERNA MED FÖRFALSKNINGAR FÖR KONSUMENTER

KVALITATIV STUDIE AV RISKERNA MED FÖRFALSKNINGAR FÖR KONSUMENTER 2 Forskningen visar att förfalskade varor ofta tillverkas av kriminella nätverk 1. Företagen som sysslar med tillverkning av varor som uppsåtligen gör intrång i immateriella rättigheter brukar inte fästa

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) En mångfald av möjligheter för människor i Sverige Ceta kommer att gynna människor i hela Sverige Det görs genom att tullar skrotas

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51 Regeringskansliet Faktapromemoria Undertecknande av Marrakechfördraget om inskränkningar i upphovsrätten till förmån för personer med synnedsättning Justitiedepartementet 2014-02-07 Dokumentbeteckning

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

IMMATERIELLA, INDUSTRIELLA OCH KOMMERSIELLA ÄGANDERÄTTER

IMMATERIELLA, INDUSTRIELLA OCH KOMMERSIELLA ÄGANDERÄTTER IMMATERIELLA, INDUSTRIELLA OCH KOMMERSIELLA ÄGANDERÄTTER Immaterialrätt omfattar all ensamrätt som beviljas för intellektuella verk. Den består av två delar: dels den industriella äganderätten, som omfattar

Läs mer

2017 ÅRS LÄGESRAPPORT OM VARUMÄRKESFÖRFALSKNING OCH PIRATKOPIERING I EUROPEISKA UNIONEN

2017 ÅRS LÄGESRAPPORT OM VARUMÄRKESFÖRFALSKNING OCH PIRATKOPIERING I EUROPEISKA UNIONEN 2017 ÅRS LÄGESRAPPORT OM VARUMÄRKESFÖRFALSKNING OCH PIRATKOPIERING I EUROPEISKA UNIONEN SAMMANFATTNING Gemensam rapport från EUIPO/Europol Juni 2017 2017 ÅRS LÄGESRAPPORT OM VARUMÄRKESFÖRFALSKNING OCH

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM163. EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen. ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM163. EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen. ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar Justitiedepartementet 2018-09-12 Dokumentbeteckning COM(2018)

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning

SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Sammanfattning SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 Sammanfattning juni 2018 SAMMANFATTNING SAMMANFATTANDE RAPPORT OM INTRÅNG I IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 2018 juni 2018 2 Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:343 av Andreas Norlén m.fl. (M) Åtgärder för att värna patent

Motion till riksdagen: 2014/15:343 av Andreas Norlén m.fl. (M) Åtgärder för att värna patent Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:343 av Andreas Norlén m.fl. (M) Åtgärder för att värna patent Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET l Utskottet för internationell handel 2014/2206(INI) 26.2.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer (2014/2206(INI))

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV 23.12.2015 L 336/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (omarbetning)

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Lämna synpunkter och önskemål inför EU:s förhandlingar om ett frihandelsavtal med Nya Zeeland

Lämna synpunkter och önskemål inför EU:s förhandlingar om ett frihandelsavtal med Nya Zeeland Enheten för handel och tekniska regler 2017-07-03 Dnr 2017/01068-2 Anna Sabelström Enligt sändlista Lämna synpunkter och önskemål inför EU:s förhandlingar om ett frihandelsavtal med Nya Zeeland EU och

Läs mer

Ändringar i lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel med anledning av EU:s handelsavtal med Japan och Singapore

Ändringar i lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel med anledning av EU:s handelsavtal med Japan och Singapore Promemoria Ändringar i lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel med anledning av EU:s handelsavtal med Japan och Singapore Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 30.6.2015 L 164/9 2. Senast vid utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 18.1 ska Bosnien och Hercegovina ingå ett för båda parter fördelaktigt avtal med Turkiet, som har upprättat en tullunion

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2014/0086(NLE) 5.9.2014 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för utrikesfrågor över utkastet till

Läs mer

10 frågor om patent. förverkligaövning

10 frågor om patent. förverkligaövning förverkligaövning 10 frågor om patent En uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla

Läs mer

Frågeställningar med svar inför valet till Europarlamentet 2014

Frågeställningar med svar inför valet till Europarlamentet 2014 inför valet till Europarlamentet 2014 Inför kommande val till Europarlamentet har Svenska Uppfinnareföreningen sänt tre frågeställningar till representerade partier. 1. Vilka hot mot immaterialrätt/intellektuell

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Få koll på skyddet. vägen till framgångsrik innovation. Jonas Holmqvist 9 april 2019

Få koll på skyddet. vägen till framgångsrik innovation. Jonas Holmqvist 9 april 2019 Få koll på skyddet vägen till framgångsrik innovation Jonas Holmqvist 9 april 2019 Foto: PRV Foto: Yvonne Ekholm Etablerades år 1885 Nationell myndighet för immaterialrätt Rapporterar till Näringsdepartementet

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013

Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 1 Eftermarknaden juridiska hinder eller möjligheter? Mikael Åström och Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå 6 februari 2013 Agenda Avtalet och äganderätt till verktyg Konkurrensrätt. Vertikala avtal

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen 6.9.2018 A8-0245/170 170 Skäl 3 (3) Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller

Läs mer

Sanktionsfrågor inklusive ACTA under och efter ordförandeskapet - SFIR 16 mars 2010

Sanktionsfrågor inklusive ACTA under och efter ordförandeskapet - SFIR 16 mars 2010 Sanktionsfrågor inklusive ACTA under och efter ordförandeskapet - SFIR 16 mars 2010 Ämnesrådet Stefan Johansson och ämnessakkunnige Johan Axhamn EU-lagstiftning Rådets förordning (EG) nr 1383/2003 om tullmyndigheternas

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet

En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet En möjlighet till att påverka de kommande handelsförhandlingarna mellan EU och Turkiet Syftet med näringslivsundersökningen Denna undersökning syftar till att samla in detaljerade synpunkter om de handelshinder

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost

Konsekvensutredning gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost 1 (7) gällande ansökan om registrering av en skyddad ursprungsbeteckning för Wrångebäcksost 1. Beskrivning av problemet och vad Livsmedelsverket vill uppnå En skyddad ursprungsbeteckning för livsmedel

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Nyheter om immaterialrätt

Nyheter om immaterialrätt Nyheter om immaterialrätt Välkommen till sommarens nummer av HT Innovision! NYHETSBREV FÖR VÅRA KUNDER OCH PARTNERS Innehåll: Skydda dig mot pirater Kroatien 28:e EU-medlem Varning för registeravgifter

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Immaterialrätt ME2020

Immaterialrätt ME2020 Immaterialrätt ME2020 Tillfälle 1 Onsdag 24 mars 2010 Erik Woodcock Introduktion Rättskällorna Källa: varifrån tillämpliga rättsregler i ett enskilt fall är att hämta Lagtext Förarbeten Konventioner EG-rättsakter

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 1 Serviceboken hjälper dig att känna igen ditt företags immateriella tillgångar och att skydda, förvalta och utnyttja ditt kunnande och resultaten av ditt arbete.

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0163/7. Ändringsförslag. France Jamet, Danilo Oscar Lancini för ENF-gruppen 12.3.2019 B8-0163/7 7 Skäl K K. Förhandlingarna om TTIP har tydligt visat att de politiska och ekonomiska villkoren för ett övergripande handelsavtal mellan EU och USA i detta skede inte är uppfyllda på

Läs mer

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke PM Enheten för internationell handelsutveckling 2012-08-20 Ulf Eriksson Observera att denna PM endast är av vägledande karaktär. Om väsentliga ekonomiska intressen berörs bör information inhämtas från

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

Hur skyddar jag min idé

Hur skyddar jag min idé Hur skyddar jag min idé Foto: Arkiv UBE, Hector Roldan Immateriella rättigheter Termen Intellectual Property (IP) avser intellektuella skapelser, såsom uppfinningar, litterära och konstnärliga verk, mönster

Läs mer

Svensk domstols möjlighet att vid handlingsorten konsolidera intrångstvister angående utländska rättigheter

Svensk domstols möjlighet att vid handlingsorten konsolidera intrångstvister angående utländska rättigheter Svensk domstols möjlighet att vid handlingsorten konsolidera intrångstvister angående utländska rättigheter SFIR Seminarium om behörig domstol vid gränsöverskridande immaterialrättsintrång 10 november

Läs mer

De flesta framgångsrika uppfinningar och patent börjar med att en idérik person identifierar ett problem och tänker att det här borde gå att lösa på

De flesta framgångsrika uppfinningar och patent börjar med att en idérik person identifierar ett problem och tänker att det här borde gå att lösa på patent Meningen med patent är att stimulera vårt samhälles utveckling alla vinner på att vi kan ta del av och utveckla varandras uppfinningar. Samtidigt får uppfinnarna större möjlighet att tjäna pengar

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

DOMÄNNAMNSTVISTER JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM F FÖR DOMÄNNAMNSTVISTER. Sammanfattning

DOMÄNNAMNSTVISTER JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM F FÖR DOMÄNNAMNSTVISTER. Sammanfattning JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM F DOMÄNNAMNSTVISTER JÄMFÖRANDE FALLSTUDIE OM ALTERNATIVA TVISTLÖSNINGSSYSTEM FÖR DOMÄNNAMNSTVISTER Sammanfattning 1 SAMMANFATTNING Internets utbredning

Läs mer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79)

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten Målsättning med föreläsningen - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten - Ni ska kunna avgöra om, varför och hur er affärsidé kan skyddas - Ni ska kunna motivera era slutsatser

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG

JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG JURIDIK FÖR MODEOCH DESIGNFÖRETAG Föreläsning för Mötesplats Mode &Design 22 mars 2007 Niclas Ihrsén Punkter för dagens presentation Immateriella Rättigheter upphovsrätt, varumärken, design/mönster, patent.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten?

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten? Kan en länk innebära ett upphovsrättsintrång? Den frågan besvarade EUdomstolen genom ett förhandsavgörande (mål nr. C-466/12) den 12 februari 2014. I avgörandet besvarar EU-domstolen, på begäran av Svea

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i internationella upphovsrättsförordningen (1994:193); SFS 2008:851 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 18 september 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:11

Regeringens proposition 1998/99:11 Regeringens proposition 1998/99:11 Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång Prop. 1998/99:11 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds

Läs mer

Privatimport av piratkopior 2014-04-24

Privatimport av piratkopior 2014-04-24 Privatimport av piratkopior Tullbeslag av internetsåld vara Docent Sanna Wolk Akademin för Immaterial-, Marknadsföringsoch Konkurrensrätt (IMK) Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet Bakgrund Förstöring

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3 2016-02-23 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Dnr Ju2016/00084/L3 EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten Svenska

Läs mer

Kommittédirektiv. Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Dir. 2014:30. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014

Kommittédirektiv. Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Dir. 2014:30. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 Kommittédirektiv Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet Dir. 2014:30 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 Sammanfattning Efterfrågan på nättjänster med upphovsrättsligt skyddat

Läs mer