Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective. En sammanfatting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective. En sammanfatting"

Transkript

1 Towards an Entrepreneurship Policy - A Nordic Perspective En sammanfatting

2 Sammanfattning Bakgrund Denna bok handlar om entreprenörskapspolitik och dess utveckling i de nordiska länderna. I boken definieras entreprenörskapspolitik på samma sätt som i Lundström och Stevenson Definitionen innefattar tillämpande av den s.k. MOS-modellen, med tre delvis integrerade delar: Motivation, möjligheter (Opportunities) och kunskap (Skills). Att modellen är integrerad innebär bl a att olika åtgärder kan återspegla mer än ett av de tre områdena. Ett.ex.empel på detta är entreprenörskapsutbildning i skolor, vilket givetvis påverkar såväl kunskaps- som motivationsfaktorer. Dessutom handlar entreprenörskapspolitik i stor utsträckning om åtgärder som riktas mot individerna i samhället snarare än mot organisationer av olika slag. Jämfört med mer traditionella småföretagspolitiska åtgärder riktar sig entreprenör-skapspolitiken mot tidiga stadier av företagsprocesser. Enligt definitionen handlar det om åtgärder t.o.m. tre och ett halvt år efter företagsstart. Denna gräns är liktydig med vad som används i t.ex. de s.k. GEM-rapporterna, se Reynolds et al Ett motiv är att det är upp till denna tidpunkt som de flesta misslyckanden äger rum, dvs. sannolikheten att överleva som företagare är stor om man klarar sig de första 42 månaderna. I denna bok finns dock även ett stort intresse för åtgärder riktade mot tiden före eventuella planer hos individer att starta företag. Politiska åtgärder handlar ofta om att ändra beteenden i önskad riktning, t.ex. genom att bistå med finansiellt stöd för att underlätta företagsstart eller tillväxt, genom informations- eller rådgivningsinsatser öka intresset hos individer att starta företag, genom att uppmuntra s.k. särskilda grupper öka deras andel av företagspopulationen eller genom olika former av administrativa regler undvika vissa beteenden. Vill man inte påverka människors beteende i en mer entreprenöriell riktning, behövs inte heller någon särskild politik. Ett företags beteende är ju i själva verket beteendet hos ett antal individer. Därigenom handlar politiska åtgärder om att ändra individers beteende, vare sig detta sker i olika legala former eller inte. Politiska åtgärder är dessutom bara ett sätt att påverka ett sådant beteende. 3

3 Projektbeskrivning Detta projekt behandlar utvecklingen av entreprenörskapspolitik i de nordiska länderna. Projektet har kunnat genomföras tack vare finansiellt stöd från Nordisk Industrifond Centrum för innovation och marknad. Projektet initierades av SMB Forum, en enhet inom Nordisk Industrifond med särskilt fokus på frågor kring små och medelstora företag (SME). En utgångspunkt i projektet har varit ett antagande om att vi skulle finna liknande förutsättningar och sammanhang i de olika nordiska länderna, s.k. kontexter. Dessa beskrivs som tre delvis integrerade områden: resultat, struktur samt SME och entreprenöriell vitalitet. För varje område har ett antal variabler definierats. Projektet har genomförts av ett nätverk av forskare i de olika länderna. Varje land har ett kapitel i boken där utvecklingsprocessen mot en entreprenörskaps-politik beskrivs. Många dokument, rapporter och artiklar har samlats in och analyserats, ett stort antal människor har intervjuats. Totalt har 77 intervjuer och 16 regionala seminarier genomförts för att diskutera resp. land. I varje landrapport finns det en kontextbeskrivning, avsnitt om utvecklingen av existerande program för såväl befintliga som nya företag, beskrivningar av genomförda utvärderingar, liksom gjorda iakttagelser och erfarenheter. Därigenom kan den mest detaljerade informationen om policysystem, organisationer inom området och större program återfinnas i de olika landkapitlen. Följande forskare har deltagit i projektet: Frank Skov Kristensen och Sören Qvist Eliasen, Teknologisk Institut, Danmark, Vesa Routamaa, Universitetet i Vaasa, Finland, Berglind Hallgrimsdottir och Charlotte Sigurdardottir, IMPRA Innovationscenter, Teknologisk Institut, Island, Svenn Are Jenssen, Lars.k.olvereid, Eirik Pedersen och Beate Rotefoss, Handelshögskolan i Bodö samt Kunskapsparken i Bodö, Norge. Håkan Boter, Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Anders Lundström, Stiftelsen Forum för småföretagsforskning (FSF), Sverige. 4

4 Rörelser mot en entreprenörskapspolitik Den självklara frågan är varför det är intressant att beskriva förändringar från en traditionell politik mot en mer entreprenörskapsorienterad politik. Projekt och program för befintliga företag har använts i de flesta länderna i år, varför skulle detta ändras? Man kan se ett antal anledningar till varför intresset ökar för att inta ett mer entreprenöriellt perspektiv. 1. Den entreprenöriella aktiviteten är låg i de nordiska länderna. I de s.k. GEM-studierna som genomförts de senaste åren har de nordiska länderna, möjligen med undantag för Island, placerat sig bland de länder som har relativt låg andel s.k. potentiella eller blivande entreprenörer, liksom lågt TEA-index, för definitioner se Reynolds m fl (2002). 2. De nordiska länderna har, också här med undantag för Island, en stor offentlig sektor och högt skattetryck. I nästan alla de nordiska länderna har man en stor offentlig sektor vars relativa storlek växer. Om man inte ser ytterligare framtida möjligheter att höja skattenivån, behövs fler entreprenörer och/ eller fler växande företag som skapar en större privat sektor och därmed en ökad skattebas. 3. En åldrande befolkning. Under kommande årtionden kommer efterfrågan på hälso- och sjukvård i Norden att öka på grund av en åldrande befolknings struktur. Detta kommer även att påverka andra delar i det sociala välfärdssystemet. Samtidigt kan de nordiska länderna uppvisa ett högt deltagande i arbetskraften för båda könen, en relativt låg arbetslöshet, möjligen med undantag för Finland, och en relativt hög levnadsstandard. Allmänna observationer Vissa förändringar avseende småföretags- och entreprenörskapspolitiken har ägt rum i Norden de senaste fem åren. Finland deklarerade Entreprenörskapsdecenniet redan 1995, Sverige har under 2002 startat ett nytt entreprenörskapspolitiskt program, om än med mycket 5

5 små resurser, Danmarks nya regering har infört en rad entreprenörskapsfrämjande åtgärder, Island har infört vissa förbättringar för innovativa entreprenörer och Norge har lagt större tyngd på att förbättra förutsättningarna för individer att starta företag. Samtidigt arbetar samtliga länder sedan tidigare med att på olika sätt verka för en ökad kompetens hos blivande eller existerande företagare. Politiker ifrågasätter i viss utsträckning effektiviteten hos de befintliga policy-åtgärder som huvudsakligen riktats mot.ex.isterande småföretag. Detta kan noteras i Sverige och Danmark, tidigare i Finland men också till en viss grad i Norge. Samtidigt verkar det som om Finland är på väg att tänka om vad gäller deras nuvarande inriktning av entreprenörskapspolitiken. Varje nordiskt land spenderar en stor del av sin budget på policyåtgärder för att öka investeringarna i FoU-relaterade aktiviteter. Det handlar om att stödja olika former av innovationssystem, ofta i anslutning till de tekniska högskolorna eller universiteten. Här ligger de nordiska länderna högt jämfört med många andra länder. Samtidigt finns uppenbara problem med att få till stånd hög effektivitet i transfereringar av tekniska innovationer samt att få många avknoppningar från innovationssystemen. Det är därför möjligt att vi framöver kommer att få se en ökad integration mellan de entreprenörskaps- och innovationspolitiska systemen. I flera av de nordiska länderna kan man särskilja mellan ett fokus på ett kollektivt system och ett mer kapitalistiskt, individorienterat system. Detta nämns också i den danska studien, där man konstaterar att skillnaden i politiken beror på vilken typ av regering man har. I boken framhålls att vi inte ser någon motsättning mellan dessa angreppssätt. Även i mer s.k. kollektivistiska system är det individer som måste uppmuntras till entreprenöriellt skapande. Det går t.ex. inte att bygga upp kluster eller kompetensblock utan motiverade individer. En liknande faktor som beskrivs i boken är en s.k. dubbel bestraffningseffekt. Den innebär en rädsla för framgång och en rädsla för misslyckande bland entreprenörer. Det är inte enbart positivt att som framgångsrik entreprenör visa att en sådan framgång innebär hög ekonomisk vinning. Däremot är det mer tillåtet att i 6

6 sådana fall peka på antal arbetsställen som genererats. Det tycks också som om många företagsstödjande organisationer undviker att arbeta med individer som har misslyckats i sina tidigare försök att starta och driva företag. Det saknas i stor utsträckning policyorienterad forskning i de nordiska länderna, och därigenom saknas.k.unskap om såväl teori bakom genomförda åtgärder i systemen som om effekterna av dem. En anledning är bristen på akademiska incitament för akademiker att ägna sig åt policyorienterad forskning. En annan anledning är bristen på kommunikation mellan forskarsamhället och beslutsfattarna. Även om den policyrelevanta kunskapen fanns skulle det ändå inte vara lätt att veta, vilka konkreta åtgärder som borde vidtas. Ett undantag har varit Finland, där projektet Entreprenörskapsdecenniet initierades av forskarsamhället. Det saknas.k.lart formulerade mål för politikområdet. Några exempel på allmänt formulerade målsättningar är: - att etablera en konkurrenskraftig struktur - ett långsiktigt värdeskapande - att vara en ledande nation i utvecklingen av - att åstadkomma den effektivaste användningen av resurser - att samordna regeringspolitiken inom olika områden - att motivera och öka entreprenörskap. Sådana formuleringar blir mycket svåra att följa upp och bedöma om utvecklingen gått åt rätt håll eller inte. Slutligen kan vi se ett uppifrån-och-ner-perspektiv i det operativa systemet, dvs. åtgärder beslutas på nationell nivå, införs av centrala organisationer och genomförs på regional eller lokal nivå. Samtidigt pågår en nedifrån-och-upp-rörelse där många initiativ tas på lokal eller regional nivå, ofta med delfinansiering från EU. Härigenom ser vi också en ökad kompetens hos många regionala och lokala serviceorgan. I denna utveckling finns även en risk att centrala myndigheter samt det politiska systemet inte är medvetna om vad som pågår i olika delar av landet. Ett sätt att försöka komma till rätta med detta problem i de nordiska länderna är att mer arbeta med nätverk mellan centrala, regionala samt lokala organisationer. 7

7 Kontextbeskrivning I de olika länderkapitlen finns en beskrivning av landspecifika kontexter. Om vi ser till de redovisade sifferuppgifterna för olika variabler, kan vi konstatera stora skillnader mellan kontexterna i de olika länderna. Ett.ex.empel på detta är: BNP-tillväxt, där Norge har 2,5 gånger så hög tillväxt som Danmark; arbetslöshetsnivå, där Finland har nästan fyra gånger så hög arbetslöshet som Island; befolkningens deltagande i arbetskraften, där Island har 30% högre nivå än Finland; och kvinnors andel av arbetskraften, där Island har 1,5 ggr så hög nivå som Finland. Liknande stora skillnader finns för variabler som använts för att mäta strukturen samt vad som sker inom småföretagssektorn och andel entreprenörer. De nordiska länderna har alltså inte så likartade kontexter som vi från början antog. Därmed är det inte heller uppenbart att de borde ha liknande inriktningar av politiska åtgärder inom detta område. Det finns inga enkla samband mellan de variabler som beskriver småföretags och entreprenöriell vitalitet och det verkliga utfallet i t.ex. ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna. Sambanden beror på vilka variabler man väljer i de olika grupperna. Sammanfattning av länderstudierna Danmark kombinerar innovations- och entreprenörskapspolitik Danmarks politik är huvudsakligen inriktad på att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och småföretag. Här finns också ett fokus på att sprida teknologi. Enligt vår uppfattning, har inget annat nordiskt land i lika stor utsträckning kombinerat innovationer och teknisk utveckling med frågor rörande småföretags- och entreprenörskapsutveckling. Exempel på detta är GTS-systemet, TIC-nätverket och ett ökat intresse för byggande av s.k. kompetensblock. Danmark harockså vissa skattemässiga fördelar för individer som startar företag eller som anlitar särskilda entreprenörer för hushållstjänster. 8

8 Då man ansåg att de befintliga systemen inte åstadkom tillräckligt mycket samarbete mellan universitet och näringsliv eller så många forskningsbaserade företag, tog man för några år sedan ett nytt initiativ för att skapa nya former av innovationssystem. Regionala inkubatorcenter och flera regional teknikparker har också skapats. Ett nätverk för s.k. affärsänglar har skapats. Trots dessa åtgärder är antalet entreprenörer ännu lågt, initiativ kring entreprenörskapsutbildning få och inkomstskatterna höga. Danmark är det nordiska land som har mest uttalat fokus på integration av innovations-, småföretags- och entreprenörskapspolitik. Finland omvärdering av den holistiska entreprenörskapspolitiken Finland koncentrerade sig på utveckling av småföretag fram till 2000, även om det s.k. Entreprenörskapsdecenniet officiellt inleddes Liknande problem som i Danmark har lyfts fram, dvs. få entreprenörer, höga skatter och en stor offentlig sektor. En tvärdepartementsgrupp har bildats. Ett problem tycks ha varit otillräckliga resurser för att genomföra de idéer som arbetats fram inom projektet. Undersökningar med avseende på attityder, avsikter och beteende gjordes i olika delar av landet. Syftet var att dessa skulle utgöra en bas för framtida åtgärder. Dessa undersökningar genomfördes i några regioner men har sedan inte fortsatt. En hel del omorganisationer har skett; bl a har ett slags first stop shop på regional nivå skapats (EEDC), KERA har blivit Finvera, och andra stora aktörer är TEKES och SITRA. Ett nätverk för affärsänglar har bildats, endast en ansökningsblankett behövs för att registrera ett nytt företag, skattelättnader för hushållstjänster liknande den danska reformen har införts, liksom vissa åtgärder för särskilda målgrupper såsom kvinnor. Det är emellertid inte uppenbart vad som kommer att hända med den finska helhetssynen på entreprenörskapspolitiken. Finland tycks f.n. inte vara den ledande nation inom t.ex. entreprenörskapsutbildning som de var under 90-talet. Ett annat sätt att se på den nuvarande 9

9 situationen är att strukturen nu finns på plats och systemet har normaliserats, att det därför inte skulle behövas lika många nya idéer och åtgärder som tidigare. Det är dock inte den bild som ges i kapitlet om Finland. Island skapar goda villkor för innovativt entreprenörskap Island har en relativt kort historia vad gäller egentlig småföretagspolitik. Många av åtgärderna infördes under senare delen av talet. En startfond bildades 1995, liksom IMPRA, ett innovationscenter inom Islands Teknologiska institut, ett inkubationscenter, New Business Venture Fund, 1997, samt Islands Forskningsråds Teknologifond (RANNIS). Under perioden 2001 till 2003 har ytterligare åtgärder vidtagits för att stimulera mångfalden i kunskapsbasen och för att få fler innovativa företag inom nya områden som bioteknik. Finansmarknaden har privatiserats, utländska investeringar välkomnas och kan ges gynnsamma villkor. I vissa avseenden kan därför utvecklingen jämföras med den politik som bedrivits av Irlands regering, se Stevenson och Lundström, 2001, där dessa frågor har getts hög prioritet. Det är lätt att starta företag på Island och det verkar vara färre regler och mindre byråkratiskt krångel jämfört med de andra nordiska länderna. Administrativa regler är därför ingen stor fråga i den befintliga politiken. Vissa speciella projekt finns för att öka intresset av att starta företag. Några exempel är Bästa affärsplan -tävlingar, Bästa nya idé och Ut ur byrålådan. Det finns också ett antal informativa webbplatser liknande dem som finns i de andra nordiska länderna. Island har ett antal startbidrag som kan erhållas från Regionala utvecklingsfonden, Arbetsmarknadsverket, Nationella startfonden, New Business Venture Fund och IMPRAs startfond. Under vissa omständigheter kan man också få skatteåterbäring för FoU-investeringar. 10

10 Norge skapar goda möjligheter för att lösa framtida problem Norge ligger högt vad gäller BNP per capita och BNP-tillväxt. En stor del av detta har emellertid sin grund i utvinningen av energikällor, och man fruktar problem på längre sikt om man inte skapar ett mer entreprenöriellt samhälle baserat på innovativa idéer och nya företag. Därför ses dagens låga siffror vad gäller antalet potentiella entreprenörer som ett bekymmer i längden. Många av åtgärderna är precis som i övriga Norden teknologiinriktade. Norge har infört ett antal program inom utbildningsområdet, t.ex. Ja till Europa, Initiativ för en dynamisk lokal skola, olika partnerskap med näringslivet och Ung företagsamhet. Det finns också ett antal projekt på universitetsnivå som Venture Cup och CONNECT. Precis som i de andra länderna satsar man på information och webbplatser, t.ex. VINN för start- och EEA-frågor. Några av de viktigaste aktörerna är SND (den norska industri- och utvecklingsfonden), NFR (Norges Forskningsråd) och SIVA-nätverket. Var och en av dessa aktörer driver ett antal porgram såsom Etableringsstipend, FRAMprogrammet, FORNY och SkatteFUNN. Det mesta av satsade resurser går till åtgärder för att stärka kompetensen hos blivande eller existerande företagare och i viss utsträckning till motivationsområdet. Det finns även ett ökande intresse för att arbeta med regelförenklingar. Många av insatserna riktas mot entreprenörer inom innovations- eller högteknologiska områden. Sverige lägger till entreprenörskapspolitiska åtgärder till en traditionell småföretagspolitik Sverige påbörjade utvecklingen av en småföretagspolitik redan under 1970-talet. Då bildades många av de stora aktörerna som är verksamma ännu idag, om än under andra formella namn. Småföretagspolitiken grundades från början på regionalpolitiska och arbetsmarknadsfrågeställningar. Intresset för småföretag uppstod då strukturella kriser för många av storföretagen skapade stora regionala och lokala svårigheter. 11

11 Genom åren har ett antal småföretagspolitiska åtgärder införts, främst olika finansieringsprogram, helt eller delvis offentligt finansierade. Sverige har emellertid relativt få finansiella instrument i form av bidrag. De flesta är istället olika typer av lån med större riskexponering än den ordinarie finansmarknaden är beredd att acceptera. Ett annat område som under många år visats stort intresse är forskning och utveckling och olika innovationssystem. Sverige har ett antal forskarbyar. En hel del åtgärder finns för att öka antalet avknoppningsföretag från universiteten. Det är idag också ett tilltagande intresse för området. Särskilda åtgärder med entreprenörskapspolitisk prägel är fortfarande relativt få. Sverige har Starta eget-linjen och olika webbplatser. Det finns också ett intresse för att försöka öka antalet individer som startar företag, men totalt sett har Sverige få potentiella entreprenörer. De senaste åren har intresset för entreprenörskap ökat, bl a avseende entreprenörskapsutbildning i skolorna. Mycket av det som pågår är emellertid initierat på lokal eller regional nivå. På nationell nivå är fokus snarare på innovationer och hur man ska öka överföringen av tekniska innovationer till befintliga småföretagare. I likhet med de övriga nordiska länderna försöker Sverige uppgradera sin industri. Problemet med utvärderingar Det saknas ordentliga utvärderingar i alla de nordiska länderna. Därför kan vi lika lite som någon annan ge ett bra svar på frågan om de olika åtgärdernas effekter samt effektivitet. I normalfallet är det så att den organisation som ansvarar för ett projekt eller program initierar något slags uppföljning eller utvärdering, även om de själva inte genomför den. Det oändliga problemet med småföretags- och entreprenörskapspolitik Vissa frågor inom områdena entreprenörskaps- och småföretagspolitik är av oändlig natur, eller annorlunda uttryckt, mer eller mindre omöjliga att lösa. Tre exempel på sådana frågor är administra- 12

12 tiva regler, skatter och anställningslagar. Med detta avses att oberoende vilka nivåer som finns på t.ex. skatter eller vilka anställningslagar som finns kommer de alltid att betraktas för höga eller för rigida. På väg mot en entreprenörskapspolitik några avslutande förslag: Skapa en politik grundad på entreprenörernas verkliga behov snarare än på myter. Vi kan se många exempel där det inte är uppenbart att ett projekt eller program är skapat för att möta entreprenörernas behov. Låt oss ge två exempel. One stop shops är inte nödvändigtvis något som behövs, enligt resultat av undersökningar bland entreprenörer. Det är inte heller uppenbart vilken typ av kompetens som entreprenörer saknar och som bör hanteras av offentligt finansierade konsulter. Skapa en individuell integrerad politik baserad på ett nordiskt perspektiv. Det finns några särskilda förutsättningar i de nordiska länderna som bör beaktas om en integrerad politik ska skapas. Först och främst måste man ta hänsyn till de speciella förutsättningar som råder i resp. land. De nordiska länderna är inte mindre kopior av t.ex. USA. Detta innebär bl.a. att man i större utsträckning måste öka de entreprenöriella aktiviteterna inom den offentliga sektorn, öka näringslivets andel för att skapa större värden för offentlig finansiering och att ha mer regional såväl som internationell utblick. Integrera innovations- och entreprenörskapspolitiska åtgärder. Alla länderna fokuserar på åtgärder för innovationssystem och FoUområdet. Entreprenörskapspolitiken bör därför integreras med innovationspolitik, om man beaktar de olika stadier i en utvecklingsprocess där båda dessa politikområden är verksamma. Utveckla en politik grundad på kunskap från forskarsamhället. För att skapa en integrerad politik är det av avgörande betydelse att använda kunskap från policyorienterad forskning. I denna bok ges många exempel på den ringa användningen av den kunskap som 13

13 ändå finns inom olika områden inom entreprenörskapspolitiken. Många av de problem som formulerats inom politiken är mer av typen uttalanden från olika aktörer eller myter som utvecklats i systemet. Utveckla mål som är möjliga att analysera och utvärdera. De mål som används är för generellt formulerade för att vara av något värde när man ska analysera om olika åtgärder har haft positiva effekter eller varit effektiva. Åtgärder för att förändra attityder är sannolikt viktigt i det nordiska sammanhanget. I flera studier, t.ex. GEM-rapporterna, visar de nordiska länderna ett lågt s.k. TEA-index. I viss utsträckning har detta med individers attityder och avsikter att göra. Det har befunnits vara fallet i Finland och i viss mån också i Sverige. Därför behöver varje land, möjligen med undantag för Island, en strategi för hur man ska arbeta med motivationshöjande åtgärder inom entreprenör-skapspolitiken. Öka ansträngningarna inom området administrativa regler. Om man anser detta område vara viktigt bör resurserna öka. Det är uppenbart att lite resurser investeras inom området, i förhållande till de uttalanden om hur viktigt området är för utvecklingen av småföretagssektorn och antalet entreprenörer. Lärande i systemet. Strukturen i t.ex. småföretagspolitiken är sig väldigt lik även sett under en längre period. Många av de program och projekt som finns idag har pågått i många år. Det är inte bara entreprenörskapspolitiken som varit av tilläggskaraktär, utan också småföretagspolitiken i sig. Projekt och program har lagts till medan inte särskilt många lagts ned. Vi anser att det är en brist på lärande i systemet. Det finns dessutom många liknande program i de nordiska länderna vilket ger möjlighet till att också lära av varandra. 14

14

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Den hållbara svenska modellen

Den hållbara svenska modellen Den hållbara svenska modellen - innovationskraft, förnyelse och effektivitet Redaktörer Lars Magnusson och Jan Ottosson Interaktiv forskning för arbetslivsutveckling, tillväxt och innovation: HELIX interaktiv

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober 2016 Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Umeå är som ni förstås vet - residensstad i Västerbotten, en snabbt växande stad med idag 122 000 invånare.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017 Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsdagarna 26-27 april 2017 Ett av de största problemen för tillväxt i SMF 23 procent av de svenska småföretagen anger att

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Bilaga 4. Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn

Bilaga 4. Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn Bilaga 4 Frågeformulär - Innovation inom hälsosektorn Sektion A: Allmän information A.1. Hur länge har du varit ansvarig för er organisation? (Välj endast ett alternativ) a) Mindre än 6 månader... b) 6

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer