Klimatrollspel. Pressmeddelanden
|
|
- Emilia Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris. Delegationernas uppgift är att förhålla sig till krisen och eventuellt förändra vissa ståndpunkter och förslag. Syftet med avbrottet i förhandlingarna kan vara: att låta eleverna använda kunskaper om sin aktör under nya omständigheter att ge bränsle till debatten integrera nya frågeställningar att vidga synsätt och förändra perspektiv Här följer fyra exempel på pressmeddelanden som redogör för verklighetstrogna men fiktiva krisscenarier. Skriv gärna egna pressmeddelande med aktuella exempel! 12
2 Finanskris Ett pressmeddelande angående finanskrisen Världen står inför en finanskris. Ett stort antal felinvesteringar som under en lång tid gjorts av olika börsnoterade företag i en av världens största nationer har bäddat för att krisen nu sprider sig över världen. Vi har redan sett att stora nationella banker och investmentbolag gått i konkurs eller räddats genom att köpas upp eller förstatligas av länders regeringar. I takt med att finanskrisen breder ut sig blir det svårare för både den enskilde medborgaren och företag att få lån. För att få in mer pengar höjer bankerna räntorna och det blir dyrare att både ha och ta lån. I finanskrisens fotspår följer också arbetslöshet. Då företag och institutioner inte får lån till investeringar och till att upprätthålla sin verksamhet och produktion i kristider så mister många sina arbeten. I vissa nationer har finanskrisen gett så stora avtryck att regeringen tvingats avgå. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser finanskrisen kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande finanskrisen. 13
3 Livsmedelskris Ett pressmeddelande angående livsmedelskrisen Världen står inför en livsmedelskris. Efter rekordskördar runtom i världen under 2008 väntas 2009 bli ett betydligt sämre skördeår. Klimatförändringens konsekvenser har börjat ge effekt och skördar runt om på världens olika kontinenter drabbas av torka eller ökad nederbörd och översvämningar. Efter en lång period av relativt stabila livsmedelspriser så började år 2003 priserna på spannmål, råvaror och jordbruksmark att stiga. Världen har de senaste åren också haft kraftiga svängningar i priset på vete, majs, ris och soja. Stora variationer i pris skapar osäkerhet bland världens bönder och gör att många tvekar att använda sina odlingsarealer fullt ut. Klimatåtaganden har ökat efterfrågan på biobränslen och lett till en omställning i jordbruksproduktionen. På tidigare jordbruksmark odlas nu istället snabbväxande energiskog redo att omvandlas till exempelvis träpellets för uppvärmning. Några av världens ledande producenter av spannmålet vete odlar idag vete för etanolframställning till drivmedel istället för till livsmedel. Världens nationer måste tillsammans säkra tillgången till mat för alla människor i ljuset av klimatförändringen är det en av de största utmaningarna vi står inför. Uppskattningsvis lider cirka 850 miljoner människor idag av hunger av dessa finns cirka 820 miljoner i utvecklingsländerna. Det är också utvecklingsländerna som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringen. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser livsmedelskrisen kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande livsmedelskrisen. 14
4 Översvämningar Ett pressmeddelande angående översvämningarna Världen har drabbats av en stor naturkatastrof. Jordens ökande medeltemperatur orsakar ökad nederbörd i vissa delar av världen samtidigt som andra delar drabbas av torka. Efter en period av extrem nederbörd har Sydasien drabbats av stora översvämningar. Bostäder har sköljts med vattenmassorna och katastrofen förstärks ytterligare av jordskred. Hundratusentals människor har blivit hemlösa och stor livsmedelsbrist råder i området då skördar och matförråd blivit förstörda av vattenmassorna. Översvämningarna, som är de värsta på årtionden, har skördat minst människoliv i Indien, Bangladesh och Nepal och fler dödsfall är att vänta. Humanitära insatser från den resterande världen behövs för att förhindra att situationen förvärras. Icke fungerande sanitet resulterar i mag- och tarmsjukdomar. Översvämningar orsakar brist på rent dricksvatten. De stillastående vattensamlingarna är också utmärkta yngelplatser för myggor som sedan kan bli bärare av malaria och denguefeber. Hälsovården i vissa byar rapporteras stå inför en kollaps inom några dagar om inte undsättning kommer. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser framtida naturkatastrofer som översvämningar kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande översvämningen, men även framtida naturkatastrofer. 15
5 Energikatastrof Ett pressmeddelande angående energikatastrof Världen har drabbats av en stor katastrof. Idag, för cirka 45 minuter sedan, sprängdes en kärnkraftsreaktor i centrala Europa. En stor del av kärnbränslet förångades då reaktorn började skena okontrollerat. Explosioner blåste bort taket och andra delar av reaktorbyggnaden. Radioaktiva ämnen, främst cesium-137 och jod-131, spreds över stora delar av Europa. Flera hundra tusen personer håller i detta ögonblick på att evakueras. Flera hundra tusen personer beräknas ha mottagit stråldoser långt över det normala. Stora områden med jordbruksmark kommer att bli oanvändbara. Katastrofen är ett dråpslag för alla nationer som sett kärnkraft som ett alternativ till fossila bränslen för att lösa landets energiförsörjning. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser framtida katastrofer som en explosion av ett kärnkraftverk kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida energipolitik utifrån den nu rådande katastrofen. 16
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merFUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET
FUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET Klimatfrågan Klimatfrågan är en av mänsklighetens största och mest komplexa utmaningar. Klimatexperter inom FN:s klimatpanel IPCC 1 är överens om att koncentrationen
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merGrupp Styrka Krig och Hälsa Sammanhang Vatten Mångfald - stigande temperatur, torka, översvämmning
Grupp Styrka Krig och Hälsa Garnision Höglandssjukhuset Polismyndighet Tingsrätt Vårdhem Hemvärnet Räddningstjänst Utbildning inom Hälsa Förebyggande brottsbekämpning Kyrkorna Geografiskt läge Sammanhang
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merNy biståndssatsning med fokus på barn på flykt
Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merSveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merMopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer
Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merJag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig
Läs merEtt brev från barsha. Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet
Ett brev från barsha Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet Lärarhandledning Målgrupp: Elever i gymnasiet och årskurs 9. Syfte: Att
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merProposition om klimathotet
Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar
Läs merHumanitära kriser och katastrofer
Humanitära kriser och katastrofer Läget (2015) Trenden En rad stora samtida humanitära kriser har drivit fler människor på flykt från sina hem än någon period sedan andra världskriget. De flesta av dessa
Läs merKlimatförändringar: kort fakta
FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merKatastroffadder Katastroffadder Plans arbete Projektexempel
Katastroffadder 2014 Katastroffadder Plans arbete Projektexempel Katastroffadder Tack för ditt stöd som Katastroffadder! Tyfoner, översvämningar, jordbävningar och andra naturkatastrofer drabbar varje
Läs merNOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 juni 2008 (11.6) (OR. en) 10326/08 ECOFIN 220 AGRI 171 POLGEN 58 NOT från: till: Ärende: Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merMål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU
Naturkatastrofers bidrag till bilden i EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Civilingenjörer hantering Brandingenjörer Mål Introducera hantering som modell för beslutsunderlag inom katastrofområdet på en
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merBefolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.
Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merEN VÄRLD PÅ FLYKT FOTO: FINLANDS RÖDA KORS, FÄLTKOMMUNIKATIONSENHETEN
EN VÄRLD PÅ FLYKT FOTO: FINLANDS RÖDA KORS, FÄLTKOMMUNIKATIONSENHETEN Pekka Reinikainen Planerare av påverkansarbete och kommunikation Finlands Röda Kors, internationellt bistånd VARANNAN SEKUND FLYR NÅGON
Läs merFrågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?
Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merRädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond
Rädda liv och skydda rättigheter ActionAid Sveriges Katastroffond Nödsituationer och naturkatastrofer kräver humanitära insatser Antalet människor som drabbas av naturkatastrofer och konflikter ökar Politiska
Läs merM A R K N A D S B R E V
M A R K N A D S B R E V Förmodligen är det så att vi kan andas ut för den här gången. Finanskrisen har inte drabbat jord- och skogsbruket mer än marginellt. I början av oktober 2008 märkte vi hur telefonerna
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merMitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merAtt diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden?
Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden? Scenario 1 Fokus på miljö och klimat: Fler tillbud och ökad insikt om
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merEN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.
EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER. VISSTE DU ATT... Hunger dödar fler människor än malaria, tuberkulos och hiv/aids tillsammans. Varje år dör 3 miljoner barn under 5 år på grund av undernäring. 821 miljoner människor
Läs merEn milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2010/2270(INI) 3.3.2011 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om finansiering för att förbättra damminfrastrukturen i utvecklingsländerna (2010/2270(INI)) Utskottet
Läs merDITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.
FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merEnergisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.2.2011 B7-0118/2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om stigande livsmedelspriser
Läs merBeteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008
Beteendeförändringar och uppfattningar mellan och Fråga 65.5: Hur troligt är det, anser du, att vi i Sverige kommer att märka av nedanstående förändringar Att havsytan stiger Total Mycket troligt 31% 34%
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merMiljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram
Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram Nioåriga Alladin samlar tomhylsor vid frontlinjen som han sedan säljer på metallmarknaden. Foto: Niclas Hammarström.
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merNepal 2015. Varför resa till Nepal just nu? Uppdaterad info från Nepal
Nepal 2015 Tillägg till Nepal-guiden i oktober 2015, av Mikael Persson. Året har varit omtumlande för Nepal. I april drabbades landet av en svår jordbävning som krävde upp emot 9000 människoliv och orsakade
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merUtvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merKate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017
Kate Holt / WWF-UK WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017 Årets tema: Mat och livsstil för en globalt hållbar utveckling. Bilen Biffen Bostaden Börsen Butiken (Nytt B!) Budskapen Halvera -
Läs mer[Bild 1] Tack för inbjudan!
[Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merPlanetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.
Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Vår välfärd har blivit möjlig tack vare den fossila energin. Kol till masugnar, elektrisk energi till fabriker, bensin till
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merSnabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?
Kommunfullmäktige 2012-12-17 272 656 Dnr 12.729-008 deckf24 Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Ärendebeskrivning Bertil Bartholdson (V) anför följande i en snabbinterpellation
Läs merKraftig ökning av spannmålspriserna
1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merFukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03
Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merAfrika- i svältens spår
Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,
Läs merKonkurrens mellan matoch energiproduktion
Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2018
Skolmaterial FN-DAGEN 2018 Fira FN-dagen och lär dig om matsäkerhet med Svenska FN-förbundet Mat, klimat och konflikt så hänger det ihop Hungern i världen har minskat med 28 procent under åren 2000 2015,
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKlimatförändringar: diskussionsfrågor
FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: diskussionsfrågor Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Vad är klimat? I förhållande till väder? Vad är växthuseffekten? Rita och förklara! Vad skulle
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merFöretagarnas panel Rapport från Företagarna
Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats
Läs merEffekter av bolånetaket
Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs mer