E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 22 februari 2002 PTS-ER-2002:3 ISSN E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna FÖRFATTARE Teresia Widigs Ahlin

2

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Summary PTS regeringsuppdrag Lagstiftning och policyfrågor EG:s regelverk i Sverige och nationella policyinitiativ Initiativ inom EG på övergripande policynivå Internetuppkopplingens typ och e-handel Hinder och komplicerande faktorer Inställning till e-handel det avgörande hindret Komplicerande faktorer för e-handel Behov och möjligheter Diskussion Slutsatser Förslag Bilaga 1 Elektroniska signaturer Bilaga 2 Aktörer inom e-handelsområdet Bilaga 3 E-handelsstatistik Bilaga 4 Intervjuade organisationer och företag Bilaga 5 Litteratur Post- och telestyrelsen 1

4

5 Sammanfattning PTS fick i regleringsbrevet för år 2001, uppdraget att bevaka och rapportera om hinder för en utveckling i riktning mot ökad e-handel samt om möjligheterna att stimulera e-handel, inom i första hand PTS sektorsområde. Denna rapport redovisar uppdraget, tillsammans med rapporten Hinder för e-handel, som överlämnades till regeringen E-handel belyses ur ett brett perspektiv och innefattar inte endast rena handelstransaktioner, utan även offentlig service och myndigheters kontakter med företag och medborgare. Utredningen fokuserar på organisationers användning av e-handel. En analys av sambandet mellan Internetuppkopplingens typ och användandet av e-handel inkluderar även individer. Tillgänglighet IT Internetuppkopplingen och e-handel Typ av Internetuppkoppling (bandbredd och accessform) har samband med användning av e-handel. Av privatpersoner som använder uppringd access, har 58 procent aldrig e-handlat varor eller tjänster. Motsvarande siffra för privatpersoner som använder fast access uppgår till 33 procent. Hushåll med lägre bandbredd och uppringd access använder i mindre utsträckning tjänster där både leverans och beställning sker elektroniskt. Även företag med endast uppringd access har i mindre utsträckning köpt varor och tjänster över Internet. Det största hindret är inställningen till e-handel i organisationen För att e-handel ska tillföra mervärde, krävs att organisationerna anpassas till nya arbetssätt. Det kräver omställningstid för individer och organisation, samt ett tydligt ledarskap. Inställning och attityder till e-handel inom organisationerna är i dag det enskilt största hindret för e-handelns utveckling. Det gäller generellt för näringsliv såväl som offentlig sektor. Staten ska vara en aktiv användare av e-handel För att stimulera e-handel är statens viktigaste roll att vara föregångare i användning av IT och e-handel. Fokus bör breddas från inköpsrelaterad e-handel till att innefatta hela arbetsprocesser. 24-timmarsmyndigheten kan bli en drivkraft för ökad e-handel. Som en mer engagerad användare av e-handel bidrar staten till att skapa en intresserad och mognare attityd till e-handel, internt och externt. E-handel inom den statliga förvaltningen kan ge betydande effekter i utveckling av näringsliv och i effektivisering av myndigheternas egna verksamheter. Goda exempel på effektiv användning av e-handel och IT inom statsförvaltningen bör framhållas. Förslag ett instrument för att utveckla förutsättningarna för e-handel PTS föreslår att regeringen ger de statliga myndigheterna i uppdrag att undersöka behov och nytta av e-handel i verksamheten, samt rapportera hur e-handel utvecklas över tiden inom den egna myndigheten och inom sektorsmyndigheternas ansvarsområden. Post- och telestyrelsen 3

6

7 Summary By the Government Terms of Reference for year 2001, PTS was given the assignment of monitoring and reporting on impediments to development towards increased e-commerce and also reporting on the opportunities for stimulating e- commerce, primarily within the sector area of PTS. This document comprises the report on this assignment, together with the report Impediments to e-commerce which was submitted to the Government on 7 November E- commerce is explained from a broad perspective, including not only pure trade transactions but also public services and the contacts of authorities with businesses, citizens, etc. The investigation focuses on the use by organisations of e- commerce, but the consumer is considered from the aspect of access. Internet connection and e-commerce The form of Internet connection (bandwidth and form of access) is important for e-commerce. 58 per cent of private persons who use dial up access have never purchased goods or services with the use of e-commerce. The corresponding figure for private persons who use fixed access is 33 per cent. Households with lower bandwidth and dial up access use to a limited extent services where both supply and order take place electronically. Businesses with only dial up access have also purchased goods and services to a limited extent via the Internet. The largest impediment is the approach towards e-commerce within organisations In order to ensure that e-commerce should provide additional value, it is necessary that organisations adapt to new working methods, which requires a period of readjustment for individuals and organisations, and also a clear leadership. Approaches and attitudes towards e-commerce within organisations are today together the single greatest impediment to the development of e-commerce. This applies generally for the business and the public sectors. The State should be an active user of e-commerce In order to stimulate e-commerce, the most important role of the State is to be a pioneer in the use of IT and e-commerce. Focus should be broadened from buying-related e-commerce to include entire working processes. The 24-hour Authority can become a driving force for increased e-commerce. By increasing its involvement as a user of e-commerce the State will contribute to the establishment of a more engaged and mature attitude towards e-commerce, both internally and externally. Increased use of e-commerce on the part of the State can yield substantial benefits for the development of business and for improvements of efficiency in its own activities. Good examples of the efficient use of e-commerce and IT within the State should be highlighted. Proposal an instrument to develop the preconditions for e-commerce PTS proposes that the Government gives the State authorities an assignment, in the form of an ordinance, to investigate the needs for and benefits of e-commerce for their operations and report how e-commerce develops over time within the authorities and within the areas of responsibility of the sector authorities. Post- och telestyrelsen 5

8

9 1 PTS regeringsuppdrag 1.1 Uppdragets bakgrund I den av riksdagen beslutade propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), den s.k. IT-propositionen, fastslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. Regeringens bedömning är att e-handel är ett viktigt medel för att öka tillväxten. Statens roll är att följa utvecklingen samt att vid behov införa lagreglering. Som ett led i verkställandet av riksdagens beslut om ITpolitiken, har regeringen gett PTS ytterligare uppgifter genom verksamhetsrenarna tillgänglighet till IT och tillit till IT. PTS har vidare uppdraget att rapportera om möjligheter och eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel, inom i första hand PTS sektorsområde Syfte Syftet med utredningen är att ge svar på de tre frågorna: På vilket sätt påverkar typen av Internetuppkopplingen (bandbredd och accessform) e-handeln? Vilka hinder finns för e-handel? Vilka möjligheter finns att stimulera e-handel? Syftet har varit att identifiera de mest påtagliga hindren för e-handel, samt de hinder där statens agerande kan undanröja hindren. Syftet har också varit att identifiera möjligheter att från statens sida stimulera e-handel. 1.3 Avgränsning och definition Fokus är på organisationers användning av IT I den första rapporten som togs fram inom ramen för utredningen, betraktas hinder ur det individuella perspektivet, ur organisationens perspektiv, samt ur ett policyperspektiv. I det fortsatta arbetet har organisationsperspektivet prioriterats En vid definition används I denna rapport används begreppet e-handel med den definition som angavs i ITpropositionen. E-handel har en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. Denna utredning koncentreras främst på det svenska nationella arbetet med e- handel, och någon större genomgång av andra länders definition av e-handel har därför inte gjorts. En iakttagelse är dock att den brittiska regeringens definition överensstämmer väl med den svenska regeringens definition. Electronic commerce is the exchange of information across electronic networks, at any stage in the supply chain, whether within an organisation, between businesses, between businesses and consumers, or between the public and private sectors, whether paid or unpaid 2. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Post- och telestyrelsen 2 Post- och telestyrelsen 7

10 Det finns invändningar mot benämningen e-handel, vilken kan anses föra tankarna endast till själva inköps- eller säljförfarandet, snarare än till att i förlängningen också innefatta logistik, arbetsrutiner, tillverkningsprocesser etc. Alternativa benämningar är IT-användning, e-affärer, elektronisk affärskommunikation eller e-verksamhet. Det verkar dock som om den definition av e-handel som angavs i IT-propositionen alltjämt är aktuell, medan det snarare är själva benämningen som kan anses vara snäv. På sikt är sannolikt e-handel en integrerad del i individers och organisationers aktiviteter. Det är inte nödvändigtvis relevant att finna ett enda samlingsbegrepp som täcker alla vinklingar av det som IT-propositionen definierar som e-handel. Beroende på ur vilken synvinkel som e-handel ska analyseras, är olika begrepp att föredra. I denna rapport används e-handel, eftersom detta begrepp utnyttjas i flertalet tidigare policydokument, samt i regeringsuppdraget som ligger till grund för utredningen. Såväl den svenska som den brittiska definitionen avspeglar synsättet som präglat arbetet med denna utredning. 1.4 Metod Den största delen av informationsinsamlingen har gjorts vid personliga intervjuer med representanter för intresseorganisationer, företag och myndigheter under december 2001 och januari Ett möte för berörda myndigheter hölls den 17 januari, i syfte att informera om preliminära resultat och att ta del av deltagarnas synpunkter. Kvantitativa primärdata från AB Stelacons marknadsundersökningar om IT-användningen i svenska hushåll och företag har använts. Analysen av samband mellan typ av Internetuppkopplingen och e-handel baseras på specialbearbetningar av dessa undersökningar, gjorda på uppdrag av PTS 3. Sekundärdata i form av rapporter och propositioner har utnyttjats. 1.5 Rapportering Rapport hösten 2001: Den första rapporten inom uppdraget, Hinder för e-handel, överlämnades till regeringen den 7 november 2001, och innehöll en bred kartläggning hinder för e-handel, baserad på litteratur och diskussioner med experter. Syftet var att visa det stora antal faktorer som påverkar utveckling och utnyttjande av e-handel, och att ge en grund för det fortsatta arbetet att undersöka hindrens betydelse. Denna rapport: En ambition är, förutom att redovisa utredningens resultat, också att ge bakgrund och kontext till det arbete som pågår inom området. Därför redogörs för aktuell lagstiftning samt för myndigheter och organisationer som arbetar med frågor rörande e-handel i kapitel 2 resp. i bilaga 2. I kapitlen 3 och 4 redovisas utredningens resultat, och i kapitel 5 finns diskussion, slutsatser och förslag. I bilaga 1 presenteras ett faktaavsnitt om elektroniska signaturer och en diskussion av vissa frågor som rör området. I bilaga 3 visas en översikt över e- handelns utveckling de senaste åren. En lista över intervjuade organisationer finns i bilaga 4, medan litteraturlistan finns i bilaga 5. Denna rapport överlämnas till regeringen i samband med PTS årsredovisning, och har författats av Teresia Widigs Ahlin, PTS, och Isabella de Feudis, AB Stelacon. 3 Även företag med noll anställda, ingår i undersökningen. Post- och telestyrelsen 8

11 2 Lagstiftning och policyfrågor I detta avsnitt ges en översikt över de mest aktuella initiativen avseende e-handel på policy- och regleringsområdet. 2.1 EG:s regelverk i Sverige och nationella policyinitiativ Regeringens skrivelse till riksdagen Elektronisk handel (1997/98:190) Föredragande i dåvarande regeringen var kommunikationsminister Ines Uusmann. Syftet med skrivelsen var att ge en sammanhållen översikt över utvecklingen på området, och att ge en redogörelse för regeringens principiella inställning i dessa frågor. I skrivelsen gjordes en genomgång av pågående och planerade initiativ på de av regeringen prioriterade områdena. I skrivelsen framhölls att statens huvudsakliga uppgifter är att åstadkomma ett effektivt regelverk och samordnade offentliga aktiviteter, så att dessa bidrar till att främja en snabb utveckling och en bred användning av e-handel, samt att verka för en tillgänglig och säker teknisk infrastruktur. Eftersom det är fråga om en skrivelse, innehåller dokumentet inga lagförslag. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), Detta är den s.k. IT-propositionen, som innehåller mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. I IT-propositionen sägs att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. IT-politiken ska bidra till ökad måluppfyllelse av de allmänna politiska målen. Statens prioriterade insatser är inom områdena tillit till IT, kompetensen att använda IT, samt tillgänglighet till informationssamhällets tjänster. Därutöver redogörs för inriktningen för statens åtaganden vad avser IT-infrastrukturen. Elektronisk handel behandlas i IT-propositionen i generella ordalag. Syftet är att klargöra och kommunicera politiken på området e-handel. Vad som sägs om e- handel utgör färdriktning för fortsatt arbete och ett förtydligande av regeringens politik på området. Regeringen anser e-handel vara ett viktigt medel för tillväxt. Begreppet e-handel ges en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. Målet är att ta tillvara de tillväxtmöjligheter som e-handel kan skapa. Det är marknaden som ska driva utvecklingen av e- handel. Statens roll är att följa utvecklingen, samt vid behov införa lagreglering. I de fall reglering är nödvändig ska den vara internationellt baserad och teknikoberoende. Regeringen avser att verka för ökad information och att stärka förtroendet för e-handel bland konsumenter och små och medelstora företag. E- handel inom offentlig sektor ska prioriteras, då staten anses kunna driva på utvecklingen genom att vara föregångare. Vidare framhålls att regeringen har en viktig roll i att samordna de offentliga aktiviteterna och att utveckla en samlad politik för e-handel. Marknadens parter ska uppmuntras att finna lösningar som stimulerar till en ökad användning av e-handel samt främjar tillit och tillgänglighet. Post- och telestyrelsen 9

12 Proposition Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m.m. (1999/2000:117) En ny lag om s.k. kvalificerade elektroniska signaturer trädde i kraft den 1 januari Lagens syfte är att införliva EG-direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG). Lagen innehåller regler om krav på, tillsyn över, och skadeståndsansvar för den som utfärdar certifikat för elektroniska signaturer till allmänheten, om certifikaten anges ha en viss säkerhetsnivå. Sådana certifikat kallas i lagen för kvalificerade certifikat, vilka ges en särställning. Lagens regler omfattar inte certifikat som utfärdas inom s.k. slutna system. Lagen reglerar inte heller frågor om ingående eller giltighet av avtal. Post- och telestyrelsen har givits i uppgift att vara tillsynsmyndighet. Proposition Offentlig upphandling i informationssamhället (1999/2000:128) Ändringarna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling trädde i kraft den 1 januari Upphandlande enheter får möjlighet att tillåta att anbud och anbudsansökningar lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt. Även telefonitjänster, oavsett värde, omfattas av upphandlingsreglerna. En ny upphandlingsform för upphandling under tröskelvärdena, urvalsupphandling, som innebär att alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, och den upphandlande enheten bjuder in vissa av de sökande att lämna anbud. En enhet som använder förenklad upphandling - med några begränsade undantag ska alltid annonsera upphandlingen i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig, eller annonsera på annat sätt som leder till effektiv konkurrens. Vid urvalsupphandling ska enheten alltid annonsera ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. Departementspromemoria DS 2001:13. Genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster. Promemorian utgör resultatet av en interdepartemental arbetsgrupps arbete med att ta fram förslag på hur direktivet ska genomföras. Den innehåller förslag som syftar till att genomföra ett EG-direktiv om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den gemensamma marknaden (e-handelsdirektivet). Direktivet föreslås till största delen bli genomfört genom en ny lag, lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. Härvid avses, i stort sett, varje aktivitet på Internet med någon ekonomisk innebörd. Det direktiv, som i promemorian föreslås genomföras genom en ny lag, innebär att ursprungslandsprincipen ska gälla som utgångspunkt för informationssamhällets tjänster. Principen innebär en skyldighet för varje medlemsstat att tillse att tjänsteleverantörer som är etablerade i det egna landet lever upp till de krav som följer av nationell lagstiftning och gemenskapsrätten. Inom det samordnade regelområdet ska svensk rätt gälla för de informationssamhällets tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer med etableringsort i Sverige, även om tjänsterna helt eller delvis riktar sig mot tjänstemottagare i någon annan stat inom EES. Direktivet om informationssamhällets tjänster (e-handelsdirektivet) i korthet Ingen medlemsstat får vidta åtgärder för att hindra en informationssamhällets tjänst som lagligt tillhandahålls av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan Post- och telestyrelsen 10

13 medlemsstat. Direktivförslaget innebär inga nya regler på den internationella privaträttens område. Direktivförslaget innehåller även regler om vilken information en tjänsteleverantör ska tillhandahålla om sig själv och sin verksamhet, hur avtal ingås och om de varor och tjänster som denne tillhandahåller. Tjänsteleverantörer ska också tillse att bekräftelse på en beställning skickas elektroniskt till beställaren. Enligt direktivet ska medlemsstaterna också tillse att det är tillåtet att sluta avtal i elektronisk form. En central fråga i direktivet är regler om mellanhändernas ansvarsfrihet. Medlemsstaterna får inte ålägga mellanhänder straff- och skadeståndsrättligt ansvar för information de inte själva kan kontrollera. Ansvarsfrihetsreglerna gäller för sådan information som enbart vidarebefordras eller cachas (cachning innebär tillfällig automatisk mellanlagring). Departementspromemorian kommer att följas upp av en proposition till riksdagen. Se även E-handelsdirektivet (DS 2001:13). Utredningen om elektronisk kommunikation (N 2001:07) Bakgrunden till utredningen är enligt regeringen behovet av att se över lagstiftningen, de politiska målen och myndighetsstrukturen med anledning av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen, samt nya EG-direktiv och EG-beslut som kommer att antas under det närmaste året. Elektronisk kommunikation behandlas för närvarande i första hand inom politikområdena tele-, IT- och mediepolitik. En särskild utredare har fått i uppdrag att se över de politiska målen inom området för elektronisk kommunikation. Arbetet ska bedrivas mot bakgrund av såväl den tekniska och marknadsmässiga utveckling som skett inom området, som de rättsakter som kommer att antas inom Europeiska unionen. Utredaren ska analysera lagstiftningen inom området, och föreslå sådan ny lagstiftning som behövs, med inriktning på en horisontell och samordnad reglering av elektronisk kommunikationsinfrastruktur och elektroniska kommunikationstjänster. Uppdraget omfattar inte förslag till grundlagsändringar. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december I utredningsdirektivet sägs inget specifikt om e-handel. Direktivet kan dock ändå sägas vara relaterat till e-handel, då elektronisk kommunikation är en nödvändig förutsättning för e-handel. 2.2 Initiativ inom EG på övergripande policynivå Handlingsplanen eeurope Syftet med handlingsplanen är att göra europeiska unionen och dess medlemsstater online. Handlingsplanen eeurope fastslogs vid europeiska rådet i Feira den juni eeurope är ett politiskt dokument framtaget av generaldirektoratet för Informationssamhället tjänster. Handlingsplanen innehåller egentligen inga nya initiativ, utan är ett samlingsdokument med redogörelser och slutdatum Post- och telestyrelsen 11

14 för olika initiativ på EU-området. Handlingsplanen kan sägas vara ett sätt att driva på genomförandet av EG-direktiv i medlemsstaterna. Vidare pekas ett antal viktiga områden ut där enskilda aktörer har en viktig roll att spela, exempelvis inom självreglering/egenåtgärder. I princip alla frågor inom eeurope berör e- handel. Följande åtgärder framhålls dock som specifika: Inre marknad för e-handel ska vara genomförd senast år 2000 Upphovsrättsdirektivet, distansförsäljning av finansiella tjänster, e-pengar och jurisdiktion ska vara antaget av parlamentet och rådet senast år 2000 Elektroniska offentliga upphandlingar - genomfört snarast år 2001 Stimulering av självreglering/egenåtgärder - slutet av år 2000 Satsningar på små och medelstora företag - arbete ska ske EU toppdomän - genomförd senast år 2000 Elektroniska marknadsplatser för offentlig upphandling slutet av år 2001 Ändringar i sjätte momsdirektivet - snarast möjligt år 2001 Arbetet med eeurope pågår i viss mån fortfarande, bl.a. genomförs uppföljning av mål på EU-nivå E-handelsrelaterade EG-direktiv och självregleringsinitiativ internationellt. I tabellen beskrivs relaterade direktiv i korthet (pågående och nyligen avslutade) samt departement med huvudansvarar för förhandlingar och genomförande. Tabell 1: Relevanta EG-direktiv och självregleringsinitiativ internationellt Område Aktivitet Ansvarigt departement i Sverige Elektronisk kommunikation EG-kommissionen inledde hösten 1999 en översyn av regelverket och antog den 12 juli 2000 ett förslag till nytt regelverk för elektroniska kommunikationer bestående av följande direktiv: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om: - ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 393 slutlig (ramdirektivet), - auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 386 slutlig (auktorisationsdirektivet), - tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning, KOM (2000) 384 slutlig (tillträdesdirektivet), Näringsdepartementet Post- och telestyrelsen 12

15 - samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 392 slutlig (USO-direktivet), - behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation, KOM (2000) 385 slutlig (dataskyddsdirektivet). Jurisdiktion Dataskydd Skatter Tull Skydd för immateriella rättigheter Översyn av Romkonventionens regler. EG-förordning om lagvalsregler på det utomobligatoriska området, d.v.s. för tvister som inte grundar sig på avtal (Rom II). Rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande av domar på privaträttens område ( Bryssel I-förordningen ). Förordningen träder i kraft den 1/ och ersätter då inom sitt tillämpningsområde Brysselkonventionen. EG-direktiv i kraftträdande 1998, Safe Harbour, accepterat i juli Sjätte momsdirektivet förslag från kommissionen i maj år 2000: Förslag till ändringar berör vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Departementspromemoria planeras till hösten 2002 och proposition till våren WTO avtal om tullfrihet. Kommande WTO-runda Upphovsrättsdirektivet. En departementspromemoria kommer att presenteras under våren Justitiedepartementet Justitiedepartementet Finansdepartementet Utrikesdepartementet Justitiedepartementet Säkerhet EG-direktiv elektroniska signaturer Näringsdepartementet Inre marknaden Direktivet om informationssamhällets tjänster (e-handelsdirektivet). En proposition kommer att överlämnas till riksdagen under år Näringsdepartementet (samordningsansvar) Post- och telestyrelsen 13

16 Otillbörligt innehåll Internet action plan m.m. Näringsdepartementet m.fl. Domännamn Förslag från kommissionen på Toppdomänen eu Näringsdepartementet Betalningar, finansiella tjänster Konsumentskydd Direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster Översyn av Brysselkonventionen, uppföranderegler, alternativa tvistelösningsförfaranden online Finansdepartementet Justitiedepartementet Fördelning av arbetet med e-handel Sverige: E-handel rör många olika sakområden, och utgångspunkten är att e- handel inte ska betraktas som en separat företeelse. Ansvaret för regelverk och åtgärder har således fördelats på de departement som ansvarar för ordinarie sakfråga. Figur 1 nedan, visar en schematisk bild av arbetsfördelning under nuvarande regering och departementsindelning. Under regeringen Bildt låg samordningsansvaret för IT-frågor på Statsrådsberedningen. Efter valet placerades IT-samordningen på Kommunikationsdepartementet. Under nuvarande regering är samordningsansvaret placerat på Näringsdepartementet. Kommande val och regeringsombildningar kan innebära förändringar. Det är statsministern som ansvarar för organisationen av departementen. Syftet med figuren är inte att återge en komplett bild av svensk statsförvaltning, utan att ge en ökad förståelse för hur arbetet med policyfrågor rörande e-handel bedrivs. Det bör i framhållas att viktigt arbete med e-handelsfrågor pågår inom betydligt fler myndigheter och organisationer som än vad som framgår i nedanstående bild. En närmare beskrivning av ytterligare aktörer återfinns i bilaga 2. EU: För att kunna bilda sig en uppfattning av hur arbetet med policy- och regleringsfrågor bedrivs på EU-nivå, redogörs här i grova drag för hur arbetet är organiserat. Även inom Kommissionen är arbetet med e-handel fördelat på ett antal generaldirektorat. Direktoratet för informationssamhällets tjänster har samordningsansvar och ansvaret att driva på Kommissionens arbete med e- handel. Som tidigare har nämnts, är utgångspunkten för regeringens e-handelspolitik att eventuell reglering ska vara internationellt baserad. Merparten av pågående projekt sker på EU-nivå. Kraftigt förenklat kan EU-arbetet rörande e-handel beskrivas enligt följande: Kommissionen som har förslagsrätt tar fram ett direktivförslag och frågorna behandlas därefter i rådet på medlemsstatsnivå. Representanter för ansvarigt departement och myndighet deltar i förhandlingsarbetet. Frågorna bereds internt i regeringskansliet med berörda departement, och under förhandlingarna stäms arbetet av med riksdagen. När ett direktiv är antaget av rådet och Post- och telestyrelsen 14

17 parlamentet, ska det införlivas i nationell lagstiftning, vilket resulterar i en proposition till riksdagen med förslag på hur genomförandet ska ske. Ibland anpassas den svenska lagstiftningen genom en ny lag, och i andra fall genom ändringar i befintliga lagar. Riksdagen har alltid möjlighet att ändra i regeringens förslag. OECD: Arbetet med e-handel inom OECD (Organisation for economic cooperation and development) är fördelat på olika kommittéer och undergrupper. Telekommunikation, informationsteknik, IT-säkerhet, IT-statistik, skatter, konkurrens och småföretagsfrågor är exempel på områden som OECD:s kommittéer och undergrupper arbetar med. Ansvarigt departement resp. myndighet deltar som representanter för Sverige. Kommittén ICCP (Industry Committee for Information, Computer and Communications Policy) behandlar tele- och IT-frågor. E-handelsrelaterade arbetsgrupper under ICCP är WPISP (Working Party on Information Security and Privacy), WPIIS (Working Party on Indicators for the Information Society) och WPIE (Working Party on Information Economy). OECD har, och kommer även fortsättningsvis att ha, en mycket viktig roll när det gäller frågor relaterade till e-handel, eftersom organisationen agerar på global nivå. OECD har omfattande utredningsresurser och antalet medlemsländer är betydligt fler än EU:s. USA, Japan, Kanada m.fl. ingår, vilka ligger långt fram inom ITområdet. Det finns flera exempel på av OECD uppmärksammade frågor, som sedermera anammats av EU-kommissionen. Post- och telestyrelsen 15

18 Figur 1: Arbetet med policyfrågor på e-handelsområdet Mellanstatlig nivå OECD Olika kommittéer för IT, skatter, konkurrens, näringsliv m.m. behandlar e-handelsrelaterade frågor genom bl.a. projekt i olika undergrupper såsom WPIE, WPIIS WPISP EU Aktuella direktorat: Informationssamhällets tjänster, Inre Marknaden, Skatter m.fl. WTO Avtal om tull, standarder etc skall anpassas till e-handel FN Internationell rätt UNCiTRAL Regeringsnivå Regeringen Regeringskansliet: departement med ansvar för strategiska e-handelsfrågor Näringsdep. Sakansvar för Tele, ITsäkerhet och infrastruktur Näringslivsfrågor (små och medelstora företag) Konkurrensfrågor Regionalpolitik Samordning av e- handelsfrågorna i RK: Justitiedep. Immaterialrätt Offentlig sektors ITanvändning Konsumentfrågor Internationell privaträtt Process och straffrätt Köp- och avtalsrätt Utrikesdep. Handelspolitik (WTO m.m.) Transatlantfrågor EU: Inre marknadsfrågor, EU-samordning Främjande av IT (Bilden av Sverige som ledande IT-nation internationellt) Finansdep. Skattefrågor (moms m.m.) Offentlig upphandling IT-kommissionen IT-rättsliga observatoriet Myndighetsnivå Myndigheter med ansvar för strategiska frågor rörande e-handel PTS E-handel: : tillsyn KKV Konkurrens- KOV Konsument- Statskontoret Myndigheters IT- Kammarkollegiet Kommerskollegium Finansinsp. Finansiella tele, tillit och påverkan vid e- skydd och användning Internethandel Handelshinder tjänster på tillgänglighet till IT handel information vid e-handel 24-timmars myndigheter för staten WTO m.m. Internet Branschorganisationer och andra organiserade aktörsinitiativ påområdet nationellt och internationellt: Svenskt Näringsliv näringsliv GEA IT- Företagen ICC Sveriges Int. E-handels- konsumentråd handelskammaren kammaren HUI Transatlantic Consumer Dialogue Bankföreningen Kommunförbundet Global Business Dialogue Transatlantic Business Dialogue Post- och telestyrelsen 16

19 2.2.4 Policyfrågor i andra länder E-handel anses kunna vara ett bidragande medel för att skapa EU:s inre marknad, men anses även kunna bidra till välfärd globalt. Såväl offentliga som privata organ (exempel på det senare är branschorganisationer och multinationella företag) verkar internationellt för olika former av överenskommelser för att underlätta e- handel över gränserna. Erfarenhetsutbyte och olika former av s.k. benchmarking, är andra medel att stimulera utvecklingen. De flesta länders regeringar och myndigheter är aktiva i arbetet med att utveckla förutsättningarna för e-handel. Frågan är prioriterad inom de flesta industrialiserade länder. Sverige anses ligga väl till internationellt sett, både när det gäller förutsättningar, som t.ex. antal Internetanslutningar per capita, och policyfrågor. Sverige anses också ha en lång tradition när det gäller egenåtgärder och självreglering, vilket innebär att förutsättningarna för framtida initiativ på detta område är goda. Andra länder, exempelvis inom EU, har inte samma erfarenheter av detta, då man mer har förlitat sig på lagstiftning. Utvecklingen på e-handelsområdet går snabbt, varför lagstiftning riskerar att bli omodern. Självreglering kan på ett enklare sätt anpassas till en föränderlig omvärld. Ett flertal av OECD: s medlemsländers regeringar, t.ex. USA:s, Storbritanniens, Frankrikes och Irlands, har publicerat rapporter för att framhålla vikten av e- handel och behovet av samordnade insatser. I Sverige har regeringen valt att lämna en proposition till riksdagen om inriktningen på IT-politiken, som kan sägas vara ett liknande dokument. En stor del av övriga områden i IT-propositionen är ju även förutsättningar för e-handel. Därtill har Näringsdepartementet och IT-kommissionen producerat specifika skrifter rörande e-handel, t.ex. En samlad politik för e-handel och Självreglering av elektroniska affärer (IT-kommissionen). Jämförelser mellan länder bör hanteras med viss försiktighet, p.g.a. skiftande förutsättningar och olika sätt att beskriva området. I korthet behandlar de flesta policydokument följande områden: Tabell 2: E-handel: de viktigaste policyområdena Insatser för att stimulera användningen och ta bort hinder Spridning Näringslivsklimat Infrastruktur Lyfta fram bra exempel, Konkurrens förebilder Autenticering, certifiering Kompetens/utbildning Skatter Betalningar (elektroniskt) Små och medelstora företag Handel och affärer Konsumentskydd Standarder och upphovsrätt Integritetsfrågor Källa: Fritt översatt OECD När olika länder jämförs avseende initiativ på policyområdet, är det viktigt att hålla i åtanke att många länder, trots harmoniserad lagstiftning och internationella överenskommelser, har kommit olika långt i arbetet och har olika förutsättningar för att kunna utnyttja e-handel som ett medel för tillväxt. Post- och telestyrelsen 17

20 3 Internetuppkopplingens typ och e-handel Bandbredd och accessform har betydelse för e-handeln, men även datorns kapacitet har betydelse för vilka tjänster som kan användas via Internet. I takt med att webbplatserna blir alltmer multimedialt avancerade, behövs också mer kraft i datorerna. I detta avsnitt redovisas en analys av bl.a. sambandet mellan typ av Internetuppkoppling och användning av e-handel och andra Internettjänster, baserade på kvantitativa data från AB Stelacon, år Analysen visar att direkt e-handel används i mindre utsträckning vid modemaccess. Vad hushållen använder Internet till skiljer sig åt, beroende på vilken accessform hushållet har. När det gäller företags e-handel över Internet är det mindre skillnader. En förklaring till detta kan vara att de företag som mest frekvent använder e-handel gör detta med hjälp av EDI 4, vilket inte ingår i denna undersökning. Tillgång till Internet i hemmet har stor betydelse för hur ofta hushållen e-handlar. Samtidigt visar diagram 1 att e-handel till konsument ännu är en relativt marginell företeelse. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% aldrig e-handlat e-handlat 1 gång e-handlat 2 ggr e-handlat 3-4 ggr e-handlat mer än 5 ggr 30% 20% 10% 0% Samtliga hushåll Hushåll med tillgång till Internet i hemmet Hushåll utan Internet i hemmet Diagram 1: Andel privatpersoner som har köpt varor och tjänster via Internet, år 2001 Av privatpersoner med tillgång till uppringd access, har 58 procent aldrig e-handlat varor eller tjänster. Motsvarande andel för privatpersoner med fast access, uppgår till 33 procent. Av privatpersoner med uppringd access, har 26 procent e-handlat varor och tjänster fler än 3 gånger. Motsvarande siffra för privatpersoner med fast access uppgår till 36 procent. Se diagram 2 nedan. 4 Electronic Data Interchange, ett protokoll för dataöverföring, se även bilaga 3. Post- och telestyrelsen 18

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Juridik Inköp IT Ekonomi Kommunala

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

PuL och ny dataskyddsförordning. Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015

PuL och ny dataskyddsförordning. Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015 PuL och ny dataskyddsförordning Nätverksträff Informationssäkerhet i fokus 4 maj 2015 Om företaget Hos Transcendent Group möter du erfarna konsulter inom governance, risk and compliance. Våra tjänster

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se Handläggare: 2013-06-03 Yttrande Camilla Jönsson 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org N2013/2375/ITP Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 NEA Nätverket för elektroniska affärer Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 Förord Denna NEA-rapport handlar om viktiga av EU-kommissionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden Regeringsbeslut II:16 Utrikesdepartementet 2013-12-19 UF2013/76341/UD/FIM (delvis) UF2013/78269/UD/FIM Exportkreditnämnden Box 3064 10361 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer