E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 22 februari 2002 PTS-ER-2002:3 ISSN E-handel och statens instrument för att utveckla förutsättningarna FÖRFATTARE Teresia Widigs Ahlin

2

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Summary PTS regeringsuppdrag Lagstiftning och policyfrågor EG:s regelverk i Sverige och nationella policyinitiativ Initiativ inom EG på övergripande policynivå Internetuppkopplingens typ och e-handel Hinder och komplicerande faktorer Inställning till e-handel det avgörande hindret Komplicerande faktorer för e-handel Behov och möjligheter Diskussion Slutsatser Förslag Bilaga 1 Elektroniska signaturer Bilaga 2 Aktörer inom e-handelsområdet Bilaga 3 E-handelsstatistik Bilaga 4 Intervjuade organisationer och företag Bilaga 5 Litteratur Post- och telestyrelsen 1

4

5 Sammanfattning PTS fick i regleringsbrevet för år 2001, uppdraget att bevaka och rapportera om hinder för en utveckling i riktning mot ökad e-handel samt om möjligheterna att stimulera e-handel, inom i första hand PTS sektorsområde. Denna rapport redovisar uppdraget, tillsammans med rapporten Hinder för e-handel, som överlämnades till regeringen E-handel belyses ur ett brett perspektiv och innefattar inte endast rena handelstransaktioner, utan även offentlig service och myndigheters kontakter med företag och medborgare. Utredningen fokuserar på organisationers användning av e-handel. En analys av sambandet mellan Internetuppkopplingens typ och användandet av e-handel inkluderar även individer. Tillgänglighet IT Internetuppkopplingen och e-handel Typ av Internetuppkoppling (bandbredd och accessform) har samband med användning av e-handel. Av privatpersoner som använder uppringd access, har 58 procent aldrig e-handlat varor eller tjänster. Motsvarande siffra för privatpersoner som använder fast access uppgår till 33 procent. Hushåll med lägre bandbredd och uppringd access använder i mindre utsträckning tjänster där både leverans och beställning sker elektroniskt. Även företag med endast uppringd access har i mindre utsträckning köpt varor och tjänster över Internet. Det största hindret är inställningen till e-handel i organisationen För att e-handel ska tillföra mervärde, krävs att organisationerna anpassas till nya arbetssätt. Det kräver omställningstid för individer och organisation, samt ett tydligt ledarskap. Inställning och attityder till e-handel inom organisationerna är i dag det enskilt största hindret för e-handelns utveckling. Det gäller generellt för näringsliv såväl som offentlig sektor. Staten ska vara en aktiv användare av e-handel För att stimulera e-handel är statens viktigaste roll att vara föregångare i användning av IT och e-handel. Fokus bör breddas från inköpsrelaterad e-handel till att innefatta hela arbetsprocesser. 24-timmarsmyndigheten kan bli en drivkraft för ökad e-handel. Som en mer engagerad användare av e-handel bidrar staten till att skapa en intresserad och mognare attityd till e-handel, internt och externt. E-handel inom den statliga förvaltningen kan ge betydande effekter i utveckling av näringsliv och i effektivisering av myndigheternas egna verksamheter. Goda exempel på effektiv användning av e-handel och IT inom statsförvaltningen bör framhållas. Förslag ett instrument för att utveckla förutsättningarna för e-handel PTS föreslår att regeringen ger de statliga myndigheterna i uppdrag att undersöka behov och nytta av e-handel i verksamheten, samt rapportera hur e-handel utvecklas över tiden inom den egna myndigheten och inom sektorsmyndigheternas ansvarsområden. Post- och telestyrelsen 3

6

7 Summary By the Government Terms of Reference for year 2001, PTS was given the assignment of monitoring and reporting on impediments to development towards increased e-commerce and also reporting on the opportunities for stimulating e- commerce, primarily within the sector area of PTS. This document comprises the report on this assignment, together with the report Impediments to e-commerce which was submitted to the Government on 7 November E- commerce is explained from a broad perspective, including not only pure trade transactions but also public services and the contacts of authorities with businesses, citizens, etc. The investigation focuses on the use by organisations of e- commerce, but the consumer is considered from the aspect of access. Internet connection and e-commerce The form of Internet connection (bandwidth and form of access) is important for e-commerce. 58 per cent of private persons who use dial up access have never purchased goods or services with the use of e-commerce. The corresponding figure for private persons who use fixed access is 33 per cent. Households with lower bandwidth and dial up access use to a limited extent services where both supply and order take place electronically. Businesses with only dial up access have also purchased goods and services to a limited extent via the Internet. The largest impediment is the approach towards e-commerce within organisations In order to ensure that e-commerce should provide additional value, it is necessary that organisations adapt to new working methods, which requires a period of readjustment for individuals and organisations, and also a clear leadership. Approaches and attitudes towards e-commerce within organisations are today together the single greatest impediment to the development of e-commerce. This applies generally for the business and the public sectors. The State should be an active user of e-commerce In order to stimulate e-commerce, the most important role of the State is to be a pioneer in the use of IT and e-commerce. Focus should be broadened from buying-related e-commerce to include entire working processes. The 24-hour Authority can become a driving force for increased e-commerce. By increasing its involvement as a user of e-commerce the State will contribute to the establishment of a more engaged and mature attitude towards e-commerce, both internally and externally. Increased use of e-commerce on the part of the State can yield substantial benefits for the development of business and for improvements of efficiency in its own activities. Good examples of the efficient use of e-commerce and IT within the State should be highlighted. Proposal an instrument to develop the preconditions for e-commerce PTS proposes that the Government gives the State authorities an assignment, in the form of an ordinance, to investigate the needs for and benefits of e-commerce for their operations and report how e-commerce develops over time within the authorities and within the areas of responsibility of the sector authorities. Post- och telestyrelsen 5

8

9 1 PTS regeringsuppdrag 1.1 Uppdragets bakgrund I den av riksdagen beslutade propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), den s.k. IT-propositionen, fastslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. Regeringens bedömning är att e-handel är ett viktigt medel för att öka tillväxten. Statens roll är att följa utvecklingen samt att vid behov införa lagreglering. Som ett led i verkställandet av riksdagens beslut om ITpolitiken, har regeringen gett PTS ytterligare uppgifter genom verksamhetsrenarna tillgänglighet till IT och tillit till IT. PTS har vidare uppdraget att rapportera om möjligheter och eventuella hinder för en utveckling i riktning mot en ökad elektronisk handel, inom i första hand PTS sektorsområde Syfte Syftet med utredningen är att ge svar på de tre frågorna: På vilket sätt påverkar typen av Internetuppkopplingen (bandbredd och accessform) e-handeln? Vilka hinder finns för e-handel? Vilka möjligheter finns att stimulera e-handel? Syftet har varit att identifiera de mest påtagliga hindren för e-handel, samt de hinder där statens agerande kan undanröja hindren. Syftet har också varit att identifiera möjligheter att från statens sida stimulera e-handel. 1.3 Avgränsning och definition Fokus är på organisationers användning av IT I den första rapporten som togs fram inom ramen för utredningen, betraktas hinder ur det individuella perspektivet, ur organisationens perspektiv, samt ur ett policyperspektiv. I det fortsatta arbetet har organisationsperspektivet prioriterats En vid definition används I denna rapport används begreppet e-handel med den definition som angavs i ITpropositionen. E-handel har en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. Denna utredning koncentreras främst på det svenska nationella arbetet med e- handel, och någon större genomgång av andra länders definition av e-handel har därför inte gjorts. En iakttagelse är dock att den brittiska regeringens definition överensstämmer väl med den svenska regeringens definition. Electronic commerce is the exchange of information across electronic networks, at any stage in the supply chain, whether within an organisation, between businesses, between businesses and consumers, or between the public and private sectors, whether paid or unpaid 2. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Post- och telestyrelsen 2 Post- och telestyrelsen 7

10 Det finns invändningar mot benämningen e-handel, vilken kan anses föra tankarna endast till själva inköps- eller säljförfarandet, snarare än till att i förlängningen också innefatta logistik, arbetsrutiner, tillverkningsprocesser etc. Alternativa benämningar är IT-användning, e-affärer, elektronisk affärskommunikation eller e-verksamhet. Det verkar dock som om den definition av e-handel som angavs i IT-propositionen alltjämt är aktuell, medan det snarare är själva benämningen som kan anses vara snäv. På sikt är sannolikt e-handel en integrerad del i individers och organisationers aktiviteter. Det är inte nödvändigtvis relevant att finna ett enda samlingsbegrepp som täcker alla vinklingar av det som IT-propositionen definierar som e-handel. Beroende på ur vilken synvinkel som e-handel ska analyseras, är olika begrepp att föredra. I denna rapport används e-handel, eftersom detta begrepp utnyttjas i flertalet tidigare policydokument, samt i regeringsuppdraget som ligger till grund för utredningen. Såväl den svenska som den brittiska definitionen avspeglar synsättet som präglat arbetet med denna utredning. 1.4 Metod Den största delen av informationsinsamlingen har gjorts vid personliga intervjuer med representanter för intresseorganisationer, företag och myndigheter under december 2001 och januari Ett möte för berörda myndigheter hölls den 17 januari, i syfte att informera om preliminära resultat och att ta del av deltagarnas synpunkter. Kvantitativa primärdata från AB Stelacons marknadsundersökningar om IT-användningen i svenska hushåll och företag har använts. Analysen av samband mellan typ av Internetuppkopplingen och e-handel baseras på specialbearbetningar av dessa undersökningar, gjorda på uppdrag av PTS 3. Sekundärdata i form av rapporter och propositioner har utnyttjats. 1.5 Rapportering Rapport hösten 2001: Den första rapporten inom uppdraget, Hinder för e-handel, överlämnades till regeringen den 7 november 2001, och innehöll en bred kartläggning hinder för e-handel, baserad på litteratur och diskussioner med experter. Syftet var att visa det stora antal faktorer som påverkar utveckling och utnyttjande av e-handel, och att ge en grund för det fortsatta arbetet att undersöka hindrens betydelse. Denna rapport: En ambition är, förutom att redovisa utredningens resultat, också att ge bakgrund och kontext till det arbete som pågår inom området. Därför redogörs för aktuell lagstiftning samt för myndigheter och organisationer som arbetar med frågor rörande e-handel i kapitel 2 resp. i bilaga 2. I kapitlen 3 och 4 redovisas utredningens resultat, och i kapitel 5 finns diskussion, slutsatser och förslag. I bilaga 1 presenteras ett faktaavsnitt om elektroniska signaturer och en diskussion av vissa frågor som rör området. I bilaga 3 visas en översikt över e- handelns utveckling de senaste åren. En lista över intervjuade organisationer finns i bilaga 4, medan litteraturlistan finns i bilaga 5. Denna rapport överlämnas till regeringen i samband med PTS årsredovisning, och har författats av Teresia Widigs Ahlin, PTS, och Isabella de Feudis, AB Stelacon. 3 Även företag med noll anställda, ingår i undersökningen. Post- och telestyrelsen 8

11 2 Lagstiftning och policyfrågor I detta avsnitt ges en översikt över de mest aktuella initiativen avseende e-handel på policy- och regleringsområdet. 2.1 EG:s regelverk i Sverige och nationella policyinitiativ Regeringens skrivelse till riksdagen Elektronisk handel (1997/98:190) Föredragande i dåvarande regeringen var kommunikationsminister Ines Uusmann. Syftet med skrivelsen var att ge en sammanhållen översikt över utvecklingen på området, och att ge en redogörelse för regeringens principiella inställning i dessa frågor. I skrivelsen gjordes en genomgång av pågående och planerade initiativ på de av regeringen prioriterade områdena. I skrivelsen framhölls att statens huvudsakliga uppgifter är att åstadkomma ett effektivt regelverk och samordnade offentliga aktiviteter, så att dessa bidrar till att främja en snabb utveckling och en bred användning av e-handel, samt att verka för en tillgänglig och säker teknisk infrastruktur. Eftersom det är fråga om en skrivelse, innehåller dokumentet inga lagförslag. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86), Detta är den s.k. IT-propositionen, som innehåller mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken. I IT-propositionen sägs att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. IT-politiken ska bidra till ökad måluppfyllelse av de allmänna politiska målen. Statens prioriterade insatser är inom områdena tillit till IT, kompetensen att använda IT, samt tillgänglighet till informationssamhällets tjänster. Därutöver redogörs för inriktningen för statens åtaganden vad avser IT-infrastrukturen. Elektronisk handel behandlas i IT-propositionen i generella ordalag. Syftet är att klargöra och kommunicera politiken på området e-handel. Vad som sägs om e- handel utgör färdriktning för fortsatt arbete och ett förtydligande av regeringens politik på området. Regeringen anser e-handel vara ett viktigt medel för tillväxt. Begreppet e-handel ges en vid innebörd och inbegriper alla situationer där parter utväxlar affärsinformation via olika former av elektronisk kommunikation och där minst en part har ett ekonomiskt intresse av kommunikationen. Målet är att ta tillvara de tillväxtmöjligheter som e-handel kan skapa. Det är marknaden som ska driva utvecklingen av e- handel. Statens roll är att följa utvecklingen, samt vid behov införa lagreglering. I de fall reglering är nödvändig ska den vara internationellt baserad och teknikoberoende. Regeringen avser att verka för ökad information och att stärka förtroendet för e-handel bland konsumenter och små och medelstora företag. E- handel inom offentlig sektor ska prioriteras, då staten anses kunna driva på utvecklingen genom att vara föregångare. Vidare framhålls att regeringen har en viktig roll i att samordna de offentliga aktiviteterna och att utveckla en samlad politik för e-handel. Marknadens parter ska uppmuntras att finna lösningar som stimulerar till en ökad användning av e-handel samt främjar tillit och tillgänglighet. Post- och telestyrelsen 9

12 Proposition Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m.m. (1999/2000:117) En ny lag om s.k. kvalificerade elektroniska signaturer trädde i kraft den 1 januari Lagens syfte är att införliva EG-direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG). Lagen innehåller regler om krav på, tillsyn över, och skadeståndsansvar för den som utfärdar certifikat för elektroniska signaturer till allmänheten, om certifikaten anges ha en viss säkerhetsnivå. Sådana certifikat kallas i lagen för kvalificerade certifikat, vilka ges en särställning. Lagens regler omfattar inte certifikat som utfärdas inom s.k. slutna system. Lagen reglerar inte heller frågor om ingående eller giltighet av avtal. Post- och telestyrelsen har givits i uppgift att vara tillsynsmyndighet. Proposition Offentlig upphandling i informationssamhället (1999/2000:128) Ändringarna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling trädde i kraft den 1 januari Upphandlande enheter får möjlighet att tillåta att anbud och anbudsansökningar lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt. Även telefonitjänster, oavsett värde, omfattas av upphandlingsreglerna. En ny upphandlingsform för upphandling under tröskelvärdena, urvalsupphandling, som innebär att alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, och den upphandlande enheten bjuder in vissa av de sökande att lämna anbud. En enhet som använder förenklad upphandling - med några begränsade undantag ska alltid annonsera upphandlingen i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig, eller annonsera på annat sätt som leder till effektiv konkurrens. Vid urvalsupphandling ska enheten alltid annonsera ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. Departementspromemoria DS 2001:13. Genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster. Promemorian utgör resultatet av en interdepartemental arbetsgrupps arbete med att ta fram förslag på hur direktivet ska genomföras. Den innehåller förslag som syftar till att genomföra ett EG-direktiv om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den gemensamma marknaden (e-handelsdirektivet). Direktivet föreslås till största delen bli genomfört genom en ny lag, lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. Härvid avses, i stort sett, varje aktivitet på Internet med någon ekonomisk innebörd. Det direktiv, som i promemorian föreslås genomföras genom en ny lag, innebär att ursprungslandsprincipen ska gälla som utgångspunkt för informationssamhällets tjänster. Principen innebär en skyldighet för varje medlemsstat att tillse att tjänsteleverantörer som är etablerade i det egna landet lever upp till de krav som följer av nationell lagstiftning och gemenskapsrätten. Inom det samordnade regelområdet ska svensk rätt gälla för de informationssamhällets tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer med etableringsort i Sverige, även om tjänsterna helt eller delvis riktar sig mot tjänstemottagare i någon annan stat inom EES. Direktivet om informationssamhällets tjänster (e-handelsdirektivet) i korthet Ingen medlemsstat får vidta åtgärder för att hindra en informationssamhällets tjänst som lagligt tillhandahålls av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan Post- och telestyrelsen 10

13 medlemsstat. Direktivförslaget innebär inga nya regler på den internationella privaträttens område. Direktivförslaget innehåller även regler om vilken information en tjänsteleverantör ska tillhandahålla om sig själv och sin verksamhet, hur avtal ingås och om de varor och tjänster som denne tillhandahåller. Tjänsteleverantörer ska också tillse att bekräftelse på en beställning skickas elektroniskt till beställaren. Enligt direktivet ska medlemsstaterna också tillse att det är tillåtet att sluta avtal i elektronisk form. En central fråga i direktivet är regler om mellanhändernas ansvarsfrihet. Medlemsstaterna får inte ålägga mellanhänder straff- och skadeståndsrättligt ansvar för information de inte själva kan kontrollera. Ansvarsfrihetsreglerna gäller för sådan information som enbart vidarebefordras eller cachas (cachning innebär tillfällig automatisk mellanlagring). Departementspromemorian kommer att följas upp av en proposition till riksdagen. Se även E-handelsdirektivet (DS 2001:13). Utredningen om elektronisk kommunikation (N 2001:07) Bakgrunden till utredningen är enligt regeringen behovet av att se över lagstiftningen, de politiska målen och myndighetsstrukturen med anledning av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen, samt nya EG-direktiv och EG-beslut som kommer att antas under det närmaste året. Elektronisk kommunikation behandlas för närvarande i första hand inom politikområdena tele-, IT- och mediepolitik. En särskild utredare har fått i uppdrag att se över de politiska målen inom området för elektronisk kommunikation. Arbetet ska bedrivas mot bakgrund av såväl den tekniska och marknadsmässiga utveckling som skett inom området, som de rättsakter som kommer att antas inom Europeiska unionen. Utredaren ska analysera lagstiftningen inom området, och föreslå sådan ny lagstiftning som behövs, med inriktning på en horisontell och samordnad reglering av elektronisk kommunikationsinfrastruktur och elektroniska kommunikationstjänster. Uppdraget omfattar inte förslag till grundlagsändringar. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december I utredningsdirektivet sägs inget specifikt om e-handel. Direktivet kan dock ändå sägas vara relaterat till e-handel, då elektronisk kommunikation är en nödvändig förutsättning för e-handel. 2.2 Initiativ inom EG på övergripande policynivå Handlingsplanen eeurope Syftet med handlingsplanen är att göra europeiska unionen och dess medlemsstater online. Handlingsplanen eeurope fastslogs vid europeiska rådet i Feira den juni eeurope är ett politiskt dokument framtaget av generaldirektoratet för Informationssamhället tjänster. Handlingsplanen innehåller egentligen inga nya initiativ, utan är ett samlingsdokument med redogörelser och slutdatum Post- och telestyrelsen 11

14 för olika initiativ på EU-området. Handlingsplanen kan sägas vara ett sätt att driva på genomförandet av EG-direktiv i medlemsstaterna. Vidare pekas ett antal viktiga områden ut där enskilda aktörer har en viktig roll att spela, exempelvis inom självreglering/egenåtgärder. I princip alla frågor inom eeurope berör e- handel. Följande åtgärder framhålls dock som specifika: Inre marknad för e-handel ska vara genomförd senast år 2000 Upphovsrättsdirektivet, distansförsäljning av finansiella tjänster, e-pengar och jurisdiktion ska vara antaget av parlamentet och rådet senast år 2000 Elektroniska offentliga upphandlingar - genomfört snarast år 2001 Stimulering av självreglering/egenåtgärder - slutet av år 2000 Satsningar på små och medelstora företag - arbete ska ske EU toppdomän - genomförd senast år 2000 Elektroniska marknadsplatser för offentlig upphandling slutet av år 2001 Ändringar i sjätte momsdirektivet - snarast möjligt år 2001 Arbetet med eeurope pågår i viss mån fortfarande, bl.a. genomförs uppföljning av mål på EU-nivå E-handelsrelaterade EG-direktiv och självregleringsinitiativ internationellt. I tabellen beskrivs relaterade direktiv i korthet (pågående och nyligen avslutade) samt departement med huvudansvarar för förhandlingar och genomförande. Tabell 1: Relevanta EG-direktiv och självregleringsinitiativ internationellt Område Aktivitet Ansvarigt departement i Sverige Elektronisk kommunikation EG-kommissionen inledde hösten 1999 en översyn av regelverket och antog den 12 juli 2000 ett förslag till nytt regelverk för elektroniska kommunikationer bestående av följande direktiv: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om: - ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 393 slutlig (ramdirektivet), - auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 386 slutlig (auktorisationsdirektivet), - tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning, KOM (2000) 384 slutlig (tillträdesdirektivet), Näringsdepartementet Post- och telestyrelsen 12

15 - samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 392 slutlig (USO-direktivet), - behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation, KOM (2000) 385 slutlig (dataskyddsdirektivet). Jurisdiktion Dataskydd Skatter Tull Skydd för immateriella rättigheter Översyn av Romkonventionens regler. EG-förordning om lagvalsregler på det utomobligatoriska området, d.v.s. för tvister som inte grundar sig på avtal (Rom II). Rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande av domar på privaträttens område ( Bryssel I-förordningen ). Förordningen träder i kraft den 1/ och ersätter då inom sitt tillämpningsområde Brysselkonventionen. EG-direktiv i kraftträdande 1998, Safe Harbour, accepterat i juli Sjätte momsdirektivet förslag från kommissionen i maj år 2000: Förslag till ändringar berör vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Departementspromemoria planeras till hösten 2002 och proposition till våren WTO avtal om tullfrihet. Kommande WTO-runda Upphovsrättsdirektivet. En departementspromemoria kommer att presenteras under våren Justitiedepartementet Justitiedepartementet Finansdepartementet Utrikesdepartementet Justitiedepartementet Säkerhet EG-direktiv elektroniska signaturer Näringsdepartementet Inre marknaden Direktivet om informationssamhällets tjänster (e-handelsdirektivet). En proposition kommer att överlämnas till riksdagen under år Näringsdepartementet (samordningsansvar) Post- och telestyrelsen 13

16 Otillbörligt innehåll Internet action plan m.m. Näringsdepartementet m.fl. Domännamn Förslag från kommissionen på Toppdomänen eu Näringsdepartementet Betalningar, finansiella tjänster Konsumentskydd Direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster Översyn av Brysselkonventionen, uppföranderegler, alternativa tvistelösningsförfaranden online Finansdepartementet Justitiedepartementet Fördelning av arbetet med e-handel Sverige: E-handel rör många olika sakområden, och utgångspunkten är att e- handel inte ska betraktas som en separat företeelse. Ansvaret för regelverk och åtgärder har således fördelats på de departement som ansvarar för ordinarie sakfråga. Figur 1 nedan, visar en schematisk bild av arbetsfördelning under nuvarande regering och departementsindelning. Under regeringen Bildt låg samordningsansvaret för IT-frågor på Statsrådsberedningen. Efter valet placerades IT-samordningen på Kommunikationsdepartementet. Under nuvarande regering är samordningsansvaret placerat på Näringsdepartementet. Kommande val och regeringsombildningar kan innebära förändringar. Det är statsministern som ansvarar för organisationen av departementen. Syftet med figuren är inte att återge en komplett bild av svensk statsförvaltning, utan att ge en ökad förståelse för hur arbetet med policyfrågor rörande e-handel bedrivs. Det bör i framhållas att viktigt arbete med e-handelsfrågor pågår inom betydligt fler myndigheter och organisationer som än vad som framgår i nedanstående bild. En närmare beskrivning av ytterligare aktörer återfinns i bilaga 2. EU: För att kunna bilda sig en uppfattning av hur arbetet med policy- och regleringsfrågor bedrivs på EU-nivå, redogörs här i grova drag för hur arbetet är organiserat. Även inom Kommissionen är arbetet med e-handel fördelat på ett antal generaldirektorat. Direktoratet för informationssamhällets tjänster har samordningsansvar och ansvaret att driva på Kommissionens arbete med e- handel. Som tidigare har nämnts, är utgångspunkten för regeringens e-handelspolitik att eventuell reglering ska vara internationellt baserad. Merparten av pågående projekt sker på EU-nivå. Kraftigt förenklat kan EU-arbetet rörande e-handel beskrivas enligt följande: Kommissionen som har förslagsrätt tar fram ett direktivförslag och frågorna behandlas därefter i rådet på medlemsstatsnivå. Representanter för ansvarigt departement och myndighet deltar i förhandlingsarbetet. Frågorna bereds internt i regeringskansliet med berörda departement, och under förhandlingarna stäms arbetet av med riksdagen. När ett direktiv är antaget av rådet och Post- och telestyrelsen 14

17 parlamentet, ska det införlivas i nationell lagstiftning, vilket resulterar i en proposition till riksdagen med förslag på hur genomförandet ska ske. Ibland anpassas den svenska lagstiftningen genom en ny lag, och i andra fall genom ändringar i befintliga lagar. Riksdagen har alltid möjlighet att ändra i regeringens förslag. OECD: Arbetet med e-handel inom OECD (Organisation for economic cooperation and development) är fördelat på olika kommittéer och undergrupper. Telekommunikation, informationsteknik, IT-säkerhet, IT-statistik, skatter, konkurrens och småföretagsfrågor är exempel på områden som OECD:s kommittéer och undergrupper arbetar med. Ansvarigt departement resp. myndighet deltar som representanter för Sverige. Kommittén ICCP (Industry Committee for Information, Computer and Communications Policy) behandlar tele- och IT-frågor. E-handelsrelaterade arbetsgrupper under ICCP är WPISP (Working Party on Information Security and Privacy), WPIIS (Working Party on Indicators for the Information Society) och WPIE (Working Party on Information Economy). OECD har, och kommer även fortsättningsvis att ha, en mycket viktig roll när det gäller frågor relaterade till e-handel, eftersom organisationen agerar på global nivå. OECD har omfattande utredningsresurser och antalet medlemsländer är betydligt fler än EU:s. USA, Japan, Kanada m.fl. ingår, vilka ligger långt fram inom ITområdet. Det finns flera exempel på av OECD uppmärksammade frågor, som sedermera anammats av EU-kommissionen. Post- och telestyrelsen 15

18 Figur 1: Arbetet med policyfrågor på e-handelsområdet Mellanstatlig nivå OECD Olika kommittéer för IT, skatter, konkurrens, näringsliv m.m. behandlar e-handelsrelaterade frågor genom bl.a. projekt i olika undergrupper såsom WPIE, WPIIS WPISP EU Aktuella direktorat: Informationssamhällets tjänster, Inre Marknaden, Skatter m.fl. WTO Avtal om tull, standarder etc skall anpassas till e-handel FN Internationell rätt UNCiTRAL Regeringsnivå Regeringen Regeringskansliet: departement med ansvar för strategiska e-handelsfrågor Näringsdep. Sakansvar för Tele, ITsäkerhet och infrastruktur Näringslivsfrågor (små och medelstora företag) Konkurrensfrågor Regionalpolitik Samordning av e- handelsfrågorna i RK: Justitiedep. Immaterialrätt Offentlig sektors ITanvändning Konsumentfrågor Internationell privaträtt Process och straffrätt Köp- och avtalsrätt Utrikesdep. Handelspolitik (WTO m.m.) Transatlantfrågor EU: Inre marknadsfrågor, EU-samordning Främjande av IT (Bilden av Sverige som ledande IT-nation internationellt) Finansdep. Skattefrågor (moms m.m.) Offentlig upphandling IT-kommissionen IT-rättsliga observatoriet Myndighetsnivå Myndigheter med ansvar för strategiska frågor rörande e-handel PTS E-handel: : tillsyn KKV Konkurrens- KOV Konsument- Statskontoret Myndigheters IT- Kammarkollegiet Kommerskollegium Finansinsp. Finansiella tele, tillit och påverkan vid e- skydd och användning Internethandel Handelshinder tjänster på tillgänglighet till IT handel information vid e-handel 24-timmars myndigheter för staten WTO m.m. Internet Branschorganisationer och andra organiserade aktörsinitiativ påområdet nationellt och internationellt: Svenskt Näringsliv näringsliv GEA IT- Företagen ICC Sveriges Int. E-handels- konsumentråd handelskammaren kammaren HUI Transatlantic Consumer Dialogue Bankföreningen Kommunförbundet Global Business Dialogue Transatlantic Business Dialogue Post- och telestyrelsen 16

19 2.2.4 Policyfrågor i andra länder E-handel anses kunna vara ett bidragande medel för att skapa EU:s inre marknad, men anses även kunna bidra till välfärd globalt. Såväl offentliga som privata organ (exempel på det senare är branschorganisationer och multinationella företag) verkar internationellt för olika former av överenskommelser för att underlätta e- handel över gränserna. Erfarenhetsutbyte och olika former av s.k. benchmarking, är andra medel att stimulera utvecklingen. De flesta länders regeringar och myndigheter är aktiva i arbetet med att utveckla förutsättningarna för e-handel. Frågan är prioriterad inom de flesta industrialiserade länder. Sverige anses ligga väl till internationellt sett, både när det gäller förutsättningar, som t.ex. antal Internetanslutningar per capita, och policyfrågor. Sverige anses också ha en lång tradition när det gäller egenåtgärder och självreglering, vilket innebär att förutsättningarna för framtida initiativ på detta område är goda. Andra länder, exempelvis inom EU, har inte samma erfarenheter av detta, då man mer har förlitat sig på lagstiftning. Utvecklingen på e-handelsområdet går snabbt, varför lagstiftning riskerar att bli omodern. Självreglering kan på ett enklare sätt anpassas till en föränderlig omvärld. Ett flertal av OECD: s medlemsländers regeringar, t.ex. USA:s, Storbritanniens, Frankrikes och Irlands, har publicerat rapporter för att framhålla vikten av e- handel och behovet av samordnade insatser. I Sverige har regeringen valt att lämna en proposition till riksdagen om inriktningen på IT-politiken, som kan sägas vara ett liknande dokument. En stor del av övriga områden i IT-propositionen är ju även förutsättningar för e-handel. Därtill har Näringsdepartementet och IT-kommissionen producerat specifika skrifter rörande e-handel, t.ex. En samlad politik för e-handel och Självreglering av elektroniska affärer (IT-kommissionen). Jämförelser mellan länder bör hanteras med viss försiktighet, p.g.a. skiftande förutsättningar och olika sätt att beskriva området. I korthet behandlar de flesta policydokument följande områden: Tabell 2: E-handel: de viktigaste policyområdena Insatser för att stimulera användningen och ta bort hinder Spridning Näringslivsklimat Infrastruktur Lyfta fram bra exempel, Konkurrens förebilder Autenticering, certifiering Kompetens/utbildning Skatter Betalningar (elektroniskt) Små och medelstora företag Handel och affärer Konsumentskydd Standarder och upphovsrätt Integritetsfrågor Källa: Fritt översatt OECD När olika länder jämförs avseende initiativ på policyområdet, är det viktigt att hålla i åtanke att många länder, trots harmoniserad lagstiftning och internationella överenskommelser, har kommit olika långt i arbetet och har olika förutsättningar för att kunna utnyttja e-handel som ett medel för tillväxt. Post- och telestyrelsen 17

20 3 Internetuppkopplingens typ och e-handel Bandbredd och accessform har betydelse för e-handeln, men även datorns kapacitet har betydelse för vilka tjänster som kan användas via Internet. I takt med att webbplatserna blir alltmer multimedialt avancerade, behövs också mer kraft i datorerna. I detta avsnitt redovisas en analys av bl.a. sambandet mellan typ av Internetuppkoppling och användning av e-handel och andra Internettjänster, baserade på kvantitativa data från AB Stelacon, år Analysen visar att direkt e-handel används i mindre utsträckning vid modemaccess. Vad hushållen använder Internet till skiljer sig åt, beroende på vilken accessform hushållet har. När det gäller företags e-handel över Internet är det mindre skillnader. En förklaring till detta kan vara att de företag som mest frekvent använder e-handel gör detta med hjälp av EDI 4, vilket inte ingår i denna undersökning. Tillgång till Internet i hemmet har stor betydelse för hur ofta hushållen e-handlar. Samtidigt visar diagram 1 att e-handel till konsument ännu är en relativt marginell företeelse. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% aldrig e-handlat e-handlat 1 gång e-handlat 2 ggr e-handlat 3-4 ggr e-handlat mer än 5 ggr 30% 20% 10% 0% Samtliga hushåll Hushåll med tillgång till Internet i hemmet Hushåll utan Internet i hemmet Diagram 1: Andel privatpersoner som har köpt varor och tjänster via Internet, år 2001 Av privatpersoner med tillgång till uppringd access, har 58 procent aldrig e-handlat varor eller tjänster. Motsvarande andel för privatpersoner med fast access, uppgår till 33 procent. Av privatpersoner med uppringd access, har 26 procent e-handlat varor och tjänster fler än 3 gånger. Motsvarande siffra för privatpersoner med fast access uppgår till 36 procent. Se diagram 2 nedan. 4 Electronic Data Interchange, ett protokoll för dataöverföring, se även bilaga 3. Post- och telestyrelsen 18

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Promemoria. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering

Promemoria. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering Promemoria Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om elektronisk identifiering 1 Innehållsförteckning 2 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 4 2 Förslag till lagtext... 5 2.1 Förslag till

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. 2016:54 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016. Utvidgning av och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

14449/08 TELECOM 157 MI 376 COMPET 398 CONSOM 146 CODEC 1350 (Access Directive)

14449/08 TELECOM 157 MI 376 COMPET 398 CONSOM 146 CODEC 1350 (Access Directive) Kommenterad dagordning rådet 2008-11-17 N2008/XXXX/EIS Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning TTE-ministerrådets möte (telekomministrarna) den 27 november, Bryssel Kommenterad

Läs mer

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras Datum Vår referens Sida 2012-03-05 Dnr: 12-1100 1(6) Ert datum Er referens Ju2012/1000/L6 Nätsäkerhetsavdelningen Staffan Lindmark 08-678 57 36 staffan.lindmark@pts.se Justitiedepartementet Grundlagsenheten

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Juridik Inköp IT Ekonomi Kommunala

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:37

Regeringens proposition 2012/13:37 Regeringens proposition 2012/13:37 Kompletterande bestämmelser till EUförordningen om internationell roaming Prop. 2012/13:37 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 november

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Civilutskottets betänkande Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet den tidigare regeringens proposition 2013/14:243 Lagvalsregler

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Dir. 2014:11. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter Dir. 2014:11 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Revidering av EU:s ramverk för energimärkning Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 341 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Stokabs EU-positionspapper

Stokabs EU-positionspapper Riktlinje Sida 1(5) Diarienr 1.2-471/2013 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson Styrelsen Stokabs EU-positionspapper 1 Stockholms stads EU policy Stockholms stads EU policy syftar till

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering Utrikesdepartementet 2016-06-23 Dokumentbeteckning KOM(2016) 289 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:146

Regeringens proposition 2011/12:146 Regeringens proposition 2011/12:146 Skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål Prop. 2011/12:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 maj

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016 Rådspromemoria 2016-11-28 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt, L2 Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016 Dagordningspunkt 5 Tillhandahållande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har

Läs mer

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41)

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Yttrande Diarienr 1 (6) 2016-10-21 1360-2016 Ert diarienr Ju2016/04398/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Datainspektionen har granskat

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Användningen av elektronisk identifiering.

Användningen av elektronisk identifiering. DATUM RAPPORTNUMMER 19 september 2003 PTS-ER-2003:35 ISSN 1650-9862 Användningen av elektronisk identifiering. Hur ser marknaden ut och vilka är hindren mot en ökad användning? Delrapport till regeringen

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad YTTRANDE Dnr 100-172-2004 Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad Slutrapport i utredningen Försteg

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer