BHV-NYTT Gävleborg Nr 2 december 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården Barnhälsovårdsenheten Gävleborg

Transkript

1 BHV-NYTT Gävleborg Nr 2 december 2015 Informationstidning för personalen inom barnhälsovården Barnhälsovårdsenheten Gävleborg 1

2 Innehåll Inledning sid 3 Barnkonventionen sid 4 Barnhälovårdsprogrammet sid 5 Implementering av Barnhälsovårdsprogrammet i region Gävleborg sid 6 Årshjul 2016 sid 7 Barnhälsovårdsjournaler sid 7 SVEVAC sid 8 Vaccinationer av människor på flykt sid 9 BLW sid 10 Samverkan med folktandvården sid 10 Hygien på BVC sid 11 Utbildning sid 11 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården sid 11 Boktips sid 12 Boktips sid 13 Ny platinarutin Hörsel, primär hörselbedömning gäller nyanlända barn 0-5 år - VO ÖNH och PV sid 14 Ansvarig utgivare: Barnhälsovårdsenheten Gävleborg Barnhälsovårdsöverläkare: vakant Samordnande BHV-sjuksköterskor: Anna Söderlund, Kerstin Larsson Kerstin Larsson kerstin.k.larsson@regiongavleborg.se Tfn Anna Söderlund anna.a.soderlund@regiongavleborg.se Tfn Samordnande BHV-psykolog: Marie Bandh 2

3 Ljus i vintermörkret! Som ett ljus i vintermörkret är det för oss i BHV enheten att vi nu äntligen kan säga varmt välkommen till Kerstin Larsson, ny samordnande BVC sjuksköterska, som började för några veckor sedan. Vi inleder årets andra och sista BHV nytt med att Kerstin får presentera sig: Hej Nu har jag äntligen fått möjlighet att börja som BHV samordnare för Region Gävleborg. Jag ser framemot att få arbeta med implementering av nya Barnhälsvårdsprogrammet och därmed stödja BVC personalen i deras arbete för att alla barnfamiljer ska erbjudas en bra Barnhälsovård. Jag heter Kerstin Larsson och bor med min man Anders i Hagaström utanför Gävle. Vi har två vuxna barn Jonas och Kristin. Jonas bor med Linda och de har tre barn och bor nära oss. Kristin och Anders väntar barn i mars och bor i Örebro. Våra barnbarn Ebba snart 7 år, Nils snart 5 år och Ellie 8 månader är mycket viktiga för oss och vi träffar dem så ofta vi kan. Vi har en sommarstuga vid havet i Sikhjälma som ligger på Hållnäshalvön i Norduppland och dit åker vi ofta under våren och sommaren. Jag tycker om att vara ute i naturen, plocka bär och svamp. Andra fritidsintressen är att handarbeta och sjunga i kör. Jag har arbetat med Barhälsovård på Södertulls hälsocentral i 10 år. Efter utbildningen till distriktssköterska arbetade jag några år på Hälsocentralen med rådgivning, mottagningsbesök, hembesök mm. Jag har också arbetat nästan 15 år som barnmorska och längsta tiden på barnmorskemottagning. Kerstin Barnhälsovårdsenheten i region Gävleborg består nu av Anna Söderlund och Kerstin Larsson samordnade BHV-sjukköterskor samt Marie Bandh samordnande psykolog. Vi vill tillsammans önska er alla en skön jul och nyårshelg genom att skicka med en hälsning från radios Tankar för dagen i P1. Klicka och lyssna. 3

4 Barnkonventionen Artikel 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Barnkonventionen blir ny lag Det är mycket glädjande att det finns ett starkt stöd både från de flesta av riksdagens partier för att göra Barnkonventionen till lag. Många barnrättsorganisationer har också under lång tid drivit denna fråga. Deras arbete har varit insiktsfullt och målmedvetet och därför är det särskilt glädjande att kunna gå dessa organisationer till mötes. I samband med att beslutet om nya direktiv klubbas av regeringen bjuds också ett antal barnorganisationer in till Socialdepartementet för att inleda arbetet med att hantera övriga rekommendationer och brister som FNs barnrättskommitté har påpekat. Vi är övertygade att arbetet med att göra Barnkonventionen till lag är att visa gott exempel även i det internationella arbetet för flickors och pojkars rättigheter. Även på den lokala nivån i Sverige arbetar kommunerna med barns rättigheter på olika sätt och med olika engagemang. Genom att aktivt lyfta frågorna vill vi få upp Barnkonventionen på agendan. Nu tar vi stafettpinnen vidare vad gäller barns rättigheter och räknar med att under nästa år ha ett färdigt förslag till en ny lag. En av regeringens målsättningar är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i, beslutet om att Barnkonventionen ska bli lag är en viktig del av arbetet för att förverkliga det. Åsa Regnér, Barn- äldre och jämställdhetsminister 4

5 Barnhälsovårdsprogrammet Barnhälsovårdsprogrammet anger bl.a. ett förhållningssätt som vid varje besök tar hänsyn till barnets hälsa, utveckling och livsvillkor ett tvärprofessionellt arbete och samverkan ett teambesök med läkarundersökning vid 4 veckors ålder ett teambesök med läkarundersökning vid 6 månaders ålder ett hembesök vid 8 månaders ålder ett teambesök med läkarundersökning vid 12 månaders ålder språkscreening vid 2 1/2 år ålder ett teambesök med läkarundersökning vid 3 års ålder syn och hörselundersökning vid 4 års ålder avslutande och sammanfattande besök vid 5 års ålder inför start i förskoleklass Programmet tydliggör vikten av: att skapa hälsofrämjande möten att göra barn och föräldrar delaktiga att värdera barnets skydds- och riskfaktorer att arbeta i team och samverka att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov 5

6 Genomförande av Barnhälsovårdsprogrammet i region Gävleborg 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5å 3å 4å 5å H BVC BVC BVC BVC H* BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2-3 besök L+S team S 2 besök S 3 besök L+S team S S L+S team S S L+S team S Läk us. Utv. bed Utv. bed EPDS Vacc 3m+5m Läk us. Utv. bed B-säk Utv. bed Infört Införs januari 2016, juni/juli 2016 och våren 2016 *om möjligt i januari 2016 Läk us Utv. bed Språk Läk.us BMI Utv. bed Utv. bed Syn Hörsel BMI BMI Epikris Vacc Vacc Vacc Språksceening 2,5 år och hembesök 8 månader Språkscreening vid 2,5 år och hembesök vid 8 månader genomförs efter utbildning i januari. Lekaudiometri 4 års ålder Utbildning i lekaudiometri genomförs under våren tillsammans med KTC och införs därefter. Utvecklingsbedömning 18 månaders ålder och teambesök 3 år Utbildning planeras under maj/juni för BVC- läkare och BHV-sjuksköterskor beträffande utvecklingsbedömning vid 18 månader och teambesöket vid 3 år - förändringarna genomförs tidigast i juni/juli Barnhälsovårdsenhetens fokus Att ge BVC förutsättningar att genomföra ovanstående förändringarna enligt Barnhälsovårdsprogrammet. Ansvaret för det praktiska genomförandet sker av er på BVC tillsammans med er vårdenhetschef. Om ni lokalt upplever att ni inte hinner med ert uppdrag är det viktigt att ni har en dialog om detta med er närmaste chef. Vi kommer att följa upp arbetet med genomförandet av Barnhälsovårdsprogrammet tillsammans med er i samband med kommande nätverk - och områdesträffar. Anpassningar till PMO I samband årsskiftet kommer vi att anpassa PMO till det nya barnhälsovårdsprogrammet. Det gäller väntelistan, ärendelistan och kallelserna. Redan nu finns en väntelistpost för hälsobesöket vid 2,5 år. Barn födda 2016 får automatiskt den nya ärendelistan. För övriga barn behöver man lägga upp en ny ärendelista. Se Bilaga 6

7 Genomförande Områdesträffar Genomförande Nätverksträffar Genomförande Semester 19 januari utbildning Genomförande Genomförande Hörselutbildning Genomförande Utbildning Årshjul 2016 Jan Feb Mars April Maj Juni Juni Juli Augusti Augusti September Oktober November December Journaler Om det på BVC finns journaler i pappersform, original eller kopior, på barn födda före 2007, skall dess skickas till LANDSTINGSARKIVET BUDSTATION 68 Ny rutin kommer inom kort med målet att det finns en sammanhållen elektronisk Barnhälsovårdsjournal för barn födda 2007 och framåt. Den sammanhållna elektroniska Barnhälsovårdsjournalen innebär att ytterst få journalhandlingar förvaras på BVC i pappersform. 7

8 Registrering av vaccination i SVEVAC Alla vaccinationer som ges till asylsökande barn ska registreras i SVEVAC. Eftersom de inte har de fyra sista siffrorna som finns i vårt personnummer går det inte att registrera vaccinationen i PMO:s SVEVAC del. DÄRFÖR MÅSTE MAN LOGGA IN I SVEVAC UTANFÖR PMO. BHV-enheten har tidigare skickat ut en mall hur man loggar in och registrerar i SVEVAC. Vi hoppas att den underlättar så att vi kommer igång med registreringen. Efter vaccination och registrering skrivs ett vaccinationsdokument ut ur SVEVAC som ges till föräldrarna så att de kan visa upp det för ny vårdgivare om de inte stannar inom vår region. Vaccin I skrivande stund så finns det ersättningsvaccin för Tetravac (hållbart mars ut) att vaccinera femåringarna med. Det ska också finnas Infanrix-Polio-Hib för de minsta barnen. Det är fortfarande brist på BCG-vaccin. Upphandling av Japanskt BCG vaccin är på gång. Licens fordras även för detta vaccin. Skapa licensmotivering Infanrix Hexa nytt pris De föräldrar som väljer att vaccinera med Infanrix-Hexa (icke riskbarn) betalar 95 kr/dos. Observera att priset har sjunkit och att det precis som tidigare är mellanskillnaden mellan Infarix-Polio-Hib och Infanrix Hexa som föräldrarna ska betala. 8

9 Vaccinationer av människor på flykt Under 2015 har ett stort antal personer sökt asyl i Sverige. Antalet asylsökande som beräknas komma till Sverige under 2016 väntas fortsatt var högt. I dagsläget har ett stort antal familjer med barn som kommit till Gävleborgs län. Folkhälsomyndighetens rekommenderar att barn 0-5 år prioriteras för tidig vaccination då många av dem är ofullständigt vaccinerade. Genom tidig vaccination ges individuellt skydd och smittspridning begränsas eller förhindras. Följande prioritering utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendation kommer att göras: Flyktingbarn 0-5 år prioriteras för provtagning på Asyl- och Migranthälsa Gävleborgs enhet i Söderhamn eller på dess filialer i Gävle och Ljusdal. Endast ett kortare avstämningssamtal kommer att göras i samband med provtagning. Därefter överrapporteras barnet till BVC för vaccination. Från och med vecka 2 kommer Asyl och migranthälsan att proritera enligt ovan och för Barnhälsovården (BVC) betyder det att så fort vi fått vetskap om barnet kallar för vaccination utifrån Folkhälsomyndigheten och/eller Rikshandbokens vaccinationsrekommedationer. Sverige-inflyttade-barn--/ Omprioritering Asyloch migrant

10 BLW Det finns en ny trend och metod bland föräldrar som kan vara bra att känna till och det är BLW. BLW betyder barnstyrd tillvänjning och handlar om att barnet äter helt själv från den stund då det börjar visa intresse för mat. Barnet äter fingermat/plockmat i stället för bli matad. En amerikansk enkätstudie visade att spädbarn som introducerades till annan mat enligt Baby Led Weaning kunde styra mängden av mat i högre grad och lärde sig äta mer hälsosam mat. Det finns dock kritik till metoden som skulle kunna leda till järnbrist och undervikt. Det finns också en risk för att barnet sätter i halsen. Inom BLW fortsätter amning och ersättning att vara en viktig del av barnets kost ett bra tag efter att fast föda har introducerats. Det tar flera månader innan mängden mjölk eller ersättning ens bör minska, innan dess är maten bara ett komplement. De första månaderna bör barnet få amma eller dricka ersättning innan det är dags att äta. Detta handlar dels om att se till att barnet får sitt näringsbehov uppfyllt, men också om att det är svårare för barnet att hantera maten om det är hungrigt. Townsend E. & Pitchford, Baby knows best? The impact of weaning style on food preferences and body mass index in early childhood in a case & controlled sample BMJ Open 2012;2:e000298, (2012) Samverkan med folktandvården I början av hösten genomförde BHV-enheten och folktandvården två utbildningsdagar i länet. Syftet med utbildningen var att starta ett nytt arbetssätt för att snabbare kunna hitta de barn som har risk att utveckla karies. Med tidigare arbetssätt har antal barn som utvecklat karies inte minskat. Det nya arbetssättet innebär att BVC och Folktandvården träffar barnet och dess vårdnadshavare tillsammans under barnets första levnadsår för att på så sätt integrera tandhälsa i hälsosamtalet. De barn som man vid besöket upptäcker som riskbarn kallas där efter till folktandvården för uppföljning. Vid utbildningsdagarna framkom att det fanns logistiska svårigheter varför man i dagsläget tyckte sig ha svårt att ha besöken tillsammans. Några har testat det nya föreslagna arbetssättet och de har tyckt att det fungerat bra och det har varit både roligt och lärorikt. Målet är att antal barn som utvecklar karies ska minska och Barnhälsovårdsenheten och Folkhälsofunktionen inom folktandvården fortsätter att tillsammans arbeta för detta. 10

11 Hygien på BVC Barnhälsovårdsenheten och Smittskyddsenheten har under året observerat att många förbättringar har gjorts vad det gäller hygienrutiner på BVC. Det återstår en del arbete men vi är på god väg att skapa en säker miljö för barnen vad det gäller risken för att utsättas för smitta. BHV-enheten jobbar vidare med en skriftlig rutin. Utbildningar Barnhälsovårdsprogrammet, språkscreening vid 2, 5 år och hembesöket vid 8 månader. Datum:19 jan Plats: Hotell Winn i Gävle Inbjudan här gått ut Boktips Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården 11

12 OLIKA jobbar med alltifrån litteratur till kommunikation och pr. Alltid med idén att gå bortom begränsande stereotyper och bidra till ett inkluderande samhälle. Vid utbildningen i januari kommer OLIKA att föreläsa för oss om normer och värderingar. Här nedan kommer några tips på barnböcker från deras förlag. Pepparkaka, tomte, gran! En första pekbok om det som hör julen till Bumbum rullar en snöboll. Den blir jättestor! Pappa rullar också en snöboll. Tillsammans bygger de en snögumma. Men plötsligt är snögumman borta! Vart tog hon vägen? Från 1-3 år Hur görs bebisar? Och vad behövs för att det ska bli ett barn? Hur lång tid tar det för en bebis att växa? Och vem bestämmer när den ska komma ut? En bok för alla sorters barn och alla sorters familjer. Från 3-6 år 12

13 Tips på bok för barn som har svårt att somna Boken går kort och gått ut på att få barn att somna enklare. Sagan är fylld av ord som förhoppningsvis ska skicka undermedvetna signaler till barnet om att bli trött och somna. Signalerna förstärks också genom att den som läser betonar vissa ord på ett speciellt sätt. Även om teknikerna påminner om hypnos vill författaren inte jämföra teknikerna i boken med det, utan boken bygger framförallt på vanliga avslappningstekniker. Genom att betona vissa ord på ett speciellt sätt sänder man signaler till barnet att bli trött. I sagan får vi följa Kalle Kanin. Han är trött och kan inte somna och mamma Kanin går med Kalle Kanin till Farbror Trollkarl för att få hjälp. På vägen dit möter de snälle Herr Snigel och kloka Fru Uggla som ger goda råd. Men Farbror Trollkarl ger honom magiskt sömn pulver och Kalle Kanin somnar gott i sin säng när han kommer hem. Sedan boken kom ut har den fått många positiva reaktioner av frustrerade föräldrar som tidigare spenderat timmar med att få sina barn att somna. Boken är översatt till åtta olika språk. Rutinen är sökbar i platina dokumentsök under rubriken 13

14 Hörsel, primär hörselbedömning gäller nyanlända barn 0-5 år - VO ÖNH och PV Syfte och omfattning Rutinen beskriver hur primär hörselbedömning görs, avseende nyanlända barn 0-5 år samt remisskriterier till Öron-näs-hals. Gäller för VO ÖNH och all Primärvård i Region Gävleborg. Allmänt Barn som föds i Sverige genomgår hörselscreening under första levnadsveckan. Barn som är nyinflyttade till Sverige som inte genomgått hörselscreening vid födseln bör snarast möjligt följas upp enligt denna rutin i samband med besök på BVC. Asyl- och Migranthälsa Gävleborg kallar barnen till hälsoundersökning och överrapporterar därefter barnen till BVC för primär hörselbedömning. Ansvar och roller Asyl- och Migranthälsa Gävleborg är ansvarig för hälsoundersökning och överrapportering till BVC. BVC är sedan ansvarig för att en primär hörselbedömning görs och vid behov remittera till ÖNH. Beskrivning Primär hörselbedömning med kommunikationsanamnes Vid besöket bör föräldrarna tillfrågas om barnets hörsel. Viktig information kan vara att föräldrarna uppfattat att barnet inte hör bra. Samtal kring barnets hörsel ska innehålla frågor om barnets kommunikation, hur de jollrar och hur det uppmärksammar tal då det inte är självklart att föräldrar uppfattat att barnet inte hör. Tycker föräldrarna att barnet hör normalt? Reagerar barnet på telefonsignal dörrklocka? Reagerar barnet på röster, musik? Kan barnet lokalisera varifrån ett ljud kommer? Vänder sig barnet mot ljudet? Roas barnet av sina egna ljud? Har barnet efter åtta månaders ålder börjat jollra med stavelser (t ex da-da, ma-ma) Pratar barnet med sina närmaste? Har barnet haft någon öroninflammation? Finns det hörselskador som debuterat i barndomen i familjen(syskon, föräldrar, far- och morföräldrar)? Remiss skickas för hörselundersökning till Öron-näs-halsverksamheten när Föräldrar uttrycker misstanke om hörselnedsättning Barnet inte jollrar från tre månaders ålder Barnet inte jollrar med stavelser från åtta månaders ålder Barnet inte utvecklat ett tal (två/tre ordsatser) från två och ett halvt till tre års ålder Barnet inte reagerar på ljud 14

15 Det finns ärftlig hörselnedsättning inom familjen Barnet haft tre eller fler öroninfektioner Remissen bör innehålla Adress och telefonnummer där barnet/familjen kan nås Frågeställning Behov av tolk/vilket språk Remittent och vart remissvar ska skickas För barn bosatta i Hälsingland skickas remissen till Hudiksvalls sjukhus ÖNH-mottagningen Budstation Hudiksvall För barn bosatta i Gästrikland skickas remissen till Gävle sjukhus ÖNH-mottagningen Budstation Gävle Plan för kommunikation och implementering Rutinen görs känd genom extra uppföljare i Platina. BVC, Asyl- och migranthälsan, berörda chefer ansvarar för implementering. ÖNH: VC ansvarar för information till berörda medarbetare. Dokumentinformation Rutinen är upprättad och fastställt av VC Reidunn Wettermark i samråd med ÖNH:s medicinska rådgivare. Granskad av Kristina Lingman VC Primärvården Familjehälsan, Börje Svensson Chefläkare Primärvård och Janet Kling VC Primärvården Södra Hälsingland Referenser Dokumentnamn Rikshandbok Barnhälsovård ilaga 15