Kvalitetsredovisning 2007 Arbetsplan Utbildningskontoret Södertälje. Ansvarig chef: Lasse Fröidstedt

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007 Arbetsplan 2008 Utbildningskontoret Södertälje Ansvarig chef: Lasse Fröidstedt 1 (23)

2 Innehåll: 3 Vår skola 3 Vision 3 Kännetecken 3 Cirkus i skolan 4 organiserar... 5 Personalorganisation 5 Viktiga händelser under Vår likabehandlingsplan 6 Bättre resultat på nationella proven 6 Vi vill bli ännu bättre! 6 Våra fritidshem 7 Friskare personal 7 Så här arbetar vi utifrån skolverkets inspektion Nulägesbeskrivning 9-10 Prioriterat mål Språkutveckling Prioriterat mål Hälsa Prioriterat mål Natur teknik matematik Prioriterat mål Demokrati 17 Prestationsmål Personalmål Ekonomimål Budget Uppföljning 19 Överenskommelse 20 Bilaga 1 Mötesorganisation 21 Bilaga 2 Likabehandlingsplanen 2 (23)

3 Vår skola Vi är en skola med många bollar i luften som arbetar med cirkus som profilering. I vår skola går barn från hela Södertälje och från många delar av världen. är en skola med stora olikheter och mycket värme. Denna blandning av olikheter och ett varmt öppet klimat, tror vi är det som skapar framgång för skolan. Att i möten se varandras olikheter och ta tillvara dessa är viktigt för bl a utvecklandet av demokratiska värderingar, intellektuell utveckling och välmående. Vi arbetar med olika kulturyttringar som cirkus, litteratur, drama, journalistik, idrott, musik, bild och dans för vi vet att förmågan att kommunicera är en av de stora framgångsfaktorerna i dagens och framtidens samhälle. Språkutvecklande arbetssätt, matematiskt tänkande och socialt samspel går som röda trådar genom allt det vi arbetar med. Genom arbete med årliga naturvetenskapliga teman stimuleras barnen till undersökande arbetssätt. Vi vill genom våra arbetssätt ge barnen goda baskunskaper och därmed en god tillit till sig själva sin egen förmåga. Vision Att vara elev på innebär att varje dag bli berörd intellektuellt och känslomässigt. utmanas. ha lust och glädje i lärandet. uppleva trygghet. känna gemenskap med kamrater och lärare. få vara sig själv. bli tagen på allvar. ha inflytande Kännetecken Gott bemötande betyder för oss: Att all personal alltid bemöter elever och föräldrar med värme och respekt. God tillgänglighet betyder för oss: Att all personal är öppen för kontakt och dialog med elever och föräldrar. Att vi alla på arbetsplatsen prioriterar samarbete så att vi kan stödja och utveckla varandra i vårt arbete. Hög delaktighet betyder för oss: Att elever föräldrar och personal aktivt samarbetar och tar hjälp av varandras kompetenser för att nå högre måluppfyllelse. Vår verksamhet skall framför allt kännetecknas av: Engagemang, professionalism, kreativitet och intresse. Cirkus i skolan Här får eleverna pröva sina gränser, och spänna sin bågar i samspel med varandra. Här tränar vi motorik, mod och att våga vara sig själv. Ibland högt upp i luften på en trapets eller lina, ibland på marken som jonglör med många bollar i luften. Vi tror att modiga elever som har god tillit till sina egna förmågor och möjligheter har goda förutsättningar att lyckas i skolan och i samhället! 3 (23)

4 organiserar Grundskola f-6, Särskola 1-6, skolbarnomsorg, Grundskola f-9 och gymnasieklass för elever med rörelsehinder. På skolan studerar sammanlagt 236 elever. Förskoleklasser till skolår 6 (165 elever). Guldkanten och Skeppet, två grupper för barn med särskilda rättigheter, år 1-6 (16 elever) Rh klasser, förskoleklass till skolår 9 (7 elever) Rh klass gymnasiet (3 elever) Förberedelseklass (17 elever) Särskoleklasser 1-6 (28 elever) I klasserna och grupperna på grundskolan arbetar: 4 förskollärare, 5 fritidspedagoger 6 lärare 1-3, 9 lärare 4-6 och 3 lärare 7-9-gymnasiet 8 elevassistenter 3 specialpedagoger 2 lärare slöjd och 1 lärare idrott 1 lärare modersmål arabiska I klasserna och grupperna på särskolan arbetar: 5 lärare år 1-6 (varav 4 specialpedagoger) 12 elevassistenter För att leda och stödja arbetar: 1 rektor 1 skolassistent och 1vaktmästare 4 kökspersonal 1 skolsköterska och 1 bibliotekspedagog Övrig personal som arbetar på skolan: Modersmålslärare från språkenheten. Till verksamheten knyts kompetenser som psykolog och handledare från elevhälsan och landstinget. 12 studenter från lärarhögskolan i Stockholm har sin verksamhetsförlagda utbildning förlagd på skolan. Skolans ledningsgrupp består av: Rektor samt sex lagledare med ledningsansvar i sina arbetslag. 4 (23)

5 Totalt är vi 68 personer (63,8 årsarbetare) varav 14 är män som arbetar på skolan. Vi kan tillsammans 13 olika språk (svenska, finska, danska, engelska, syrianska, arabiska, spanska, polska, ungerska, serbiska, grekiska, bliss och teckenspråk). Hur är personalen organiserad? Personalen är organisera i åtta arbetslag: för/fri, 1-3/Guldkanten, 4-6, särskolan, Skeppet, rh-klasser, kök samt administration. Mötesrytm Vi har de senaste åren utarbetat en mötesrytm för personal och elever på skolan där frågor kring pedagogik, elevvård, arbetsmiljö, organisation och arbetsplan följer en flödande schema där olika mötesforum griper tag i varandra. Ledningsgruppen förbereder varje vecka personalkonferenser och arbetslagsträffar. Vi kan snabbt behandla frågor och nå ut med information. Se bilaga 1 Viktiga händelser och aktiviteter under 2007 Skolan har blivit nominerad till kommunens kvalitetsutmärkelse. Vi har startat gemensamt vattentema på skolan. Undervisning har varit förlagd på Tom Tits. Vi har haft en skolövergripande cirkusföreställning. Hela skolan deltog i Skoljoggen. Elevrådets melodi- och teaterfestivaler Starten av arbetet med de nya kursplanerna tillsammans med elever och föräldrar. Skeppet har blivit samverkansklasser i samarbete med landstinget. Vi har startat en förberedelseklass Öppet hus veckor för föräldrar. Skolan har ordnat luciafirande för boende/pensionärer på Fornhöjden. Vår likabehandlingsplan 5 (23)

6 Ingen flicka eller pojke ska gå till och riskera att bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje form av kränkande behandling mellan barn och ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som ska prägla vår skola. Se bil 2 Bättre resultat på de nationella proven Skolans prestationsmål för 2007 var att förbättra resultaten på de nationella proven jämfört med Detta lyckades vi med i matematik. Jämfört med resultaten 2005 ser vi en ökning i måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Resultat nationella prov andel godkända 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% matematik svenska engelska matematik svenska engelska matematik svenska engelska Resultaten bör ses utifrån den ökande andelen elever som nyligen kommit till Sverige och och som i många fall bara haft sporadisk tidig skolgång i sina tidigare hemländer. Utifrån förutsättningarna ser vi i en positiv trend och resultatet av vår fleråriga satsning på arbete med skönlitteratur och språkutvecklande arbetssätt. När det gäller resultatet på proven i engelska är vår analys att elevernas skiftande språkbakgrund gynnar en snabb utveckling i ett nytt språk samt att eleverna startar på samma nivå oavsett modersmål. Dagens barn lever också i en engelsk språkmiljö stora delar av sin fritid, då stor del av mediautbudet är på engelska. I matematik hade vi en negativ trend som vi uppmärksammade våren Resultatet av utvecklingsarbeten sen dess ser vi långsamt i provresultaten. Vi arbetar långsiktigt mot full måluppfyllelse. Vi vill bli ännu bättre Utifrån gemensam utvärdering efter vårterminen 06, då vi inte kände oss nöjda med det totala resultatet på nationella proven trots förbättringen, bestämde vi oss för att sätta fokus på det sociala samspelet på skolan. Detta med syfte att skapa en arbetsmiljö som ger maximala förutsättningar för inlärning. Vi fortsatte detta arbete under hösten 07 och nu även genom skapa ett gemensamt temaområde, vatten. I 2008 års arbetsplan ser vi till att i alla målområden väva in det sociala samspelet. Det medför att allt vi arbetar med i skolan har språkutveckling, matematiskt tänkande och socialt samspel som ständiga fokus. Våra fritidshem På skolan finns nio fritidsavdelningar för barn som går i förskoleklass, grundskola och särskola. Syftet med organisationen är att ge barnen en meningsfull fritid och arbeta utifrån målen i läroplanen och skolans arbetsplan. Fritidspedagogerna på grundskolan arbetar förmiddagen med musik samt matematiskt tänkande. De arbetar med eleverna utifrån tankesättet att språket och det matematiska tänkandet utvecklas i alla möten. Läsåret 07/08 är ett år att då vi arbetar med temat vatten. Detta gäller förstås även fritidshemmen. 6 (23)

7 Fritidspedagogerna tar stort ansvar i skolans friendsgrupp med kontinuerliga träffar för kamratstödjare, förebyggande arbete i klasserna och enskilda samtal med elever enligt modellen i vår likabehandlingsplan. Personalen möter eleverna under stor del av dagen och får därmed stor inblick i elevernas totala skolsituation. Arbetet följs upp kontinuerligt på arbetslagsträffar varje vecka. All fritidspersonal finns med i planering, utförande och utvärdering av de kommunala målområdena. Friskare personal Personalmålet för 2007 var att höja frisknärvaron jämfört med Vi har lyckats sänka antalet sjukdagar per snittanställd med 7%. Faktorer som hjälp till att öka frisknärvaron tror vi är vårt arbete med riskanalyser på arbetsplats träffar (en del av vårt systematiska arbetsmiljöarbete) samt vårt arbete med socialt samspel och gemensamt vattentema på skolan. Samspelar vi får vi ökad tillfredställelse på arbetet och därmed blir vi friskare. Så här arbetar vi med de utvecklingsområden som framkom vid Skolverkets inspektion hösten Kunskaper, utveckling och lärande Vi omarbetar skolans kursplaner i alla ämnen så att de blir lättförståeliga och därmed i högre grad blir ett verktyg för elever, föräldrar och lärare att analysera och utveckla elevernas kunskapsresultat. Denna omarbetning sker i samarbete mellan personal, elever och föräldrar. I kursplanerna finns målen nedskrivna och de blir därmed synliga för elever och föräldrar. Målen skall även vara väl synliga i de lokaler eleven studerar. Kunskap om mål och kursplaner blir verktyg för elevernas ökande inflytande över undervisningen när det gäller vägen och medlen till målen. Arbetsmiljö och delaktighet Utifrån arbetet med kursplanerna skapar vi en enhetlig syn på vad vi avser med elevinflytande över undervisningen. Vi utvecklar även arbetsformen tema/projekt där eleverna är med i planering, genomförande och utvärdering. Vanan att arbeta med skolans kursplaner som planerings och utvärderingsverktyg ökar elevernas inflytande med stigande ålder. Tema/projekt-arbeten blir större ju äldre eleverna blir och därmed skapas projektion i elevinflytandet. Vi inför arbetslagsråd, där de äldre eleverna och personal planerar och utvärderar gemensamma temaarbeten. Vi arbetar fram en likabehandlingsplan. Pedagogisk verksamhet och undervisning I utvecklingssamtalet använder vi de omarbetade kursplanerna som underlag för elevens utvecklingsarbete. I dessa möten kring elev och skolans kursplaner lyfter vi fram skolans alla ämnen. Tillgång till utbildning Vi kommer att arbeta utifrån de nya riktlinjer som kommer från utbildningskontoret vad gäller undervisningen i svenska som andra språk. Resurser Vi samarbetar med skoldatateket och utbildar personal i användandet av datorer som kompensatoriska hjälpmedel för barn med olika funktionshinder eller språk/matematik svårigheter. Vi internutbildar personal vad gäller skolans skoldataavtal och all programvara som där finns tillgänglig. I samband med tema/projektarbeten utvecklar vi användandet av faktasökning på webben samt olika redskap för dokumentation. Vi utvecklar pilotklassrum för att kunna arbeta fullt ut med möjligheterna i skolportalen. Rutiner och system i kvalitetsarbetet Utifrån utvärderingar, analys och reflektion i arbetslag, elevgrupperna, den lokala styrelsen och målområdesgrupper tas nya åtgärder fram för att utveckla arbetet på skolan. Utvärderingarna sker i slutet av vår och höstterminen. All personal väljer vilka målområden som de helst vill arbete med kommande år. Utifrån de valen bildas tvärgrupper som föreslår hur vi på skolan skall utveckla arbetet med målområdena och ansvarar för att de skolgemensamma aktiviteterna/insatserna blir genomförda. Tvärgrupperna träffas under året på GPA-tid (gemensamt pedagogisk arbete) på tisdagar tre gånger varje termin för att planera och utveckla bestämda insatser/aktiviteter. Arbetslagen ansvarar för de åtgärder som inte är av skolgemensam karaktär. Vid vårtermins och hösttermins slut utvärderas arbetsplan samt resultat på nationella prov och övriga tester. Utifrån analysen våren 2007 bestämde vi att för att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen behövde vi fortsätta arbeta och utveckla det sociala samspelet både vad det gäller personal och elever. Vi beslöt att varje år ha ett skolgemensamt tema och bestämde att läsår 07/08 skulle det vara vatten. Vi startade höstterminen -07 med fortbildning på Tom-Tits 7 (23)

8 och köpte halvårskort till upplevelsemuseet för samtliga elever och personal. Medarbetarsamtal i grupp och enskilt inriktades mot utmanande samtal om hur vi kan utveckla det pedagogiska arbetet som har språk/matematiskt tänkande/samspel/vatten som ständiga ingredienser. Arbetsmodell för utvecklande av gemensamt fastställda utvecklingsområden. analys- fortbildning - genomförande- reflektion - medarbetarsamtal fortbildning - genomförandereflektion utvärdering - analys- Nulägesbeskrivning Styrkor Till skolans styrkor hör att: personalen har hög och mycket bred kompetens. det finns en väl fungerande ledningsstruktur med rektor, ledningsgrupp och en lokal styrelse som gör att skolans personal kan ägna sin kraft till att utveckla kunskaper och färdigheter hos skolans elever. det hos personalen finns en stor lust till utveckling. det finns stor frihet att utifrån läroplanen utforma det pedagogiska arbetet i arbetslagen. hög frisknärvaro. vi har ett nära samarbete med lärarhögskolan. det finns en mångfald vad gäller kulturell, social och etnisk bakgrund samt alla smågrupper för barn med särskilda rättigheter. Denna mångfald gör att vi alla utvecklar tolerans och demokratiska värderingar. Svagheter Till skolans svagheter hör: våra svårigheter att marknadsföra skolans alla kvalitéer och möjligheter. vårt geografiska undanskymda läge i kommunen. att många föräldrar är ovana att delta i skolans aktiviteter. Möjligheter Till skolans möjligheter hör att: med bättre marknadsföring göra skolan synlig och attraktiv för kommunens invånare. med den lokala styrelsen öka föräldrarnas medverkan i elevernas skolgång. göra skolgården mer anpassad för elever med synskador och rörelsehinder. starta profilklasser (t ex cirkusklass, golfklass...). utökat samarbete med Tom-tits utveckla skolans cirkusprofilering. Hot Till skolans hotbild hör: minskat elevunderlag. att resurserna inte ökar i samma takt som behoven. vikande status på området Fornhöjden Glasbergaskolan byggs, elever och personal byter skola 8 (23)

9 Prioriterat område Språkutveckling Litteraturen är en viktig väg till språket. Vårt bibliotek ligger centralt i skolan och är kopplat till Luna stadsbibliotek. Mål Samtliga elever på ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper vad gäller: förmåga i muntlig, skriftlig samt alternativ kommunikation. läsförståelse. modersmål. språk och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Målet gäller ämnet svenska, svenska som andraspråk samt för ämnet modersmål för de elever som har valt sådan undervisning. Resultat och måluppfyllelse skolår F-3 Resultat och måluppfyllelse skolår 4-6 X 85-99% God måluppfyllelse Resultat och måluppfyllelse grundsärskolan 9 (23)

10 Resultat och måluppfyllelse träningsskolan 85-99% God måluppfyllelse X Resultat och måluppfyllelse totalt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Totalt sett ser vi en ökning av måluppfyllelsen där skolår 4-6 har ligger precis på gränsen till god måluppfyllelse. Analys av resultat och måluppfyllelse Den ökade måluppfyllelsen har sin grund i att: vi återigen har haft ett mycket aktivt år med medvetet arbete utifrån olika perspektiv (teater, musik, sång, ett aktivt bibliotek, bokprat, läsning varje dag, intensivläsveckor, författarbesök, dokumentation utifrån digitala bilder, kommunikation med tecken (TSS)...). det aktiva arbete som påbörjas i förskoleklassen börjar ger resultat, sång och rörelselekar utvecklar barnens förmåga att använda det svenska språket. vi i samarbete med kulturskolan arbetat med FMT (funktionsinriktad musikterapi). personalen är tydligare språkliga förebilder. vi gjort fler besök på Luna-bibliotket. att elever lättare hittat rätt litteratur när vi ökat antalet bokprat samt ökat tiden för läsning. vi både på skola och fritids arbetat utifrån Circonovas koncept som handlar om träning att uttrycka sig och ta ställning. Den mindre goda måluppfyllelsen i år 4-6 kan delvis bero på: att många elever inte vistas tillräckligt stor del av dagen i svensk språkmiljö (ju äldre barnen blir desto mer ser vi konsekvenserna av detta). läsläxor inte görs i tillräcklig omfattning många nya invandrarelever. otydlighet i målbeskrivning för elever och föräldrar. Reflektion över analysen Vi märker ett ökat intresse från eleverna att låna och läsa böcker.tidpunkten när man läser viktig. Att arbeta med gruppklimat och samspel är viktigt för utvecklandet av språket. Åtgärder för utveckling Vägar vi ska gå för att nå målet är att: fortsätta vårt medvetna arbete utifrån nämnda perspektiv i analysen. att utbilda personalen i performanceanalys. att personalen i studiecirklar läser och bearbetar Gibbons bok Stärk språket. fortsatt fortbildning i läsinlärning i samarbete med elevhälsans specialpedagog för att förebygga och åtgärda läs och skrivsvårigheter. påbörja arbetet med en metodisk modell för läs och skrivinlärning för år 4-6. vidareutbilda personal på särskolan i TSS (tecken som stöd). tydliggöra målen för elever och föräldrar genom möte kring kursplanerna. arbeta tydligare utifrån kursplanerna. öka föräldraengagemanget vid läxläsning där alla elever har högläsning för sina föräldrar löpande under året. utveckla samarbetet f-3 inom språkutvecklingsområdet arbeta språkutvecklande inom skolans vatten, luft och eld teman. 10 (23)

11 eleverna i ökad utsträckning skriver berättelser/sagor utifrån eget och styrt ämnesval samt brev, dikter, dagbok och faktatexter utifrån tankekartor. öka antalet kulturyttringar i skolans mötesplats Gläntan och ök antalet tal/ljudböcker i biblioteket. utveckla samarbetet med modersmålslärarna. ha mer regelbunden tid för språkutvecklande lekar i skolan och på fritids. utveckla användandet av teckenspråk så att hela skolan på sikt blir en tecknande miljö, ju fler gemensamma språk desto mer kommunikation. Förväntade effekter av åtgärderna Vi får en högre måluppfyllelse på nationella proven år 5 i svenska/svenska som andra språk där eleverna ökat sin förmåga till kommunikation och har ett rikare och mer nyanserat språk som ger bättre resultat i samtliga ämnen. Prioriterat område Hälsa Att röra sig mycket skapar ökade möjligheter för inlärning. Mål Samtliga elever på ska: uppleva att de mår bra och känner sig trygga känna att skolans arbetssätt utvecklar deras självkänsla, jag duger och accepteras som jag är. känna att skolan erbjuder tillräckliga möjligheter till fysiska aktiviteter för att de ska klara målen i idrott och hälsa. Samtliga föräldrar på ska: uppleva att deras barn mår bra och är trygga. Resultat och måluppfyllelse skolår F-3 Resultat och måluppfyllelse skolår (23)

12 Resultat och måluppfyllelse grundsärskolan Resultat och måluppfyllelse träningsskolan 85-99% God måluppfyllelse X Resultat och måluppfyllelse totalt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har skattat resultatet utifrån utvecklingssamtalen, samtal på klassråd, antalet fall som behandlats av Friendsteamet samt resultaten på kommunens enkätundersökning. Måluppfyllelsen ökar inom procentområdet. Analys av resultat och måluppfyllelse Den goda måluppfyllelsen har sin grund i att: vi fokuserat på arbetet med det sociala samspelet. arbetet med massage/taktil stimulering det Friends inspirerade arbetet med kamratstödjare och antimobbingteam har fungerat bra. kvalitén på idrottslektionerna har höjts. vi är noga med att reda ut konflikter, barnen märker att vi bryr oss. vi arbetat med jag- och gruppstärkande övningar, utifrån Circonovas personalutbildning. vi arbetat med och genomfört en föreställning i samarbete med Cirkus Cirkör. idrottshallen används i ökande omfattning även under fritidstid. Reflektion över analysen Det är mycket viktigt att samspelet mellan personalen på en skola fungerar bra, det återspeglar sig i arbetet med eleverna. Samhörighet/samarbetet mellan personalen ger en trygg skola. Orden Du är inte min lärare hörs inte, eleverna vet att vi vuxna samarbetar. Eleverna bär med sig fler och fler konflikter från fritiden som de försöker reda ut på skoltid. Personalen får lägga ner mycket energi på att hjälpa eleverna i denna konflikthantering. Åtgärder för utveckling Vägar vi ska gå för att nå målet är att: medvetet arbeta med rastverksamhet och rörelselekar bl a genom att genomföra lekdag för alla vuxna för att få nya idéer till rastvaktslekar. fler vuxna är ute på rasterna. under vår och höst genomföra rörelsebarometern, en klasskamp som gåt ut på att röra sig mycket. fortsätta arbetet utifrån Circonovas och Friends koncept, där eleverna bl a tränar att ta ställning, samspela och hitta konfliktlösningsmetoder. personalen i Friendsteamet arbetar mer förebyggande i klasserna. tydligare synliggöra kamratstödjarnas arbete. utveckla arbetet med massage i de högre åldrarna. 12 (23)

13 öka samarbetet mellan skolans arbetslag. rh-klasserna utvecklar idrottsundervisningen tillsammans med idrottslärare. fortsätta utvecklandet av vår gemensamma mötesplats Gläntan med sagohörna, utvidgat bibliotek samt förbättringar på scenen vad gäller ljud, ridå och IT-teknik. Förväntade effekter av åtgärderna Vi får föräldrar som upplever att deras barn mår bra, samt elever som är trygga, initiativrika och vågar ta ställning. Vi får förbättrade skolresultat i allmänhet samt fler elever som ser sina möjligheter inom olika idrottsgrenar. Prioriterat område Natur, teknik och matematik Under läsår 07/08 arbetar vi med vatten som tema. Mål Samtliga elever på ska kunna: klara det som läroplan och kursplan beskriver avseende kunskaper i matematik. genomföra experiment där de prövar antagande, samt reflekterar och analyserar kring naturvetenskapliga sammanhang. kan använda verktyg och andra hjälpmedel ändamålsenligt sätt. agerande miljömedvetet för ekologisk hållbar utveckling. använda informations och kommunikationsteknik i sitt lärande. Resultat och måluppfyllelse skolår F-3 Resultat och måluppfyllelse skolår (23)

14 Resultat och måluppfyllelse grundsärskolan Resultat och måluppfyllelse träningsskolan 85-99% God måluppfyllelse X Resultat och måluppfyllelse totalt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi ser ökad måluppfyllelse år 4-6. Målen är lågt satta för träningselever. Analys av resultat och måluppfyllelse Den goda måluppfyllelsen har sin grund i: höstens arbete på Tom Tits som satt igång mycket tankar hos eleverna. övrigt arbete inom vattentemat med experimenterande, diktskrivning, besök på Akvaria arbetet med naturvetenskapliga kluringar (Cartoonkluringar). parallellagd matematikundervisning där modersmålslärare har egen grupp. effektivare användande av lärares specialkompetens i ma/no. att vi försöker arbeta mer konkret och ta med alla sinnen. att vi i högre utsträckning pratar matematik under hela skoldagen. god tillgång på datorer och pedagogiska program på särskolan. särskolans samarbete med Torekällberget. besök på Returen klasserna har städområden på skolgården samt genomfört städdag. Den mindre goda måluppfyllelsen vad gäller matematik kan delvis bero på: otydlighet i målbeskrivning för elever och föräldrar. att många av dagens elever har svårigheter att möta problem som kräver långa tankeprocesser. för lite praktisk matematik och arbete i grupp. svårigheter för vissa elever vad gäller språket vid provtillfällen. Reflektion över analysen Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser i olika modersmål redan i förskoleklassen då språket har så stor betydelse för att förstå begrepp inom matematiken. Höstens investering med Tom-Tits har satt igång mycket aktivitet. Kanske borde vi ha fler slöjdlektioner för att skapa fler tillfällen för mer praktisk matematik. Åtgärder för utveckling Vägar vi ska gå för att nå målet är att: fortsätta tydliggöra målen för elever och föräldrar genom kursplanerna. att utifrån kursplanemålen i matematik arbeta mer praktiskt och i grupp. fortsätta utöka antalet tillfällen när vi pratar matematik under skoldagen.. utveckla samarbetet med nya Tom Tits. 14 (23)

15 arbeta först med vatten och sen med jord och luft som gemensamma teman. inom skolans temaområden genomföra skolgemensamma frågesporter i Gläntan. utveckla arbetet med skolgårdens tidslinje. fortsätta genomföra städdag och ha städområden. arrangera vattenfest med arbete i skolövergripande tvärgrupper. genomföra pojektet Jolle på Skeppet. besöka Himmerfjärdsverken och Tvetatippen. Förväntade effekter av åtgärderna Högre måluppfyllelse på nationella proven år 5 i matematik samt ökad nyfikenheten och intresse hos eleverna för naturvetenskap och miljöfrågor. Prioriterat område Demokrati Alla ska få vara med i lek och arbete Mål Samtliga elever på ska: uppleva att de har möjligheter till inflytande över verksamhetens innehåll och arbetssätt. klarar att ta sig an, genomföra samt slutföra en egen vald uppgift. Samtliga föräldrar upplever att de har goda möjligheter till inflytande över verksamhetens innehåll och arbetssätt. Resultat och måluppfyllelse skolår F % God måluppfyllelse X Resultat och måluppfyllelse skolår 4-6 Resultat och måluppfyllelse grundsärskolan 15 (23)

16 Resultat och måluppfyllelse träningssärskolan Resultat och måluppfyllelse totalt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi ser en ökning av måluppfyllelsen, skolan har blivit lugnare. Analys av resultat och måluppfyllelse Den goda måluppfyllelsen har sin grund i: att eleverna och även föräldrarna fr.o.m. ht 07 fått en tydligare överblick över vilka mål som ska nås i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska. att vi på initiativ av den lokala styrelsen genomfört öppet hus veckor samt tema- och cafékvällar. den täta föräldrakontakten med telefonkontakt, veckobrev, dagböcker och kontaktböcker. det kontinuerliga arbetet med elevråd/klassråd/matråd på grund och särskolan. hela skolans arbete med Friends kamratstödjargrupp. skolfokuseringen på socialt samspel. att eleverna utvärderar arbetet inom de fyra målområdena varje år samt fortlöpande efter varje avslutat arbetsområde. att vi har vidgat våra demokratiska ögon för att eleverna ska få ökad möjlighet till delaktighet i den dagliga verksamheten. arbetet med skoltidningen. samlingspunkten Gläntan som gör att skolans olika verksamheter syns och närmar sig varandra. att vi infört eget val under ansvar på idrotten. att eleverna på fritids är delaktiga i besluten om hur verksamhetspengarna ska användas. fritidsverksamheten utgår från barnens önskemål med många egna valmöjligheter. arbetet med värdegrundsfrågor är prioriterat av rektor och ledningsgrupp. Reflektion över analysen Vid utvecklingssamtalen ser vi att eleverna är mer medvetna om vilka mål de ska uppnå och arbeta mot. Hur ska vi få alla föräldrar att förstå hur viktiga de är för sina barns skolgång? Åtgärder för utveckling Vägar vi ska gå för att nå målet är att: göra skolans mål ännu tydligare för elever och föräldrar. Kursplanerna ska bli ett redskap! stärka sambandet utvecklingssamtal -kursplan -individuell utvecklingsplan. skapa ökad delaktighet för eleverna i planering inför arbetsområden. starta föräldradiskussionsgrupper för att bl.a. se på skolans miljöarbete och utvecklandet av värdegrundsarbetet. utveckla de interna enkätundersökningarna. utveckla tematiskt arbetssätt via utbildning av personal och genomförandet av skolövergripande teman. fortsätta arbeta med metoder från Circonova för samspel, delaktighet och förmågan at lyssna på andra. 16 (23)

17 Förväntade effekter av åtgärderna Vi får elever och föräldrar som med ökad medvetenhet blir mer delaktiga, ansvarsfulla och initiativrika. Vi får större fokus på kursplanemålen och elevernas önskemål i planering och genomförande av skolans arbete. 17 (23)

18 Prestationsmål 2008 Vi ska återigen förbättra resultaten på de nationella proven. Se analys och förändringsåtgärder under prioriterat målområde samt under Bättre resultat på de nationella proven sid 6. Personalmål 2008 Vi ska höja frisknärvaron samt få fler positiva svar på personalenkäten. Vi fortsätter med vårt systematiska arbetsmiljöarbete samt sätter upp nya personalmål utifrån resultaten på personalenkäten. Ekonomimål 2008 Vi ska ha en budget i balans. Förändringsåtgärder vi antagligen behöver göra är viss personalminskning under höstterminen pga förväntat minskat elevunderlag. Budget 2008 Intäkter Nämnd- alt platsbidrag: Övriga intäkter: Summa intäkter: Kostnader Personalkostnader: Övriga driftskostnader: Lokalkostnader: Summa kostnader: Ränta: Avskrivning: Totalkostnad: Resultat: 0 18 (23)

19 Uppföljning Hur följa upp mätmetod? När följa upp? Ansvarig för uppföljning Prestations mål Nationella prov och skolverkets analysmaterial Vårterminen Rektor Avstämning mot kursplanerna På utvecklingssamtal Klasslärare Personalmål Personalenkät, frisknärvarostatistik samt riskanalyser. Kontinuerligt på APT Rektor De prioriterade målen Utvärdering i arbetslagen och personaltvärgrupper. Vid vår och höstterminens slut Rektor Budget Månadsrapporter från ekonomiavdelningen I början av varje månad Rektor Hela arbetsplanen Med personal och föräldrar vid terminsutvärdering. Med överordnad chef vid medarbetarsamtal. I juni och november. Vid medarbetarsamtal Rektor Verksamhetschef 19 (23)

20 Överenskommelse Den här arbetsplanen avgränsar och klargör ansvarige chefens åtagande för det kommande året. Överordnad chefs ansvar är att skapa förutsättningar för den ansvarige chefen att leva upp till detta åtagande. Denna arbetsplan gäller som överenskommelse för verksamhetsåret Arbetsplanen är upprättad i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt. Södertälje den Anita Elenius Överordnad chef Lasse Fröidstedt Ansvarig chef 20 (23)

21 Bil Mötesorganisation våren 08 Måndagar 10:00-10:30 Expeditionsmöte 11:00-12:00 Elevråd (udda veckor) 12:30-13:30 Skolutvecklingsgrupp v.2 A-samverkan v.3 Krisgrupp v.4 (var annan) 13:30-15:30 Ledningsgrupp Tisdagar 08:00-08:45 Elevvårdsteam/elevvårdskonferens 09:00-09:45 Elevvårdsteam/elevvårdskonferens 10:00-11:30 Arbetslag fsk/fri 14:00-14:30 PK (personalkonfererns) 14:45-16:15 Arbetslag (1-3, 4-6, Särlärare, Skeppet, Rh) v. 1,2,3 APT på arbetslag v.2 GPA v.4 (Gemensamt Pedagogiskt Arbete) Torsdagar 08:15-09:15 Matråd v.4 08:30-09:30 Friends (kamratstödjare v 37, 40, 43, 46, 49) 09:00-10:00 Arbetslag köket Fredagar 07:30-08:15 Arbetslag särfritids Vecka 2 = veckonummer 1 Vecka 9 och 13 har inget veckonummer 21 (23)

22 Södertälje Likabehandlingsplan för Ingen flicka eller pojke ska gå till och riskera att bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som ska prägla vår skola. Syfte Denna plans främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta aktivt för att alla elever behandlas lika oavsett kön, etniskt och religiös tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Definitioner Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, etniskt och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering En elev får inte missgynnas genom att ordningsregler etc. tillämpas så att de får en diskriminerande effekt. Trakasserier Personalen på skolan får inte bete sig på ett kränkande sätt mot ett barn. Trakasserier är diskriminering och trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etniskt och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Annan kränkande behandling som t.ex. mobbing Kränkande behandling kan ske mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar. Det kan ske i olika miljöer - överallt. Den kan vara: Fysisk (att bli utsatt för slag, knuffar, ofredande ) Verbal (att bli kallad bög, hora eller liknande) Textbunden (att bli utsatt för kränkande klotter, brev, lappar, mail, sms, chat ) Psykosocial (att bli utsatt för utfrysningar, ryktesspridning ) Hot om fysisk kränkning (att bli hotad om stryk ) Mobbing är när en eller flera personer utsätts för upprepande och systematisk trakasserier eller annan kränkande behandling. 22 (23)

23 En handlingsplan i fyra faser Förebyggande Akuta situationer Uppföljning Utvärdering Förebyggande insatser Varje klass har en kamratstödjare med uppgift att var klassens ögon när det gäller att upptäcka kränkning/mobbing. Kamratstödjargruppen träffas varje månad för samtal och fortbildning. På klassråd tas skolans gemensamma ordnings och trivselregler upp varje vecka. Vi arbetar med rollspel och andra typer av värderingsövningar för att stärka elevernas självbild samt ge dem kunskap om och insikt i vad mobbing/kränkning/diskriminering är. Vi informerar elever och föräldrar var de ska vända sig när någon känner sig utsatt eller upptäcker mobbing. Vi har ett snabbt och nära samarbete med föräldrar i form av samtal och kontaktböcker. Antimobbingteamet träffas varje vecka. Vi har skolgemensamma temadagar eller veckor. Vi har ett väl fungerande rastvaktssystem där vuxna finns bland barnen. Vi arbetar med olika samtalsgrupper ledda av skolsyster eller lärare. Vi utbildar elever, personal och föräldrar i Friends konceptet. Akuta situationer Mobbing Antimobbingteamet har samtal med den mobbade. De kartlägger situationen så exakt som möjligt. Mobbaren/mobbarna kallas till samtal. Är det flera mobbare kallas en i taget. Viktigt är att mobbarna inte får tillfälle att prata med varandra innan de inledande samtalen är slutförda. Under samtalet skapas en handlingsplan som ska leda till att mobbingen upphör. Uppföljningssamtal sker senast efter en vecka. Samtalen dokumenteras och arkiveras. Mobbaren skriver under dokumenteringen efter genomgånget samtal. Alla inblandades föräldrar informeras. I vissa fall kan eleven uppmanas att själv berätta hemma och sedan be föräldrarna kontakta skolan inom ett dygn. Om inte föräldrar tar kontakt med skolan inom ett dygn är det skolans ansvar att kontakta hemmet. Vid vuxen- elev mobbing samt vuxenmobbing hänvisas fallen till rektor. Hot och våld Vuxna på skolan hjälps åt för att lösa situationen samt utreder hur den uppstått. Föräldrar till de inblandade kontaktas för samtal. Rektor och föräldrar konsulterar om eventuell polisanmälan. Övriga kränkningar Lärare har utredande samtal med elever för att förhindra fortsatt kränkning. Föräldrar informeras muntligt eller skriftligt. 23 (23)

24 Uppföljning Antimobbingteamet har uppföljningssamtal med de iblandade tills mobbingen eller kränkningarna upphört. Hot och våldssituationer följs upp av lärare, rektor och i förekommande fall av polis. Övriga kränkningar följs upp på klassråd, i enskilda samtal och/eller vid utvecklingssamtal. Utvärdering Denna plan skall vara ett levande dokument som ska vara känt för alla elever, föräldrar och personal. De ska också se över och följa upp den varje år. Det är rektors ansvar att planen genomförs och utvärderas. 24 (23)