INFORMATIONSUNDERLAG Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATIONSUNDERLAG Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas"

Transkript

1 INFORMATIONSUNDERLAG Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas GASKOD 1900 FLASKTYP 2012 Gasol GASKOD 1900 GASOL HYDROGEN ACETYLEN OXYGEN R SÄKERHETSPARTNER

2 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ALLMÄNT Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas kräver alltid speciell aktsamhet för att undvika olyckor till följd av brand och explosion. Krav från myndigheter reglerar hur hanteringen av brandfarlig gas och gasflaskor skall bedrivas för att den skall betraktas som säker. De skydds- och säkerhetskrav som följer med hanteringen av brandfarlig gas skall vara kända och beaktas av berörda personer inom verksamheten. Personer som hanterar brandfarlig gas skall samtidigt ha god kunskap om de risker som de olika gaserna medför. Med utgångspunkt från ovanstående har detta informationsmaterial utarbetats som ett kunskapsunderlag för utbildning och intern information i frågor som berör hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas samt tillhörande gasflaskor. De gaser som omfattas av informationsunderlaget är de brandfarliga gaserna: Gasol, Vätgas (hydrogen), Acetylen samt den oxiderande gasen syrgas (oxygen). Följande områden behandlas: Aktuella myndigheter samt regelverk kopplat till hantering av brandfarlig gas och gasflaskor inom er verksamhet. Ämnesspecifik information avseende de brandfarliga gaserna gasol, acetylen och vätgas (hydrogen) samt den oxiderande gasen syrgas (oxygen). Hantering och rutiner. Klassningsplaner. Handlingsplaner för brand och gasutsläpp. Dokumentet är utformat med anpassning till ett pdf-format för att göra informationen lättillgänglig och överskådlig samt lätt att distribuera. Den text som är blåmarkerad är klickbar och påvisar koppling till annan del i informationsunderlaget. 1

3 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING MYNDIGHETER OCH REGELVERK Med nyttjande av brandfarlig och brandunderhållande gas samt tillhörande gasflaskor följer regler och föreskrifter som anger hur hanteringen skall bedrivas för att uppnå en god skydds- och säkerhetsnivå. Nedan redovisas översiktligt de myndigheter och regelverk som främst är aktuella i samband med hanteringen inom er verksamhet. De benämningar på föreskrifter etc. som är blåmarkerade kan närmare studeras genom koppling mot respektive skrift. Inom föreskrifterna har, i de fall flera områden behandlas, de avsnitt som är mest relevanta för verksamheten är markerade med gul färgöverstrykning. Klicka på respektive symbol för att gå till aktuell myndighet och tillhörande regelverk. RÄDDNINGSVERKET, SRV ARBETSMILJÖVERKET ELSÄKERHETSVERKET SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET BRANDFÖRSVAR & BYGGNADSNÄMND 2

4 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING RÄDDNINGSVERKET, SRV Räddningsverkets avdelning för hantering av brandfarlig och explosiv vara reglerar, genom föreskrifter och allmänna råd, hanteringen av brandfarlig vara i enlighet med lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor.. Nedan ges en översikt av de regelverk som främst är aktuella för hantering av brandfarlig gas. För kännedom finns även föreskriften för hantering av brandfarlig vätska medtagen. LBE 1988:868 FBE 1988:1145 SÄIFS 1995:3 SÄIFS 1998:7 SÄIFS 2000:2 SÄIFS 1996:6 SÄIFS 1996:3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Här anges ramkraven för hantering av brandfarlig vara. Förordningen om brandfarliga och explosiva varor. Här förtydligas lagens ramkrav exempelvis avseende definition av brandfarlig vara, skyldigheter vid hantering, tillstånd och föreståndarskap. Föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Föreskriften reglerar när tillstånd för hantering av brandfarlig vara krävs. Föreskrifter och allmänna råd om brandfarlig gas i lös behållare Föreskriften anger de krav som direkt har med hantering av brandfarlig gas i lösa behållare att göra. Krav enligt kapitel 4, hantering av behållare, är av stor vikt att känna till. Föreskrifter och allmänna råd om brandfarliga vätskor Föreskriften anger de krav som direkt har med hantering av brandfarlig vätska. Riskutredning, förvaring, avskiljning, invallning mm behandlas. Föreskrifter och allmänna råd om klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Föreskriften anger när klassning av riskområden i anslutning till hantering av brandfarlig vara skall ske. Som exempelunderlag har generella klassningsplaner tagits fram, se vidare avsnittet klassningsplaner. Föreskrifter om förbudsanslag och varningsanslag samt märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga varor. Här anges kraven på utformning och placering av förbudsanslag och varningsanslag samt märkning av rörledningar. Se även AFS 1997:11 angående varselmärkning och varselsignalering. 3

5 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING SÄI-INFO 2000:5 PM Laboratorier (Tillgänglig på UMU websidor) SÄI-INFO angående gasolanläggningar i skolor. Skriften utgör ett informationsunderlag för hantering av gasol inom skolan/undervisningsverksamhet. PM angående hantering av brandfarlig vara på laboratorier. Anger lämplig hantering inom laboratoriemiljö. Hanterade mängder, förvaring, utförande dragskåp, klassningskrav mm behandlas. 4

6 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ARBETSMILJÖVERKET Arbetsmiljöverkets författningssamling med föreskrifter och allmänna råd (AFS) preciserar med utgångspunkt från arbetsmiljölagen de krav som ska ställas på arbetsmiljön. Dessa föreskrifter behandlar även hantering av gaser och gasflaskor samt organisationsrelaterade frågår vilka i flera delar tangerar hanterings- och säkerhetsrutiner. Nedan ges en översikt av de regelverk som främst är aktuella för hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas samt gasflaskor: AFS 2001:4 AFS 1997:7 AFS 2000:4 AFS 1997:11 AFS 2000:42 AFS 2001:1 Gasflaskor Föreskriften behandlar generellt hantering av gasflaskor avseende förvaring, användning, tillsyn, utrustning etc. Brand- och utrymningsrelaterade frågår behandlas som del i samtliga arbetsmiljöaspekter. Gaser Föreskriften tar närmare upp de direkta riskerna och åtgärdskrav kopplat till hantering av olika gaser såsom brandunderhållande och kondenserade gaser. Frågor kring riskbedömning, kunskap om ämnen, varningsutrustning, förbrukning, förvaring etc. behandlas och sammanfaller till stor del med kraven i AFS 2001:4. Kemiska arbetsmiljörisker Föreskriften behandlar generellt åtgärder för att förebygga att farliga kemiska ämnen som förekommer i en verksamhet medför ohälsa eller olycksfall. Brandfarlig gas omfattas genom risken för brand och explosion. Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatsen Föreskriften redovisar hur skyltar vid förbud, påbud, varning etc. skall vara utformade. Se även SÄIFS 1996:3. Arbetsplatsens utformning Föreskriften tar generellt upp utformningen av arbetsmiljön där främst avsnitten skyddsanordningar och nödutrustningar, larm och utrymning samt särskilda risker vid brand är aktuella vid hantering av brandfarlig gas. Systematiskt arbetsmiljöarbete Föreskriften behandlar övergripande hur arbetsgivaren systematiskt skall arbeta med verksamheten för att undvika och förebygga ohälsa och olycksfall. Koppling till gashantering är bland annat riskbedömningar, kunskaper om agerande vid olycksfall såsom första hjälpen, brandbekämpning och utrymning. 5

7 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ELSÄKERHETSVERKET Elsäkerhetsverket reglerar genom Starkströmsföreskrifterna ELSÄK FS 1999:5 och allmänna råd bland annat kraven på elektriska anläggningar i utrymmen med explosionsrisk. Krav kopplat till hantering av brandfarlig gas utgörs främst av klassning av riskområden (klassningsplaner) samt påföljande explosionsskydd av elektriska installationer. Läs vidare utdrag från ELSÄK-FS 1999:5, avsnitt 850. Se vidare avsnittet klassningsplaner. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET BRANDFÖRSVAR & BYGGNADSNÄMND Byggnadsnämnden i Umeå utgör tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig vara. Räddningsnämnden utgör genom Umeå kommuns brandförsvar tillsynsmyndighet för de objekt där tillståndspliktig mängd av brandfarlig vara hanteras. Genom regelbundna tillsyner, ofta samordnade med brandsyner, sker en kontroll av hanteringen främst med utgångspunkt från SRVs föreskrifter för hantering av brandfarlig vara. 6

8 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ÄMNESSPECIFIK INFORMATION Klicka på nedanstående gaser för en översiktlig information om respektive gas. Se även hanteringsrutiner och klassningsplaner för generella krav vid hantering av brandfarlig gas och gasflaskor. GASOL VÄTGAS (Hydrogen) ACETYLEN SYRGAS (Oxygen) 7

9 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING GASOL Allmänt Gasol är en sammansättning av till största delen propan (C 3 H 8 ) samt mindre delar av butan (C 4 H 10 )och etan (C 2 H 6 ). Gasen är färglös och har en, genom tillsatt luktmedel, karaktäristisk lukt. Gasol är en tung gas och kan vid utsläpp tränga ner i lågt liggande utrymmen. Gasen förvaras under tryck kondenserad (vätska) i gasflaskor. Vanligt förekommande flasktyper är de mindre blåmålade s k campingflaskorna (1,2 och 2 kg) samt de större silvergrå flaskorna benämnda P6, P11, P19, P45 där siffran anger vikten (kg). Inom er verksamhet täcker generellt campingflaskorna normalt behov för undervisning. Vid centrala gasolsystem nyttjas dock de större flasktyperna. Campingflaskor Större flaskor P6, P11 Risker vid hantering Gasol betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion. Genom att gasen är tyngre än luft kan ansamling av gasen ske i lågpunkter vilket speciellt skall beaktas vid skydd mot tändkällor. Genom att gasen förvaras under högt tryck (7 bar) i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av gasolflaskorna medför en tryckökning i flaskan. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns på gasolflaskorna med vikter från P6 och uppåt, d v s de blå campingflaskorna har inte denna skyddsfunktion. Säkerhetsventilens funktion samt ett säkert gasuttag bygger på att flaskan alltid står i upprätt läge, vid liggande flaskor kan direkt uttag av vätskefasen medföra stora risker. Gasen har en kraftigt kylande effekt och utströmmande gas samt oisolerad utrustning kan ge köldskador. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av gasol skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Gasol är kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. 8

10 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasolflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Flaskorna skall alltid hanteras och förvaras stående. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1965 Fysikaliskt tillstånd Kondenserad gas Brännbarhetsområde i luft (%) 2,2-9,5 Tändtemperatur C Relativ densitet (luft = 1) 1,57 (tung gas) Kokpunkt < C 9

11 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING VÄTGAS (Hydrogen) Allmänt Vätgas, H 2, är en färglös och luktlös gas. Gasen förvaras under högt tryck i gasflaskor. Vanligt förekommande flasktyper är på 5, 20 och 50 liter. Inom er verksamhet täcker generellt femlitersflaskorna normalt behov för undervisning. Flaskorna har svartmålad cylinder med röd topp. Risker vid hantering Vätgas betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning (knallgas) kan medföra en gasmolnsexplosion. Gasen har stor benägenhet att läcka vilket måste beaktas vid översyn av gassystemet. Genom att gasen förvaras under högt tryck (200 bar) i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av gasolflaskorna medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på vätgasflaskorna. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av vätgas skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Vätgas verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasolflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen skall kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1049 Fysikaliskt tillstånd Komprimerad gas Brännbarhetsområde i luft (%) 4,1-74,2 Tändtemperatur C Relativ densitet (luft = 1) 0,07 (lätt gas) Kokpunkt < C 10

12 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING ACETYLEN Allmänt Acetylen, ibland benämnd som svetsgas, är produktnamn för etyn, C 2 H 2, vilken är en färglös gas med svag vitlöksliknande lukt. Gasen förvaras under tryck (20 bar) i gasflaskor löst i lösningsmedel (aceton eller DMF). Vanligt förekommande flasktyper är på 5, 21 och 41 liter. Flaskorna är helt målade i rödbrun färg. Inom er verksamhet täcker generellt femlitersflaskorna normalt behov för undervisning. Risker vid hantering Acetylen betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion. Gasen är instabil och börjar sönderfalla vid uppvärmning över C (acetylensönderfall). Sönderfallet kan startas genom yttre upphettning av flaskan vid exempelvis en brand eller punktuppvärmning från en svetslåga. Sönderfall kan även startas genom ett genomgående bakslag. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på acetylengasflaskorna. Sönderfallet resulterar i en tryckstegring och våldsam söndersprängning av flaskan. Vid kraftig upphettning kan kärlsprängning ske inom 5 min. Risk kvarstår upp till 24 timmar efter avslutad upphettning. Vid misstanke om bakslag eller upphettning av acetylenflaskan över C och påbörjat acetylensönderfall skall lokalerna utrymmas och räddningstjänsten tillkallas. Skyddsavstånd är 300 m. Explosiva föreningar kan bildas om gasen kommer i kontakt med koppar, silver kvicksilver eller mässing med mer än 70 % koppar. Genom att gasen förvaras under högt tryck i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Vid svetsning skall bakslagsskydd för acetylen finnas (rekommenderas även för syrgasen). Backventiler skall finnas på brännarhandtag för både acetylen och syrgas. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av acetylen skall lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner skall släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion. Acetylen verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär skall personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört. 11

13 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen skall kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tätpropp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1001 Fysikaliskt tillstånd Gas löst i lösningsmedel Brännbarhetsområde i luft (%) 2-82 Tändtemperatur C Relativ densitet (luft = 1) 0,91 (följer luftrörelser) Kokpunkt < C 12

14 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING SYRGAS (Oxygen) Allmänt Syrgas, O 2 (oxygen), är inte en brandfarlig gas och omfattas därför inte av kraven för brandfarlig vara. Däremot är gasen oxiderande. Gasen förvaras under tryck (200 bar). Vanligt förekommande flasktyper är på 10, 20 och 40 liter. Flaskorna har svartmålad cylinder och vit topp. Inom er verksamhet täcker generellt tiolitersflaskorna normalt behov för undervisning. Risker vid hantering Gasen är oxiderande och underlättar antändning samt påskyndar brandförloppet som kan bli explosionsartat. Vid utsläpp av syre får syrehalten aldrig tillåtas överstiga 24 % i utrymmet. Punktutsug samt god ventilation skall beaktas. Gasutrustningen skall hållas fri från olja och fett och andra partiklar för att undvika självantändning. Endast för gasen godkända tätningsmaterial och smörjmedel får användas. Genom att gasen förvaras under högt tryck i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Ventiler skall öppnas försiktigt så att gasutrustningen inte utsätts för tryckstötar och kraftig gasutströmning. Onormal uppvärmning av flaskorna medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på syrgasflaskorna. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Se även generell handlingsplan vid brand och gasutsläpp. Vid okontrollerade utsläpp av syrgas skall lokalen utrymmas och vädras. Även kläder skall vädras. Brand i syreberikade kläder går inte att släcka genom kvävning utan måste kylas och släckas med vatten. Stäng om möjligt av gasflödet. Hantering och lagring Se även generella hanteringsrutiner samt klassningsplaner. Gasflaskorna skall hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Vid lagring skall flaskorna ha stängd ventil och påsatt ventilskydd samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas. Övrig information UN-nummer 1072 Fysikaliskt tillstånd Komprimerad gas Brännbarhetsområde i luft (%) Ej brännbar Tändtemperatur Ej brännbar Relativ densitet (luft = 1) 1,11 (följer luftrörelser) Kokpunkt < C 13

15 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING HANTERING OCH RUTINER Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas kräver alltid speciell aktsamhet för att undvika olyckor till följd av brand och explosion. Personer som hanterar brandfarlig gas skall samtidigt ha god kunskap om de risker som de olika gaserna medför. Er verksamhet betraktas generellt i föreskrifterna som publik byggnad (A-byggnad) vilket medför stränga krav då personer kan förväntas vistas där de inte har kännedom om riskerna kopplat till den brandfarliga gasen. Nedan tas de huvudområden upp som speciellt skall beaktas vid hantering av brandfarlig gaser och tillhörande gasflaskor. För ämnesspecifik information, klicka här. För närmare information om myndigheter och regelverk, klicka här. Kunskap om risker med hantering av brandfarlig gas De personer som hanterar brandfarlig vara, i detta fall brandfarlig gas, skall känna till riskerna med de olika ämnena. Skyddsrutiner vid användning samt agerande vid ett olyckstillbud skall vara väl kända och övade av de personer som i form av utbildare eller i annan funktion hanterar brandfarlig gas. Personer som i sin undervisning nyttjar svetsutrustning bör ha genomgått utbildning för certifiering i heta arbeten. Tillstånd för hantering, organisation och föreståndare Inom er verksamhet, där hanteringen betraktas som yrkesmässig vid publik verksamhet, gäller nollgräns inomhus för tillståndpliktig mängd av brandfarlig gas, d v s om brandfarlig gas hanteras krävs tillstånd för detta. Tillstånd söks hos byggnadsnämnden som utgör tillståndsmyndighet. Ansökan behandlas även av brandmyndigheten varvid ett tidigt samråd med Umeå kommuns brandförsvar bör hållas om frågetecken förekommer. Då tillståndspliktig mängd av brandfarlig vara hanteras skall en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare utses. Föreståndaren har en övergripande kunskaps- och samordningsfunktion och skall ha goda kunskaper och god erfarenhet av de gaser som hanteras. Tillståndshavaren skall tillse att föreståndaren har tillräckliga befogenheter och de möjligheter i övrigt som krävs för att utöva föreståndarskapet. Se även skrivelse Organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall. Hanterade mängder, normalt behov Hanterade mängder av brandfarlig gas skall alltid hållas på en så begränsad nivå som möjligt, d v s hamstring och större lager får inte förekomma. Normalt behov skall kunna motiveras med utgångspunkt från aktuell verksamhet. Normalt behov anger således ingen fast mängd varvid föreståndare och övriga nyttjare alltid har ett ansvar för att inga onödiga gasmängder hanteras. För er verksamhet ger normalt de mindre flaskvolymerna som finns på marknaden lämpliga mängder i de fall då inte centrala gassystem nyttjas. 14

16 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Rutiner vid användning av gasflaskor Hantering av flaskor med uttag av brandfarlig gas innebär alltid en förhöjd risknivå då skador vid förflyttning, fel på ansluten utrustning, okontrollerade utsläpp mm lättare inträffar jämfört med förvaring. Följande hanteringsrutiner skall beaktas vid användning: Generellt Gasflaskorna skall förflyttas säkert från förvaringsstället till klassrummet eller annan aktuell lokal. Är förvaringsplatsen inte belägen i klassrummet bör normalt stabila rullbord, rullvagn eller motsvarande nyttjas och flaskorna skall stå stabilt eller vara säkrade. Vid förflyttning skall flaskorna vara i upprätt läge med tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd monterade. Innan gasflaskorna och tillhörande utrustning nyttjas bör alltid en översyn ske av utrustningen så att den är intakt och oskadad. Upptäcks skador eller förekommer misstanke om skador på flaskor skall dessa tas ur bruk, se vidare skadad och förbrukad utrustning. Motsvarande gäller även för tillhörande utrustning såsom slangar, brännare, svetsutrustning etc. Endast anpassad och godkänd utrustning för den aktuella gasen får anslutas till flaskans gasutlopp. Flaskorna skall vid gasuttag placeras på plant underlag samt vid behov säkras om risk för fall eller tippning förekommer. Vid förbrukningsstället skall annat brännbart materiel såsom papper, brännbara vätskor mm så långt som möjligt undvikas. Bänkar, bord, dragskåp och andra platser avsedda för nyttjande av den brännbara gasen skall speciellt beaktas avseende närhet till tändkällor. Se vidare klassningsplaner. Nyttjade gasflaskor skall snarats efter avslutad användning placeras i avsett förvaringsutrymme. Kontroll skall ske så att ventiler är stängda samt så att tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd är på plats. Se även skrivelse Brukarinstruktion för gasflaskor. Acetylen och syrgas för svetsning Inom vissa tekniklokaler och motsvarande ingår acetylen och syrgas i en stationär, kontinuerligt använd, gassvetsutrustning placerad i ett speciellt svetsrum (permanent hetarbetsplats) som är brandtekniskt avskiljt i lägst klass EI 30 och ventilerat. Förvaring och förbrukning inom detta utrymme är normalt godtagbart, dock krävs speciellt beaktande så att dörrar (stängning och låsning etc.) och övriga brandcellsskiljande konstruktioner alltid uppfyller sin funktion. Gassvetsning skall i övrigt ske med, för ändamålet, anpassad och godkänd utrustning. Vid svetsning skall bakslagsskydd för acetylen finnas och rekommenderas även för syrgasen. Backventiler skall finnas på brännarhandtag för både acetylen och syrgas. Svetshandskar skall även finnas vid svetsplatsen. 15

17 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Placering av gasflaskor och rutiner vid förvaring Då gasflaskor med brandfarlig gas inte används skall de förvaras på ett säkert sätt. Utrymmet skall vara godkänt för förvaring av brandfarlig gas med beaktande av låsning, brandteknisk avskiljning, ventilation, samförvaring, klassning, säkring av flaskor, samt varningsanslag. Följande skall speciellt beaktas vid förvaring: Utrymmet skall normalt vara stängt och låsningsbart. Låsningen innebär, utöver tillgreppsskydd, även att dörrar till utrymmet är stängda. De utrymmen och skåp som är anordnade för brandfarlig gasförvaring inom er verksamhet skall vara brandtekniskt avskiljda i klass EI 30 (brandmotstånd i 30 min) varvid ingrepp som försämrar avskiljningen inte får ske. Förvaringsutrymmet skall vara försett med ventilation som säkerställer att gasen inte läcker ut i lokalerna, normalt sker ventilation direkt ut till det fria genom yttervägg. Ventilationen skall regelbundet kontrolleras så att den inte är täckt eller på annat sett är ur funktion (ev. mekanisk ventilation). Om risk finns för att flaskorna kan tippa eller falla skall de säkras genom gaskärra eller annan anordning. Säkringen skall vara utförd så att flaskan lätt kan avlägsnas utan ingrepp med verktyg. Samförvaring med andra gaser, brännbart material, giftiga ämnen och brännbara vätskor får inte förekomma. Avseende tömda flaskor och skadad utrusning se skadad och förbrukad utrustning. Vid förvaring skall kontroll ske så att flaskventiler är stängda samt så att tätpropp och, om behållaren är avsedd för det, skyddskåpa och ventilskydd är på plats. Förvaringsutrymmet samt lokalen där skåpet står skall vara försedd med varningsskyltning för gasflaskor med brandfarlig gas. Varningsskyltning för förbud mot införande av öppen eld (rökning) bedöms normalt inte behövas inom er verksamhet. Se skyltstandard nedan. 16

18 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Systematisk kontroll För att säkerställa att gasflaskor, gasinstallationer och förvaringsutrymmen för brandfarlig gas uppfyller säkerhetskraven skall en dokumenterad, regelbunden, kontroll av installationerna ske. Se vidare följande underlag: Checklista gasflaskor Checklista systematisk brandskyddskontroll egenkontroll Skadad och förbrukad utrustning Rutiner skall finnas som säkerställer att tömda gasflaskor så snart som möjligt tas om hand och, enligt normala rutiner, skickas tillbaka till leverantör. Vid hantering av gasolflaskor motsvarande campingstorlek (blåmålade) kan det av praktiska skäl vara läge att samordna returneringen. I detta fall skall tömda gasflaskor förvaras i ett separat skåp eller utrymme anpassat för förvaring av brandfarlig gas. Tömda gasflaskor skall i övrigt alltid hanteras på samma sätt som fyllda flaskor. Vid mekaniska skador på flaskor eller vid misstanke om annat tekniskt fel på gasutrustningen skall denna tas ur bruk. Skadade flaskor skall skickas till leverantören. Vid kraftiga skador skall leverantören kontaktas för rådfrågning om vidare hantering. Tillbudsrapportering Tillbud där risk för personskada eller mer omfattande tekniska skador på någon del av gasinstallationerna förelegat skall tillbudsrapportering ske. Se vidare blankett Arbetsskada/Tillbud som underlag till rapportering. 17

19 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING KLASSNINGSPLANER I de fall där öppen hantering av brandfarlig gas medför risk för att en antändbar gas/luft-blandning kan bildas skall, som en del i den totala riskbedömningen, klassningsplaner finnas för hanteringen. Klassningsplanen har som främsta funktion att ange inom vilka områden (zoner) brännbar gasblandning kan förekomma varvid tändkällor genom elektrisk utrustning mm kan undvikas. Förekommer elektrisk utrustning inom klassat utrymme skall de normalt vara explosionsskyddade. Zonerna anger följande: Zon 0 Zon 1 Zon 2 Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning förekommer ständigt eller långvarigt (ej aktuellt i dessa fall). Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning förväntas förekomma vid normal hantering. Riskområde inom vilket en explosiv gasblandning inte förväntas förekomma vid normal hantering, och om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. Ventilation En avgörande faktor för klassningens omfattning är utformningen av ventilationen i anslutning till gashanteringen. För att tillgängligheten på ventilationen skall kunna betraktas som bra, och därmed medföra minskade klassningskrav, krävs normalt separat ventilation som är försedd med reservkraft samt reservventilation. Finns inte dessa funktioner kan förregling nyttjas vilket innebär automatisk frånkoppling av elutrustning om ventilationsflödet blir för litet eller upphör. Finns inte någon av ovanstående skyddsfunktioner skall normalt skydd mot tändkällor beaktas enligt redovisade klassningsplaner nedan. Generella klassningsplaner Som exempel har följande tre generella klassningsplaner tagits fram: 1. Dragskåp. Inom dragskåpet samt 0,5 m utanför och under öppningen gäller krav enligt zon 2. Se klassningsplanen. 2. Arbetsbänk, laboratoriebänk eller annan yta utan inbyggnad. Generellt gäller zon 2 inom 0,5 m avstånd i sidled, över och under bänken vid hantering av lösa gasflaskor. Vid fast uttag gäller zon 2 inom en sfär med radien 0,5 m runt uttaget. Se klassningsplanen. 3. Ansluten gasflaska med vätgas, gasol eller acetylen. Zon 1 gäller med en radie på 0,5m runt anslutningsventilen och zon 2 omfattar en radie på 1,5 utanför zon 1. Runt regulator med säkerhetsventil gäller zon 2 med en radie på 1,5 m. För uttag gäller zon 2 inom en sfär med radien 0,5 m runt uttagets mynning. Se klassningsplanen. 18

20 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING HANDLINGSPLAN VID BRAND OCH GASUTSLÄPP Allmänt Planering är en förutsättning för att handla rätt vid brand och gasutsläpp. Handlingsplaner för gasutsläpp, brand och utrymning behöver därför utarbetas av organisationen. En generell handlingsplan som täcker alla verksamheter och situationer är omöjlig att framställa, dock går det att isolera de funktioner som måste utföras för att klara av situationen. Se följande två exempel på handlingsplaner: Handlingsplan vid brand i byggnad. Handlingsplan vid gasutsläpp med eller utan gasbrand. För ämnesspecifik information, klicka här. Observera att handlingsförfarandet i planerna inte alltid behöver utföras i strikt ordning. Redovisad handlingsordning exempelvis med Först på plats, Hjälpare och Övriga utgör dock en tänkt grund, en röd linje med Rädda Larma Varna Släck som utgångspunkt. Dock kommer alltid en egen bedömning av situationen in där brandens eller gasutsläppets storlek, brandens lokalisering, antal personer på plats påverkar handlingsordningen. Samtidigt agerande då det finns flera i personalen på plats kräver att man tydligt gör klart vem som larmar, släcker mm. God kännedom om planens innehåll är därför, naturligtvis, av yttersta vikt. En fungerande handlingsplan En handlingsplan skall uppfylla nedanstående punkter för att fungera i praktiken: Dokumenterad Ett måste för att informationsöverföring till personal, både vid nyanställning samt repetitionsutbildningar ska kunna hållas med alla personal. Välkänd av personalen En handlingsplan skall normalt inte fungera som en manual när det väl händer. Givetvis kan man läsa planen i en akut situation men grundtanken är ju att planen är väl inövad redan från början. Prövad under realistiska förhållanden Det är mycket viktigt att omsätta planerna i praktiken. Genom att testa planen under realistiska förhållanden går det att upptäcka eventuella fel och funktionsbrister i planen. Regelbundet övad Enda möjligheten att hålla planen aktuell och personalen uppdaterad är att genomföra övningar. Frekvensen beror på verksamheten, personalomsättningen, riskbild och andra specifika faktorer. För många räcker det med, som riktvärde, att omsätta planen fullt ut en gång per år. Information till nyanställda i mellantiden skall beaktas. 19

21 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Begrepp och funktioner i handlingsplanerna Nedan behandlas generella frågor som har med agerande vid brand, gasutsläpp och utrymning att göra. Var brinner det? Det finns många olika alternativ till upptäckt av brand. Det kan röra sig om att råka gå förbi och se att det brinner, känna röklukt, höra det automatiska brand- och utrymningslarmet osv. För anläggningar med automatiskt brandlarm och en fungerande brandskyddsorganisation finns det goda möjligheter att förkorta tiden till upptäckt av brand. Rädda direkt hotade personer Här avses exempelvis skadade personer som befinner sig i själva brandrummet eller personer som befinner sig i direkt närhet av brandhärden eller gasutsläppet. Denna åtgärd gäller alltid som första prioritet. Personen, personerna skall föras till så säker plats som situationen medger. Inledningsvis kan detta vara i korridoren utanför den innestängda branden i rummet eller i en annan brandcell. Stänga in branden eller gasutsläppet Finns möjlighet att stänga dörren till brandrummet kommer detta väsentligt att förbättra evakueringssituationen varför detta utgör en tidig åtgärd. En stängd dörr begränsar brandens syretillförsel samt förhindrar att stora mängder brandgaser tränger ut i lokaler som måste nyttjas för utrymning. Kan inte ett gasutsläpp stängas av fördröjer en stängd dörr effektivt gasspridning vidare i byggnaden. Larma till SOS Alarm på telefon 112 Tveka inte på att larma om minsta osäkerhet finns om att branden eller gasutsläppet inte går att stoppa av egen kraft. Det är bättre att larma en gång för mycket än att chansa. Det kostar naturligtvis inget att larma även om det visar sig att brandförsvarets insats ej behövs. Brandförsvaret kommer normalt på plats inom 5 10 min från larm (gäller Umeå tätort) och SOS larmar även ut ambulans och polis samtidigt. SOS kommer att fråga efter: - Vem som ringer, - Var man ringer ifrån, - Vilket telefonnummer man ringer ifrån, - Var pågår själva olyckan (om man ringer från annan byggnad), - Finns några personer i fara eller skadade. Denna intervju tar lite tid och kan ibland upplevas lite frustrerande, men samtidigt som intervjun pågår larmar annan operatör ut styrkorna så det är mycket viktigt att svara på frågorna så bra som möjligt. Varna och starta evakuering Personal som ej har en direkt uppgift skall generellt alltid så snart som möjligt evakuera till säker plats. Säker plats är optimalt ute i det fria eller i annan brandcell så långt från branden eller gasutsläppet som möjligt. Bestämda återsamlingsplatser nyttjas för ordnad samling av personal och elever. 20

22 BRANDFARLIG OCH BRANDUNDERHÅLLANDE GAS INFORMATION ANGÅENDE HANTERING Släck branden Generellt gäller att när alla personer är på säker plats kan ett eget släckförsök genomföras. Givetvis kan samtidig släckning och evakuering ske om det finns flera från personalen på plats. OBS! I vissa lägen då branden upptäcks tidigt (liten brand) och lätt kan släckas med befintliga släckredskap skall naturligtvis brandsläckningen genomföras direkt sunda förnuftet råder. Motsvarande gäller även vid tidig upptäckt av ett gasutsläpp. Vidta direkta skadeavhjälpande åtgärder I många fall, om det inte brinner i direkt närhet (inom avdelningen), medger byggnadens brandtekniska skydd viss tid till att stänga av gas, föra ut gasflaskor, stänga dörrar, nödstoppa processer mm. Detta kräver dock god kännedom om byggnaden man befinner sig i avseende det brandtekniska skyddet (främst brandcellsgränser). Föreligger osäkerhet om den egna utrymningssituationen gäller generellt så snabb utrymning som möjligt. Möt upp brandförsvaret Finns möjlighet att någon kan möta upp brandförsvaret är detta en stor fördel som kan förkorta styrkans insatstid avsevärt i vissa fall. Utryckningsbefälet vill främst veta: - Finns det personer kvar i brandlokalerna? - Var brinner det - våning, avdelning och rum (om möjligt)? - Var är bästa (närmaste vägen) in dit? - Finns det några speciella risker gasflaskor mm? 21

23 A KLASSNINGSPLAN Klassningsexempel dragskåp Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas i anslutning till dragskåp där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig eller förregling saknas. 0,5m Den mängd brandfarlig gas som hanteras framme i dragskåpet skall vara så liten som möjligt. A Drag skåp Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Hydrogen T1 IIC Gasol T1 IIA Acetylen T2 IIC Riskområden, Zonindelning Plan Zon 0 Zon 1 Zon 2 0,5m EXEMPEL R Sektion A-A SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB Dat

24 0,5m Gasol FLASKTYP 2012 GASKOD 1900 A A KLASSNINGSPLAN A Klassningsexempel arbetsbänk Flyttbart gasuttag på bänk 0,5m A Fast gasuttag på bänk Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas i anslutning till arbetsbänk, laboratoriebänk eller annan arbetsyta utan inbyggnad där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig eller förregling saknas. Arbetsbänk Arbetsbänk 0,5m Den mängd brandfarlig gas som hanteras framme på bänkar skall vara så liten som möjligt. Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Hydrogen T1 IIC Gasol T1 IIA Acetylen T2 IIC Riskområden, Zonindelning Plan Plan Zon 0 Flyttbart gasuttag på bänk Fast gasuttag på bänk Zon 2 Zon 1 Zon 2 0,5m 0,5m 0,5m Gasuttag EXEMPEL R Sektion A-A SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB Dat

25 KLASSNINGSPLAN Klassningsexempel för ansluten gasflaska med vätgas, gasol eller acetylen Allmänt Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas genom ansluten gasflaska med acetylen, vätgas eller gasol där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig. De gasflaskor som nyttjas skall volymmässigt alltid kunna motiveras gentemot normal förbrukning. Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Vätgas T1 IIC Acetylen T2 IIC Gasol T1 IIA Zon 2 Zon 2 Riskområden, Zonindelning 1,5m 0,5m Zon 0 0,5m Regulator med säkerhetsventil Gasuttag Zon 1 Zon 2 1,5m Zon 1 runt anslutningsventil Zon 2 utanför Zon 1 EXEMPEL R SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB Dat

26 Handlingsplan vid brand Diskussionsunderlag, situationer LÄGE 1 Larmsignal från brandlarm, ej konstaterad brand. LÄGE 2 Upptäcker brand. - Sök igenom de närmaste lokalerna. - Genomför direkt skadebegränsande åtgärder (avstängning gas, processer mm). - Ta kontakt med de närmaste personerna inom avdelningen för information om läget. Ej konstaterad brand Konstaterad brand AGERANDE ENLIGT HUVUDHANDLINGSPLAN UTRYMNING TILL ÅTERSAMLINGSPLATS

27 Handlingsplan vid brand Exempel på huvudhandlingsplan för ett första agerande vid brand FÖRST PÅ PLATS Rädda direkt hotade personer till säker plats. Stäng in branden om möjligt. Meddela närmaste person(er) vad som har hänt. Släck branden om möjligt. HJÄLPARE Aktivera brandlarmet om så inte redan är gjort. Varna/meddela personer i närheten. Ring 112 för information till brandförsvaret. Möt upp brandförsvaret. Vad har hänt? Speciella risker? ÖVRIGA Vidtag skadebegränsande åtgärder. Utrym Anslut till återsamlingsplatsen.

28 Action Plan in case of emergency Subject of discussion, situations Situation 1 Alert from fire alarm, not stated fire. Situation 2 Fire Discovered. - Search through rooms closest to you. - Undertake actions for damage reduction (shut off gas, processes etc.) - Contact your nearest colleagues inside the section for further information. No stated fire Fire is discovered ACT ACCORDING TO ACTION PLAN EVACUATE TO ASSEMBLY STATION

29 Action Plan Action Plan, first action in case of fire, subject of discussion FIRST AT SITE Rescue imminent threatened persons to a safe place. Close doors etc. to prevent spread of fire. Notify your colleagues and inform about what has happened. Extinguish the fire if possible. HELPER Activate the fire alarm if not already activated. Warn/notify persons close to you. Call 112 to give information to the Fire Brigade. Meet up with the Fire Commander What has happened? Specific risks? OTHERS Undertake actions for damage reduction Evacuate Go to the Assembly Area.

30 Handlingsplan vid okontrollerat gasutsläpp Exempel på handlingsplan för ett första agerande vid gasutsläpp - RÄDDA DIREKT HOTADE PERSONER - UTRYM LOKALEN - LARMA BRANFÖRSVARET PÅ TELEFON 112 OM INTE UTSLÄPPET HAR KUNNAT BEGRÄNSAS Ej brinnande gas Brinnande gas Om möjlighet finns: - STÄNG AV GASEN - ELIMINERA EVENTUELLA TÄNDKÄLLOR - VÄDRA UT GASEN Om möjlighet finns: - SLÄCK BRANDEN ENDAST GENOM ATT STÄNGA AV GASEN - FLYTTA UT ANDRA HOTADE GASFLASKOR

31 UMEÅ UNIVERSITET Rektor 1 (2) BESLUT Dnr: Organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall Bakgrund Universitetet är ansvarigt för att all hantering med brandfarlig vara sker på ett säkert sätt och ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska förebyggande åtgärder för att förhindra att brand uppkommer, att explosiv gasblandning uppstår och antändning av explosiv gasblandning. Till brandfarliga varor hänförs brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor samt de brandfarliga fasta varor, självantändande varor, varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, oxiderande varor och organiska peroxider, som Räddningsverket anger. Farligt avfall (kemikalieavfall) definieras med EWC-koder i avfallsförordningen. Rektor, som är mottagare av aktuellt samlingstillstånd för hantering av brandfarlig vara, är ytterst ansvarig för att universitetets verksamhet med brandfarliga varor sker i enlighet med gällande lagstiftning. Genom delegation klargörs ansvaret för särskilda åtaganden till prefekt/motsv, föreståndare för hantering av brandfarlig vara (bilaga 1) samt de som är sysselsatta i verksamheten. Universitetets kemikonsult har en rådgivande funktion. Prefekt/motsv, som bedriver verksamhet med brandfarliga varor inom sin institution/motsv ansvarar för att verksamheten fungerar i enlighet med aktuella föreskrifter. Detta innebär bl a att; utse föreståndare för hantering av brandfarlig vara inom sitt verksamhetsområde svara för att riskutredning görs samt att säkerheten fortlöpande kontrolleras ansvara för att dem som sysselsätts i verksamhet med brandfarliga varor upplyses om de risker som kan vara förenliga med verksamheten och att de har erforderlig kunskap ansvara för att det i verksamheten uppkomna kemikalieresterna hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och universitetets interna föreskrifter Föreståndare för hantering av brandfarlig vara vid respektive institution som bedriver verksamhet med brandfarliga ska säkerställa att; verksamheten drivs enligt gällande föreskrifter och eventuella villkor i tillståndet och se till att lokala föreskrifter för arbetet med brandfarliga varor inom institutionen utarbetas och fastställs i samråd med kemikonsulten teknisk kontroll av anläggning utförs enligt gällande föreskrifter och villkor anvisning finns för underhåll och drift av anläggning anvisningar finns för hantering av brandfarlig vara klassningsplaner finns och är aktuella rutin för olycks- och tillbudsrapportering finns personalen har utbildning och kompetens för förekommande arbeten och erhåller den fortbildning som behövs UMEÅ UNIVERSITET S UMEÅ Telefon:

32 2 (2) Vidare åligger det föreståndaren att: ansvara för institutionens/motsv kontakter med Brandförsvaret inom sitt ansvarsområde ansvara för igångsättning av ny verksamhet (anläggning) med beaktande av gällande regler avbryta verksamheten om den inte kan drivas på ett säkert sätt rapportera till prefekt/motsv samt till universitetets brandskyddssamordnare om aktiviteter inom sitt ansvarsområde t ex avvikelserapporter, rapporter om behov av åtgärder Kemikonsulten är universitetets expert i frågor rörande brandfarliga varor och kemikalieavfall och ska som sådan: Bistå universitetets brandskyddssamordnare vid utarbetande av gemensamma föreskrifter för universitetet samt biträda vid utarbetande av lokala föreskrifter vid enskilda institutioner Medverka till att adekvata skyddsåtgärder för personal, studenter och miljö tillämpas Övergripande svara för att det kemikalieavfall som produceras omhändertas och slutdeponeras på ett miljö- och säkerhetsmässigt korrekt sätt. Vara rådgivande vid etablering eller större förändringar av verksamhet med brandfarliga varor Vara rådgivande till föreståndare för hantering av brandfarlig vara, institutioner och universitetets brandskyddssamordnare i frågor som rör arbete med brandfarliga varor och kemikalieavfall. De som är sysselsatta i verksamhet med brandfarliga varor ska: Följa gemensamma och lokala föreskrifter för verksamhet med brandfarliga varor Använda de skyddsanordningar som är avsedda för verksamheten Beslut Med anledning av ovanstående beslutas härmed om organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall enligt ovan. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad, rektor i närvaro av prorektor professor Gunnel Gustavsson och stf universitetsdirektör Sune Karlsson efter föredragning av miljösamordnare Marie Adsten Inge-Bert Täljedal Marie Adsten UMEÅ UNIVERSITET S UMEÅ Telefon:

33 Organisation och föreståndare för hantering brandfarlig vara vid Umeå universitet år 2002 Inge-Bert Täljedal Rektor Ytterst ansvarig Stellan Marklund Universitetets kemikonsult och expert brandfarlig vara Kemiska institutionen Marie Adsten Miljösamordnare och kontaktperson lagstiftning och tillståndsfågor Tord Oscarson Prefekt Institutionen för Fysik Föreståndare är Tomas Gustavsson Bengt Järvholm Prefekt Folkhälsa och klinisk medicin Föreståndare är Nils-Göran Lundström Lars Forsgren Prefekt Farmakologi och klinisk neurovetenskap Tommy Olsson Prefekt BMG Åsa N-son Lindgren Prefekt Institutionen för Kemi Göran Roos Prefekt Medicinsk biovetenskap Sten Hammarström Prefekt Klinisk Mikrobiologi Lars Ericson Prefekt Institutionen för Ekologi ochgeovetenskap Föreståndare är Erik Nyholm Stellan Marklund Föreståndare Säkerhetshuset Kenneth Österlund Föreståndare Kemiförrådet Göran Samuelsson Prefekt Institutionen för Fysiologisk botanik Föreståndare är Tomas Hiltonen Sven Bergström Prefekt Molekylärbiologi Björn Biber Prefekt Kirurgisk och preoperativ vetenskap Kristina Wiklund Administrativ föreståndare Umeå Marina Forskningscentrum Margareta Molin Prefekt Odontologi Föreståndare är Göran Sjögren Gisela Dahlqvist Prefekt Klinisk Vetenskap Roger Henriksson Prefekt Strålningsvetenskaper Charlotte Nygren Prefekt kostvetenskap Föreståndare är Ove Schedin (gasol) och Marianne Gustavsson Tor Ny Prefekt Medicinsk kemi och biofysik Elisabeth Sauer-Eriksson Prefekt UCMP Föreståndare är Lars Nilsson Janove Sehlin Prefekt Integrativ Medicinsk Biologi Krister Stoor Tf prefekt arkeologi och samiska studier Föreståndare är Noel Broadbent Roland Spolander Prefekt konsthögskolan Bengt Palmgren Prefekt designhögskolan Föreståndare är Tapio Alakörkkö Jan-Sören Andersson Prefekt estetiska ämnen Föreståndare är Ove Schedin (gasol) och Karl-Gunnar Rehn Ingegerd Zackrisson Matematik och naturvetenskapl ämnen Föreståndare är Ove Schedin Staffan Andersson Tillämpad fysik och elektronik Föreståndare för hantering av brandfarlig vara är utsedd av respektive prefekt/motsv enligt ovan, vilken har ansvar över områden som förtydligas i separat förteckning 1

34 UMEÅ UNIVERSITET Kemiska Institutionen Kemiförrådet UMEÅ Brukarinstruktion gasflaskor Härmed intygas att jag tagit del av brukarinstruktion: checklista gasflaskor. Datum Namnteckning Namnförtydligande Institution/motsv Personnummer - Tubernas placering. är placerad i gastub rumsnummer är placerad i gastub rumsnummer Umeå Universitet, Kemiförrådet Umeå. Telefon: Telefax: E-post:Fredrik.Tobiasson@chem.umu.se

35 UMEÅ UNIVERSITET CSG/Arbetsmiljökommittén INSTRUKTION Brukarinstruktion för hantering av gaser och gasflaskor Bakgrund I all verksamhet där gas hanteras skall en riskbedömning göras. Kravet på detta finns enligt 3 kap. 2a arbetsmiljölagen där arbetsgivaren görs skyldig att fortlöpande undersöka risker i verksamheten och vidta åtgärder till följd av detta. Regler om riskbedömning finns bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10) och om Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2000:3) samt Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) När det gäller föreskrifter om gaser och gasflaskor i laboratorieverksamhet finns dessa bland annat i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Gaser (AFS 1997:7), om Gasflaskor (AFS 1998:7) och om Laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10). Samtliga Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter finns tillgängliga på internet under adressen: Riskbedömning För att klara av att göra en riskbedömning måste man först identifiera vilka riskkällor som finns i verksamheten. Dessa kan t. ex vara farliga eller hälsovådliga ämnen, elektriska apparater, tryckbärande anordningar, tillfällig inhyrd arbetskraft eller avsaknad av erforderlig utbildning. Det är viktigt att man bedömer sannolikheten i att riskkällan hanteras eller fungerar på ett oönskat sätt och försöker uppskatta vilka konsekvenser som ett fel kan orsaka. Slutligen görs en värdering där det fastställs om riskerna kan accepteras eller om förebyggande åtgärder måste till. Se t ex Gaser AFS 1997:7. Gaser För närvarande finns det 6 st gaser som distribueras till uttagsposterna via centrala rörsystem. Dessa gaser är vätgas, gasol, helium, nitrogen, argon och tryckluft. För gaserna vätgas, gasol, helium, nitrogen och argon finns övervakningssystem som registrerar gasförbrukning och övervakar att förbrukningen av vätgas och gasol inte överstiger uppskattade maximalt tillåtna momentanflöden. Om detta inträffar, eller om byggnaden blir strömlös, stängs gasförsörjningen av vätgas och gasol automatiskt. Den kan sedan inte återupptas förrän kemiförrådets personal åtgärdat felorsaken. Rev UMEÅ UNIVERSITET S UMEÅ Telefon: Telefax: Datorpost: annalena.sjolund@adm.umu.se

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun Räddningstjänsten Uddevalla Information och anvisningar vid tillståndsansökan för brandfarliga varor BRANDFARLIGA VAROR. Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga

Läs mer

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas Sida 1(7) Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas Brandfarlig gas I skolan är det vanligast att det förekommer gasol. Vanligast är att gasolbehållarnas volym varierar från under litern upp till ett tiotals

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Gasol på restauranger Den vanligaste hanteringen av brandfarlig vara i restauranger är gasol. Gasolen används som bränsle till bl a gasolspisar. Det förekommer också gasol för uppvärmning av sk. terrassvärmare.

Läs mer

Hantering av brandfarlig vara

Hantering av brandfarlig vara 1 (9) UMEÅ UNIVERSITET Lokalförsörjningsenheten Marie Adsten Hantering av brandfarlig vara Information om lagstiftning och vägledning för riskutredning och klassning 2005-09-07 2 (9) Innehåll Sammandrag

Läs mer

Hantering av brandfarlig vara

Hantering av brandfarlig vara Gäller för Regionservice Reg.nr 1/13 Utarbetad av Liselotte Jonsson Fastställd av och datum Bitr Fastighetsdir. Reviderat 1 Lagar och föreskrifter Lag om brandfarlig och explosiv vara, LBE 1988:868 samt

Läs mer

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang Räddningstjänstens Råd och anvisningar beskriver vår tolkning av tillämpliga lagar och regelverk som

Läs mer

Lär dig hantera gasol. Råd och regler.

Lär dig hantera gasol. Råd och regler. Lär dig hantera gasol. Råd och regler. 2 Lär dig hantera gasol Lär dig hantera gasol 3 Lite lättare med gasol. Både i yrkeslivet, i hemmet och på fritiden kan gasolen göra din dag lite lättare. Gasol är

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD Allmänt T illståndshavaren är huvudansvarig för säkerheten på anläggningen. I Lagen om brandfarliga

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete vid Umeå universitet

Systematiskt brandskyddsarbete vid Umeå universitet Sid 1 (22) vid Umeå universitet Sid 2 (22) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Lagstiftning... 4 Organisation och ansvarsfördelning brandskydd... 7 Verksamhetsbeskrivning brandskydd... 11 Förebyggande

Läs mer

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm Sprängämnesinspektionens författningssamling Sprängämnesinspektionens föreskrifter

Läs mer

2.1 : brandfarlig gas. M M«

2.1 : brandfarlig gas. M M« Sida : 1 / 6 067A-SE óm 2.1 : brandfarlig gas. Fara M M«1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Handelsnamn :, Alphagaz 1 Hydrogen, Alphagaz 2 Hydrogen, Hydrogen N30, Hydrogen

Läs mer

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Gasol för hem- och fritidsmiljö Gasol för hem- och fritidsmiljö Foto: Scanpix Inledning Varje år inträffar ett antal olyckor i samband med att privatpersoner använder gasol. De flesta tillbud sker vid användning av gasolgrillar, men

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet 1 BESKRIVNING Denna dokumentation avser brandskyddsarbetet på Institutionen för kulturgeografi

Läs mer

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen

Läs mer

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN INVENTERING BEFINTLIGT Antal sidor: 14 : Roman Marciniak Göteborg 2004-05-18 BENGT DAHLGREN AB GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-10-12 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen

Bipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen Bipacksedel: Information till användaren Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad Dikväveoxid / Oxygen Läkemedelsverket 2012-12-06 Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter SP Kontenta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter Denna skrift är en kortversion

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som tillfälligt hyr ut eller upplåter lokaler

Läs mer

GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064

GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064 1 GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR 780064 ANVÄNDARMANUAL Innehåll: A. Bra att veta före användning. B. Säkerhetsanordningar C. Installation och Användning D. Installera

Läs mer

Gasol på restauranger

Gasol på restauranger Gasol på restauranger Den vanligaste hanteringen av brandfarlig vara i restauranger är gasol. Gasolen används som bränsle till bl a gasolspisar. Det förekommer också gasol för uppvärmning av sk. terrassvärmare.

Läs mer

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete Sid 1/5 2007-03-22 Bakgrund I enlighet med det av Kommunfullmäktige fastställda handlingsprogrammet för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete i Nyköpings kommun ska ett systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Håkan Iseklint. Miljö- och säkerhetsgruppen. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning

Håkan Iseklint. Miljö- och säkerhetsgruppen. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning. Brandförlopp & utrymning Miljö- och säkerhetsgruppen Håkan Iseklint Hus för samverkan Förvaltningshuset Tornet Eva-Lena Fjällström Miljö- och säkerhetschef Tel: 7869572, 070-7405333 eva-lena.fjallstrom@adm.umu.se Marie Adsten

Läs mer

SÄKERHETSDATA OM GASER BRUKSANVISNING MYNDIGHETERNAS KRAV GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER VERSION 2009/02

SÄKERHETSDATA OM GASER BRUKSANVISNING MYNDIGHETERNAS KRAV GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER VERSION 2009/02 SÄKERHETSDATA OM GASER BRUKSANVISNING MYNDIGHETERNAS KRAV GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER VERSION 2009/02 INLEDNING SÄKERHETSDATABLAD INLEDNING Syftet med dessa säkerhetsdatablad är att ge användaren nödvändig

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete vid Centralsjukhuset i Kristianstad

Systematiskt brandskyddsarbete vid Centralsjukhuset i Kristianstad Administrationen/Personalavd Ann-Britt Borgström Brandskyddssamordnare Tel. 044-3092616 Mobil 0766-486402 ann-britt.borgstrom.@skane.se Datum 2011-06-01 Systematiskt brandskyddsarbete vid Centralsjukhuset

Läs mer

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 7 Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND Beskrivning brandtekniska system och utrymningsstrategi Version 2 Datum 2015-10-01 Landstingsservice i Uppsala Län Bakgrund Detta dokument syftar till att

Läs mer

Dagens Agenda (max 90 min)

Dagens Agenda (max 90 min) Dagens Agenda (max 90 min) Presentation av PS Group Våra medarbetare Våra tjänster Nyheter inom lagar och regler kopplade till hantering av kemikalier, brandfarlig vara och brännbart damm Plan och bygglagen

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete på Medelstora objekt

Systematiskt brandskyddsarbete på Medelstora objekt Systematiskt brandskyddsarbete på Medelstora objekt Typ: större grundskola/industri

Läs mer

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. 20070307 1 / 5 Checklista för kartläggning av arbetsmiljön Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. Hjälp och stöd samt ev. medverkan vid kartläggning lämnas av: Huvudskyddsombud

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN: Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen Antagna av SN: Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Ansvar... 4 Tekniskt brandskydd... 4 Organisatoriskt brandskydd... 4 Samordningsansvar

Läs mer

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE NIVÅ 2. Exempel Större grundskola

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE NIVÅ 2. Exempel Större grundskola SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE NIVÅ 2 Exempel Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur systematiskt brandskyddsarbete kan bedrivas på en större grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil

Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Förord Denna informationsbroschyr

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett information och kunskapsmaterial till föreståndarna

Läs mer

Bruksanvisning för gasolkamin 430-045

Bruksanvisning för gasolkamin 430-045 Bruksanvisning för gasolkamin 430-045 Värna om miljön! Får ej slängas bland hushållssopor! Denna produkt innehåller elektriska eller elektroniska komponenter som skall återvinnas. Lämna produkten för återvinning

Läs mer

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA) 1(14) Avdelningen för Infrastruktur Torbjörn Alwehammar INSTRUKTION/MALL Säkerhet och informationssäkerhet Anvisning/Instruktion Beslutsdatum: 2013-03-01 Träder i kraft: 2013-04-01 Giltighetstid: 2014-12-31

Läs mer

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade

Läs mer

ARBETA SÄKERT MED GAS!

ARBETA SÄKERT MED GAS! ARBETA SÄKERT MED GAS! Tänk säkert Som svetsare ska du alltid följa gällande säkerhetsföreskrifter. Som att alltid ha brandsläckningsmaterial vid din arbetsplats och se till att arbetsplatsen är fri från

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM 2011-09-29 1(7) KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Sörmlandskustens Räddningstjänst 2010 2011-09-29 2(7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 2 ANSVAR...3 3 ANSLUTNING...3 4 ORGANISATION

Läs mer

Att grilla på balkongen i flerbostadshus

Att grilla på balkongen i flerbostadshus Att grilla på balkongen i flerbostadshus Innehåll Sid Allmänt 2 Inledning 3 Gasolens egenskaper Risker med gasol Gasolanläggning 4 Gasolbehållare Gasolgrill eller annan gasolapparat Läckage Så släcker

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM 1817-2000 Rotbacken 8 163 52 SPÅNGA Tel.08-761 22 80, Fax.08-795 78 58 E-mail info@oljeplanering.se 10 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN

Läs mer

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas.

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Sida : 1 / 5 ón 2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Varning M«1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Handelsnamn :, Aligal 6, Alphagaz 1 Argon, Alphagaz 2 Argon, Hospitalsargon,

Läs mer

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Ordningsregler vid tillfällig övernattning Ordningsregler vid tillfällig övernattning Olika grupper övernattar ibland i lokaler som inte är avsedda för detta. Det kan vara skolsalar, idrottshallar eller liknande. Det byggnadstekniska brandskyddet

Läs mer

AGA Gas AB. AGA Gas AB. AB Gasackumulator startade 1904 med 16 anställda i Saltsjö-Järla

AGA Gas AB. AGA Gas AB. AB Gasackumulator startade 1904 med 16 anställda i Saltsjö-Järla Gashantering och gaskännedom Högrena gaser och gasblandningar Melina van Meer, AGA Gas AB, Segment Specialgas 1 Agenda AGA Gas AB Lagar, förordningar, föreskrifter Gaser Risker Hantering Förvaring av gasflaskor

Läs mer

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2 Version 2 041203/ELO 1 Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2 Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete innebär ett organiserat arbetssätt för att planera,

Läs mer

SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1

SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1 SBA Systematiskt brandskyddsarbete Bostadsrättsföreningen Stjärnbildshus nr 1 Syfte Detta dokument beskriver hur Bostadsrättsföreningen Stjärnbildhus nr 1 aktivt skall arbeta för att förebygga bränder

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

PM SPRÄNGÄMNESINSPEKTIONEN 1998-12-15 B-enheten Tord Börjesson 08-799 83 49 BENSINÅTERVINNINGSSYSTEM

PM SPRÄNGÄMNESINSPEKTIONEN 1998-12-15 B-enheten Tord Börjesson 08-799 83 49 BENSINÅTERVINNINGSSYSTEM PM SPRÄNGÄMNESINSPEKTIONEN 1998-12-15 B-enheten Tord Börjesson 08-799 83 49 BENSINÅTERVINNINGSSYSTEM 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 Definitioner och förkortningar...4 2 DRIFT...4

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

Brandfarlig vara, information och ärendegång

Brandfarlig vara, information och ärendegång Brandfarlig vara, information och ärendegång I samband med ansökan måste handlingar bifogas för att möjliggöra en behandling av ärendet. I punkt 1-10 beskrivs aktuella handlingar som kan bifogas ansökan.

Läs mer

Bensinstationshandboken i praktiken. 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Bensinstationshandboken i praktiken. 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara Bensinstationshandboken i praktiken 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara Till vem riktar sig handboken Ackrediterade kontrollorgan Verksamhetsutövaren Föreståndaren Byggnadsnämnden

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Bruks- och monteringsanvisning för Wecamp gasolgrill. Art.nr. G06-87A

Bruks- och monteringsanvisning för Wecamp gasolgrill. Art.nr. G06-87A Bruks- och monteringsanvisning för Wecamp gasolgrill Art.nr. G06-87A ÅTERFÖRSÄLJARE Lämna dessa anvisningar till kunden. FARA KUND Spara dessa anvisningar för framtida bruk. Av säkerhetsskäl innehåller

Läs mer

Bruksanvisning. LIV Linde Integrated Valve mobilt system för administration av MEDICINSK LUFT AGA. Linde: Living healthcare

Bruksanvisning. LIV Linde Integrated Valve mobilt system för administration av MEDICINSK LUFT AGA. Linde: Living healthcare Bruksanvisning. LIV Linde Integrated Valve mobilt system för administration av MEDICINSK LUFT AGA. Linde: Living healthcare 02 Bruksanvisning LIV MEDICINSK LUFT AGA Innehåll. 1. Förord...3 2. Beskrivning

Läs mer

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER

CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER byggnadsplåt och ventilation ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas.

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Sida : 1 / 5 ón 2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Varning M«1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Handelsnamn :, Koldioxid N40, Koldioxid N45, Koldioxid N48, Lasal

Läs mer

1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från SEKTION 1: Namnet på ämnet/blandningen samt bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning Handelsnamn 1.2. Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

Läs mer

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete 1 Innehåll Egenkontroll: STARK...4 Fysiskt skydd bevakning...5 Brandskydd...6 Larm...7 Strålskydd...8 Radiologisk klassning...9 Skyddsutrustning...

Läs mer

ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP

ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP 2009 SOS I nödsituation Ring 00 112 Uppge namn och adress Begär: Brandkår Ambulans Läkare Giftinformation Polis Ring sedan KTH:s beredskap 790

Läs mer

INSTRUKTION EXPLOSIV VARA 1

INSTRUKTION EXPLOSIV VARA 1 EXPLOSIV VR 1 Så här fyller du i tillståndsansökan för explosiva varor Här får du information om hur du fyller i blanketten för tillståndsansökan. eskrivningen följer ansökningsblanketten punkt för punkt.

Läs mer

Bedömning av risker avseende brand

Bedömning av risker avseende brand UPPDRAG ÅVC Boo UPPDRAGSNUMMER 2511255000 UPPDRAGSLEDARE Eva Tilfors UPPRÄTTAD AV Annika Ekstrand och Hans Lundborg DATUM 7 Bedömning av risker avseende brand Syfte Denna bedömning av risker genomförs

Läs mer

Arbete på elektrisk materiel

Arbete på elektrisk materiel 2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

INFORMATION OM HANTERING AV BRANDFARLIG GAS OCH VÄTSKA

INFORMATION OM HANTERING AV BRANDFARLIG GAS OCH VÄTSKA 2016-01-19 INFORMATION OM HANTERING AV BRANDFARLIG GAS OCH VÄTSKA Hantering av brandfarlig och brandunderhållande gas samt brandfarlig vätska kräver alltid speciell aktsamhet för att undvika olyckor till

Läs mer

Intern Brandskydds- Kontroll

Intern Brandskydds- Kontroll KONSULT & UTBILDNING Intern Brandskydds- Kontroll Instruktion Innehållsförteckning Inledning Intern brandskyddskontroll 3 1. Brandsläckare 4 2. Inomhusbrandpost 5 3. Brandlarmsknapp 6 4. Utrymningsvägar

Läs mer

Vägledning inför tillsyn Mora Orsa Älvdalen

Vägledning inför tillsyn Mora Orsa Älvdalen Mora Orsa Älvdalen ANSVAR LARM? VEM VAD RUTIN LAG SBA?? Det hade inte behövt hända Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS Flogas Sverige AB:s gasoldepå BOTORPS INDUSTRIOMRÅDE KARLSKOGA Diarienummer: 235/13-300 Antagen av direktionen 2013-06-19 Inledning Lagen (1999:381) om åtgärder för att

Läs mer

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas.

2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Sida : 1 / 6 ón 2.2 : Icke brandfarlig, icke giftig gas. Varning M«1 Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Handelsnamn :, Kuldioxid HG flytande, Aligal 2 flytande, Aligal

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16

Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16 1 Stockholm i februari 2011 Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16 Bakgrund Statens räddningsverk meddelade 2001 att systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i de flesta verksamheter. Som

Läs mer

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Läs mer

Brandskydd 2010-01-02 RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR

Brandskydd 2010-01-02 RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR Varje år inträffar tusentals bränder i bostäder som är så allvarliga att räddningstjänsten larmas. Småbränder och tillbud är säkerligen lika många. Vanliga

Läs mer

Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk.

Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Patientinformation. Linde: Living healthcare 02 Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Till dig som fått medicinsk syrgas för behandling av Hortons huvudvärk. Den

Läs mer

Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet

Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet Systematiskt Arbetsmiljöarbete Dnr: LiU-2012-01365 2012-10-26 Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet l. Allmänt Denna instruktion utgör tillsammans med lagstiftningen på området och universitetets

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

PM BRANDSKYDD UNDER BYGGTID, KV KLIPPAN 21, OM- OCH TILLBYGGNAD TILL LILLA ALBY SKOLA, SUNDBYBERG

PM BRANDSKYDD UNDER BYGGTID, KV KLIPPAN 21, OM- OCH TILLBYGGNAD TILL LILLA ALBY SKOLA, SUNDBYBERG Dokumentnamn PM Brandskydd under byggtid, Kv. Klippan 21, Lilla Alby skola, Sundbyberg Vår referens Datum Uppdragsnr Ulf Nygren Erik Olsson Stockholm 2013-01-31 321 039 PM BRANDSKYDD UNDER BYGGTID, KV

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2016-03-11 Innehåll Innehåll...2 Till all labpersonal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1 Bakgrund och

Läs mer

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Krishanteringsplan LUNDS NATION LUND Upprättad 2007-09-01 - Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Rev. 2011-06-15 2012-06-23 2013-09-06 2014-01-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Ansvarsfördelning

Läs mer

Adress Besöksadress Telefon Telefax e-post Räddningstjänsten Järnvägsgatan Höga Kusten - Ådalen KRAMFORS

Adress Besöksadress Telefon Telefax e-post Räddningstjänsten Järnvägsgatan Höga Kusten - Ådalen KRAMFORS Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett informations- och kunskapsmaterial till föreståndarna.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Utarbetad: 26-02-2015 SDS version: 1.0

SÄKERHETSDATABLAD. Utarbetad: 26-02-2015 SDS version: 1.0 I enlighet med REACHKemikalieförordning (EG) 1907/2006 och 453/2010 SÄKERHETSDATABLAD Utarbetad: 26022015 SDS version: 1.0 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1. Produktbeteckning

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen Egenkontroll - ditt ansvar som verksamhetsutövare Som företagare är det ditt ansvar att veta hur din verksamhet påverkar omgivningen. Detsamma gäller även

Läs mer

Krisplan för Gråboskolan

Krisplan för Gråboskolan 1 (14) 2016-02-24 Krisplan för Gråboskolan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org.

Läs mer

Egenkontroll på skolor

Egenkontroll på skolor UI.23 Version 14/1-2016 Miljö- och byggnämnden 1(5) Egenkontroll på skolor Alla skolor och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Genom er egenkontroll ska ni motverka

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Revision: 1.0

SÄKERHETSDATABLAD Revision: 1.0 1. NAMN PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn: Sievert Butangas gasbehållare 2201, 168g, 330ml Leverantör: Sievert AB Adress: Box 1366, Hemvärnsgatan 22 171 26 Solna Sweden Telefonnummer:

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet 2018-04-12 Innehåll: Innehåll:... 2 Till all personal och studerande på Odontologiska fakulteten... 3 1

Läs mer

%(16,1c7(59,11,1*66<67(0 958

%(16,1c7(59,11,1*66<67(0 958 Mars 1999:2 %(16,1c7(59,11,1*66

Läs mer

GASER OCH GASFLASKOR, GEMENSAMT

GASER OCH GASFLASKOR, GEMENSAMT Vårdsystem FM M7782-128001 Sida 1 av 9 ALLMÄNT Särskilda riktlinjer GASER OCH GASFLASKOR, GEMENSAMT I fredstid Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling gäller för krigsmateriel i fredstid. Teknisk orientering

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Sida: 1 Datum för sammanställning: 15/10/2012 Revisionsnr: 1 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Produktkod: 5739 Synonymer: OTHER PRODUCT REFERENCES:

Läs mer

1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Geting Effekt Skum

1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Geting Effekt Skum 1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET Handelsnamn: Användningsområde: Tillverkare: Ombud: Bekämpningsmedel mot getingar. Sprayflaska. W. Neudorff GmbH KG An der Műhle 3, D-31860 Emmerthal,

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig övernattning i skolor och fritidsanläggningar eller liknande

Brandskydd vid tillfällig övernattning i skolor och fritidsanläggningar eller liknande sida 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Henrik Kindberg, Brandinspektör 054-5402818 henrik.kindberg@karlstad.se Datum Diarienr Händelseid Ert datum Er referens 2012-04-10 160.2012.00264 21607 I

Läs mer

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst Brandsäker camping Tips och råd till dig som campinggäst Minska risken för brand Husvagnar och tält brinner snabbt ofta är branden över på några minuter. Som campinggäst måste du hjälpa till att minska

Läs mer

Råd och skyddsanvisningar. För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde

Råd och skyddsanvisningar. För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde Råd och skyddsanvisningar För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Säkerhetsdatablad ANKARMASSA GTM-E DEL A

Säkerhetsdatablad ANKARMASSA GTM-E DEL A 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Omarbetad 2010 04 12 Tillverkare/Leverantör Gunnebo Industrier AB Affärsenhet Fastening SE-590 93 GUNNEBO Tel.nr. +46 (490) 89 000 Fax.nr. +46 (490)

Läs mer