PROGRAM INFÖR DETALJPLAN TYSKA VÄGEN. Samrådskoncept DNR

Transkript

1 PROGRAM INFÖR DETALJPLAN TYSKA VÄGEN Samrådskoncept DNR

2 PROGRAM INFÖR DETALJPLAN - TYSKA VÄGEN Innehållsförteckning Kompletteras innan utskick Materialet framtaget på Samhällsbyggnadskontoret under perioden , projektledare Erik Mejer. 2

3 A INLEDNING A1. Förord vision i tredje person Kompletteras till utskick Programmets syfte Beslut om programuppdrag fattades i samhällsbyggnadsnämnden ( 31). Syftet i yttrandet var att skapa en helhetsbild över området, beskriva dess roll i Kalmar, renodla de strategiska möjligheterna och koppla samman dess olika delar och strukturer i samklang med pågående projekt. Handelsslingan, skyltningslägen, attraktiva och stadsmässiga entréområden och en förändrad syn på Berga industriområde nämnde också i uppdraget. Syftet har ytterliggare breddats och konkretiserats i programarbetet: A2. Syfte Analysera och identifiera Utifrån det strategiska läget i Kalmar måste området analyseras i ett helhetsperspektiv utifrån nuläge, vision och potential. Behovet av nya detaljplaner i området måste identifieras Synliggöra och inspirera Möjligheter och utmaningar i området måste synliggöras och kommunen måste ta sitt ansvar och inspirera till de förändringar som är möjliga Utnyttja och effektivisera Befintliga strukturer och förutsättningar måste utnyttjas och genom att använda dessa på ett effektivt och klokt sätt kan man nå stor framgång Utveckla och förändra Kommunen måste ta sitt ansvar och driva visioner och framtidsbilder som underlag för att utveckla området utifrån dess potential och möjliggöra en förändring 3

4 A3. Avgränsning Programområdet innefattar Tyska vägen (från Norra vägen till Berga trafikplats) och dess närliggande områden (i princip de fastigheter som ligger i anslutning till vägen och som kan påverkas rent fysiskt av vägens utformning och de utrymmesbehov som skapas i ändringar av vägen). För att ta fram alternativ och beskriva konsekvenserna av dessa krävs dock ett analysområde som är större. A4. Programprocess I programmet redovisas området i sin helhet. Under arbetet har analysområdet dock delats in i olika delar utifrån olika behov av detaljeringsgrad i analysarbetet. Främst delområde Sydost (SO) har krävt en djupare analys mot bakgrund av projekt Bergagården. Under processen har i huvudsak tre särskilda externa möten hållits i området med särskilt inbjudna. Delområden: Väster (arenaområdet, Mötesplats Småland, Hansa city), Nordväst, Nordost, Sydväst, Sydost och Öster ( knytplatsen NVTV, Berga C) 4 - Visionsmöte Ett först visionsmöte hölls med inbjudna fastighetsägare och entreprenörer längs Tyska vägen, programmets primära aktörer utifrån områdets utvecklingspotential. - Informationsmöte knytplatsen Ett informationsmöte med fastighetsägare och entreprenörer med anledning av det stora intresset av att lösa trafikproblem i korsningen Norra vägen Tyska vägen. - Informationsmöte delområde Sydost Informationsmöte med fastighetsägare, entreprenörer och boende i delområde Sydost för presentation av projektet Bergagården samt programmet. Samrådskoncept framställdes under 4:e kv 2011 och interna samråd hölls. Samrådshandling för externt samråd framställdes under 2-3 kv Översiktsplan Programmet följer intentionerna i kommunledningskontorets översiktsplanearbete och förslag till ny översiktsplan som är under framtagande Programmet är en förberedelse för där föreslagen fördjupning av norra Kalmar.

5 B SAMMANFATTNING Utveckla norra Kalmar! En del av Kalmar stad som med unika rekreationsvärden och kontakt med kulturlandskap kan utgöra en tydlig identitet med urbana kvaliteter Utveckla diagonalen! Ett stråk genom Kalmar stad som med förtätning och prioritering av gång-, cykel och kollektivtrafik kan utgöra underlag för en växande stad Utveckla handelsslingan! Ett stråk av utbud, service och upplevelser som kan vitalisera staden och stärka dess roll som regionstad i Kalmarsundsregionen Utveckla A till Ö! Ett stråk av utvecklingspotential och stora investeringsprojekt från arenan i kanten av Krafslösa kulturlandskap till Kalmarsunds stränder vid Norrliden strand Utveckla Berga företagspark! En stadsmässig fasad och ett område med flexibilitet och stora gröna och blåa värden som grund för utveckling Utveckla Tyska vägen! En stadsmässig, tillgänglig och modern entrégata med kapacitet att ta hand om nutida och framtida behov av rörelser Utveckla knytplatsen NVTV (Norra vägen-tyska vägen)! KNYT- (attraktiva, prioriterade och tydliga möjligheter att byta färdsätt i syfte att underlätta valet av gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen) PLATS (stadsmässig, väl gestaltad platsbildning och mötesplats i norra Kalmars viktigaste framtida kärnområde) Utveckla kärnområdet! Knytplatsen NVTV, Bergagården och Berga C som delar av en helhet, stadsmiljö i Norra Kalmar. Södra vimpeltorpet, Skogsrået, Motorn och Rybsen viktiga delfaktorer utöver förtätningen av Norra vägen. 5

6 C PROGRAMANALYS C1. Sammanfattning analys Unikt i området Närhet till BÅDE Krafslösa kulturlandskap och Kalmarsund Närhet till stadsintegrerat extern- handelsområde Stor potential, underutnyttjat område i ett mycket strategiskt läge Stora kommunala och privata satsningar har gjorts Nytt arena område med arenabyggnad av nationellt intresse Roll Stadens norra huvudentré Norra Kalmars kärnområde Utveckling av stadsmiljöer utanför den klassiska stadskärnan Förädling av Norra vägen som Diagonalen Karaktär Underlag finns för att skapa tema kring gröna och blåa värden Vatten finns i området och kan lyftas fram och historisk koppling finns till vattenförekomster Kulturhistoria finns kring gårdar som del av helhet Struktur Norra vägen är underutnyttjad Tyska vägen har utmaningar att lösa i kapacitet Äldre gårdsstrukturer kan nyttjas i strategisk utveckling Skogsrået, Motorn, Bergagården, Kv Rybsen och Södra vimpeltorpet hyser stora exploaterings- och förtätningsmöjligheter 6

7 C2. Nulägesanalys Tyska vägen idag Historia För att förstå hur området fungerar idag krävs en insikt i områdets historia. Kalmar är en av Sveriges äldsta städer med en lång historia med flera viktiga milstolpar. Programområdet har under stadens historiska skeden främst bestått av skogs-, odlings- och betesmarker i stadens utkant (med enstaka större gårdar och ägor). På 1700-talet växer dock en slags radby fram. Boendet var i radbyn koncentrerat till ett område och marken i omgivande landskap uppdelat i många ägor. Den rika förekomsten av vatten i området ( Berga floe ) motsvarar dagens korsningsområde Tyska vägen - Norra vägen. Under 1900-talet hade radbyn genom de olika skiftena formats om. Nu fanns i området fem större gårdar. Det kan noteras att Tyska vägen som struktur i stadslandskapet är en förhållandevis ung väg (till största delen reglerad i detaljplan på 1970-talet) men att nuvarande Lybecksvägen/Dagövägen bär strukturella spår från talet. Noteras kan hur gamla Berga by består av fem relativt olika delar men som ses som ett sammanhängande område. 7

8 8

9 Under 1900-talet förändras området drastiskt, flera av gårdarna rivs i olika sammanhang, järnvägen förändras som trafikslag och E22 byggs. På 1940-t slapas Berga egnahemsområden och på 1950-t och 1960-t fortsatte expansionen i Funkabo, Djurängen osv. Kring denna tid kan man säga att området växer ihop med övriga Kalmar stad i struktur och kontakt. På 1970-t planeras Berga industriområde och området får en gatustruktur och nya industrifastigheter. På 2000-t byggs Berga trafikplats och cirkulation vid Franska vägen. Tyska vägen får i slutet av 2000-talet den nya arenan som landmärke och fond i väster. Tyska vägen idag Sedan Berga trafikplats (a) öppnades 2006 har Tyska vägen blivit en viktig infartsgata från E22:an till norra Kalmar. Vägen har med tiden blivit en alltmer integrerad del i staden med bl.a. handel på båda sidor. Denna utveckling har också förstärkts med kopplingen till E22:an. Vägen är tvåfältig och har två T-korsningar (b+c), en cirkulationsplats (d) och en icke reglerad fyrvägskorsning (e). Vägrummet idag är brett, öppet och avgränsat endast av större friliggande köplador med tillhörande parkeringsplatser på ömse sidor. I öster kantas vägen av större öppna gröna ytor och passager med inslag av ordnade trädplanteringar. Byggnaderna ligger långt från vägen och rumsligheten är mycket svag. I väster finns en grönskande kulle (f) och en större dagvattendamm, kallad Volvodammen (g). Kullen är bevuxen med större träd och utgör en viss rumslig faktor. Grönytorna är vildvuxna och trädplanteringarna är mindre ordnade. h e d Mot Berga trafikplats finns få gröna inslag, själva trafikplatsen utgör en karg höjd i landskapet vars gestaltning inte är genomarbetad. En del byggrätter i området är outnyttjade och området upplevs som lågt exploaterat. Arkitektur i området präglas av det kommersiella näringslivet och en allmän industriarkitektur. I Tyska vägens direkta närområden finns inga bef arkitektoniska särdrag utöver ett gult enskilt trähus på kullen norr om vägen. Mötet mellan Tyska vägen och Norra vägen utgörs av en större flerfilig fyrvägskorsning som är ljusreglerad (h). Tidvis är denna mycket hårt belastad och har kapacitetsproblem. Området kring korsningen består till stora delar av gräsytor med vissa inslag av trädplanteringar. Korsningen förkortas i detta program NVTV. c g a f b a 9

10 10

11 Rörelsemönster - färdsättsanalys Analys utifrån tre huvudaktiviteter: gå/cykla, åka samt köra. Regionbuss GÅ OCH CYKLA: Gång- och cykeltrafik i området präglas av arbetspendling och till viss del motion/handelsärenden. Det största flödet av gång- och cykeltrafikanter i området finns längs Norra vägen och vägar som ansluter till dess busshållplatser (1). Baltiska vägen och Franska vägen utgör också ett viktigt stråk (2), främst för arbetspendling med cykel men även som del av bergabanans rekreationsfunktion. Även längs Tyska vägen (3) färdas många till och från Hansa city/arenan. Mellan Djurängsskolan och Berga C (4) sker en del gång- och cykeltrafik med centrum respektive skola som målpunkter i vardagen. I Dagövägens förlägning (5) finns ett mindre grönstråk som är en populär genväg till Norra vägen. I området finns flera sk. missing links, sträckor mellan två väl utbygda gång- och cykelmöjligheter längs vilka det uppenbarligen saknas god förbindelse, vilka delvis finns med i kommunens investeringsbudget. 2. ÅKA: Gällande kollektivtrafik finns goda bussförbindelser. Fyra av Kalmars åtta linjer för stadsbuss trafikerar Tyska vägen och korsningen Norra vägen-tyska vägen (utöver regionbuss norrut). Dessa är linje 401 mellan Lindsdal-Tegelviken (röd), linje 402 mellan Hansa city- Smedby (blå), linje 411 mellan Franska vägen-kalmar central (svart) och linje 412 mellan Norrlidshemmet-Kalmar central (grön). Korsningen mellan Norra vägen och Norrlidsvägen/Tyska vägen har unika möjligheter att sammankoppla ett större antal busslinjer i staden. Busshållplatserna kring korsningen ligger idag utspridda och avstånden är för stora för att möjliggöra en attraktiv busspendling med smidiga byten. Detaljplan finns för en tågstation i höjd med Hansa city. En in- och utpendling med tåg skulle kräva en bättre koppling till busslinjerna än dagens linjestruktur kan erbjuda. 11

12 Motortrafikområdet söder om Tyska vägen (6) består av vägar med mindre flöden men en del tung trafik och logistik till handel. Vid utpekade in- och utfarter finns även här kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem. Motortrafikområdet kring Djurängsvägen (7) har begränsade flöden. Dock finns en huvudinfart vilken korsar ett skolområde. Norra vägen som enda in- och utfart mot norr gör även kontakt mot Tyska vägen obefintlig och ett ev nyttjande av E22 för resor inom staden blir mycket svårt. Behov av färdsättsbyte Idag är buss det enda kollektiva färdmedlet i stadsdelen och busshållplatser finns längs de större huvudgatorna. Inom 300 m (godtagbart avstånd till kollektivtrafikstråk) från de stora huvudgatorna finns ett stort antal boende som på sikt ökar markant i takt med förtätning och utveckling. 3. KÖRA: E22 (1) utgör områdets största flöde av motortrafik. Tyska vägen (2), Norra vägen (3) och Norrlidsvägen (4) utgör de stora huvudgatorna men Norra vägen utgör en kraftigt dominerande axel för motortrafik mellan norra och södra Kalmar vilket påverkar förtätningsmöjligheterna kring denna mycket negativt. Områdets övriga vägar bär relativt begränsade motortrafikflöden, dock finns kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem i en del korsningspunkter längs Tyska vägen vid vissa tider (se röda prickmarkeringar). Motortrafikområdet norr om Tyska vägen (5) har flera in- och utfarter och karaktäreiseras av tyngre trafik på ett väldimensionerat vägsystem med huvudinfarter från Rigavägen i väst och Krafslösavägen i norr. Dessa in- och utfarter är inte optimala och orsakar problem utifrån kapacitet respektive buller. Enligt översiktsplanerarbete 2011 kring vision om Diagonalen Norra vägen bor 25% av kommunens invånare inom räckhåll från kollektivtrafiken (sträckan Norra vägen mellan centrum och Lindsdal respektive Norrlidsvägen mellan Tyska vägen och Norrliden C). Detta utgör en stor möjlighet för attraktivt resande och flexibilitet i färdsättsbyten. Utifrån målpunkter och influensområde i stadsdelen finns i korsningsområdet NVTV unika bytesmöjligheter för resande till och från stadens olika utbud och upplevelser (Hansa C, Berga företagspark, Berga C, Norrliden strand, Kalmarsund etc). Detta bör gälla buss men även kopplingar till gång-, cykel- och i viss mån även motortrafik beroende på målpunkt och resande. 12

13 13 Två större huvudstråk med kollektivtrafik (orange), tillgängligt avstånd 300 m (blå zon), framtida kärnområdet (röd zon) och pilarna markerar värdet av utbyten mellan huvudgatornas handelsutbud, resande, arbetsplatser, aktiviteter, service och boende

14 Gällande planer I området finns ett stort antal planer från olika tidsåldrar. Bland de nu gällande åtta planerna för Tyska vägen och dess kringliggande närområden är den äldsta från 1970 och den nyaste från Detaljplanearbete pågår dock också för tillfället (cirkulationsplats Tyska-Franska vägen samt Bergagården). En genomgång har gjorts av gällande planer med fokus på utnyttjandet av byggrätterna i området (se separat statistik per fastighet). Den låga exploateringsgraden förklaras delvis av ett par byggrätter som är helt eller delvis icke ianspråktagna samt att byggrätterna i de äldre planerna är mycket generösa. 48 % av byggnadsarean utnyttjas 80 % av byggnadshöjden utnyttjas 9 m byggrätt mot Tyska vägen utnyttjats inte De gällande planernas markanvändning har lagts ihop till en heltäckande planmosaik på aktuellt ortofoto (se separat kartbild). Bilden visar att befintlig bebyggelse över lag stämmer överens med byggrätterna med vissa tydliga undantag. Bilden visar även de stora ytor som inte utnyttjas för byggnation. Markanvändning Statistikområdet Berga industriområde (se separat kartbild) består av företag och hyser ca 1800 arbetsplatser (2008). I området finns med hänsyn till statusen industriområde ett betydande inslag av handel (23 %) och företagstjänster (17%). Det finns fortfarande många företag med inslag av industri och lager (tillverkning/utvinning 25%, byggverksamhet 17%). Söder om Tyska vägen finns mestadels handelsetableringarna och verksamheter med behov av trafikintensiva lägen (ex. bensinmack). I området finns inga friytor som givits en medveten gestaltning, få utåtriktade verksamheter finns inom upplevelse- och event. Skola och förskola finns i området men ett visst behov av nya förskoleavdelningar finns. Ett stort antal bostäder finns i området, inom 300 m från Tyska vägen (norra Djurängen utmed delar av Lybecksvägen, Baltiska vägen och Dagövägen) bor ca 800 människor. Det blandade bostadsbeståndet består av markbostäder, flerbostadshus av olika storlekar samt ett fåtal friliggande villor finns i området. Kontrasten mellan bostäder på Lybecksvägen och verksamheter längs Wismarksvägen är olämplig och områdena är inte integrerade på ett bra sätt. 14

15 Översyn av gällande planer för fastigheter i anslutning till Tyska vägen. Ett underutnyttjande av bef. byggrätter kan konstateras 15

16 Områdets gällande planer, befintliga byggnader i svart. Stora ytor i en16 del byggrätter är inte utnyttjade, i andra områden har området utvecklats på ett annat sätt än vad som avsetts i äldre planerna

17 Miljöbedömning Utifrån kontinuiteten av industriverksamheter i området krävs sannolikt vissa sanerings- och markarbeten inför exploatering i området. Frågor kring buller och riskbild kan också utlösa särskilda studier inför fortsatt planering. Till detta program bedöms dock inga särskilda frågor utlösa behov av en särskild utredning likt miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning inför kommande detaljplanering, dessa frågor och behov får bedömas från fall till fall. Mark Området innehåller flera misstänka föroreningar och flera betydande industriverksamheter har bedrivits sedan de första etableringarna på 1970-talet. Geotekniskt består området av ler och morän. 17

18 Naturområden Vegetation i Tyska vägens gaturum: inslag av ordnad grönska med dagvattenfunktion (1), höjd norr om Tyska vägen utgör ett särdrag med större träd (till stora delar ek) och buskage (2) och kring dagvattendammen i sydväst finns inslag av blandat buskage och sly (3). Övrig vegetation i analysområdet: Ekskog respektive blandskog i Södravimepltorpet, (4+5). Större lövträd kring f.d. Ekelid (6). Öppna fält och blandad grönska mot Runehällsvägen (7). Rester av trädgårdsanläggning samt bl.a. ekbestånd kring f.d. Bergagården (8). Allmän blandskog vid f.d. Berga bruksgård (9). Inslag av blandad grönska längs E22 (10). Blandad grönska i lågt belägen yta (11). Som industriområde/företagspark, blandstad och bostadsområde med förhållandevis tät exploatering i vissa delar utgör de flesta grönområdena en särprägel i sitt respektive närområde och underlag för att utveckla stark identitet, främst 2, 4, 6, 7 och Historiska lämningar Utöver strukturella rester från områdets historia finns en del detaljerade inslag, likt stenmurar, främst i områdets sydöstra delar. Fornlämningarna och fornlämningsområdena består av rester av agrara lämningar, boplats och gårdsrester. Inga lämningar finns dock som bedöms vara av ett sådant värde att de påverkar den långsiktiga användningen av mark och vatten Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister

19 Vatten En större damm med dagvattenfunktion finns i området sydväst om Berga trafikplats, den sk. Volvodammen. Dammen fyller en mycket viktig funktion i stadens övergripande dagvattenhantering och har en god kapacitet för ytvatten vid extrema regn Till dammen går ett dike från nordost, längre upp är diket kulverterat. De gröna miljöerna kring dammen och diket inte omhändertagna eller utvecklade. Det finns inga spår av de vattenförekomster som fanns i området på 1700-talet Kretsloppsfrågor Hela området är anslutet till det kommunala VA-systemet. Gällande dagvatten finns befintliga ledningssystem (se separat kartbild) som leder de största flödena till Östersjön: - 1. Vatten från Tyska vägen och områden norrut leds till Volvodammen, västerut till arenaområdet och vidare norrut via golfbanan till Kläckebergaviken Vatten från områden söder om Tyska vägen leds söderut kring Hansa C, via Kalmar dämme (våtmarksanläggningar med reningsfunktion) till västra sjön Vatten från områden i Södra vimpeltorpet leds västerut mot Krafslösaviken. Allmänt kan sägas att det finns kapacitetsproblem för dagvatten längs östra delarna av Tyska vägen samt längs Engelska vägen. Bef lösning längs Tyska vägen med svackdiken kan hantera större mängder vatten men ska dessa ersättas krävs kapacitetsåtgärder i ledningsnätet Dagvattenledningssystemet i området, röd linje markerar de höjdryggar som utgör brytpunkter i avvattningens riktningar 19

20 Fjärrvärme finns utbyggt i området och möjligheter finns enligt Kalmar energi värme att bygga ut detta system ytterligare (se separat kartbild). Riskbild Utifrån områdets större huvudgator och närheten till E22 finns frågor kring buller vid framtida exploatering. En förtätning med bostäder (främst aktuell kring Norra vägen) kräver översyn av hastigheter för motortrafikfordon. Flera industriföretag finns vars verksamheter utlöser skyddsavstånd ex utifrån lukt-, olycks- och skaderisk). Vid förtätning och utveckling av området kan tekniska lösningar krävas för att lösa utmaningarna. Fjärrvärmenätet i området (gröna fastigheter anslutna) 20

21 C3. Nylägesanalys vision och framtida utveckling I arbetet med en ny översiktsplan för Kalmar kommun ( ) har flera visioner om stadens framtid vidareutvecklats. Diagonalen är ett vision som utgår ifrån Norra vägen roll som utvecklingsområde som genomkorsar flera stadsdelar och som bär stor utvecklingspotential för förtätning och prioritering av kollektivtrafik. Handelsslingan är en vision som utgår ifrån koncentrationen av handelsutbud mellan stadskärnan, Gamla industriområdet, Malmen, Hagbygärde, Hansa city, Tyska vägen och i förlängningen även Berga centrum (med viss framtida kontakt mot Norrliden centrum). 21

22 Stadsplanering från A till Ö är en vision som utgår ifrån den stora utvecklingspotential som identifierats i stråket mellan arenaområdet och Norrliden strand. I detta stråk driver kommunen flera utvecklingsprojekt och stora möjligheter finns att skapa stadsliv och urbana miljöer i Norra Kalmar. Berga företagspark är en vision som utgår ifrån att Berga industriområde till bedrivna verksamheter består av ca 60 % handel och att synen på områdets strategiska betydelse förändras i takt med de utvecklingsprojekt som kommunen driver i området 22

23

24 Kärnområdet Utifrån visionerna som omnämnts så synliggörs ett framtida kärnområde i Norra Kalmar. I tidigare års planering lyftes områden mellan Linsdal och Norra Kalmar som den nya staden. Utifrån investeringar och satsningar i området samt befintliga förutsättningar för utveckling pekas detta område istället ut, tillsammans med Norrliden strand, som den nya kärnan i den norra staden. Det ungefärliga kärnområdet (se separata kartbilder) kan anses bestå av satsningarna på knytplats i korsningen Tyska vägen Norra vägen (KP), högre bebyggelse med lägenheter i Bergagården (BG) samt stadsdelens stadsdelscentrum, Berga centrum (BC) kring vilket kommunen bedömer att mycket stor utvecklingspotential finns, ex högre bebyggelse och en blandad förtätning. Kärnområdet skapar givetvis ett influensområden där närliggande kvarter utgör en mycket viktig del av utvecklingen (se separata kartbilder), främst kan nämnas det framtida bostadsområdet Södra vimpeltorpet, vars första etapp ( Tehuset ), troligen genomförs i spannet