Innehåll. Förslag från arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förslag från arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag"

Transkript

1 Förslag från arbetsgruppen Stimulans av FoU i små och medelstora företag Innehåll 1. Inledning Utgångspunkter för gruppens arbete Förslag inom tre områden Stärkt innovationsförmåga genom att klättra i innovationspyramiden Förslagsområde I: Kompetens- och utvecklingsstimulans för FoU i SMF Innovationscoacher och innovationscheckar för att öka FoU i etablerade SMF Nationella innovationscheckar Innovationcoacher En tydlig mäklarfunktion Finansiering Förslagsområde II: Offentlig innovationsupphandling för SMF Inför ett SBIR-liknande initiaitv i Sverige Förslagsområde III: Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag Finansiering...12 Stockholm 10 september 2010 Arbetsgrupp Hans Henzell (Swedish ICT) Sven-Olof Lodin (IVA) Jan Anders Månsson (EFSL), Jenni Nordborg (VINNOVA) Mattias Karls (Applied NanoSurfaces) Åsa Minoz (VINNOVA, projektledare) Björn O Nilsson (IVA, ordförande) Eugen Steiner (HealthCap) 1

2 1. Inledning 1.1 Utgångspunkter för gruppens arbete Ett övergripande mål för projektet Innovation för tillväxt är att kunskapsintensiva företag ska växa i Sverige för att stärka vårt lands konkurrenskraft och därmed skapa framtidens jobb och välfärd. År 2007 uppgav en tredjedel av Sveriges cirka företag med 1 till 250 anställda att de både vill och kan växa. Samtidigt är företagens innovativa förmåga avgörande om de i realiteten ska bli tillräckligt konkurrenskraftiga för att kunna växa. För Sverige är detta särskilt viktigt med tanke på att små och medelstora företag (SMF) står för merparten av de nya arbetstillfällen som skapas i landet. Sverige ligger i internationell topp när det gäller företagens samlade FoU-investeringar som andel av BNP. Men merparten sker i storföretag som dominerar vår näringslivsstruktur. Endast 18 procent av företagens FoU-investeringar utförs i SMF. Många SMF är dessutom underleverantörer till stora företag och utsätts därigenom för ökad konkurrens från företag i hela världen. Att stimulera ökade investeringar i FoU i svenska SMF bidrar därmed till stärkt internationell konkurrenskraft. Det svenska offentliga stödet till FoU i företag är lågt i internationell jämförelse (se Figur1). Stödet riktas i Sverige i mindre utsträckning än i många andra länder specifikt mot SMF. En färsk OECD-studie baserad på undersökningar av innovation i företag i 21 länder visar att företag som får offentligt stöd för att bedriva innovationsverksamhet investerar mellan 40 och 70 procent mer än de som inte får sådant stöd. Figur 1 FoU är inte detsamma som innovation. Med innovation menar man en ny eller förbättrad produkt, tjänst eller process som gett framgång på marknader och nytta för användare. FoU är systematiskt arbete med att ta fram ny kunskap och använda denna kunskap för att ta fram nya tillämpningar. I många företag utgör dock den FoU som bedrivs internt inom företaget eller som sker i samarbete med externa parter en mycket viktig del i ett systematiskt innovationsarbete. FoU utgör en stor del av företags investeringar som inriktas mot innovation, i genomsnitt mellan hälften och två tredjedelar, men varierar kraftigt beroende på storlek och bransch. 2

3 En stark innovationsförmåga och FoU-investeringar ger resultat. Studier visar att innovativa SMF växer snabbare i omsättning och antal sysselsatta, har bättre lönsamhetsutveckling, har mer omfattande internationella samarbeten, och är mer framgångsrika på exportmarknader. Vad hindrar SMF att satsa på FoU? I undersökningar som genomfördes i samband med att Vinnova 2007 ledde arbetet med att ta fram strategin Innovativa små och medelstora företag Sveriges framtid angavs tidsbrist och brist på finansiering som de två största hindren. Dessutom har få SMF ett nära samarbete med forskningsinstitut och universitet och högskolor (UoH) trots att många uttrycker en vilja till ett sådant. Det finns därför ett tydligt behov av att även i Sverige stimulera FoU i SMF och därmed deras innovationsförmåga. Sverige har idag i jämförelse med övriga medlemsländer i OECD mycket begränsade sådana incitament. 1.2 Förslag inom tre områden Arbetsgruppens förslag för att stimulera FoU i SMF finns inom tre områden. De har utformats efter diskussioner i workshops, öppna möten samt seminarier där specialister medverkat. Kompetens- och utvecklingsstimulans Ett nationellt stödprogram som utifrån reella behov i etablerade SMF stärker FoU-samarbetet med institut och universitet. Innovationscheckar och innovationscoacher är viktiga inslag i programmet. Efterfrågestimulans Offentlig innovationsupphandling av den typ som finns Storbritannien (kallat SBRI) som ger bättre lösningar på offentliga behov och affärsmöjligheter för teknikdrivna SMF. Ekonomisk stimulans/ Skatteincitament Två förslag för skatteincitament för FoU i SMF: 1. Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag samt 2. Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag Idag har alla 34 OECD-länder förutom Sverige, Finland och Tyskland skatteincitament för att stimulera FoU i SMF. Dessutom föreslås att avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften. Dessa regler motverkar kraftigt förslaget till skattestimulans för kapitaltillskott. 1.3 Stärkt innovationsförmåga genom att klättra i innovationspyramiden Vi har valt att indela små och medelstora företag (1-250 anställda) efter hur de arbetar med innovation. Innovationspyramiden (se Figur 2) baseras på variabler från den europeiska företagsundersökningen Community Innovation Survey. Procentsatserna nedan är hämtade från en analys från holländska SMF. Fördelningen skiljer sig givetvis mellan olika länder. En motsvarande analys har ännu inte genomförts i Sverige. Det finns dock goda skäl att anta att fördelningen för Sverige har en något större andel 3

4 innovationsledare och utvecklare. Anledningen är att Sverige totalt sett har större andel innovativa företag än Nederländerna. Figur 2: Innovationspyramiden Innovationsledare Inför nya produkter och tjänster som är nya för marknaden eller gör processinnovationer Innovationerna bygger i hög grad på företagets egen innovationsförmåga Har egen FoU Utvecklare Inför nya produkter och tjänster som är nya för företaget eller gör processinnovationer Innovationerna görs främst i samarbete med externa FoU-aktörer Har pfta även egen FoU Anpassare Inför nya produkter och tjänster som är nya för företaget Har innovationssamarbete med kunder och leverantörer Har inte någon egen FoU Följare Har något inslag av innovationsrelaterade aktiviteter, samarbeten eller budget Ej innovativa Har inte några innovationsrelaterade aktiviteter, samarbeten eller budget 4

5 Alla förslag från arbetsgruppen syftar till att få företagen att klättra uppåt i pyramiden. Förflyttningen uppåt innebär att stärka sin innovationsförmåga och öka inslaget av FoU som sker i samverkan med externa parter eller i det egna företaget. Det är viktigt att beakta att SMF är en mycket heterogen grupp. Branscher fungerar på olika sätt när det gäller innovationer och har olika behov av FoU. Inom livsvetenskaper (Life Science) finns exempelvis starka band mellan forskning på universiteten, såväl i de stora läkemedelsföretagen som i små bioteknikföretag. Ledtiderna mellan nya forskningsrön och introduktion i forskningsföretagen är kort. Samtidigt är ledtider till framgångsrika affärer baserade på de nya rönen är jämförelsevis långa. För företag inom IKT (informationsoch kommunikationsteknik) eller verkstadsindustri är banden till den akademiska forskningen ofta mindre utvecklade och rådande marknadsförhållanden och konkurrens kräver korta ledtider från idé till affärer. Trots dessa skillnader tror vi att förslagen är väl anpassade till dessa skillnader och kan stimulera FoUbaserad innovation i SMFs i olika utvecklingsskeden, olika steg i innovationspyramiden, samt i olika typer av branscher. De föreslagna stimulansåtgärderna riktas därför till alla sektorer av det kunskapsbaserade näringsliv som behöver FoU för konkurrenskraft och förnyelse. 2. Förslagsområde I: Kompetens- och utvecklingsstimulans för FoU i SMF 2.1 Innovationscoacher och innovationscheckar för att öka FoU i etablerade SMF Större delen av dagens riktade innovationsstöd till SMF i Sverige tar sikte på nystartade företag i segmenten innovationsledare och utvecklare som redan har relativt god innovationsförmåga och ofta egen FoU. Innovationsledare och utvecklare står idag i fokus för initiativ och insatser från inkubatorer, innovationskontor på universiteten och tidigt riskapital (så kallat venture capital). Huvuddelen av de företag som får stöd genom VINNOVAs program Forska & Väx, hör till segmenten innovationsledare och utvecklare även om målgruppen inte avsiktligt begränsats till dessa. Det finns också en stor mängd FoU-relaterade stöd till denna typ av företag på regional nivå eller i mindre skala via enskilda organisationer. Därmed saknas idag en samlad större satsning för att stödja FoU i etablerade företag som inte är innovationsledare och framförallt de med liten erfarenhet av FoU. Vi är övertygade om att det är en stor möjlighet att fylla detta glapp. Huvudfokus i detta första förslag ligger på etablerade företag inom segmenten utvecklare och anpassare som inte har någon eller begränsad egen FoU. Det finns en mycket stor potential i att stimulera dessa företags förmåga till innovation och få dem att klättra i innovationspyramiden. De har ofta en affärserfarenhet, etablerad verksamhet, marknad och distributionsvägar samt ibland även viss export. Insatser riktade mot denna grupp företag kan därför relativt snabbt ge tillväxteffekter genom att verksamheten inte möter samma utmaningar som i företag under tidig uppbyggnad. Nya och förbättrade produkter, tjänster och processer kan ge ökad omsättning och antal anställda relativt snabbt. Samtidigt riskerar dessa företag att tappa konkurrenskraft genom bristande förnyelse av produkter, tjänster och processer då fokus ligger på att öka försäljning och marknadsandelar med befintliga erbjudanden. Att vässa konkurrenskraften är en växande angeläget för dessa företag i den hårdnande globala konkurrensen.. Vårt förslag syftar till att företagens konkurrenskraft vässas genom att öka inslaget av FoU i det egna företaget genom ökad samverkan med FoU-externa aktörer. Förslaget innebär ett nationellt program med 5

6 två huvuddelar: innovationscheckar och innovationscoacher. Programmet ska utformas så att det är lätt tillgängligt och väl känt för företagen i målgruppen. Det är svårt för små företag med fullt fokus på löpande kundkontakter och att hantera nya order att ta steget för att vässa sig för framtiden genom att utveckla FoU-samarbete med högskolor och institut. Offentligt och lättillgängligt stöd kan sänka tröskeln betydligt: Därför föreslår vi en nationell innovationscheck enligt förebild från en rad europeiska länder. Checken beskrivs i avsnitt 2.2. För dessa företag är det sällan naturligt att ta kontakt med institut och högskolor i FoU-frågor. De känner inte till vad dessa aktörer har att erbjuda och de personliga kontaktvägarna är få. Därför föreslår vi att en mäklarfunktion utvecklas innovationscoacher vars uppgift är att utifrån företagens behov och verklighet stimulera FoU-samarbeten med FoU-utförare. Innovationscoacher beskrivs i avsnitt Nationella innovationscheckar En innovationscheck innebär att ett företag får ekonomiskt bidrag för att köpa FoU-tjänster externa utförare som högskolor forskningsinstitut. Även andra utförare jan övervägas. Innovationscheckar finns idag i en lång rad europeiska länder. Checken sänker tröskeln till FoU-samarbete genom att underlätta ett första steg på vägen mot fördjupat samarbete med externa FoU-utförare. De exakta beloppen för checken bör fastställas tydligt. Statsstödsreglerna inom EU medger ett bidrag på högst Euro till ett företag under tre år. Erfarenheten visar att summor på denna nivå innebär att företaget kan komma igång med FoU-aktiviteter men att det inte räcker till mer omfattande FoU-projekt. Ofta är checkarna en start för att arbeta mer systematiskt med FoU och lägger grund för projekt som kan få annat offentligt stöd inom EU eller nationellt. Vårt förslag innebär innovationscheckar i två steg. Ett första steg där företaget kan erhålla kronor utan motfinansiering. Ett andra steg där företaget kan erhålla maximalt kronor, men som kräver 50 procent motfinansiering. Användningen av innovationschecken ska vara enkel: Innovationschecken ska vara stöd till att köpa FoU-tjänster från offentliga utförare som högskolor och forskningsinstitut. Reglerna ska vara så tydliga att företaget lätt på förhand kan avgöra om projekt uppfyller kriterierna för att få utnyttja innovationschecken. Beslut om finansiering av ett projekt ska ske inom en månad efter att ansökan kommit från företaget. Ansökningar ska godkännas av en samlad nationell myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag. Innovationscoacher bistår företaget i att formulera sina behov med utgångspunkt i företagets affärsmöjligheter oberoende av vilken FoU-utförare som blir aktuell. 6

7 2.3 Innovationcoacher En tydlig mäklarfunktion För att bli effektiva och verkligen nå målgruppen måste innovationscheckarna kompletteras med en tydlig mäklarfunktion innovationscoacher. Innovationscoachens uppgift är att med företagets intressen i fokus vara en brygga mellan företaget och externa FoU-utförare. Det innebär att: Verksamheten ska vara uppsökande. De personer som är innovationscoacher ska både ha en djup erfarenhet av teknik- och forskningsområdet och av arbete i ett SMF. Lokala konsulter med god orientering och högt förtroende i det lokala näringslivet kan vara lämpliga innovationcoacher. Figur 3: Innovationcoachning För att stimulera ökad FoU-verksamhet i etablerade företag Företagsurval Affärsmodell Seminarier Företagsbesök Företags Audit Behovsanalys Affärsplan Workshop Kompetens Teknik utveckling Integration FoU Projekt Exploatering IPR Licensiering Matchande Teknologier Företagen använder innovationschecken för att genomföra FoU-aktiviteter i samverkan med externa FoUutförare. Innovationscoachens roll är att med utgångspunkt i det aktuella företagets situation bistå i att formulera FoU-satsningar samt identifiera vilka samarbetspartners som behövs för att genomföra dessa. Utvecklingsprojekt ska genomföras så att företaget successivt bygger upp sin förmåga att samverka med externa utförare. På sikt kan det eventuellt bygga upp egen FoU och bli tillräckligt moget för att söka andra offentliga FoU-anslag, som exempelvis Forska & Väx och olika EU-initiativ. FoU-coacherna har en roll i att bistå företaget i att identifiera alternativa möjligheter till offentligt FoU-stöd. För att satsningarna ska bli långsiktiga krävs att de är prioriterade av både ledning och ägare. Innovationscoacherna ska också kunna bistå med tjänster som säkerställer att FoU-insatserna sker på ett sätt som ger största affärsnytta genom utveckling av både ny teknik och affärsmodeller. Det kan exempelvis vara fråga om: 1. Behovsanalys 2. Kontakter med andra företag (även internationellt), rådgivning och konsulter. 7

8 3. Förstudier för klarläggande av affärs eller teknikfrågor. 4. Hjälp med marknadsanalys samt framtagning av affärsplan och marknadsintroduktionsplan. 5. Kompetensutveckling 6. Kontaktförmedling avseende ny teknik, exploatering och licensiering av IPR och internationella kontakter, främst EU. 7. Rådgivning för ansökan om innovationscheck och andra finansieringsmöjligheter. 2.4 Finansiering Vi bedömer att den satsning som föreslås kräver en finansiering på 35 miljoner kronor per år. Satsningen bör utvärderas efter fem år. Ett explicit mål kan sättas att satsningen på 35 miljoner kronor efter två till fyra år ska generera mer än 500 miljoner kronor räknat som omsättning på de nya och förbättrade produkter som tagits fram. Avkastningen blir då 20 gånger de satsade statliga medlen. 3. Förslagsområde II: Offentlig innovationsupphandling för SMF Förslag II syftar till att öka efterfrågan på FoU som bedrivs i SMF från offentliga aktörer. Det stimulerar därigenom företagen att klättra i innovationspyramiden genom att efterfrågan på FoU ökar. Förslaget innebär ett sätt att få fram bättre lösningar för offentliga aktörers verksamhet samtidigt som det ger affärsmöjligheter för SMF som bedriver FoU. Det bygger på så kallad förkommersiell upphandling där offentlig upphandling av FoU enligt EUs regelverk kan ske under vissa givna villkor. Förslaget hämtar sin inspiration från SBRI i Storbritannien (som i sin tur bygger på SBIR etablerat i USA på åttiotalet). Liknande program finns även i Nederländerna. Initiativet fungerar enligt följande. Baserat på identifierade behov ordnar offentliga organisationer upphandlingar av ny teknik och idéer som är öppna för hela näringslivet. De mest framgångsrika uppslagen tilldelas kontrakt för att utveckla produktidéer. Normalt finns två faser: 1) FoU med syfte att bevisa vetenskaplig, teknisk och kommersiell genomförbarhet av ett föreslaget projekt. 2) FoU med syfte är att producera en väl definierad prototyp. I slutet av fas 2 är avsikten att lyckade projekt skall leda till kommersiella varor eller tjänster som köps av myndigheterna i konkurrensutsatta upphandlingar. En central myndighet finns både för regelutformning, rådgivning och för att hjälpa upphandlande myndigheter att organisera upphandlingarna. Kontrakten betalas dock av de upphandlande myndigheterna själva. 3.1 Inför ett SBIR-liknande initiaitv i Sverige Arbetsgruppen föreslår att: En pilot inleds genom att ett antal lämpliga aktörer (myndigheter) som bedöms ha behov av innovativa lösningar för den egna verksamheten identifieras. Dessa får stöd enligt förslaget ovan att ta fram innovationsstrategier och som en del av dessa föreslå möjliga innovationsupphandlingar. Näringsdepartementet inför på försök ett SBIR-liknande system i Sverige, som bygger på europeiska erfarenheter anpassade till svenska förhållanden. Finansiering av upphandlingarna sker via de upphandlande myndigheternas egen budget. Behov av incitament som exempelvis riskfonder eller försäkringslösningar, motsvarande de instrument som används i andra länder, för att förstärka initiativet bör undersökas. 8

9 Försöksverksamheten föreslås pågå i 5-7 år varefter erfarenheterna från de SBIR-liknande upphandlingarna utvärderas och ligger till grund för ett mer permanent svenskt system. I Storbritannien finns också krav på att vissa offentliga verksamheter skall ha en innovationsstrategi, med offentlig upphandling som ett möjligt verktyg. Detta skapar en medvetenhet i organisationerna om deras långsiktiga utvecklingsbehov, vilket är fundamentalt för att deras efterfrågan skall driva innovation. Att omvandla behov till konkret efterfrågan kräver en strukturerad process. I Storbritannien finns programmet SBRI, med vars hjälp statliga myndigheter och andra offentliga organisationer snabbare och med hanterad risk, kan upphandla nya lösningar. I USA och Holland finns liknande system, under namnet SBIR. För mer information, om systemen, se bilaga. För att kunna införa ett SBIR-liknande initiativ behöver tre typer av stödstrukturer byggas upp: processtöd (hur man går till väga), juridiskt stöd (om lagar och regelverk) och tekniskt stöd (granskning av ansökningarnas höjd avseende teknik och innovation). 4. Förslagsområde III: Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF Även förslag III syftar till att få företagen att klättra i innovationspyramiden. Metoden är att ekonomiskt stimulera FoU-satsningar för investerare respektive företag. Förslaget riktas till alla företag och innebär skatteincitament och omfattar två delar. De kan införas separat eller med fördel som kompletterande delar i en reform då de adresserar två olika behov till stimulans. Dock bör vissa begräsningsregler övervägas och skatteincitamenten bör betraktas som alternativa möjligheter för FoU-investeringarna i det enskilda företaget. Vi föreslår också att de nya spärreglerna avseende underskottsavdrag vid ägarskiften avskaffas, främst därför att dessa i samband med ägarbyten kraftigt motverkar ambitiösa FoU-investeringar när innovativa företag vill växa genom att nya delägare går in. Dessutom motverkar dessa spärregler konsolidering av företag med ackumulerade underskottsavdrag. Bland dessa finns ofta tidiga forskningsföretag där sådana behov kan vara stora och ibland en fråga om överlevnad. 4.1 Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag Förslaget riktar sig till investerare i företaget. Det bygger på det förslag som Carl Bennet och Sven-Olof Lodin la fram till regeringen 2009 och som syftar till att underlätta kapitalanskaffningen för SMF som bedriver FoU. Förslaget innebär införandet av rätt för juridiska personer att få fullt avdrag och för fysiska personer att få en motsvarande skatteavräkning för kapitaltillskott till innovationsföretatag. Förslaget innebär i korthet följande: Juridiska personer medges fullt direktavdrag och privatpersoner 30 procents skatteavräkning för kapitaltillskott till särskilt bildade Innovationsföretag. Ingen skatt utgår på vinst som behålls i innovationsföretaget. För investeraren utgår skatt på utdelning från innovationsföretaget och vid försäljning på hela erhållna försäljningspriset då avdrag för anskaffningskostnaden redan erhållits. För aktiebolag gäller dock skattefrihet för utdelning och för vinstdelen vid försäljning enligt normala regler för innehav av näringsbetingade andelar. Däremot beskattas återvunna kapitaltillskott. 9

10 De innovationsföretag som kan komma ifråga för avdrag ska: o o o Vara onoterade och ha ett aktiekapital på minst en miljon kronor, Ha en verksamhet primärt byggd på FoU eller annan innovationsverksamhet, Ha som mål att ta fram ny kunskap, information eller erfarenhet som bidrar till nya eller förbättrade produkter, tjänster eller produktionsmetoder (d v s i första hand genom att bedriva FoU). Kriterierna för vilka företag som kan godkännas ska vara enkla och tydliga. Förhandsprövning av projekten föreslås ske av central nationell myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag, lämpligen Vinnova. Systemet innebär att stimulansen tidsmässigt läggs i anslutning till när kapitaltillskottet sker. Det innebär ett omedelbart avdrag för alla tillskott, vilket är en fördel eftersom de FoU-projekt som ska stimuleras oftast är kraftigt kostnadsframtunga. Vinsten, om den uppstår, beskattas inte förrän den tas ut ur företaget. Därmed blir systemet statfinansiellt billigt och minskar risken för skatteflykt jämfört med lösningar baserade på avdrag. Förslaget stimulerar ökat risktagande. Direktavdraget, som minskar risken, medför att investeraren har noll i anskaffningsvärde på kapitalinvesteringen. Figur 4: Modell för Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag Fullt skatteavdrag för hela investeringen Kontroll av InnovF-status Beskattas som kapitalinkomst (För AB skattefrihet vid näringsbetingade aktier) Investerare erhåller utdelning Investerare tillskjuter kapital Onoterat företag får kapitaltillskott (skattefritt ) > 1 MSEK Investerare erhåller utskiftade medel Investerare säljer aktier (skatt på hela försäljningsbeloppet) Ej beskattning på vinst som behålls i företaget Investering Utvecklingsfas Vinstfas Avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften Sedan länge finns regler som syftar till att förhindra handel med förlustbolag för skatteflykt. Nyligen infördes en regeländring avseende de spärregler som finns för rätten till underskottsavdrag efter ägarskifte i ett företag. I sin nya utformning från 2009 (se proposition 2009/10:47) drabbar reglerna oavsiktligt i praktiken ännu hårdare företag med ambitiösa FoU-satsningar med behov av nytt kapital. Det gör att dessa regler kraftigt skulle motverka det förslag till skattestimulans för kapitaltillskott som presenterats ovan. 10

11 Redan tidigare förlorade ett företag rätten att utnyttja existerande outnyttjade förlustavdrag om företaget bytte ägare till mer än 50 procent och köpeskillingen var mindre än hälften av summan av outnyttjade förlustavdrag. Genom ett tillägg 2009 ska nyemissionsbelopp i samband med ägarskiftet avräknas från köpeskillingen vid denna jämförelse. Det normala när nya delägare träder in i företag med omfattande innovationsarbete och FoU-projekt är att man i huvudsak skjuter till nytt kapital till bolaget. Med de nya reglerna utplånas hela eller så stora delar av köpeskillingen så att rätten att få avdrag för tidigare projektkostnader går förlorad. I praktiken betyder det att många FoU-projekt inte överlever eller att de blir mycket dyrare. De nya reglerna innebär att FoU-projekt ofta fördyras med upp till 26 procent av kostnaderna som lagts ner före det nya ägarinträdet. Dessa regler måste avskaffas för att inte allvarligt försvåra innovationsverksamhet i Sverige. 4.2 Skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader för specifika projekt i företag Förslaget till skattestimulans för innovations- och FoU-kostnader i företag innebär att FoU-kostnader i det enskilda företaget direkt minskas genom skatteavräkning. Varianter av sådana system finns de flesta länder i EU och OECD, undantaget Sverige, Tyskland och Finland. Vi föreslår ett system för skatteavräkning för FoU-kostnader som bygger på samma principer som det norska SkatteFUNN (detaljer, belopp och nivåer i detta ligger också till grund för förslaget nedan). Skälet är att vi vid en internationell jämförelse av olika system, bedömer att det norska systemet fungerar väl. Detta bekräftas också i en stor utvärdering som genomfördes 2008 av Statistisk sentralbyrå i Norge. Vi föreslår ett system som i korthet fungerar på följande sätt: Alla företag, svenska och utländska med verksamhet i Sverige, oavsett inriktning, geografisk hemvist i landet eller storlek har rätt till skatteavräkning från skatten på sin svenska verksamhet för FoU-kostnader. För stora företag ska avräkningen vara 18 procent, för SMF (mindre än 250 anställda) 20 procent. Ett tak för avräkningen sätts och justeras årligen med hänsyn till bland annat inflationsutvecklingen. I vårt förslag skulle maxnivån för skatteavräkning 2010 ligga på 5,5 miljoner för eget FoU-arbete och 11 miljoner för samarbete med godkänd FoU-utförare. Kostnaderna över 5,5 miljoner ska i det senare fallet ha anknytning till inköp av FoU-tjänster. Företag som är i en utvecklingsfas där verksamheten går med underskott och därmed inte kan dra fördel av någon skatteavräkning, ska kunna ta del av systemet i form av ett direkt bidrag. Målen för de projekt som berättigar till avdrag ska vara att ta fram ny kunskap, information eller erfarenhet som bidrar till nya eller förbättrade produkter, tjänster eller produktionsmetoder (FoUprojekt enligt OECDs definition). Kriterierna för vilka kostnader som kan godkännas ska vara enkla och tydliga. Förhandsprövningen föreslås ske av en central myndighet med kompetens att bedöma FoU i företag. De båda förslagen avser att var alternativa stimulansåtgärder på så sätt att endast den ena av de två stimulansåtgärderna får användas på ett FoU-projekt. Prövningen hos samma myndighet för båda skatteincitamenten bör undanröja risk för dubbelavdrag. 11

12 4.3 Finansiering Vi bedömer att kostnader för förslagspaket III (Skatteincitament för att stimulera FoU i SMF) för förslaget Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsföretag uppgår till 2,6 miljarder kronor årligen på kort sikt och högst 1,5 miljarder på längre sikt då investeringarna börjar ge avkastning som tillsammans med återvunna kapitaltillskott kan beskattas och ge skatteintäkter. Ingen precis kostnad kan anges vad gäller förslaget att avskaffa de nya reglerna avseende spärregler för förlustavdrag vid ägarskiften. Vad gäller delförslaget Skattestimulans för FoU-kostnader i företaget kan antas att kostnaden för denna kan jämföras med norska SkatteFUNN. Kostnaden för skattereduktionen genom SkatteFUNN var för 2009 cirka 1,8 miljarder kronor (1,5 mrd NOK för 3560 projekt). Om båda delförslagen genomförs ska kostnaderna för förslaget inte läggas samman. Den totala kostnaden för förslagen beror av utfallet av vilken skattestimulans som utnyttjas för det enskilda företagets FoUinvesteringar. Endast en av de två formerna kan användas för det enskilda företaget. Detta innebär att om en Skattestimulans för kapitaltillskott i innovationsföretag utnyttjas blir Skattestimulans för FoUkostnader i företaget inte aktuellt och tvärtom. 12

Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer

Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer 1 Sven-Olof Lodin 2010-06-12 Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer Skattestimulans till innovationer

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Innovationsupphandling vad är det?

Innovationsupphandling vad är det? Innovationsupphandling vad är det? 2012-11-15 Hans Jeppson VINNOVA Bild 1 Varifrån? Senior Advisor för innovationsupphandling vid Vinnova Utredare Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) Utredare Innovationsupphandling

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Forska&Väx hösten 2013

Forska&Väx hösten 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer [2013-05-29_] [2012-02377] Reviderad [2013-05-15] Forska&Väx hösten 2013 Finansiering för små och medelstora företag forskning utveckling innovation 1 Sammanfattning

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag - 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health är

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

VINNOVA. Hej, Insänder härmed VINNOVAs redovisning av uppdrag angående dnr N2011/6151/FIN. Skickat: den 30 juni 2015 15:55 Till:

VINNOVA. Hej, Insänder härmed VINNOVAs redovisning av uppdrag angående dnr N2011/6151/FIN. Skickat: den 30 juni 2015 15:55 Till: VINNOVA Från: VINNOVA Skickat: den 30 juni 2015 15:55 Till: 'n.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: N2011/6151/FIN, VINNOVAs slutrapportering av regeringsuppdrag avseende Innovationscheckar och innovationscoacher

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor

Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor veriges universitets- 2012-11-21 och högskoleförbund Dnr 12/105 Tryckerigatan 8 111 28 Stockholm Finansdepartementet 103 33 Stockholm Behovet av att förändra lärosätens rådighet över lokalfrågor Inledning

Läs mer

Hyresfastigheter Holding III AB

Hyresfastigheter Holding III AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Hyresfastigheter Holding III AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56)

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) 2012-12-06 Hans Jeppson Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56) Niklas Tideklev Upphandlingsjurist, Upphandlingsstödet Projektledare vägledning för innovationsvänlig upphandling

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Diarienummer (Fylls i av Region Skåne) Ansökningsdatum: 2015-09-22 (uppdaterad 2015-09-30) Namn på verksamhet/satsning/projekt: Acceleratorprogram: PUPIE - Pop Up Programme for International

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Katarina Duca. Hej, Insänder härmed VINNOVAs redovisning av uppdrag angående dnr N2011/3000/FIN. Pappersoriginal insändes med post.

Katarina Duca. Hej, Insänder härmed VINNOVAs redovisning av uppdrag angående dnr N2011/3000/FIN. Pappersoriginal insändes med post. Katarina Duca Från: VINNOVA Skickat: den 27 juni 2014 09:35 Till: 'n.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: N2011/3000/FIN, Slutrapport av regeringsuppdrag att genomföra en satsning med syfte att utveckla

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Ökad Internationalisering av små och medelstora företag (SMF)

Ökad Internationalisering av små och medelstora företag (SMF) Arbetsmaterial från arbetsgruppen Internationalisering och omvärldsbevakning, Innovation för tillväxt Ökad Internationalisering av små och medelstora företag (SMF) 1 Sammanfattning Det finns en stor outnyttjad

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 13/2010 15 OKTOBER 2010 Innehåll CEBS KONSULTATION OM ERSÄTTNINGAR s.1 KOMMISSIONENS PLANER FÖR BESKATTNING AV FIN ANSSEKTORN s.5 GODKÄNDA SPRÅK VID

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Förordning om regionalt utvecklingsbidrag. I. FÖRFARANDE DETALJERAD BESKRIVNING

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Förordning om regionalt utvecklingsbidrag. I. FÖRFARANDE DETALJERAD BESKRIVNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.05.2000 SG(2000) D/ 103903 Ärende: Statligt stöd nr N 646/99 - Sverige Förordning om regionalt utvecklingsbidrag. Fru minister, I. FÖRFARANDE (1) I en skrivelse av

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Nytänkande sätt att finansiera vården

Nytänkande sätt att finansiera vården Nytänkande sätt att finansiera vården Social Impact Bonds Gordon Brown skapade 2007 gruppen Council on Social Action Mandat: Uppmuntra innovation och stärka resultattänkande i offentlig sektor Lanserade

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING

Läs mer

Riggade för att ta Railcare till nya nivåer

Riggade för att ta Railcare till nya nivåer Bokslutskommuniké 2015 Riggade för att ta Railcare till nya nivåer Full fart i Storbritannien Ökat underhållstryck i Sverige Årets intäkter uppgick till 294,7 (309,2) MSEK Årets resultat efter finansiella

Läs mer

Stabil inledning på året

Stabil inledning på året Q12016 Stabil inledning på året Nettoomsättningen ökade med 6,6 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året och uppgick till 1 967 mkr (1 846). Ökningen beror till största delen på föregående års

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen 21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande

Läs mer

Unga Forskares Utvecklingsfond

Unga Forskares Utvecklingsfond Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...

Läs mer

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv 1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka

Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka ANALYSGARANTI* 13:e maj 2008 Doro (DORO.ST) Två steg framåt, ett tillbaka Även om Doros Q1-rapport var den femte delårsrapporten i rad med positivt resultatutfall, så var det en besvikelse. Framför allt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) 2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer