Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective. En sammanfatting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective. En sammanfatting"

Transkript

1 Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective En sammanfatting

2 Sammanfattning Bakgrund Denna bok handlar om entreprenörskapspolitik och dess utveckling i de nordiska länderna. I boken definieras entreprenörskapspolitik på samma sätt som i Lundström och Stevenson Definitionen innefattar tillämpande av den s.k. MOS-modellen, med tre delvis integrerade delar: Motivation, möjligheter (Opportunities) och kunskap (Skills). Att modellen är integrerad innebär bl a att olika åtgärder kan återspegla mer än ett av de tre områdena. Ett.ex.empel på detta är entreprenörskapsutbildning i skolor, vilket givetvis påverkar såväl kunskaps- som motivationsfaktorer. Dessutom handlar entreprenörskapspolitik i stor utsträckning om åtgärder som riktas mot individerna i samhället snarare än mot organisationer av olika slag. Jämfört med mer traditionella småföretagspolitiska åtgärder riktar sig entreprenör-skapspolitiken mot tidiga stadier av företagsprocesser. Enligt definitionen handlar det om åtgärder t.o.m. tre och ett halvt år efter företagsstart. Denna gräns är liktydig med vad som används i t.ex. de s.k. GEM-rapporterna, se Reynolds et al Ett motiv är att det är upp till denna tidpunkt som de flesta misslyckanden äger rum, dvs. sannolikheten att överleva som företagare är stor om man klarar sig de första 42 månaderna. I denna bok finns dock även ett stort intresse för åtgärder riktade mot tiden före eventuella planer hos individer att starta företag. Politiska åtgärder handlar ofta om att ändra beteenden i önskad riktning, t.ex. genom att bistå med finansiellt stöd för att underlätta företagsstart eller tillväxt, genom informations- eller rådgivningsinsatser öka intresset hos individer att starta företag, genom att uppmuntra s.k. särskilda grupper öka deras andel av företagspopulationen eller genom olika former av administrativa regler undvika vissa beteenden. Vill man inte påverka människors beteende i en mer entreprenöriell riktning, behövs inte heller någon särskild politik. Ett företags beteende är ju i själva verket beteendet hos ett antal individer. Därigenom handlar politiska åtgärder om att ändra individers beteende, vare sig detta sker i olika legala former eller inte. Politiska åtgärder är dessutom bara ett sätt att påverka ett sådant beteende. 3

3 Projektbeskrivning Detta projekt behandlar utvecklingen av entreprenörskapspolitik i de nordiska länderna. Projektet har kunnat genomföras tack vare finansiellt stöd från Nordisk Industrifond Centrum för innovation och marknad. Projektet initierades av SMB Forum, en enhet inom Nordisk Industrifond med särskilt fokus på frågor kring små och medelstora företag (SME). En utgångspunkt i projektet har varit ett antagande om att vi skulle finna liknande förutsättningar och sammanhang i de olika nordiska länderna, s.k. kontexter. Dessa beskrivs som tre delvis integrerade områden: resultat, struktur samt SME och entreprenöriell vitalitet. För varje område har ett antal variabler definierats. Projektet har genomförts av ett nätverk av forskare i de olika länderna. Varje land har ett kapitel i boken där utvecklingsprocessen mot en entreprenörskaps-politik beskrivs. Många dokument, rapporter och artiklar har samlats in och analyserats, ett stort antal människor har intervjuats. Totalt har 77 intervjuer och 16 regionala seminarier genomförts för att diskutera resp. land. I varje landrapport finns det en kontextbeskrivning, avsnitt om utvecklingen av existerande program för såväl befintliga som nya företag, beskrivningar av genomförda utvärderingar, liksom gjorda iakttagelser och erfarenheter. Därigenom kan den mest detaljerade informationen om policysystem, organisationer inom området och större program återfinnas i de olika landkapitlen. Följande forskare har deltagit i projektet: Frank Skov Kristensen och Sören Qvist Eliasen, Teknologisk Institut, Danmark, Vesa Routamaa, Universitetet i Vaasa, Finland, Berglind Hallgrimsdottir och Charlotte Sigurdardottir, IMPRA Innovationscenter, Teknologisk Institut, Island, Svenn Are Jenssen, Lars.k.olvereid, Eirik Pedersen och Beate Rotefoss, Handelshögskolan i Bodö samt Kunskapsparken i Bodö, Norge. Håkan Boter, Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Anders Lundström, Stiftelsen Forum för småföretagsforskning (FSF), Sverige. 4

4 Rörelser mot en entreprenörskapspolitik Den självklara frågan är varför det är intressant att beskriva förändringar från en traditionell politik mot en mer entreprenörskapsorienterad politik. Projekt och program för befintliga företag har använts i de flesta länderna i år, varför skulle detta ändras? Man kan se ett antal anledningar till varför intresset ökar för att inta ett mer entreprenöriellt perspektiv. 1. Den entreprenöriella aktiviteten är låg i de nordiska länderna. I de s.k. GEM-studierna som genomförts de senaste åren har de nordiska länderna, möjligen med undantag för Island, placerat sig bland de länder som har relativt låg andel s.k. potentiella eller blivande entreprenörer, liksom lågt TEA-index, för definitioner se Reynolds m fl (2002). 2. De nordiska länderna har, också här med undantag för Island, en stor offentlig sektor och högt skattetryck. I nästan alla de nordiska länderna har man en stor offentlig sektor vars relativa storlek växer. Om man inte ser ytterligare framtida möjligheter att höja skattenivån, behövs fler entreprenörer och/ eller fler växande företag som skapar en större privat sektor och därmed en ökad skattebas. 3. En åldrande befolkning. Under kommande årtionden kommer efterfrågan på hälso- och sjukvård i Norden att öka på grund av en åldrande befolknings struktur. Detta kommer även att påverka andra delar i det sociala välfärdssystemet. Samtidigt kan de nordiska länderna uppvisa ett högt deltagande i arbetskraften för båda könen, en relativt låg arbetslöshet, möjligen med undantag för Finland, och en relativt hög levnadsstandard. Allmänna observationer Vissa förändringar avseende småföretags- och entreprenörskapspolitiken har ägt rum i Norden de senaste fem åren. Finland deklarerade Entreprenörskapsdecenniet redan 1995, Sverige har under 2002 startat ett nytt entreprenörskapspolitiskt program, om än med mycket 5

5 små resurser, Danmarks nya regering har infört en rad entreprenörskapsfrämjande åtgärder, Island har infört vissa förbättringar för innovativa entreprenörer och Norge har lagt större tyngd på att förbättra förutsättningarna för individer att starta företag. Samtidigt arbetar samtliga länder sedan tidigare med att på olika sätt verka för en ökad kompetens hos blivande eller existerande företagare. Politiker ifrågasätter i viss utsträckning effektiviteten hos de befintliga policy-åtgärder som huvudsakligen riktats mot.ex.isterande småföretag. Detta kan noteras i Sverige och Danmark, tidigare i Finland men också till en viss grad i Norge. Samtidigt verkar det som om Finland är på väg att tänka om vad gäller deras nuvarande inriktning av entreprenörskapspolitiken. Varje nordiskt land spenderar en stor del av sin budget på policyåtgärder för att öka investeringarna i FoU-relaterade aktiviteter. Det handlar om att stödja olika former av innovationssystem, ofta i anslutning till de tekniska högskolorna eller universiteten. Här ligger de nordiska länderna högt jämfört med många andra länder. Samtidigt finns uppenbara problem med att få till stånd hög effektivitet i transfereringar av tekniska innovationer samt att få många avknoppningar från innovationssystemen. Det är därför möjligt att vi framöver kommer att få se en ökad integration mellan de entreprenörskaps- och innovationspolitiska systemen. I flera av de nordiska länderna kan man särskilja mellan ett fokus på ett kollektivt system och ett mer kapitalistiskt, individorienterat system. Detta nämns också i den danska studien, där man konstaterar att skillnaden i politiken beror på vilken typ av regering man har. I boken framhålls att vi inte ser någon motsättning mellan dessa angreppssätt. Även i mer s.k. kollektivistiska system är det individer som måste uppmuntras till entreprenöriellt skapande. Det går t.ex. inte att bygga upp kluster eller kompetensblock utan motiverade individer. En liknande faktor som beskrivs i boken är en s.k. dubbel bestraffningseffekt. Den innebär en rädsla för framgång och en rädsla för misslyckande bland entreprenörer. Det är inte enbart positivt att som framgångsrik entreprenör visa att en sådan framgång innebär hög ekonomisk vinning. Däremot är det mer tillåtet att i 6

6 sådana fall peka på antal arbetsställen som genererats. Det tycks också som om många företagsstödjande organisationer undviker att arbeta med individer som har misslyckats i sina tidigare försök att starta och driva företag. Det saknas i stor utsträckning policyorienterad forskning i de nordiska länderna, och därigenom saknas.k.unskap om såväl teori bakom genomförda åtgärder i systemen som om effekterna av dem. En anledning är bristen på akademiska incitament för akademiker att ägna sig åt policyorienterad forskning. En annan anledning är bristen på kommunikation mellan forskarsamhället och beslutsfattarna. Även om den policyrelevanta kunskapen fanns skulle det ändå inte vara lätt att veta, vilka konkreta åtgärder som borde vidtas. Ett undantag har varit Finland, där projektet Entreprenörskapsdecenniet initierades av forskarsamhället. Det saknas.k.lart formulerade mål för politikområdet. Några exempel på allmänt formulerade målsättningar är: - att etablera en konkurrenskraftig struktur - ett långsiktigt värdeskapande - att vara en ledande nation i utvecklingen av - att åstadkomma den effektivaste användningen av resurser - att samordna regeringspolitiken inom olika områden - att motivera och öka entreprenörskap. Sådana formuleringar blir mycket svåra att följa upp och bedöma om utvecklingen gått åt rätt håll eller inte. Slutligen kan vi se ett uppifrån-och-ner-perspektiv i det operativa systemet, dvs. åtgärder beslutas på nationell nivå, införs av centrala organisationer och genomförs på regional eller lokal nivå. Samtidigt pågår en nedifrån-och-upp-rörelse där många initiativ tas på lokal eller regional nivå, ofta med delfinansiering från EU. Härigenom ser vi också en ökad kompetens hos många regionala och lokala serviceorgan. I denna utveckling finns även en risk att centrala myndigheter samt det politiska systemet inte är medvetna om vad som pågår i olika delar av landet. Ett sätt att försöka komma till rätta med detta problem i de nordiska länderna är att mer arbeta med nätverk mellan centrala, regionala samt lokala organisationer. 7

7 Kontextbeskrivning I de olika länderkapitlen finns en beskrivning av landspecifika kontexter. Om vi ser till de redovisade sifferuppgifterna för olika variabler, kan vi konstatera stora skillnader mellan kontexterna i de olika länderna. Ett.ex.empel på detta är: BNP-tillväxt, där Norge har 2,5 gånger så hög tillväxt som Danmark; arbetslöshetsnivå, där Finland har nästan fyra gånger så hög arbetslöshet som Island; befolkningens deltagande i arbetskraften, där Island har 30% högre nivå än Finland; och kvinnors andel av arbetskraften, där Island har 1,5 ggr så hög nivå som Finland. Liknande stora skillnader finns för variabler som använts för att mäta strukturen samt vad som sker inom småföretagssektorn och andel entreprenörer. De nordiska länderna har alltså inte så likartade kontexter som vi från början antog. Därmed är det inte heller uppenbart att de borde ha liknande inriktningar av politiska åtgärder inom detta område. Det finns inga enkla samband mellan de variabler som beskriver småföretags och entreprenöriell vitalitet och det verkliga utfallet i t.ex. ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna. Sambanden beror på vilka variabler man väljer i de olika grupperna. Sammanfattning av länderstudierna Danmark kombinerar innovations- och entreprenörskapspolitik Danmarks politik är huvudsakligen inriktad på att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och småföretag. Här finns också ett fokus på att sprida teknologi. Enligt vår uppfattning, har inget annat nordiskt land i lika stor utsträckning kombinerat innovationer och teknisk utveckling med frågor rörande småföretags- och entreprenörskapsutveckling. Exempel på detta är GTS-systemet, TIC-nätverket och ett ökat intresse för byggande av s.k. kompetensblock. Danmark harockså vissa skattemässiga fördelar för individer som startar företag eller som anlitar särskilda entreprenörer för hushållstjänster. 8

8 Då man ansåg att de befintliga systemen inte åstadkom tillräckligt mycket samarbete mellan universitet och näringsliv eller så många forskningsbaserade företag, tog man för några år sedan ett nytt initiativ för att skapa nya former av innovationssystem. Regionala inkubatorcenter och flera regional teknikparker har också skapats. Ett nätverk för s.k. affärsänglar har skapats. Trots dessa åtgärder är antalet entreprenörer ännu lågt, initiativ kring entreprenörskapsutbildning få och inkomstskatterna höga. Danmark är det nordiska land som har mest uttalat fokus på integration av innovations-, småföretags- och entreprenörskapspolitik. Finland omvärdering av den holistiska entreprenörskapspolitiken Finland koncentrerade sig på utveckling av småföretag fram till 2000, även om det s.k. Entreprenörskapsdecenniet officiellt inleddes Liknande problem som i Danmark har lyfts fram, dvs. få entreprenörer, höga skatter och en stor offentlig sektor. En tvärdepartementsgrupp har bildats. Ett problem tycks ha varit otillräckliga resurser för att genomföra de idéer som arbetats fram inom projektet. Undersökningar med avseende på attityder, avsikter och beteende gjordes i olika delar av landet. Syftet var att dessa skulle utgöra en bas för framtida åtgärder. Dessa undersökningar genomfördes i några regioner men har sedan inte fortsatt. En hel del omorganisationer har skett; bl a har ett slags first stop shop på regional nivå skapats (EEDC), KERA har blivit Finvera, och andra stora aktörer är TEKES och SITRA. Ett nätverk för affärsänglar har bildats, endast en ansökningsblankett behövs för att registrera ett nytt företag, skattelättnader för hushållstjänster liknande den danska reformen har införts, liksom vissa åtgärder för särskilda målgrupper såsom kvinnor. Det är emellertid inte uppenbart vad som kommer att hända med den finska helhetssynen på entreprenörskapspolitiken. Finland tycks f.n. inte vara den ledande nation inom t.ex. entreprenörskapsutbildning som de var under 90-talet. Ett annat sätt att se på den nuvarande 9

9 situationen är att strukturen nu finns på plats och systemet har normaliserats, att det därför inte skulle behövas lika många nya idéer och åtgärder som tidigare. Det är dock inte den bild som ges i kapitlet om Finland. Island skapar goda villkor för innovativt entreprenörskap Island har en relativt kort historia vad gäller egentlig småföretagspolitik. Många av åtgärderna infördes under senare delen av talet. En startfond bildades 1995, liksom IMPRA, ett innovationscenter inom Islands Teknologiska institut, ett inkubationscenter, New Business Venture Fund, 1997, samt Islands Forskningsråds Teknologifond (RANNIS). Under perioden 2001 till 2003 har ytterligare åtgärder vidtagits för att stimulera mångfalden i kunskapsbasen och för att få fler innovativa företag inom nya områden som bioteknik. Finansmarknaden har privatiserats, utländska investeringar välkomnas och kan ges gynnsamma villkor. I vissa avseenden kan därför utvecklingen jämföras med den politik som bedrivits av Irlands regering, se Stevenson och Lundström, 2001, där dessa frågor har getts hög prioritet. Det är lätt att starta företag på Island och det verkar vara färre regler och mindre byråkratiskt krångel jämfört med de andra nordiska länderna. Administrativa regler är därför ingen stor fråga i den befintliga politiken. Vissa speciella projekt finns för att öka intresset av att starta företag. Några exempel är Bästa affärsplan -tävlingar, Bästa nya idé och Ut ur byrålådan. Det finns också ett antal informativa webbplatser liknande dem som finns i de andra nordiska länderna. Island har ett antal startbidrag som kan erhållas från Regionala utvecklingsfonden, Arbetsmarknadsverket, Nationella startfonden, New Business Venture Fund och IMPRAs startfond. Under vissa omständigheter kan man också få skatteåterbäring för FoU-investeringar. 10

10 Norge skapar goda möjligheter för att lösa framtida problem Norge ligger högt vad gäller BNP per capita och BNP-tillväxt. En stor del av detta har emellertid sin grund i utvinningen av energikällor, och man fruktar problem på längre sikt om man inte skapar ett mer entreprenöriellt samhälle baserat på innovativa idéer och nya företag. Därför ses dagens låga siffror vad gäller antalet potentiella entreprenörer som ett bekymmer i längden. Många av åtgärderna är precis som i övriga Norden teknologiinriktade. Norge har infört ett antal program inom utbildningsområdet, t.ex. Ja till Europa, Initiativ för en dynamisk lokal skola, olika partnerskap med näringslivet och Ung företagsamhet. Det finns också ett antal projekt på universitetsnivå som Venture Cup och CONNECT. Precis som i de andra länderna satsar man på information och webbplatser, t.ex. VINN för start- och EEA-frågor. Några av de viktigaste aktörerna är SND (den norska industri- och utvecklingsfonden), NFR (Norges Forskningsråd) och SIVA-nätverket. Var och en av dessa aktörer driver ett antal porgram såsom Etableringsstipend, FRAMprogrammet, FORNY och SkatteFUNN. Det mesta av satsade resurser går till åtgärder för att stärka kompetensen hos blivande eller existerande företagare och i viss utsträckning till motivationsområdet. Det finns även ett ökande intresse för att arbeta med regelförenklingar. Många av insatserna riktas mot entreprenörer inom innovations- eller högteknologiska områden. Sverige lägger till entreprenörskapspolitiska åtgärder till en traditionell småföretagspolitik Sverige påbörjade utvecklingen av en småföretagspolitik redan under 1970-talet. Då bildades många av de stora aktörerna som är verksamma ännu idag, om än under andra formella namn. Småföretagspolitiken grundades från början på regionalpolitiska och arbetsmarknadsfrågeställningar. Intresset för småföretag uppstod då strukturella kriser för många av storföretagen skapade stora regionala och lokala svårigheter. 11

11 Genom åren har ett antal småföretagspolitiska åtgärder införts, främst olika finansieringsprogram, helt eller delvis offentligt finansierade. Sverige har emellertid relativt få finansiella instrument i form av bidrag. De flesta är istället olika typer av lån med större riskexponering än den ordinarie finansmarknaden är beredd att acceptera. Ett annat område som under många år visats stort intresse är forskning och utveckling och olika innovationssystem. Sverige har ett antal forskarbyar. En hel del åtgärder finns för att öka antalet avknoppningsföretag från universiteten. Det är idag också ett tilltagande intresse för området. Särskilda åtgärder med entreprenörskapspolitisk prägel är fortfarande relativt få. Sverige har Starta eget-linjen och olika webbplatser. Det finns också ett intresse för att försöka öka antalet individer som startar företag, men totalt sett har Sverige få potentiella entreprenörer. De senaste åren har intresset för entreprenörskap ökat, bl a avseende entreprenörskapsutbildning i skolorna. Mycket av det som pågår är emellertid initierat på lokal eller regional nivå. På nationell nivå är fokus snarare på innovationer och hur man ska öka överföringen av tekniska innovationer till befintliga småföretagare. I likhet med de övriga nordiska länderna försöker Sverige uppgradera sin industri. Problemet med utvärderingar Det saknas ordentliga utvärderingar i alla de nordiska länderna. Därför kan vi lika lite som någon annan ge ett bra svar på frågan om de olika åtgärdernas effekter samt effektivitet. I normalfallet är det så att den organisation som ansvarar för ett projekt eller program initierar något slags uppföljning eller utvärdering, även om de själva inte genomför den. Det oändliga problemet med småföretags- och entreprenörskapspolitik Vissa frågor inom områdena entreprenörskaps- och småföretagspolitik är av oändlig natur, eller annorlunda uttryckt, mer eller mindre omöjliga att lösa. Tre exempel på sådana frågor är administra- 12

12 tiva regler, skatter och anställningslagar. Med detta avses att oberoende vilka nivåer som finns på t.ex. skatter eller vilka anställningslagar som finns kommer de alltid att betraktas för höga eller för rigida. På väg mot en entreprenörskapspolitik några avslutande förslag: Skapa en politik grundad på entreprenörernas verkliga behov snarare än på myter. Vi kan se många exempel där det inte är uppenbart att ett projekt eller program är skapat för att möta entreprenörernas behov. Låt oss ge två exempel. One stop shops är inte nödvändigtvis något som behövs, enligt resultat av undersökningar bland entreprenörer. Det är inte heller uppenbart vilken typ av kompetens som entreprenörer saknar och som bör hanteras av offentligt finansierade konsulter. Skapa en individuell integrerad politik baserad på ett nordiskt perspektiv. Det finns några särskilda förutsättningar i de nordiska länderna som bör beaktas om en integrerad politik ska skapas. Först och främst måste man ta hänsyn till de speciella förutsättningar som råder i resp. land. De nordiska länderna är inte mindre kopior av t.ex. USA. Detta innebär bl.a. att man i större utsträckning måste öka de entreprenöriella aktiviteterna inom den offentliga sektorn, öka näringslivets andel för att skapa större värden för offentlig finansiering och att ha mer regional såväl som internationell utblick. Integrera innovations- och entreprenörskapspolitiska åtgärder. Alla länderna fokuserar på åtgärder för innovationssystem och FoUområdet. Entreprenörskapspolitiken bör därför integreras med innovationspolitik, om man beaktar de olika stadier i en utvecklingsprocess där båda dessa politikområden är verksamma. Utveckla en politik grundad på kunskap från forskarsamhället. För att skapa en integrerad politik är det av avgörande betydelse att använda kunskap från policyorienterad forskning. I denna bok ges många exempel på den ringa användningen av den kunskap som 13

13 ändå finns inom olika områden inom entreprenörskapspolitiken. Många av de problem som formulerats inom politiken är mer av typen uttalanden från olika aktörer eller myter som utvecklats i systemet. Utveckla mål som är möjliga att analysera och utvärdera. De mål som används är för generellt formulerade för att vara av något värde när man ska analysera om olika åtgärder har haft positiva effekter eller varit effektiva. Åtgärder för att förändra attityder är sannolikt viktigt i det nordiska sammanhanget. I flera studier, t.ex. GEM-rapporterna, visar de nordiska länderna ett lågt s.k. TEA-index. I viss utsträckning har detta med individers attityder och avsikter att göra. Det har befunnits vara fallet i Finland och i viss mån också i Sverige. Därför behöver varje land, möjligen med undantag för Island, en strategi för hur man ska arbeta med motivationshöjande åtgärder inom entreprenör-skapspolitiken. Öka ansträngningarna inom området administrativa regler. Om man anser detta område vara viktigt bör resurserna öka. Det är uppenbart att lite resurser investeras inom området, i förhållande till de uttalanden om hur viktigt området är för utvecklingen av småföretagssektorn och antalet entreprenörer. Lärande i systemet. Strukturen i t.ex. småföretagspolitiken är sig väldigt lik även sett under en längre period. Många av de program och projekt som finns idag har pågått i många år. Det är inte bara entreprenörskapspolitiken som varit av tilläggskaraktär, utan också småföretagspolitiken i sig. Projekt och program har lagts till medan inte särskilt många lagts ned. Vi anser att det är en brist på lärande i systemet. Det finns dessutom många liknande program i de nordiska länderna vilket ger möjlighet till att också lära av varandra. 14

14

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

skapa entreprenöriella policyer

skapa entreprenöriella policyer Läs och sprid gärna till fler! skapa entreprenöriella policyer 10 rekommendationer Ett ENSPIRE EU-dokument Skriven av Linn Berntsson and Boel Abelson Crossley Region Halland 2012 1 (11) Inledning... 2

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH Upplägg Ett framväxande och brokigt fält Några sociologiska

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Entreprenörskapets framgångsfaktorer:

Entreprenörskapets framgångsfaktorer: #2 2008 Entreprenörskapets framgångsfaktorer: Vad är det som gör att vissa lyckas starta företag och andra inte? Mikael Samuelsson Välkommen till E-spegeln 2 Första numret av E-spegeln handlade om hur

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Offentlig upphandling som drivkraft för ökad mångfald i arbetslivet

Offentlig upphandling som drivkraft för ökad mångfald i arbetslivet Offentlig upphandling som drivkraft för ökad mångfald i arbetslivet Bakgrund Under 2009 och 2010 har projektet Openmindness verkat i Umeåregionen och med ESF som finansiär. Syftet med insatserna har varit

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan Jag Hästföretagare Har du en plan? Vill du få struktur på din vardag, ditt arbete och ditt företagande, har du svårt att skilja

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Så kan svensk företagsrådgivning förbättras!

Så kan svensk företagsrådgivning förbättras! Så kan svensk företagsrådgivning förbättras! Forskningssammanfattning Forum för småföretagsforskning Enligt en färsk FSF-studie nyttjar inte företagen det offentliga rådgivningssystemet i särskilt hög

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer