KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE. 8 maj 2013 UDDEVALLA KOMMUN

Transkript

1 KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 8 maj 2013 UDDEVALLA KOMMUN

2 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till Annika Thorström, e-post alt. te!: eller till Anna-Lena Lundin, e-post alt. te! Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till Annika Thorström (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen fore sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen fore sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen f6re sammanträdet for att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi och astma Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller liknande. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt te!

3 KALLELSE Föredragningslista l (2) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDE Kommunfullmäktige PLATS OCH TID Bohusläns museum, kl. 17:30 ORDFÖRANDE SEKRETERARE Ralph Steen Annica Åberg ÄRENDE DNR FÖREDRAGANDE l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid for justering 2. Ny grafisk profil för Uddevalla kommun KS/2012:50 Ann-Louise Öhrn kl. 17:30 3. Förvärv av fastigheterna 1-Ierrestads-Torp KS/2013:149 1:23,1:10,1:11 och 1:12 4. Granskning av socialnämndens ekonomiska KS/2013:44 förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav (revisionsrapport) 5. Granskning av vården på hemmaplan - KS/2013:45 Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov (revisionsrapport) 6. Åtgärder för att öka resandekapaciteten på KS/2013:174 södra Bohusbanan 7. Godkännande investering Uddevalla hamn KS/20 13: F örslag till ändringar i avgifter för KS/2013:152 markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun 9. Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla KS/2012: Avsägelse från Asa Dahl (S) av uppdraget KS/2013:175 som ersättare i kommunfullmäktige 11. Anmälningsärenden KS/2013: l

4 KALLELSE Föredragningsilsto 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNfULLMÄKTIGE ÄRENDE DNR FÖREDRAGANDE 12. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet eller del av sammanträdet skall snarast anmäla detta till Anna-Lena Lundin tel eller Annika Thorström tel eller e-post kommunstyrelsen@uddevalla.se

5 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 103 Ny grafisk profil för Uddevalla kommun (KS/2012:50) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i februari 2012 att ge kommunledningskontoret i uppdrag, att med utgångspunkt i varumärkesarbetet arbeta fram en ny grafisk profil för Uddevalla kommun. Profilarbetet har syftat till att skapa en gemensam, tydlig och enhetlig identitet för kommunen som står i samklang med varumärkesarbetet för Uddevalla. Arbetet med att ta fram en ny grafisk manual har genomförts i nära samarbete med en intern arbetsgrupp inom den kommunala organisationen och i externa workshops med deltagare från näringsliv, offentliga verksamheter, föreningar och politiker. Den nya grafiska profilen består av två delar; dels en förändring av nuvarande grafiska profil och dels ett kompletterande platsvarumärke; Uddevalla- hjärtat i Bohuslän. Den nya grafiska profilen skapar också förutsättningar för en mer kostnadseffektiv kommunikation. Den grafiska profilen omfattar alla verksamheter och är enkel att använda. I nuläget förekommer en mängd olika varianter. Det kostar både tid, resurser och bidrar till en otydlig avsändaridentitet Den grafiska profilen innehåller förslag på samannonsering av platsannonser för att spara pengar, öka synligheten och effekten i media. Implementering av ny grafisk profil sker över tid och innebär ingen extra kostnad för verksamheterna. Med gemensamt platsvarumärke "Uddevalla- hjärtat i Bohuslän" bidrar flera aktörer till den gemensamma marknadsföringen av Uddevalla och tillsammans får vi betydligt större genomslag än som enskild aktör. Kommunstyrelsen är enligt reglementet ansvarig för varumärket Uddevalla kommun. I samband med pågående reglementesöversyn bör införas att kommunstyrelsen även ska ansvara för platsvarumärket Uddevalla - hjätiat i Bohuslän. Justerandes signatur - Z'? <:?q Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN forts. 103 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse (rev) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ny grafisk profil för Uddevalla kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna den nya grafiska profilen för Uddevalla kommun att ersätta nu gällande grafisk profil antagen år 2006 (Dnr KS/2006:233), att Uddevalla kommun ska vara ägare till platsvarumärket Uddevallahjärtat i Bohuslän, att kommunstyrelsen ska reglera hur platsvarumärket Uddevalla- hjärtat i Bohuslän används, samt att allt nytt material som produceras ska baseras på den nya grafiska profilen och att övrigt material successivt byts ut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 T JÄNSTESKRIVELSE l (3) DNR KS/2012:50 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Informationschef Ann-Louise Öhrn TELEFON ann-louise.ohrn@uddevalla.se Ny grafisk profil för varumärket Uddevalla (reviderad tjänsteskrivelse) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i februari 2012 att ge kommunledningskontoret i uppdrag, att med utgångspunkt i varumärkesarbetet arbeta fram en ny grafisk profil for Uddevalla kommun. Profilarbetet har syftat till att skapa en gemensam, tydlig och enhetlig identitet f<ir kommunen som står i samklang med varumärkesarbetet f<ir Uddevalla. Arbetet med att ta fram en ny grafisk manual har genomforts i nära samarbete med en intern arbetsgrupp inom den kommunala organisationen och i externa workshops med deltagare från näringsliv, offentliga verksamheter, f<ireningar och politiker. Den nya grafiska profilen består av två delar; dels en forändring av nuvarande grafiska profil och dels ett kompletterande platsvarumärke; Uddevalla- hjärtat i Bohuslän. Den nya grafiska profilen skapar också forutsättningar f<ir en mer kostnadseffektiv kommunikation. Den grafiska profilen omfattar alla verksamheter och är enkel att använda. I nuläget f<irekommer en mängd olika varianter. Det kostar både tid, resurser och bidrar till en otydlig avsändaridentitel Den grafiska profilen innehåller forslag på samannonsering av platsannonser for att spara pengar, öka synligheten och effekten i media. Implementering av ny grafisk profil sker över tid och innebär ingen extra kostnad f<ir verksamheterna. Med gemensamt platsvarumärke "Uddevalla- hjärtat i Bohuslän" bidrar flera aktörer till den gemensamma marknadsforingen av Ud-

8 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) DNR KS/2012:50 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET devalla och tillsammans får vi betydligt stötte genomslag än som enskild aktör. Kommunstyrelsen är enligt reglementet ansvarig for varumärket Uddevalla kommun. I samband med pågående reglementesöversyn bör inforas att kommunstyrelsen även ska ansvara for platsvarumärket Uddevalla- hjärtat i Bohuslän. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse (rev) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ny grafisk profil for Uddevalla kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen f<ireslår kommunfullmäktige besluta att godkänna den nya grafiska profilen for Uddevalla kommun att ersätta nu gällande grafisk profil antagen år 2006 (Dnr KS/2006:233), att Uddevalla kommun ska vara ägare till platsvarumärket Uddevalla- hjärtat i Bohuslän, att kommunstyrelsen ska reglera hur platsvarumärket Uddevalla- hjärtat i Bohuslän används, att allt nytt material som produceras ska baseras på den nya grafiska profilen och att övrigt material successivt byts ut. Ärendebeskrivning Den nya grafiska profilen består av två delar; dels en forändring av nuvarande grafiska profil och dels ett kompletterande platsvarumärke; Uddevalla- hjärtat i Bohuslän. stadsvapnet är o forändrat i den nya grafiska profilen. Förändringen består främst i en rundsättning av texten "Uddevalla kommun" där texten tillsammans med stadsvapnet samspelar och skapar en tydlig och enhetlig bild. Trots relativt små ingrepp så markerar det en tydlig forändring och minimerar risken att logotypen används felaktigt. En annan viktig fordel är

9 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) DNR KS/2012:50 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET att det grafiska uttrycket fungerar väl i nya medier och kommunikationskanaler, som exempelvis i sociala media och vid framtagning av applikationer (appar.) Implementering över tid Vårt varumärkesarbete är strategiskt och långsiktigt. Med tydliga och enhetliga riktlinjer sparar vi pengar, vi slipper uppfinna hjulet gång på gång och kan vara kostnadseffektiva över tid. Med tanke på nuvarande kostnadsläge inom kommunen fåreslår vi att implementeringen av nya logotypen sker successivt och i takt med att nytt material produceras. Mycket av det som vi kallar kontorsmaterial, exempelvis kuvert, visitkort m m innebär ingen extra kostnad får att vi byter logotyp. Det lagerhålls inte, utan tas fram när behovet uppstår. Brev, protokoll, powerpoint m m kommer liksom tidigare att finnas i form av digitala mallar. Platsvarumärket Uddevalla- hjärtat i Bohuslän I samband med vårt varumärkesarbete framkom det tydligt att Uddevalla behöver fårstärka sin attraktionskraft och lyfta fram sitt kustnära läge. Därfår har vi initierat ett platsvarumärke; Uddevalla-- hjärtat i Bohuslän. Uddevalla- hjärtat i Bohuslän, är tänkt som ett kompletterande varumärke som kan användas av flera olika aktörer. När vi samverkar ger vi varandra draghjälp i marknadsfåringen och genomslaget av vår kommunikation blir större. Tillsammans stärker vi både vår och andras bild av Uddevalla på ett kostnadseffektivt sätt. Eftersom platsvarumärket ska fårstärka den positiva bilden av Uddevalla är det viktigt att användandet sker på ett kontrollerat och koordinerat sätt. Vårt fårslag är att Uddevalla kommun som neutral och långsiktig part, är ägare till platsvarumärket och hanterar hur platsvarumärket f'ar användas och av vem. För att bibehålla det goda samarbetet med övriga aktörer så fåreslår vi att Informationsavdelningen initierar en arbetsgrupp med representanter från olika bärare av platsvarumärket Gruppens syfte är att tillsammans vårda och utveckla platsvarumärket /$;;{ P eter Larsson Förvaltningschef Ann-Louise Öhrn Informationschef Expediera till

10 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 49 Ny grafisk profil för Uddevalla kommun (KS/2012:50) En del i det pågående, långsiktiga arbetet med varumärket för platsen Uddevalla är det kommunikativa uttrycket. Det kommer bland annat till uttryck i en kommungemensam grafisk profil. En väl genomtänkt och enhetlig grafisk profil skapar en gemensam identitet åt kommunen. I den grafiska profilen fastställs bl. a. hur kommunens logotype och varumärkeslöfte ska användas. För att förstärka bilden av Uddevalla är det viktigt med ett tydligt och enhetligt ansikte utåt. En grafisk profil anger klart och tydligt hur kommunen ska se ut på trycksaker, i presentationsmaterial, på skyltar, i annonser och på affischer. Den grafiska profilen reglerar bland annat vilka typsnitt som ska användas och ger exempel på bilder och färger. Nuvarande grafiska profil antogs av kommunstyrelsen i april En omarbetning bedöms nu som angelägen med tanke på förändringar i vår omvärld, varumärket för platsen Uddevalla och kommunens vision Kostnaden bedöms kunna tas inom ramen för kommunledningskontoret Målet med ny grafisk profil är att skapa en gemensam, tydlig och enhetlig identitet för kommunen som står i samklang med varumärkesarbetet Uddevalla kommun är en servicegivare inom många olika områden och med många olika målgrupper. Vi är till för medborgarna och andra som nyttjar våra tjänster. När vi kommunicerar konkurrerar vi om uppmärksamhet och utrymme med andra aktörer, kommuner, företag, organisationer etc. Det gör att vi alltid ska vara tydliga med våra budskap och avsändare. Genom att vara enhetliga och tydliga sätter vi också en kvalitetsstämpel på vår interna och externa kommunikation. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, B beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt förvaltningen, att med utgångspunkt i varumärkesarbetet arbeta fram en ny grafisk profil för Uddevalla kommun. Utdragsbestyrkande

11 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Vid protokollet Annica Åberg Justerat Sture Svennberg, Johan Wiktarsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kommunledningskontoret infom1ationsavdelningen Utdragsbestyrkande

12 T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR KS/2012:50 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Informationschef Ann-Louise Öhrn TELEFON ann-louise.ohrn@uddevalla.se Ny grafisk profil för Uddevalla kommun En del i det pågående, långsiktiga arbetet med varumärket får platsen Uddevalla är det kommunikativa uttrycket. Det kommer bland annat till uttryck i en kommungemensam grafisk profil. En väl genomtänkt och enhetlig grafisk profil skapar en gemensam identitet åt kommunen. I den grafiska profilen fastställs bl.a. hur kommunens logotype och varumärkeslöfte ska användas. För att fårstärka bilden av Uddevalla är det viktigt med ett tydligt och enhetligt ansikte utåt. En grafisk profil anger klart och tydligt hur kommunen ska se ut på trycksaker, i presentationsmaterial, på skyltar, i annonser och på affischer. Den grafiska profilen reglerar bland annat vilka typsnitt som ska användas och ger exempel på bilder och färger. Nuvarande grafiska profil antogs av kommunstyrelsen i april En omarbetning bedöms nu som angelägen med tanke på fårändringar i vår omvärld, varumärket får platsen Uddevalla och kommunens vision Kostnaden bedöms kunna tas inom ramen får kommunledningskontoret. Målet med ny grafisk profil är att skapa en gemensam, tydlig och enhetlig identitet får kommunen som står i samklang med varumärkesarbetel Uddevalla kommun är en servicegivare inom många olika områden och med många olika målgrupper. Vi är till får medborgarna och andra som nyttjar våra tjänster. När vi kommunicerar konkurrerar vi om uppmärksamhet och utrymme med andra aktörer, kommuner, företag, organisationer etc. Det gör att vi alltid ska vara tydliga med våra budskap och avsändare. Genom att vara enhetliga och tydliga sätter vi också en kvalitetsstämpel på vår interna och externa kommunikation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

13 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) DNR KS/2012:50 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt förvaltningen, att med utgångspunkt i varumärkesarbetet arbeta fram en ny grafisk profil för Uddevalla kommun Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka l Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trv2:2: kommun 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken 5 Påverkar ärendet Översiktulanen 6 Har diskussion förts med berörda grupper 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser 8 Finns mål kopplade till ärendet Ja Nei x E i akt x x x x x x x Susanne Erixon Tf förvaltningschef Ann-Louise Öhm Informationschef Expediera till Kommunledningskontoret, informationsavdelningen

14 g r a f i s k profil uddeva l l a kommun Grafisk profil 1

15 Inledning Vi stärker vårt varumärke Varumärkesutvecklingen inom Uddevalla kommun sätter spår också i vår visuella identitet. Vi vill att det ska synas att vi gör förbättringar i vår verksamhet och det återspeglar sig i vår identitet. Med den nya kommunlogotypen markerar vi förändring, det ska också vara enkelt för alla kommunens invånare att förstå vilka verksamheter som är kommunens ansvar. I samband med vårt varumärkesarbete framkom det att vi bl.a. behöver förstärka vår attraktionskraft och lyfta fram vårt kustläge. Därför har vi skapat ett platsvarumärke, Uddevalla Hjärtat i Bohuslän, som ska användas av kommunen och andra aktörer i aktiviteter och arrangemang som kan hjälpa till att stärka just detta. Mer information om platsvarumärket finns i del 3. För att vi ska kunna hantera vår logotyp, och övriga grafiska signaler, på samma sätt inom hela kommunen kräver det att vi arbetar utifrån samma grund. Alla ska veta vilka förutsättningar som gäller. Vi blir lättare att känna igen och vi får en mer ekonomisk produktion. Om du har frågor kring vårt varumärke och den grafiska profilen är du alltid välkommen att kontakta informationsavdelningen, som har det övergripande ansvaret för att stärka varumärket Uddevalla. Manualens olika delar Vi har valt att dela manualens innehåll i tre delar. Del 1 består av övergripande information. Del 2 innehåller anvisningar för profilen som kan beröra alla medarbetare i sitt dagliga arbete. Del 3 innehåller information och anvisningar för avancerad grafisk produktion, som kräver mer specifik kunskap inom reklam och marknadskommunikation. Sådant material som produceras i samråd med informationsavdelningen. Grafisk profil för Uddevalla kommun beslutad avkommunfullmäktige ??

16 Innehåll Del 1 Övergripande information... Identitet... Logotyp... Färger... Typografi... Bilder... Tonalitet... Del 2 Basproduktion... Brev, kallelse, visitkort m.m... E-post... PowerPoint... Annonsering... Trycksaker... Pressmeddelande och pressinbjudan... Sociala medier... Appar... Fordon... Skyltning... Arbetskläder... Del 3 Avancerad produktion... Platsvarumärke... Inspiration...

17 g r a f i s k profil uddevalla kommun 4

18 g r a f i s k profil uddevalla kommun Del 1 Övergripande information 5

19 g r a f i s k profil uddevalla kommun Identitet Den grafiska profilen uttrycker kommunens visuella identitet och är en av flera delar i kommunens varumärke. Med visuell identitet menar vi här Uddevalla kommuns logotyp, särskiljande färger, typografi, bildmanér, Om vår logotyp och hur vi använder den. grafiska element och tonalitet. Tillsammans bildar de en helhet där alla delar är lika viktiga. Logotyp Om hur vi uttrycker oss, vilket språkbruk vi använder när vi kommunicerar. Tonalitet Färger Om vilka färger vi använder. Grafiska element Typografi Om vilka typsnitt vi använder. Om grafiska element och symboler vi använder. Bildmanér Om vilka bilder vi använder. 6

20 g r a f i s k profil uddevalla kommun Logotyp Bakgrund Uddevallas stadsvapen har sin bakgrund i exporten av sågat ektimmer som skeppades ut från hamnen i Uddevalla med början på 1500-talet. När råvarubrist inträffade fick Uddevalla en nedgångsperiod, men 1617 fick staden rätt att importera timmer från övriga delar av Sverige för export via Uddevallas hamn. En ny näring tog fart och för att hugfästa detta infördes ett sigill för att symbolisera att de goda åren med ekexport nu fick en efterföljare i export av gran. Det här sigillet, en ek omgiven av två granar, har levt vidare och blev senare Uddevallas stadsvapen. Nuvarande stadsvapen fick sin utformning Kommunens vapen är registrerat hos Patent- och registreringsverket och vapenbeskrivningen (blasoneringen) lyder: I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar. Kommunens logotyp består av stadsvapnet med rundsatt text UDDEVALLA KOMMUN. Logotypen finns också i en engelsk version. Logotypen är den officiella symbolen för Uddevalla kommun och den minsta gemensamma nämnaren i kommunens grafiska profil. Det är denna version som ska användas i största möjliga utsträckning. Det finns logotyper för respektive förvaltning men de ska endast användas i undantagsfall. Logotypen är en helhet och ska aldrig ändras i form eller färger. Originalfiler finns att hämta på 7

21 g r a f i s k profil uddeva l l a kommun Versioner av logotypen Så långt det är möjligt används logotypen i vapnets färger grönt, gult, grått och svart. Logotypen kan också användas enbart svart eller vit mot mörk bakgrund. Det är viktigt att det blir tydlig kontrast mellan bakgrunden och logotypen. När det är svårt att få logotypen tydlig används logotypversionen med en vit platta. 8

22 g r a f i s k profil uddevalla kommun Frizon Logotypen framträder tydligast när det finns tillräckligt med tomt utrymme runt omkring den. Hellre större tom yta än att logotypen kvävs av andra element i omgivningen. Alltså, inga figurer eller texter precis intill och förstora inte logotypen ut i marginalerna. För att det ska vara enkelt att bedöma hur stor yta som ska vara tom, den s.k. fria zonen, så utgörs den av en yta lika stor som murkrönet i vapnet. I originalfilen finns frizonen med som en osynlig platta. Frizon Minsta storlek Minsta storlek för bra läsbarhet är när logotypen mäter 10 mm i diameter. Vit platta 10 mm 9

23 g r a f i s k profil uddevalla kommun Förvaltningar Om en logotyp för en förvaltning ska användas ska de se ut så här. Logotyperna är helheter och ska aldrig ändras i form eller färger. Originalfiler finns att hämta på 10

24 g r a f i s k profil uddevalla kommun Filformat.eps Encapsulated PostScript.pdf Portable Document Format Logotypen är skapad som vektorgrafik, vilket betyder att den kan skalas obegränsat utan att den grafiska kvalitén påverkas. Den är sparad i olika versioner för att passa för olika ändamål. Kommunens logotyp finns i dessa filformat: Vektorgrafik. Formatet är lämpat för professionell grafisk produktion. För att kunna öppna eller spara om EPS-filer till andra format krävs programvaror som Adobe InDesign, Illustrator eller liknande. För att lägga till en logotyp i ett dokument måste du importera/montera EPS-filen. Vektorgrafik. Världsstandard för att granska och spara grafiskt komplex information. PDF-filer av logotypen är skapade i vektorformat och kan användas i layoutprogram och för webbproduktion. Fördelen med att använda PDF-format är att alla användare kan öppna och titta på filens innehåll, till skillnad från EPS-filer..jpg Joint Photographic (Experts) Group.png Portable Network Graphics Pixelgrafik. Informationen i bilden komprimeras i varierande grad för att filstorleken ska bli liten. En JPG-fil ska aldrig öppnas och sparas om eftersom det gradvis försämrar bildkvaliteten. Filformatet är inte lämpligt att skala upp/förstora, då det orsakar ett oskarpt och pixligt intryck. JPG stödjer inte transparens (genomskinlighet), vilket gör att det blir en vit platta bakom logotypen om den läggs mot en färgad bakgrund. Lämpligt filformat i Office-paketet. Pixelgrafik. Formatet komprimerar inte informationen i bilden. Filformatet är inte lämpligt att skala upp/ förstora. PNG tillåter transparens (genomskinlighet) och kan monteras mot färgad bakgrund. Lämpligt filformat i Office-paketet. 11

25 g r a f i s k profil uddevalla kommun Färger Sol Gul Uddevalla kommuns logotyp har sin bakgrund i vapnets färger där den gråa ytan ursprungligen är i silver. Färgerna är grönt, gult, grått och svart. Logotypen kan vara helt i svart eller ofärgad i materialets färg (t.ex. präglad i skinn eller etsad i glas). I speciella fall kan den förekomma i guld eller i silver. Vi väljer i första hand att trycka logotypen i fyra färger. En färg (svart) kan användas om tekniken för produktionen kräver det eller om kostnaden påverkas betydligt. Bebyggelse Röd Hav Blå Som huvudfärg i dekorytor använder vi en blå färg för att hjälpa oss att betona kopplingen till havet och kommunens kustläge. I paletten av kommunens färger ingår också en röd färg. Skog Grön Klippor Grå 12

26 g r a f i s k profil uddevalla kommun Är färgen rätt? För att få rätt färgåtergivning i alla sammanhang används olika färgsystem beroende på användningsområde. Färger kan också variera beroende på underlaget, t.ex. upplevs färgen som mörkare på ett obestruket (matt) papper som suger mer färg än ett bestruket (blankt eller sidenmatt). I datorn påverkas färgåtergivningen av helt andra faktorer, främst skärmens färgkalibrering. Färgutskrifter har sina begränsningar och återgivning via digitala projektorer har sina. Färgerna i det här dokumentet styrs t.ex. av hur visningsskärmen och skrivaren är kalibrerade. Det viktigaste är att slutresultatet blir en färgåtergivning som uppfattas lika, oavsett hur eller på vilket material det är producerat. Det närmaste en säker färgåtergivning vi kan komma är färgprover från respektive producent. Huvudfärg Blå Komplementfärger Grå Grön Gul Röd Färgbeteckningar För tryckning i en, två eller tre färger används PMS (Pantone Matching System). När färgbilder förekommer gäller 4-färgstryck som utgår från fyra grundfärger CMYK (cyan, magenta, yellow och key=svart) Digitalt återges färger med hjälp av rött, grönt och blått ljus RGB. Oavsett om en färg har definierats som 4-färg eller PMS i ditt program visas färgen på skärmen i läget RGB. PMS 2945 Cool grey CMYK RGB För webbproduktion används ett hexadecimalt färgsystem som utgörs av sex tecken och inleds med tecknet #. För andra produktioner där inte fyrfärgstryck används, som t. ex. i textilier och i inredningssammanhang där färgen ska målas, används färgsystemet NCS (Natural Colour System). Vid lackering, t.ex. av fordon, utgår färgbeteckningen från RAL-systemet. # HEX NCS RAL #0065A6 #ECEDED #79AC54 #FFCC00 #A51848 S 3065-R90B S 1002-Y S 1070-G30Y S 0570-Y20R S 3060-R10B M Intense blue Pearl grey Moss green Yellow Intense Red I de produktioner där självhäftande folie används är färgen som rekommenderas från 3M. Observera att 3M inte är en färgskala utan namnet på en producent av självhäftande material. Färgnumret som anges ger bästa möjliga färgåtergivning i 3Ms material men material från andra producenter kan användas. 13

27 g r a f i s k profil uddevalla kommun Toningar För att få ett större spektrum av färger kan de utvalda kulörerna tonas i ljushet med utgångspunkt från Toning mot mörkt Grundfärg Toning mot ljust kulörens grundfärg. Denna färgåtergivning använder vi bara vid fyrfärgstryck. Vid toning mot mörkare nyanser ökas mängden svart i färgblandningen, till max 80 % Vid toning mot ljusare nyanser minskas istället mängden av alla ingående färger proportionerligt

28 g r a f i s k profil uddevalla kommun Typografi Vi har valt att använda två olika typsnitt för vår grafiska kommunikation, Century Gothic och Times New Roman. Typsnitten är valda med tanke på att de fungerar bra tillsammans och de finns som standard i de allra flesta datorer. Genom att använda olika skärningar kan rubriker, brödtexter och kombinationer varieras, men ändå ge en egen karaktär åt våra texter. Notera att Century Gothic uppfattas som betydligt större jämfört med Times New Roman satt i samma punktstorlek. Rubriktypsnitt Century Gothic Normal Brödtext Times New Roman I vissa sammanhang kan det finnas behov av ytterligare typsnitt, speciellt för rubriker. Det är t.ex. när vi gör kampanjer eller vissa trycksaker där vi behöver ha en egen karaktär i informationen. Läs mer om det i del 3 Avancerad produktion. För webbsidor och annan internetanvändning är det lämpligare att använda Verdana, för bättre läsbarhet på bildskärm. När det gäller e-post har vi valt Calibri som är standard i Outlook. Varianter Century Gothic Century Gothic Normal Century Gothic Kursiv Century Gothic Fet Century Gothic Fet Kursiv Varianter Times New Roman Times New Roman Normal Times New Roman Kursiv Times New Roman Fet Times New Roman Fet Kursiv 15

29 g r a f i s k profil uddevalla kommun Bilder Uddevalla kommun har en bildbank som du når via När fotografens namn finns angiven, se Byline i bildbanken, ska det alltid sättas ut i anslutning till bilden. Genom de bilder vi använder förmedlar vi inte bara faktainformation om innehållet i bilden, utan även en stämning, en känsla. Välj därför gärna havsnära bilder och bilder som speglar våra övriga profilbärare, t.ex. stadsutbudet och stadsmiljöer, strandpromenaden, Uddevallabron samt handel på Torp och i centrum. En viktig profilbärare är också alla de människor som bor, lever och verkar i Uddevalla. 16

30 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tonalitet hur vi uttrycker oss En viktig del av kommunens identitet förmedlas genom hur vi uttrycker oss muntligt och skriftligt. Tonaliteten utgör den språkliga delen av hur ett varumärke uppfattas och är lika viktig som den visuella. Ordval, stavning och vilket tilltal vi använder är helt avgörande för vilken känsla som förmedlas. Vilken bild får du när någon ena gången är högtravande eller strikt och nästa gång klämmigt säljande? Det är inte enbart vad vi säger, utan också hur vi säger det, som påverkar människor. Vi kommunicerar med våra medborgare och det är viktigt att vi uttrycker oss enkelt så att alla förstår. Uddevalla kommun har bl.a. skrivregler för webben som du hittar på Inblicken. Du kan också söka vägledning på (Sveriges officiella språkvårdsorgan). 17

31 g r a f i s k profil uddevalla kommun Del 2 Basproduktion 18

32 g r a f i s k profil uddevalla kommun Basproduktion Här har vi samlat anvisningar för produktioner som de flesta av kommunens medarbetare träffar på dagligen. Det är bl.a. visitkort, mallar för skrivelser, PowerPoint m.m. Basproduktion handlar om att göra snygga, enkla och enhetliga textdokument med rätt typsnitt, samt att använda Uddevalla kommuns logotyp på rätt sätt. 19

33 g r a f i s k profil uddevalla kommun Brev, kallelse, visitkort m.m. Brev, kallelser, protokoll och visitkort är dagliga bärare av kommunens identitet och därför extra viktiga för Ann-Louise Öhrn Informationschef att vår omgivning ska uppfatta oss som enhetliga och konsekventa. Vi ska i största möjliga utsträckning använda oss av den gemensamma kommunlogotypen och ange förvaltningar i avsändaruppgifterna eller på annan avsedd plats. Kommunledningskontoret Stadshuset,Varvsvägen 1, Uddevalla Tel: , Mob: ann-louise.ohrn@uddevalla.se, Digitala mallar finns i dina Officeprogram/Mina mallar samt i vårt ärende- och dokumenthanteringssystem. 20

34 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tillämpningar: Brevpapper Brevmallen är en grundmall som kan användas för fler dokument. Digitala mallar finns i dina Officeprogram/Mina mallar samt i vårt ärende- och dokumenthanteringssystem. 20 w[ 13 :9~ <tt 15 ~ ~ ~ ~oj,i ti,~./1:... '------, ! , o G o l ~ , l "' 3S : ~ma- : : 54 : ~ staoll!!t: r:;.,._.;.,,_, t Jo t:nn~ Ä ~-~... ~ !~ ~ ~~ 1~ ~~~~~======~-i 10 ~liiili'-======::±'----o..m..ygain<:iii*il2pt ~=-==~;::':,===-7~= ~IJIIi-. -IDIIID-tö:&r. :i&. &...,.~~ ~ nllpami ~IIJI5IIiln.81-lllil:id.1151inC~J~.-JD&IID:ir.:i1111Mpil;~~~ ~iiöclll:idi*-iopl:il::illlp::n~---~ "'"' ~========:-:.=..~:-=...-:r~... t.....,_ p..,..._... "'"-- ~-"--- ~- ~t.:..tr...,.,..._..._...,..la.,t 20 l!d 9'- ".r 10 l "" l ~oa;:m:<~-11:.. --+* 2!i ~ ~ ~ j a= 170 lluld: c:.:.-ny~llald12.,t --..,-~--~ fiiip.-~~~iillijiidiiilp!iiöiip::llal ~~-.-.-a.adi:oipii(dl-~dalaid...-..~-..~~._... cmalii ~11D!D5111ii&D:L a.p:iixd...,.~.---- eir::idllllllik~lillbxil-.iiii!up~..._ ~Oibi::IDDiiiDIIICI... ~-...,...._DI:-.ft.UIDci8lill~.. =~1.!:::::.:.:::...=-=.s-::r:::.-:.::- "' t>aprolillfl:t&bl:i:i51'uvi::iierud:tid.n_,1'dar;ra.lpi~~-li:l~a:d:to 1!11 Centuy Gathc IWd '... T.nesMew..._.,ll!rg.lloriO.,t *a...t...vgatt.io:::~~~*~"p lfif T...:~PDNn... IOpf -..,~- --,.., , - =..cut 1 Brevpapper sidan 1 Brevpapper sidan 2 21

35 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tillämpningar: Kallelse och protokoll bas Digitala mallar finns i dina Officeprogram/ Mina mallar samt i vårt ärende- och dokumenthanteringssystem l l 13 9" <i<',., \ 9" "<-,., \ laldiopt ~ ~ ~ "' ~ ~ ~ _r-~ ~o l.,-;;,.<>~ '" ~~hw:i "' _-r--=~.. ~ ~r...,.ttewao-n~id,.t b:.::- 1~- laldiopt l r...,"_'""' lo-by- 1~ - ~OI.,"!i.<>~ '-..._...,.I'Rw..._~lCI,. "' f:_=:- l'tab;dch~ ~ Nlal~ -r...,.newao-.n~ll),.t,., 2!i --- lowiopt Kallelse bas Protokoll bas 22

36 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tillämpningar: Kallelse och protokoll nämnd Digitala mallar finns i dina Officeprogram/ Mina mallar samt i vårt ärende- och dokumenthanteringssystem l 13 "' ~ r-f- - """'~""" l;;:;;:- C::.,"''-""' l r._"-'""' "' 10 l N-~l)d)~ N-~(.PP)l:a..._~ N_..BBirmloollSJbW.~ N_.. :a..-. (W) N-~(W) N_..IDrlnmD. (M) N_..~tq N_..._lKD) N-~lSJ N.._,~[SJ N-~l)dll) N-~(SD) '"'.. ~ ~ l l l e 2!1 e...,;,..,., _ == N-~l5J&M.o~.o:ra.-(S) N-~(SJim:N.ol.lllblns.n(S) '"' ~~ N-~(SJimN.P.~(S) Kallelse nämnd Protokoll nämnd 23

37 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tillämpningar: Visitkort Kontakta Kommuntryckeriet för beställning av visitkort. Engelsk version trycks på baksidan. 24

38 g r a f i s k profil uddevalla kommun E-post Idag har stora delar av våra kommunikationsvägar ersatts av e-post i någon form. Vi skriver numera sällan brev och ännu mer sällan fax. Därför är signaturen i våra meddelanden också en viktig signal för hur enhetliga vi är inom kommunen. Vi använder typsnittet Calibri, som är standard i Outlook, och vi har valt att inte använda logotypen i signaturen. Vi kan inte påverka hur det ser ut hos mottagaren och vi vill undvika att logotypen riskerar att komma med som en bifogad fil. Calibri 11 punkter Hej, Lorem ipsum klou odhybng. Om kdyhhfd jadg lorem isum. Aloydm iuytn itumn i ytanmes. Med vänlig hälsning Namn Efternamn Titel. Förvaltningens namn Uddevalla kommun Uddevalla Tel:

39 g r a f i s k profil uddeva l l a kommun PowerPoint Uddevalla kommun har en grundläggande mall för PowerPoint-presentationer. Den ser ut som visas här. Detta är våra basbilder. En inledningssida och en enkel grundsida med en bestämd plats för logotypen. Vi använder inledningssidan som startbild med stor logotyp och uppgifter i övrigt som är kopplade till innehållet eller visningstillfället. (Utmärkt att använda för inställning av skärpa etc. och som introduktion under tiden som mötets deltagare samlas). Grundsidan kan varieras fritt så när som på logotypen och att vi enbart använder typsnittet Century Gothic. Digitala mallar finns i dina Officeprogram/Mina mallar. Tänk på att PowerPoint-bilder är ett talarstöd och att läsbarheten är viktig. I våra exempel är rubrikerna satta i 60 punkt och de minsta texterna 30 punkt. Minsta rekommenderade storlek i en PowerPoint-presentation är 16 punkt. Program Hållbar utveckling i Uddevalla Program Hållbar utveckling i Uddevalla Lorem Lorem ipsum Agenda Avsnittsrubrik Lorem iopsjm Uounmmioum Ala jody Lorem iopsjm Uounmmioum ala jody Lorem iopsjm Uounmmioum Ala jody Lorem iopsjm Uounmmioum Ala jody Lorem ipsum 26

40 g r a f i s k profil uddevalla kommun Annonser Uddevalla kommuns annonser syns så gott som dagligen i både dagspress och andra media. Om vi håller oss till de anvisningar som finns här, beträffande annonsernas utseende, så hjälper vi alla läsare att snabbt känna igen oss och det blir lättare att nå ut med det vi vill säga. Uddevalla kommuns logotyp placeras alltid i avsändarfältet till vänster för att komma först om det finns andra avsändare. Den fria ytan till höger om logotypen Barerspe sequiu.:ia dolupti orendaepra natemposam efusondipis Dlaccatem et odi. apm _...,...,...._..; _ , f:oii..,..._...,....,._...,...,.., ,._..., Ofl ,..._...,_ -~.a :r.-,-., _ -.,.-..a. :r:.;----~... Rubrik rubrik q Bon:npe R:""Gcia d~i aendaepro natempoiom "'-liiu-... elulondipir; CICcclfem et ocl _..., används för hänvisning till ytterligare information Läs mer på: uddevallo~/rubrik: Läs mer på: uddevolla~/rubrik: t.ex. Läs mer på uddevalla.se. 27

41 g r a f i s k profil uddevalla kommun Informationsannonser Så här ser basutförandet ut. Annonsernas utseende kan variera mellan enkla annonser utan bild till annonser med bild i varierande storlek. Samråd gärna med informationsavdelningen när du ska producera en annons. Vid vissa tillfällen använder vi också platsvarumärket Uddevalla Hjärtat i Bohuslän. Mer information om när, hur och varför platsvarumärket används finns i del 3. Uddevalla kommuns logotyp placeras alltid i avsändarfältet till vänster för att komma först om det finns andra avsändare. Den fria ytan till höger om logotypen används för hänvisning till ytterligare information, t.ex. Läs mer på uddevalla.se. Vid arrangemang som genomförs tillsammans med andra aktörer använder vi kommunens logotyp som i exemplen här intill. Gymnasieskolorna kan ha egna logotyper. När dessa används ska alltid Uddevalla kommuns logotyp finnas med, för att tydliggöra att det är en kommunal skola. Avsändarfält. Information från Uddevalla kommun Information från Uddevalla kommun 28

42 Kommunens logotyp består av stadsvapnet med rundsatt text UDDEVALLA KOMMUN. Logotypen finns också i en engelsk version. Logotypen är den officiella symbolen för Uddevalla kommun och den minsta gemensamma nämnaren i kommunens grafiska profil. Det är denna version som ska användas i största möjliga utsträckning. Det finns logotyper för respektive förvaltning men de ska endast användas i undantagsfall. Logotypen är en helhet och ska aldrig ändras i form eller färger. Originalfiler finns att hämta på Bakgrund Uddevallas stadsvapen har sin bakgrund i exporten av sågat ektimmer som skeppades ut från hamnen i Uddevalla med början på 1500-talet. När råvarubrist inträffade fick Uddevalla en nedgångsperiod, men 1617 fick staden rätt att importera timmer från övriga delar av Sverige för export via Uddevallas hamn. En ny näring tog fart och för att hugfästa detta infördes ett sigill för g r a f i s k profil uddeva l l a kommun att symbolisera att de goda åren med ekexport nu fick en efterföljare i export av gran. Det här sigillet, en ek omgiven av två granar, har levt vidare och blev senare Uddevallas stadsvapen. Nuvarande stadsvapen fick sin utformning Kommunens vapen är registrerat hos Patent- och registreringsverket och vapenbeskrivningen (blasoneringen) lyder: I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar. 7 g r a f i s k profil uddevalla kommun Platsannonser Kommunens platsannonser ska i möjligaste mån koordineras till samlingsannonser - det vill säga vi annonserar helst ut flera tjänster åt gången. Det finns två huvudvarianter av annonslayout att använda sig av. En med bild och en utan - den röda tråden i båda är platsvarumärket Uddevalla Hjärtat i Bohuslän och hur vi skriver Jobba hos oss. Platsannonserna är en bärande del i kommunens kommunikation. De ska snabbt fånga läsarens uppmärksamhet och dessutom skicka positiva signaler om Uddevalla som plats att arbeta och bo i. Därför är valet av bild så viktigt. Uddevalla bron är vår största profilbärare och används först och främst. Vill du ha någon annan bild så ska detta diskuteras med informationsavdelningen. Logotyp Jobba hos oss > Fritidspedagog, åk 1 3 Uro ero condamd iendaci inu sua dem for abus ompratuisse cles etrempl. Uro ero condamd iendaci inu sua dem for abus ompratuisse cles etrempl. > Skolassistent Uro ero condamd iendaci inu sua dem for abus ompratuisse cles etrempl. Uro ero condamd iendaci inu sua dem for abus ompratuisse cles etrempl. Läs mer och ansök på uddevalla.se/jobb 29

43 g r a f i s k p r o f i l u d d e va l l a k o m m u n Sommarläger Trycksaker Sommaraktiviteter Halkskydd 2013 ett säkert tips i halkan Sommaraktiviteter Sommaraktiviteter Den grafiska profilen ska alltid följas oavsett enkla eller mer påkostade trycksaksproduktioner. Sommaraktiviteter 2013 Halkskydd Sommaraktiviteter Rubrik 2013 Raestemolum autam ett säkert tips i halkan Mer påkostade trycksaker kan vara aktuella i sam- manhang där det råder konkurrens om målgruppen. Vid vissa tillfällen använder vi också platsvarumärket Uddevalla Hjärtat i Bohuslän. Mer information om när, hur och varför finns under del 3. Besöksadress: Varvsvägen 1, Besöksadress: Varvsvägen 1, Besöksadress: Varvsvägen 1, Postadress: Uddevalla kommun, Uddevalla Postadress: Uddevalla kommun, Uddevalla Postadress: Uddevalla kommun, Uddevalla Telefon: , Telefon: , Telefon: , Enklare trycksak, svart/vit Enklare trycksak, färg Avancerad trycksak, färg På omslagets sista sida placeras kommunlogotypen samt avsändare/adress. Avsändare, exempel 1 Avsändare, exempel 2 30

44 g r a f i s k profil uddevalla kommun Pressmeddelande och inbjudan Pressmeddelanden och inbjudningar till presskonferenser ska alltid samordnas med informationsavdelningen som också hanterar distributionen. Digitala mallar finns i dina Officeprogram/Mina mallar. 31

45 g r a f i s k profil uddevalla kommun Sociala medier I sociala medier gäller anvisningarna för logotyp, färger och övrig grafisk profil, med undantag för profilbilder. Profilbilder kan väljas utifrån verksamhet och ska innehålla kommunens rundsatta text. Den rundsatta texten ger en stark koppling till kommunens identitet och säkerställer att informationen är tillförlitlig. Kontakta informationsavdelningen för att skapa profilbild. Omslagsbilder användas för att profilera verksamheten ytterligare. Omslagsbild: Bild som speglar verksamheten. Uddevalla kommun v~.. d&u,~.u!uie~ '"" Hlf:HnMo..~ r~ ~. ~p6-.t..-ujisiii2f!wift1..._.:1 :slllt.lit.i. Q o.""'" (..., CUlDill :.C.er ntt. UddiwJII.I;1 HellltvatW,If"'CCStrll..,.,.. V3~ i! U' lf9m d... Jrt rrt afi3~1\i'tiatlcii,udda111ji Hjllt~ l lotl11lilln. ~--, w.rwo _.. N. -.,...,..~fl.,pd Kft,..._,...,)o Q._..."'-..._...,... t.tq,rt,_.~~~~'"~j.,.,..sn -- \Mfh~W~ ll\~ v;tbore1.1l "!f'... Iot.- ~ ~ l~llfw'i i!l llla::t..l... lel!e"d'" eh O.. Innan en verksamhet startar en social media kanal är det viktigt att: a ta del av råden i dokumentet Uddevalla kommun i sociala medier få ett godkännande av förvaltningschef rådgöra med informationsavdelningen -- 'C":';---._ :-=:=-;- ---?--= ~---~-- 32

46 g r a f i s k profil uddevalla kommun Appar Appar (applikationer) som har Uddevalla kommun som avsändare är funktionsorienterade och för dem behövs särskillnad i utformningen. Symbolen för appen ska illustrera den specifika funktionen och innehålla kommunens rundsatta text. Färger väljs i första hand från vår färgpalett (se sidan 12). Vi får en stark koppling till kommunens identitet men också en tydlig åtskillnad av funktioner. Kontakta alltid informationsavdelningen när nya appar ska tas fram. Felanmälan 33

47 g r a f i s k profil uddevalla kommun Fordon Uddevalla kommun har en stor variation av fordon och beroende på fordonstyp använder vi två storlekar av dekaler. Här används logotypen i färg. 34

48 g r a f i s k profil uddevalla kommun Tillämpningar: Fordon '-r ' _j L 35

49 g r a f i s k profil uddevalla kommun Skyltar och flaggor Skyltar förekommer i mycket varierande format. De måste anpassas från fall till fall med hänsyn tagen till placering, omgivning, arkitektur, belysning med mera. Det är viktigt att se till maximal kvalitet i både material och färgåtergivning. I skyltsammanhang är det extra viktigt att tänka på en frizon runt logotypen. Informationen på skylten syns inte bättre för att den sträcker sig ut till kanterna. Det är luften runt om som avgränsar från omgivningen och som därmed gör skylten lättare att läsa. Flaggor En tumregel är att flaggstångens höjd är en tredjedel högre än huset som den ska stå invid. Barn och utbildning Kultur och fritid Socialtjänsten Storlek på flagga och vimpel Stånglängd (m) 6,00 8,00 9,00 10,0 11,0 12,0 14,0 Flagglängd (m) 1,50 2,00 2,40 2,40 3,00 3,00 3,60 Vimpellängd (m) 2,00 3,00 3,00 3,00 4,00 4,00 5,00 36

50 g r a f i s k profil uddevalla kommun Arbetskläder På arbetskläder används kommunlogotypen i enfärgstryck, svart eller vitt. På ytterplagg placeras logotypen centrerad på ryggen och på vänster bröst. 37

51 g r a f i s k profil uddevalla kommun Del 3 Avancerad produktion 38

52 g r a f i s k profil uddevalla kommun Avancerad produktion Denna del innehåller information och anvisningar för avancerad produktion som kräver mer specifik kunskap inom reklam och marknadskommunikation. Material som visas här ska produceras i samråd med Informationsavdelningen. 39

53 g r a f i s k profil uddevalla kommun Med vårt platsvarumärke Uddevalla Hjärtat i Bohuslän, får vi unika möjligheter att bygga önskvärda associationer till varumärket Uddevalla. Platsvarumärke Platsvarumärket är tänkt som ett kompletterande varumärke som kan användas av flera olika aktörer. Vi vill att företag, organisationer offentlig verksamhet, invånare och besökare ska uppfatta oss på önskvärt sätt och att vårt varumärke ska vara tydligt. Vi ger varandra draghjälp i marknadsföringen genom att mentalt koppla namnet Uddevalla till den positiva bild som Bohuslän står för. När vi lyckas med detta i vår kommunikation, blir genomslaget som störst. Tanken med platsvarumärket Uddevalla Hjärtat i Bohuslän är att det ska användas i alla sammanhang som bidrar till en positiv och önskvärd upplevelse av Uddevalla. Det är informationsavdelningen inom Uddevalla kommun som ansvarar för vilka aktiviteter och aktörer som får bära platsvarumärket. Läs mer på om användning av märket. 40

54 g r a f i s k profil uddevalla kommun Platsvarumärket färgvarianter Märket är en helhet och delar av det får aldrig användas enskilt. Vågen och texten får alltså inte användas separat. Märket finns i en svensk och en engelsk version, i ett flertal färger. Det kan också användas enbart i svart eller vitt mot mörk bakgrund. Kontakta alltid Informationsavdelningen för vägledning. Du kan också läsa mer på grafiskprofil om användning av märket. 41

55 g r a f i s k profil uddevalla kommun Frizon Märket har en ganska snäv frizon och får användas relativt fritt i harmoni med bakgrundsfärger, bilder och texter. Frizonen är endast en vägledning till den som vill behålla märkets tydlighet. Frizon Minsta storlek Märket bör inte användas i mindre storlek än 15 mm bredd, för att bibehålla läsbarheten. 15 mm 42

56 g r a f i s k profil uddeva l l a kommun Inspiration I vissa sammanhang kan det finnas behov av ytterligare typsnitt, speciellt för rubriker. Det är t.ex. när vi gör kampanjer eller vissa trycksaker där vi behöver ha en egen karaktär i informationen. Det kan vara att vi vill skapa en speciell känsla för innehållet eller för att få större uppmärksamhet i en konkurrensutsatt miljö. Välkommen Ny utsikt. 43

57 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 99 Förvärv av fastigheterna Herrestads-Torp 1:23, 1:10, 1:11 och 1:12 (KS/2013:149) Sammanfattning Köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Herrestads-Torp 1:23,1:10,1:11 och 1:12.FastighetenHerrestads-Torp l :23 är belägen direkt öster om handelsområde Östra Torp. De övriga fastigheterna är belägna mellan Tavlegatankrysset och Torp södra. En oberoende värdering ligger till grund för köpeskillingen. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige godkänna upprättat köpekontrakt med en köpeskilling motsvarande l O kr samt hyresavtal avseende kvarboende under begränsad tid. Finansieringen avseende förvärvet finns med i avsättningen för projekt Torp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Tekniska nämndens protokoll Tekniska kontoret tjänsteskrivelse KöpekontraktHerrestads-Torp 1:10, 1:11, 1:12 och 1:23. Fastighetsinformation Herrestads-Torp l :l O, l: Il, l: 12 och l :23. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ovanstående köpekontrakt. 0?-v,?3 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

58 T JÄNSTESKRIVELSE l (l) DNR KS/2013:149 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Annica Åberg TELEFON annica.aberg@uddevalla.se Förvärv av fastigheterna Herrestads-Torp 1:23, 1:10, 1:11 och 1:12 Sammanfattning Köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Herrestads-Torp 1:23,1:10, 1:11 och 1:12. Fastigheten Herrestads-Torp l :23 är belägen direkt öster om handelsområde Östra Torp. De övriga fastigheterna är belägna mellan Tavlegatankrysset och Torp södra. En oberoende värdering ligger till grund får köpeskillingen. tekniska nämnden fdreslår kommunfullmäktige att godkätma upprättat köpekontrakt med en köpeskilling motsvarande l O kr samt hyresavtal avseende kvarboende under begränsad tid. Finansieringen avseende fdrvärvet finns med i avsättningen fdr projekt Torp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Tekniska nämndens protokoll Tekniska kontoret tjänsteskrivelse KöpekontraktHerrestads-Torp l :lo, l :11, l :12 och l :23. Fastighetsinformation Herrestads- Torp l: l O,.l: 11, l: 12 och l :23. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att godkänna ovanstående köpekontrakt. ;:?~ Peter Larsson Förvaltningschef GikGt7f;(b Ännicai.~ Förvaltningssekreterare Expediera till

59 Utdrag PROTOKOLL l (l) UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA NÄMNDEN 66 Förvärv av fastigheterna Herrestads-Torp 1:23, 1:10,1:11 och 1:12 (TN/2009:346) Sammanfattning Köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Herrestads-Torp 1:23, 1:10, 1:11 och 1:12. Fastigheten Herrestads-Torp l :23 är belägen direkt öster om handelsområde Östra Torp. De övriga fastighetema är belägna mellan Tavlegatankrysset och Torp södra trafikplats med markområden söder och norr om RV 44. Fastigheterna består bl a av bebyggd lantbruksenhet, skogsmark, impediment och åkermark och den totala arealen uppgår till ca 19 ha. En oberoende värdering ligger till grund for köpeskillingen. Tekniska kontoret toreslår Tekniska nämnden att godkänna upprättat köpekontrakt med en köpeskilling motsvarande l O kr samt hyresavtal avseende kvarboende under begränsad tid. Finansiering avseende förvärvet finns med i avsättningen för projekt Torp. Beslutsunderlag Köpekontrakt Tjänsteskrivelse, daterad Tjänsteskrivelse, daterad Karta Beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna köpekontrakt upprättat mellan kommunen och ägare till fastigheternaherrestads-torp l :23, l: 10, l: Il och l: 12 samt rivningskontrakt samt att föreslå kommunfullmäktige godkänna ovanstående köpekontrakt Vid protokollet Eva Thol-Nordfeldt Justerat Zeidi Ström Jonny Jansson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Eva Thol-Nordfeldt Expedierat Tekniska kontoret KF Utdragsbestyrkande

60 T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR TN/2009:346 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Gunilla Hedlund TELEFON gunilla.hedlund@uddevalla.se Förvärv av fastigheterna Herrestads-Torp 1:23, 1:10,1:11 och 1:12 Sammanfattning Köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Herrestads-Torp 1:23,1:10,1:11 och 1:12.FastighetenHerrestads-Torp l :23 är belägen direkt öster om handelsområde Östra Torp. De övriga fastigheterna är belägna mellan Tavlegatankrysset och Torp södra trafikplats med markområden söder och norr om RV 44. Fastigheterna består bl a av bebyggd Iantbruksenhet, skogsmark, impediment och åkermark och den totala arealen uppgår till ca 19 ha. En oberoende värdering ligger till grund för köpeskillingen. Tekniska kontoret föreslår Tekniska nämnden att godkänna upprättat köpekontrakt med en köpeskilling motsvarande l O kr samt hyresavtal avseende kvarboende under begränsad tid. Finansiering avseende förvärvet finns med i avsättningen för projekt Torp. Beslutsunderlag Köpekontrakt Tjänsteskrivelse, daterad Tjänsteskrivelse, daterad Karta Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår tekniska nämnden besluta att godkänna köpekontrakt upprättat mellan kommunen och ägare till fastigheternaherrestads-torp l :23, l: l O, l: l I och l: 12 samt rivningskontrakt samt att föreslå kommunfullmäktige godkänna ovanstående köpekontrakt

61 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) DNR TN/2009:346 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Ärendebeskrivning Köpeavtal har upprättats mellan kommunen och fastighetsägaren till Herrestads-Torp 1:23, 1:10, 1:11 och 1:12 samt hyresavtal som avser kvm boende under begränsad tid. Köpeskillingen uppgår till l O kr och ska genomföras genom fastighetsreglering. Finansiering avseende förvärvet finns med i avsättningen för projekt Torp. Herrestads-Torp l :23: På fastigheten finns byggnader i form av mangårdsbyggnad i l,5 plan med källare, ladugård samt maskinhallar. Den totala arealen uppgår till m2 och består av skog, jordbruk, berg och skogsmark. Tornten sträcker sig fi ån handelsområde Östra Torp ner mot Herrestads skola och ingen detaljplan finns över området idag. Inom del av fastigheten Herrestads-Torp l :23 innehar Ikano Retail Center AB en option om framtida förvärv av området. Optionsrätten regleras i det samarbetsavtal som 20 Il tecknades mellan kommunen och Ikano Retail Center AB. I anslutning till gårdsenheten finns idag upplagsytor som av fastighetsägaren nyttjas för bl a upplag av jord och bergmaterial En geoteknisk undersökning har inletts för att utreda markstabiliteten för området och möjligheten till fortsatt upplag. En oberoende värdering har utförts och ligger till grund för köpeskillingen. Fastighetsägaren ges möjlighet att bo kvar tom 2016 och byggnader på fastigheten avses därefter att rivas. Separat hyresavtal har upprättats som reglerar kvarboendet För att utreda framtida markanvändning behöver detaljplan upprättas över området. Hen estads-tom l: l O, l: 11: Fastigheternas areal uppgår till sammantaget m2 och består av åkermark. Fastigheterna är belägna mellan rv 44 och Hogstorpsvägen och belastas av allmän vägrätt. HetTestads-Torp 1:12: Fastighetens totala areal uppgår till m2 och består av vägområde, berg med skog/impediment samt gårdsenhet (mangårdsbyggnad med ladugård och fön åd revs under 2012). Fastigheten är belägen öster om E6 mellan Hagstorpsvägen och industriområdet söder om rv 44. Fastigheten belastas delvis av allmän vägrätt. Bergsområdet mellan rv 44 och Herrestads industriområde (Rodins Marin, Odal m fl) innebär en fi amtida möjlighet för kommunen att tillskapa ytterligare mark för verksamheter och bra infrastruktur, detta förutsätter att ny detaljplan upprättas över området som reglerar fratntida markanvändning. Patrik Petre Teknisk chef Gunilla Hedlund Mark- och exploateringschef Expediera till Fastighetsägare Herrestads-Torp l :23

62 1(4) UDDEVAllA KOMMUN TEKNISKA KONlORL'f KÖPEKONTRAKT SÄLJARE Johan Johansson ( ) Torpvägen Uddevalla, nedan benämnd säljaren 1/1 KÖPARE KÖPEOBJEKT TILL TRÄDESDAG Uddevalla Kommun ( ) UDDEVALLA, genom dess tekniska nämnd, nedan benämnd köparen Säljaren försäljer härmed till Köparen på nedan angivna villkorfastigheterna Herrestads-Torp 1:23,1:10,1:11, 1:12, i Uddevalla kommun, nedan benämnd fastigheterna. De överlåtna fastigheterna redovisas på kartbilaga 1. Den totala arealen för de överlåtna Fastigheterna är ca 18,7 ha, och består bl a av bebyggd lantbruksen het, skogsmark, impediment och åkermark. Fastigheterna skall tillträdas inom en månad efter det att fastighetsbildningsbeslut i anledning av detta köpeavtal vunnit laga kraft. En förutsättning för att Köparen skall ha rätt att tillträda är dock att köpeskillingen betalas enligt villkoren i detta kontrakt. Säljaren förbehåller sig äganderätten till Fastigheterna intill dess tillträde skett. KÖPESKILLING Den överenskomna köpeskillingen är: TIOMILJONER KRONOR kr För överlåtelsen gäller i övrigt följande villkor: 1 Betalning Köpeskillingen skall betalas enligt följande: a) En handpenning om kr betalas senast två veckor efter det att kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal vunnit laga kraft. b) Resterande köpeskilling betalas på tillträdesdagen enligt ovan. På tillträdesdagen upprättas en likvidavräkning där det framgår vad Köparen skall betala kontant på Tillträdesdagen.

63 2(4) UDDfVAll.A KOMMUN lf.kniska KOI>IfORtT 2 Inskrivna rättigheter mm Säljaren garanterar att Fastigheterna på tillträdesdagen inte belastas av några inskrivna eller oinskrivna servitut, nyttjanderätter eller andra förmåner utöver det som framgår av bifogat utdrag ur fastighetsregistret, bilaga 2. 3 Penninginteckningar Fastigheterna belastas av penninginteckningar om totalt kr. Säljaren förbinder sig att svara för och bekosta att fastigheterna befrias från samtliga penninginteckningar. Vidare förbinder sig Säljaren att före köpets fullbordan inte ta ut nya penninginteckningar i Fastigheterna utan Köparens skriftliga medgivande. Köparen övertar inga lån från Säljaren. Eventuella kostnader för att lösa lånen betalas av Säljaren. 4 Avkastning Utgifter, såsom skatter, räntor och andra periodiska avgifter för Fastigheterna, som belöper på tiden före Tillträdet, skall betalas av Säljaren och för tiden därefter av Köparen. Inkomster, såsom arrenden och hyror, som belöper på tiden före Tillträdesdagen, skall tillfalla Säljaren och för tiden därefter Köparen. Köparen skall ensam betala kostnader för ev. lagfart och nya pantbrev. 5 Avverkning av skog Säljaren garanterar att det inte finns några awerkningsrätter som belastar Fastigheterna. Säljaren får inte utan Köparens skriftliga medgivande awerka skog eller upplåta awerkningsrätter på Fastigheterna från denna dag. 6 Fastigheternas skick Fastigheterna överlåtes i det skick de är på köpekontraktsdagen om annat inte överenskommits. Köpare och Säljare är medvetna om sin undersöknings respektive upplysningsplikt Köparen har beretts tillfälle att undersöka Fastigheterna. Fram till och med Tillträdesdagen skall Säljaren dels bära risken för att Fastigheterna ej skadas eller försämras av olyckshändelse (den sk faran för fastigheten) dels ansvara för att byggnader och annat som hör till Fastigheterna väl vårdas. Faran går över på Köparen även orn Köparen inte tillträder på Tillträdesdagen och detta beror på Köparen. Inom del av fastigheten Herrestads-Torp 1:23 har Köparen fyllt ut områden för att uppnå plan yta som i nuläget används för upplag av jord, lera och liknande, se kartbilaga 2, område A och B. Delar av område A och B utgör geoteknisk känslig mark. Inom område B uppger Säljaren att myndighetstillstånd för utfyllnaden

64 l UDDEVAUA KOMMUN!f:KNSKA K0Nl0i\l:l 3(4) erhållits. Innan tillträdesdagen ska Säljaren ta bort upplagen av lera och jord eller liknande som belastar marken inom område A och B samt tillse att släntkanten österut mot ravinen, inom område A, uppnår godtagbar släntlutning ur geoteknisk synpunkt. Innan släntarbetet påbörjas ska Säljaren samråda med Köparen om hur slänten ska utformas. Det åligger Köparen att ta fram geotekniskt underlag för hur slänten ska utformas. Om slänten behöver utformas så att massor i slänten behöver bortforslas ska Köparen stå denna kostnad. l det fall geotekniskt underlag visar att även slänt inom område B behöver åtgärdas med ny släntlutning står Köparen för denna åtgärd. 7 Kostnader i samband med köpet Lagfarts-, intecknings- och andra inskrivningskostnader till följd av detta köp skall betalas av Köparen. 8 Försäkring Säljarnas skall fram till och med tillträdesdagen hålla Fastigheterna försäkrade till fulla värdet. 9 Äganderättens övergång Äganderätten till Fastigheterna övergår till Köparen på Tillträdesdagen, 1 O Påföljder vid kontraktsbrott Brister part i fullgörande av åtagande enligt detta avtal, äger motparten rätt till skäligt skadestånd. Om Säljarna inte skulle fullfölja sina åtaganden enligt detta kontrakt har Köparen rätt att häva avtalet. 11 Lantmäteriförrättning, fastighetsbildning Fastigheterna ska i första hand fastighetsregleras till Köparens fastighet Uddevalla Herrestads-Torp 1:3. Köparen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning i anledning av detta köpekontrakt. Säljaren biträder härmed Köparens ansökan. Köpekontraktet får läggas till grund för fastighetsreglering enligt 5 kap fastighetsbildningslagen (FBL) varvid detta avtal skall jämställas med sådan överenskommelse som avses i 5 kap 18 FBL. Fastigheterna skall i sådant fall överföras till lämplig av Köparen ägd fastighet. 12 Villkor för avtalets giltighet Detta köpekontrakt är giltigt endast under förutsättning att Kommunfullmäktige i Uddevalla godkänner detta avtal senast under juni 2013, genom beslut som vinner laga kraft.

65 4(4) UDDEVAllA KOMMUN T(KN!SKA KONTOJ~I.1 13 Övrigt På Tillträdesdagen skall Säljaren till Köparen överlämna eventuella handlingar som Säljarna innehar och som kan vara av intresse för Köparen som ny ägare av Fastigheterna (t ex lantmäterihandlingar vid köp av hel fastighet). Efter Tillträdesdagen har Säljaren rätt att bo kvar hyresfritt på del av fastigheten Herrestads-Torp 1 :23,(dock skall drift, löpande underhåll mm betalas av Säljaren) dock längst t o m , under förutsättning att separat avtal, som reglerar Säljarens rätt till kvarboende, har upprättats och undertecknats av parterna. Säljaren har överseende med viss störning som kan komma att krävas i anledning av detaljplanarbete (utredningar, markundersökningar mm) under kvarboendetiden. Jakträtt på fastigheterna övergår på Köparen efter tillträdesdagen. Detta köpekontrakt är upprättat i tre likalydande exemplar, ett för vardera parten samt ett för lantmäterimyndigheten. Uddevalla den För Köparen Uddevalla Kommun Uddevalla den /~ För säljaren Zeidi Ström Ordförande Patrik Petre Teknisk chef Ovanstående säljares egenhändiga namnteckning bevittnas. ". "... " '...,_' '... ".. '. "...,..... Bilagor: Kartbilaga 1 och 2 Utdrag ur fastighetsregistret för samtliga Fastigheter

66 N l N= E= System SWEREF Aktualitet Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar, Utskriven: o m Skala 1:5000

67 KARTBILAGA 2 Hyresobjekt del av Herrestads-torp 1: D2-D7 r J. _;J

68 Metria FastighetSök- Uddevalla Herrestads-Torp 1:12 Fastighet Beteckning Uddevalla Herrestads-Torp 1:12 Nyckel: Församling Herrestad Observera Pågående ärenden status Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Adress Adress Herrestads Torp Uddevalla Läge, karta Område N (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i allmänna delen E (SWEREF 99 TM) N Senaste ändringen i inskrivningsdelen (SWE'REF OU) Allmän fastighetsinformation E (SWFRFF OU) Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Ärende Registerkarta UDDEVALLA Areal Område Totalt Lagfart Totalareal kvm Ägare Johansson, Johan Ivar Torpvägen Uddevalla Därav landareal kvrn Andel 1/1 Inskrivningsdag Därav vattenareal Akt Testamente: Ingen köpeskilling redovisad. Anteckningar och Inteckningar Fastigheten besväras ej av sökt eller beviljad anteckning eller inteckning. Inskrivningar Nr Inskrivningar Nyttjanderätt tele Avtalsservitut väg rnm Avtalsservitut elledning Inskrivningsdag Akt Sida l av

69 Mctria FastighetSök - Uddevalla Herrestads-Torp l: 12 Taxering s upp g 1ft er Taxeringsenhet Lantbruksenhet, bebyggd (120) Omfattar hel registerfastighet och ingår i en sammanföring. Taxeringsvärde SEK Samtaxering för registerenhet Uddevalla Herrestads-Torp 1:10-12 Taxerad Ägare Johansson, Johan Ivar Torpvägen Uddevalla Andel 1/1 Taxeringsenhet Industrienhet, övrig byggnad f. radiokommunikation (443) Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund. Industritillbehör saknas Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare g lnfrastructure Services Aktiebola Box stockholm-globen Andel 1/1 Juridisk form Fysisk person Juridisk form Aktiebolag Uppgiftsår 2012 därav byggnadsvärde SEK Uppgiftsår 2012 därav byggnadsvärde SEK Ägandetyp Lagfart, taxerad Taxeringsår 2011 därav markvärde SEK Taxeringsår 2007 därav markvärde O SEK Ägandetyp Taxerad ägare Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Samfällighetsutredning ej verkställd, redovisningen av fastighets andel i samfällighet kan vara ofullständig Samfälligheter Uddevalla Herrestads-Torp S:2, S:3, S:8, S:9 Skattetal Skattetal 211/720 At gärd Fastighetsrättsliga åtgärder Hemmansklyvning AA:I Anläggningsåtgärd Ledningsåtgärd Fastighetsreglering Fastighetsreglering Fastighetsreglering Fastighetsreglering Datum Akt HER HER / / / K-2005/ K-08/157 Avskild mark Uddevalla Herreslads-Torp 1:19, från samf, del av 1:16 Ursprung Uddevalla Herrestads-Torp 1:7 skattetyp Mantal Sida 3 av )\ s)"'

70 Mctria Fastighe!Sök- Uddevalla Herrestads-Torp J: Il Allmän fastighetsinformation Fastighet Beteckning Uddevalla Herrestad s-torp 1 :11 Nyckel: Församling Herrestad Observera Pågåonde ärenden status Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Läge, karta Område N (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i allmänna delen E (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i Inskrivningsdelen N (SWEREF ) E (SWEREF ) Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Ärende Registerkarta UDDEVALLA Areal Område Totalt Lagfart Ägare Totalareat kvm Johansson, Johan Ivar Torpvägen Uddevalla Därav tandareal kvm Andel 111 Inskrivningsdag Därav vattenareal Akt Testamente: Ingen köpeskilling redovisad. Anteckningar och Inteckningar Fastigheten besväras ej av sökt eller beviljad anteckning eller inteckning. Inskrivningar Nr Inskrivningar 1 Nyttjanderatt tele 2 Avtalsservitut elledning Rättigheter Redovisning av rättigheter kan vara ofullständig Inskrivningsdag Akt Ändamäl Elledning Kraftledning Rättsförhällande Rättighetstyp Last Avtalsservitut Bildningsåtgärd: Avtal Last Officialservitut Rättighetsbeteckning 14851M-03/ IM4-20/415.1 Sida J av

71 Metria FastighetSök -Uddevalla Herrestads-Torp l: 11 Ajouriorande inskrivningsmyndighet Adress Lantmäteriet Fastighetsinskrivning Uddevalla Box Uddevalla Kontorbeteckning: 0134 Telefon: Melria Källa: Lantmäteriet Sida 3 av

72 Metria FastighetSök - Uddevalla HetTestads-Torp l: l O Allmän fastighetsinformation Fastighet Beteckning Uddevalla Herrestads-Torp 1:10 Nyckel: Församling Herrestad Observera Pågående ärenden status Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Läge, karta Område N (SWEREF 99 TMJ Senaste ändringen i allmänna delen E (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i inskrivningsdelen N (SWEREF ) E (SWEREF ) Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Ärende Registerkarta UDDEVALLA Areal Område Totalt Lagfart Totatareal kvm Ägare Johansson, Johan Ivar Torpvägen Uddevalla Därav landareal kvm Andel 1/1 Inskrivningsdag Därav vattenareal Akt Testamente: Ingen köpeskilling redovisad. Anteckningar och Inteckningar Fastigheten besväras ej av sökt eller beviljad anteckning eller Inteckning. Inskrivningar Nr Inskrivningar Inskrivningsdag 1 Nyttjanderätt tele Avtalsservitut elledning Rättigheter Redovisning av rättigheter kan vara ofullständig Akt Ändamål Elledning Kraftledning Rättsförhållande Rättighetstyp Last Avtalsservitut Bildningsåtgärd: Avtal Last Officialservitut Rättighetsbeteckning 14851M-03/ IM4-20/415.1 Sida l av ))

73 Metria FastighetSök- Uddevalla Hcnestads-Torp l :JO Ajourforande inskrivningsmyndighet Adress Lantmäteriet Fastighetsinskrivning Uddevalla Box Uddevalla Kontorbeleckning: 0134 Telefon: Copyright@ 2013 Metria Källa: Lantmäteriet Sida 3 av

74 Metria FastighetSök- Uddevalla Herrestads-Torp l :23 FastighetSik'" MfHl!t<-, Allmän fastighetsinformation Fastighet Beteckning Uddevalla Herrestads-Torp 1:23 Nyckel: Församling Herrestad Observera Pågående ärenden status Lantmäteriförrättning pågår Adress Adress Torpvägen Uddevalla Läge, karta Område N (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i allmänna delen E (SWEREF 99 TM) Senaste ändringen i inskrivningsdelen N (SWFREF ) E (SWEREF ) Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Ärende Registerkarta UDDEVALLA Areal Område Totalt Lagfart Totalareal kvm Ägare Johansson, Johan Ivar Torpvägen Uddevalla Därav landareal kvm Andel 111 Inskrivningsdag Därav vattenareal Akt Köp (även transportköp): Köpeskilling: SEK, avser hela fastigheten. Anteckningar Fasligheten besväras ej av sökt eller beviljad anteckning. Inteckningar Totalt antal inteckningar: 1 Totalt belopp: SEK Nr 7 Belopp SEK Inskrivningsdag Akt Sida l av

75 Melria l'as\ighetsök Uddevalla Herrestads-Torp l :23 Atgärd Fastil)h~tsrättsliga $tgärller Sammanl1lggning Anli!ggliingsålgärd FasflgheWeglf!ring Fastighetsreglering Fastighelsh:lglering Fastighetsbestämning F;'lstighetsreglering Tekni$ka åtgärder Arealutredning Datum Akt 'HER.525 '1$79-07'20 14-HER ! HER / K-Q8/ K-09/ K-11/51 AV$kild mark Uddevalla Herresta<Js-Torp 1:33-35, 1:42, del av 4:1 Ursprung Uddevalla Herrestads-Torp 1:4, 1:6 Tidigare Beteckning Beteckning 0-Herrestad Torp 1 :23 Ajourforande inskrivningsmyndighet Adress Lantmäteriet Fastighetsinskrivning Uddevalla Box Uddevalla Omregistreringsd~tum 1987'06-06 Kontorb<it<11cknlng: 0134 Telefon: Akt /6 Copyi Motria K'.Jiia: Lantmäteriet Sida 3 av

76 '1c > l '-l. l el q \_y'... 1(3) UDDEVAli.A KOMMUN TEKNISKA KONTORU RIVNINGSKONTRAKT HYRESGÄST(ER) Johan Johansson Torpvägen l Uddevalla ( ) HYRESVÄRD Uddevalla Kommun ( ) Tekniska kontoret UDDEVALLA, genom dess Tekniska nämnd HYRESOBJEKT HYRESTID HYRA UPPVÄRMNING Del av Uddevalla Herrestads-Torp 1:23 i Uddevalla kommun, med adress Torpvägen l, Uddevalla. r forhyrningen ingår bostadshus i 1,5-plan (ca 104 kvm) med källare samt komplementbyggnader. Byggnader och det markområde som ingår i forhyntingen är markerad med rött på bifogad karta. På bifogad karta finns två blåmarkerade områden, A och B. Inom område A och.b f"'ar marken inte belastas och nyttjas for upplag av jord, lera eller likanande material. Delar av område A o B utgör geoteknisk känslig mark. Vattenburen uppvärmning med vedpanna. Kommunalt vatten- och avlopp. Hyrestiden gäller fr o m den dag hyresvärden tillträder Fastigheten Herrestads-Torp 1:23 såsom fastighetsägare, i enlighet med köpekontrakt upprättat mellan parterna, t o m , ellerden tidigare dag partema enas om. I det fall hyresgästen avflyttar från hyresobjektet och byter bostad innan hyrestidens utgång ska hyresvärden omgående meddelas härom. Avflyttning innan hyretidens utgång innebär att hyresf6rhållandet upphör och hyresvärden har rätt att omgående ta i anspråk hyresobjektet utan f6regående uppsägning. O kr Hyresgästen svarar for all uppvärmning och får varmvatten. El (värme, hushållsel) betalas av hyresgästen genom eget elabonnemang. Ev. bränslekostnad står hyresgästen f<ir.

77 2(3) UDDEVALLA KOMMUN l'f:kniska KONrORET VA RENHÅLLNING SOTNING UNDERHÅLL, REPARATION, TILLSYN AVSTÅENDE FRÅN BESITTNINGS SKYDD UPPSÄGNING STÄDNING INSKRIVNING MM NYCKLAR FÖRSÄKRNING Samtliga kostnader fcir vatten och avlopp betalas av hyresgästen. Tömning av ev. egen avloppsanläggning betalas av hyresgästen. Kostnad for renhållning betalas av hyresgästen genom eget renhållningsabonnemang Kostnader för sotning betalas av hyresgästen. Hyresgästen står for alla kostnader avseende dtift, underhåll, tillsyn och reparationer av byggnader, gårdsplan, vägar, snöröjning mm och ansvarar for att dessa bibehåller funktion, utseende och standard under hyrestiden. Hyresvärden bekostar inga reparationer, installationer, vihmesystem eller nyinvesteringru av inventatier eller liknande under hyrestiden. Överenskommelse enligt hyreslagen 15 l st. Mark (grus, gräs och staket mm) ska skötas på ett sådant sätt att det ger ett vårdat intryck. Förbålttingar gjorda under hyrestiden tillfaller hyresvärden vid hyrestidens slut utan särskild ersättning. Hyresgästen får inte utan hyresvärdens skriftliga medgivande företa ändringsarbeten i bostadshus samt övriga byggnader. Hyresgästen har inte rätt till forlängning av hyresavtalet efter hyrestidens slut enligt ovan. Hyresgästen forbinder sig att underteckna bifogad blankett avseende "Överenskommelseavstående från besittningsskydd". Avtalet upphör vid hyrestidens slut utan fciregående uppsägning. Vid hyrestidens utgång skall hyresgästen lämna bostadshus och övriga byggnader grovstädat Tillhörande markområde ska vara uppröjt och avstädat. Hyresgästen får inte använda hyresobjektet så att risk for miljöskada uppkommer. Hyresgästen får inte utan särskilt tillstånd insktiva hyresrätten eller upplåta bostadshus eller övriga byggnader i andra hand. Hyresvärden har rätt att inneha reservnyekel till bostadshus och byggnader. Vid avflyttning skall hyresgästen överlämna samtliga dönnycklar, även om de anskaffats av hyresgästen. Hyresgästen står for forsäkring avseende lös egendom.

78 3(3) UDDEVAllA KOMMUN TEKNISKA KONTORET ÖVRIGT AVTALETS GILTIGHET Kommunen (hyresvärden) planerar att under hyrestiden upprätta detaljplan, som berör fastigheten Herrestads-Torp 1:23 och därmed hyresobjektet, med avsikt att bl a förändra pågående markanvändning. Hyresgästen är inf<irstådd med att efter hyrestidens slut kommer hyresobjektet med byggnader att rivas och marken användas till ändamål enligt ny detaljplan. Hyresgästen är inf<irstådd med att viss störning under hyrestiden kan f<irekomma i samband med det detaljplanarbete som kommunen avser att påbörja, såsom tex faltundersökningar, geoteknik mm. Byggnadstillbehör såsom fast monterad utrus(ijing for permanent bruk (ex kyl/frys, tvätttnaskin, dörrar osv) samt tastighetstillbehör (ex ledning, byggnader, staket, växter mm), tillhör fastigheten och dänned hyresvärden. Hyresvärden förbinder sig att under hyrestiden fårse hyresgästen med björkved (ej uppkapat) motsvarande totalt25m3/år (fastkubik) levererat till hyresobjektet Om någon part önskar f<irlängning av hyrestiden skall separat avtal om detta upprättas mellan pmtema. Detta kontrakt är giltigt mellan partema endast under tomtsättning att Tekniska nämnden i Uddevalla godkänner detta avtal smnt att Kommunfullmäktige i Uddevalla godkänner köpekontrakt upprättat mellan partema senast under juni 2013 Om så inte sker fårfaller detta avtal i sin helhet utan ersättningsanspråk från någondera part. Detta rivningskontrakt är upprättat i två likalydande exemplar, ett för vardera patten Uddevalla den2013- Uddevalla den2013- v~ flyresvärd Uddevalla Kommun Tekniska kontoret Jlyrcsgäst '-~.; t '' -~' ' '!.~o<'~ o'' ~- 'o' " o o t o o'' o>-> H ;o Zeidi Ström Ordförande... - ' -... ~.. Johan Johansson Patrik Petre Teknisk chef

79 KARTBilAGA Hyresobjekt del av Herrestads-torp 1: ~ /") -~// '...-~

80 ~ ~ o ""',g g; :g " "' ~ "" " "'.52 "' _, "" o "" ~ "' "'.g q: 1:3 1 ] ii :l\ H :1 J! ii N i N= "i3 E= System SWEREF Akiualitet: Kartredovisningen har inte rättsverkan, Jmfr mot beslut i lantmä!erihandlingar. Utskriven: o m Skala 1:5000

81 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 101 Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav (revisionsrapport) (KS/2013:44) Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning av om socialnämndens budgetfårutsättningar står i rimlig proportion till att genomföra socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkort Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Bland annat visar granskningen att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhets styrning. Socialnämnden rekommenderas att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställa att det finns en god integrering mellan mål och resurser. Revisorerna bedömer att det krävs strukturella och långsiktiga åtgärder för att socialnämnden ska få en ekonomi i balans. Socialnämnden behandlade ärendet och beslutade då att som svar på revisionsrapporten lämna socialtjänstens tjänsteskrivelse. I denna redovisas en rad åtgärder som nämnden beslutat om. Åtgärderna är resultat av dels en genomlysning av nämndens verksamhet som gjorts av SKL, dels den genomlysning som kommunstyrelsen låtit göra av socialtjänsten. Socialnämnden rapporterar månadsvis till kommunstyrelsen om hur arbetet fortskrider. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O. Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisionsrapport daterad Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna socialnämndens svar till revisionen. Justerandes signatur ~c? c;?~ Utdragsbestyrkande

82 T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR KS/2013:44 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Markus Hmiig TELEFON markus.hurtig@uddevalla.se Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav (revisionsrapport) Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen genomfort en granskning av om socialnämndens budgetfårutsättningar står i rimlig propotiion till att genomfåra socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkort Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Bland annat visar granskningen att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyming. Socialnämnden rekommenderas att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställa att det finns en god integrering mellan mål och resurser. Revisorerna bedömer att det krävs strukturella och långsiktiga åtgärder får att socialnämnden ska få en ekonomi i balans. Socialnämnden behandlade ärendet och beslutade då att som svar på revisionsrapporten lämna socialtjänstens tjänsteskrivelse. I denna redovisas en rad åtgärder som nämnden beslutat om. Åtgärderna är resultat av dels en genomlysning av nämndens verksamhet som gjorts av SKL, dels den genomlysning som kommunstyrelsen låtit göra av socialtjänsten. Socialnämnden rapporterar månadsvis till kommunstyrelsen om hur arbetet fortskrider. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisionsrapport daterad

83 l UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET T JÄNSTESKRIVELSE (2) DNR KS/2013:44 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fcireslår kommunfullmäktige besluta att godkänna socialnämndens svar till revisionen. P eter Larsson Förvaltningschef Markus Hurtig Utredare Expediera till Kommunfullmäktige

84 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 61 Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav (revisionsrapport) (SN/2013:24) Sammanfattning Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunens revisorer genomfölt en granskning av om socialnämndens budgetforutsättningar står i rimlig proportion till att genomfora socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkor!. Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Bl. a. visar granskningen att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Socialnämnden rekommenderas att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställa att det fi1ms en god integrering mellan mål och resurser. Revisorerna bedömer att det krävs strukturella och långsiktiga åtgärder for att socialnämnden ska få en ekonomi i balans. Revisorerna önskar svar på vilka åtgärder som socialnämnden ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisorernas skrivelse Revisionsrapport 2012 "Granskning av socialnämndens ekonomiska femtsättningar att nå uppställda mål och lagkrav". Arbetsutskottets protokoll , 23. Beslut Socialnämnden beslutar att till revisorerna avge socialtjänstens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten, samt att denna paragraf forklaras omedelbart justerad. Utdragsbestyrkande

85 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Vid protokollet Florence Johansson Justerat Elving Andersson Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Ernst & Young Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Utdragsbestyrkande

86 2o1~ il G1 T JÄNSTESKRIVELSE l (4) DNR SN/2013:24 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN HANDLÄGGARE Administrativ chef Lars Alfredsson TELEFON E-POST lars.g.alfredsson@uddevalla.se Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav Sammanfattning Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning av om socialnämndens budgetförutsättningar står i rimlig proportion till att genomföra socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkort Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Bland annat visar granskningen att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Socialnämnden rekommenderas att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställa att det finns en god integrering mellan mål och resurser. Det bedöms krävas strukturella och långsiktiga åtgärder för att socialnämnden ska få en ekonomi i balans. Beslutsunderlag Revisionsrapport december 2012, Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att till revisorerna avge tjänsteskrivelsen som svar på revisionsrapport "Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav"

87 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (4) DNR SN/2013:24 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Ärendebeskrivning Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningen är att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. I syfte att få en ekonomi i balans har socialnämnden sedan 20 l O vidtagit ett antal åtgärder på forvaltningsövergripande, avdelnings- och enhetsnivå. A v granskningen framkommer det att det krävs strukturella och långsiktiga åtgärder for att få en ekonomi i balans. Nämnden bedöms aktivt behöva fortsätta arbetet med att se över verksamheten och vidta åtgärder for att åstadkomma en ekonomi i balans. Utifrån granskingens resultat lämnar revisionen f<iljande rekommendationer: att socialnämnden utvecklar ekonomi- och verksamhetsstyrning och säkerställer att det finns en god integrering mellan mål och resurser. att socialnämnden fortsätter arbetet med att söka och vidta åtgärder for att nå en ekonomi i balans att socialnämnden formaliserar och stärker arbetet med ekonomisk uppf<iljning och åtgärsplan vid prognostiserade underskott Avdelnings- respektive enhetschefernas ansvar avseende uppfoljning och åtgärder vid eventuella avvikelser bör tydliggöras for att säkerställa att kommunens riktlinjer foljs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt. att socialnämnden tillser att alla kända kostnadsposter budgeteras så att budgeten for avdelningar och enheter speglar de faktiska kostnaderna for verksamheten att socialnämnden utvecklar och ser över resursf<irdelningssystemet till verksamheterna. ResursfOrdelningen till verksamheterna inom särskilt boende och hemtjänst bör nyanseras utifrån faktiskt behov, exempelvis avseende vårdtyngd. Under hösten 2012 har SKL gjort en genomlysning av socialtjänsten i Uddevalla ochjärnfort den med andra järnforbara kommuner i Sverige. Redovisning har skett till socialnämnden, KS, socialtjänstsens chefer, facken och revisionen. Sammanfattande slutsatser är att IFO har lägre kostnader än järnforbara kommuner medan Äldre och handikappomsorg och särskilda omsorger har högre kostnader.

88 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (4) DNR SN/2013:24 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Parallellt med detta har Kommunstyrelsen genom konsulter gjort en genomlysning av socialtjänsten. I konsultrapporten lämnade konsulterna förslag på områden där en fortsatt översyn och verksamhetsförändringar kan ske. Med dessa utredningar som underlag har socialnämnden under hösten 2012 beslutat: att ge förvaltningschefen i uppdrag att med konsulternas genomlysningsrapport som underlag, lämna beslutsförslag till utredningar och förändringar/reduceringar inom socialnämndens verksamhetsområde att fortsätta arbetet med ytterligare effektiviseringsarbeten och regelbundet rapportera utvecklingen för socialnämnden att utreda "vardagshinder/kringtider" för chefer och tjänstemän, det som kan vara mindre prioriterat och tar tid från deras egentliga arbetsuppgifter att inom hemtjänst/hemsjukvård granska den s.k. "kringtiden" att se över delegationsregler och kostnadsredovisning av IFO- och LSS-insatser som utförs av hemtjänsten att göra en översyn och eventuell förändrad sjuksköterskeorganisationen enligt konsultrapporten att göra en genomlysning av bilhanteringen i samråd med upphandlingsavdelningen, hur service och underhåll av tjänstefordon skall skötas att utreda en beställare/utförarmodell inom äldrevården att göra en översyn av måltidsverksamheten inom socialtjänsten att se över den förebyggande verksamheten (fältassistenter, drogsamordnare medling/ungdomstjänst) för att skapa en flexibel organisation som kan mötande skiftande behov av insatser. att se över utnyttjande av lokal- och personalresurser inom daglig verksamhet enligt LSS att förvaltningen gör en genomgång och redovisning av alla pågående projekt redovisning av kostnader, tidsplan och tanke kring implementering

89 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (4) DNR SN/2013:24 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN samt att hos Kommunfullmäktige hemställa att föreslå kommunfullmäktige avsluta socialnämndens uppdrag, att medborgare över 75 års ålder ska erbjudas minst fyra timmars hemtjänst per månad, med anledning av socialtjänstens prognostiserade budgetunderskott och de beräknade höga kostnaderna för genomfårande av detta att föreslås kommunfullmäktige att medge Socialnämnden, p g a nämndens ekonomiska situation, undantag får alkolås i tjänstefordonen att socialnämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan får att komma till rätta med den ekonomiska obalansen att Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att utreda hur controllerarbetet skall se ut i kommunen Kommunstyrelsen beslöt : att socialnämnden ska till kommunstyrelsen senast i mars 2013 återkomma med bedömningar av samtliga förslag som framfårs i den genomfårda granskningen, bl. a. i vad mån nämnden avser att genomfåra dem eller inte och de övriga aspekter som nämnden finner anledning att göra, samt att socialnämnden månatligen ska återrapportera till kommunstyrelsen utvecklingen av arbetet med handlingsplanen får ekonomisk balans Under våren 2013 kommer Socialnämnden att ha en halv utbildningsdag kring Ekonomistyrning och Ekonomiuppfåljning. Infår kommande flerårsbudgetlverksamhetsplanering, kommer Socialnämnden att beakta de iaktagelser och rekommendationer som redovisas i revisionsrapporten. Bo Lundgren Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till: Ernst & Young Kommunstyrelsen Ledningsgrnppen, Socialtjänsten

90 Revisorema Till: Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla Granskning av socialnä10ndells ekonomiska förutsätt~tingar att nå uppställda mål och lagkrav Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning av om socialnämndens budgetförutsättningar står i rimlig proportion till att genomföra socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkor!. Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. RappOlten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer, Bland annat visar granskningen att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Det bedöms finnas en svag koppling mellan nämndens mål- och ekonomistyrning. I nämndens intema planerings- och budgetarbete kopplas inte ekonomiska medel till fullmäktiges uppdrag. Det har heller inte under året skett någon revidering av mål eller uppdrag trots nämndens prognos om underskott. Socialnämnden rekommenderas att utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställa att det finns en god integrering mellan mål och resurser. Det bedöms krävas strukturella och långsiktiga åtgärder för att socialnämnden ska få en ekonomi i balans. Socialnämnden rekommenderas att aktivt fortsätta arbetet med att söka och vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Granskningen visar också att arbetet med ekonomisk uppföljning och åtgärdsplan vid indikation på underskott behöver formaliseras och stärkas. A v delnings- respektive enhetschefemas ansvar avseende uppföljning och åtgärder vid eventuella avvikelser bör tydliggöras för att säkerställa att kommunens riktlinjer följs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt. Vidare framkommer i granskningen att samtliga kända kostnadsposter inte budgeteras. Det bedöms vara en gnmdläggande och väsentlig del i budgetoch ekonomistymingen att samtliga kända kostnader tas i beaktande så att budgeten för avdelningar och enheter speglar de faktiska kostnaderna för verksamheten. Genom granskningen konstateras att resursfördelningssystemet till verksamiletema bör ses över och utvecklas. Resursf'6rdelningen till verksamheterna inom särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård bör nyanseras utifrån faktiskt behov, exempelvis avseende vårdtyngd.

91 Revisorerna Vi i revisionen vill utifrån granskningen särskilt betona att socialnämnden bör vidta åtgärder for att forbättra budgeteringen så att samtliga kända kostnader beaktas. Vidare vill vi också betona att uppföljning och åtgärder bör vidtas tidigt for att skapa möjligheter for beslut om vidare åtgärder eller eventuella prioriteringar. Vi vill särskilt understryka vikten av att socialnämnden beaktar de iakttagelser och rekommendationer som framgår av rapporten. Rapporten översändes här för kännedom till kommunstyrelsen. Enligt vårt reglemente skall våra granskningsrapporter redovisas löpande under året till kommunfullmäktige. Vi planerar att lämna bifogade granskningsrapport till vår uppdragsgivare i mars. Uddevalla den 14 januari 2013 Eva Carlsund Ordförande /' (, <!!'--"----<:.. ~---~-- -(./~~) -~~-~ry~j Bo Sandeli Vice ordt<irande

92 Revl.$l.onsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna De~ember 20l2 Uddevalla kommun Mål och Medel. Granskning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar att nå uppställda mål och lagkrav. äj1 frnst & YOUNG

93 llllllllllllllllllff[[[illllilll'"',!/ frnst & YOUNG ' Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund..., $yfle och revisionsfrågor Avgränsningar Revisionskriterier..., Metod Socialnämndens ekonomi och verksamhet..... G Organisation och uppdrag..., Socialnämndens ekonomiska resultat Orsaker till kostnadsutvecklingen Pågående analysarbeten..., Åtgärder för att få en budget i balans...,_ Arbetet med lagstadgad verksamhet och kommunala mål Samverkan med andra myn(ligheter Bedömning Planering och uppföljning av ekonomi och verksamhet Budgetprocessen Fördelning av budget- och ekonomiskt ansvar Planeringsförutsättningar och flexibilitet i verksamhetsplaneringen Ekonomisk uppföljning Inför kommande år , Bedömning Sammanfattande bedömning Rekommendationer Dokumentförteckning Bilaga 1 - Revisionskriterier Bilaga 2 -Resultat mot budget för socialnämndens olika verksamhetsområden24 Bilaga 3- Uppdrag från kommunfullmäktige till socialnämnden

94 ljji llllllllllllllllliiillllllill"" Il il aj frnst & YOUNG 1. Sammanfattning Ernst & Young har på upp(jrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun gransk;:~t om nämndens budgetförutsättningar står i rimlig proportion till att genomföra socialnämndens uppdrag och måj enligt gäll<:~nde styrkor!. Granskningen syftar även till att undersöka om nämnden reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningen är att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. l syfte att fä en ekonomi i balans har socialnämnden sedan 201 O vidtagit ett antal åtgärder på förvaltningsövergripande, avdelnings- och enhetsnivå. Det kan dock konstateras att socialnämnden trots vidtagna åtgärder fortsatt har prognos om ekonomiskt underkott för 201 :;!. Av granskningen framkommer att det krävs.strukturella och långsiktiga åtgärder för att få en ekonomi i balans. Nämnden bedöms aktivt behöva fortsätta arbetet med att se över verksamheten och vidta åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans. Den största delen av nämndens verksamhet är styrd genom lagar och förordningar och utgörs av sådan verksamhet och sådana insatser som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla. En mindre del av nämndens verksamhet föreskrivs inte uttryckligen i lag, exempel på sådan verksamhet är kommunens palliativa vård samt förebyggande insatser. Granskningen visar att det finns en svag koppling mellan nämndens mål- och ekonomistyrning. l nämndens interna planerings- och budgetarbete kopplas inte ekonomiska medel till fullmäktiges uppdrag. Det har under året inte skett någon revidering av mål eller uppdrag trots nämndens prognos om underskott. Integrering av mål- och ekonomistyrningen bedöms vara ett viktigt förbättringsområde. Arbetet med ekonomisk uppföljning och åtgärdsplan vid indikation på underskott bedöms kunna formaliseras och stärkas. Det saknas en dokumenterad rutin för hur avdelnings- respektive enhetschefer ska arbeta med underskott. För att säkerställa att kommunens bestämmelser följs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt bör nämnden tydliggöra de olika avdelnings- respektive enhetschefernas ansvar vid eventuella avvikelser. Av granskningen framgår vidare att alla kända kostnadsposter inte budgeteras. Det bedöms vara en grundläggande och väsentlig del i budget- och ekonomi:,tyrningen att samtliga kända kostnader tas i beaktande. Granskningen visar också att den resursfördelningsmodell som idag tillämpas inom särskilt boende och hemtjänst inte innebär någon viktning för vårdtyngd. Utifrån granskningen lämnas följande rekommendationer till socialnämnden: Ekonomi- och verksamhetsstyrningen bör utvecklas och nämnden bör säkerställa att det finns en god integrering mellan mål och resurser Arbetet med att söka och vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans bör aktivt fortsätta 2

95 l i l!iiiiiiiiijji/iiil!lllllllillllllil''' i!} frnst & YOVNG III/ l ' Arbetet med ekonomisk uppföljning och åtgärdsplan vid prognostiserade underskott behöver formaliseras och stärkas. Avdelnings, respektive enhetschefernas ansvar avseende uppföljning och åtgärder vid eventuella avvikelser bör tydliggöras för <)tt säkerställa att kommunens riktlinjer följs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt Nämnden bör tillse att alla kända kostnadsposter budgeteras så att budgeten för avdelningar och enheter speglar de faktiska kostnaderna för verksamheten Resursfördelningssystemet till verksamheterna bör ses över och utvecklas. Resursfördelningen till verksamheterna inom särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård bör nyanseras utifrån f;jktiskt behov, exempelvis avseende vårdtyngd 3

96 /IIIJIJJJ!IIIi,lllll, l! III i i'",. i1j frnh & YOUNG 2. Inledning 2.1. Bakgrund Nämnden har verksamhetsansvar och ska fördela sina resurser och bedriva verksamheten utifrån kommunens övergripande vision, lagar, avtal och politiska beslut. Avvikelser från kommunbidrag eller budget ska normalt inte förekomma. Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att detta ska kunna arbetas In före årets slut. Socialnämnden!> t:lkonomiska utfall visar ett <lntal år på betyoande.underskott samtidigt som nämndens uppgifter har ök<ll. Nämndt:ln h.ar tillförts medel vid olika tillfällen. Dock inte i sådan omfattning att balans i budget har kunnat nås Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att belysa om nämndens budgetförutsättningar står i rimlig proportion till att genomföra socialnämndens uppdrag och mål enligt gällande styrkort. Vid<lre syftar granskningen till att undersöka huruvida man reviderat uppdrag och mål i relevans med tilldelad budget Syftet har preciserats i följande revisionsfrågor vilka ska besvaras l granskningen: Hur och på vilket sätt påverkar en underbalanserad budget uppställda mål och medel? Hur stor del av verksamhetens budget är styrd genom lagar och förordningar? Nettokostnaden för äldreomsorgen har enligt statistik i kommun och landstingsdatabasen under åren varit högre än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Uddevalla. Har nämnden gjort någon analys av vad detta kan bero på? Påverkas samverkansformer med övriga myndigheter som till exempel HSN av begränsade medel? Vilken strategi används/planeras för att komma till budgetbalans? 2.3. Avgränsningar Granskningen avser socialnämnden Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. l denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Kommunallagen 6 kap. 7, 8 kap. 1 och 8 kap. 3 4

97 Il" l J!' Ii IJjjjJJIIIIIIIIIlllllllillillll''''''' El ERNsT & YouNG Il. Il. Riktlinjer för styrning samt reglementen för nämnder i Uddevalla komm~n Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun. Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelses internbudget En utförligare beskrivning av revisionskriterierna återfinns i bilaga 1, 2.5. Metod Granskningen har genomförts som en dokument- och intervjustudie. De dokument som granskats framgår av dokumentförteokningen, kapitel 6. Intervjuer har genomförts med: Nämndens presidium Socialchef Avdelningschefer för o Sociala avdelningen o Hemvårdsavdelningen o Avdelningen för assistans och rehabilitering o Avdelningen för särskilda boenden Ekonomisk samordnare Administrativ chef på socialtjänsten 5

98 ijji /IIJIJIJJJIIIIIIIIIIIII'''"!J ERNST & YOUNG /11l 3. Socialnämndens ekonomi och verksamhet 3.1. Organisation och uppdrag Socialnämnden ansvarar för social service och omsorg för kommunens invånare samt den kommunala hälso- och sjukvården. Nedan visas en skiss över socialtjänstens organisation: l SOCIALCHEF l MA$ UTREDARE l + -l l l BISTANDSAVDELNINGEN ~ -j ADMINISTRATIVA AVD. l l t.t l l l SOCIAlA AV- AVDELNING!;:; N HEMVARDS- AVD. FÖR AVD. FÖRE AVDELNINGEN DELNINGEN FÖR SÄRSKIL- AVDELNINGEN ASSISTANS BYGGANDE FÖ;< SÄRSKIID DA BOENDEN DCH REH.ll,B. SOCIALT AR- HANDIKAPP- BETE OMSORG Socialtjänsten är organiserad i åtta avdelningar. Varje avdelning leds av en avdelningschef. Organisationen inom respektive avdelning varierar men i de flesta fall lir avdelningarna indelade i olika enheter vilka leds av enhetschefer. Alla avdelningar har tillgång till ekonomistöd i form av en ekonom. Det finns också inom förvaltningen en ekonomisk samordnare som ansvarar för att samordna ekonomiarbetet på förvaltningen. Vidare finns det centralt inom förvaltningen en administrativ chef som bland annat är delaktig i budgetprocessen. Nämnden har en resurspool Resurspoolen är en bemanningsenhet som fungerar som en vikariepool Resurspoolen finansieras genom att avdelningarna betalar en årlig avgift motsvarande 5500 kronor per årsanställd samt dessutom en rörlig avgift som betalas när personal från resurspoolen används Socialnämndens ekonomiska resultat l tabellen nedan visas socialnämndens ekonomiska resultat för perioden : Tabell1: Socialnämndens ekonomiska resultat, mkr Resultat 23,9-13,2-32,7 KiJIIa: bokslut 2009, 2010, 2011 samt delårsrapporter och Prognosliserat underskott per augusti ,5" 6

99 ', 11111\lllllff!lllilllllillli!ll'""'!J frnst& YOUNG Under 2009 genomförde nämnden neddragningar bland annat vad gäller platser i särskilt boende. Det ledde till att ett tillfälligt överskott om cirka 13,8 miljoner uppstod. Av intervjuerna framgår att socialnämndens totala budgetram år 201 O minskades med 29 miljoner kronor samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd (ikade kraftigt, vilket gjorde att ett ekonomiskt underskott uppstod. l bilaga 2 redovisas resultatet och budgetavvikelsen för de olika verksamhetsområdena inom socialnämnden. Enligt delårsbokslutet per augusti 2012 framkommer att den totala budgeten för socialnämnden uppgår till strax över 1,3 miljarder kronor. Prognosen för 2012 visar på en negativ avvikelse gentemot budget med cirka 50 miljoner kronor vilket innebär att underskottet motsvarar cirka 4 % av nämndens totala budget. Socialnämnden budgeterar med ett resultat om noll kronor Orsaker till kostnadsutvecklingen En del av nämndens budgetavvikelse kan hänföras till underskott inom verksamheterna hemtjänst och hemvård. De totala kostnaderna för hemtjänst och hemvård har ökat kraftigt sedan Av intervjuerna framgår att detta inte beror på att den generella utförandekostnaden är hög utan att tillväxten avseenden antalet biståndsbeviljade timmar har ökat kraftigt. l tabellen nedan framkommer hur antalet biståndsbeviljade timmar har utvecklats sedan 2009: Tabell 2: Utveckling av antalet biståndsbeviljade timmar Antal biståndsbeviljade timmar h h h h per månad Antal biståndsbeviljade timmar 31 h 36,8 h 38,3 h 35,9 h per brukare per månad Bruttokostnad per beviljad timma 269 kr 253 kr 255 kr 275 kr Nyckeltal för hemtj~nst i Uddevalla kommun, samtliga uppgifter ar per 31/8 varje år. Källa: Delårsrapport för socialnamnden l tabellen framkommer att bruttokostnaden per hemtjänsttimme har varit relativt stabil sedan 2009 men att antalet biståndsbeviljade hemtjänsttimmar har ökat med runt 30 % sedan år Vidare framkommer att antalet beviljade timmar per brukare under motsvarande period ökat med 16 %. Enligt flertalet intervjuade har det totala vårdbehovet ökat för flera brukare inom hemtjänsten. Vidare har antalet personer med ett mycket högt vårdbehov ökat, vilket har gett upphov till höga kostnader. Enligt socialnämndens verksamhetsplan har 6,9 % av alla över 65 år i kommunen en plats i särskilt boende. Det kan jämföras med 5,2 % i regionen och 5,4 % i riket. J verksamhetsplanen framkommer också att 13 % av alla över 65 år har hemtjilnst. Motsvarande siffror för regionen respektive riket är 11,1% och 11,4%. 7

100 l l i lllllllllllllllillld:llll lllfill''''' S1/ fllnst & YOUNG Även kostnaderna för särskilt boende har ökat. Enligt de intervjuade finns det inorn kommunen en stor utbyggnad av särskilda boenden.. Enligt förvaltningschefen har dock en strukturomvandling påbörjats som innebär en minskning av.antalet platser i särskilt boende till förmån för verksamheten inom hemtjänst och hemvård. Nettokostnaden för äldreomsorgen i UddeVi:!lla överstiger den strukturårsjusterade standardkostanden för kommunen. Det har under intervjuerna framkommit att nämnden genomfört interna analyser av ors:;~kerna.till den hög <;J nettokostnaden. Enligt förvaltningschefen beror den höga nettokostnaden främst på att kommunen har jämförelsevis många särskilda boenden och därmep ett högt antal platser jämfört me<l liknande kommuner Pågående analysarbeten Parallellt med granskningens genomförande pågår flera genomlysningar av socialnämndens verksamhet och kostnader. Kommunstyrelsen har med anle<:ining av socialnämndens negativa ekonomiska resultat.initierat en genomlysning av nämndens ekonomi och verksamhet, vilken utförs av Ledarskaparna. Genomlysningen färdigställdes nyligen och uppmärksammar brister på en rad punkter i nämndens och förvaltningens styrning av verksamheten. Bland annat konstaterar utredarna en bristande korrelation mellan nämndens styrkor\, ekonomistyrning och kommunens egna styrprinciper. Sammanfattningsvis anges i utredarnas slutrapport,;;tt den politiska ledningen bör uttala en gemensam avsikt att nå en ekonomi i balans. Utredarna menar att en strukturförändring är nödvändig för att klara efterfrågan både på kort och på lång sikt. Vidare framförs att ett centralt utvecklingsområde är att skapa system för jämförelser för att se hur den egna verksamheten förhåller sig i relation till andra verksamheter och kommuner. Socialnämnden har med hjälp av SKL genomfört en analys av socialtjänstens ekonomiska nyckeltal SKL har i sin analys jämfört Uddevallas kostnader för socialtjänsten med liknande kommuner. l SKL:s presentation från oktober 2012 framkommer att Uddevalla har en tradition av att ha många platser inom särskilt boende inom såväl funktionshinder- som äldreomsorgsområdet l presentationen framkommer också att komm une n har jämförelsevis låga kostnader inom personlig assistans men höga kostnader inom särskilt boende. SKL konstaterar att Uddevalla har många ytterfall som är kostsamma och att kommunen har relativt sätt låg personaltäthet. SKL har även noterat att nämnden har ett behov av att utveckla en resursfördelningsmodell inom äldreomsorgen. SKL bedömer att det skulle underlätta budgeteringen för nämnden. Även en intern genomlysning av socialtjänstens biståndsbedömning genomförs för tillfället. Syftet med genomlysningen är att undersöka principerna för nämndens biståndsbedömning. 8

101 l llllllllllllillllllilill!l!illll'" E!J ERNST & YOUNG 3.5. Åtgärder för att få en budget i balans För att få en budget i balans har nämnden vidtagit ett antal åtgärder på förvaltningsövergripande, avdelnings- och enhetsnivå. Nedan listas ett urval av de åtgärder som har vidtagits: Minskning av antalet platser inom särskilt boende ( 51) Minskning av ant;;~let årsarbetare s1.1mt minskning av personaltäthet inom sär skilda boenden och särskild handikappomsorg (motsvarande cirk<j 1. 7 årsarbetare) Omstrukturering av särskilt boende till trygghetsboende Sammanslagning av hemtjänstgrupper Införande av central planering av hemtjänst Införande av trygg hemgång som på sikt ska leda till minskat behov av äldreboenden Förändringar i resurspoolen Restriktioner avseende inköp av fikabröd, kurser, konferenser och inköp Vilken besparingseffekt de olika åtgärderna ger upphov till har i viss mån beräknats men det finns ingen ekonomisk beräkning gjord för samtliga åtgärder. Inom särskild handikappomsorg har det mellan 2009 och 2012 gjorts besparingar på motsvarande 5,4 miljoner kronor.. Inom den sociala avdelningen har besparingar gjorts till ett belopp om cirka 6 miljoner kronor. Enligt intervjuuppgift får vissa av de åtgärder som har vidtagits effekt först på längre sikt. Exempel på en sådan åtgärd är införande av trygg hemgång, som på sikt ska leda till minskat behov av äldreboenden. Förvaltningschefen menar att de vidtagna åtgärderna har lett till att den negativa utvecklingen har broms.ats. Vidare uppges att fikarestriktionerna inte har någon större ekonomisk effekt men att den psykologiska påverkan är betydande och att det har ökat medvetenheten hos personalen avseende den ekonomiska situationen. l samband med att delårsrapporten per april 2012 avlämnades beslutade nämnden om ytterligare åtgärder. Förvaltningschefen fick i uppdrag att påbörja detaljplaneringen av ett antal åtgärder som förvaltningen tidigare hade föreslagit i en tjänsteskrivelse. Av tjänsteskrivelsen framgår inte någon beräkning av vilka kostnadsbesparande effekter åtgärderna bedöms ge. Efter att delårsrapporten per augusti 2012 avlämnades med en prognos om en avvikelse mot given budgetram på cirka 50 miljoner kronor vidtog nämnden ånyo ytterligare åtgärder. Av protokoll daterat framkommer att nämnden beslutat att samtliga nyinvesteringar i flerårsplanen ska skjutas på framtiden och att akuta behov av lokalförändringar under 2013 ska tas upp som särskilt ärende i nämnden. Nämnden fattade också beslut om att informera kommunstyrelsen om det prognostiserade underskottet samt att vid detaljbudgetarbetet inför 2013 beakta vad som framkommit i genomförda genomlysningar. Förvaltningschefen har fått fortsatt uppdrag av 9

102 Il jjj[lilliilllll!~'"" ä!/ frnst & YOUNG,l l nämnden att tillsammans med avdelningscheferna kontinuerligt sö.ka nya åtgärder för att få ekonomin i balans. De. alternativ som nämnden s.er avseende fortsatta åtgärder för budget.i balans är av långsiktig karaktär. Flertalet intervjuade har framhållit att det behövs strukturella förändringar för att den ekonomiska situationen ska stabiliseras på sikt. Det behövs enligt intervjuuppgift en långsiktig minskning av antalet platser inom särskilt boende och samtidigt en utökning av verksamheten inom andra delar av organisationen. Enligt förvaltningschefen behöver det bland annat ske en övergång från särskilda boenden till hemtjänst och trygghetsboenden Arbetet med l~gst~dgad verksamhet och kommunala mål Socialnämndens verksamhet är bred och omfattar stöd och omsorg för äldre och funktionshindrade samt stöd och rådgivning till barn, ungdomar o.ch vuxna. Den största delen av socialtjänsten tjigörs av sådan verksamhet och sådana insatser som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla. Av intervjuerna framgår att en mindre del av nämndens verksamhet är sådan verksamhet som inte uttryckligt föreskrivs i IC~gstiftning, exempelvis kommunens palliativa vård, viss ungdomsverksamhet samt projektverksamhet och förebyggande insatser. Det har under intervjuerna framkommit att den förebyggande verksamheten ses som en viktig del i socialtjänstens verksamhet och för att i ett långsiktigt perspektiv förebygga utanförskap och behov av insatser via socialtjänsten. Nämnden presidium uppger under intervjun att då den största delen av verksamheten är lagstyrd är det ibland svårt för nämnden och förvaltningen att fullt ut kunna påverka kostnadsutvecklingen. Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal uppdrag till nämnden som brutits ned i socialnämndens styrkor!. Där framgår att ett tjugotal av kommunfullmäktiges uppdrag har bäring på nämndens verksamhet. Enligt uppdragen ska nämnden bland annat arbeta med 1 : Att säkerställa att samtliga som representerar kommunen bemöter medborgarna med ett serviceinriktat och professionellt förhållningssätt. Kompetensutveckling som leder till en organisation med nytänkande och alternativa arbetssätt, inklusive en tro på mål uppfyllelse. Aldre på särskilda boenden ska få mat från lokala tillagningskök Medborgare över 75 års ålder ska erbjudas minst fyra timmars hemtjänst per månad Socialnämnden har i verksamhetsplanen för perioden angivit hur de avser att arbeta med kommunfullmäktiges uppdrag. 1 l bilaga 3 listas de uppdrag som berör socialnämndens verksamhet 10

103 III,,, l 'l ' l '1/lllllllllllllllllllllilllill ''. ii!l frnst & YOUNG Av intervjuerna framgår det att det ekonomiska underskottet påverkar nämndens verksamhet. Underskottet gör enligt intervjuuppgift att verksamheteninte alltid kan bedrivas på ett fullgott sätt och ibland måste verksamheten prioritera och göra avkall på vissa åtaganden. Intervjuade uppger att de lagstadgade åtagandena prioriteras även om det leder till att avdelningarnas och enheternas budget överskrids. Av intervjuerna framgår att arbetet med fullmäktige!> uppdrag fortgår trots nämndens ekonomiska situation, Detta uppges bero på att målen i hög utsträckning är generella och att arbetet med dem inte direkt är förenade med kostnadshöjande effekter. Av intervjuerna framgår dock att det är svårt att väva ihop mål och medel givet rådande ekonomiska förutsättningar. Av intervjuerna har det framkommit att det kan uppstå situationer då ekonomin försvårar för verksamhetern<~ att fullt ut arbet<~ mecj uppdragen och en prioritering må!>te då göras. Enligt uppgift gör avdelningarna antingen det som är möjligt givet den ekonomiska situationen, eller så väljer avdelningarna att prioritera ner arbetet med specifika uppdrag. Av intervjuerna framgår att nämnden i sin muntliga rapportering till kommunl;ltyrelsen och kommunfullmäktige har påtalat att den råd<;~nde ekonomiska situationen har påverkat nämndens möjlighet att arbeta med fullmäktiges uppdrag Samverkan med lindra. myndigheter Av intervjuerna framgår att samverkan med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnd 2 (fortsatt omnämnd som HSN) påverkas av att det råder en ansträngd ekonomisk situation inom både kommunens socialtjänst och HSN. En effekt som kunnat skönjas är att patienter tenderar att skrivas ut snabbare från länssjukhuset vilket påverkar socialtjänstens verksamhet som måste ha en god beredskap att ta emot de patienter som skrivs ut från sluten vård och behöver fortsatt vård och rehabilitering inom kommunen. Av intervjuerna framkommer en samstämmig bild av att samverkan i viss mån påverkas av socialnämndens ekonomiska situation men att det är svårt att ange vilka närmare effekter det får i det konkreta samverkansarbetet 3.8, Bedömning Enligt kommunallagen har kommunen och nämnderna ett tydligt krav på att ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Av kommunens ekonomistyrningsprinciper framgår att nämnderna ansvarar för att bedriva verksamheten inom ramen för det beslutade kommunbidraget Socialnämnden har under de senaste åren redovisat ett ekonomiskt underskott och prognosen för 2012 pekar på ett likartat resultat. Av kommunens ekonomistyrningsprinciper framkommer att nämnderna har ansvar för att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller om det beslutade kommunbidraget visar sig vara otillräckligt. Socialnämnden har sedan 201 O vidtagit ett antal åtgärder i syfte att få en ekonomi.i balans. Det kan dock konstateras att socialnämnden trots vidtagna åtgärder fortsatt har prognos om ekonomiskt underkott för Av granskningen framkommer att det krävs strukturella och långsiktiga åtgärder för att få en ekonomi 2 HSN 3. Till det området hör Lilla Edet, Trollhättan, Uddevalla och Vanersborg 11

104 I l ' II '11/lllllllllllllllllllll!illllllll"'' i!j frnst & YOUNG 1111 ' ' i balans. Vår bedömning är att nämnden aktivt behöver fortsätta arbetet med att se över verksamheten och vidta åtgärder för att åstadkornrna en ekonomi i balans. Mot bakgrund av ovanstående ser vi mycket positivt på de genomlysningar och analyser av nämndens verksamhet som har genomförts och pågår. Dessa pekar på en rad stora och anmärkningsvärda brister i nä.mnd.ens och. förvaltningens styrning som bör ses över och åtgärdas. Vi bedömer att nämnden bör tillv<trata resultatet av genomlysningarna och använda det som grund för clet fortsatta utvecklingsarbetet. Granskningen visar att det för samtliga besparingsåtgärder som föreslagits eller vidtagits inte finns tydliga b<lräkningar av de exakta ekonomiska effekterna. Enligt vår bedömning är detta en brist då det försvårar för nämnden att förutse vilka ekonomiska effekter som åtgärderna bedöms. ge och det fortsatta b.ehove>t av åtgärder. Den största delen av nämndens verksamhet är lagstyrd och kommunfullmäktige och socialnämnden har därtill fattat beslut om ett antl!l uppdrag för verksamheten. Ett av uppdragen är att alla medborgare över 75. års ålder ska l;lrbjudas minst 4 limmars hemtjänst per månad. Vi konslatergir att målet lir genl;lr(lsare än vad lagen anger och vår bedömning är att detta också bör återspegills i de resurser som tillförs verksamheten. Vår bedömning är att budget- och ekonomistyrningen inom nämndens verksamhetsområden är svag. Vi konstaterar att kommunens ekonomiska styrprinciper frångås då åtgärder vidtas i verksamheten trots att budgeten överskrids. Enligt styrprinciperna är ekonomin överordnad verksamhetsmålen vid händelse av konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna. Vår bedömning är att socialnämnden bör utveckla och förstärka både ekonomi- och verksamhetsstyrningen samt skapa en tydligare koppling mellan mål och resurser. 12

105 llllllllllllllfiff[jiiiiiilllll"" " 511 frnst & YOUNG 4. Planering och uppföljning av ekonomi och verksamhet 4.1. Budgetprocessen Kommunstyrelsen håller under början av året en planeringsdialog med samtliga nämnder. Socialnämnden redogör då för sin!l!jigångspunkter genom att presentera information om det gångna året samt prognos för det kommande året Av intervjijerna framgår att nämnden i den senaste planeringsdialogen lyfte fram möjliga besparingsåtgärder och vilka effekter dessr:l skulle kunna ge. Under planeringsdialogen framhöll nämnden vidare att arbetet med de prioriterade målen försvåras om den ekonomiska ramen är för snäv och att det kan vara svårt att arbeta med vissa mål givet de medel som nämnden har tilldelats..de diskussioner som fördes i samband med planeringsdialogen föranledde dock ingen revidering av målformuleringarna i nämndens verksamhetsplan. l juni fattar kommunfullmäktige beslut om budget och ekonomiska ramar till nämnderna. Efter att delårsrapporten per augusti är färdig påbörjar socialnämnden sitt arbete med att ta fram en detaljbudget Av intervjuerna framgår att utgångspunkten för detaljbudgetarbetet är att nämnden ska klara ekonomi, uppfylla lagkrav och kommunfullmäktiges uppdrag. Den lagstadgade verksamheten uppges dock alltid vara prioriterad. Av intervjuerna framgår att nämnden i sitt interna budgetarbete i liten utsträckning kopplar ekonomiska medel till fullmäktiges uppdrag. Nämndens ekonomiska ram bryts sedan ner i en tilldelning per avdelning. Om en ramminskning för en avdelning är aktuell görs konsekvensanalyser av avdelningscheferna innan detaljbudgeten skickas till nämnden för beslut Detaljbudgeten tas i november och skickas sedan till kommunstyrelsen. För de flesta avdelningarna baseras resurstilldelningen på föregående års budget. Kända förändringar i verksamheten och omvärldsfaktorer beaktas. All verksamhet är dock inte fullt ut anslagsfinansierad utan stora delar av verksamheten erhåller ersättning via ett internt resursfördelningssystem och utgår därmed från antalet brukare i behov av insatser. Inom hemtjänsten finns en särskild ersättningsmodell som bygger på ersättning utifrån beviljat biståndsbeslut Insatserna ersätts utifrån medeltid för en viss insats och ersättningen har ett fast värde. Samma ersättning utgår per insats oberoende av hur tungt vårdbehovet är. Kompensationen är dock högre om brukaren bor i landsbygd jämfört med tätort. Budgeten för de särskilda boendena baseras på en centralt beslutad personaltäthet Personaltätheten varierar mellan boende för demens- och somatisk vård. Avdelningarna ansvarar sedan för att fördela resurserna. Av intervjuerna har det framkommit att budgeten bryts ned på enhetsnivå Hur budgetramen för de olika enheterna ser ut beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs och om verksamheten finansieras via anslag eller den interna resursfördelningsrnodellen. De största kostnadsposterna för enheterna är personal och lokaler. Enligt intervjuade tilldelas enheterna ekonomiska medel utifrån antalet årsanställda. Personaltätheten och därigenom antalet årsarbetare beslutas centralt på avdelningsnivå. För den verk- 13

106 ~~~~ ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~illlilliii~'''" ä!] frnst & YOUNG III i samhet som finansieras via den interna resursfördo'llningsmodellen tilldelas rnedel utifrån antal bo>viljade timmar. l budgetarbetet avsätts en budget för utbildning för respektive avdelning. Avdelningscheferna ansvarar sedan för att fördela resurso>rna till enheterna. Det framgår av intervjuerna att det finns kända kostnader som inte beaktas i samband mo>d budgetarbetet. Bland annat tar inte alla avdelningar ökade matkostnader i beaktande vid budgetering även om d<'lt finns kunskap om att ökningen brukar motsvara en viss procentsats per år. Alla avdelningar budgeterar inte heller för den kostnad som alla avdelningar behöver betala per årsanställd till resurspoolen. Av intervjuerna framgår att nämnden och förvaltningsledningen i samband med färdigställandet av 2012 års detaljbudget framhöll för kommunstyrelsen att nämndens ekonomi var känslig för plötsliga händelser och avvikels.er från de ekonomiska, demografiska och arbetsmarknadsmässiga kalkyler som nämnden presenterade i samband med planeringsdialogen Fördelning av l:mdget och el(onomi$kt an$var Budget- och resultatansvar följer linjeorganisationen. Enhetscheferna har ansvar för ekonomin på enhetsnivå och avdelningscheferna har ansvar för e)<onomin på avdelningsnivå. Av intervjuerna framgår att det inom nämnden saknas dokumenterade riktlinjer eller rutiner för hur arbetet med ekonomisk uppföljning ska ske och vilka krav som ställs på avdelningschefer och enhetschefer vid eventuella avvikelser Planering$förutsättningar och flexibilitet i verksamhetsplaneringen En av orsakerna till socialnämndens underskott uppges som tidigare nämnts bland annat vara en kraftig ökning av antalet biståndsbeviljade. timmar. Enligt chefen för hemvårdsavdelningen finns det inga exakta förklaringar till ökningen och det har heller inte varit lätt att förutspå denna. Av intervjuerna framkommer att den intäktsfinansierade delen av socialnämndens verksamhet planeras utifrån faktiskt behov och beviljade hemtjänsttimmar. Av intervjuerna framgår att det bedöms vara svårt att förutsäga och bedöma hur behov och efterfrågan kommer att utvecklas under året, vilket försvårar för ansvariga avdelningar att planera sin ekonomi. l diagrammet nedan framkommer hur antalet utbetalade timmar för hemtjänst och psykiatri inklusive delegerad hemsjukvård varierar under året. 14

107 llllllllllllllllllil!llillllllllil"'" 1,, iijj frnst & YOUNG Antal utbetalade timmar hemtjänst och psykiatri, inkl delegerad hemsjukvård per månad r 4oooo t~ ;~;,i!,9532,, :, ;~; r 3sooo ,,,,,,,,,,,,, ' '''''~''''',,,, ' '. l""' Kalla: socialnamndens månadsmått september 2012 Det genomsnittliga antalet utbetalade timmar under 2012 har hittills varit timmar. Den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet är 1937 timmar vilket indikerar stor variation mellan månaderna. Variationerna i verksamheten innebär att behovet av personal varierar, Vid tillfälliga arbetstoppar används resurspoolen i den utsträckning som det är möjligt. Av intervjuerna framgår att då ökningen av hemtjänstens verksamhet och antalet biständsbeviljade timmar inte har avtagit har nyrekryteringar genomförts. Hemtjänstenheterna genomför två gånger i veckan en översyn och utvärdering av bemanningen. Grundbemanningen omvärderas vid behov. Av intervjuerna framkommer att det inom enheter inom både hemtjänst, hemvård och särskilt boende ibland under vissa perioder kan uppstå personell överkapacitet. Personalen behålls trots detta i vissa fall inom enheten då det upplevs kostsamt att nyrekrytera inför varje arbetstopp istället för att behålla personalen Ekonomisk uppföljning Socialtjänsten följer upp ekonomin kontinuerligt och på olika sätt. Respektive chef ansvarar för kontinuerlig uppföljning av budget och ekonomiskt resultat. Enligt intervjuuppgift har avdelningscheferna ett ansvar att kontinuerligt följa enheternas ekonomi och sammanställa denna. Avdelningarnas respektive ekonomistöd är behjälplig med detta. Av intervjuerna framgår att om enhetscheferna uppmärksammar att enheten eventuellt kan komma att avvika från budget tas kontakt med avdelningschefen. Vidare framkommer att denne normalt inte kräver att åtgärder vidtas av den enskilde enhetschefen utan noterar informationen och för den vidare till förvaltningschefen. l de fall 15

108 Ii! i llllllllllllifl!lflllillillifilll'''''' i!/ frnst & YOUNG Itill! 1 ' som avvikelsen från budget är betydande eller där avvikelsen inneb.är att arbetet med m$1 och.uppdrag påverkas kontaktas alltid förvaltningschefen för information. Med utgångspunkt i avdelningarnas ekonomiska uppföljning och.framställning tar förvaltningen fram en månatlig rapport över nämndens samlade ekonomi kallad "socialnämndens månadsrnått". Denna rapport skickas till nämnden där den föredras av förvaltningschefen. l månadsrapporten redovisas ett antal nyckeltal för socialnämndens verksamhet i grafisk form. Exempel på nyckeltal som redovisas är: Kostnad för personlig assistans jämfört med budget Köpta platser LSS, kostnad jämfört med budget Utbetalat försörjningsstöd Antalet utbetalade timmar hemljänst och psykiatri Av intervjuerna framgår att ett av syftena med månadsmåtten att enkelt och fortlöpande visa på kritiska punkter i ekonomin. Inför delårsrapporten kommenterar alla enhetschefer sin ekonomi och ger en förklaring till eventuella budgetavvikelser. Ekonomen på respektive avdelning sammam>täller resultatet från de olika enheterna. Den ekonomiska sarnordnaren koordinerar avdelningarnas arbete och ansvarar för att en samlad delårsrapport tas fram. Del$rsrapporten behandlas i förvaltningens ledningsgrupp och redovisas sedan för nämnden. Delårsrapporten översänds till kommunstyrelsen för information. Om det visar sig att nämnden totalt sett kommer att avvika från tilldelad budgetram presenterar förvaltningschefen i samband med delårsrapporten förslag på åtgärder för att få ekonomin i balans. Utöver delårs- och årsrapporter tas även en kommungemensam controllerrapport fram i början av året. Controllerrapporten syftar till att vara ett komplement till den ordinarie ekonomiska rapporteringen. l rapporten finns ekonomisk information, omvärldsanalyser och analyser av ekonomiska områden som uppfattas vara väsentliga för att nämndernas kontroll över ekonomin ska förbättras. Utöver ovanstående uppföljning har förvaltningens ledningsgrupp fortlöpande möten under vilka ekonomin diskuteras. Enligt intervjuuppgift genomförs frukostmöten tre gånger per halvår då information lämnas till samtliga enhetschefer. Det framgår av intervjuerna att förvaltningsledningen och nämndens presidium anser att den ekonomiska uppföljningen ger nämnden ett tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut om åtgärder. Nämndens presidium framhåller under intervjun att det ekonomiska analysarbetet skulle kunna förstärkas. Bland annat anges att det saknas mer djuplodande analyser av de ekonomiska data som presenteras och kostnadsutvecklingen. Vidare efterfrågas utökad analys av orsaker till avvikelser och åtgärder. 16

109 III Il! lllllllllllllilllllil III, Il 4.3. Inför kommancle.år!#.1/ ERNST & YOUNG Av intervjuer och kornmunfullmäktiges flerårsplan framkommer att nämndens ekonomiska ram kommer att utökas med 30 miljoner år Det framkommer också att socialnämnden själv ska finansiera kostnaderna för försörjningsstöd upp till 34 miljoner kronor. Om kostnaderna för försörjningsstöd skulle överstiga 34 miljoner kronor har kommunstyrelsen möjlighet att tillskjuta nämnden ytterligare sex miljoner kronor. l verksamhetsplanen framkommer att ni!mnden förvänh'!r sig att antalet personer i behov av särskilt boende och hemtjänst kommer att öka fram till Enligt nämndens bedömning kommer det baserat på den demografiska utvecklingen under de kommande åren finnas ett behov av platser inom särskilt boende och ytterligare 58 personer kommer fram tiii2014 att be.höva insatser i hemmet Bedömning Vår bedömning är att det finns en svag koppling och överensstämmelse mellan måloch ekonomistyrningen inom socialnämnden och att en integrering av dessa är ett viktigt förbättringsområge. l nämndens interna planerings- och budgetarbete kopplas inte ekonomiska mede.l till fullmäktiges uppdrag. En revidering av m.å_iem eller uppdragen har heller inte s.l<ett under året trots nämndens prognos om ekonomiskt underskott och behov :av besparingsåtgärder. Som tidigare konstaterats i kapitel.3.8 h:ar fullmäktige och socialnämnden antagit uppdrag som är generösare än vad lagen anger och att det är viktigt att detta i så fall också.återspeglas i resurserna till verksamheten. Resursfördelningen inom nämnden sker på olika sätt och med olika utgångspunkter beroende på om verksamheten är anslags- eller intäktsfinansierad. Den resursfördelningsmodell som idag tillämpas inom hemtjänst och särskilt boende innehåller en svag nyansering av ersättningen utifrån exempelvis vårdtyngd. Detta innebär enligt vår bedömning att förutsättningarna för de olika enheterna varierar utifrån resurstilldelningen. l enlighet med vad som konstateras i de genomförda.genomlysningarna bedömer vi att socialnämnden bör se över resursfördelningen inom nämnden och de modeller som ligger till grund för den. Vår bedömning är att detta också skapar en tydligare koppling mellan mål och medel. Vi bedömer att det är bristfälligt att avdelningarna inte budgeterar för samtliga kända kostna_der. Enligt vår bedömning är det en grundläggande och väsentlig del i budgetoch ekonomistyrningen att samtliga kända kostnader beaktas. Vår bedömning är att arbetet med ekonomisk uppföljning.och åtgärdsplan vid prognosliserada underskott bör formaliseras och stärkas. Idag saknas en dokument('lrad r.utin för hur avdelnings- respektive enhetscheferna ska agera vid indikation på budgetavvikelse. Enligt kommunens bestämmelser vid konstaterade eller prognosliserada avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelses internbudget stadgas att verksamhetsansvariga chefer har ansvar för att vid underskott analysera och vidta korrigeringsåtgärder. Vi bedömer att nämnden behöver tydliggöra de olika avdelnings- re- 17

110 "'" i!/ frnst & YOUNG spektive enhetschefernas ansvar avseende uppföljning och åtgärder vid eventuella avvikelser för att säkerställa att kommunens. riktlinjer följs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt. 18

111 llllllllllllllllilliiill!lilllllllll' "' S!/ ERN.Sr & YOUNG 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattade bedömning utifrån revisionskriterier och ställda revisionsfrågor är att det finns flera utvecklingsområden i socialnämndens ekonomi- och verksamhetsstyrning. Exempelvis konstateras att kopplingen mellan mål- och ekonomistyrningen är svag och att detta är ett viktigt förbättringsområde. Resursfördelningen till nämndens olika verksamheter och de modeller som denna bygger på behöver nyanseras ytterligare och anpassas efter de faktiska förutsättningarna såsom exempelvis vårdtyngd etc. Socialnämnden har på olika nivåer vidtagit åtgärder för att nå en budget i balans. Trots detta uppvisar nämnden en prognos om underskott för För att långsiktigt nå en balanserad ekonomi krävs långsiktiga strukturella åtgärder. En omfattande genomlysning av socialnämndens verksamhet pågår och visar på en rad brister i ekonomi- och verksamhetsstyrningen som kräver amtattande åtgärder. Vår bedömning är att socialnämnden med grund i genomförda analyser behöver se över och utveckla styrningen avseende både mål och medel samt skapa en tydligare överensstämmelse och koppling mellan dessa. Nedan följer kortfattade svar på respektive revisionsfråga: Hur och på vilket sätt påverkar en underbalanserad budget uppställda mål och medel? Granskningen visar att nämndens ekonomiska situation påverkar möjligheterna att nå fastställda mål och uppdrag. Vidare bedömer vi att kopplingen mellan nämndens ekonomi- och målstyrningsarbete är svag och att denna behöver förbättras. Hur stor del av verksamhetens budget är styrd genom lagar och förordningar? Den största delen av nämndens verksamhet och budget är styrd genom lagar och förordningar och utgörs av sådan verksamhet och sådana insatser som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla. En mindre del av nämndens verksamhet består av verksamhet som inte uttryckligt föreskrivs i lagstiftning, exempelvis kommunens palliativa vård, viss ungdomsverksamhet samt projektverksamhet och förebyggande insatser. Den förebyggande verksamheten ses som en viktig del i socialtjänstens verksamhet och för att i ett långsiktigt perspektiv förebygga utanförskap och behov av insatser via socialtjänsten. Nettokostnaden för äldreomsorgen har enligt statistik i kommunen och landstingsdatabasen under åren varit högre än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Uddevalla. Har nämnden gjort någon analys vad detta kan bero på? Nämnden har genomfört interna analyser av möjliga anledningar till den högre nettokostnaden. Enligt intervjuuppgift beror den höga nettokostnaden främst på att kommunen har jämförelsevis många särskilda boenden och därmed ett högt antal platser jämfört med liknande kommuner. 19

112 lllllllllllllillllllllilillllilll'" 5!.1 ERNSJ& YouNG Påverkas samverkansformer med övriga myndigheter som till exempel HSN av begränsade medel? Granskningen visar att samverkan med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnd påverkas av den ekonomiska situationen inom både kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvårdsnämnden, En effekt uppges vara att utskrivningar från länssjukhuset sker snabbare, vilket i hög gr<!d påverkar socialtjänstens verksamhet Av intervjuerna framkommer en samstämmig bild av att samverkan i viss m<i!n påverkas av socialnämndens ekonomiska situation men att det är svårt att <!nge vilka närmare effekter det får i det konkreta samverkansarbetet Vilken strategi användslp/aneras för att komma till b11dgetbalans? Nämnden har vidtagit ett flertal åtgärder på förvaltningsövergripande, avdelnings- och ennetsnivå. De vidtagna åtgärderna inbegriper neddragning av antalet platser inom särskilt boende, sammanslagning av hemtjänstgrupper och minskad personaltäthet Algårderna har inte varit tillräckliga för att nå en balanserad ekonom L För att nå en budget i balans bedöms det krävas långsiktiga strukturella förändringar Rekommendationer Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer: Vi rekommenderar att socialnämnden utvecklar ekonomi- och verksamhetsstyrningen och säkerställer att det finns en god integrering mellan mål och resurser Vi rekommenderar att socialnämnden fortsätter arbetet med att söka och vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans Vi rekommenderar att socialnämnden formaliserar och stärker arbetet med ekonomisk uppföljning och åtgärdsplan vid prognostiserade underskott. Avdelnings- respektive enhetschefernas ansvar avseende uppföljning och åtgärder vid eventuella avvikelser bör tydliggöras för att säkerställa att kommunens riktlinjer följs och att åtgärder vidtas så skyndsamt som möjligt Vi rekommenderar att socialnämnden tillser att al.la kända kostnadsposter budgeteras så att budgeten för avdelningar och enheter speglar de faktiska kostnaderna för verksamheten Vi rekommenderar att socialnämnden utvecklar och ser över resursfördelningssystemet till verksamheterna. Resursfördelningen till verksamheterna inom särskilt boende och hemtjänst bör nyanseras utifrån faktiskt behov, exempelvis avseende vårdtyngd Göteborg den 12 december 2012 >'~ / '" J. i! ( / Cecilia Svensson Verksamhetsrevisar.&L-~ Marcus 'Starcke Verksamhetsrevisor ~0 ~~"Ga~ ~ Certifieraä kommunal revisqyl' (/ 20

113 Il il lllllllllllllllllllilllliillli"""!! frnst & YOUNG 6. Dokumentförteckning Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelses internbudgel 2006 Bokslut för socialnämnden 2009, 201 O, 2011 Kommunallagen (1991 :900) Rapportplan för Uddevalla kommun avseende ekonomi 2012 Riktlinjer för styrning samt reglementen för nämnder i Uddevalla kommun (senaste ändringen ) SKL:s presentation av verksamhetsanalys, 2012 Socialnämndens styrkort Socialnämndens verksamhetsplan Socialtjänsten, verksamhet och organisation Socialtjänstens underlag för planeringsdialog samt Ledarskaparnas slutrapport, 2012 Ekonomihandbok för Uddevalla kommun Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Delårsrapporter för socialnämnden, , Socialnämndens protokoll Flerårsplan , Socialnämndens protokoll Controllerrapport per juni 2012 Månadsmått från september 2012 Socialnämndens protokoll Socialnämndens arbetsutskotts protokoll

114 '"'" go ERNST & YOUNG Bilaga 1 - Revisionskriterier Kommunallagen (1991:9()0) Enligt kommunallagen 6 kap. 7 skall nämnderna inom sitt område tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställ.ande sätt. Enligt 8 kap 1 ska kommunen ha E!n god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Enligt 8 kap. 3. kommunallagen meddel.ar fullmäktige närmare före;;krifter för hur kommunen ska förvalta sina medel. Riktlinjer för styrning.$amt reglementen för nämnder i Uddevalla kommun Kommunfullmäktige antog 2006 riktlinjer för styrning för nämnder i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har reviderats. Den senaste ändringen gjordes i juni l riktlinjerna framkommer att kommunens ekonomi styrs genom de mål som kommunfullmäktige fastställer. Nämnderna ska besluta om en verksamhetsplan och en internbudget. De ska också vidta de åtgärder som krävs för att de ska kunna genomföra sin verksamhet till det kommunbidrag som nämnden har fått. Nämnderna har fullt ansvar för ekonomin. Det kommunbidrag som nämnden får utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Nämnderna ansvarar för att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller om kommunbidraget inte är tillräckligt för att nämnden ska klara sina ambitioner. Större avvikelser från kommunfullmäktiges beslut ska behandlas av kommunfullmäktige. l riktlinjerna framkommer också att ekonomin är överordnad verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Kommunfullmäktiges antog 201 O Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun. principerna framgår att nämnderna ansvarar för att beslutade mål nås och att uppdrag genomförs inom ramen för beslutat kommunbidrag. Nämnden har ansvar för att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller det beslutade kommunbidraget visar sig vara otillräckligt i förhållande till nämndens ambitioner. Skulle det visa sig att det finns en konflikt mellan verksamhetsmål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. På så vis är kommunbidraget nämndens yttersta ram för vilken verksamhet som kan bedrivas. Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska varje nämnd besluta om sin interna uppföljning. Den bör ske mer frekvent och på en mer detaljerad nivå än vad som rap- 22

115 . jll'' l'jllllllllllllll\ff[ilillliillllitltil ijj frnst & YOUNG l l< ' porteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade awikelser från kommunbidrag eller respektive nämndsistyre/ses internbudget Kommunstyrelsen fattade 2006 beslut om bestämmelser vid konstaterade eller prognosliserede avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämndsistyre/ses internbudget. De började gälla l bestämmelserna framgår att verksamhetsansvariga chefer kontinuerligt ska följa upp verks!lmheten. De ska kontrollera hur den utvecklas i förhällande till verksamhetsplanen. Om det uppmärksammas att verksamheten kommer att gå med underskott ska detta analyseras och korrigeringsåtgärder ska vidtas. Vidare ska förvaltningschefen informeras om åtgärderna samt om dessa åtgärder medför en risk för att verksamheten måste avvika från sina mål. Nämnden ska behandla avvikelser som är väsentliga och där avvikelsen kan leda till att måluppfyllelsen påverkas. Förvaltningschefen ska ge förslag till åtgärder. Nämnden ska underrätta kommunstyrelsen om avvikelsen och vilka åtgärder som kommer att vidtas. Även om nämndens måluppfyllelse inte påverkas av en avvikelse från kommunbidraget ska nämnden underrätta kommunstyrelsen om avvikelsen uppgår till minst 0,7 % av kommunbidraget 23

116 ' f Il 111/llllllllllllllllllllilil!lllil'''' i!j frnst& YOUNG l t l Bilaga 2 - Resultat mot budget för socialnämndens olika verksamhetsområden Socialnämndens samtliga Verksamh<;>tsområden (mkr) a 2012b IFÖ- _,_,,,,,_,, ~-:-:3, 72 ~~5~67,, ~2:_,4~3+---,~0,=7---0:_, 7=2~4l S~rskilda handikappomsorger (LSS),9,09-9,15 ~12,45-17,3-20,309 AO/HA 17,84-6,59-26,39 ~34,045-36, "''''''';]f IFO (mkr) a 2012,_..,~._.,,.,-.,~~-M~'-'>O.>_,--.=_,_=~- Försörjningsstöd ~12,505 ~0,512 ~2, 159 ~3,1-2,6 Barn~ och ungdomsvård 6,305-3,255-1,783 1,5 0,4 Missbruksvård vuxna 1,774,0,744 0,168 o,j,39 övrigt 0,701-1,593 1,342 0,9 2,865,,,,,,,,_,,:_:_ Summa avvikelse -3,725-6,104-2,432-0,7-0,725 ~-~~~ ~~ Särsk, handikappomsorger (LSS) imkrl a 2012b,,,c,,,,,,,, Boende ~o, 701-3,038-3,367-4,952-7,834 Daglig verksamhet 0,645 0,834-0,894-1,127 ~0,734 Personlig assistent -10,007-5,699-6,697-5,753-6,56 Individuellt stöd -1,315-2,741-2,3-5,108-4,944 Familje/anhörigstöd 0,882 1,133-0,046-0,36-1,35 övrigt 1,405 0,35~---9 8~~~- o 1 '113 Summa avvikelse ~9,091-9,155-12,459-17,3-20,309 ~-"-'~ ----,~ ~~ ~<?,J,H~'""'(m_k_r:_) l--20_0_9 2_ Särskilt boende 3,973-3,043-4,48 Ordinart boende 5,004-5,346-22,252 Betalningsansvaret 1,422-2,416 0,457 Hemsjukvård 2,481 0,621 ~1,671 Rehab 0,568-0,671-0, , Summa avvikelse 17,841 ~~~~ 98-26,394 "~=~=.. ~~-- Administration (mkr) l Summa avvikelse 2012a,,_,,.-~ -6,918-25,497 1,4-4,3 o 1,27-34,045 Källa.: bokslut 2009, 2010, 2011 samt delårsrapporter ~~30 och 'Prognosliserad avvikelse per b Prognosliserad avvikelse per ,, ,637-31,368 ~0,4-3,782 0,296 2,805,;,~ -36,086 24

117 ! !111111""'"!i!l frnst & YouNc Bilaga 3- Uppdrag från kommunfullmäktige till socialnämnden Kund/brukare Säkerställa att samtliga som representerar kommunen bemöter medborgarna med ett s.erviceinriktat och professionellt förhållningssätt Säkerställa att den offentliga servicen upprätthåller en god tillgänglighet. "En dörr in"-principen ska fortsätta att utvecklas Näringslivsklimatet i kommunen ska förbättras med särskild satsning på småföretag. Kommunen skall utveckla formerna för att ge medborgarna större möjligheter till påverkan oc;h inflytande. Kommunen. ska stödja familjer genom förebyggande verks~jmhet samt erbjuda hjälp vid behov. Aktivt arbeta för förbättrad integration med särskilt fokus på bra språkundervisning, samhällsinformation och allas möjlighet att få arbete. Främlingsfientlighet och diskriminering i alla dess former ska motverkas. Verksamheten vid Mötesplats Dalaberg ska utvecklas. Aktivt verka för tillskapandet av l:)enior- och trygghetsboenden. Det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ska prioriteras, med fokus på goda uppväxtvillkor, häl.sosamma levnadsvanor sam trygghet och förebyggande av skador. Frivilligorganisationers insatser inom det sociala området ska uppmuntras och stödjas. Stödet till anhörigvårdare ska fortsatt utvecklas. Äldre på särskilda boenden ska få mat från lokala tillagningskök, Fortsatt verka för att äldre par ska kunna få bo tillsammans även när en av dem har ett större vårdbehov. Verksamheterna ska arbeta med att öppet jämföra verksamhetsresultat och göra dessa tillgängliga på webben Medborgare över 75 års ålder ska erbjudas minst fyra timmars hemtjänst per månad. Medarbetare: Kompetensutveckling som leder till en organisation med nytänkande och alternativa arbetssätt, inklusive en tro på måluppfyllelse. Nytänkande och nya organisationsformer inom den kommunala verksamheten, såsom brukar- och medarbetarkooperativ, ska uppmuntras. Ekonomi Jämtegrerade budgetar, verksamhetsplaner och årsredovisningar ska s.uccessivt införas. Fler hyresrätter ska byggas, bland annat genom de allmännyttiga bostadsstiftelserna såväl billiga som mer exklusiva lägenheter ska produceras, liksom boenden med olika servicenivåer, som exempelvis speciellt anpassade för ungdomar eller seniorer. 25

118 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 102 Granskning av vården på hemmaplan -Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov (revisionsrapport) (KS/2013:45) Sammanfattning Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av vården på hemmaplan avseende ftirdigbehandlade patienter. Syftet med granskningen har varit att få klarhet i humvida överenskommelser och rutiner fungerar får patienter med såväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Granskningen visar att det fiuns flera allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna får samordnad vårdplanering med regionen, bl.a. i informationsöverföringen mellan huvudmännen. Bristerna i rutinerna bedöms särskilt stora inom psykiatrin. Granskningen visar även att avvikelsehanteringen inom socialtjänsten inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens fåreskrifter och allmänna råd. Socialnämnden behandlade revisionsrapporten och beslutade då att imätta ett system för registrering och fårdelning av inkomna avvikelser, upprätta en rutin för återkommande rapporter gällande avvikelser mellan vårdgivarna samt att avge socialtjänstens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O. Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisionsrapport daterad Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna socialnämndens svar till revisionen. Justerandes signatur /~4~ Utdragsbestyrkande

119 T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR KS/2013:45 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Markus Hurtig TELEFON markus.hurtig@uddevalla.se Granskning av vården på hemmaplan - Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov (revisionsrapport) Sammanfattning Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunens revisorer genomfort en granskning av vården på hemmaplan avseende fårdigbehandlade patienter. Syftet med granskningen har varit att få klarhet i huruvida överenskommelser och mtiner fungerar för patienter med såväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Granskningen visar att det finns flera allvarliga brister i tillämpningen av mtinerna för samordnad vårdplanering med regionen, bl.a. i infonnationsöverforingen mellan huvudmännen. Bristerna i mtinerna bedöms särskilt stora inom psykiatrin. Granskningen visar även att avvikelsehanteringen inom socialtjänsten inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Socialnämnden behandlade revisionsrapporten och beslutade då att inrätta ett system för registrering och fördelning av inkomna avvikelser, upprätta en mtin för återkommande rapporter gällande avvikelser mellan vårdgivama samt att avge socialtjänstens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten. Beslutsunderlag Revisionsrapport daterad Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O

120 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) DNR KS/2013:45 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna socialnämndens svar till revisionen. Peter Larsson Förvaltningschef Markus Hurtig Utredare Expediera till Kommunfullmäktige

121 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 60 Granskning av vården på hemmaplan - Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov (revisionsrapport) (SN/2013:23) Sammanfattning Ernst & Y o ung har på uppdrag av kommunens revisorer genomfort en granskning av vården på hemmaplan avseende fårdigbehandlade patienter. Syftet med granskningen har varit att få klarhet i huruvida överenskommelser och rutiner fungerar for patienter med såväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Granskningen visar att det finns flera allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna for samordnad vårdplanering med regionen, bl. a. i informationsöverforingen mellan huvudmännen. Bristerna i rutinerna bedöms särskilt stora inom psykiatrin. Granskningen visar även att avvikelsehanteringen inom socialtjänsten inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens foreskrifter och allmänna råd. Revisorerna önskar svar på vilka åtgärder som socialnämnden ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Revisorernas skrivelse Revisionsrapport 2012 "Granskning av vården på hemmaplan- Färdigbehandlade patienters fotisatta vårdbehov". Arbetsutskottets protokoll , 22. Beslut Socialnämnden beslutar att inrätta ett system for registrering och fordelning av inkomna avvikelser, att upprätta en rutin får återkommande rapporter gällande avvikelser mellan vårdgivarna, att till revisorerna avge socialtjänstens tjänsteskrivelse som svar på revisionsrapporten, samt att denna paragraf forklaras omedelbart justerad. Utdragsbestyrkande

122 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Vid protokollet Florence Johansson Justerat Elving Andersson Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Ernst & Young Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgmpp Utdragsbestyrkande

123 T JÄNSTESKRIVELSE l (3) /J(') ( ;';: Lt) DNR SN/2013:23 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN HANDLÄGGARE Utredare Marianne Johansson TELEFON marianne.johansson@uddevalla.se Granskning av vården på hemmaplan - Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov (revisionsrapport) Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen har Ernst & Y o ung granskat vården på hemmaplan avseende fårdighandlade patienter. Granskningen har visat att det finns allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering med regionen. Brister ibland annat i informationsöverföringen. Bristerna i rutinerna bedöms särskilt stora inom psykiatrin. Granskningen påvisar även att avvikelsehanteringen inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Beslutsunderlag Revisionsrapport 2012, december 2012 Ernst & Y o ung Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inrätta ett system för registrering och fördelning av inkomna avvikelser. att upprätta en rutin för återkommande rapporter gällande avvikelser mellan vårdgivarna.

124 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) DNR SN/2013:23 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Ärendebeskrivning På uppdrag av kommunrevisionen har Ernst & Y o ung granskat vården på hemmaplan avseende fårdighandlade patienter. Granskningen har visat att det finns allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna får samordnad vårdplanering med regionen. Brister ibland annat i informationsöverfåringen. Bristerna i rutinerna bedöms särskilt stora inom psykiatrin. Granskningen påvisar även att avvikelsehanteringen inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Granskningen rekommenderar fårbättringar som bör vidtas av nämnden i sju punkter. De fårbättringsåtgärder som föreslås är i de flesta fall redan uppmärksammade av Socialnämnden. Under en längre tid har fårbättringar arbetats fram gällande de lokala riktlinjerna får avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården. Ny framtagen rutin håller får närvarande på att implementeras. Två vårdgivare eller två huvudmän är inblandade i avvikelsehanteringen. Rutiner finns framtagna, men ett fungerande utvärdering/uppföljningssystem saknas. Diskussion har tagits upp med NUsjukvården i närsjukvårdsarbetet, gällande avvikelser och rutiner som ska arbetas fram. NU-sjukvården tog får ett par år sedan fram ett nytt avvikelsesystem, men inte i samarbete med kommunerna, vilket är en brist i samverkansarbetet När det gäller informationsöverföringen mellan kommun och region arbetas hela tiden med förbättringar, men en stor brist är primärvårdens frånvaro. När det gäller rutinerna får Trygg hemgång frångås det lagstadgade regelverket kring samordnad vårdplanering eftersom slutenvården inte medverkar vid vårdplaneringen i hemmet. Den samordnade vårdplaneringen bygger på trepartsöverenskommelse. När det gäller informationsöverföring och vårdplanering inom psykiatrin pågår fårbättringsarbete genom att utbildning erbjuds fortlöpande. När det gäller vårdplanering och upprättande av samordnad vårdplan ser det lite olika ut beroende på vilken typ av patient det gäller. Avsaknad av kallelse till vårdplanering fårkommer ofta när det handlar om patienter som frekvent åker mellan kommun och slutenvården. I dessa fall upprättas inte en samordnad vårdplan. Psykiatrivården fungerar inte tillfredställande så länge det råder brist på kompetenta läkare. När det gäller dokumentation i samband med upprättande av samordnade vårdplaner är tre parter inblandade. Psykiatrin fungerar får närvarande inte tillfredställande på grund av tidigare nämnda läkarbrist, detta innebär att det är svårt att skapa ett fårbättringsforum får inblandade parter. Dock bör nämnas att i de fall där samordnad vårdplan upprättas fungerar det bra.

125 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) DNR SN/2013:23 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Projektet Trygg hemgång har varit igång under ca 6 månader och utvärdering kommer inom kort. Närsjukvårdsgruppen är ett viktigt forum där frågor angående fårbättringsarbete gällande olika delar inom hälso- och sjukvården tas upp får diskussion. Frågor som är aktuella leder till olika fårbättringsåtgärder. Ann-Britt Petersson MAS Bo Lundgren Socialchef Marianne Johansson Avdelningschef Expediera till

126 f J Revisorerna Till: Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla Granskning av vården på!jemmaplan- Färdigbe!Jandlade pati!lnters fortsatta vårdbellov Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning av vården på hemmaplan avseende fårdigbehandlade patienter. Syftet med granskningen har varit att få klarhet i huruvida överenskommelser och rutiner f1mgerar för patienter med såväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Rapporten innehåller en rad iakttagelser och rekommendationer. Granskningen visar att det finns 11era allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering med regionen. Exempelvis konstateras brister i informationsöverföringen mellan huvudmännen. I granskningen konstateras också att avvikelsehanteringen inom socialtjänsten inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Detta bedöms vara en allvarlig brist i socialnämndens systematiska kvalitetsarbete och påverkar möjligheterna att bedöma om nämnden bedriver en god och patientsäker vård. Bristerna i tillämpningen av gällande rutiner för samordnad vårdplanering bedöms vara särskilt stora inom psykiatrin. Exempelvis använder ansvariga chefer inte det IT-system som enligt rutinerna ska vara gällande. I granskningen lämnas följande rekommendationer till socialnämnden: Socialnämnden bör omgående vidta åtgärder för att forbättra avvikelsehanteringen och tillse att de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt de lokala riktlinjerna uppfylls. Socialnämnden bör tillse att samtliga avvikelser dokumenteras och rapporteras. Vidare bör nämnden som en del i det systematiska kvalitetsarbetet sammanställa och analysera inkomna avvikelserapporter för att tillse att kvalitetsbrister åtgärdas. Socialnämnden bör tillse att rapportering och analys av avvikelser rörande brister i vårdkedjan skärps och förbättras.

127 Revisorerna Socialnfunndcn bör skyndsamt arbeta för att åtgärda de uppmärksammade bristema i tillämpningen av rutinerna for samordnad vårdplanering samt i intorn1ationsövcrf6ringen mellan kommunen och regionen, Socialnämnden rekommenderas att särskilt se över och forbättra tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering och intormationsöverfåring inom psykiatrin. Nämnden bör tillse att gällande rutiner for samordnad vårdplanering och informationsöverföring fdlj s i syfte att säkerställa en god patientsäkerl:)et. Socialnämnden bör tillsammans med regionen sträva efter att fårbättra dokumentationen i samband med upprättande av samordnade vårdplaner. Socialnämnden bör noga fålja implementeringen av Trygg hemgång och vilka effekter arbetssättet ger. Socialnämnden bör tillse att det finns rutiner får hm resultatet av arbetet i de olika samverkansforumen på ett systematiskt sätt återkopplas och tas tillvara i socialtjänstens verksamhet och utgör grund for det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Vi i revisionen vill särskilt Ullderstryka vikten av att socialnämnden beaktar de iakttagelser och rekommendationer som framgår av rapporten. Rapporten översändes här mr kännedom till kommunstyrelsen. Enligt vårt reglemente skall vår& granskningsrapporter redovisas löpande under året till kommunfullmäktige. Vi planerar att lämna bifogade granskningsrapport till vår uppdragsgivare i mars. Uddevalla den 14 januari 2013 e(5:;?;?t. (~~-<<- Eva Carlsund Ordförande ~~a Bo Sandeli Vice ordforande

128 Revlslonsr~pport 20~? Genomf~rd på uppdrög av revisorerna December go~2 Uddevalla kommun Granskning av vården på hemmaplan Färdigbehandlade patienters fortsatta vårdbehov ä/ frnst & YOUNG

129 .lillllrlllllllllillllli!llllllllillil'''' i11 fllnsr & YouNG I l 11, l ' Innehåll 1. Sammanfl!ttning.., Inledning..., Bakgrl!nd Syfte och revislonsfrågor Revisionskriterier Metod Vården på hemmaplan- Mål, riktlinjer och forum för samverkan Samordnad vårdplanering-nationella krav och regionala överenskommelser Gemensam rutin för samordnad vårdplanering i Västra Götaland Trygg hemgång övriga rutiner som styr hemgång från sjukhuset till komm[jnen Socialnämndens rnål och uppdrag.., Forum för samverkan- Vårdsamverkan Fyrbodal Bedömning..., Vårdkedjan i praktiken Samordnad vårdplanering (KLARA SVPL) - somatik..., Samordnad vårdplanering (KLARA SVPL)- psykiatri..., Implementering av Trygg hemgång Slickprovsgranskning Bedömning Uppföljning och utvärdering Avvikelsehantering Brukarundersökningar Bedömning Sammanfattande bedömning Dokumentförteckning Bilaga 1 Stickprov- Granskning av vårdplaner

130 . ' Ii III i III'' '' j j' lllllllllilllilllllllillllll EIJ fjinst & YouNG 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun granskat vården på hemmaplan avseende f~rdigbehandlade patienter. Syftet med granskningen har varit att få klarhet i huruvida överenskommelser och rutiner fungerar för patienter med såväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Uddevalla kommun har tillsammans med regionen och övriga kommuner i länet reglerat samverkan vid överföring av patienter genom avtal och överenskommelser. Rutiner har antagits för hur samarbetet och informationsutbytet ska sk.e. Granskningen visar att det finns en rad etablerade forum för samverkan mellan kommunerna i Västra Götaland och regionen, vilket bedöms positivt Resultatet av arbetet i samverkansforumen bör dock på ett mer systematiskt sätt återkopplas till socialtji\nsten och utgöra grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Sammantaget bedöms det finnas goda förutsättningar för en fungerande vårdkedja och process för samordnad vårdplanering inom Uddevalla kommun. Granskningen visar att det finns flera allvarliga brister i tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering med regionen. Exempelvis konstateras brister i informationsöverföringen mellan huvudmännen. Det konstateras också att avvikelsehanteringen inom socialtjänsten inte uppfyller de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Detta bedöms vara en allvarlig brist i socialnämndens systematiska kvalitetsarbete och påverkar möjligheterna att bedöma om nämnden bedriver en god och patientsäker vård. Bristerna i tillämpningen av gällande rutiner för samordnad vårdplanering bedöms vara särskilt stora inom psykiatrin. Exempelvis använder ansvariga chefer inte det!t-system som enligt rutinerna ska vara gällande. Det förändrade arbetssättet avseende rehabilitering och införandet av modellen för Trygg hemgång bedöms vara positivt Trygg hemgång riktar sig till en specifik målgrupp och omfattar inte alla personer som skrivs ut från sluten vård till kommunens vård och omsorg. l granskningen konstateras att nämnden bör säkerställa en effektiv vårdkedja för samtliga personer som har behov av insatser från både regionen och kommunen. Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer: Socialnämnden bör omgående vidta åtgärder för att förbättra avvikelsehanteringen och tillse att de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt de lokala riktlinjerna uppfylls. Socialnämnden bör tillse att samtliga avvikelser dokumenteras och rapporteras. Vidare bör nämnden som en del i det systematiska kvalitetsarbetet sammanställa och analysera inkomna avvikelserapporter för att tillse att kvalitetsbrister åtgärdas. Socialnämnden bör tillse att rapportering och analys av avvikelser rörande brister i vårdkedjan skärps och förbättras. Socialnämnden bör skyndsamt arbeta för att åtgärda de uppmärksammade bristerna i tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering samt i infor matlonsöverföringen mellan kommunen och regionen. Socialnämnden rekommenderas att särskilt se över och förbättra tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering och informationsöverföring inom psykiatrin. Nämnden bör tillse att gällande rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring följs i syfte att säkerställa en god patientsäkerhet 2

131 l i lllllllllilllillilllliiillliill"'" i l ' E.!J frnst & YOUNG Socialnämnden bör tillsammans med regionen sträva efter att förbättra dokumentationen i samband med upprättande av samordnade vårdplaner. Socialnämnden bör noga följa implementeringen av Trygg hemgång och vilka effekter arbetssättet ger. Socialnämnden bör tillse att det finns rutiner för hur resultatet av arbetet i de olika samverkansforumen på ett systematiskt sätt återkopplas och tas tillvara i socialtjänstens verksamhet och utgör grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. 3

132 Il lllllllllllllllllllllllliilll '"" i!! ERNST & YOUNG 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunen har ett ansvar enligt socialljänstlagen att lämna stöd och värd till den enskilde som är i behov av detta. Under några år tillbaka har flera patienter, framförallt äldre, blivit kvar på sjukhus bland ann<jt på grund av för få korttidsplatser i den kommunala vårdverksamheten. Uddevalla har nyligen beslutat om nya rutiner, Trygg hemgång, för att patienter skall kunna rehabiliteras i hemmet Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att få klarhet i huruvida överenskommelser och rutiner fungerar för patienter med s.åväl fysiska som psykiska behov av rehabilitering och vård på hemmaplan. Nedanstående revisionsfrågor ska besvaras av granskningen: Vilka överlämnanderutiner finns mellan Uddevalla kommun och vård/sjukhus för färdigbehandlade patienter? Gällande både fysiska och psykiatriska behov och insatser. Vilka insatser ges? På vilket sätt säkras att kommunens ansvar för vårdinsatser och rehabilitering kommer igång enligt fastlagda rutiner? Vilka uppföljningar och utvärderingar genomförs gentemot brukare? Med vilken frekvens genomförs dessa och vilka resultat visar de senaste undersökningarna på? 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna beskrivs mer utförligt i kapitel 3. Revisionskriterierna i föreliggande granskning utgörs av: Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Fullmäktiges beslut, mål och direktiv Nämndens styrkort Beslutade överenskommelser och rutiner 2.4. Metod Granskningen har genomförts som en dokument- och intervjustudie. De dokument som granskats framgår av dokumentförteckningen. Intervjuer har genomförts med: Socialnämndens presidium Socialchef Enhetschef på ett av kommunens särskilda boenden 4

133 l',, illlllllllllllllillfillfiililillil''''"'!j frnst& YOUNG 1 l Il. ' Enhetschef på en av kommunens hemtjänstenheter Enhetschef på ett av kommunens boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning Enhetschef för T rygg hemgång Chef för kommunens hemsjukvård Avdelningschef, hemtjänst Chef för kommunens rehabiliteringsverksamhet Medicinskt ansv(lrig sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Kommunens två psykiatrisjuksköterskor Biståndshandläggare inom kommunal psykiatrivård Vi har också genomfört en stickprovsgranskning av vårdplaner för 12 slumpvis utvalda individer. Syftet med stickprovsgranskningen har varit att ge svar på om kommunen lever upp tilllagkraven och de interna riktlinjerna för samordnad vårdplanering. De personer vars vår<jplaner har granskats har vårdats på sjukhus under de senaste två åren och har övergått till vård och behandling inom kommu.nen. De utvalda individerna har stöd och insatser inom hemtjänst (4 st), särskilt boende för äldre (4 st) och psykiatrin (4 st). 5

134 'Il ! '""" S!l frnst & YouNG 3. Vården på hemmaplan ~ Mål, riktlinjer och forum för samverkan l följande kapitel redogörs för vad som styr vården på hemmaplan i Uddevalla kommun samt de forum för s.amverkan där kommunen ingår. Kapitlet inleds med en beskrivning av de lagkrav och föreskrifter som reglerar samverkan mellan huvudmän och krav på samordnad vårdplanering, vilka också utgör revis.ionskrite.rier i Qranskningen Samordnad vårdplanering-nationella krav och regionala överenskommelser l både socialtjänstlagen (2001:453, Sol.) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) uttrycks tydliga krav på samverkan me.llan huvudmän.. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:27) som specifikt berör informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan kommuner och landsting. Dessa har tillkommit i syfte att skapa en struktur för samverkan över huvudmannagränser och mellan öppen och sluten landstingssjukvård. l föreskrifterna framgår att det fordras samverkan mellan hälso- och sjukvården och soci<jltjänsten för att ge en god och säker vård och omsorg. En grundläggande förutsättning för att vårdkedjan ska fungera är att den information som behövs om patienten överförs. Vidare framhålls att en gemensam vårdplanering stärker vårdkedjan och bidrar till att de olik.a insatserna är sammanhängande. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) ska landstingen och kommunerna i samråd utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter. Vidare ska huvudmännen ut<jrbeta rutiner för överföring av information mellan vård och omsorgsgivare i samband mecl in- och utskrivning <JV patienter från sluten vård till öppen vård och socialtjänst. Rutinerna ska vara enhetligt utformade inom ett län eller en region. Föreskriflen ställer bl. a. krav på att samordnade vårdplaner upprättas i sam.band med utskrivning, förutsatt att patienterna ger sitt mt:lclgivande. Av föreskrifterna framgår vilken information som ska framgå av vårdplanerna. l Västra Götaland finns ett avtal, daterat , som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen. Enligt avtalet ( 7) ska samordnad vårdplanering ske för utskrivningsklara patienter. Gemensamma. rutiner för in- och utskrivning av patienter och överföring av information ska upprättas och följas. Parterna har enligt avtalet ett ansvar för att utveckla den samordnade vårdplaneringen genom systematisk uppföljning och avvikelserapportering. Avtalet omfattar de patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL. Vidare har en överenskommelse träffats mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen som reglerar samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. l d.okumentet beskrivs hur processen för vårdplanering ska gå till för patienter som skrivs ut ur den psykiatriska slutenvården eller som ska ges insatser i form av rättspsykiatrisk tvångsvård Gemensam rutin för samordnad vårdplanering i Västra Götaland l Västra Götaland finns en gemensam rutin för samordnad vårdplanerinlj mellan regionen och kommunen avseende utskrivningsklara patienter. Rutinen är daterad och framtagen av en partssammansatt grupp bestående av representanter från kommun, sjukhus och primärvård. Utifrån den regiongemensamma rutinen har en regi- 6

135 ! l. IIIIII IIIIII IIIIIIiii IIi',,,,,. ä/ frnsr& YouNG l i onal tillämpningsrutin tagits fram av styrgruppen för samordnad vårdplanering i Västra Götaland. Rutinen gäller från och med För att underlätta tillämpningen av rutinen och informationsöverföringen används.ett särskilt IT-stod - KLARA. i flödesschemat nedan beskrivs processen för informationsutbyte i KLARA i samband med samordnad vårdplanering mellan sjukhus, primärvård och kommun. lnskrivninq:s; rnedde!ande KE\Jh:~!se OCh underlag till vchc!pllhj \f;-\rd.pran Utskrivnings medde!wnde Information vid uld!<rivrting MeddeJande till v.jrd och omsorg Käl/n: R0giomd Wl/:iimpoing, S<WH..lJTitwä V?jn:!piwwtill9 S\/PL genwnsam rutin i Västra Göt:ah;nä.samt!T stödet i<:lara SVPL 2012~0I3~ ffj Vård begäran: Kommunen ska upprätta vårdbegäran då en patient som har kommunala insatser enligt HSL, SoL, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387, LSS), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:~2, LVU) samt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:970, LVM) och som har behov av att söka sjukvård hos annan vårdgivare. Dokumentet ska innehålla en beskrivning ilv patientens hälso- och funktionstillståncl. Vårdbegäran ska upprättas före patientens ankomst till sjukhus och/eller primärvårdsenheten. lnskrivningsmeddelande: Efter att en patient skrivits in i sluten vård och då sjukhusläkare bedömer att patienten kommer iltt ha behov av insiltser från primärvård eller kommun efter utskrivning, upprättas ett inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet aviseras till kommunen eller primärvården via KLARA. Berörd mottagande instans ska kvittera meddelandet. Kallelse och underlag till vårdplan: Då sjukhusläkare beslutar att patientens samtliga behov av insatser efter utskrivning från sjukhuset kan bedömas skicka.s en kallelse till vårdplanering. Kallelsen skickas från sjukhus till kommun och primärvård. Av vårdplaneringsunderlaget skall framgå vilka åtgärder som genomförts eller initierats under vårdtiden. Kallelse och underlag till vårdplanering ska aviseras i KLARA. Vårplanering ska påbörjas senast vardagen efter det att kallelsen mottagits. Vårdplan: Vårdplaneringen dokumenteras vid vårdplaneringskonferens. Vårdplanen upprättas gemensamt av berörda parter tillsammans med patienten, förutsatt att patienten ger sitt samtycke. Av vårdplanen skall framgå vilka insatser som skall genomföras efter utskrivning från sjukhuset och vem som ansvarar för respektive insats samt vilka personer som deltagit i vårdplaneringsmötet Samtliga tre parter skall justera vårdplanen, därigenom godkänns innehållet och vårdplanen anses upprättad. Vårdplanen ska dokumenteras i KLARA i enlighet med en särskild mall. 7

136 l llllllillllllllillilllllll iii""'"!j frnst & YOUNG Utskrivningsmeddetande: När sjukhusläkare bedömer att patienten är utskrivningsklar skickar sjukhuset ett utskrivningsmeddelande i KLARA Beredskapen i kommun och primärvård ska vara sådan att POllienten kan tas hem så fort utskrivningsmeddelandet har motlagits. Samma dag som patienten skrivs ut, ska sjukhuset avisera detta i KLARA. Samtliga epikriser 1 skickas/faxas utskrivningsdagen Samordnad vårdplanering vid öppen psykiatrisk tvångsvård etter öppen rättspsykiatriskvård Av rutinen för s;;lmordnad vårdplanering framgår ;;1tt dokumentationen sl<a hanteras annorlunda vid fall som gäller 7 öppen psykiatrisk tvångsvård och 12 öppen rättspsykiatrisk vård. E:nligt rutinen ska KLARA användas i processen till.och med kallelse till vårdplanering. Av underlaget till vårdplanering ska det sedan framgå att patienten vårdas enligt LPT eller LRV och att.en ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård planeras. Vårdplan ska upprättas på sep;:~rat blankett för att sedan föras in i KLARA Trygg hemgång Socialnämnden beslwtade (SN/2011 :349) att införa en modell för vård- och omsorgsplanering i hemmet. Modellen bygger på ett delvis förändrat arbetssäll inom kommunen avseende vårdplanering och har börjat implementeras under hösten. Modellen benämns Trygg hemgång och riktar sig till personer med stort behov av rehabiliteringsinsatser efter utskrivning från landstingets.slutna hälso- och sjukvård. En av anledningarna till införandet av Trygg hemgång är att skapa en effektivare process för vårdplanering och snabbare rehabilitering för personer som skrivs ut från sluten vård. Erfarenheter från andra kommuner som infört liknande modeller med rehabilitering i hemmet har visa!på tydliga effekter i form av snabbare rehabiliteringsprocess, bättre underlag för biståndsbeslut, minskat behov av korttidsplatser samt minskade kostnader för kvarliggande personer på sjukhus. Ett särskilt team har tillsatts för att arbeta med rehabilitering inom Trygg hemgång. Teamet leds av en enhetschef och består av: 1 biståndshandläggare (100 %) 4 sjuksköterskor (100 %) 13 undersköterskor (9 st 100, 4 st 75 %) 3 arbetsterapeuter (1 st 100 %, 2 st 50%) 1 sjukgymnast (100 %) Arbetssättet inom Trygg hemgång beskrivs i en tjänsteskrivelse daterad och framgår av flödesschemat nedan. 1 En epikris är en journalanteckning som skrivs då en patient skrivs ut från en klinik. Den skall innehålla patientens vårdförlopp samt en sammanfattning av den viktigaste informationen under vårdtiden. 8

137 lllliilll"" i!j ERNSJ & YOUNG v:;!!! ) J sr; t il! v:lrdp!,jnr?rin(j B~slut (lll\ Tryggllemg,l:)H P!un.t-lrill:_lr,IJIO!to 'JhrWHIW1 Uppföl.jnmg <IV IJ~vl!j;\de insc1t;;er ÄWlH)()t ovettors Wl ordin;:n i<: hemtjiin~;t /\.'1'1!:1: T.!Hn;;tcsfrrtvot~o Vardplnnoring 1 hemrw:t " Trygg llc:mqjng, 20! Då en kallelse till värdplanering inkommer i KLARA vidarebefordras denna till teamet i Trygg hemgång som gör en bedömning av om personen ska ingå i Trygg hemgång. l annat fall vidarebefordras kallelsen till biståndsavdelningen som ansvarar för hanteringen i likhet med övriga vårdplaneringar.!=tt planeringsmöte äger rum samma dag som den enskilde kommer hem från sjukhuset och en genomförande- och omvärdnads/rehabplanwpprättas. En tvärprofessionell bedömning gör$ av biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömningen ligg19r sedan till grund för beviljade insatser. Undersköterskorna i Trygg hemgång arbetar sedan und19r två veckors tid på uppdrag av och med stöd av de övriga i teamet. Därefter sker en uppföljning av beslutade insatser och ärendet överförs till ordinarie hemvård i form av ett skriftligt uppdrag. Uppdraget levereras i kommunens interna ärendehanteringssystem Procapita. En överlämningsrutin från trygg hemgång till ordinarie hemvård specificerar närmare hur överlämnandet ska ske Övriga rutiner $Om $tyr hemgång från sjukhusettill kommunen Kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) har också tagit fram "Handlingsplan för patienter med omfattande sjukvårds-/omvårdnadsbehov". Handlingsplanen är daterad Enligt MAS har rutinerna för multisjuka patienter inom kommtmen tidigare brustit. Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra kommunens ansvar vid hantering av multisjuka patienter efter utskrivning. Denna patientgrupp kan vara i behov av rehabilitering men då inte i Trygg hemgång. Då handlingsplanen nyligen är framtagen har den ännu inte prövats enligt MAS. lnorn vårdsamverkan Fyrbodal har en checklista för underlag vid hemgång från sjukhuset tagits fram. Checklistan är daterad Av checklistan framgår vilken information som sjukhuset måste delge kommunen vid utskrivning från slutenvården av en färdigbehandlad patient med fortsatt vårdbehov. Enligt intervju med MAS har checklistan tagits fram för att fungera som ett verktyg för den patientansvariga sjuksköterskan på sjukhuset. Checklistan kommer att antas av ledningsgruppen för vårdsamverkan Fyrbodalunder hösten och implementeras från och med 1 januari Socialnämndens mål och uppdrag Socialnämnden har antagit en äldreomsorgsplan samt ett måldokument för handikappsomsorg och socialpsykiatri. l dessa dokument återfinns ett antal mål som berör samverkan kring utskrivningsklara patienter. l socialnämndens äldreomsorgsplan som beslutades 201 O berörs frågan om samverkan mellan berörda aktörer. Målsättningen är att brukaren inte ska känna av de organisatoriska gränserna. Av planen framgår att samverkansformer kring brukaren bör utvecklas. Särskild tyngd bör ges åt att vidareutveckla samverkan och erfarenhetsutbyte med primärvård och sjukhus. 9

138 Il lllllllll!llllllilllliflllll'""".!1 frnsr & YouNG Socialnämnden har ant<~git ett måldokument för särskild handikappsomsorg och socialpsykiatri Av måldokumentet framgår följande viktiga förutsättningar för att nå målen; Att dokumentation sker i enlighet med gällande föreskrifter Utvecklade samverkansformer med andra vårdgivare avseende vård och rehabilitering 3.6. Forum för samverkan- Vårdsamverkan Fyrbodal Västra Götalandsregionen och de 49. kommunerna delas in i olik<l regionala samverkansområden. Uddevalla kommun ingår i området Fyrbodal. Vårdsamverkan Fyrbodal är en samverkansorganisation som funnits sed<:~n år De ingående parterna utgörs av representanter frånprimärvårcjen, NU-sjukvården, hälso- och sjukvårdsnämndens kansli och de. 14 kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Eoets kommun. Vårdsamverkan Fyrbod alleds av en ledningsgrupp med representanter från respektive organisation. Kommunens socialchef ingår i leqningsgruppen. Som grund för samverkan finns ett samverkansavtal mellan de ingående parterna samt en verksamhetsplan. Av verksamhetsplanen för.2q12-2q14 framgår ett specifikt mål för samordnad vårdplanering. Målet lyder"sammanhållen vård' och omsorgsinformation, trygg och s.äker vårdvistelse, in- och utllkrivning samt uppföljning efter hemkomst". Ett antal utvecklingsområden anges för att nå målet, varav ett är att utveckla och integrera!t-stödet för samordnad vårdplanering (KLARA) med befintliga!t-system. Inom vårdsamverkan Fyrpodal finns flera lokala närsjukvårdsgrupper där Uddevalla/Orust utgör en. Gruppen består av avdelningschefer för hemsjukvård och särskilt boende, MAS och MAR samt representanter från primärvård och sjukhus. Socialchefen i Uddevalla kommun är ordförande. Minnesanteckningar förs och återrapporteras till ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Av intervjuer med personer som ingår i närsjukvårdsgruppen framgår att forumet fungerar väl som nätverksforum och för att knyta kontakter. l närsjukvårdsgruppen kan de ingående parterna också diskutera praktiska exempel på när vårdkedjan brister. Av intervjuerna framkommer synpunkter på att uppföljningen av det som framkommer i närsjukvårdsgruppen och ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal är begränsad och att resultatet av samverkan inte synliggörs i verksamheten Samverkan för psykiatri Inom vårdsamverkan Fyrbodal finns en beredningsgrupp för psykiatri. Beredningsgruppen har en fastställd uppdragshandling där det framgår att gruppen ska vara beredande utifrän sitt kompetensområde på uppdrag av ledningsgrupp och arbetsutskott. Beredningsgruppen består av representanter från vardera primärvården, länssjukvården och hälso- och sjukvårdsnämndens kansli samt Trollhättans socialchef och chef för IFO inom Lilla Edets kommun. Uddevalla kommun har ingen representant i beredningsgruppen. Arbetet dokumenteras genom minnesanteckningar. Socialchefen inom Uddevalla kommun tar del av anteckningarna. Informationen ska sedan rapporteras till kommunernas lokala samverkansforum för psykiatri. l Uddevalla kommun finns ett samverkansforum för psykiatrin som träffas 4 gånger per ar. Vid mötena deltar den kommunala psykiatrins två enhetschefer, biståndshandlägg a re, kommunens två psykiatrisjuksköterskor, chef för specialistpsykiatrin, chef för all- 10

139 llllllllllllllllllfiili[liilil!llll"'" ä!/ frnst & YOUNG mänpsykiatrin, chef för det mobila teamet samt representant från missbruksenheten. Mötesanteckningar förs inte. Det görs ingen återkoppling till verksamheten av vad som diskuteras vid dessa möten Bedömning Vår bedömning är att Uddevalla tillsammans med övriga kommuner i länet och regionen på ett tillfredsställande sätt har reglerat samverkan vid överföring av patienter och antagit tydliga rutiner för hur samarbetet och informationsutbytet ska ske. Riktlinjer och rutiner för samverkan och informationsutbyte finns i enlighet med lagkraven reglerat i ett flertal olika överenskommelser, avtal, riktlinjer och rutiner.!t-systemet KLARA ger enligt vår bedömning goda förutsättningar att hantera informationsöverföringen på ett bra och enhetligt sätt, förutsatt alt det.används. Vår bedömning är <Jtt samtliga intervju <Jde h <Jr kännedom om den gemens<~mma rutinen för s<~mordnad vårdplanering i!t. systemet KLARA. Vi bedömer därmed <Jtt det finns goda föri,itsättningar för en fungerande vårdkedja och process för s<jmordnad vårdplanering inom Uddev<JIIa kommun. Det förändrade arbetssättet <Jvseende rehabilitering och införandet <JV modellen för Trygg hemgång bedöms vara positivt. Vår bedömning är <~tt det finns en tydlig struktur för <~rbetet, genom pi, a. processbeskrivning och ett särskilt te<~m s.om <~nsvar<~r för arpetet. Vår bedömning är att kommunen nog<~ bör följ<~ implementeringen av Trygg hemgång och vilka effekter arbetssättet ger. Det bedöms var<~ positivt <~!t det finns en rad et<~bler<jde forum för samverk<~n mellan kommunern<j i Västra Götaland och regionen. Resultatet av arbetet i samverkansforumen bör dock på ett mer systematisktsätt återkopplas till socialtjänsten och utgöra grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Nämnden behöver tillse att det finns rutiner inom den egna verksamheten för hur återrapportering av information från mötena ska ske. Det är också av vikt att de förbättringsområden som identifieras i samråd åtgärdas och följs upp. 11

140 '/ Il i lllllllllllil!llilllil!lllll!ll' i!/ ERNST & YOUNG 4. Vårdkedjan i praktiken l följande kapitel redogörs för hur vårdkedjan fungerar i praktiken utifrån det som fram" kommit vid intervjuer och stickprovsgranskning Samordnad vårdplanering (KLARA SVPL) - somatik Det är kommunens ansvar alt tillse att vårdbegäran upprättas när en patient är aktuell hos kommunen men behöver söka vård hos en annan vårdgivare. Inom särskilt boende (SABO) och hemtjänsten finns utsedda KLARA-ombud som ansvarar för att lägga in och förbered<! vårdbegäran. De intervjuade uppger att vårdbegäran i de fie?sta fall skrivs men alt den ibland upprättas efter det att patienten skrivits in på sjukhus. De in" tervjuade inom hemtjänsten och SABO upplever att sjukhusen följer rutinen för inskrivningsmeddelande och kallelse till vårdplanering. Information om inskrivning samt kallelse till vårdplanering aviserar sjukhusen alltid i KLARA De intervjuade menar alt vårdplanering sker i tillfredsställande utsträckning men att formerna för vårdplane?ring ofta brister. En av orsakerna uppges var<~ att samtliga ansvariga parter inte deltar. Representant från sjukhuset eller primärvården deltar enligt uppgift sällan eller aldrig. Frånvaron registreras inte utan primärvården godkänner ändå vårdplanen i KLARA. Kommunens representanter skriver inte avvikelserapporter på primärvårdens eiie?r sjukhusets frånvaro. l samband med att patienten skrivs ut ska epikrisar och medicinlista tillhandahållas av sjukhuset. Dokumentationsöverföringen sker sällan per automatik utan kommunens sjuksköterskor får ofta ringa sjukhuset och begära informationen. Detta försvåras enligt uppgift av att personalen på sjukhuset ofta upplevs svårtillgängliga. Därmed kan det dröja upp till en vecka innan medicinlista och epikris 2 finns tillgängliga. Det upprättas inga avvikelserapporter på brister i dokumentationen Samordnad vårdplanering (KLARA SVPL) - psykiatri Av intervjuerna med representanter för den kommunala psykiatrin framgår att rutinerna för samordnad vårdplanering (KLARA SVPL) inte är implementerade i verksamheten, Sjukhuset skickar kallelse till vårdplanering via KLARA och biståndshandläggarna tar emot dessa. Av intervjuerna framgår att enhetscheferna inom psykiatrin inte använder!t-systemet KLARA. Biståndshandläggarna vidarebefordrar därför istället kallelse till vårdplanering viafaxtill enhetscheferna eller aktuell boendeenhet Biståndshandläggarna får ingen bekräftelse på om kallelsen till vårdplanering är mottagen. Som tidigare nämnts har rutinerna för informationsöverföring via KLARA inte implementerats inom psykiatrin och enhetscheferna använder inte systemet. Av intervjun med en av enhetscheferna inom psykiatrin framgår att försök har gjorts att använda systemet men att det saknats relevant information i KLARA om aktivteter och att användningen därför inte utvecklats. Det råder en oklarhet bland de intervjuade kring i vilken utsträckning som samordnad vårdplanering sker. Vid utebliven vårdplanering skrivs ingen avvikelserapport. Av inter- 2 En epikris är en journalanteckning som skrivs då en patient skrivs ut från en klinik. Den skall innehålla patientens värdförlopp samt en sammanfattning av den viktigaste informationen under vårdtiden. 12

141 lllllllllllllllilllllllllililllllll"'"!i!j frnst& YcJUNG vjuer med biståndshandläggare framkommer att då vårdplanering sker deltar vanligtvis kontaktperson från kommunen, biståndshandläggare och sjuksköterska från sjukhuset. Primärvården deltar sällan. Avvikelserapport skrivs inte då det sker avsteg från de beslutade rutinerna för samordnad vårdplanering. E;nligt de intervjuade saknas det samordnade vårdplaner för en stor del av brukarna, 4.3. Implementering av Trygg hemgång Modellen för Trygg hemgång har implementerats under hösten och under intervjuerna påpekas att det ännu är svårt att bedöma hur implementeringen har fungerat. Enhetschefen menar dock att de vårdplaneringar som har skett enligt Trygg Hemgång har fungerat väl. De.brister i den samordnade v<!\rdplaneringen som tidigare beskrivits exempelvis att epikrisar ofta saknas och att mediciner inte finns på plats när brukaren kommer hem h<;~r även noterats för de personer som omfattats.av Trygg hemgång. Enligt enhetschefen kommer avvikelserapporter att skrivas i framtiden då överlämnanderutinerna brister. För11tom den tjänsteskrivelse som beskriver modellen för Trygg hemgång finns ännu inga rutiner för arbetet framtagna. Ru.tiner för morgonmöte och rapportering mell<;~n dag- och nattpersonal är under utarbetande. Av intervjuerna framgår att ett annat utvecklingsområde som har uppmärksammats är att befintliga rutiner för upprättande av genomförandeplaner inte fungerar tillfredsställande inom Trygg hemgång då teamet endast arbetar med brukaren högst 14 dag<;lr. Eventuellt.kommer en ny rutin tas fram för upprättande av genomförandeplan inom Trygg hemgång. Enhetschefen för Trygg hemgång framhåller dock att målgruppen i dagsläget är äldre personer med stora somatiska vård- och rehabiliteringsbehov och att det har varit ett aktivt val att exkludera exempelvis personer med psykisk fu11ktionsnedsättning. Det är i dagsläget inte fastställt vilken typ av uppföljning som ska göras av implementeringen av modellen för Trygg hemgång eller effekterna. Det har heller inte fastställts vilka mätt som ska mätas eller vilken typ av återrapportering som skall ske till nämnden stickprovsgranskning Vi har genomfört en stickprovsgranskning av samordnade vårdplaner för 12 slumpvis utvalda individer. Individerna har vårdats på sjukhus under de två senaste åren och har övergått till vård och behandling inom kommunen. Vi har valt <1tt granska de vårdplaner som senast upprättades för individerna. Fyra av individerna har insatser inom hemtjänst, fyra inom särskilt boende för äldre och fyra inom psykiatrin Resultat Resultatet av stickprovsgranskningen redovisas i sin helhet i bilaga 1. En sammanfattning av resultatet följer nedan. Vårdplaner har upprättats för nio av de tolv individer som ingår i urvalet. För en av de tre individer som saknar vårdplan framgår att patienten inte givit sitt samtycke till att vårdplan upprättas. För de andra två saknas information helt och hållet i KLARA. Båda individerna tillhör psykiatrin. 13

142 ,.llllllllllllllillillllllilll!i!!"" l. f!./ frnst & YOUNG Resultatet ijv stickprovsgranskningen visar att vårdplanerna i flera fall saknar väsentlig information, exempelvis avseende aktuellläkemedelsföreskrivning. 1. ett av nio fall framgår att brukaren själv har varit med vid vårdplaneringen. l och med att brukaren v<trit med vid vårdplaneringen antas i vår granskning att vederbörande givit sitt samtycke till 1:1tt planen upprättas. l övriga $tta fall framgår inte om inqividen har givit sitt samtycke till plilnens upprättande. Inom psykiatrin finns vårdplaner upprättade för två av de fyra individer som ingick i urvalet. Det framgår dock av vårdplanerna att individerna inte givit sitt medgivande till att vårdplan upprättas. Trots detta finns ändå vårdplan upprättad. l åtta fall ilv nio frllmgår inte uppgift om den behandlande läl<.aren som ansvarar för vårdplanen eller vilken läkare som har fortsatt ansvar för Pillienten inom slutenvård eller primärvård. Aktuella läkemedelstöreskrivningar framgår inte i något fall. Vårdplanerna varierar avileende hur pass utförlig beskrivningen av beviljade insatser är, i de flesta fall ges en mycket summarisk beskrivning av insatserna. Enqast i två fall av nio har samtliga ansvariga justerat planen OCh kommunen brister i flera fall på denna punkt Bedömning Vi bedömer att rutinen för samordnad vårdplanering är implementerijq inom hemsjukvård, hemtjänst och särskilt boende. Vi kan dock konstatera att det finns brister i den praktiska tillämpningen i rutinen för samordnild vårdpl<lnering, vilket bedöms bristfälligt ur patientsäkerhetssynpunkt De brister som uppmärksammats är bland annat bristfälligt deltagande vid vårdplanering och brister i dokumentationsunderlag. Vi bedömer att kommunen bär ansvar för att rapportera avvikelser när vårdkedjan brister och nämnden bör tillse att detta sker. Detta bör vara en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi bedömer det positivt att KLARA-ombud har tillsatts inom SÄBO och hemtjänsten som ansvar<;~r för att vårdbegäran finns på plats. Vi bedömer att tillämpning av gällande rutiner för samordnad vårdplanering brister inom psykiatrin. Ansvariga chefer använder inte det IT -system som.enligt rutiner ska vara gällande. J dagsläget bekräftas inte mottagande av killlelse!.iii vårdplanering och det råder osäkerhet inom psykiatrin kring i vilken utsträckning samordad vårdplanering sker. Nämnden bör tillse att gällande rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring följs i syfte att säkerställa en god patientsäkerhet Vi kan konstatera att modellen för Trygg hemgång riktar sig till en specifik målgrupp och omfattar inte alla personer som skrivs ut från sluten vård till kommunens vård och omsorg. Vår bedömning är att nämnden bör säkerställa en effektiv vårdkedja för samtliga personer som har behov av insatser från både region och kommun. Utifrån stickprovsgranskningen av vårdplaner bedömer vi att det finns brister i dokumentationen och hanteringen av vårdplaner. Vi bedömer att vårdplanerna inte uppfyller de lagkrilv och föreskrifter som styr arbetet med samordnad vårdplanering. Silmmanfattningsvis konstateras att det saknas väsentliga upp()ifter i vård planerna. l flera fall har vårdplanerna inte godkänts av samtliga parter. Det kan också konstateras att sjukhus/primärvård i flera fall brister i rutinerna för dokumentation i vårdplanerna. Nämnden bör därav tillse att det finns en fungerande rutin för avvikelserapportering avseende brister i vårdkedjan. 14

143 . lli'lli!!i''' llllllllilll!llliilllliilllll i!/ frnst & YOUNG ' ' 5. Uppföljning och utvärdering l följande kapitel beskrivs hur kommunen arbetar med avvikelsehantering och uppföljning samt vad brukarundersökningar visat avseende brukares övergång från sjukhus till kommunen Avvikelsehantering Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011 :())framgår kommunens skyldigheter avseende utredning av avvikelser. Vårdgivaren är skyldig att rapportera och utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra vård;;kada. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst ell.er verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Inom socialtjänsten i Uddevalla kommun finns lokala riktlinjer för avvikelsehantering framtagna, daterade Av riktlinjerna framgår bland annat att omvårdnadspersonal ska upprätta och dokumentera avvikelserapporter, vilka lämnas till ansvarig enhetschef som ansvarar för att se över rutinen och do.kumentera eventuella åtgärder. Registrering och dokumentation för avvikelser som rör läkemedel, fallskador samt tryckskador ska göras av sjuksköterska. Även lokala riktlinjer för avvikelsehantering gällande medicinteknisk produkt och personliga hjälpmedel finns framtagna. Granskningen visar att det också finns en särskild avvikelseblankett framtagen inom vårdsamverkan Fyrbodal. Rapportering enligt blanketten ska ske i syfte att rapportera förbättringsarbete och avvikelser i den samordnade vårdplaneringen enligt tillämpningsrutinen för samordnad vårdplanering i KLARA. Av avvikelserapporten ska framgå vilken enhet (sjukhus, kommun, primärvård) som händelsen rör samt vad avvikelsen gäller, t. ex. avvikelse i följsamhet till gemensam rutin för samordnad vårdplanering. Blanketten ger möjlighet att rapportera avvikelser i samtliga delar av den samordnade vårdkedja n. Det framgår av blanketten att avvikelsen ska faxas till namngiven person inom Norra Älvsborgs Länssjukhus som sedan återrapporterar vilka åtgärder som vidtagits. Avvikelserna ska sedan sammanställas i samarbete mellan kommunen och regionen för att uppmärksamma systematiska förbättringsområden. Enligt intervju med MAS är det idag oklart i vilken utsträckning som det sker något förbättringsarbete utifrån avvikelserna Uppföljning av awikelserna Av intervju med MAS och MAR framkommer att det saknas resurser inom kommunen för att följa upp rapporterade avvikelser. Enligt MAS finns det idag enbart tid för att utreda de avvikelser som kunde ha blivit eller är allvarliga. De avvikelser som rapporteras avseende brister i vårdsamverkan mellan kommunen och sjukhus/primärvård följs inte upp. Därmed är det enligt uppgift från MAS svårt att i dagsläget se om det finns en systematik i avvikelserna. Avvikelserapporteringen ligger därmed inte till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Av intervjuer med avdelningschefen för hemsjukvård samt enhetscheferna för hemtjänst, SÄBO och psykiatri framkommer att personalen som rapporterar avvikelser sällan eller aldrig får återkoppling på dessa. Konsekvensen har blivit att alla avvikelser 15

144 l Il IJ~I'IIIJIJ[II/IIIllllillliillilll"'' /l! /III ilj ERNST & YouNG därmed ini<;! rapporteras enligt riktlinjerna. Problematiken är densamma inom såväl den somatiska vården som den psykiatriska. Exempelvis skrivs aldrig avvikelser då primärvården uteblir från vårdplanering eller då det inte sker någon signering av vårdplanen j KLARA. De intervjuade menar att brister j vårdkedjan avseende samordnad vårdplanering är så pass vanligt förekommande att det skulle vara allt för tidskrävande att skriva avvikelserapporter på detta. l de fall avvikelser ändå upprättas, återkopplas inte vilka åtgärder som vidtagits Brukarundersökningar Av intervjuerna framkommer att resultaten av socialstyrelsens Nöjd-kund-index och SKL:s Öppna jämförelser utgör en viktig informationskälla för att följa upp socialtjänstens verksamhet. Kommunen genomför även egna brukarundersökningar. Detta sker på regelbunden basis vart annat år för kommunens servicedeklarerade verksamhet$områden. Vi har tagit del av de brukarundersökningar som genomförts avseende vård på hemmaplan inom psykiatri och somatik Brukarundersökningar inom somatik Under 201 O genomfördes en brukarundersökning utifrån servicedeklarationen om Rehabvågens verksamhet. Rehabvågen är en metod för tidig rehabilitering i hemmet för nysk!'ldade eller nyinsjuknade äldre personer i Uddevalla som bedöms ha rehabiliteringspotential Undersökningen genomförde$ genom en enkät som skickades ut till 20 personer och svarsfrekvensen uppgick till 75 %. Resultatet visade att samtliga var nöjda med den rehabilitering som givits. 13 % uppgav dock att de hade önskat mer eller en annan slags rehabilitering. Från december 2006till maj 2012 genomfördes projektet HAV, hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom aktivitet i vardagen, inom Uddevalla kommun. Projektet finansierades genom stimulansmedel från Socialstyrelsen. Syftet med projektet var att de mest sjuka äldre skulle få ökad livskvalitet, höjd funktionsförmåga, ökad trygghet, bli mer självständiga och klara av att bo i eget boende. Under 2011 genomfördes en anhörigenkät bland de som var anhörigvårdare till vårdtagare som fick HAV-insats under l slutarapporten redovisas resultatet av enkäten i korthet. Det framgår av rapporten att de anhöriga i hög grad uppskattade HAV-insatserna Brukarundersökningar inom psykiatri l januari 2012 redovisades en Nöjd-kund-undersökning som socialtjänsten i Uddevalla genomfört för särskild handikappsomsorg. Mälgruppen var personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur nöjda personerna var med den service och de insatser som boendeslödel utför. Resultatet visade att 78 % av de som svarat var nöjda eller mycket nöjda med boendestödets insatser. Information var det område som fick detlägsta omdömet. Av socialtj~nstens sammanfattning framgår att resultatet bör användas som underlag för verksamhetsutveckling. Det framgår dock inte när eller hur uppföljning av förbättringsområden ska ske. l syfte att öka brukarinflytandet inom psykiatrin i Uddevalla finns bland annat ett psykiatriråd som träffas fyra gånger per år. Psykiatrirådet består av tre brukarrepresentanter, en anhörigrepresentant, personligt ombud samt chefer från primärvården, vuxenpsyki- 16

145 lllllllllllililli!lllfijiii ' ' '!J frnst & YOUNG atrin och socialpsykiatrin. Psykiatrirådet ansvarar bland annat för planering av psykiatrins dag som hålls i november varje år. Utöver detta finns även en kamratförening som arbetar i nära samarbete med enhetscheferm;~ för psykiatrin. Kamratföreningen deltar bland annat vid verksamhetsmöten och husmöten som hålls vid de särskilda boendena. Enligt intervjun med enhetschefen finns även planer på att starta en grupp som ska arbeta me.d. brukarrevision, Inom vårdsamverkan Fyrbodal anordnades i maj 2012 en brukarinflytandedag för psykiatrin då brukare träffades för att diskutera inflytande tillsammans me.d representanter från komm1mens och regionens hälso- och sjukvård. Enligt intervjun med enhetschefen planeras att brukarinflytandedagen ska återkomma årligen Bedömning Vi bedömer att det finns brister i kommunens avvikelsehantering. Sammantaget bedömer vi att kommunen inte uppfyller de krav som anges i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd eller de lokai<j riktlinjerna. Nämnden bör tillse att samtliga avvikelser dokumenteras och rapporteras. Nämnden bör också som en del i det systematiska kvalitetsarbetet sammanställa och analysera inkomna avvikelserapporter för att tillse att kvalitetsbrister åtgärdas. Vår bedömning är att nämnden omgående behöver vidta åtgärder för att förbättra avvikelsehanteringen inklusive återrapportering och k<trtläggning av förbättringsom råden. Det är av vikt att även avvikelser rörande brister i samverkan kring utskrivningsklara patienter rapporteras och följs upp. Avvikelserna bör sammanställas o.ch analyseras samt ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Nämnden bör aktivt följa avvikelserapporteringen för att, i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter, kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. De undersökningar som genomförts de senast åren inom socialtjänsten visar sammantaget på att majoriteten av brukarna är nöjdarned socialtjänstens vård och omsorg. Vi rekommenderar nämnden att aktivt följa de förbättringsområden som framkommer i de undersökningar som genomförs och återkoppla dessa till verksamheten. 17

146 fl iiiiiiiiiiiiiiijjj[[illlillliiih'',,... gjj frnst & YOUNG 6. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning utifrån revisionskriterier och ställda revisionsfrågor är att det i Uddevalla kommun genom avtal, överenskommelser och rutiner finns goda förutsättningar för att skapa en god samverkan och effektiv vårdkedja för de personer som är i behov av vård och reh<tbilitering på hemm<tpl<tn efter vistelse på sjukhus. Vår bedömning är dock att det finns flera allvarliga brister i tillämpningen.av rutinerna och att socialnämnden inte säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som anges i gällande föreskrifter. Exempelvis konstateras brister i informationsöverföringen mellan huvudmännen. Det konstalems också att avvikelseh11nteringen inte sker i enlighet med de kr<tv som anges i Socialstyrelsens föreskrifter. Vår bedömning är att detta är en allv<trlig brist i soci<~lnämndens system<ttiska kvalitetsarbete och <~tt detta påverk<tr möjligheterna att bedöma om nämnden bedriver en god och patientsäker vård. Ned<tn följer kortfattade svar för respektive revisionsfråga: Vilka i:iverlämnanderutiner finns mellan Uddevalla kommun oc/l vård/sjukhus för färdigbehandlade patienter? Gällande både fysiska och psykiatriska behov och insatser. Det finns fastställa rutiner för överlämnande av färdigbehandlade patienter mellan sjukhus/primärvård och kommunen. Rutinerna gäller överlämnande vid såväl fysisk<~ som psykiatriska behov av insatser. Vår bedömning är att Uddevalla tillsammans med övriga kommuner i länet och regionen på ett tillfredsställ<mde sätt har reglerat samverkan vid överföring av patienter och antagit tydliga rutiner för hur samarbetet och informationsutbytet ska ske. Vi bedömer därmed att det finns goda förutsättningar för en fungerande vårdkedja och process för samordnad vårdplanering inom Uddevalla kommun. Vilka insatser ges? Uddevalla kommun erbjuder en rad insatser för att tillgodose patienters behov av vård och rehabilitering på hemmaplan. Kommunen ger såväl hälso- och sjukvårdsinsatser som insatser inom kommunens hemsjukvård, hemtjänst och rehabilitering, På vilket sätt silkras att kommunens ansvar för vårdinsatser och rehabilitering kommer igång enligt fastlagda rutiner? Det finns väl utarbetade rutiner för hur kommunens ansvar för vårdinsatser och rehabilitering ska genomföras. Nyligen har en ny modell för rehabilitering i hemmet, Trygg hemgång, införts som riktar sig till personer med stora rehabiliteringsbehov. Modellen har införts i syfte att skapa en effektivare process för vårdplanering och snabbare rehabilitering för personer som skrivs ut från sluten vård. l granskningen konstatera.s dock flera brister i samverkan som bedöms kunna påverka kommunens möjligheter att tillse att ansvaret för vårdinsatser och rehabilitering kommer igång enligt fastlagda rutiner. Vilka uppföljningar och utvärderingar genomförs gentemot brukare? Frekvens? Senaste? Resultat? Socialnämnden genomför återkommande olika typer av brukarundersökningar inom kommunens servicedeklarerade verksamhetsområden. Utvärderingar har också ge- 18

147 l 1'1' 'li'iij!!i'ii[illl!llllllliillflllil!'"' ilj frnst& YOUNG l 1/! l 1 ', nomförts av specifika projekt Sammantaget visar brukarundersökningarna att majoriteten av brukarna är nöjda med socialtjänstens vård och omsorg Rekommendationer Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer till socialnämnden: Socialn.ämnden bör omgående vidta åtgärder för att förbättra avvikelsehanteringen och tillse att de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt de lokala riktlinjerna uppfylls. Socialnämnden bör tillse att samtliga avvikelser dokumenteras och rapporteras. Vidare bör nämnden som en del i det systematiska kvalitetsarbetet sammanställa och analysera inkomna avvikelserapporter för att tijise att kvalitetsbrister åtgärdas. Socialnämnde.n bör tillse att rapportering och analys.av avvikelser rörande brister i vårdkedjan skärps och förbättras. Socialnämnden bör skyndsamt arbeta för att åtgärdade uppmärksammade bristerna i tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering samt i informationsöverföringen mellan kommunen och regionen. Socialnämnden re.kommenderas att särskilt se över och förbättra tillämpningen av rutinerna för samordnad vårdplanering och informationsöverföring inom psykiatrin. Nämnden bör tillse att gällande rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring följs i syfte att säkerställa en god pa)ientsäkerhet. Socialnämnden bör tillsammans med regionen sträva efter att förbättra dokumentationen i samband med upprättande av samordnade vårdplaner. Socialnämnden bör noga följa implementeringen av Trygg hemgång och vilka effekter arbetssättet ger. Socialnämnden bör tillse att det finns rutiner för hur resultatet av arbetet i de olika samverkansforumen på ett systematiskt sätt återkopplas och tas tillvara i socialtjänstens verksamhet och utgör grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet Ernst & Young AB Göteborg / Jtifii~:;t:;;:;J;r Cearoline Trowald Verksamhetsrevisor c~.: Cecilia Svensson Verksamhetsrevisor Ii~ HansGa~ Certifier.ad kommunal. / revisor /. 19

148 Il llllllllllllllillilllllllllll""" E!! ERNsT & YouNG il ' 7. Dokumentförteckning Västra Götalandsregionen Av!~ l som reglerar hälso, och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och komm!jnerna i Västra Götaland Samordnad vårdplanering SVPL, gemensam rutin i Västra Gölsland, Regional tillämpning, samordnad vi':!rdplanering- SVPL gemensam rutin i Västra Götaland samt IT stödet KLARA SVPL överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Samv!')rkansavtal mellan primärvård, länssjukvård, hi,ilso- och sjukvårdsnämnder i Fyrbod<>l, kommunern<> i Fyrbodal samt Lilla Edets kommun, år Uppdragshandling beredningsgrupp psykiatri, Fyrbodal, Blankett Förbättringsarbete- Avvikelse och förbättringsarbete i KlARA SVPL samt Gemensam rutin för samordnad vårdplanering i Västra Götaland Uddevalla kommun Flerårsplan Socialnämndens verksamhetsplan Socialnämndens måldokument-särskild handikappsomsorg och socialpsykiatri Äldreomsorgsplan (Dnr: SN/2010:441) Rutin för avvikelsehantering Rutin för anmälan och utredning gällande fel och brister i omsorg om äldre - SoL, och personer med funktionsnedsättning - LSS Lokala riktlinjerför avvikelsehantering, Rutin för rapport om Lex Sarah Servicedeklaration för Rehab- vågen Utvärdering av servicedeklaration om Rehabvågens verksamhet 201 O, Nöjd- kund- undersökning (NKU) inom särskild handikappsomsorg 2011, Slutrapport från projektet HAV 2012, Checklista inför hemgång från sjukhuset till kommunen, Handlingsplan för patienter med omfattande sjukvård/omvårdnadsbehov, Vårdplanering i hemmet- Trygg hemgång, överlämningsrutin från Trygg hemgång till hemtjänst, överlämningsrutin från Trygg hemgång till privat hemtjänst, Handlingsplan för patienter med omfattande sjukvård/omvårdnadsbehov,

149 jilillil''" l! 11111! ! llllilillllllll ~ frnst & YOUNG l; Bilaga 1 Stickprov- Granskning av vårdplaner Gransknin '" ~av Vär~pJ~ner Samman::;täiii)}!!B_' '""~c"~' Ja Ne' '~WV<,,... ~ - uppgifter -~~w,._,.,, -- ""'~=~-~-- 1. Ha r patienten vårdats i sluten vård sedan ? av 12 O av Ha [.!!L~amordnad vårdplan upprattats enjillt g. E:~L2005:27 9.~~.2~. ~ 3 av 12.. """"""---- ~ ---~ ~"~= ~-~~~-~~~ ' a. Om inte, be."'?':.5!!?tpå <ijllj:lj!tienten inte lämnat sitt sam!ycke,z av 3 2 av3 -.--~- --~- - '-'"=- _!'ra~g~r tö~ rand e avife'ilsamorctnade Y~.!~l'!!~nen?,,,...1 Att j:jatienten lämnat sitt &am!}:~ke.till att planen ubprättats 2. Att p~tie!:!!'c.n deltagit vid vårdqianeringen - 3, Be handlande läkare som ansvarar för P!e!.~!,!,l,,_,_ 4. La kare i SV eller PV med fo.rjsa.tt ansvar för eatienten 5. Me ~~ka insatser/behandlingar efter uts~:fl~.il:lll. 6. Ak tuella läkemedelsföreskrivningar --~7-:-- Öv riga insats!,l~åsem exempelvi.s allmän och se_ecifl~~~y~[2nad 8. Om -~amordning skett med tidigare pli!nerin!jln..!l~--~1{ ---~~ ~~ 9. An svarig för respektive insats 10.. Må l med insatserna...!lhu r insatserna ska följas upp "~~-~--~"~',,, --~'~ "" ~ ~"''~- - -, 1.av 9 8 av9 -~-~-- 1 av1 1av9.8'lv9 - -~ m~=w'"'~ --,--..~ -~"~'~'"'"'"""~~ 2avfL...., 7 av9...,..~~~- O av9 9 av9 7 av9 2 i!v 9 5 av Vilk a som naryar<l<:!.~-~d värdelaneringen -%~-""- 13. Ha r olanef!j!!_~~~~ och undertecknats av samtliga ansva,..lga ""'"'''' a~1_ 1 ä~e -~ a~9 ~ '""' '"-- ~ - --~"""-""''.i.!!~ 4 av 9 5 av 9 8 av 9 1 av 9 8 av 9 1 av 9 9 av9 o av9 2 av 9 7 av9 21

150 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 104 Atgärder för att öka resandekapaciteten på södra Bohusbanan (KS/2013:174) Sammanfattning Resandet på södra Bohusbanan har stadigt ökat och det råder tidvis brist på sittp1atskapacitetet. Åtgärder för att öka kapaciteten och möjliggöra ett ökat resande är därför angelägna. Västra Götalandsregionens målbild för tåg har som utgångspunkt att tågresandet skall tredubblas fram till2035. En förlängning av befintliga plattformar ger möjlighet att trafikera med längre tåg och bidrar till att öka banans resandekapacitet Kommunerna kan genom att förskottera medel medverka till att påskynda åtgärder som kan förbättra resandeläget på Bohus banan. En överenskommelse om förskottering av medel för plattformsförlängning har träffats mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. En förskottering innebär att åtgärden kan genomföras omkring fyra år tidigare än vad som armars skulle vara möjligt. Uddevalla kommun ansvarar för att ta fram erforderliga medel och svarar själv för maximalt 12,5 %av kapitalkostnaden (räntekostnaden). Ingemar Samuelsson (S), Sture Svennberg (M), Christer Hassiebäck (M), Tage Nolstedt (C), Ralph Steen (FP) och Johan Wikrorsson (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Trafikverkets projektbeskrivning plattformsförlängningar Södra Bohusbanan,bandel624. Yrkanden Tage Nolstedt (C): bifall till förslaget i handlingarna. Essam El-Naggar (FP): att i en tilläggsattsats uppdra åt kommunstyrelsen att bevaka investeringsbeslut avseende mötesplats i Grohed. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ordförande ställer därefter proposition ordförandes eget tilläggsyrkande och finner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Justerandes signatur ~G~ Utdragsbestyrkande

151 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN forts. 104 Beslut Kornmunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att tillsammans med kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust och Tjörn medverka till f6rskottering av medel f6r f6rlängning av plattformar på södra Bohus banan, att f6rskottering av Trafikverkets kostnader f6r denna åtgärd sker genom upplåning av erforderliga medel i Uddevalla kommun, att Uddevalla kommun f6r egen del svarar for högst 12,5 % av kapitalkostnaderna (räntekostnaden) for forskottsfinansieringen, samt att uppdra åt kommunstyrelsen att bevaka investeringsbeslut avseende mötesplats i Grohed. Justerandes signatur ~~ Utdragsbestyrkande

152 T JÄNSTESKRIVELSE l (5) DNR KS/2013:174 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNlNGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Sven Andersson TELEFON sven.andersson@uddevalla.se Åtgärder för att öka resandekapaciteten på södra Bohusbanan Sammanfattning Resandet på Södra Bohusbanan har stadigt ökat och det råder tidvis brist på sittplatskapacitetet. Åtgärder får att öka kapaciteten och möjliggöra ett ökat resande är därfår angelägna. Västra Götalandsregionens målbild får tåg har som utgångspunkt att tågresandet skall tredubblas fram till En förlängning av befintliga plattfonnar ger möjlighet att trafikera med längre tåg och bidrar till att öka banans resandekapacitet Kommunerna kan genom att fårskottera medel medverka till att påskynda åtgärder som kan fårbättra resandeläget på Bohusbanan. En överenskommelse om fårskottering av medel får plattfonnsfårlängning har träffats mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. En fårskottering innebär att åtgärden kan genomfåras omkring fyra år tidigare än vad som annars skulle vara möjligt. Uddevalla kommun ansvarar får att ta fram erforderliga medel och svarar själv får maximalt 12,5 % av kapitalkostnaden (räntekostnaden). Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Trafikverkets projektbeskrivning plattfotmsfårlängningar Södra Bohus banan, bandel 624. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillsammans med kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust och Tjörn medverka till fårskottering av medel får förlängning av plattformar på södra Bohusbanan och att fårskottering av Trafikverkets kostnader får denna åtgärd sker genom upplåning av erforderliga medel i Uddevalla kommun samt

153 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (5) DNR KS/2013:174 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET att Uddevalla kommun for egen del svarar for högst 12,5 % av kapitalkostnaderna (räntekostnaden) f<ir forskottsfinansieringen. Ärendebeskrivning Resandet med tåg i Västra Götaland har utvecklats positivt och har mer än fordubblats sedan Tågtrafiken bidrar därmed till att knyta samman regionens huvudorter och göra regionen rundare. Tågresandet utgör 7 % av Västtrafiks resor och 32 % av den totala reslängden mätt i personkilometer. Upprustningen av södra Bohusbanan 2009 har inneburit att resandet ökat med över 40 % på banan och att det nu tidvis råder brist på kapacitet. Den enkelspåriga banan är också mycket känslig for störningar vilket leder till svårigheter med tågens punktlighet. Åtgärder på såväl kort som lång sikt behövs for att möta ett ökande resbehov. Målbild tåg 2035/IdCstudie södra Bohusbanan Västra Götalandsregionens nya målbild for tåg 2035 beskriver en viljeinriktning f<ir den framtida tågtrafiken i Västra Götaland med omland. Utgångspunkten är att tågresandet skall tredubblas fram till Målbilden är ett underlag och ett verktyg for strategisk planering. Trafikverket fårdigställde 2011 en idestudie for framtida utveckling av södra Bohusbanan. Med hjälp av fyrstegsprincipen har alternativa åtgärdskombinationer och utvecklingsmöjligheter analyserats. Sju trafikeringsoch infrastrukturkombinationer redovisas. Såväl idestudien som målbilden beskriver tre primära åtgärder som oavsett alternativ måste genomforas i ett forsta steg for att öka banans kapacitet och tågens punktlighet. I Västra Götalandsregionens målbild fi1ms åtgärderna beskrivna enligt foljande: Ar Atgärd 2017 Dubbelspår Kville-Oiskroken inkl. ny Marieholmsbro 2017 Mötesstation Grohed 2017 Plattformsförlängningar till 135 m Uddevalla-Göteborg Effekt Bättre mötesmöjligheter för regiontåg och färre konflikter med godståg. Finns i nationell infrastrukturplan. Möjliggör halvlim mestrafik Uddevalla-Göteborg. Ökar återställningsförmågan. Möjlighet att köra längre tåg

154 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (5) DNR KS/2013:174 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Marieholmsbron Den nya Marieholmsbron över Göta älv och Säveån minskar sårbarheten i tågforbindelserna över Göta älv och ökar kapaciteten på järnvägen mot Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen. Den nya bron är av typen lyftsvängbro och placeras väster om befintlig Marieholmsbro. Järnvägsbron ingår i en etapp av Hamnbanan som heter K ville-oiskroken vilken byggs ut till dubbelspår. Byggnationen av Marieholmsbron påbörjas 2013, dvs. minst fyra år tidigare än planerat genom avtal om medfinansiering från bl.a. Göteborgs stad, näringslivet och EU. Plattformsförlängningar En forlängning av befintliga plattformar på södra Bohusbanan medger trafik med längre tåg. Plattformar om 135 meter ger möjlighet att dubbelkoppla två regiontåg (2+ 3 vagnar), vilket innebär att sittplatskapaciteten ökar med 62 % järnfort med idag. Denna forhållandevis begränsade forlängning av befintliga plattformar fordrar mindre insatser på stationernas bangårdar i jämforelse med t.ex. Västlänkens krav om 250 meters plattformslängd. Trafikverket har översiktligt analyserat behovet av åtgärder vid berörda stationer for att möjliggöra trafik med längre tåg enligt denna ide. Kostnaden bedöms till sammanlagt 77 Mkr varav 7 Mkr avser projektering. Mötesplats Grohed Södra Bohusbanan är ca 9 mil. stations-/mötesavståndet fårdelar sig relativt jämnt med körtid om 5-9 minuter mellan mötena, utom på sträckan Uddevalla C - Ljungskile, där avståndet uppgår till 18 minuter. Tågmöten sker idag på varannan station. Vid forseningar kan möten forskjutas/ske på annan station. Mellan Ljungskile och Uddevalla finns inget mötesalternativ varfor sträckan blir dimensionerande for hur tät tågtrafik banan kan tillåta. Ett långt mötesavstånd påverkar även tågens återställningsformåga negativt vid forseningar då tågen blir stående längre vid mötesplatserna for att invänta mötande tåg. Banverket har i en forstudie 2003 pekat ut Grohed, mitt på sträckan Uddevalla - Ljungskile, som lämplig plats for ett mötesspår. Mötesspåret ökar banans kapacitet genom möjlighet att köra tätare tåg (halvtimmestrafik) samt forbättrar tågens punktlighet på hela banan. Banverket beslutade att upprätta en s.k. järnvägsplan for det valda mötesalternativet i Grohed. Kostnaden bedömdes till ca 50 Mkr. Förskottering Bohusstråket har ett befolkningsunderlag som väl uppgår till, och t.o.m. överstiger, resandeunderlaget i övriga stråk mot Göteborg. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, trängsel skatt, behov av utbildning osv. är faktorer

155 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (5) DNR KS/2013:174 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET som driver resandet med tåg och som nu fått till följd att södra Bohusbanan nått sitt kapacitetstak Denna brist bör avhjälpas så snart det är möjligt för att möjliggöra en fortsatt positiv resandeutveckling. Plattformsförlängningar på södra Bohusbanan kommer enligt Trafikverkets planer att kunna påbörjas tidigast Kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjärn, Orust och Uddevalla har därför tillsammans med Västra Götalandsregionen diskuterat möjligheten att genom förskottering av medel för byggnation av längre plattfonnar få till stånd denna åtgärd tidigare än Trafikverket planerar. Trafikverket ställer sig positiv till detta och har låtit meddela att arbetena under sådana omständigheter kan vara fårdigställda redan Västra Götalandsregionen har förklarat sig villig att stå för 50 % av förskotteringskostnaden (räntekostnaden) under förutsättning att kommunerna står för den andra halvan. Kommunerna har diskuterat en inbördes fördelning av kapitalkostnaden (räntekostnaden) enligt följande: Uddevalla (25 %), stenungsund (25 %), Kungälv (25 %) och Tjörn/Orust (25 %). Den lägre kostnaden för Tjörn!Orust motiveras av att kommunerna är små och att järnvägen inte löper genom dessa kommuner. Den ekonomiska kalkylen utgår från en totalkostnad om ca 70 Mkr, vilka behöver förskotteras till Trafikverket under en period av ca 4 år. Kapitalkostnaden (räntekostnaden) beräknas enligt Trafikverket till totalt 14 Mkr av vilken Västra Götalandsregionen svarar för hälften. Med ovanstående fördelningsnyckel för kommunerna blir kostnaden för Uddevalla kommun ca 1,75 Mkr (12,5%). Uddevalla kommun kan i egenskap av största kommun ta på sig uppgiften att låna upp erforderliga medel för förskottering av Trafikverkets kostnader. Avtal om fördelning av kostnader, återbetalning osv. träffas mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Överenskommelsen mellan kommunerna omfattar även en uppgörelse om att viljan till förskottering av medel också gäller en eventuell tidigareläggning av en mötesplats i Grohed enligt samma principer/villkor som för förlängning av plattformar. Sammanfattning Resandet på Södra Bohusbanan har ökat och det råder tidvis brist på sittplatskapacitetet. Åtgärder för att öka kapaciteten och möjliggöra ett ökat resande behövs snarast möjligt. Kommunerna bör därför medverka till att påskynda åtgärder som kan förbättra resandeläget på Bohusbanan. En förlängning av plattformslängden bidrar till att öka banans resandekapacitet Västtrafik har beställt nya regiontåg med leverans hösten Tågen kan

156 T JÄNSTESKRIVELSE 5 (5) DNR KS/2013:174 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET tillsammans med befintliga tvåvagnarståg sättas i trafik på Bohusbanan så fort plattformslängden tillåter. En överenskommelse om fårskottering av medel för plattformsförlängning har träffats mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och berörda kommuner. Uddevalla kommun ansvarar för att ta fram erforderliga medel för åtgärden och svarar själv för maximalt 12,5 % av kapitalkostnaden (räntekostnaden). Detta ärende ansluter till mål 16 i strategisk plan (verka för Bohusbanans utveckling). P eter Larsson Förvaltningschef Sven Andersson Utvecklare Expediera till

157 Bandel 624, Plattformsförlängningar Södra Bohusbanan Bakgrund Södra Bohusbanan, Göteborg/Kville- Uddevalla, ar knappt 9 mil lång. Den ar enkelspårig med ett antal driftplatser på sträckan. Vid flertalet av driftplatserna sker idag resandeutbyte och dessa ar försedda med plattformar. Banan ar elektrifierad i hela sin längd och fjarrstyrs normalt från driftledningscentralen i Göteborg. Persontågen på Södra Bohusbanan har Idag nått sitt tak avseende sittplatskapacitet i högtrafik. Det kravs åtgarder på både kort och lång sikt för att möte det ökade behovet av kollektivtrafikresor bland annat till följd av: -En kraftig resandeökning sedan upprustningen av banan (fjarrblockeringsprojektet) -Införandet av trangselskatter januari Regionens "fördubblingsmål" för kollektivtrafiken till år 2020 (K2020) På kort sikt kan eftertrågan på ökad kapacitet i pendeltågsystemet lösas genom att skapa förutsattningar för trafikering med längre tåg. Syfte Syftet med åtgardsinventeringen för plattformsförlängning på södra Bohusbanan ar att möjliggöra en ökad kollektivtrafikandel genom att skapa förutsattningar för trafik med lang re pendeltåg med en ökad sittplatskapacitet om ca 64 %jämfört med idag. Syftet med utredningen var att inventera konsekvenserna för att förlilnga dagens plattformar langs strilekan till 135 m. Vid förlangning av plattformar skall hansyn tas till följande: - Ny plattformslangd ska vara 135 m - Driftplatser ska tillåta samtidig infart för tåglängder på 135m Följande plattformar har analyserats: -Uddevalla C -Uddevalla ö - Ljungskila - Svenshögen - stenungsund - Stora Höga - Kode -Ytterby Trv-krav Trafikverkets (Trv) stalida krav. Dessa innefattar aven bestammelser som tidigare har beslutats av Banverket Trafikverkets regelverk får endast skärpa kraven i förhållande till en TSD, annars galler TSD. TSD TSD =Tekniska specifikationer för driftskompabilitet l TSD'erna står det vad som krävs för att uppfylla gällande de europeiska bestammelserna, de säkerstaller att vi kan åka tåg mellan de olika medlemländerna i EU utan några tekniska problem. Tanken ar att vi ska anvanda standardiserade komponenter för att sanka jamvägens kostnader och öka konkurrenskraften. Det ar dessa krav som jamvagsprojekten behöver bygga sin anlaggning efter. Detta för att det ska fungera likadant i hela Europa.

158 Förordat alternativ per driftplats Uddevalla C Plattformarna uppfyller kravet på 135 meter. Kontroll av avståndstavlor och baliser behöver göras. Uddevalla ö Plattformarna uppfyller kravet på 135 meter. Svenshögen Förlängning söderut Befintliga kontaktledningsbryggan 4 måste rivas för att ersattas av en ny ca tre meter norr om befintlig. Delar av den gamla lastkajen måste rivas för att ge utrymme till förlängningen. Varje plattform förlängs ca 15 meter. Flytt av 2 stycken huvuddvärgar, vilket medför omgenerering av ställverk 85. Huvudkanalisation byggs om. Trv- och TSD-krav staket mellan spår för att förhindra spårspri ng. Justeringar av en plattform för att uppfylla TSD-krav Funktionshinder. stenungsund Förlängning söderut plf spår 1 b samt förlängning norrut plf mellan spår Plattformen vid spår 1 b förlängs ca 1 O meter söderut och plattform mellan spår 1 a & 2 förlängs ca 1 o meter norrut. Marken söder om plf vid spår 1 b ägs av kommunen. Flytt av 2 stycken huvuddvärgar. Huvudkanalisation byggs om. Trv- och TSD-krav Ej aktuellt Stora Höga Förlängning norrut Plattformarna förlängs norrut cirka 15m med samma uppbyggnad som befintlig plattform. Växel 21 flyttas ca 15meter norrut. Två nya kontaktledningsstolpar samt tillhörande fundament tillkommer. Flytt av 2 stycken mellansignaler och 2 stycken stopplyktor. Huvudkanalisation byggs om. Trv- och TSD-krav Ombyggnad av båda plattformarna på grund av sättningar. l samband med detta görs justeringar för att uppfylla TSD-krav Funktionshinder. Ljungskilo Förlängning norr och plankorsning flyttas söderut Della alternativ innebär att bagge plattformarna förlangs åt norr, samtidigt som plattformsanläggning flyttas till området söder om plattformarna. Delar av plattformen vid spår 2 måste rivas och den kvarvarande delen måste breddas till 3,5 meter. Två nya ramper behöver byggas i den södra änden. Omfattningen av arbetena innebär att mer an 20 procent av plattformsytan påverkas, vilket kräver tillämpning av TSD-kraven. Trv- och TSD-krav Rivning och nybyggnad av plattform vid spår 2 för att uppfylla Trafikverkets regelverk. Justeringar av plattform spår 1 för att uppfylla TSD-krav Funktionshinder. Trv- och TSD-krav Kod e Förlängning norrut Vid Kede förordas en förlängning av plattformen ca 10m mot norr då detta ger minst konsekvenser för anläggningen. Plattformen förlängs norrut med cirka 1 O meter. 2 stycken stopplyktor flyttas. Huvudkanalisation byggs om. Trv- och TSD-krav Plattformen lutar mot spår. Justeringar av plattformen med avseende på ny lutning samt ny dränering. l samband med detta görs justeringar för att uppfylla TSD-krav Funktionshinder.

159 Ytterby Förlängning norr- och söderut l söder förlangs plattformen med 12 meter. l norr byggs 3 meter av rampen om till plattform. 2 stycken stopplyktor flyttas. 2 nya kontaktledningsstolpar inklusive fundament samt rivning av 1 befintlig. TIV- och TSD-krav Plattformen lutar mot spår. Justeringar av plattformen med avseende på ny lutning samt ny dränering. l samband med detta görs justeringar för att uppfylla TSD-krav Funktionshinder.

160 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 105 Godkännande investering Uddevalla hamn (KS/2013:182) Sammanfattning Gruvnäringen planerar att starta brytning av malm i Bergslagen. Verksamheten förutsätter en transportkedja som möjliggör export tillländer där malmen efterfrågas. Utskeppning kan ske via hamnar i Östersjön, Mälaren och på västkusten under förutsättning att transport med järnväg är möjlig. Hantering av malm i Uddevalla måste ske över kaj i Frö land. Större investeringar i kaj, upplagring och lastningsanordningar måste då göras i Frölandshamnen dit även ett nyttjärnvägsspår från Uddevalla godsbangård måste anläggas. Totalkostnaden för dessa åtgärder har av Uddevalla hamn översiktligt beräknats till ca 700 miljoner kronor. Investeringar i Uddevalla hamn måste ytterst garanteras av bolagets ägare Uddevalla kommun. En forutsättning for att genomfora nödvändiga investeringar i Uddevalla hamn är att det på forhand kan säkerställas sådana ekonomiska garantier som innebär att kommunen står skadelös om malmtransporterna inte fullföljs som planerat. Ingemar Samuelsson (S), Sonny Persson (S), Kenneth Engelbrektsson (S), Christer Hassiebäck (M) och Marie Henriksen (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Ingemar Samuelsson (S) och Christer Hassiebäck (M): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiv till ett långsiktigt åtagande från Uddevalla Hamnterminal AB avseende utskeppning av malm, samt att principiellt godkärrna de for malmtransporter nödvändiga anläggningarna i Uddevalla Hamn under förutsättning av fullständiga ekonomiska garantier för investeringarnas återbetalning. Justerandes signatur -~~ Utdragsbestyrkande

161 T JÄNSTESKRIVELSE l (3) DNR KS/2013:1 82 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Sven Andersson TELEFON J sven.andersson@uddevalla.se Godkännande av investering i Uddevalla hamn Sammanfattning Gruvnäringen planerar att starta brytning av malm i Bergslagen. Verksamheten förutsätter en transportkedja som möjliggör export till länder där malmen efterfrågas. Utskeppning kan ske via hamnar i Östersjön, Mälaren och på västkusten under förutsättning att transport med järnväg är möjlig. Hantering av malm i Uddevalla måste ske över kaj i Frö land. Större investeringar i kaj, upplagring och lastningsanordningar måste då göras i Frölandshamnen dit även ett nytt järnvägsspår från Uddevalla godsbangård måste anläggas. Totalkostnaden för dessa åtgärder har av Uddevalla hamn översiktligt beräknats till ca 700 miljoner kronor. Investeringar i Uddevalla hamn måste ytterst garanteras av bolagets ägare Uddevalla kommun. En förutsättning för att genomföra nödvändiga investeringar i Uddevalla hamn är att det på förhand kan säkerställas sådana ekonomiska garantier som innebär att kommunen står skadelös om malmtransportema inte fullföljs som planerat. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiv till ett långsiktigt åtagande från Uddevalla Hamnterminal AB avseende utskeppning av malm och att principiellt godkärrna de för malmtransporter nödvändiga anläggningarna i Uddevalla Hamn under förutsättning av fullständiga ekonomiska garantier för investeringarnas återbetalning.

162 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) DNR KS/2013:182 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ärendebeskrivning Bakgrund Den snabba tillväxten i Kina och andra asiatiska länder har inneburit att den svenska gruvnäringen haft en mycket god utveckling de senaste åren. Befintliga gruvor har gått på högvarv och flera nya gruvor kommer att öppnas. Regeringen har förklarat sig positiv till en satsning på grovrelaterad infrastruktur for att utnyttja de möjligheter tillväxten i gruvnäringen ger. Verksamheterna forutsätter dock en transportkedja som möjliggör export tillländer där malmen efterfrågas. Utskeppning kan ske via hanmar i Östersjön, Mälaren och på västkusten under forutsättning att transport medjärnväg är möjlig. Bergslagsmalm och malmtransporter I Bergslagen planeras for återupptagande av gruvdrift i gruvorna kring Ludvika och Grängesberg. Flera foretag har sökt bearbetningskoncessioner for brytning av olika fyndigheter. Uppgifter om brytning av järnmalm i Bergslagen gör gällande en brytningstakt om 5 miljoner ton/år. Denna volym innebär sex fullastade malmtåg/per dag till aktuell utskeppningshamn. Trafikverket utreder f.n. järnvägens möjligheter att hantera dessa godsmängder. Höga krav ställs bl.a. på banornas bärighet liksom på dess kapacitet for så omfattande trafik. Omfattande åtgärder måste därfor genomföras på de aktuella järnvägsbanorna for att transportema skall vara möjliga. Järnvägen väster om Vänern har efter vad som hittills framkommit visat sig vara ett fullt realistiskt och fordelaktigt transportalternativ vilket aktualiserat frågan om Uddevalla som utskeppningshamn. Uddevalla hamn Uddevalla hanm bedriver f.n. en blandad verksambet med in- respektive utskeppning av olika typer av gods. Dagens miljötillstånd medger hantering av godsmängder upp till l,5 miljon ton/år. Hantering av ytterligare 5 miljoner ton gods/år forutsätter ett utökat miljötillstånd och att nödvändiga anläggningar i lokal transport- och lastinfrastruktur kan iordningsställas av Uddevalla hamn. Hantering av malm i Uddevalla måste ske över kaj i Fröland. Större investeringar i kaj, upplagring och lastningsanordningar måste då göras i Frölandshamnen dit även ett nytt järnvägsspår från Uddevalla godsbangård måste anläggas. Totalkostnaden för dessa åtgärder har av Uddevalla hamn översiktligt beräknats till ca 700 miljoner kronor. Huvuddelen av denna kostnad är direkt relaterad till malmtransporternas behov. Finansiering och riskhantering Investeringar i Uddevalla hamn måste ytterst garanteras av bolagets ägare Uddevalla kommun. Malnmäringens behov av utskeppning bygger på en affärsuppgörelse mellan två parter. Under förutsättning av att överenskommen verksamhet bedrivs under avtalad tid och i avtalad omfattning torde den ekonomiska risken vara begränsad. Uddevalla hanm tar under

163 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) DNR KS/2013:182 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET sådana förhållanden affärsmässig täckning för utfört arbete och genomförda investeringar. Om verksamheten av något skäl skulle avbrytas i förtid kan dock Uddevalla hamn och ytterst Uddevalla kommun bli sittande med kostnader för investeringar specifikt relaterade till malmtransporter. En investering i sådana anläggningar innebär därför ett stort ekonomisk risktagande som inte rimligen kan bäras av kommunen ensamt. En förutsättning för att genomföra nödvändiga investeringar i Uddevalla hamn är därför att det på förhand kan säkerställas sådana ekonomiska garantier som innebär att kommunen står skadelös om malmtransporterna inte fullföljs som planerat. En sådan garanti kan utställas från staten eller från intressenter i näringslivet. ~---- Peter Larsson Förvaltningschef Expediera till

164 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 106 Förslag till ändringar i avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun (KS/2013:152) Sammanfattning Gatu- och parkavdelningen, tekniska kontoret har initierat en revidering av avgifter for markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, inklusive Kungstorget och torget i Ljungskile. I samband med årets indexjustering av avgifter for platsupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun (antagna 1990) samt taxa for torgverksamheten (antagen 2008) framkom behov av ändringar i form av nya poster/avgifter och avskaffande av poster/avgifter som blivit inaktuella. Tekniska nämnden föreslår samtidigt att de båda dokumenten slås samman till ett dokument i syfte att forenkla for näringsidkare och vid handläggningen. Det nya dokumentet avses benämnas Avgifter for markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. De nya avgifterna föreslås gälla fr.o.m Kommunledningskontoret föreslår några ändringar i tekniska nämndens förslag innebärande att försäljning av varor längs gågatan begränsas, för att flödet på gågatan ska bevaras. Näringslivsenheten har varit i kontakt med Uddevalla Centrumutveckling som ser ändringsförslagen som positiva. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O. Tekniska nämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Förslag till nytt avgiftsdokument "Avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun". Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun. Grunder för uttagande av avgift för platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva Grunder for uttagande av avgiftfor platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, antagna av kommunfullmäktige den 8 maj , Justerandes signatur -~~~ Utdragsbestyrkande

165 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN forts. 106 att upphäva delen Taxa for torgverksamheten i Lokala ordningsforeskifler for torghandel i Uddevalla kommun, antagen av kommunfullmäktige den 12 november , samt att i konsekvens av detta påfora ordningsföreskrifterna nytt revideringsdatum, att anta upprättat forslag Avgifter for markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun med foljande ändringar: Punkt l,forsäljning av varor ändras till att ingen upplåtelse medges längs gågatan for kiosker for konfektyr, tobak, pressalster, kiosker for korv, fisk och dylikt, kiosker for glass, kiosker for enbart pressa/ter, samt kiosker och stånd for blommor, frukt, bär, gr6nsaker och godis. att avgifter for markupplåtelse av gågatan och övrig plats ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex, med utgångspunkt från indextal 191,8 får oktober 1989 medan avgifter for markupplåtelse av torget ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från indextal293,85 för oktober 2007, samt att avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun ska gälla med verkan från och med l juni Justerandes signatur ~~~ Utdragsbestyrkande

166 T JÄNSTESKRIVELSE l (5) DNR KS/2013:152 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utredare Markus Hurtig TELEFON markus.hurtig@uddevalla.se Förslag till ändringar i avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun Sammanfattning Gatu- och parkavdelningen, tekniska kontoret har initierat en revidering av avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, inklusive Kungstorget och torget i Ljungskile. I samband med årets indexjustering av avgifter för platsupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun (antagna 1990) samt taxa för torgverksamheten (antagen 2008) framkom behov av ändringar i form av nya poster/avgifter och avskaffande av poster/avgifter som blivit inaktuella. Tekniska nämnden föreslår samtidigt att de båda dokumenten slås samman till ett dokument i syfte att förenkla för näringsidkare och vid handläggningen. Det nya dokumentet avses benämnas Avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. De nya avgifterna föreslås gälla fr.o.m Kommunledningskontoret föreslår några ändringar i tekniska nämndens förslag innebärande att försäljning av varor längs gågatan begränsas, för att flödet på gågatan ska bevaras. Näringslivsenheten har varit i kontakt med Uddevalla Centrumutveckling som ser ändringsförslagen som positiva. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O Tekniska nämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Förslag till nytt avgiftsdokument "Avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun" Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun Grunder för uttagande av avgift för platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun

167 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (5) DNR KS/2013:152 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNlNGSKONTORET Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva Grunder för uttagande av avgift för platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, antagna av kommunfullmäktige den 8 maj , att upphäva delen Taxa för torgverksamheten i Lokala ordningsföreskifter för torghandel i Uddevalla kommun, antagen av kommunfullmäktige den 12 november , samt att i konsekvens av detta påföra ordningsföreskrifterna nytt revideringsdatum, att anta upprättat förslag Avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun med följande ändringar: Punkt l,försäljning av varor ändras till att ingen upplåtelse medges längs gågatan för kioskerför konfektyr, tobak, pressalster, kioskerför korv, fisk och dylikt, kiosker for glass, kioskerför enbart pressa/ter, samt kiosker och ståndför blommor, frukt, bär, grönsaker och godis. att avgifter för markupplåtelse av gågatan och övrig plats ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex, med utgångspunkt från indextall91,8 för oktober 1989 medan avgifter för markupplåtelse av torget ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från indextal293,85 för oktober 2007, att avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun ska gälla med verkan från och med l juni Ärendebeskrivning Tekniska kontorets utredning och förstag Gatu- och parkavdelningen, tekniska kontoret har initierat en revidering av avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, inklusive Kungstorget och torget i Ljungskile. I samband med årets indexjustering av avgifter för platsupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun (antagna 1990) samt taxa för torgverksamheten (antagen 2008) framkom behov av ändringar i form av nya poster/avgifter och avskaffande av poster/avgifter som blivit inaktuella. Tekniska kontoret har jämfört taxor för markupplåtelse i kommunerna Vänersborg, Trollhättan och Lysekil. Det kan konstateras att de flesta avgifterna för markupplåtelse i Lysekils kommun är betydligt högre i jämförelse

168 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (5) DNR KS/2013:152 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET med Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg som har ungefår samma avgiftsnivåer. Enligt 2 i "Lokala ordningsforeskrifter for torghandel i Uddevalla kommun", antagna av kommunfullmäktige den 12 november 2008, tillåts inte torghandel på andra platser än Kungstorget och Ljungskile torg. Trots detta har avgift for torghandel på övriga platser futmits avgiven i "Grunder for uttagande av avgift for platsupplåtelse på allmän plats" sedan år I de nyantagna "Bestämmelser om nyttjande av allmän plats" står det att tekniska kontoret inte debiterar ideella allmännyttiga foreningar, politiska partier, forsamlingar, skolklasser och kommunala verksamheter /forvaltningar. Därfor foreslås att ta bort den avgift som kommunala verksamheten har tidigare betalat for upplåtelse av torget i samband med diverse arrangemang. Det är viktigt att notera att samtliga avgifter for markupplåtelse på allmän plats innefattar endast avgifter for upplåtelse av mark om inget annat angivet. I avgifter for torgverksamheten forekommer ibland pris for elanslutning. Det priset inkluderar även kostnad for elforbrukning. Uddevalla Centrumutvecklingen, som i enlighet med det nya samarbetsavtalet avseende torghandel (TN/2012:532) är koordinator for torghandel samt evenemang på gågatan, har varit delaktig i granskning och revidering av taxan. Enligt avtalet har Uddevalla Centrumutveckling även rätt till att ta ut avgift for upplåtelse av fasta och tillfålliga saluplatser på Kungstorget samt vid evenemang på gågatan enligt av kommunen fastställd taxa. Nya avgifter/poster som foreslås tillkomma: l. Kiosker for fisk. 2. Lotteriforsäljning från stånd på gågatan. 3. Försäljning av varor varor/tjänster från stånd. Exempel på sådana varor kan vara forsäljning av telefonkmi, pensionsforsäkringar och dylikt. 4. Serveringstält 5. Tidningsställ. Som ett exempel kan man nämna tidningsställ for den gratistidningen Metro. 6. Skylt- och flaggmaster. Flaggmaster finns på några ställen runt om i staden. Avgift for markupplåtelse for dessa har inte varit reglerat och polistillstånd har aldrig sökts. 7. Utställnings- och marknadsf6ringstält på gågatan. 8. Övrigt evenemang. Det händer ibland att Kungstorget, gågatan och övriga platser inom kommunen tas i anspråk for genomforande av diverse evenemang och aktiviter. De "övriga platserna" som är mest attraktiva ur den synpunkten är kommunens parkering på Kampenhof, Museipar-

169 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (5) DNR KS/2013:152 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET ken och Riversideängen. Avgifter för dess markupplåtelse har inte heller varit reglerade tidigare. Förslag på de avgifter för dessa platser är: Museeparken: kr/tillfälle; Parkering Kampenhof: l O 000 kr/tillfälle; Riversideängen: 5000 kr/tillfälle; Kungstorget kr/tillfälle. "Ett tillfälle" i det sammanhanget kan vara mellan en och tre dagar. Vårt förslag till avgifter för markupplåtelse i samband med evenemang på gågatan och övriga platser är 2000 kr/dag respektive l 000 kr/dag för yta a l 000 kvm. 9. Containrar och skylift. Det efterfrågas ofta av byggföretag en möjlighet till att ställa ut container eller skylift på allmän plats i samband med byggnation. l O. Stånd för försäljning av godis. Avgift för markupplåtelse i samband med försäljning av godis från stånd föreslås vara samma som avgift för försäljning av frukt, bär och grönsaker, d.v.s kr/plats/säsong på gågatan och l 846 kr/plats/säsong på övrig plats. Definition av en plats är 3x3m och en säsong är 2-4 månader. Il. Tillfälliga anläggningar i form av stånd för försäljning av blommor, frukt, bär, grönsaker och godis på torget. 12. Ambulerande anläggningar för korv och hamburgare och dylikt på torget. Poster som blivit inaktuella och föreslås utgå: l. Telefonkiosker med reklam. De flesta telefonkioskerna i Uddevalla är borttagna. De två sista telefonkiosker som finns kvar kommer att nedmonteras av T eliasonera under kommande sommar. 2. Provisoriska butiksbyggnader. 3. Torghandel, både fasta och tillfälliga saluplatser, på övriga platser. Ändringar i vissa avgifter: I den bifogade tabellen är samtliga avgifter angivna i 2013 års prisnivå. Avgifter för år 2013 avseende gågatan och övriga platser är justerade med jämförelse mellan indextal 191,8 (oktober 1989) och indextal 314,59 (oktober 2012). Beträffande torget är avgifterna justerade med jämförelse mellan indextal 293,85 (oktober 2007) och indextal314,59 (oktober 2012). Ändring/höjning av avgifter föreslås för: l. Glasskiosk på torget, från 230 kr/kvm/år till 460 kr/kvm/år.

170 T JÄNSTESKRIVELSE 5 (5) DNR KS/2013:152 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2. Lotteriförsäljning, julgranförsäljning och julmarknad på övriga platser, från 335 kr/upplåtelse till 130 kr/plats/dag; på torget från 225 kr/plats/dag till 260 kr/plats/dag. 3. Uteserveringar på torget och gågatan från 230 kr/kvm/år resp. 233 kr/kvm/år till350 kr/kvm/år. Uteserveringar på övriga platser från 144 kr/kvm/år till216 kr/kvm/år. 4. skyltvaror utanför butik, på övriga platser från 287 kr/upplåtelse till 574 kr/plats/år; på gågatan från 438 kr/upplåtelse till 876 kr/plats/år. 5. Byggnadsställningar, upplag, containrar och dylikt. Förslaget är att debitera per månad istället per år som har det varit tidigare samt att höja minsta avgift från 311 kr/upplåtelse till 400 kr/upplåtelse. För mer information om avgifterna hänvisas till upprättat förslag till avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun som bifogas ärendet. De nya avgifterna är markerade i tabellen med röd teckenstil Kommunledningskontorets bedömning Kommunledningskontoret föreslår några ändringar i tekniska nämndens förslag innebärande att försäljning av varor längs gågatan begränsas, för att flödet på gågatan ska bevaras. Näringslivsenheten har varit i kontakt med Uddevalla Centrumutveckling som ser ändringsförslagen som positiva. Ändringarna innebär att för punkten l, försäljning av varor, ska gälla att ingen upplåtelse medges längs gågatan för kiosker for konfektyr, tobak, pressa/ter, kiosker för korv, fisk och dylikt, kiosker för glass, kiosker för enbart pressa/ter, samt kiosker och ståndför blommor, frukt, bär, grönsaker och godis. Kommunledningskontoret föreslår också att förslaget förtydligas med en skrivning om att nuvarande taxe/avgiftsdokument upphävs samt att lokala ordningsföreskrifter för torghandel ges ett nytt revideringsdatum i konsekvens av att dess laxebilaga upphävs. 1tt6t;{ _ Peter Larsson Förvaltningschef /6/&--- Markus Hurtig Utredare Expediera till

171 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA NÄMNDEN 58 Förslag på ändringar i avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun (TN/2013:58) Sammanfattning Ärendet handlar om revidering av avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, inklusive Kungstorget och torg i Ljungskil e. Förslaget har initierat av gatu-och parkavdclningen, tekniska kontoret. Ett behov av ändringar av avgifter har uppkommit i samband med årets indexjustering av avgifter för platsupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun, godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, l 02 samt taxa för torgverksamheten, antagen av kommunfullmäktige den 12 november 2008, Avgifter for markupplåtelse på allmän plats har endast indexjusterats sedan 1990, utan att någon särskild granskning eller revidering har gjorts. Under de senaste åren har det uppstått behov i nya poster/avgifter medan några poster/avgifter har blivit helt inaktuella. Taxa for torgverksamheten har inte indexreglerats sedan den blev antagen i november A v gifter för markupplåtelse på gågatan och övrig mark har slagits ihop med taxa for torgverksamheten i syftet att den prislistan skulle bli mer begriplig för oss som tillämpar taxan och för våra kunder. Uddevalla Centrumutvecklingen, som koordinator och samordnare for torghandel samt evenemang på gågatan, i enlighet med det nya samarbetsavtalet avseende torghandel, TN/2012:532, har varit delaktig i granskning och revidering av taxan. Enligt avtalet har Uddevalla Centrumutveckling även rätt till att ta ut avgift for upplåtelse av fasta och tillfälliga saluplatser på Kungstorget samt vid evenemang på gågatan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret Bilaga till tjänsteskrivelsen TN/2013:58. Förslag till nya avgifter i form av tabellsammanfattning över indexreglerade avgifter med förslag till vissa nya avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. "Grunder for uttagande av avgift för platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun", godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, 102. Utdragsbestyrkande

172 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA NÄMNDEN Forts. 58 "Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun", antagna av kommunfullmäktige den 12 november 2008, 333. Tekniska nämndens beslut, daterat den 24 januari 2013 om "Utökat samarbete kring torghandel i Uddevalla centrum", TN/2012:532. Beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna förslaget till ändring av avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. att föreslå Kommunfullmäktige att bifalla förslaget till ändring av avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. att de reviderade avgifterna om markupplåtelse ska börja gälla från och med l juni att avgifter för markupplåtelse av gågatan och övrig plats ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex, med utgångspunkt från indextal 191,8 för oktober 1989 medan avgifter för markupplåtelse av torget ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från indextal 293,85 för oktober Vid protokollet Eva Thoi-Nordfeldt Justerat Zeidi Ström Jonny Jansson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Eva Thoi-Nordfeldt Expedierat Tekniska kontoret KF Utdragsbestyrkande

173 T JÄNSTESKRIVELSE J (5) DNR TN/2013:58 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Teknisk samordnare Elena Tibblin TELEFON elena.tibblin@uddevalla.se Förslag till ändringar av avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun Sammanfattning Ärendet handlar om revidering av avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun, inklusive Kungstorget och torg i Ljungskile. Förslaget har initierat av gatu-och parkavdelningen, tekniska kontoret. Ett behov av ändringar av avgifter har uppkommit i samband med årets indexjustering av avgifter för platsupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun, godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, l 02 samt taxa för torgverksamheten, antagen av kommunfullmäktige den 12 november 2008, 333. A v gifter för markupplåtelse på allmän plats har endast indexjusterats sedan 1990, utan att någon särskild granskning eller revidering har gjorts. Under de senaste åren har det uppstått behov i nya poster/avgifter medan några poster/avgifter har blivit helt inaktuella. Taxa för torgverksamheten har inte indexreglerats sedan den blev antagen i november A v gifter för markupplåtelse på gågatan och övrig mark har slagits ihop med taxa för torgverksamheten i syftet att den prislistan skulle bli mer begriplig för oss som tillämpar taxan och för våra kunder. Uddevalla Centrumutvecklingen, som koordinator och samordnare för torghandel samt evenemang på gågatan, i enlighet med det nya samarbetsavtalet avseende torghandel, TN/2012:532, har varit delaktig i granskning och revidering av taxan. Enligt avtalet har Uddevalla Centrumutveckling även rätt till att ta ut avgift för upplåtelse av fasta och tillfälliga saluplatser på Kungstorget samt vid evenemang på gågatan.

174 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (5) DNR TN/2013:58 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret Bilaga till tjänsteskrivelsen TN/2013:58. Förslag till nya avgifter i form av tabellsammanfattning över indexreglerade avgifter med förslag till vissa nya avgifter for markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. "Grunder för uttagande av avgift för platsupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun", godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, 102. "Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun", antagna av kommunfullmäktige den 12 november 2008, 333. Tekniska nämndens beslut, daterat den 24 januari 2013 om "Utökat samarbete kring torghandel i Uddevalla centrum", TN/2012:532. Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår Tekniska nämnden besluta att godkänna förslaget till ändring av avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. att föreslå Kommunfullmäktige att bifalla förslaget till ändring av avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun. att de reviderade avgifterna om markupplåtelse ska börja gälla från och med l juni att avgifter för markupplåtelse av gågatan och övrig plats ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex, med utgångspunkt från indextal 191,8 för oktober 1989 medan avgifter!or markupplåtelse av torget ska fortsätta justeras efter ändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från indextal293,85 för oktober Ärendebeskrivning Det har uppstått ett behov av revidering av "Grunder för avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun", godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, l 02. I samband med den revideringen har det gjorts en undersökning av taxa för markupplåtelse i närliggande kommunerna, nämligen i Vänersborgs, Trollhättan och Lysekils kommun. Vi har kunnat konstatera att de flesta avgifterna för markupplåtelse inom Lysekils kommun är betydligt högre i jämförelsen med andra kommuner inom Trestadsregionen, medan avgifterna inom Uddevalla, Vänersborgs och Trollhättan kommun ligger på ungefår samma nivå.

175 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (5) DNR TN/2013:58 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Enligt 2 i "Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun", antagna av kommunfullmäktige den 12 november 2008, tillåtes inte torghandel på andra platser än Kungstorget och Ljungskile torg. Trots det har avgift för torghandel på övriga platser funnits avgiven i "Grunder för uttagande av avgift för platsupplåtelse på allmän plats" sedan år 1990 och fram tills nu. I de nyantagna "Bestämmelser om nyttjande av allmän plats" står det att tekniska kontoret inte debiterar ideella allmännyttiga föreningar, politiska partier, församlingar, skolklasser och kommunala verksamheter /förvaltningar. Därför föreslår vi att ta bort avgiften som kommunala verksamheten har betalat tidigare för upplåtelse av torget i samband med diverse arrangemang. Det är viktigt att notera att Siimtliga avgifter för markupplåtelse på allmän plats innefattar endast avgifter för upplåtelse av mark om inget annat angivet. Det som beträffar avgifter för torgverksamheten förekommer det ibland pris för elanslutning. Det priset inkluderar även pris för elförbruknmg. Nya avgifter/poster som har tillkommit: l. Kiosker för fisk. 2. Lotteriförsäljning från stånd på gågatan. 3. Försäljning av varor varor/tjänster från stånd. Exempel på sådana varor kan vara försäljning av telefonkort, pensionsförsäkringar och dylikt. 4. Serveringstält 5. Tidningsställ. Som ett exempel kan man nämna tidningsställ för den populära gratistidningen Metro. 6. Skylt- och flaggmaster. Flaggmaster finns på några ställen runt om i staden. Avgiften för deras markupplåtelse har inte varit reglerat och polistillståndet har aldrig sökts. 7. Utställnings-/marknadsföringstält på gågatan. 8. Övrigt evenemang. Det händer ibland att Kungstorget, gågatan och övriga platser inom kommunen tas i anspråk för genomförande av diverse evenemang och aktiviter. De "övriga platserna" som är mest attraktiva ur den synpunkten är kommunens parkering Kampenhof, Museeparken och Riversideängen. Avgifter för dess markupplåtelse har inte heller varit reglerade tidigare. Vårt förslag på de nya avgifterna för: Museeparken: kr/tillfålle; Parkering Kampenhof: l O 000 kr/tillfålle; Riversideängen: 5000 kr/tillfålle; Kungstorget kr/tillfålle. "Ett tillfålle" i det sammanhanget kan vara mellan ett och tre dagar. Vårt förslag till avgifter för markupplåtelse i samband med evenemang

176 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (5) DNR TN/2013:58 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET på gågatan och övriga platser är 2000 kr/dag respektive l 000 kr/dag får yta a l 000 kvm. 9. Containrar och sky lift. Det efterfrågas ofta av diverse byggföretag en möjlighet till att ställa ut container eller skylift på allmän plats i samband med någon byggnation. l O. Stånd får försäljning av godis. Avgift får markupplåtelse i samband med försäljning av godis från stånd föreslås vara samma som avgift får försäljning av frukt, bär och grönsaker, d.v.s kr/plats/säsong på gågatan och l 846 kr/plats/säsong på övrig plats. Definition av en plats är 3x3m och av en säsong är 2-4 månader. Il. Tillfälliga anläggningar i form av stånd får försäljning av blommor, frukt, bär, grönsaker och godis på torget. 12. Ambulerru1de anläggningar för korv och hamburgare och dylikt på torget. Gamla poster som har varit inaktuella i många år och som har tagits bort: l. Telefonkiosker med reklam. De flesta telefonkioskerna i Uddevalla är borttagna. De två sista telefonkiosker som finns kvar kommer att nedmonteras av TeliaSonera under kommande sommar. 2. Provisoriska butiks byggnader. 3. Torghandel, både fasta och tillfälliga saluplatser, på övriga platser. Ändringar i vissa avgifter: I den bifogade tabellen är samtliga avgifter angivna i 2013 års prisnivå. Avgifter för år 2013 avseende gågatan och övriga platser är justerade med jämförelse mella11 indextal 191,8 (oktober 1989) och indextal 314,59 (oktober 2012). Beträffande torget är avgifterna justerade med jämförelse mellan indextal 293,85 (oktober 2007) och indextal 314,59 (oktober 2012). Vi föreslår att ändra/höja avgifter för: l. Glasskiosk på torget, från 230 kr/kvm/år till 460 kr/kvm/år. 2. Lotterifdrsäljning, julgranförsäljning och julmarknad på övriga platser, från 335 kr/upplåtelse till 130 kr/plats/dag; på torget från 225 kr/plats/dag till 260 kr/plats/dag. 3. Uteserveringar på torget och gågatan från 230 kr/kvm/år resp. 233 kr/kvm/år till350 kr/kvm/år. Uteserveringar på övriga platser från 144 kr/kvm/år till 216 kr/kvm/år. 4. Skyltvaror utanfår butik, på övriga platser från 287 kr/upplåtelse till 574 kr/plats/år; på gågatan från 438 kr/upplåtelse till 876 kr/plats/år. 5. Byggnadsställningar, upplag, containrar och dylikt. Vi föreslår att debitera per månad istället per år som har det varit tidigare samt att höja minsta avgift från 311 kr/upplåtelse till 400 kr/upplåtelse.

177 T JÄNSTESKRIVELSE 5 (5) DNR TN/2013:58 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET För mer information om avgifterna hänvisar vi till vårt förslag till avgifter for markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun som bifogas denna tjänsteskrivelse. De nya avgifterna är markerade i tabellen med röd teckenstil Patrik Petre Teknisk chef Elena Tibblin Teknisk samordnare Expediera till Kommunfullmäktige

178 UaFS Blad l Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 november 2008, 333, tekniska nämnden , 194 och reviderade av länsstyrelsen enligt beslut (tidigare föreskrifter antagna den 12 december 1995, 262, tekniska nämnden 1997, 7 och den 10 juni 2002, 92 upphävs) och uppdaterade den 12 september 2012, 165 Uddevalla kommun toreskriver följande med stöd av l förordningen (1993: 1632) med bemyndigande for kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993: 1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Utöver vad som föreskrivs i de grundläggande bestämmelserna om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats i kapitel 3 ordningslagen (1993: 1617) och i kommunens lokala ordningsföreskrifter gäller dessa föreskrifter för salutorgen i kommunen. Syftet med föreskrifterna är att upprätthålla den allmänna ordningen. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på den av kommunen upplåtna platsen för torghandel på Kungstorget enligt bilagd karta (bilaga 1) samt på torget i Ljungskile. Torghandel är inte tillåten på andra platser än Kungstorget och Ljungskile torg och inte på andra tider än de i 6 angivna. 3 Kommunens, genom tekniska nämnden, företrädare på Kungstorget är torgvärden. För torgvärden gäller i särskild ordning utfärdad instruktion. Fasta och tillfälliga saluplatser 4 saluplatserna upplåts som fasta och tillfälliga platser, vilka bestäms av tekniska nämnden. Fast saluplats upplåts på bestämd tid, högst ett år. Tillfällig saluplats upplåts endast för en viss dag och anvisas av torgvärden. Saluplats får inte av innehavaren överlåtas till annan.

179 UaFS Hlad2 Fördelning av saluplatser 5 Vid fordelning av saluplatser gäller följande. Tillfälliga saluplatser fordelas av torgvärden mellan forsäljarna i den ordning de anländer, varvid platsernas läge och omfattning anges av torgvärden. Fler än en saluplats får tilldelas samma person endast när det kan ske med hänsyn till tillgången på platser, varvid platserna skall vara belägna intill varandra. Har innehavaren av en fast saluplats inte tagit sin saluplats i anspråk senast vid försäljningstidens början enligt 6 andra stycket eller då meddelat torgvärden att platsen kommer att tas i anspråk senare under dagen, äger torgvärden rätt att upplåta platsen som tillfållig sal up lats. Varor av likattal slag skall i möjligaste mån foras samman i en eller flera gemensamma grupper eller rader. Tider för försäljning 6 Torghandel får ske vardagar och lördagar. Försäljningen får börja tidigast klockan samt sluta senast klockan om inte tekniska nämnden medgivit undantag eller beslutar annat. Försäljare får inte tidigare än två timmar f6re den fastställda försäljningstidens början ta forsäljningsplatsen i anspråk med varor och redskap, och dessa skall senast en timme efter försäljningstidens slut vara bortförda därifrån. Uteservering på Kungstorget får ske fram till klockan veckans alla dagar. På begäran av polismyndigheten eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får tekniska nämnden besluta att försäljning i särskilt fall skall ske vid andra tider än vad som stadgas ovan eller helt ställas in. Upplysningsskyldighet 7 Innehavare av saluplats skall fullfölja sin upplysningsskyldighet enligt markandsföringslagen (2008:486).

180 UaFS Blad 3 Försäljning av livsmedel 9 Vid försäljning av livsmedel på de allmänna försäljningsplatserna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i livsmedelslagen (1971 :511) och livsmedelsförordningen (1971 :807) samt föreskrifter meddelade med stöd av dessa. Placering av varor, redskap och fordon 10 Varor och redskap rar inte placeras på de gångar som är avsedda för trafik utmed eller mellan saluplatserna. För uppställning av fordon eller släpvagn på saluplatsen krävs ett särskilt tillstånd och samråd med torgvärd. Renhållning m.m. 11 Innehavare av saluplats är skyldig att tillse att saluplatsen hålls ren och snygg. Innehavaren är ansvarig för att senast en halv timme efter försäljningstidens slut samla ihop avfall och skräp från rörelsen oavsett vem som orsakatnedskräpningen och föra bort detsamma till behållare för sopor. Avgift 12 För upplåtelse av plats på Kungstorget och Ljungskile torg gäller den avgift som kommunfullmäktige har beslutat om i särskild ordning. Avgiften för upplåten saluplats ska vara erlagd senast på förfallodagen för att äga giltighet. Vid försenad betalning är saluplatsen förverkad. Överträdelse av föreskrift 13 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot dessa föreskrifter kan dömas till penningböter enligt 3 kapitlet 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. Dessa föreskrifter träder i kraft och ersätter (tidigare föreskrifter antagna ).

181 UaFS Blad 4 Förslag till taxa för torgverksamheten Saluplatser på Kungstorget och Ljuugskile torg 9 m2 (3x3) Fast plats sex dagar per vecka i ett år saluplatser vid månadsmarknad 3 meter 3 l 00 kronor/plats och år 3x 3 meter 6x 3 meter 9x 3 meter 12x Årsplats l dag/mån 750 l Tillfällig plats under en dag El-anslutning för torghandelsplatser 50 kronor/tillfälle Torghandel för närproducerade produkter. Grönsaker, ägg, blommor, hemslöjd m.m. Vid upplåtelse till idrottsliga, politiska och religiösa föreningar samt till därmedjämförliga verksamheter kan avgiften avskrivas. x x Tillfällig försälj ni ng Julmarknad, Julgransförsäljning, lotterier Glasskiosk El till glasskiosk Uteserveringar 21 O kronor/dag 215 kronor1m2/år 900 kronor/månad 215 kronor1m2/år Övrig verksamhet Bussuppställning, marknadsföring, utställning ink!. el-anslutning Av kommunala förvaltningar/verksamheter anordnad utställning/even! med el-anslutning l 000 kronor/dag 500 kronor/dag X) Tekniska nämnden med möjlighet till vidaredelegation till teknisk chef skall besluta om

182 UaFS Blad 5 avgift som kan innebära avgiftsft ihet men som inte får överstiga 21 O kronor/dag och plats. Avgifterna skall uppräknas med KPl oktober 2007 som startår.

183 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Galu/parkavdelningen GRUNDER FÖR UTTAGANDE AV AVGIFT FÖR PLATSUPPLÅTELSER PÅ ALLMÄN PLA TS INOM UDD EV ALLA KOMMUN Godkända av kommunfullmäktige den 8 maj 1990, l 02 Upplåtelsens ändamål Avgiftsbelopp 2012 års prisnivå Gågata Övriga Anmärkning l platser l Kiosker för konfektyr, tobak, : :- Per plats och år l pressalster m.m. 2 Kiosker för korv : :- Per plats och år 3 Kiosker för glass : :- Per plats och säsong 4 Kiosker för enbart pressalster : :- Per p lats och år 5 Kiosker och stånd för blommor, frukt och grönsaker l Fasta anläggningar :- Per plats och säsong 2 Tillfalliga anläggningar : :- " 6 Tillfällig försäljning Gul marknad, 334:- Per upplåtelse julgransförsäljning, lotterier o dyl. 7 Gångbaneservering, restaurangverandor, 232:- 143:- Per m2 och år friluftsserveringar 8 Reklamplatser m.m. Perm2 affisch/visningsyta Fasta affischpelare, fasta 650:- 453:- och år affischkartor, skyltskåp, montrar och dylikt Rörliga affischpelare :- Per plats och år ''Trottoarpratare'' 834:- 434:- " Telefonkiosker med reklam 940:- 652:- " skyltvaror utanför butik 436:- 286:- Per upplåtelse Cirkus tivoli och dylikt 3.885:- Per plats och dag Utställningstält och dylikt 621:- "

184 Upplåtelsens ändamål Avgiftsbelopp 2012 års prisnivå Övriga ändamål Gågata Övriga Anmärkning platser 9 Upplag och dylikt 29:- 16:- Per m2 och år dock lägst 310:- per upplåtelse och år Provisoriska butiksbyggnader 183:- 119:- Per m2 och år Bodar, provisoriska byggnader, Per m2 och år dock bostadsmod u ler, lägst 310:- per byggnadsställningar, marketenterier 71 :- 49:- upplåtelse och år o dylikt Annat nyttjande av allmän plats 12:- 8:- Per m2 och år dock lägst 310:- per upplåtelse och år lo Torghandel* l Fasta saluplatser 3.345:- Per plats och år D:o för period om minst ett kvartal 502:- Per plats och månad Tillfällig saluplats * avgifter för torghandel grundas på priser från l justerade med index 16:- Per m2, dock lägst 134 kr per plats Avgift inbegriper ersättningjämväl för normal gaturenhållning, såvida inte under speciella omständigheter annat överenskommits med tillståndshavaren. Ovanstående avgifter är angivna i 1996 års prisnivå. För årligjustering av avgifterna ska konsumentprisindex (basår 1980=1 00) gäller med utgångspunkt från indextal 191,8 (oktober 1989). Avgifterna för 1991 justeras sålunda medjämförelse mellan indextal191,8 och indextal för oktober 1990 o.s.v. Vid påförande av avgift enligt dessa grunder skall hänsyn tas till omständigheter som för särskilt fall motiverar ett annat uttag.

185 UDDEVALlA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Bilaga till tjänsteskrivelsen TN/2013:58 Avgifter för markupplåtelse på allmän plats inom Uddevalla kommun Avgifter justeras årligen enligt ändringar i Konsumentprisindex (KPI) Utförandeindex oktober 2012: 314, 59 Gågata och övrig plats: Kungstorget och Ljungskile torg: Basindex oktober 1989: 191,8 Basindex oktober 2007: 293,85 Upplåtelsens ändamål Gågata Övriga platser Kungstorget och ljungskile torg 1. Försäljningar av varor Kiosker för konfektyr, tobak, pressalster kr/plats/år kr/plats/år m gen uppiåte!se Kiosker för korv, fisk och dyiikt kr/plats/år kr/plats/år i:>gen upp!äte!se Kiosker för glass kr/plats/säsong kr/plats/säsong 230 kr/kvm/år; el till glasskiosk 964 kr/mån Ny avgift 460 kr/kvm/år {endast säsongsplats tillåtes) Kiosker för enbart pressalster kr/plats/år kr/plats/år ir1gen uppliitelse Kiosker och stånd för blommor, frukt, bär, grönsaker och godis a} fasta anläggningar ingen upplåtelse kr/plats (3x3m}/säsong ingen uppl teise b} tillfälliga anläggningar kr/plats( 3x3m}/säsong 1846 kr/plats [3x3m}/säsong kr/plats (3x3m}/säsong Ambulerande anläggningarför kcrv, hamburgare och dyl kr/plats (3x3m}/säsong 1846 kr/plats (3x3m}/säsong :Z 942 kr/plats (3x3m)/säsong Lotteriförsäljning friin stånd ny avgift 260 kr/pi&ts (3x3m)/dag 335 kr "i r minsta avgift 335 kr/upplåtelse 225 kr/dag ny avgift 130 kr/pla<s (3x3m)/dag nv avgift 260 kr/plats (3:dm)/dag 335 kr är minsta avgift Försäljning av övriga varor/tjänst""r från stiind 935 kr/piats {3x3m}/dag 623 kr/plats (3x3m)/dag inger. upplåtelse Julgranförsäljning, julmarknad ingen upplåtelse 335 kr/upplåtelse 225 kr/plats/dag ny avgift 13()_ kr/piats/dag; ny avgift 260 kr/plats/dag 335 kr är minsta avgift 2. Uteserveringar Gångbaneservering, restaurangverandor, friluftsserveringar 233 kr/kvm/år ny avgift 350 kr/kvm/iir 144 kr/kvm/år 230 kr/kvm/år ny 2vgift 216 kr/kvm/3r ny avgift 350kr/Kvm/år Serveringstält :c 246 kr/pl2ts(dag 623 kr/plats/dag kr/plats/dag 3. Reklamplatser och tidningsställ Fasta affischpelare, fasta affischkartor, 652 kr/kvm visningsyta/år 455 kr/kvm visningsyta/år Ingen upplåtelse skyltskåp, montrar och dylikt Rörliga affischpelare ingen upplåtelse kr/plats/år ingen upplåtelse Tidningssta il l 652 kr/plats/år 455 kr/plats/år ingen upplåtelse Trottoarpratare 837 kr/plats/år 436 kr/plats/år ingen upplåtelse Avgitsfri markupplåtelse gäller id ela allmännyttiga föreningar,församlingar, politiska partier, skolklasser och kommunala förvaltningar

186 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET ' "tanfbc b"tik iskyit och 'w Bilaga till tjänsteskrivelsen TN/2013: "'"''"'- 287 h/"''"'- ingen l l ny avgift 876 kr/plats/å ny avgift 574 Vrlr d 'f., 310 l UV'<" ingen l l l.... i,,b_ Il ' (galler endast Kungstorget) ' och dylikt ny ClVgift l l 071 kr/pia1.s/dag ink! l l 535 kr/dag ink! elanslutn. (kommunala (nytt: ingen debitering kommunala i' i tivoli ingen 3899 ingen!övrig evenemang 2 ooo kc/dag föc yto; 1000 ''" 1 OOOkr/dag för yta ii 1000 k\'m s 000 ' Il 3 dagi Parkering Kampenhof kr/tillfäi!e (1-3dag) f\"1useeparken kr/t!ilfälle (1-3 dag) Riversideängen kr/tillfälle (1 3 dag) 6., ~pplag, containrar l bodar, provisoriska bostadsmoduler och dylikt 71 kr/kvm/m3r. (tidigare per år) 49 kr/kvm/mån {tidigare ~er ~r) ingen l minsta avgift är 311 kr minsta avgift är 311 kr ( "Y avgift 400 kr) ~"'' (ny avgift 400 kr) per upplåtelse 29.. c (tidigace pec åc) minsta avgift r 311 kr (ny avgift 400 kr j l {ny avgift 400 kr)~"'' minst;~~::~:~~ ;!~ ingen " sky;;ft ny avgift 268 : ' l cy "gift 13,1 Ingen l minsta avgift i.,, minsta avgift är. k; (ny avgift 400 kr) per.j! (ny avgif-t 400 kr) per 'plats 12 kc/kvm/mån (Migare pe;ä;). >(Migace pec å c) Ingen l minsta avgift l kr minsta avgift är: L kr (nv avgift iloo kr) per (ny avgift 400 kr)~"'' ' l a) fasta saluplatser 6 dagar/vecka i ett år ingen l l kr/plats/år (för period om minst ett kvartal) kr/år {3x3 meter; b) c vid ärsplats, l dag/mån l 1" 6 saluplats under en dag 'fö; l NYTT; INGEN UPPLÅTELSE 1927 k; ingen i i ingen kr (6x3 meter; kr (9x 3 meter] kc(12x 3 mete; J 16 kr/kvm, dock lägst 138 kr(plats; 225 kr (3x3 meter) ingen i NYTT:!NGEN lippi Ål~! <;F 450 kr (6x3 meter) 675 kr( 9x3 meter) 899k;~~~~ Avgitsfri markupplåtelse gä!lerideela allmännyttiga foreningar,forsamlingar, politiska partier, skolklasser och kommunala förvaltningar

187 Anna-Lena Lundin Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Sophie Carling den 3 april :38 Anna-Lena Lundin Markus Hurtig; Kent Vikmo; Uddevalla Centrumutveckling VB: Avgifter markupplåtelser allmän plats Hej Anna-Lena. ~~~ Vänligen registrera in Uddevalla Centrumutvecklings synpunkter/skrivelse till ärende KS/v Med Vänliga Hälsningar Sophie carling Näringslivsutveckla re Uddevalla kommun Kommunledningskontoret Varvsvägen l Uddevalla Tel E-post: sophie.carling@uddevalla.se J:lPaper is the natural, renewable, and recyclable support of ldeas.lf you print, recycle Från: Kent Vikmo [mailto:kent.vikmo@uddevallacentrum.se] Skickat: den 3 april :34 Till: Sophie carling Kopia: Uddevalla Centrumutveckling Ämne: SV: Avgifter markuppl telser allmän plats Hej! Uddevalla Centrumutveckling har synpunkter på några punkter gällande lämpliga platser för försäljning i Uddevalla City. Avgifterna har vi diskuterat fram ihop med Tekniska kontoret och våra synpunkter har mer att göra med ordning och koordination. 1. Tarifflistan består av tre olika platser, Kungsgatan (Gågatan) Övriga platser samt Kungstorget/Ljungskile Torg. l punkt 1 på listan Upplåtelsens ändamål finns det ett antal olika kiosker och dyl och sedan finns det tre kolumner för placering. Vi anser att det inte ska finnas upplåtelse för kiosker med konfektyr, press, glass m.m. på Kungsgatan. Detta drivs i butiksform. 2. l lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Uddevalla Kommun står det i 2 "Torghandel är inte tillåten på andra platser än Kungstorget och Ljungskile torg". Trots det tillåter man sedan tidigare bärförsäljare och nu också godisförsäljare. Den sistnämnda som direkt konkurrerar med befintlig butiksverksamhet tilllåg kostnad och inte heller estetiskt tillför i gatubilden på vår huvudgata i staden. Vår rekommendation är att man följer de regler och finns beslutade och absolut inte utökar. Svårt att ge klara svar till andra som också vill sälja sina torgrelaterade produkter. 3. Då ett uttalat mål för politiken är att man vill utöka och göra ansträngningar för att gynna Kungstorget och Ljungskile torg, bör man inte ge tillstånd för torgrelaterad försäljning på övriga platser. Undantag är evenemang. Med vänliga hälsningar 1

188 Kent Vikmo Uddevalla Centrumutveckling Trädgårdsgatan 8 bv Uddevalla kent.vikmo@uddevallacentrum.se 2

189 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 107 Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla (KS/2012: 585) Sammanfattning Västtrafik har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet för uppdraget är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Översiktsplaneringsutskottet beslutade , 61 att sända linjenätsutredningen med begäran om synpunkter till övriga nämnder samt till Buss i Väst/Uddevalla Omnibus, kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet och ungdomsfullmäktige. Samrådsredogörelsen visar att i princip alla som lämnat synpunkter på utredningen i grunden är positiva till ett förändrat/förnyat linjenät. Nuvarande linjenät uppfattas som gammalt och omodernt vilket behöver fornyas for att locka fler resenärer. Några direkta hinder för ett införande av ett nytt linjenät har inte framkommit. Ytterligare konsekvensbedömningar och överväganden beträffande infrastruktur osv. kan behöva göras iunan ett genomförande kan ske. Med detta avser vi främst linjesträckningen för Bohusgården, Sommarhemmet och Kappelle Ingemar Samuelsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll ll 24. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets samrådsredogörelse Trivector Traffic AB - Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver Socialnänmdens protokoll Kultur och fritidsnämndens protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Tekniska nänmdens protokoll Miljö och stadsbyggnadsnämndens protokoll Remissyttrande KPR Uddevalla Remissyttrande SPF Viken l. Skrivelse till kommunstyrelsen i Uddevalla ang. busstrafiksörslag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

190 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNSlYRELSEN forts. 107 Beslut Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att för sin del godkänna ett införande av nytt linjenät för stadtrafiken i Uddevalla enligt den modell och de principer som föreslagits i den av Trivector Traffic AB genomförda linjenätsöversynen för Uddevalla stadstrafik, att föreslå Västtrafik AB att ett inarbetande av ett nytt linjenät skall ske med trafikstart andra halvåret 2015, samt att uppdra åt översiktsplaneringsutskottet att samordna kommunens planering för ett nytt linjenät. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

191 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN ÖVERSIKTSPLANERINGSUTSKOTTET 24 Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla (KS/2012:585) Sammanfattning Västtrafik har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomföra en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet för uppdraget är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Översiktsplaneringsutskottet beslutade , 61 att sända linjenätsutredningen med begäran om synpunkter till övriga nämnder samt till Buss i Väst/Uddevalla Omnibus, kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet och ungdomsfullmäktige. Samrådsredogörelsen visar att i princip alla som lämnat synpunkter på utredningen i grunden är positiva till ett förändrat/förnyat linjenät. Nuvarande linjenät uppfattas som gammalt och omodernt vilket behöver förnyas för att locka fler resenärer. Några direkta hinder för ett införande av ett nytt linjenät har inte framkommit. Ytterligare konsekvensbedömningar och överväganden beträffande infrastruktur osv. kan behöva göras innan ett genomförande kan ske. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets samrådsredogörelse Trivector Traffic AB - Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver Socialnämndens protokoll Kultur och fritidsnämndens protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Tekniska nämndens protokoll Miljö och stadsbyggnadsnämndens protokoll Remissyttrande KPR Uddevalla Remissyttrande SPF Viken Skrivelse till kommunstyrelsen i Uddevalla ang. busstrafikförslag Beslut Översiktsplaneringsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige godkänna ett införande av nytt linjenät för stadtrafiken i Uddevalla enligt den modell och de principer som föreslagits i den av Trivector Traffic AB genomförda linjenätsöversynen för Uddevalla stadstrafik, Justerandes signatur tjts Utdragsbestyrkande

192 PROTOKOLL UDDEVALLA KOMMUN ÖVERSIKTSPLANERINGSUTSKOTTET forts. 24 att föreslå Västtrafik AB att ett inarbetande av ett nytt linjenät skall ske med trafikstart andra halvåret 2015, samt att uppdra åt översiktsplaneringsutskottet att samordna kommunens planering för ett nytt linjenät. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

193 T JÄNSTESKRIVELSE l (4) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET HANDLÄGGARE Utvecklare Sven Andersson TELEFON sven.andersson@uddevalla.se Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Sammanfattning Västtrafik har gett Trivector Traffic AB i uppdrag att genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet for uppdraget är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Översiktsplaneringsutskottet beslutade , 61 att sända linjenätsutredningen med begäran om synpunkter till övriga nämnder samt till Buss i Väst/Uddevalla Omnibus, kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet och ungdomsfullmäktige. Samrådsredogörelsen visar att i princip alla som lämnat synpunkter på utredningen i f,>rtmden är positiva till ett forändrat/fomyat linjenät. Nuvarande linjenät uppfattas som gammalt och omodernt vilket behöver fornyas for att locka fler resenärer. Några direkta hinder for ett inf<irande av ett nytt linjenät har inte framkommit. Ytterligare konsekvensbedömningar och överväganden beträffande infrastruktur osv. kan behöva göras innan ett genomforande kan ske.. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Kommunledningskontorets samrådsredogörelse från Trivector Traffic AB - Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar f<ireslå kommunstyrelsen att for sin del godkänna ett inforande av nytt linjenät for stadtrafiken i Uddevalla enligt den modell och de principer som foreslagits i den av Trivector Traffic AB genomforda linjenätsöversynen för Uddevalla stadstrafik och att f<ireslå Västtrafik AB att ett inarbetande av ett nytt linjenät skall ske med trafikstart andra halvåret 2015 samt

194 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (4) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET att uppdra åt Översiktsplaneringsutskottet att samordna kommunens planering for ett nytt linjenät. Ärendebeskrivning Västtrafik har gett Trivector Traffic i uppdrag att genomfåra en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet får uppdraget är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Enligt Fyrbodals målbild for kollektivtrafiken 2025 skall resandet med stadstrafiken öka med 40 %. I Uddevalla har resandenivån legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren. Översiktsplaneringsutskottet beslutade , 61 att sända linjenätsutredningen med begäran om synpunkter till övriga nämnder samt till Buss i Väst/Uddevalla Omnibus, kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet och ungdomsfullmäktige. Synpunkter har kommit från samtliga utom från Ungdomsfullmäktige vars sammanträde ställdes in p.g.a. av lågt deltagande. Synpunkter har även kommit från SPF Viken och två privatpersoner. Samrådsredogörelse Samrådsredogörelsen visar att i princip alla som lämnat synpunkter på utredningen i grunden är positiva till ett forändrat/förnyat linjenät. Nuvarande linjenät uppfattas som gammalt och omodernt och behöver fårnyas får att locka fler resenärer. Bland fårdelarna lyfts trafikering av Uddevalla Östra, Rimnersvall en, Emaus som mycket positivt. Ett fårenklat och tydligt linjenät underlättar också får kommunens drift och underhåll av de gator som berörs av busstrafiken. Tydliga kollektivtrafikstråk är också en bra utgångspunkt får planering av framtida boenden som i högre grad bör ansluta till kollektivtrafikens linjenät. stadsbussarna är viktiga får många olika invånargrupper. Barn- och ungdom är en stor brukargrupp som är beroende av ett flexibelt och väl fungerande linjenät inte minst från bakgrund av fria skolval och omfattande fritidsaktiviteter. För den yrkesverksamma delen av befolkningen är önskemålen ofta snabb framkomlighet och robusthet viktiga faktorer. För äldre och funktionshindrade är tillgänglighet i betydelse nära till hållplats av stor vikt. Från pensionärs- och handikapporganisationerna finns en oro över att deras medlemsgrupper kan få det sämre genom föreslagna fårändringar i linjenätet. Ytterligare konsekvensbedömningar och överväganden beträffande infrastruktur osv. kan behöva göras innan ett genomfårande kan ske. Några direkta hinder får ett införande av ett nytt linjenät har inte framkommit.

195 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (4) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Nytt linjenät Föreslaget linjenät kan ses som ett forsta steg mot en modernare typ av kollektivtrafik som i högre grad fokuserar på effektiva transporter. Linjenätet struktureras, blir lättare att ta till sig och får hö!,'!'e framkomlighet. Kollektivtrafiken stärker på detta sätt sin konkurrensformåga mot andra transportslag och då framför allt bilen. En utveckling i denna riktning är nödvändig for att fastställda resandemål skall kunna uppnås. En forändring av linjenätet och nya framkomlighetsåtgärder forutsätter kommunal medverkan. Västtrafik svarar genom trafikoperatörer for trafiken medan kommunen som väghållare ansvarar för åtgärder i gatunätet. Tekniska kontoret måste därfor for att ett genomforande skall vara möjligt få ett tydligt uppdrag att genomföra nödvändiga åtgärder. Frågan om kollektivtrafiken skall betraktas som ett särintresse som forutsätter separat finansiering eller om den utgör ett allmänt transportslag såväl som andra måste därfor klaras ut så att tekniska nämnden får rätt forutsättningar för sitt uppdrag. Linjenätsvinnare och linjenätsförlorare Linjenätsöversynen visar att det bland tätortens invånare finns både vinnare och f<irlorare mätt i s.k. viktad restid (gångtid, väntetid, restid, tid for byte). Beräkningar visar att 62 % av invånarna får kortare restid, 15 % of<irändrad och 8 % en forsämrad restid med kollektivtrafiken. Om betydligt fler invånare blir vinnare än forlorare är det relevant att göra en avvägning mellan dessa för att resandemålen skall kunna uppnås. Bland pensionärs- och handikapporganisationerna finns en oro över att deras medlemsgrupper kan få det sämre genom foreslagna forändringar i linjenätet. För äldre och funktionshindrade är tillgängligheten i betydelsen nära till hållplats av stor vikt. l flera fall kan det enligt utredningens förslag bli längre till kollektivtrafikens hållplatser. Ä ven om hållplatsavstånd inte är den enda viktiga faktorn for tillgänglighet och restid är det viktigt att fundera vidare över hur kollektivtrafiken också skall kunna fungera for dem som har lite större servicebehov. Flexlinjen i Uddevalla är en stor tillgång for Uddevallas invånare som inte alla känner till. Linjen trafikerar ca 23 O mötesplatser över hela tätorten och kommer därfor betydligt nännare start- och målpunkt än ordinarie linjetrafik. Flexlinjen bör därfor i många fall kunna vara ett bra alternativ till den ordinarie linjetrafiken. Flexlinjens öppettider, kapacitet och taxor kan dock vara f<iremål for en särskild utredning/diskussion.

196 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (4) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Västtrafik Västtrafik är beställare av linjenätsutredningen från Trivector. Västtrafiks tidigare avsikt har varit att använda fårslaget till nytt linjenät som grund for den upphandling av stadstrafiken i Uddevalla som nu pågår. Trafikstart sker halvårsskiftet Västtrafik har dock valt att lägga linjenätsutredningen som en option i upphandlingen med möjlighet till inforande med ett års varsel. Detta torde innebära att Västtrafik, kommunen och aktuell trafik operatör måste komma överens om en lämplig tidpunkt får en forändring av linjenätet. Ur kommunens synvinkel är det viktigt att en sådan tidpunkt klargörs så tidi!,>t som möjli!,>t for att planering av nödvändiga infrastrukturåtgärder skall kunna påbörjas. Det är också angeläget att planeringsprocessen får linjenätet med dess konsekvenser kan rulla vidare så att ytterligare aspekter och frågeställningar kan belysas for t.ex. skolans vidkommande. Linjenätsutredningen kan också ses som ett viktigt instrument for kommande planering av bostads- och verksamhetsområden i Uddevalla tätort. ~=- L---- ;a"'---. Peter Larsson Förvaltningschef Expediera till

197 RAPPORT l (l O) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Samrådsredogörelse Linjenätsöversyn för Uddevalla stadstrafik Västtrafik har låtit Trivector AB genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som leder till ökat resande med stadstrafiken. Översiktsplaneringsutskottet beslutade , 61 att sända linjenätsutredningen med begäran om synpunkter till övriga nämnder samt till Buss i Väst/Uddevalla Omnibus, kommunala handikapprådet, kommunala pensionärsrådet och ungdomsfullmäktige. Samrådsredogörelsen visar att i princip alla som lämnat synpunkter på utredningen i grunden är positiva till ett forändrat/fcirnyat linjenät. Nuvarande linjenät uppfattas som gammalt och omodernt och behöver fornyas for att locka fler resenärer. Bland fordelarna lyfts trafikering av Uddevalla Östra, Rimnersvallen, Emaus som mycket positivt. Ett forenklat och tydligt linjenät underlättar också for kommunens drift och underhåll av de gator som berörs av busstrafiken. Tydliga kollektivtrafikstråk är också en bra utgångspunkt for planering av framtida boenden som i hö!,'!'e grad bör ansluta till kollektivtrafikens linjenät. stadsbussarna är viktiga fcir många olika invånargrupper. Barn- och ungdom är en stor brukargrupp som är beroende av ett flexibelt och väl fungerande linjenät inte minst mot bakgrund av fria skolval och omfattande fritidsaktiviteter. För den yrkesverksamma delen av befolkningen är ofta snabb framkomlighet och robusthet de viktigaste faktorerna. För äldre och funktionshindrade är tillgängligheten i betydelse nära till hållplats av stor vikt. Från pensionärs- och handikapporganisationerna finns en oro över att deras medlemsgrupper kan få det sämre genom foreslagna forändringar i linjenätet. Ytterligare konsekvensbedömningar och överväganden beträffande infrastruktur osv. kan behöva göras innan ett genomforande kan ske. Några omedelbara hinder for ett inforande av ett nytt linjenät har dock inte framkommit. Synpunkter på linjenätsutredningen har inkommit från samtliga utom från Ungdomsfullmäktige vars sammanträde ställdes in p.g.a. av lågt deltagande. Synpunkter har även kommit från SPF Viken och två privatpersoner.

198 RAPPORT 2 (!O) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Sammanställning av synpunkter på linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik Barn och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att de elever som är berättigade till skolskjuts erbjuds detta. Elevernas resor sker med upphandlad busstrafik eller taxi alternativt med bussar i ordinarie linjetrafik. För elever i skolår 7-9 finns inte längre en i förväg bestämd skola där eleven har en placering utan samtliga elever måste göra ett val. skolskjutsbedömning görs utifrån skolvalet Elever med delat boende har i många fall rätt till skolskjuts från två olika adresser. Uddevalla har också en omfattande gymnasieskola där cirka hälften av eleverna kommer från andra kommuner. Anpassade resmöjligheter är avgörande för att välja Uddevalla som utbildningsort Det är därför viktigt att bussarnas linjenät planeras utifrån de faktiska förhållandena. Eleverna måste ha en möjlighet att få ett tryggt och säkert sätt och med rimlig restid kunna ta sig till sina skolor på tider som är anpassade till skoldagens start och slut. Barn och utbildning är positiv till förändringar som gynnar resandet och som bidrar till att elevernas resor kan förbättras. Varje föreslagen förändring bör dock föregås av en grundlig konsekvensbeskrivning som visar hur resenärerna påverkas och där lika stor hänsyn tas till elever, arbetspendlare och andra typer av resenärer. Kommunledningskontorets kommentar: Linjenätsutredningen syftar till att öka resmöjligheterna vilket bör gynna elevernas möjlighet att utnyttja linjetrafiken oavsett skolval En översiktlig konsekvensanalys av resmöjligheter mellan olika stadsdelar bör vara möjlig att genomföra i samband med fortsatt planering för införande av nytt linjenät. Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt att beakta tillgängligheten till kommunens natur, rekreation och friluftliv. I Naturvårdverkets bedömningsgrunder av en god friluftskommun ingår frågeställningen om kommunen arbetar med medborgarnas möjligheter att nyttja kollektivtrafik till naturområden. Det är en nationell ambition att denna möjlighet utvecklas. Det är positivt att med tät busstrafik till Emaus Lantgård som är mycket omtyckt och besöks av många. Det är också mycket bra med hög turtäthet till hållplats i närheten av Skeppsviken och Strandpromenaden. I området

199 RAPPORT 3 (lo) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET finns bad- och fritidsområden och planer får en ny bangolfanläggning. En ny busslinje förbi Rimnersamrådet är mycket positivt och ger många barn och unga ökad tillgänglighet till de aktiviteter som bedrivs inom området. Busslinjen ger också möjlighet att utveckla området ytterligare genom nya spår och leder mellan Helencdal/Bjursjön och Rimnersamrådet Busslinjen till Passeröd bör förlängas till en punkt närmare naturområdet Bulid för att öka tillgängligheten till detta naturområde. Förvaltningen befarar att resmöjligheterna för boende i Herrestadområdet försämras då bussen inte längre går in i området. Ungdomar i området reser bl. a. till fritidsgårdar i centrum. Avsaknaden av linjetrafik på Kapellevägen innebär sämre tillgänglighet till handikapporganisationernas föreningslokal i området. I övrigt poängterar nämnden vikten av trygga och säkra miljöer/gångvägar mellan hållplatser och anläggningar/verksamheter för barn och ungdomar. Kommunledningskontorets kommentar: Linjenätsförslaget ökar resmöjligheterna till natur- och fritidsområden samt idrottsanläggningar precis som Kultur och fritidsnämnden önskar. Skeppsviken, Emaus, Rimnersamrådet och Fridhem trafikeras med tät dubbelriktad busstrafik. För kollektivtrafikresenärer i Kapelleområdet finns möjlighet att använda Flexlinjen som dessutom har högre servicegrad än linjetrafiken. Flexbussen kan ex v. angöra föreningslokalemas entre vid Kappelle sjukhem. (Jfr övriga kommentarer). Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden konstaterar att det enligt utredningen är fler bebyggelseområden som får förbättringar än försämringar. Industriområden är svåra/dyra att kollektivtrafikförsörja och har låg resandefrekvens. Som alternativ kan övervägas industrilinjer eller annan anropsstyrd trafik. Önskemålet om minskad fordonstrafik på Norra Hamngatan kan istället ge fördelen av ökad kollektivtrafik i centrums södra del genom en ny hållplats på Asplundsgatan. En annan fördel är att Uddevalla Östra och Östrabogymnasiet rar möjlighet till busslinje på nära håll. Förutsättningarna för ett nytt resecentrum förändras inte då Västerlånggatan behåller sin roll som busstrafikens pulsåder. En eventuell flyttning av Kampenhafsterminalen inom området omöjliggörs inte heller genom utredningens förslag.

200 RAPPORT 4 (JO) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommentarer över påverkan på ny och planerad bostadsbebyggelse: - Folkets Park oeh Söderskolan får forbättrad kollektivtrafik genom dubbelriktad busstrafik - Skeppsviken får av samma skäl bättre kollektivtrafik - Östra Äsperöd kan enkelt trafikeras genom att norra delen av slingan tas bort och aktuelllinje forlängs österut till nya bostadsområdet - Sunningebergen kan erbjudas busstrafik istället for Sunningen. Förbindelser mot Torp köpcentrum forutsätter dock byte vid väg 44 - Området Mosshed kan bussforsörjas genom forändring av befintlig linje genom Herrestadsområdet altemativ genom busstrafikering via Torps nya bussterminal - Befintliga och nya bostadsområden söder om Byfjorden (Sundskogen, Ammenäs m.fl.) berörs inte av stadstrafik men kan bidra till ökat underlag for tätare landsbygdstrafik Föreslagna åtgärder i infrastruktur for nya linjenätet berör i princip endast kommunägd mark. I några fall kan krävas ändring av detaljplan samt vid Emmaus dispens från naturreservat från Länsstyrelsen. Nämnden har inget att erinra mot linjenätsforslaget men framhåller vikten av att slingan runt Kapelle behålls och att trafiksäkerheten vid Emaus beaktas. Kommunledningskontorets kommentar: Det är positivt att i samband med nybyggnation av bostäder redan från början kunna erbjuda goda kollektivtrafikforbindelser. Områdena i de södra stadsdelama kan genom etablering av en dubbelriktad busslinje erbjudas attraktiv kollektivtrafik redan från start. Antalet boende i Kapelleområdet är mycket lågt i jämforelse med antalet boende efter Göteborgsvägen - Sommarhemsvägen - Fritjof N ansens väg. Resandet på hållplatsema i Kappelle är också mycket lågt i forhållande till hållplatsema efter de mer tätbefolkade gatoma. Det är därfor naturligt att prioritera detta ben och där erbjuda dubbelriktad busstrafik, i synnerhet då det på denna sida planeras nya bostadsområden som ytterligare ökar befolkningen i denna del. För de boende i Kapelle finns fortfarande resmöjligheter med Flexlinjen. (Jfr övriga kommentarer) Socialnämnden Socialnämnden anser att foreslaget linjenät väl överensstämmer med kommunens vision och strategiska plan med avseende på närhet till kommunikationer och att kommunen ska verka for ett ökat kollektivt

201 RAPPORT 5 (lo) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET resande/ökad marknadsandel. Linjenätsförslaget överensstämmer även med Fyrbodals målbild för kollektivtrafiken. Det är dock en brist att linjenätsöversynen inte omfattar resor med fardtjänst och Flextrafik varför det behövs en kompletterande rapport före beslut om införande. Rapporten bör tillföras en befolkningsprognos i de områden som föreslås bli utan regelbundna busslinjer samt statistik och prognoser för resor med fardtjänst och flexlinje i samma områden. Kommunledningskontorets kommentar: Färdtjänstresor grundas på särskild lagstiftning varför sambandet med den allmänna linjelagda kollektivtrafiken är komplext. Linjenätet bör därför planeras utifrån kända fakta om befolkning och dess rörlighet för bl.a. arbete och studier. Flexlinjetrafiken bör dock utvecklas i samklang med utvecklingen av stadsbusslinjenätet Dessa system utgör ett bra komplement till varandra. Linjenätsutredningen har som underlagsmaterial bl.a. utgått från kommunens befolkningsprognos med delområdesutveckling. Tekniska nämnden Tekniska nämnden anser att det finns stora fördelar med en förenkling och renodling av kollektivtrafiksystemet Kollektivtrafiken kommer enligt förslaget att i ännu högre grad trafikera det större vägnätet och ett antal hållplatser tas bort för att de ligger nära andra större hållplatser eller för att gatan inte längre trafikeras av kollektivtrafik. Detta medför att det blir farre gator som behöver prioriteras av vinterväghållningen och att det blir farre hållplatser där handskottning behöver göras. Det blir även farre hållplatser som behöver tillgänglighetsanpassas enligt nu gällande prioriteringar. Det är en fördel att stadstrafiken trafikera Östra stationen liksom Rimnersvallen vilket är en stor målpunkt för ungdomar. Kollektivtrafiken behöver bli bättre och också öka sin attraktivitet på bekostnad av biltrafiken för att resandeandelen skall öka. Exempel på åtgärder som kan vidtas är signalprioriteringar och kollektivtrafikkörfalt En ombyggnation av Västerlånggatan som prioriterar busstrafiken kan också vara en sådan åtgärd. Vidare måste bebyggelseutvecklingen stödja trafikplaneringen och då särskilt kollektivtrafiken. Ny bebyggelse behöver koncentreras till samlade stråk och bidra till en mer attraktiv kollektivtrafik med högre turtäthet. Bohusbanans plankorsningar är ett problem och fler linjer kommer enligt utredningen att påverkas av bomfallningar. Den bästa lösningen är planskildhet med järnvägen vilket skulle minska sårbarheten för trafiksystemet.

202 RAPPORT 6 (J O) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET l dagsläget finns inga sådana planer varför busstrafiken måste försöka justera busstidtabellerna så att förseningar kan undvikas. Utredningen har listat ett antal åtgärder som är nödvändiga att genomföra för att linjenätsutredningens förslag skall kunna genomförtas. Tekniska kontoret uppskattar kostnaderna för dessa åtgärder till omkring 5,5 Mkr. Alternativa linjedragningar finns i utredningen och bör därför vägas mot t. ex. bussfordonsbehov och nödvändiga investeringar i gatunätet. Tekniska nämnden förutsätter full kostnadstäckning för investering, kapitalkostnader och drift- och underhåll, för att kunna genomföra de nödvändiga åtgärderna som förslaget innebär. Kommunledningskontorets kommentar: Linjenätsutredningens förslag om ett tydligare linjenät med radiella linjer och dubbelriktad trafik gynnar såväl resandeutvecklingen som kommunens åligganden vad gäller skötsel och underhåll av busstrafikerade gator. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet är bussprioriterande åtgärder som signalprioritering, bussgator o.likn. mycket angelägna. Huruvida kollektivtrafiken som transportslag är ett särintresse som skall bekostas med särskilda medel eller om detta trafikslag skall vara lika självklart som andra trafikslag och därmed ingå i tekniska nämndens ansvar och budget är en principiell fråga som bör diskuteras i särskild ordning. Kommunala Pensionärsrådet/Pensionärsorganisationerna Organisationerna anser det svårt att göra en helhetsbedömning av kollektivtrafiken då framtida förändringar av kollektivtrafiken utanför tätorten inte är kända. En del av denna trafik förekommer inom Uddevalla tätort. Kollektivtrafikens tillgänglighet genom kort hållplatsavstånd framhålls som viktigt. 400 meters gångavstånd anses vara för långt och ett tillgänglighetshinder för äldre och handikappade. Att 8 % av befolkningen enligt linjenätsutredningen får försämringar i kollektivtrafiktillgänglighet är inte acceptabelt. Kollektivtrafiken skall fungera till samhällets institutioner och boenden för äldre och handikappade. Tillgången till busstrafik till handikapprörelsens lokaler på Kapelle anses därför som viktig liksom tillgången till busstrafik vid vård- och omsorgshemmet Ryttaren och nya Rud och Kagg. Förslaget om ändrad trafikföring på Dalaberg ställer Dalabergs vårdhem utan trafik. Invändningar finns även mot att linjetrafiken inom Herrestad - förbi Herrestads kyrka - föreslås tas bort. Detta innebär längre avstånd till hållplats.

203 RAPPORT 7 (l O) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Nuvarande linje 18 till Sigelhults kyrkogård bör också finnas kvar då detta är viktigt för många äldre. Om Flexlinjen skall ersätta linjesträckningar som tas bort bör denna trafik gå lika ofta som de ordinarie bussarna tidigare har gjort och taxesättningen vara identisk med övriga stadsbussar. Häri ingår fria resor för människor som fyllt 75 år. Bostadsbyggandet inom kommunen bör i framtiden ske med åtanke på en effektiv kollektivtrafik för att motverka ökade kollektivtrafikkostnader och göra kollektivtrafiken mer tillgänglig och attraktiv i förhålande till privatbilismen. Organisationerna motsätter sig inte förändrade linjesträckningar men reagerar mot försämringar som framför allt drabbar äldre och handikappade. Kommunledningskontorets kommentar: Inom tätorten Uddevalla finns lokala transportbehov som motiverar en väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik. Express- och landsbygdstrafiken ansluter till tätorterna och ger möjlighet till övergångar mot bl.a. stadstrafiken. Busstrafiken utanför tätorten kan över tid komma att förändras och utvecklas utifrån olika behov precis som stadstrafiken måste kunna utvecklas och förändras utifrån sina egna behov. F.n. finns inga större kända planer på förändringar av busstrafiken utanför tätorten varför en linjenätsförändring inom Uddevalla stadstrafik bör kunna genomföras om den anses motiverad. Utredningen försöker renodla busstrafiken inom Uddevalla tätort genom att förenkla och göra trafiken mer lättöverskådlig. Linjerna blir fårre men trafikeras oftare varför resmöjligheterna trots allt blir fler. Detta anses positivt för en positiv resandeutveckling och är därför viktigare än absolut närhet till hållplats. Vet resenären att det snart kommer en buss ökar benägenheten att åka buss även om avståndet till hållplatsen är något längre. I utredningen finns en beräkning som visar att 8 % av Uddevallas befolkning får en försämrad till gänglighet till kollektivtrafiken i s.k. viktad restid (gångtid, väntetid, restid, tid för byte). Av utredningen framgår också att 62 % får kortare restid och 15 % oförändrad. Om betydligt fler invånare blir vinnare än förlorare är det relevant att göra en avvägning för att nå resandemålen. Flexlinjen är en stor tillgång för Uddevallas invånare. Inte många kommuner erbjuder denna busstrafik. Linjen trafikerar ca 230 mötesplatser och kommer därför betydlib>i närmare start- och målpunkt än ordinarie linjetrafik. Flexlinjen bör i många fall kunna vara ett bra alternativ till den ordinarie linjetrafiken. Flexlinjens öppettider, kapacitet och taxor kan vara föremål för en särskild diskussion.

204 RAPPORT 8 (lo) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Linje 18 mellan Kampenhof och Sigelhults kyrkogård ingår inte i stadstrafikens basutbud då den endast trafikeraret vissa dagar under sommarhalvåret. Västtrafik har beslutat lägga ner linjen av effektiviseringsskäl Kyrkogården trafikeras dock av Flexlinjen. SPF Viken På söder i Uddevalla finns service- ),>ruppboende/trygghetsboende och äldreboende som f.n. kan dra nytta av den busslinje som passerar i en riktning genom området. Linjen ger även resmöjlighet till de funktionshindrades föreningslokaler på Kapelle liksom för boende i detta område. Linjenätsutredningens förslag om slopad slingkörning innebär att många äldre får det sämre vilket föreningen anser vara diskriminerande. SPF Viken anser också att nedläggningen av linje 18 till Sigelhults kyrkogård skall ersättas/kompenseras på något annat sätt. Om busstrafiken flyttas från Norra Hamngatan till Asplundsgatan är det viktigt att en hållplats anläggs vid Stora Hellevigsgatan. Kommunledningskontorets kommentar: Generellt måste den försämring av kollektivtrafiken som uppstår för vissa befolkningsgrupper i bl.a. de södra stadsdelarna ställas mot de vinster som uppstår för andra invånargrupper i de södra delarna. Utredningens förslag skapar fler vinnare än förlorare och ger potential för ökat resande, bl.a. genom den nybyggnation som planeras i stadens södra delar. Som angetts i tidigare kommentarer finns fortfarande Flexlinjen som en allmän kollektiv resmöjlighet kvar. För många boende på söder blir inte tillgängligheten försämrad genom linjenätsutredningens förslag. En ny hållplats på Asplundsgatan ger flera kvarter- inklusive nya Rud och Kagg - betydligt bättre närhet. För boende längs Packhusgatan m.fl. gator blir avståndet till dubbelriktad busstrafik efter Göteborgsvägen en förbättring i förhållande till den enkelriktade trafiken på Södra Drottninggatan. Beträffande linje 18 - se tidigare kommentar. Synpunkter från enskilda personer Ett par synpunkter från enskilda har inkommit vilka tar fasta på problematiken kring busstrafiken på söder/kapelle. Synpunkterna är likartade med dem som inkommit från bl.a. pensionärsorganisationerna och syftar till att busstrafiken i just söder skall vara oförändrad. Mot förslag till ändringar i andra stadsdelar finns inga invändningar.

205 RAPPORT 9 (lo) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontorets kommentar: Beträffande resande och resandeunderlag samt möjlighet att resa med Flexlinjen- se övriga kommentarer. l argumentationen framkommer att en fårkortad restid om ca 3 min får huvuddelen av de resande på den södergående linjen är att betrakta som försumbar. Det fårtjänar dock att nämnas att det knappast är bussens körtid som är det intressanta i sammanhanget utan den sammanlagda restiden får resenärerna. En restidsfårkortning om 3 minuter får 200 resenärer per dag ger l O timmars kortare restid vilket kan värderas i samhällsekonomiska termer. Uddevalla Omnibus Synpunkter från Uddevalla Omnibus har inhämtats genom dialog och samtal med bussbolaget Linjenätsutredningen ingår som en del av det anbudsunderlag Västtrafik sänt ut inför upphandling av stadstrafiken med trafikstart Omnibus är generellt positiv till en linjeöversyn av stadstrafiken i Uddevalla. Det nuvarande linjenätet är gammalt och har byggts ut och byggts om efterhand vilket gjort linjenätet svåröverskådligt. Linjenätsutredningen har enli!,>t Omnibus många bra fårslag men det finns också utrymme får ytterligare bearbetning av linjeupplägget från kunniga trafikplanerare. Troligen kan ytterligare fårbättringar åstadkommas som också kan innebära lägre kostnader får trafiken. Sådan trafikplanering måste genomfåras tillsammans med Västtrafik och kombineras med framkomlighetsåtgärder som kommunen måste genomfåra. Synpunkter av trafikteknisk karaktär: Förarbyten måste kunna ske vid Kampenhof - Reglertid i linjens ändpunkter kan bli kostsamma Rendez-vous-principen kräver tillräcklig bytestid vid Kampenhof signalprioritering i centrum är mycket angelägen- oavsett linjenät! Kopplingen till tågen/uddevalla station är viktig Utredningens resandeuppgifter kan vara osäkra Trafikeringsmöjlighet av Sommarhemsvägen/FritjofNansens väg vintertid måste säkerställas Förtätning av trafik över Skogslyckan mycket bra Fler byten vid Kampenhof/Västerlänggatan innebär mer spring över Västerlånggatan Sunningeborna m. fl. måste göra ett bussbyte får att nå Torp köpcentrum Tidtabellerna får linjenätet måste anpassas får bästa omloppstid med bussarna Linjernas turtäthet kan behöva ses över med avseende på bomfållningar/bytestider, ståtid i ändar osv.

206 RAPPORT (JO) DNR KS/2012:585 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET - Kommunen kan göra flera åtgärder som ökar bussarnas framkomlighet Kommunledningskontorets kommentar: Linjenätsutredningen lämnar förslag till ett nytt linjenät som är mer modernt och lättöverskådligt. Principen är radiella linjer med möjlighet till omstigning vid en central knutpunkt i stadens centrum. Rak linjeföring, bussprioritering mm. ökar bussarnas framkomlighet och ger minskad restid. Med utredningens principer som utgångspunkt kan säkerligen flera lokala anpassningar och fårbättringar genomfåras. Här får Västtrafik, trafikoperatören och kommen samverka får att finna de bästa lösningarna. Kmnmunledningskontoret

207 Utdrag PROTOKOLL l (l) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 25 Remiss från översiktsplaneringsutskottet av förslag till nytt linjenät för stadstrafiken i Uddevalla tätort (SN/2012:444) Sammanfattning Västtrafik har låtit genomföra en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet ska utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Översiktsplaneringsutskottet har remitterat linjenätsutredningen till bl.a. socialnämnden för synpunkter. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse l -25. Översiktsplaneringsutskottets remisshandlingar. Arbetsutskottets protokoll , 7. Beslut Socialnämnden beslutar att tillstyrka remitterat förslag gällande linjenätsöversyn av stadstrafiken i Uddevalla, dock bör synpunkterna i socialtjänstens tjänsteskrivelse tas i beaktande innan beslut fattas. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Elving Andersson Sigvard Andersson Justeringen tillkännagiven pä anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Kommunledningskontoret Socialchef Bo Lundgren Utredare Cami!la Karlsson Administrativ chef Lars Alfredsson AvdelningschefMarianne Johansson Färdtjänsthand ~tiggare Lena van der Oronden Färdtjänstplanerare Helen Olsson Utdragsbestyrkande

208 T JÄNSTESKRIVELSE l (2) DNR SN/2012:444 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN HANDLÄGGARE Utredare Camilla Karlsson TELEFON camilla.a.karlsson@uddevalla.se Förslag till nytt linjenät för stadstrafiken i Uddevalla tätort Sammanfattning Översiktsplaneringsutskottet har till bl.a. socialnämnden remitterat "Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla". Västtrafik har låtit genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Föreslaget linjenät har fårre linjer men med högre turtäthet. Målet är att li~enätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential for resandeökning finns. Ett forverkligande av nätet forutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser, nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen och framkomlighetsåtgärder genomforas som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Beslutsunderlag Socialtjänstens yttrande Trivector Traffic AB: Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver 0.95 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att tillstyrka remissen gällande "Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla" dock bör synpunkterna i socialtjänstens tjänsteskrivelse tas under beaktande innan beslut fattas.

209 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (2) DNR SN/2012:444 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALT JÄNSTEN Ärendebeskrivning Översiktsplaneringsutskottet har till bl.a. socialnämnden remitterat "Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla". Västtrafik har låtit genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Föreslaget linjenät har färre linjer men med högre turtäthet. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential for resandeökning finns. Ett forverkligande av nätet forutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser, nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen och framkomlighetsåtgärder genomforas som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Socialnämnden anser att forslag på linjenätsöversynen stämmer väl överens med vad som sägs i Vision 2040 aug. närhet till kommunikationer, i Kommunens strategiska plan aug. att kommunen ska verka for ett ökat kollektivt resande och ökad marknadsandel for det kollektiva resandet samt i Målbilden for kollektivtrafiken år 2025 i Fyrbodal med kollektivtrafikprogram aug. utveckling av väl fungerande resmöjligheter. Socialnämnden anser att det är en brist i Linjenätsöversynen, att det skett avgränsningar vad gäller resor med färdtjänst och fl extrafik och anser därfor att det behövs en kompletterande rapport fore beslutsfattande. Rapporten bör innehålla en befolkningsprognos i de områden som fareslås bli utan regelbundna busstrafiklinjer samt statistik och prognoser for resor med färdtjänst och flexlinje i samma områden. Lars Alfredsson Tf Socialchef Camilla Karlsson Utredare Expediera till Bo Lundgren Lars Alfredsson Marianne Johansson Lena van der Granden Helene Olsson

210 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITIDSNÄMND 10 Linjenätsöversyn stadstrafiken Uddevalla, remiss (KFN/2012:283) Sammanfattning Västtrafik har låtit genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential f<ir resandeökning fim1s. Föreslaget linjenät har färre linjer men med högre turtäthet, vilket innebär att det blir lättare att forstå och att resmöjligheterna blir fler. Nätet anses därmed bli mer attraktivt och lockar fler att resa. Ett forverkligande av nätet forutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser samt nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig for störningar bör även framkomlighetsåtgärder genomforas som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Översiktsplaneringsutskottet beslutade att inhämta synpunkter på linjenätsforslaget Beslutsunderlag Trivector Traffic AB: Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Protokollsutdrag ÖPU Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande J an Gunnarsson (S) yrkar bifall till forslaget i handlingarna. Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta forvaltningens tjänsteskrivelse som sin egen och lämna dess synpunkter som remissvar på linjenätsöversyn för stadstrafiken i Uddevalla. Utdragsbestyrkande

211 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITIDSNÄMND Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Monica Bang Lindberg, Anna-Malin Björk Joelsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

212 T JÄNSTESKRIVELSE l (4) DNR KFN/2012:283 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE sektionschef Anna Reinhardt TELEFON anna.reinhardt@uddevalla.se Linjenätsöversyn stadstrafiken Uddevalla, remiss Sammanfattning Västtrafik har låtit genomföra en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential för resandeökning finns. Föreslaget linjenät har fårre linjer men med högre turtäthet, vilket innebär att det blir lättare att förstå och att resmöjligheterna blir fler. Nätet anses därmed bli mer attraktivt och lockar fler att resa. Ett förverkligande av nätet förutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser samt nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig för störningar bör även framkomlighetsåtgärder genomföras som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Översiktsplaneringsutskottet beslutade att inhämta synpunkter på linjenätsförslaget Beslutsunderlag Trivector Traffic AB: Linjenätsöversyn Uddevalla stadstrafik, ver Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Protokollsutdrag ÖPU Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sin egen och lämna dess synpunkter som remissvar på linjenätsöversyn för stadstrafiken i Uddevalla.

213 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (4) DNR KFN/2012:283 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID Ärendebeskrivning Trivector Traffic AB har av Västtrafik AB fått i uppdrag att genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Bakgmnden är målet om ett ökat resande i kollektivtrafiken och att denna skall vinna marknadsandelar for persontransporter. Kommunalforbundet Fyrbodal har fastställt en målbild får kollektivtrafiken år 2025 vilken bl.a. innebär att resandet i stadstrafiken skall öka med 40 %. Denna målbild ansluter till Västra Götalandsregionens trafikforsörjningsprogram och det s.k. fordubblingsmålet. stadstrafiken tillhör ett av de områden som har potential får ökat resande. I Uddevalla har resandet legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren. Målet for linjenätsutredningen har därfår varit att detta skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som leder till ökat resande med stadstrafiken. Trivector har nu överlämnat ett forslag till nytt linjenät vilket innebär att nätet består av fyra huvudlinjer som trafikeras med l 0- eller 20- minutersintervall. Ytterligare en linje kompletterar nätet och körs i 30- minutersintervall. Linjer i 20-minuterstrafik saxas så att tätare trafik uppnås på vissa sträckor. Föreslaget linjenät innebär i huvudsak trafikering längs samma gator som dagens trafik men med skillnader i hur linjerna kopplas. Störst skillnad mot dagens trafik är att det nya linjenätet foljer samma körvägar under alla turer och att körning i slingor i princip undviks. Trafiken blir därfår dubbelriktad och renodlas i stadens olika delar. Nytt är att Rimnersvallen trafikeras med stadsbuss. Föreslaget linjenät har fårre linjer men med högre turtäthet vilket innebär att det blir lättare att forstå och att resmöjligheterna blir fler. Ett forverkligande av nätet fåtutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser och nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. Förvaltningen anser att det vid ett eventuellt infårande av forslaget är av vikt att beakta tillgängligheten till kommunens natur, rekreation och friluftliv. I naturvårdverkets bedömningsgmnder av en god friluftskommun ingår Jl-ågeställningen om huruvida kommunen arbetar med medborgarnas möjligheter att nyttja kollektivtrafik till naturområden, det är en nationell ambition att denna möjlighet ska utvecklas. I presenterat fårslag är det positivt att det kommer gå tät trafik till Emaus Lantgård, en av forvaltningens verksamhet som är mycket omtyckt och som besöks av många.

214 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (4) DNR KFN/2012:283 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID Den forkortning av linjen till Passeröd anser dock forvallningen minskar tillgängligheten till naturområdet Bulid och anser av den anledningen att denna linje ska forlängas och att den slutar i anslutning till befintlig bussväg som i nuläget går mellan Passeröd- Hovhult. Att forslaget lagt in en ny sträckning som passerar Rimnersamrådet med hållplats i anslutning till verksamheterna där är mycket positivt. Att kollektivtrafiken byggs ut till detta område innebär att många barn och unga får ökad tillgänglighet till de aktiviteter som bedrivs på området. Dessutom skulle en busslinje här innebära en möjlighet att utveckla området ytterligare med mer verksamhet, t. ex. utvecklande av spår och leder mellan Helenedal/Bjursjön och Rimnersområdet. Ur forvallningens synvinkel är det bra om det finns en hög turtäthet till hållplats i närheten av Skeppsviken och till Strandpromenaden. Förvaltningen har i detta område verksamhet såsom badplatser och Bodelefålt samt Landbadet, i området utvecklas även en ny bangolfanläggning. Mycket av verksamheten i området är knutet till sommarperioden men på Bodelefålt erbjuds även skidåkning vintertid då väderleken tillåter detta. Området Gustavsberg är även område med natur o kulturmiljö som forvallningen anser bör trafikeras med kollektivtrafik. Förvaltningen anser även att forslaget riskerar att forsämra for de boende i Herrestadområdet Detta då bussen enligt forslaget inte längre kommer att gå in i området utan de kommer få gå ut till R v 44, som får ses som en mycket mer trafikerad väg. I detta område bor en hel del ungdomar som har behov av kollektivtrafiken. Tidigare har i detta område funnits en fritidsgård, denna har avvecklats och ungdomama hänvisas nu till de andra fritidsgårdama t. ex. i centrum. Att minska tillgängligeten till att tryggt och enkelt kunna ta kollektivtrafiken till och från området ser forvallningen som en forsäroring for dessa ungdomar. I övrigt vill forvallningen poängtera vikten av att vid placering av nya, alternativt utvecklandet av befintliga hållplatser ta i beaktande de kringliggande miljöer/gångvägar som ansluter till anläggningar/verksamheter fcir barn och ungdomar. Detta gäller t. ex. i norra Uddevalla där forslaget flyttar hållplatsen vid Dalabergs centrum ut till Fjällvägen samt vid hållplatser på Dalabergleden där resande stiger av for besök till Fridhemsområdet med bland annat ishall. Miljöerna ska vara trygga och i de nämnda områdena kräver detta vissa åtgärder såsom bättre belysning. Ytterligare aspekt att väga in i det nya forslaget är att det sedan januari 2013 anlagts en foreningslokal på Kapellevägen som inhyser ca 15 han dikapporganisationer. Förslaget har tagit bort den linje som tidigare trafikerade den anslutande hållplatsen vilket i1mebär en betydlig forsäroring av

215 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (4) DNR KFN/2012:283 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRIT!D tillgängligheten får de som är i behov av kollektivtrafik för att ta sig till dessa föreningars verksamheter. Katarina Hansson Tf kultur och fritidschef Anna Reinhardt sektionschef Expediera till

216 01111 '11 02:27 ill05221g513 r:!!i001 SPF Viken, Uddevalla Siidertltllsgatan H UDDEVALLA Tfn Västiralik AI3 Fux: och Kommunstyrelsen i Uddevalla f'ax: (i Remissvar pol Västtrafiks mrslag till forändringar med anledning av linjcniitsöversyn gällande stadstrafiken i Uddevalla. Förslagen föref~1ller något ogrumlat med den verklighet att kommunikationer måsle avse alla invämue och i all synnerhet då olika åldersgrupper som ir1går i samhälle l skall behandlas lika. Åldersskillnader växlur hl.a. genom läng\'arigustadigvarandc boemlc, varför resandejrekven~t:n också varinar under tiden. Ncdliiggning av nuvarande linje 3 delen Kampenhof- Södra DroUningg- Kapcllcllohusgårdcn På Rödra Drottningg äi' idag ett serviceboende i kv. Ryttar.. "':n med en 1natservcl'ing som tlnn~ tillgiinglig för både de boende sumt för äldre snm bor i sina vanliga hostäd~r i l.lddevalla. Dennuvurandc imiktningen skall visserligen 11.lränJras under är 2013 till ett s. k. trygghetsboende för äldre och något lri>kare som kan klara sig utan större hemhjälpsinsatser, men som trots detta har behov av social kontakt. Denna föt'mndring kornmer tmts detta ntt inrymma boende fdr ca 30 personer med samrna hjälpbehov som idag. Hoendct skall ocksil inrymma ett gruppboende om 8 platser. Denna utveckling av kv. Ryttaren till triternativa boenden kr:.iver att allmiinna funktioner fungcn<r, vilket innefattar tillgäng till bra kolk:ktivtra/ik. Ett nytt äldreboende byggs i det niir beliigna kv. R ud o Kagg och därför är linjesträckningen för nuvarande linje J väl!umpht för detta boende, som oeksö bar behov av allmfinna kommunikationer. Detta behov gäller ocksä personal och besökande anhiiriga, då tillgäng till bra belägna och billig(1 p-platser Hr begränsade, Det bör också s~rskilt beaktas att olika l(jr eningar för funktionshindrade helt nyligen l1yttat sina expeditions- och verksamhetslokaler från GöteborgsvHgcn 25 till Kapcllev l, f.d. Kapell e Sjukhcm, varför t<ireningsmcdlemmanws deltagande i dessa föreningars aktiviteter komme!' att mrsvåras högst avsevärt, Vad,.i hörtyar ett viktigt motiv för deua nya lokalval var tllt det till tk~m1a adres~ ff.tnns goda hus~;förbinddser. Det framlagda försiagel inm.:bhr också alt sto ta delen a, Kapelle Wrlorar sin möjlighet att anlita allmämw kommunikationer. Detta drabbar speciellt äldre som många gånger saknar tillgång till egen hil Det bör särskilt observeras att K apellev är mycket backig pä denna 8lräcka 1 v11ket också irmcbär exlra svårighete-r th cn mr harnt:1miljer och då speciellt vintertid. Som motiv för slopad sling-körning n n ge~ att man kan sparn 3 min körtid på det ena hållet För ett t wnat linjcför!>bg har man dock accepterat s.k. sling.. könting, Som förslaget nu ser ut wrkar det som Västtrafik gör skillnad på åldersgrupper, dtlr äldre och p~.:nsionärer itu stryka på,.foten". VarfOr vill man riskcm att göru sig skyldig till åldcrsdi::;kriminering nllr man anser att 3 min iir samhiillsmiissigt viktigare lin dc kostnader det drar med sig mr dc äldre och handikappade?

217 01/11 '11 02:28 ~ TORESELECTRDNIC Cl11002 Om man slopar det framlagda fi..\rt;lagct sparar man 0.5 Mkr 1 då man inte behöver anhigga någon ny viindplats vid r:maus. Vidare slipper man dessutom anlilggningskostnader på ca 0,2 Mkr för nya bussh~llplatser pi\ sträckan Kampenhof Uötcborgsv- Sommarhemsvf.ritiofNansens v- Kapcllcv. Nedläggning"'' nuvarande li11jc III delen Kampenhof- Sigclhulls Kyrlwgärd. Förslaget inncfatttlr också nedläggning av nuvarande linje l X till och från Sigelhults Kyrkogård. Detta förslag drabbar ocksit våra äldre som i många fall saknar tillgiing till egen bil. Skul!e det inte vara möjligt att Svenska Kyrkan ::iom tiger och driver denna anläggning kunde :-;var~~ för en dcltlnnnr,iering av denna linje? :Eu l"llhlan möjlighet skulle också kunni1 vara att de pensionärer sorn är 75 år ehcr äldre och irmchar s.k. peusionärskmt skulle kumul resa med fltxlinjen till och!rån Sigelhults Kyrkogård utnn surskild u\ gift. Övriga synpunmcr 111m Enligt det framlagda t(irslagct har man också angett att busstrafiken till/ii-im Kungstorget skall s.ke via Asplundsgatan istället för Norra Hanmgatan. J detta fall skulle det vara angeläget att en busshållplats h lev anlagd vid Stora Hellevigsgatans gamla anslutning till Asplundsgatan fcir att hl\rigenom kunna ge en god tillgiinglighct föl' det nya iildreboendct i kv. R ud o Kagg. Handliigg~lrc i detta ät'ende har varit Marlh<~ Gustafsso11.

218 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMND 30 Kommunstyrelsens remiss: Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla (BUN/2012:1 018) Sammanfattning Västtrafik har låtit genomfåra en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential får resandeökning finns. Föreslaget linjenät har Hirre linjer men med högre turtäthet, vilket innebär att det blir lättare att fårstå och att resmöjligheterna blir fler. Nätet blir därmed mer attraktivt och lockar fler att resa. Ett fårverkligande av nätet fårutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser och nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig får störningar bör även framkomlighetsåtgärder genomfåras som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Förslaget har remitterats från kommunstyrelsen till samtliga nämnder, handikapp- och pensionärsråd, ungdomsfullmäktige samt Buss i Väst. Beslutsunderlag Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen översända förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Vid protokollet Anna Hurtig Justerat Magnus Jacobsson (KD), Per-Erik Holmberg (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna Hurtig Utdragsbestyrkande

219 T JÄNSTESKRIVELSE l (3) DNR BUN/2012:1018 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING 2012.:)8) HANDLÄGGARE Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson TELEFON lise-lotte.bengtsson@uddevalla.se Svar på remiss från kommunstyrelsen - Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Sammanfattning Västtrafik har låtit genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential for resandeökning finns. Föreslaget linjenät har färre linjer men med högre turtäthet, vilket innebär att det blir lättare att forstå och att resmöjligheterna blir fler. Nätet blir därmed mer attraktivt och lockar fler att resa. Ett forverkligande av nätet forutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser och nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig for störningar bör även framkomlighetsåtgärder genomforas som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Förslaget har remitterats från kommunstyrelsen till samtliga nämnder, handikapp- och pensionärsråd, ungdomsfullmäktige samt Buss i Väst. Beslutsunderlag Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen översända forvaltningens tjänsteskrivelse, daterad

220 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (3) DNR BUN/2012:1018 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING Ärendebeskrivning Västtrafik har låtit genomfora en linjenätsöversyn av Uddevalla stadstrafik. Målet är att linjenätet skall utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät som även leder till ökat resande med stadstrafiken. Resandet i stadstrafiken har legat på i stort sett samma nivå under de senaste tio åren och potential för resandeökning finns. Föreslaget linjenät har fårre linjer men med högre turtäthet, vilket innebär att det blir lättare att förstå och att resmöjligheterna blir fler. Nätet blir därmed mer attraktivt och lockar fler att resa. Ett förverkligande av nätet förutsätter vissa infrastrukturåtgärder som nya vändhållplatser och nya hållplatslägen på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig för störningar bör även framkomlighetsåtgärder genomföras som ger prioritet åt busstrafik på vissa gator. Förslaget har remitterats från kommunstyrelsen till samtliga nämnder, handikapp- och pensionärsråd, ungdomsfullmäktige samt Buss i Väst. Barn och utbildningsnämnden ansvarar for att se till att de elever som är berättigade till skolskjuts erbjuds detta. Elevernas resor sker både med upphandlad busstrafik, med taxi och genom att eleverna utnyttjar befintligt linjenät. För elever i grundskolanisärskolan har kommunen en skyldighet att bevilja eleverna skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder eller andra skäl. För elever i gymnasieskolan är det endast elevens avstånd mellan hemmet och skolan som är avgörande. Uddevalla har en omfattande utbildningsverksamhet med en stor gymnasieskola där cirka hälften av eleverna kommer från andra kommuner. Kommunen är vidsträckt och många elever är beroende av en väl fungerande skolskjuts eller kollektivtrafik för att kunna ta sig till sin skola. För eleverna i skolår 7-9 finns inte längre en i förväg bestämd skola där eleven har en placering, utan samtliga elever måste göra ett val. Utifrån valet och den skola som anvisas av kommunen sker bedömningen om eleven har rätt till skolskjuts. Många elever väljer frisko la och har även då, under vissa förutsättningar, rätt till skolskjuts. Elever med delat boende har också i många fall rätt till skolskjuts från två olika adresser. Med hänsyn till ovanstående är det oerhört viktigt att linjenätet planeras utifrån de faktiska förhållandena. Eleverna måste ha en möjlighet att få ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig till sina skolor på tider som är anpassade till skoldagens start och slut. Tiden på bussen inklusive väntetider måste vara acceptabla så att skoldagarna inte blir orimligt långa. Elever från kringliggande kommuner måste kunna välja Uddevalla som utbildningsort

221 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (3) DNR BUN/2012:1018 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING och veta att det finns anpassade transporter som bidrar till att eleverna får möjlighet att studera den utbildning de själva vill under goda forutsättningar. Detta är inte enbart positivt for Uddevalla kommun utan for hela reg IOnen. Barn och utbildning är därfor positiv till att forändringar genomfors som gynnar resandet och som bidrar till att elevernas resor kan forbättras. Det är dock viktigt att varje forestagen forändring foregås av en grundlig konsekvensbeskrivning for att se hur de resande påverkas. I detta arbete måste lika stor hänsyn tas till samtliga resenärer, oavsett om det är en elev, en arbetspendlare eller annan typ av resenär. Hans-Lennart Schylberg skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Kommunstyrelsen Skolskjutshandläggare

222 1(2) Skrivelse till Kom mm unstyreisen i Uddevalla a ng. busstrafikförslag Trivector Traffic AB har för Västtrafik gjort en utredning om ett förslag till nytt linjenät för busstrafiken i Uddevalla. Man vill ha färre linjer men högre turtäthet, lättare att förstå och med fler resemöjligheter. En stor skillnad mot dagens system är att körning i slingor undviks. l stället går tur och retur efter samma väg. l vissa fall innebär detta dock att investeringar i nya hållplatser samt vändplatser måste till. Man vill med dessa ändringar få en ökning av passagerarantalet med %. Mycket i systemet verkar positivt för olika delar av Uddevalla, och jag vill inte göra någon allmän värdering av förslaget. Däremot finns åtminstone en linje som inte totalt förbättras och det är linje B2, södra delen, i förslaget. l nuläget är det linje 3, södra delen, som går från Kampenhof via s. Drottninggatan till Kapelle och vidare till Sommarhemmet och över Göteborgsvägen tillbaka till Kampenhof. Denna slinga vill man byta mot trafik från Kampenhof ut längs Göteborgsvägen (då behöver anläggas nya hållplatser på denna sida av vägen, kostnad ca :-) till Sommarhemmet, som har överlägset flest resande, vidare upp mot Emaus där en vändplats anläggs (kostnad :-), och sedan tillbaka samma väg över Sommarhemmet och Göteborgsvägen till Kampenhof. Totalt tur och retur är det 5,8 km. Den nuvarande slingan över S Drottninggatan-Kapelle-Sommarhemmet Göteborgsvägen är kortare, 4,9 km. Då passagerarantalet på linje B2 söder är avsevärt mindre än den stora massan på norra stadsdelarna vill man, i stället för 10 min, lägga turtätheten till 20 min intervall (nuvarande är 15 min). Genom samma väg tur och retur försvinner all trafik från början av S Drottninggatan och Kapellevägen upp till Bratterödsvägen. Denna sträcka har enligt statistiken 97 av hela linjens 375 påstigande. skall detta tapp tas upp på resten av B2 söder-linjen krävs en ökning där med 35% vilket knappast är möjligt att inom rimlig tid uppnå. Huvuddelen av passagerarna på Göteborgsvägen är påstigande, dvs reser mot centrum i nuvarande bussriktning. Sannolikheten att resa åt andra hållet (nya förslaget) är liten då Kampenhof är centralpunkten för att nå andra delar av kommunen på andra linjer.

223 2(2) Nya förslaget för B2 söder-linjen innebär också att skolbarn från S Drottninggatanområdet som vill åka buss till Sommarhemsskolan måste korsa Göteborgsvägen, en risk som inte gör föräldrar glada. Sannolikheten för föräldrabilkörning till Sommarhemsskola n, med åtföljande trafikproblem, blir större. Med det nya förslaget blir Ryttaren, som har en stor andel äldreboende, utan bussförbindelse. Vidare har Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Uddevalla nyss flyttat från Göteborgsvägen till f.d. Kapelle sjukhem. Huvudmotivering för val av platsen var att en busshållplats ligger alldeles intill. Med nya förslaget ligger närmaste busshållplats 700 m uppför Kapellebacken till Emaus, eller 800m ut till Göteborgsvägen! Finns det då ingen nackdel med det gamla systemet? Jo, att från Kampenhof nå hållplats Sommarhemsvägen, den i särklass mest besökta hållplatsen, tar med det nya systemet 6 min, med det gamla 9 min. Vägen från Sommarhemmet till Kampenhof går lika fort,6 min, med båda systemen. Med en tidsökning av 3 min i ena riktningen får man alltså minskade anläggningskostnader med O, 7 milj samt trafik i den besvärliga Kapellebacken och längs S Drottninggatan. Om man ändå vill ha det nya alternativet innebär det troligen att man får ta till en utökad Flexbusstrafik (högre kommunala kostnader), Taxi (om man har råd) eller utökad bilkörning (vilket man ville undvika). Att gå uppför den branta och vintertid svårgångna Kapellebacken till Emaus är inget alternativ för de flesta, i synnerhet inte de äldre. Vägen till hållplats på Göteborgsvägen är planare men längre. Viss risk kan nog finnas att den nuvarande snabba snöröjningen av Kapellebacken blir långsammare om det inte är bussväg. Det vore illa, för Kapellevägen är den pulsåder som hela Kapelleområdet måste köra i för att komma ut. Min slutsats av denna genomgång är att genomförande av det nya förslaget innebär miss-skötsel av en hel stadsdel, ökade krav på kommunala kostnader i Flexbusstrafik, ingen rimlig chans att få igenom målsättningen att öka linje B2 söder:s passagerare 15-20% från nuvarande nivå, ökad risk vid skolbarnsresor, en kommunal utgift på ;- i anläggningskostnader samt ökat bilåkan de. slutsatsen blir att man bör göra avsteg från regeln om dubbelriktning för linje 82 söder och kräva att få behålla den gamla sträckningen. Uddevalla Anton Carlsund, Muraregatan 6, Uddevalla Tel

224 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN TEKNISK NÄMND 36 Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla (TN/2012:597) Sammanfattning Kommunledningskontoret har skickat rapporten "Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla" till Tekniska kontoret för yttrande. Det är Västtrafik som har gett uppdrag åt Trivector Traffic AB att genomföra linjenätsöversynen med målet att öka resandet i kollektivtrafiken och vinna marknadsandelar för persontransporter. Förslaget linjenät har fårre linjer men med högre turtäthet vilket innebär att det är lättare att förstå och att resemöjligheterna blir fler. Linjenätet förutsätter vissa infrastmkturåtgärder som nya vändhållplatser, nya hållplatser på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen samt ny bussgata. Rapporten innehåller också förslag på framkomlighetsåtgärder på befintligt vägnät med syftet att minimera störningar på kollektivtrafiken. Gatu- och parkavdelningen anser att det finns stora fördelar med en förenkling och renodling av kollektivtrafiksystemet Väljer kommunen inriktningen med ett nytt kollektivtrafiknät medför det att Gatu- och parkavdelningen behöver extra tilldelning av medel för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret Beslut Tekniska nämnden beslutar att vid förslagets genomförande förutsätter Tekniska kontoret att man får full kostnadstäckning, för investering, kapitalkostnader och drift- och underhåll, för att kunna genomföra de nödvändiga åtgärderna som förslaget innebär. Utdragsbestyrkande

225 Utdrag PROTOKOLL 2 (2) UDDEVALLA KOMMUN TEKNISK NÄMND Forts. 36 Vid protokollet Ann-Britt Ljungberg Justerat Zeidi Ström Rolf Jonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Ann-Britt Ljungberg Expedierat Tekniska kontoret KF Utdragsbestyrkande

226 T JÄNSTESKRIVELSE l (4) DNR TN/2012:597 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET HANDLÄGGARE Trafikingenjör Karin Westman TELEFON karin.westman@uddevalla.se Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Sammanfattning Kommunledningskontoret har skickat rapporten "Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla" till Tekniska kontoret for yttrande. Det är Västtrafik som har gett uppdrag åt Trivector Traffic AB att genomfora linjenätsöversynen med målet att öka resandet i kollektivtrafiken och vinna marknadsandelar for persontransporter. Förslaget linjenät har färre linjer men med högre turtäthet vilket innebär att det är lättare att fårstå och att resemöjligheterna blir fler. Linjenätet fårutsätter vissa infrastrnkturåtgärder som nya vändhåll platser, nya hållplatser på sträckor där busstrafiken idag endast kör i ena riktningen samt ny bussgata. Rapporten innehåller också fårslag på framkomlighetsåtgärder på befintligt vägnät med syftet att minimera stömingar på kollektivtrafiken. Gatu- och parkavdelningen anser att det finns stora fordelar med en fårenkling och renodling av kollektivtrafiksystemet Väljer kommunen inriktningen med ett nytt kollektivtrafiknät medfor det att Gatu- och parkavdelningen behöver extra tilldelning av medel får att kunna genomfora nödvändiga åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret Förslag till beslut Tekniska kontoret fåreslår Tekniska nämnden besluta att vid forslagets genomforande forutsätter Tekniska kontoret att man får full kostnadstäckning, får investering, kapitalkostnader och drift- och underhåll, for att kunna genomfora de nödvändiga åtgärderna som forslaget innebär.

227 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (4) DNR TN/2012:597 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Ärendebeskrivning Nödvändiga infrastrukturåtgärder Utredningen har listat ett antal åtgärder som är nödvändiga att genomföra om ny linjenätssträckning genomförs. Det handlar i princip om nya vändhållplatser, nya hållplatslägen och ny bussgatan på Kuröd mellan Kolonnvägen och Shell på Kuröd. Gatu- och parkavdelningen har därför gjort en enkel kostnadsbedömning för dessa åtgärder. Åtgärd Kostnad kronor Ny vändhållplats södra Kapelle Ny vändhållplats K u röd Justering Sommarhemsv/Fritiof Nansens väg Ny bussgata Kolonnvägen och Kurödsvägen nya hållplatslägen på linje mot Kapelle* Ny hållplats Måndagsvägen går att använda befintliga Ny hållplats Lillmossegatan Ny vändplats Ha Ilakiosken genomförd i Torp- Ny hållplats IKEA projektet Hållplats Rimnersvallen Summa *fomtsaltej kantstenshållplatsej utan ston e ombyggnatjonei. Kostnadsberäkningen är mycket översiktligt genomförd. Den utgår ifrån schablonkostnader och bedömningar på möjliga fördyringar som borttagande av berg, påverkan av exempelvis fjärrvänne. Kostnader för eventuella detaljplaneändringar är inte medräknade. En stor del av kostnaderna beror på ny bussgata vid Kuröd. På detta sätt kan man minska körtiden för linje 3. Utredningen visar på en alternativ

228 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (4) DNR TN/2012:597 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET sträckning som innebär att bussgatan inte är nödvändig. Det medfor också att ny vändplats vid HaHakiosken inte behöver genomforas. Utredningen visar på några olika for- och nackdelar med de olika sträckningarna. Galuoch parkavdelningen anser att sträckningen som kräver ny bussgatan och vändplats vid HaHakiosken bara är motiverad om linjedragningen vid IKEA kräver så lång körtid totalt for linje 3 och det annars behövs ett extra fordon. Linjenätsforslaget medfor att Gatu- och parkavdelningen behöver extra tilldelning for de nödvändiga investeringarna. A v delningen behöver också ökat budgetanslag f<ir att täcka de kapitalkostnader och drift- och underhållskostnader som investeringarna medfor. Detta f<ir att skötslen av befintliga gator och parker ska kunna upprätthållas med nuvarande standard. Övriga synpunkter Gatu- och parkavdelningen anser att det finns stora fordelar med en forenkling och renodling av kollektivtrafiksystemet Kollektivtrafiken kommer med forslaget att i ännu större del trafikera det större vägnätet. Förslaget innebär också att ett antal hållplatser tas bort for att de ligger nära andra större hållplatser eller att gatan inte längre trafikeras av kollektivtrafiken. Detta medfor att det är färre gator som behöver prioriteras av vinterväghållningen avseende på att det är bussgator, färre hållplatser där handskottning behöver göras och färre hållplatser som på sikt behöver tillgänglighetsanpassas. Förslaget innebär att en linje kommer att trafikera Östra station vilket är en stor fordel då koppling mellan stadstrafiken och Östra station saknas i nuvarande linjenätsstruktur. I forslaget trafikeras också Rimnersvallen vilket är en stor målpunkt for ungdomar. För att öka kollektivtrafikens resandeandel behöver denna göras bättre i sig men också genom att höja dess attraktivitet på bekostnad f<ir biltrafiken och beskrivs i utredningen. Exempel på detta är signalprioriteringar och kollektivtrafikkörfält En ombyggnation av Västerlånggatan kan också vara en sådan åtgärd under forutsättning att kollektivtrafikens framkomlighet inte forsä1nras alternativ inte f<irsämras mer än biltrafiken. Det är också en forutsättning att bebyggelseutvecklingen stödjer trafikplaneringen och särskilt kollektivtrafiken. Ny bebyggelse behöver koncentreras till samlade stråk och bidra till en mer attraktiv kollektivtrafik med högre turtäthet. Utredningen listar ett antal åtgärder som skulle vara önskvärda for att forbättra forutsättningarna för kollektivtrafiken. Det handlar bland annat om

229 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (4) DNR TN/2012:597 UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET planskilda korsningar med Bohusbanan, signalprioriteringar, kollektivtrafikkörfål t. Plankorsningar med Bohusbanan är ett påtagligt problem och i förslaget kommer fler linjer och ännu fler turer än idag påverkas av bomfållningar. Utredningen beskriver att den bästa lösningen på sikt är planskildheter med järnvägen. Gatu- och parkavdelningen delar denna synpunkt och detta skulle också minska sårbarheten för trafiksystemet i sin helhet. Det finns idag inga sådana planer och planeringen måsta utgå ifrån att dagens lösning kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Man bör därför ställa frågan hur robust systemet är och om det kommer att klara kommunens önskemål om halvtimmestrafik på Bohusbanan till Göteborg eller om de långa blockeringstiderna medför att det blir svårt för bussama att hålla tidtabellen eller om det är möjligt att justera busstidtabellerna så att sådana förseningar kan undvikas. Övriga önskvärda åtgärder som signal prioritering, kollektivtrafikkörfält och andra åtgärder för att förbättra för kollektivtrafiken får inarbetas i kommunens arbeten vid ny- och ombyggnationer av trafiknätet. Patrik Petre Teknisk chef Karin W estman Trafikingenjör Expediera till

230 KPR Uddevalla (KPR) har beretts tillfälle att yttra sig över Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla och får anföra följande KPR ansluter sig till skrivelse av den 25/ med följande tillägg. KPR invänder mot att Linje 6 förbi Herrestads kyrka slopas. Ett borttagande av Linje 6 medför att de närboende tvingas promenera meter längre, för att ta sig till närmaste hållplats. Detta är inte acceptabelt, inte minst mot bakgrund av att många äldre har svårt att gå. Ett slopande av Linje 6 torde även medföra ökad bilan vändning, vilket går stick i stäv med kommunens miljöpolicy. Vidare anser KPR att det vore värdefullt att behålla Linje 18 till Sigelhults kyrkogård, eftersom det är angeläget att våra äldre även i fortsättningen bereds möjlighet att besöka och sköta om sina gravar. Uddevalla den 25 februari 2013

231 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖOCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN J>ROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 47 dnr: 2012: 3034 l O Remiss ang forslag till nytt linjenät for stadstrafiken i Uddevalla tätort Sammanfattning Västtrafik har med hjälp av konsult utarbetat ett förslag till ett nytt busslinjenät i staden inklusive Herrestad och Torp. Syftet är att skapa ett modernt och lättöverskådligt nät och därmed uppnå ett ökat resande. Miljö och stadsbyggnad har i princip inget att erinra mot utredningens förslag, men kommenterar översiktligt bl a hur kommande bostadsområden påverkas och vilka infrastrukturåtgärder som kan kräva detaljplaneprövning. Beslutsunderlag Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla, Trivector Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att framhålla vikten av att behålla slingan runt Kapell e och att beakta trafiksäkerheten vid Emaus samt att i övrigt inte ha något att erinra utifrån de aspekter som nämnden ska beakta. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

232 T JÄNSTESKRIVELSE l ( 4) :3034 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD HANDLÄGGARE Planarkitekt Mats Windmark TELEFON mats. windmark@uddevalla.se LINJENÄTSÖVERSYN stadstrafiken i Uddevalla Remiss från ÖPU Sammanfattning Västtrafik har med hjälp av konsult utarbetat ett förslag till ett nytt busslinjenät i staden inklusive Herrestad och Torp. Syftet är att skapa ett modernt och lättöverskådligt nät och därmed uppnå ett ökat resande. Miljö och stadsbyggnad har i princip inget att erinra mot utredningens förslag, men kommenterar översiktligt bl a hur kommande bostadsområden påverkas och vilka infrastrukturåtgärder som kan kräva detaljplaneprövning. Beslutsunderlag Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla, Trivector Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att inte ha något att erinra utifrån de aspekter som nämnden ska beakta Ärendebeskrivning Västtrafik har med hjälp av konsult utarbetat ett förslag till ett nytt busslinjenät i staden inklusive Herrestad och Torp. Syftet är att skapa ett modernt och lättöverskådligt nät och därmed uppnå ett ökat resande. Västtrafiks förslag sammanfattas på sidorna 2 och 3 i rapporten. Miljö och stadsbyggnad har deltagit i projektgruppen. Översiktsplaneringsutskottet ÖPU har beslutat att utredningen ska sändas på samråd. Allmänna synpunkter Miljö och stadsbyggnad kommenterar inte i detalj vilka befintliga bebyggelseområden som får förbättringar resp vilka som får försämringar, men enligt utredningen är det fler boende som får förbättringar än försämringar. Förvaltningen berör inte de konkreta ekonomiska konsekvenserna eftersom dessa frågor i första hand torde bevakas av TN och KS.

233 T JÄNSTESKRIVELSE 2 (4) l DNR 2012:3034 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Kompletteringstrafik, skollinjer och landsbygdstrafik behandlas inte i utredningen. Där så är möjligt är det givetvis en fårdel om så många skolelever som möjligt kan använda ordinarie bussturer. Industriområdena är i allmänhet svåra/dyra att fårsörja med ordinarie busstrafik genom att de är mycket utsträckta, glesa och har låg resandefrekvens. Utredningen föreslår f ö att linjen till Kuröd/ Björbäck kortas av. Kanske kan man överväga industrilinjer, kompletteringstrafik eller anropsstyrd trafik vid arbetsdagens bö~jan och slut. Eftersom kommunen vill minska fordonstrafiken på Norra Hamngatan så mycket som möjligt föreslås busstrafiken mellan Västerlånggatan och Östergatan ledas via Asplundsgatan, St Mikaelsgatan, Kungstorget och Stora Nygatan. En fårdel med denna "omväg" är att Söder kan ges en hållplats ungefår i höjd med Stora Hellevigsgatan. Korsningen med Östergatan bör ses över så att inte bussarna fastnar i köer. Ett annat kapacitetsproblem är att det precis som i dag kan uppstå köer vid bomfållning i plankorsningarna Bohusbanan- Västgötavägen resp Lagerbergsgatan. Den trafikmässigt bästa lösningen är att bygga en eller två planskilda korsningar, men i praktiken är det mycket svårt att bygga viadukter eller tunnlar på dessa platser. En fårdel med fårslaget är att stationen Uddevalla Östra och Östrabogymnasiet får möjlighet till busshållplats på nära håll. F ö rutsättningarna får det eventuella framtida Resecentrum fårändras inte genom det nya linjenätsförslaget, eftersom Västerlånggatan behåller sin roll som busstrafikens pulsåder. Förutsättningarna för den flyttning av Kampenhofterminalen som ibland har nämnts fårändras inte heller. Försörjning av kommande nya bostadsområden *Området kring Folkets Park och Söderskolan ligger ganska centralt och får i princip något tydligare och bättre bussförbindelser genom att stadsbusslinjen på Göteborgsvägen får dubbelriktad trafik i stället får den långa slinga som linjen till Bohusgården gör i dag. Dock sänks turtätheten från 15 minuters intervall till 20 minuters intervall. (Linje B 2) * Skeppsvikens eventuella nya bostäder får något förbättrade fårutsättningar på samma sätt som området vid Folkets Park. (Linje B 2) *Östra Äsperöd som kommer att föreslås i nya FÖP Staden kan ganska enkelt trafikeras genom att norra delen av slingan vid Äsperöd tas bort, och

234 T JÄNSTESKRIVELSE 3 (4) l DNR 2012:3034 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH ST ADSBYGGNAD linjen i stället går Österled till Rosenhäll samt förlängs österut in i det nya bostadsområdet. (Linje B l) *Sunningebergen försörjs via linje B 5 som ju förbinder Sunningen med Uddevalla centrum. När detta område blir fullt utbyggt kan man fundera på om bussen i stället för att vända i Sunningen ska gå in till Sunningebergen. Båda körningarna är knappast möjliga att utföra. Förbindelsen med Torps köpcentrum förutsätter ett obekvämt byte vid Frölandsrondellen eller att man byter ända inne i Uddevalla centrum. I båda fallen blir restiden lång. *Mosshedsområdet har ett i dagsläget mycket oklart genomförande med tanke på att endast en av de många markägarna för närvarande vill exploatera eller sälja till kommunen/ annan exploatör. En lösning är kanske att förlänga linje B 5 genom Mosshed upp till Torp, men då blir det svårare/dyrare att försörja Sunningebergen eller Sunningen. En annan framtida lösning skulle kunna vara att Mosshed försörjs via Torps nya bussterminal. När planeringen för Mosshed börjar konkretiseras bör busstrafikeringen studeras tidigt i samråd med Tekniska kontoret och Västtrafik. * Trafikföringen mellan Östra och Västra Torp har nyligen avhandlats ganska intensivt och där får utredningens text anses vara överspelad. *Sundskogen, Ammenäs och området söder därom berörs inte av stadsbussnätet Där är förhoppningen att ett ökat befolkningsunderlag i framtiden kan ge linjen till Ljungskile via Råssbyn förutsättningar för en ökad turtäthet. Ny infrastruktur, sid 45 i rapporten Samtliga infrastrukturåtgärder föreslås beröra kommunägd mark och det kommunala gatunätet. Miljö och stadsbyggnad utgår därför från att Tekniska Kontoret kontaktar Miljö och stadsbyggnad i mycket god tid innan utförande blir aktuellt för att diskutera utformningar, detaljplanearbeten etc. Ny vändplats föreslås vid Emaus. Huvudförslaget ligger utanför detaljplan, men förutsätter dispens från naturreservatet. Tidigare har Länsstyrelsen lämnat dispens för en parkeringsplats som ännu inte är utbyggd. Eventuellt behöver även vägbanan breddas. (Linje B 2). Ny vändplats föreslås vid Kuröd nära Skalbanksvägen. Miljö och stadsbyggnad ser svårigheter med att kunna inrymma vändplatsen på kommunägd mark och med en trafiksäker utformning. Denna och alternativa

235 T JÄNSTESKRIVELSE 4 (4) l DNR 2012:3034 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD platser kommer att studeras närmare i samråd med Tekniska kontoret. (Linje B 5). Ny bussgata föreslås mellan Rimnersvallen och Kuröd. Syftet är att området ska få en hållplats mycket nära Rimnershallen. Bussgatan blir relativt dyr men bedöms vara nödvändig. Gällande detaljplan anger Ta, område för trafikändamål Detta torde innebära att ny detaljplan inte behövs. (Linje B 5) Ny vändplats föreslås på Västgötavägen nära Balla-kiosken. Gällande detaljplan anger bl a "allmän plats natur" och därför behövs troligen ny detaljplan. (Linje B 3) De nya busshållplatser som föreslås torde kunna inrymmas inom de gällande detaljplanerna för gatumarken. MILJÖ OCH STADSBYGGNAD arina ~ miljö- och stadsbyggnadschef Mats Windmark planarkitekt Expediera till ÖPU/ kommunledningskontoret

236 TRAFFIC AB RAPPORT 2011:98 VERSION 1.0 Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla

237 Dokumentinformation Titel: Linjenätsöversyn stadstrafiken i Uddevalla Serie nr: 2011:98 Projektnr: Författare: Sebastian Fält, Trivector Traffic Leif Linse, Trivector Traffic Jesper Nordlund, Trivector Traffic Kvalitetsgranskning Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic Beställare: Västtrafik Kontaktpersoner: Eva Constantin, tel Björn Axberg, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Justeringar efter synpunkter Beställare Omarbetat linjenät utifrån studerade linjenätsalternativ Beställare Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax TRAFFIC AB info@trivector.se

238 Förord Trivector Traffic fick i december 2010 i uppdrag av Västtrafik att göra en linjenätsöversyn över Uddevallas stadsbusstrafik. Målet är att linjenätet ska utvecklas till ett tydligare, snabbare och mer attraktivt linjenät, vilket även leder till ett ökat resande med stadsbusstrafiken. Linjenätsöversynen är viktig dels för att skapa en långsiktig strategi för stadstrafiken i Uddevalla, dels för att svara mot visionen om ett fördubblat resande med kollektivtrafiken till år Arbetet med linjenätsöversynen har utförts av civ.ing. Sebastian Fält (projektledare), civ.ing. Jesper Nordlund och civ.ing. Leif Linse, samtliga på Trivector Traffic AB. Uppdragsansvarig har varit tekn.lic. Per Gunnar Andersson, Trivector Traffic AB. Kontaktpersoner på Västtrafik har varit Eva Jerninger och Björn Axberg, och kontaktperson på Uddevalla kommun har varit Sven Andersson. Lund mars 2013 Trivector Traffic AB

239 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 2 1. Inledning Bakgrund och syfte Utgångspunkter för en attraktiv kollektivtrafik Metod och analysverktyg Avgränsningar 7 2. Bakgrund och marknadsanalys Fakta om Uddevalla kommun Befolkning och arbetsmarknad Dagens kollektivtrafik Resande med kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen Planer och utveckling i Uddevalla Förslag till nytt linjenät Linjenätsförslag Förväntat resande Produktion och bussbehov Trafikekonomi Infrastrukturåtgärder Snabbare kollektivtrafik Allmänt om framkomlighet Framkomlighet i dagens Uddevalla Förslag på framkomlighetsåtgärder Tillgänglig kollektivtrafik Tillgänglighet på hållplatsnivå Slutsats Bilagor Linjenätsförslag A Linjenätsförslag C Ytterligare studerade linjenätsvarianter Hållplatsklassificering 75

240 2 Trivector Traffic Sammanfattning Stadsbusslinjenätet i Uddevalla har under lång tid haft den utformning det har idag och resandet har också under de senaste tio åren legat på en relativt stabil nivå. De senaste åren kan dock en viss minskning i resandet noteras för att senare under 2011 öka. Syftet med denna linjenätsanalys är att skapa ett linjenät som tar tillvara såväl dagens resenärers behov som nytillkomna från planerade bostads- och verksamhetsområden. Likaså är det önskvärt att det nya linjenätet genom ökad attraktivitet kan locka till sig även resenärer som idag reser med bil. Utifrån uppgifter om befintlig arbets- och studiependling, nuvarande kollektivtrafikresor, befintligt och planerat bostads- och verksamhetsbestånd har ett förslag till nytt linjenät tagits fram. Det nya linjenätet består av fyra huvudlinjer B1-B4 samt en kompletteringslinje B5. Förslaget visas i kartan nedan. För linjekarta i större format, se bilaga i slutet av rapporten. Figur 0-1 Linjenätsförslag för Uddevallas stadstrafik. Linje B1 trafikeras med 10-minuterstrafik medan B2-B4 trafikeras med 20- minuterstrafik. Linje B2 och B4 saxas så att det skapas 10-minuterstrafik Skogslyckan Kampenhof. Linje B5 körs med 30-minuterstrafik. Föreslaget linjenät innebär i huvudsak trafik längs samma gator som dagens stadstrafik men med vissa skillnader i hur linjerna kopplas. Störst skillnader mot dagens trafik är att föreslaget linjenät erbjuder samma körvägar oavsett tur på aktuell linje, slopande av de slingkörningar som finns i södra och norra delen av sta-

241 3 Trivector Traffic den, exempelvis dubbelriktas bussgatan längs Dalabergsleden. Istället skapas en mer attraktiv dubbelriktad trafik. Trafikeringen av Herrestad och Kurveröd renodlas och Rimnersvallen trafikeras med stadsbuss. Det föreslagna linjenätet innebär färre linjer men med högre turtäthet. Det innebär att linjenätet blir lättare att ta till sig för resenären och att antalet resmöjligheter ökar. Det ger ett linjenät som är mer attraktivt och därmed lockar fler att resa kollektivt. Förväntat resande med föreslaget linjenät visar på en resandeökning på mellan % jämfört med dagens linjenät. En orsak till osäkerheten i prognosen är att det framtida resandet till IKEA/Ikano inte finns med i modellen, samtidigt som linjenätet har anpassats för att erbjuda IKEA/Ikano en god kollektivtrafikförsörjning. Föreslaget linjenät innebär ökad vagnsproduktion och behov av ytterligare två bussar. De ökade produktionskostnaderna uppvägs dock av det ökade resandet och det ekonomiska täckningsbidraget är i princip detsamma som idag. Osäkerheten ligger i det framtida resandet till IKEA/Ikano som inte finns med i modellen, och som kan öka inkomsterna ytterligare något. Ett förverkligande av linjenätet förutsätter vissa infrastrukturåtgärder såsom nya vändhållplatser, nya hållplatslägen där busstrafiken idag körs enkelriktad, en ny bussgata för linje B5 vid Rimnersvallen samt en justering av korsningen Fritiof Nansens gata/sommarhemsvägen. För att skapa en mer robust kollektivtrafik som är mindre känslig för störningar, såsom förseningar mm bör framkomlighetsåtgärder som främjar busstrafiken framför biltrafiken övervägas. Åtgärderna medför dels kortare körtider men framförallt en mer pålitlig kollektivtrafik med potential att locka ännu fler resenärer. Observera att förslaget till nytt linjenät går att genomföra även utan framkomlighetsåtgärder, sånär som på linje B5:s bussgata. Vår rekommendation är dock att även framkomlighetsåtgärder vidtas då detta ger en mer pålitlig kollektivtrafik tack vare mindre störningskänslighet och därmed än fler nya resenärer.

242 4 Trivector Traffic 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Stadsbusslinjenätet i Uddevalla har under lång tid haft den utformning det har idag och resandet har också under de senaste tio åren legat på en relativt stabil nivå. De senaste åren kan dock en viss minskning i resandet noteras för att senare under 2011 öka. Under 2011 infördes fria resor för alla som är 75 år och äldre vilket är en del av förklaringen men också att det allmänna resandet har ökat. Den ökning som skedde under 2011 har dock blivit känd efter att linjenätsutredningen genomförts. Linjenätsutredningen baseras på statistik från år Västtrafik har tagit fram Målbild för Fyrbodal som färdigställdes i november I Målbild för Fyrbodal har mål för trafiken och länsdelen tagits fram för år 2025 som pekar mot en kraftig resandeökning såväl för stadstrafik som för regiontrafik. Målet för stadstrafiken i Uddevalla är att resandet ska öka med 40 % till år Samtidigt pågår det planarbete för utökning av såväl bostäder som verksamheter i Uddevalla och det är angeläget att dessa områden till stor del kan knytas till kollektivtrafiken så att så många som möjligt ska se kollektivtrafiken som ett attraktivt alternativ. Syftet med denna linjenätsanalys är därför att skapa ett linjenät som tar tillvara såväl dagens resenärers behov som nytillkomna från planerade bostads- och verksamhetsområden. Likaså är det önskvärt att det nya linjenätet genom ökad attraktivitet kan locka till sig även resenärer som idag reser med bil för att nå fördubblingsmålet Under arbetets gång har emellertid ett randvillkor tillkommit om att de ekonomiska ramarna skall vara i paritet med dagens linjenät. Detta har medfört minskade möjligheter att föreslå så kraftfulla satsningar som är nödvändiga för att nå ett fördubblat resande. 1.2 Utgångspunkter för en attraktiv kollektivtrafik Avancerade och prioriterade bussystem byggs ut på alltfler håll runt om i världen, och det är således inte bara spårvägssystem som går mot en renässans. Ett attraktivt kollektivtrafiksystem som är snabbt och enkelt kan i många fall bygggas upp med hjälp av mindre medel utifrån ett redan existerande bussystem. Ofta projekteras nya anläggningar så att en övergång till en eventuell framtida spårväg möjliggörs. Även i mindre städer är denna filosofi tillämpbar, oavsett om en spårväg kan bli aktuell i framtiden eller inte. Konceptet Tänk spårvagn Kör buss handlar om att skapa gena vägar för busstrafiken med samma höga prioritet som en spårväg i samma situation hade haft. Spårvägens svepande linjesträckning med stora radier och hög framkomlighet är mycket användbart även i mindre bussystem.

243 5 Trivector Traffic Kollektivtrafik i små och medelstora städer I Sverige, men framförallt i Tyskland, har man i små och medelstora städer om invånare startat upp projekt som syftar till att skapa en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Viktiga aspekter att beakta för att lyckas med detta är bra turtäthet, samordnade byten, ökad framkomlighet för busstrafiken, tydligare stråk, bekvämare fordon och förutsättningar för bekvämare körning. I vissa av dessa projekt har man lyckats uppnå resandeökningar upp till % Fyra nyckelord bör alltid utgöra ledstjärna: Snabbhet Enkelhet Attraktiva fordon Bra information Linjenäten byggs upp av s.k. styv tidtabell och bussarna ska vara av typ låggolvsbussar för snabbare på- och avstigning. Linjerna har ofta samma turtäthet vilket medför att de kan mötas i centrum och möjliggöra byte i samtliga riktningar. Den senare principen går under benämningen Rendez-vous-trafik. Busstrafiksystemens karaktär kan sammanfattas i följande punkter: Linjenätet utformas främst med radiella linjer för att tillgodose de största resandeströmmarna och öka tydlighet och snabbhet En gemensam bytespunkt enligt Rendez-vous-principen införs, med goda bytesmöjligheter och gemensamma avgångstider för samtliga linjer Relativt hög turtäthet, mellan minuter Bussystemet (hållplatser, fordon, information, etc.) ges ett enhetligt utseende Taxesystemet utformas enkelt och tydligt Signalprioritering, busskörfält, samt andra bussprioriterande åtgärder införs i syfte att öka bussens framkomlighet och säkra ankomsten till den gemensamma bytespunkten Dessa ledstjärnor är något som är av stor vikt att ta vara på och anpassa utifrån Uddevallas särskilda förutsättningar och behov. Plankorsningarna med Bohusbanan är en utmaning, liksom framkomligheten på väg 44 samt vissa gator i centrala Uddevalla. Stadens kuperade topografi är en utmaning men även en tillgång ur ett kollektivtrafikperspektiv genom att cykeln inte alltid är ett alternativ. Kollektivtrafiken bör vara det naturliga alternativet och inte den egna bilen. Signalprioritering i kombination med busskörfält kan vara ett viktigt instrument för att skapa en attraktiv kollektivtrafik i Uddevalla. Prioriterad busstrafik En fördel med busstrafiken är att den använder redan befintlig infrastruktur som övrig biltrafik, vilket ger ett mer rationellt utnyttjande av gator och vägar och minskar övrigt markanspråk. Dock innebär det även att bussen måste förhålla sig till och anpassa sig efter den biltrafik som finns, vilket medför vissa svårigheter för busstrafiken.

244 6 Trivector Traffic Busstrafiken behöver hantera ett flertal flaskhalsar i form av köer, vid in- och utfarter till centralorter, skyldighet att lämna företräde i särskilda korsningar, m.m. Liknande flaskhalsar kan undvikas genom att bygga separata busskörfält, signalprioritera busstrafiken i korsningar, bygga om hållplatser, etc. Genom dessa åtgärder ökas möjligheten för busstrafiken att hålla avsedd tidtabell i större utsträckning, men det krävs ofta ett stort antal gemensamma, samverkande, åtgärder för att effekten ska bli tydlig. Ökad framkomlighet är särskilt viktigt i kollektivtrafiksystem som bygger på samordnade byten (rendez-voustrafik). 1.3 Metod och analysverktyg Denna linjenätsöversyn omfattar följande delmoment: Marknadsanalys Kundanpassad trafikering Snabbare kollektivtrafik Tillgänglig kollektivtrafik Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen Det första steget utgör alltså en marknadsanalys, vilken syftar till att beskriva underlaget för kollektivtrafiken i termer av befolknings- och sysselsättningstäthet, pendlingsstatistik, resanderelationer med potential för ökad kollektivtrafikandel, etc. Analyserna görs i första hand med GIS-verktyg (ArcGIS) och makromodelleringsverktyg (VISUM). Kundanpassad trafikering innebär att analysera befintligt linjenät samt föreslå idéer till ett nytt och effektiviserat linjenät. Det nya linjenätet ska rymmas inom en fastställd kostnadsram och som ger en större nytta till fler, och som därmed förväntas leda till ett ökat resande med kollektivtrafiken. Här är det viktigt att se till olika kundgruppers krav på systemet, arbetspendlare, äldre, funktionshindrade och skolungdomar. Främst används makromodelleringsverktyget VI- SUM i denna del, men även GIS-analyser i form av täckningsgrad, gångavstånd, etc. I delen Snabbare kollektivtrafik tas förslag fram på åtgärder som är önskvärda för att öka framkomligheten i linjenätet och för att erhålla ett prioriterat bussystem. Detta syftar till att skapa en snabbare, men också säkrare, trafik. Dessa åtgärder tas fram genom intervjuer med ansvariga trafikplanerare och genom studier av befintliga uppgifter om körtider, framkomlighetsproblem, förseningar, etc. Delen Tillgänglig kollektivtrafik syftar till att ta fram underlag för en tillgänglig, attraktiv, väl fungerande och trafiksäker kollektivtrafik ur ett Hela resanperspektiv. Det handlar såväl om tillgängligheten på hållplatsnivå, terminaler, fordon, liksom tillgängligheten till dessa komponenter. Detta inleds genom en klassificering av hållplatserna, exempelvis genom en rangordning utifrån antalet påstigande per dag. Förslag tas fram på hållplatsutformning för att tydliggöra systemet och ge det en identitet och en attraktivitet. Krav på fordon som säkerställer en god standard listas.

245 7 Trivector Traffic Avslutningsvis genomförs delen Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen, vilket syftar till att belysa hur samhällsplaneringen kan stödja kollektivtrafiken, och hur bebyggelsestrukturen påverkar kollektivtrafiken och vice versa. 1.4 Avgränsningar Studien behandlar endast resande som helt eller delvis sker med stadsbusstrafiken i Uddevalla. Det innebär att resor som kommer utifrån med regionbuss eller tåg endast berörs i de fall resan fortsätter med en stadsbuss. Det innebär också att eventuella skollinjer, flextrafik och färdtjänst inte studeras närmare.

246 8 Trivector Traffic 2. Bakgrund och marknadsanalys 2.1 Fakta om Uddevalla kommun Centralorten Uddevalla blev stad år 1498 och firade därmed nyligen 500-års jubileum som stad. Dagens kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av omkringliggande landskommuner med Uddevalla stad. Uddevalla är beläget på västkusten intill Byfjorden, ca 9 mil norr om Göteborg. Uddevalla har genom åren haft ett antal större industrier. Ett tidigt exempel är bomullsspinneriet Kampenhof och Uddevalla Tändsticksfabrik. Varvsindustrin var fram till 1986 (då den lades ner i samband med den nationella varvskrisen) en viktig arbetsgivare, som bland annat 1978 tillverkade den tidens största tankfartyg. Tills nyligen var Pininfarina Sweden AB en av de viktigare privata arbetsgivarna inom tillverkningsindustrin i kommunen, men efter ett beslut under hösten 2011 kommer produktionen läggas ner i Uddevalla under sommaren På Torp, ett av Sveriges största köpcentra, kommer IKEA/Ikano att etablera sig, en etablering som kommer att öppna under våren respektive hösten Etableringen väntas kunna leda till totalt nya jobb 1. I Uddevalla har de tidigare två gymnasieskolorna Agnesbergsskolan och Östrabogymnasiet slagits ihop till Uddevalla gymnasium och utgör Sveriges största gymnasieskola. I Uddevalla gymnasieskola ingår idag flera skolenheter, bl.a. Östrabo 1, Östrabo Yrkes, Agneberg, Sinclair och Margretegärde. Tillsammans ger de ett stort utbud av linjer och inriktningar. Därtill har kommunen flera fristående gymnasieskolor: Portalen, Plusgymnasiet, John Bauer och Udevalla Praktiska gymnasium. Totalt uppgår antalet elever till 4 400, varv 48 % är hemmahörande i andra kommuner än Uddevalla. 2.2 Befolkning och arbetsmarknad Uddevalla kommun är belägen i Västra Götalands län. Kommunen hade år 2010 drygt invånare, varav ca är boende i centralorten Uddevalla. Ljungskile är näst största tätort i kommunen med sina drygt invånare, följt av Herrestad med drygt invånare. Höga befolkningstätheter (se Figur 2-1) finns i bl.a. Skogslyckan, Dalaberg, Hovhult, centrala Uddevalla, Söder och Ramneröd. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit positiv de senaste tio åren och väntas fortsätta öka något, upp till ca invånare år

247 9 Trivector Traffic Medelåldern i Uddevalla kommun år 2009 var enligt uppgift från Uddevalla kommun 41,7 år, vilket kan jämföras med medelåldern för riket på 41,0 år. 2 Medelåldern i kommunen har ökat de senaste 15 åren och förväntas fortsätta öka svagt. Uddevalla kommun har en något högre andel ungdomar i åldrarna år jämfört med riket, men också en något högre andel invånare i åldrarna år jämfört med riket. 3 De områden i Uddevalla kommun som väntas få störst befolkningstillväxt mellan åren är Ljungskile och Ammenäs (ca 550 invånare per område), samt väster om Torp och delar av Bokenäset (Berg Östra) (knappt 400 invånare per område). Inga av dessa områden berörs av stadstrafik. Därefter följer Tureborg och Dalaberg (ca 150 invånare per område) som båda trafikeras av stadstrafik. I de senare planeras inga större utbyggnader av bostäder under perioden. Observera att befolkningsökningen inte enbart behöver bero på tillkomst av nybyggnadsområden utan även kan bero på andra demografiska förändringar, såsom ökade födseltal, generationsväxling i bostadsbestånd mm. I Figur 2-1 nedan illustreras dagens befolkningstäthet per Nyko-6-område. Kartan visar på en relativt spridd bebyggelse med vissa tätare områden framförallt i de norra och centrala delarna av staden. Figur 2-1 Nattbefolkning i Uddevalla tätort uttryckt i antal invånare per ha. 2 3 SCB databas. Befolkningsprognos med delområdesförändringar , Uddevalla kommun.

248 10 Trivector Traffic När det gäller sysselsättning är Vård och omsorg den största näringsgrenen i kommunen med sysselsatta år Därefter följer Handel med knappt sysselsatta, Utbildning med 2400 sysselsatta och Tillverkning och utvinning med knappt sysselsatta. Största arbetsgivare är kommunen (4 500 sysselsatta) och Regionsjukvården (2 200 sysselsatta), och största privata arbetsgivare är Pininfarina (650 sysselsatta). 45 För att sätta Uddevalla i ett större sammanhang görs en jämförelse med sysselsättningens sammansättning i såväl Fyrbodals kommunförbund som Västra Götaland som helhet. Jämförelsen avser de fem största näringsgrenarna i Uddevalla kommun och redovisas i Figur 2-2 nedan. Diagrammet visar att Uddevalla kommun har högre andel sysselsatta i vården medan det är en lägre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning jämfört med såväl Fyrbodals kommunalförbund som för Västra Götalandsregionen som helhet. Det förstnämnda beror troligen på Uddevalla sjukhus, till vilket angränsande kommuner i hög utsträckning är hänvisade till vid sidan av NÄL i Trollhättan Uddevalla kommun Fyrbodal VGR Figur 2-2 I diagrammet visas den procentuella fördelningen för de fem största näringsgrenarna i Uddevalla kommun jämfört med Fyrbodal och VGR som helhet (Källa: VGR 2009). Uddevalla har en historia som gammal varvsstad och är idag tillverkningsort för vissa Volvobilar men även denna verksamhet har minskat i omfattning, vilket troligen kan förklara dess mindre andel i kommunen. För övriga näringsgrenar ligger kommunen ungefär på motsvarande nivåer som övriga Fyrbodal och Västra Götalandsregionen (VGR). Fördelningen av den yrkesverksamma befolkningen som helhet i kommunen redovisas i Figur 2-3 nedan Under 2011 meddelade Pininfarina att de lägger ner tillverkningen i Uddevalla.

249 11 Trivector Traffic Figur 2-3 Antal arbetstillfällen efter näringsgren i Uddevalla kommun år Vid sidan av sysselsättningens sammansättning är dagbefolkningstätheten ett viktigt underlag för att peka på vilka områden vid sidan av bostadsområden som kollektivtrafiken bör trafikera. Detta redovisas i Figur 2-4 nedan. Figur 2-4 Dagbefolkning i Uddevalla tätort uttryckt i antal invånare per ha. Som synes är det främst den centrala staden, sjukhuset och Skogslyckan som har hög täthet vilket innebär att de är viktiga områden för kollektivtrafiken.

250 12 Trivector Traffic Arbetspendling Enligt uppgifter från VGR gjordes år 2008 drygt arbetspendlingsresor ut från eller inom Uddevalla kommun av dessa gjordes inom Uddevalla kommun, d.v.s. dessa resenärer både bodde inom och arbetade inom kommunen. Utpendlingen från Uddevalla kommun var således utpendlingsresor. Enligt samma källa gjordes detta år arbetspendlingsresor in till eller inom Uddevalla kommun. Inpendlingen var således detta år pendlingsresor. Det är således i princip balans mellan inpendling och utpendling. De främsta arbetspendlingsrelationerna på regional nivå är till och från kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Munkedal och Göteborg (se Figur 2-5). Figuren ger sken av vilken potential i kollektivtrafikresande som finns i olika relationer, då den visar på all arbetspendling oavsett färdmedel. Figur 2-5 Arbetspendling oavsett färdmedel till och från Uddevalla kommun Viktiga arbetspendlingsrelationer inom Uddevalla tätort är framförallt mellan Herrestad och Centrala staden, men även mellan Centrala staden/skansberget/underås till och från stadsdelar i första hand norr om dessa tre (se Figur 2-6).

251 13 Trivector Traffic l l, l Figur 2-6 Arbetspendling med samtliga trafikslag inom Uddevalla tätort.

252 14 Trivector Traffic Gymnasiependling En stor del av resandet med kollektivtrafik består av skolungdomars resor till och från skolan. I Figur 2-7 nedan visas hur gymnasieungdomar reser till och från Uddevalla. Till följd av att Uddevalla är den enskilt största kommunen i Bohuslän och att Sveriges största gymnasieskola finns i staden är det naturligt att det är en stor inpendling av gymnasieungdomar från såväl övriga Bohuslän som från Dalsland och i viss mån Vänersborgs kommun. Figur 2-7 I kartbilden redovisas gymnasiependling till/från och inom Uddevalla kommun. Utanför Uddevalla är pendlingen aggregerad till kommunnivå. Respektive kommuns kommunkod visas i kartan. För Uddevalla är respektive Sams-kod redovisad. De data som ligger till grund för gymnasiependlingen i figuren är från 2008 och kommer ifrån SCB. De största inpendlingsströmmarna är från Orust, Munkedal, Tanum samt Färgelanda. Dessa kommuner står gemensamt för en inpendling av knappt 1300 elever. Totalt är det ca 4400 gymnasieelever som pendlar till/från eller inom Uddevalla kommun.

253 15 Trivector Traffic 2.3 Dagens kollektivtrafik Stadsbussar Dagens stadsbusstrafik består av sju linjer (linje 1-7) med halvtimmestrafik under vardagar på samtliga linjer förutom linje 3 och linje 5 vilka har kvartstrafik. De tyngsta linjerna är linje 3 (Bohusgården Helenedal) samt linje 5 (Hovhult Asperöd). Resandet på dessa linjer var år 2010 knappt resor respektive knappt resor. Fakta om linjerna redovisas i Figur 2-8 nedan. Tabell 2-1 Stadsbusstrafiken i Uddevalla. mörkgrå = kvartstrafik, mellangrå = halvtimmestrafik, ljusgrå = timmestrafik. Turtätheten avser den högsta turtätheten under dagen. I början och slutet av dagen förekommer lägre turtätheter. Linje 1 Kampenhof Torp Linje 2 Hovhult Bleket Kampenhof Linje 3 Bohusgården Kampenhof Helenedal Linje 4 Hovhult Skogslyckan Torp Linje 5 Hovhult Skogslyckan - Kampenhof Äsperöd Linje 6 Kampenhof Kurveröd - Sunningen Torp Linje 7 Kuröd Kampenhof Mån-fre Lördag Söndag (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (kvartstrafik) (halvtimmestrafik) (kvartstrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (timmestrafik) Ingen trafik (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (halvtimmestrafik) (timmestrafik) Ingen trafik Under 2010 gjordes resor med stadstrafiken i Uddevalla och resandet har varit relativt konstant under de senaste tio åren gjordes flest resor, resor, och sedan dess har resandet avtagit svagt. Det finns ett flertal slingor och alternativa linjesträckningar där körvägarna kan variera mellan olika turer på samma linje. Som komplement till den schematiska linjekartan som visas i Figur 2-8 finns även en geografisk linjekarta i Figur 2-9. För en geografisk linjekarta över dagens linjenät, se bilaga i slutet av denna rapport..

254 16 Trivector Traffic Figur 2-8 Dagens linjenät avseende Uddevallas stadsbusstrafik, schematisk karta.

255 17 Trivector Traffic Torp Sunningen Kurveröd Dalaberg Äsperöd Figur 2-9 Dagens linjenät avseende Uddevallas stadsbusstrafik.

256 18 Trivector Traffic Kostnader Bäst kostnadstäckningsgrad har linje 5 med 0,67. Därefter följer linje 1 och linje 3 med 0,60 respektive 0,59. Störst underskott har linje 6 med drygt 4 miljoner kr och samtidigt en kostnadstäckningsgrad på 0,27. Således är linje 6 en förhållandevis svag linje om kostnaderna för trafikering ställs i relation till resandet med linjen. Detta kan förklaras av att det är en förhållandevis lång linje med otydlig linjeföring och svagt befolkningsunderlag längs sträckningen. Linje 4 startade den 12 december Tidigare har den varit en del av linje 2 som då vänt vid Gånglåtsvägen istället för att den som nu är ändhållplats för linje 2. Att linje 4 redovisar betydligt lägre resande än övriga linjer kan därmed hänföras till att linjen bara körts i en halv månad av mätåret. Täckningsbidraget för linje 4 är lågt jämfört med de starkaste linjerna men i nivå med andra mindre starka linjer såsom linje 6 och 7. Då linje 4 och 2 ofta körs med samma buss som skyltar om vid Gånglåtsvägen finns osäkerhet kring hur många resenärer som stämplar om sina kort vid ändhållplatsen. I kostnader ingår kostnad för att trafikera linjen, inklusive förarlöner. Intäkterna avser endast biljettintäkter, således ej reklamintäkter eller kontrollavgifter. Tabell 2-2 Uppgifter om kostnader, intäkter och täckningsbidrag för stadsbusstrafiken avseende år Källa: Västtrafik Linje 1 Linje 2 Linje 3 Linje 4* Linje 5 Linje 6 Linje 7 Längd (km) 8,0 4,8 7,7 9,9 9,1 15,7** 4,8 Trafikkostnad (kr) Intäkter (kr) Underskott (kr) Täckningsbidrag 0,60 0,41 0,59 0,30 0,67 0,27 0,39 Resor Trafikkostnad totalt, linje 1-7 (kr) Intäkter totalt, linje 1-7 (kr) Underskott totalt, linje 1-7 (kr) Genomsnitt täckningsbidrag, linje 1-7 0,51 *) Linje 4 startades under året 2010 och siffrorna avspeglar enbart den tid då linjen kördes. Tidigare har trafiken utmed sträckningen körts som en del av linje 2. **) Linje 6 omfattar ett antal slingor och har olika körväg i motsatt riktning. Om man inkluderar skollinjer och nattbuss/helgtrafik är de totala trafikeringskostnaderna för Uddevallas bussar 37,9 miljoner kr, medan de totala biljettintäkterna uppgår till 17,1 miljoner kr. Detta ger ett underskott på 20,8 miljoner kr årligen och en kostnadstäckningsgrad på 0,45. Eftersom vi i denna studie koncentrerar oss på huvudlinjerna 1-7 är det dock kostnaderna på 32 Mkr/år, intäkterna 16,4 Mkr som är av störst intresse. Detta ger ett underskott på 15,7 Mkr och ett kostnadsbidrag på 0,51. Endast linje 1, 3 och 5 ligger över snittet. Regional busstrafik Utöver stadstrafiken så trafikeras även Uddevalla av regionbusslinjerna 378 mot Svanesund och Prästtorp, 670 mot Vänersborg och Trollhättan, 673 mot NÄL Norra Älvsborgs Sjukhus, 679 mot Trollhättan, 680 och 681 mot Vänersborg, 737 och 738 mot Högsäter, 821 och 822 mot Ljungskile, 830 mot Munkedal, 833 mot Saltkällan och Skredsvik, 845 mot Grundsund samt 850 mot Lysekil. Linjedragningar för regionala linjer redovisas i Figur 2-10 nedan.

257 19 Trivector Traffic Figur 2-10 Linjenät över den regionala busstrafiken till och från Uddevalla. (Källa: Dessutom trafikeras Uddevalla av Expressbussarna 730 mot Göteborg respektive Bengtsfors, 820 mot Göteborg, 840 mot Lysekil, 841 mot Lysekil respektive Göteborg, 860 mot Smögen respektive Trollhättan, 870 mot Strömstad samt 871 mot Strömstad respektive Göteborg. Därutöver finns skoltrafik (linjer ). Inom Uddevalla kan regionbusstrafiken fungera som ett komplement till stadsbusstrafiken framförallt för resor mellan Torp och Kampenhof. Tågtrafik Tågtrafiken i Uddevalla utgörs av Västtågen, vilka SJ 6 svarar för. Två förbindelser trafikerar Uddevalla C, dels Strömstad Göteborg och dels Uddevalla Borås. Tågen Uddevalla Göteborg har även uppehåll vid Uddevalla Östra, i nära anslutning till Uddevalla Gymnasium. Tågen vid Uddevalla C som trafikerar Älvsborgsbanan mot Herrljunga/Borås trafikerar inte Uddevalla Östra. Till Göteborg är det under vardagar 18 avgångar och till Strömstad finns under vardagar 5 avgångar. Till Borås, via Herrljunga, går det under vardagar 8 avgångar. Uppgifterna om turtäthet är hämtade från tidtabeller gällande år Stationer och bussterminaler Uddevalla har två järnvägsstationer: Uddevalla C och Uddevalla Östra. Busstrafiken angör båda endast Uddevalla C. Här sker dock få byten med region- 6 Tidigare under rapportens skrivande var DSB First ansvariga för Västtågen, men dessa sades upp i maj 2012.

258 20 Trivector Traffic buss. För busstrafiken finns det även två terminaler, Kampenhof och Torp, se Figur Båda är viktiga bytespunkter mellan lokaltrafiken och regionbussarna. Kampenhof är huvudhållplats för lokaltrafiken. Figur 2-11 Regionbussterminalen på Torp. Västtrafik har tagit fram terminalkartor för Uddevalla C och Kampenhof vilka redovisas i Figur 2-12 och Figur Kampenhof Figur 2-12 Kampenhof med hållplatslägen. Källa:

259 21 Trivector Traffic Uddevalla C N Figur 2-13 Uddevalla C med hållplatslägen. Källa: Resande med kollektivtrafiken Resandet med stadsbusstrafikens sju linjer har varit förhållandevis konstant de senaste tio åren i Uddevalla, men avtagit svagt de senaste fem åren. Drygt resor görs med stadsbusstrafiken årligen, och under 2010 gjordes resor. Linje 2 mellan Kampenhof och Hovhult har haft en stark resandeutveckling under denna tioårsperiod med en ökning om 50 % sedan år Linje 3 och linje 5 har det största resandet och är de två linjer som under vardagar körs med kvartstrafik.

260 22 Trivector Traffic Figur 2-14 Resandeutveckling för Uddevalla stadsbusstrafik (linje 1-7) mellan åren 2000 och År 2006 gjordes flest resor med stadstrafiken i Uddevalla, då resandet uppgick till resor. Därefter har resandet avtagit något. Den stora knutpunkten i Uddevallas kollektivtrafiknät är Kampenhof, där stadsbusslinjer och regionbussar möts. Antalet påstigande för stadstrafiken vid Kampenhof uppgår enligt RUS0708 till totalt 2700 påstigande per dag. Med samtliga linjer, inklusive regionala linjer, uppgår påstigandet till ca påstigande per dag. För uppgift om fler av de större hållplatserna se Tabell 2-3 nedan. Bilden av Kampenhof som den stora knutpunkten förstärks av illustrationen i Figur 2.15, vilken visar på förhållandet mellan hållplatserna avseende antalet påstigande. Tabell 2-3 De tio största hållplatserna i Uddevalla kommun sett till antalet påstigande i stadstrafiken (RUS 07/08). Notera att regionalt resande alltså inte ingår i statistiken. Skillnaden mellan påstigande och avstigande kan i vissa fall vara betydande på grund av hur data är insamlad men även att resenärer inte reser helt symetriskt (t.ex. går på en viss hållplats på morgonen och hoppar av på en annan på kvällen). Påstigande Byte Summa Avstigande Byte Summa På+Av Kampenhof Dalabergs centrum Uddevalla sjukhus Skogslyckans centrum Sälghugget Torp, Coop Forum Österled Ögårdsvägen Tureborgs centrum Vindfället

261 23 Trivector Traffic Torp Sunningen Kurveröd Dalaberg Äsperöd Figur 2-15 Hållplatsbelastning, påstigande per hållplats avseende all kollektivtrafik. Det är viktigt att inte bara studera var resenärer kliver på då påstigande även innefattar bytesresor. För att få en helhetsbild av hur resenärerna reser är det önskvärt med en bild av hela resan från första påstigning till målhållplatsen. Det här illustreras i figuren på nästa sida. Det skall noteras att redovisade resor är resor som helt eller delvis företas med stadsbusstrafiken. Resor som sker endast med tåg eller regionbuss ingår inte.

262 24 Trivector Traffic Det är i huvudsak tre stråk som utmärks med över 250 resor per riktning; Centrum Herrestad/Torp, Dalaberg - Centrum och Skogslyckan Centrum. "-./" -... ~ ' ~, / l / 'v ' ' r>- ""'- -- l l _,/ ' o , ~ ~ Figur 2-16 Kollektivtrafikresande inom Uddevalla tätort enligt RUS:en. I bilden redovisas fullständiga resor, dvs från ursprunglig starthållplats till slutlig målhållplats. l l l l ;' /,'l l l ~ :', ' ~' l l! \j ' l j ~ ' )..._ ' l - ~ --- l j.11\ -\ \ l l \ \. _) l... :c.,, - / ~ -~"v ) x.~ ~' \ ~ - \ ' \ r\" l l ~~

263 25 Trivector Traffic 2.5 Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen För att fler ska åka kollektivt istället för bil måste planeringen stödja kollektivtrafiken så att den blir det bästa alternativet för resenären, d v s göra det lätt att välja rätt. Planeringsskedet är ofta ödestimmen för om kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken bör därför integreras i samtliga delar av samhällsplaneringsprocessen och beaktas redan i ett mycket tidigt skede i arbetet med ett utvecklingsområde för att inte den slutliga kollektivtrafiklösningen ska bli ineffektiv och kostsam. Viktigast är att inkludera stråket för kollektivtrafiken som en förutsättning i planen från början, d v s planera med kollektivtrafik som norm och anpassa bebyggelse och gatunät efter kollektivtrafikens behov. På storskalig nivå krävs främst lokaliseringar som möjliggör samlade reserelationer, att kollektivtrafiken ges god framkomlighet utan fördröjningar samtidigt som den täcker in alla stora upptagningsområden. Integrering av kollektivtrafikplanering och övrig planering måste göras på alla nivåer i planeringsprocessen, alltifrån övergripande planering till platsspecifik detaljplanering. Det gäller exempelvis Trafikverkets och regionens arbete med transportinfrastrukturen samt den kommunala planeringen. Kollektivtrafiken måste även optimeras i svåra planeringssituationer som utveckling av stadsområden med stora historiska värden eller shoppingområden, vilket kräver ett nära samarbete mellan samtliga planeringsavdelningar. Bebyggelsestruktur för en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik 7 Bebyggelsestrukturen och markanvändningen har stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. En spridd struktur är ofta bilanpassad och ger dåliga förutsättningar för kollektivtrafik. För att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig krävs resandevolymer som ger underlag för en hög turtäthet. Stora resandevolymer kan skapas genom att samhällsutbyggnaden planeras i medvetna kollektivtrafikstråk och att staden förtätas i befintliga kollektivtrafikstråk. En effektiv kollektivtrafikförsörjning är en förutsättning för att kunna erbjuda ett attraktivt utbud till en rimlig kostnad. Band- och stjärnstäder som Jönköping och Borås har en struktur som ger goda förutsättningar för kollektivtrafik. Runda städer, som exempelvis Lund, är däremot svårare att kollektivtrafikförsörja. Täta städer, som Norrköping, är effektivare att kollektivtrafikförsörja än en stad med mer utspridd stadsstruktur, som till exempel Linköping, se följande figurer och tabell. 7 TRAST

264 26 Trivector Traffic Figur 2-17 Till vänster: tät stadsstruktur i Norrköping med en tydlig gatustruktur. Till höger: utspridd stadsstruktur i Linköping vilket även ger en otydlig gatustruktur. Tabell 2-4 Skillnader mellan Linköping och Norrköping avseende befolkningstäthet och kollektivtrafikens kostnadstäckning Stad Yta Linelängd Fordon Produktion (vagn km) Resor per år Resor/ inv/år Invånare Kostnadstäckning Linköping km km 53 st 4,2 M 7,8 M % Norrköping km 2 66 km 41 st 2,7 M 8,3 M % I den medelstora staden bör man därför sträva efter att skapa band- eller fingerstrukturer när nya bostads- och arbetsplatsområden planeras och lokaliseras. Nya områden bör lokaliseras så att de förtätar staden kring hållplatser och knutpunkter längs en befintlig linje alternativt i nya hållplatslägen i förlängningen av en befintlig linje. 2.6 Planer och utveckling i Uddevalla I det här avsnittet redovisas de utvecklingsplaner som var kända då linjenätsutredningen gjordes i huvudsak under våren Sedan dess har de olika utvecklingsplanerna utvecklats och några tillkommit. Dessa sena förändringar har inte beaktats i detta avsnitt. Utvecklingsområden Torp Köpcentrum är det stora exploateringsområdet när det gäller verksamheter i Uddevalla kommun. Men i sammanhanget kan även nämnas utvecklingen av företagsparken Kasen vid det gamla varvsområdet, vilket fullt utbyggt med befintliga byggrätter kommer inhysa ca 400 sysselsatta. Nedan görs en genomgång av utvecklingsområden av särskilt intresse för denna studie (se Figur 2-18).

265 27 Trivector Traffic Figur 2-18 Större utvecklingsområden avseende verksamheter i Uddevalla. Uddevalla resecentrum Kommunen har genomfört en idéstudie för ett nytt resecentrum som på sikt ska ersätta Uddevalla C. Syftet är att synliggöra tågtrafiken och placera denna i centrum och möjliggöra effektiva byten mellan lokalbusstrafiken och tågtrafiken. Det framtida resecentrets placering innebär även en visuellt tydligare koppling mellan Kampenhof och resecentrum vilket underlättar för resenärerna. Herrestad / Torp IKEA kommer att etablera sig i närheten av Torp, men öster om E6, totalt handlar det om kvm mark som IKEA köpt av Uddevalla kommun. Även Ikano kommer att etablera sig i området. Hela handelsplatsen kommer att växa sig dubbelt så stor jämfört med 2010, då Torp utgjorde kvm handelsyta. Fullt utbyggt kommer handelsplatsen alltså att utgöra en handelsyta om ca kvm enligt föreliggande planer. Infrastrukturen i området är påbörjad och byggs ut i etapper med beräknat färdigställande Varefter att infrastrukturen färdigställs kan byggnation av lokaler påbörjas, men exakt tidsplan för detta är inte fastställd. De ingående infrastrukturprojekten är: ny trafikplats på E6 (Grytingen), Nordlänken norr om nuvarande Torp köpcentrum (mellan ny trafikplats E6 och väg 161 mot Lysekil), ny lokalväg (Hogstorpsvägen) från Tavlegatan (Rv 44) till IKEA. Etableringen ökar efterfrågan på resor mellan Uddevalla och Torp, både bil men även kollektivtrafik. När området färdigställs är det viktigt att det finns god kollektivtrafikförsörjning av området för att underlätta hållbara resealternativ. Detta är relativt enkelt att åstadkomma genom sin nära koppling till Torp. Kasen Företagspark Kynningsrud Fastighet äger Kasen Företagspark, vilken idag inhyser ett tiotal verksamheter varav Kynningsrud Prefab är den största verksamheten. Även

266 28 Trivector Traffic Securitas och Mattsongruppen, m.fl. håller till här. Totalt är ca 150 sysselsatta vid Kasen Företagspark, men inom ca 2-3 år avser Kynningsrud Fastighet utveckla området med ytterligare byggrätter, vilket kommer innebära ca anställda i Företagsparken. Området ligger i de västra delarna av Uddevalla tätort vid det tidigare varvsområdet och innefattar områdena Kasen och Sörvik. Med hänsyn till befintlig kollektivtrafikstandard i området är det troligt att nytillkommande sysselsatta får en låg kollektivtrafikandel, varför utbyggnaden kan antas motverka målen om ökat kollektivtrafikresande. Området ligger längs med ett av tre parallella stråk mellan Uddevalla och Torp (Rv 44, Kärranäsvägen och Kurverödsleden). Att hålla god kollektivtrafikstandard på alla tre är svårt och resurskrävande vilket kräver prioriteringar för att kunna erbjuda en attraktiv kollektivtrafik. Bostadsområden Här följer en genomgång av större utbyggnadsområden avseende bostäder i Uddevalla och avser situationen våren I Figur 2-19 redovisas dessa områden i storleksordning samt hur långt de har kommit i planprocessen.

267 29 Trivector Traffic Figur 2-19 Utbyggnadsområden för bostäder i Uddevalla. Röd markering visar på exploatering där detaljplan är antagen eller påbörjad. Orange markering visar på områden som diskuteras för framtida utbyggnad men där detaljplan ej är påbörjad. (1) Kvarteret Rud och Kagg Kvarteret Rud och Kagg är detaljplanelagt och består av ca 70 lägenheter. Huskropparna är uppdelade i tre och med en våningshöjd om fyra våningar. Planområdet är beläget i anslutning till Asplundsgatan, Södra Drottninggatan och Södertullgatan. Kommunfullmäktiges antagande är överklagat, men tanken är att området ska byggas ut i etapper. Området ligger i centrum med god tillgång till kollektivtrafiken.

268 30 Trivector Traffic (2) Skeppsviken I Skeppsviken planeras för ca 90 lägenheter, ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter. Detaljplanearbetet är pågående och planen är för närvarande under utställning. Området ligger inom meter från hållplatsen Nordens väg utmed linje 3 och har därmed acceptabel kollektivtrafikstandard. (3) Sundskogen Detaljplan för Sundskogen är antagen och har vunnit laga kraft, och för närvarande pågår markarbete i området. Totalt utgörs exploateringsområdet av 120 tomter för villabebyggelse och tre större tomter för samlad exploatering om minst 100 bostäder. Området ligger ca 6 kilometer sydväst om Uddevalla centrum vid Byfjorden, långt bort från befintliga kollektivtrafikstråk. Att försörja området med kollektivtrafik skulle bli såväl kostsamt som ineffektivt på grund av bristande resandeunderlag och infrastruktur. Det är därmed olämpligt att bygga ut området. (4) Sunningebergen Området är under programsamråd och således tidigt i planeringsprocessen. Tanken med Sunningebergen är att området om totalt 45 hektar ska rymma 100 till 200 bostäder beroende på hustyper och lägenhetsstorlekar. Områdets perifera läge medför svårigheter att skapa en kollektivtrafikförsörjning som kan konkurrera med bilen. Idag har området koppling till linje 6 som ger långa restider till Uddevalla. Utbyggnaden innebär ökat resandeunderlag för Sunningen men främst för de som inte har något alternativ till den egna bilen. För kollektivtrafiken hade det varit bättre att bygga ut inne i Herrestad där det finns bra kopplingar både till Torp och centrala Uddevalla. (5) Kvarteret Sundberg Detaljplan för kvarteret Sundberg är antagen och omfattar ca 75 lägenheter i byggnad om fem våningar. Nedre plan är även avsett för lokaler med centrumfunktioner (butiker). Området ligger vid korsningen Västerlånggatan Lagerbergsgatan med god tillgång till kollektivtrafiken. (6) Folkets park Området Folkets park är under programsamråd och således tidigt i planeringsprocessen. Sammanlagt berör området ca lägenheter i stadsradhus och flerbostadshus. Området har god koppling till linje 3 och ligger även nära centrum. Övriga områden i tidiga skeden Inre Hamnen (7) planeras att flyttas ut och beredas för ca 700 bostäder. Planeringen för detta område är i ett mycket tidigt skede. Likaså planerar man i Mossheden (8) för ca nya bostäder, men även detta område är under ett mycket tidigt skede i planeringsstadiet. Områdena är förhållandevis spridda i olika delar av Uddevalla, likt hela Uddevallas struktur, och dessutom relativt små. En sådan utbyggnad bidrar inte till att stärka kollektivtrafiken. Ur kollektivtrafiksynpunkt bör ny bebyggelse koncentreras till tydliga stråk där kollektivtrafiken trafikerar, och på så vis skapa underlag för en ytterligare förbättrad kollektivtrafik.

269 31 Trivector Traffic 3. Förslag till nytt linjenät Förslaget till nytt linjenät för stadstrafiken skall erbjuda invånare och besökare i Uddevalla ett bra alternativ till den egna bilen vilket därigenom kan resultera i ett ökat resande med kollektivtrafiken och på sikt minskat resande med bil. Enkelhet är den gyllene regeln för att uppnå ett attraktivt linjenät som är lätt att förstå för användaren och att trafikera för operatören. Systemet ska vara så intuitivt som möjligt vilket innebär att tidtabeller och linjekartor inte ska utgöra en barriär för användningen av kollektivtrafiken. Linjedragningen bör så långt som möjligt sträva efter att skapa raka och gena förbindelser mellan områdena de försörjer. Detta kommer att ge de flesta av resenärerna en snabb resa utan behov av många byten. En tydlig och rationell linjedragning gör också att linjerna är lätta att förstå och minnas, information och marknadsföring är enkel. Styva tidtabeller med hög turtäthet (10-20-minuterstrafik) är nödvändiga för att kollektivtrafiken skall bli ett attraktivt alternativ till den egna bilen. Det nya linjenätet skall på ett effektivt sätt täcka in alla de större bostads- och verksamhetsområdena och erbjuda resförbindelser till viktiga samhällsfunktioner. Under arbetets gång har flera olika linjedragningar diskuterats och analyserats. Tre huvudlinjenätsförslag benämnda A, B och C har analyserats, där alternativ B har visat sig vara mest fördelaktigt. För att ge en bra bild av hur tankarna har gått under arbetets gång och vilka idéer som studerats men av olika skäl avförts ges beskrivningar och argumentationer kring linjenätsalternativ A och C i kapitel 7 Bilagor. 3.1 Linjenätsförslag Det linjenätsförslag som här presenteras är resultatet av ett flertal olika studerade trafikeringslösningar. Förslaget till nytt linjenät grundas på huvudstrukturerna i dagens linjenät bestående av i huvudsak dagens linje 3, 5 och 1, vilka är de stråk där reseefterfrågan är som störst. Grunden för förslaget till ny trafikering är fyra huvudlinjer 1-4 med relativt hög turtäthet som kompletteras av en femte linje med lägre turtäthet i de områden där efterfrågan på resor är lägre. Under utredningens gång har det skett vissa förändringar av förutsättningarna för kollektivtrafiken. Bland annat pågår det en diskussion rörande Norra Hamngatan där det finns en vilja att omdana gatan till en mer gångvänlig miljö med möjlighet för uteserveringar. Dessa idéer har ännu inte konkretiserats i några planer men som en följd av framtidstankarna diskuteras ett förbjudande av motortrafik. Detta innebär att berörd kollektivtrafik som idag trafikerar gatan och tidigare planerad trafik hänvisas till en alternativ körväg. Utredningen har utmynnat i att bibehålla hållplats Kungstorget även i framtiden men mellan

270 32 Trivector Traffic Kungstorget och Kampenhof leds bussarna via Sankt Mikaelsgatan- Asplundsgatan-Västerlånggatan istället för längs Norra hamngatan. IKEA/Ikano öppnar sina butiker under år Detta innebär initialt ingen förändring i det nuvarande linjenätet för busstrafiken. En ny busslinje (linje 11) kommer att trafikera Kampenhof-Skogslyckan-IKEA. När den nya trafikplatsen på E6 står klar under 2015 ger detta möjlighet till förändringar i busstrafikeringen av Torp. En gemensam linje kan då trafikera både östra Torp och den nya bussterminalen på västra Torp. Denna trafikering hade underlättats avsevärt om den befintliga GC-tunneln (alternativt en ny tunnelförbindelse) som förbinder östra och västra Torp kunde användas för busstrafik då körvägen via den norra trafikplatsen är 1 km längre. I syfte att ge en mer effektiv trafikering av Rimnersvallenområdet och samtidigt nå Kuröd föreslås en bussgatuförbindelse mellan Kolonnvägen och Kurödsvägen. Att dra linjen Linjenätsförslaget beskrivs i sin helhet i Figur 3-1 nedan, där linjerna benämns linje B1-B5. För en linjenätskarta i större format, se bilaga i slutet av rapporten. Här följer en beskrivning av respektive linje.

271 33 Trivector Traffic Torp Sunningen Kurveröd Fasseröd Hovhult Dalaberg Kapelle Kuröd Äsperöd Figur 3-1 Linjenätsförslag B. Linjenätet består av fyra huvudlinjer B1-B4 kompletterat med linje B5 som har ett mer lokalt uppdrag och funktion som matarlinje till B3. I högtrafik körs linje B1 med 10-minuterstrafik. B2, B3 och B4 får 20-minuterstrafik och B5 får 30-minuterstrafik. I lågtrafik är turtätheten 20, 30 respektive 60 minuter. Se även Tabell 3-1. Linje B1 Dalaberg Kampenhof Äsperöd Linje B1 utgör ryggraden i linjenätsförslaget (i huvudsak dagens norra del av linje 3 och östra del av linje 5) men utan dagens linjeavvikelser. I syfte att förenkla och göra linjen tydligare har dagens slingkörning på Dalaberg tagits bort och linjen trafikerar därmed samma hållplatser i båda riktningar. Linjen får 10- minuterstrafik.

272 34 Trivector Traffic När det gäller Dalaberg ligger tyngdpunkten av bebyggelsen i området som inramas av Fjällvägen, Dalabergsleden och Myråsvägen. För denna majoritet innebär borttagandet av hållplats Dalabergskyrkan och Myråsvägen ingen försämring (avstånden till hållplats är i stort de samma mellan exempelvis Dalabergsskolan till Dalabergskyrkan respektive till Dalaberg centrum). Det finns därtill en viktig tydlighetsaspekt i att man går till samma hållplats såväl när man reser till centrum som när man kommer hem igen. För ovana/nya resenärer blir det lättare att lära sig hur man reser och det är därmed troligare att de ökar sitt kollektivresande. En ytterligare viktig aspekt är att Dalabergs centrum är en viktig hållplats även för Hovhultsborna som vid behållande av Dalabergskyrkan skulle få en onödigt lång gångväg. Målpunkten Dalabergs vårdhem har framhållits som ett skäl för att bibehålla samma körvägar i Dalaberg som idag. Sett till det totala resandet från Dalaberg utgör hållplatsen dock endast en liten del där den betydande majoriteten av resenärerna gynnas eller är oberörda av den föreslagna körvägen. Faktum är att Dalabergs vårdhem idag endast har trafik i ena riktningen. I riktning mot centrum är de hänvisade till att resa från Dalabergs centrum eller att åka omvägen via Penninggatan och hela vägen runt Dalaberg. Genom att slopa dagens slingkörning är det samma körväg oavsett riktning vilket underlättar för att locka nya resenärer till kollektivtrafiken samtidigt som det ger ett bättre utbud för boende på Hovhult som annars blir hänvisade till enbart linje B4, vilken sannolikt skulle få svårt att ta emot alla Hovhultsbor på egen hand. Förslaget innebär att bussgatan längs södra Dalabergsleden (500m) som idag är enkelriktad blir dubbelriktad. I och med att trafiken kommer utgöras av endast en linje som föreslås trafikeras med 10-minuterstrafik bedömer vi inte att den behöver breddas. Med föreslagna körtider sker inte mötet mellan bussar på linje B1 på bussgatan. I och med att det finns en hållplats (Vindfället) på ungefär halva sträckan plus ytterligare en mötesplats finns det därtill möjlighet för bussar att vid förseningar mötas där. Som en ytterligare säkerhet skulle eventuellt en signalanläggning kunna styra trafiken på bussgatan. Som en följd av dubbelriktad körning längs Dalabergsleden behöver kompletterande hållplatslägen ordnas vid hållplatsen Lillmossegatan. Förslaget medför även att trafikeringen av hållplatserna Murgrönevägen och Taborvägen dras in och linje B1 körs istället alla turer längs Boxhultsvägen, jämfört med dagens situation där hälften av linje 3:s turer trafikerar ovanstående två hållplatser. När det gäller linje B1:s körväg på Äsperöd så innebär ett eventuellt slopande av slingan att resenärer till och från Äsperödshemmet får längre gångavstånd till hållplats. En närmare studie av hur resandet till och från Äsperöd ser ut visas i Figur 3-2 nedan.

273 35 Trivector Traffic Figur 3-2 Påstigande respektive avstigande per hållplats hämtat från RUS07/08. Grön färg indikerar påstigande medan röd färg illustrerar avstigande. Siffrorna och cirkeldiagrammens storlekar är proportionellt mot påstigandet per hållplats. I kartbilden syns tydligt att det är i den södra halvan av slingan som det största resandet sker. Den skeva fördelningen mellan på- och avstigande per hållplats pekar på att resenärerna anpassar sin resa genom att de reser till/från olika hållplats beroende på om de är på väg till eller från centrum. Detta är en vanlig följd när linjer trafikerar i slingor. Majoriteten av de avstigande vid Äsperödshemmet (hållplatsen har 26 påstigande och 49 avstigande) är resenärer som i riktning mot centrum istället väljer hållplats Österled. För de påstigande vid hållplats Äsperödshemmet innebär ett slopande av slingan ett längre gångavstånd till hållplats. Hållplats Österled ligger dock inom drygt 400 m gångavstånd från hemmet. Är man orolig för detta men ändå vill slopa slingan finns naturligtvis möjligheten att istället behålla den norra delen av slingan. Påstigandet per hållplats visar dock att den södra delen av slingan har fler resenärer. Möjlighet för vändning bör finnas vid vårdhemmet vid Rosenhäll. Ett slopande av slingan skulle medföra behov av nya hpl-lägen i riktning från centrum för övriga hållplatser i slingdelen. Ur tydlighetssynpunkt är det olämpligt med slingan, men kostnaderna för att bygga nya hållplatslägen är i detta fall alltför stora i förhållande till vinsterna med att slopa slingkörningen. Skälet till detta är att slingan är tämligen kompakt med bebyggelsen huvudsakligen i dess mitt vilket gör att gångavståndet till hållplats är i stort det samma till såväl norra som södra delen av slingan. Vi föreslår därför att denna slingkörning blir kvar. Linje B2 Fasseröd Kampenhof Södra Kapelle Linje B2 utgörs av delar av dagens linje 3 och 5 och trafikerar mellan norra Fasseröd och södra delarna av Kapelle. Linjen får 20-minuterstrafik. Dagens slingkörning på södra delen av linje 3 slopas. När det gäller linje B2:s södra del har det förekommit diskussioner om hur linjedragningen skall se ut. Efter analyser av dagens resande och studier av de båda trafikeringsalternativen har det visat sig att det mest fördelaktiga är att trafikera Göteborgsvägen Sommarhemsvägen Fritiof Nansens väg Kapellevägen dubbelriktat. Det innebär att hållplatserna Nansenplan till Södertull inte längre trafikeras. Linjen vänder i

274 36 Trivector Traffic söder vid ny planerad vändhållplats i nära anslutning till Emaus. För att säkerställa att bussen klarar av att köra upp för backen vid Sommarhemsvägen är det viktigt att vinterunderhållet sköts på sträckan. Ser man till hur resandet ser ut till/från södra Uddevalla, se Figur 3-3 nedan, är resandet störst till/från de västra delarna av området och att regionbusstrafiken spelar en liten roll. Vid jämförelse mellan områdena Sommarhemsvägen/Bohusgården med Kapelle är det redan idag mer än tre gånger så många resor till/från Sommarhemsvägen/Bohusgården som till/från Kapelle. Västlig körväg enligt huvudförslaget ger även bättre förutsättningar för de framtida boende vid utbyggnadsområden vid Skeppsviken På- och avstigande i södra Uddevalla Asplundsgatan Folkets park Segelplan Göteborgsvägen Nordens väg Sommarhemsvägen Nansenplan Färövägen Bratterödsvägen Svarvaregatan Målaregatan Kapelle sjukhem Sörkälleplatsen Ryttaren Södertull Påstigande Avstigande Varav region-, skol-, servicelinje, påstigande Varav region-, skol-, servicelinje, avstigande Figur 3-3 Diagrammet visar resandet från och till södra Uddevalla på hållplatsnivå (RUS07/08) Att en stor del av resandet i slingan sker till och från västra delen av slingan framgår tydligt av Figur 3-4. Utöver det resande som illustreras av figuren sker även en betydande mängd resor till hållplatsen Sommarhemskolan. 100 påstigningar sker vid hållplatsen.

275 37 Trivector Traffic Figur 3-4 Påstigande respektive avstigande per hållplats hämtat från RUS07/08. Grön färg indikerar påstigande medan röd färg illustrerar avstigande. Siffrorna anger antalet påstigande på hållplatsen och cirkeldiagrammens storlekar är proportionellt mot summan av på- och avstigande per hållplats. Om slingkörning via Kapellebacken bibehålls skulle en övervägande del av resenärerna få en längre resa till centrum. Den faktiska tidsförlängningen blir från dagens 6 min till 9 min (dvs 50 % längre restid). Skälet att linje B2 i dess norra del kortas av och leds upp till hållplats Tallspinnaregatan är att turutbudet till Hovhult tillgodoses med linje B1 och B4. Linje B2 får istället en sträckning som bättre täcker upp norra Fasseröd som i dagens linjenät endast trafikeras i norrgående riktning. Dagens linje 5 körs idag mellan Gånglåtsvägen och Kampenhof via Skogslyckan. Enligt uppgifter från Omnibus och Västtrafik reser merparten av resenärerna från Hovhult och Dalaberg mot Kampenhof med linje 3 som har en genare sträckning. Att därmed korta av linje B2 till norra Fasseröd bedöms inte innebära någon större försämring för Hovhult i och med att turtätheten på B1 blir 10-minuterstrafik. Linje B3 Torp Kampenhof - Rimnersvallen Linje B3 trafikerar mellan Torp och Rimnersvallen med 20-minuterstrafik. Linjen trafikeras i sin västra del likt dagens linje 1. När IKEA år 2013 öppnar sin butik på östra sidan av väg E6 medför det ett behov av att erbjuda området kollektivtrafikförbindelse. Linje B3 måste därför via korsningen väg44/tavlegatan trafikera IKEA-området och sedan via den norra trafikplatsen nå regionbussterminalen och västra Torp. Detta medför en längre körväg och restid till västra delarna av Torp gentemot idag, och därmed att kollektivtrafiken som alternativ för resor till denna del blir mindre attraktivt. Restiden till den framtida regionbusshållplatsen blir också lång. Det vore av dessa skäl ett starkt önskemål för kollektivtrafiken att istället kunna trafikera östra och västra Torp genom den befintliga GC-tunneln. Trafikering

276 38 Trivector Traffic via den norra trafikplatsen innebär en dryg kilometer längre körväg än om linjen hade kunnat trafikera genom befintlig GC-tunnel, vilket innebär merkostnader för trafiken och mindre attraktiv trafikering av västra Torpområdet med förväntat minskande resande som följd till och från Västra Torp. Merkostnadens storlek i produktionsökning och förarlön för att dra linje B3 via planerad Norra trafikplatsen bedöms uppgå till 1,25 miljoner kr årligen med 20- minuterstrafik 8. Därtill hade en buss kunnat sparas in genom att trafikera genom GC-tunnel, då linje B3 tar fyra bussar i anspråk genom att trafikera Norra trafikplatsen. Öster om centrala Uddevalla vänder linje B3 vid I17/Hallakiosken. Linje B4 Kurveröd Kampenhof - Hovhult Linje B4 körs mellan Kurveröd och Hovhult via Kampenhof med 20- minuterstrafik. Linjen saxas med linje B2 så att det på sträckan mellan Skogslyckan och Kampenhof erbjuds 10-minuterstrafik. Detta motiveras med hänsyn till att området Skogslyckan i kraft av stora bebyggelsekoncentrationer ger ett stort resandeunderlag. Linjen försörjer de östra delarna av norra Uddevalla likt dagens linje 2, men med undantag för den södra delen där B4 erbjuder direktförbindelser från Hovhult och Dalaberg till gymnasieskolan istället för linje 2:s koppling via Uddevalla Sjukhus. För ett fåtal resenärer i norr ger denna något längre restid till sjukhuset. Det stora flertalet som täcks av B4:s östra gren har tillgång till B1 som går direkt till sjukhuset med hög turtäthet. För de som bor utmed B4 utan tillgång till B1 nås sjukhuset inom cykelavstånd och för de som ej vill/kan gå eller cykla erbjuder linje B4 fortfarande resor till sjukhuset utan byte, om än via centrum. Linje B5 Sunningen Kampenhof - Kuröd Som komplement till huvudlinjenätet finns även linje B5 som i halvtimmestrafik trafikerar mellan Sunningen Kuröd via bl a Kurverödsleden, Kommunhuset och Rimnersvallen. Körvägen i Kuröd har kortats av då resandet i den norra delen av området är mycket begränsat. Detta medför behov av en ny vändplats i området. Utrymmesmässigt går detta att lösa exempelvis strax nordväst om korsningen Skalbanksvägen/Gräskärrsvägen. Åtgärden medför inte någon insparad buss, men vid ett eventuellt genomförande bör investeringskostnaden däremot vägas mot besparingen av antal vagnkm med ca 1 km per omlopp jämfört med om linjen skulle vända vid Skalbanksvägens norra befintliga vändplats. Merkostnad av att vända vid befintlig vändplats på Skalbanksvägen beräknas vara ca kr per år avseende vagnkilometer och vagntimmar. Idag finns ingen gen vägförbindelse mellan Rimnersvallen och Kuröd. Föreslagen trafikering medför därför behov av en bussgata längs befintlig cykelbana mellan Kolonnvägen och Kurödsvägen. Åtgärden att låta linje B5 trafikera bussgata till Rimnersvallen är anledningen till att linje B3 kan vända vid I17/Hallakiosken istället för att som i tidigare utredning trafikera upp till Rimnersvallen, vilket sparar in 12 minuter på linje B3:s omlopp. Om det i framtiden 8 Baserat på en ersättning till operatör av 7,50 kr per vagnkm och 400 kr per tidtabellstimme.

277 39 Trivector Traffic skulle bli möjligt att trafikera genom GC-tunnel ute vid IKEA Torp, hade dessa båda åtgärder tillsammans inneburit att en buss hade sparats in på linje B3. Åtgärden innebär även att Kungstorget avlastas med två bussar i timmen i vardera riktning. I väster utgör Torp de facto det närmaste lokala centrumet för såväl Misteröd som Sunningen och utöver kopplingen till Uddevalla centrum är det därför även viktigt att de boende relativt enkelt kan nå Torp. Därför ges möjlighet för ett passat byte till linje B3 vid hållplats Frölandsvägen. I tidtabellen ges en bytestid om 5 minuter så att resenärerna hinner passera vägen vilket krävs då de ska ta sig till/från Torp. Till skillnad från linjerna B1-B4 ges linje B5 30-minuterstrafik i högtrafik vilket med hänsyn till det relativt begränsade resandeunderlaget anses vara rimligt. Med hänsyn till Volvos beslut om nedläggning av Pininfarinafabriken kanske det öppnas en möjlighet på nytt att trafikera längs med Kärranäsvägen (streckat på linjekartan). Detta skulle medföra en 1,5 km kortare körväg per tur men samtidigt innebära längre gångavstånd från hållplats till exempelvis Kommunhuset. Konsekvensen blir också att Västra Kurveröd får klara sig med längre gångavstånd till hållplats och då försörjs av enbart linje B4. Det handlar dock om ett fåtal fastigheter som berörs och ska sättas i relation till täckningsområdet i Herrestad som får kortare restider och en attraktivare kollektivtrafik. Detta ingår inte i huvudförslaget men skulle kunna vara intressant på sikt. Det skulle även kunna vara en tänkbar alternativ körväg för linje B3 utifall framkomligheten längs väg 44 skulle bli alltför låg. Besparingen i vagnkilometer och förarlöner skulle uppgå till ca kr per år genom att trafikera med linje B5 via Kärranäsvägen istället för Kurverödsleden. Till skillnad från tidigare studerade linjenätsförslag (se kapitel 7 Bilagor) ges, med föreslaget linjenät, områdena Sunningen, Misteröd, Sommarhemmet, södra Kapelle och Rimnersvallen kollektivtrafikförbindelser. Till skillnad från dagens linjenät finns dock ingen direktlinje från Hovhult till Torp med i förslaget. Med den ökade turtätheten till 10-minuterstrafik för linje B1 blir väntetiden kortare för bytande resenärer vid Kampenhof än idag. Att döma av tillgänglig pendlings- och kollektivtrafikresandestatistik är resbehovet Hovhult-Skogslyckan- Torp alltför litet för att bära en trafikering utan byte. Föreslagna turtätheter med linjenätsförslaget Förslaget till nytt linjenät innebär genare linjedragningar och samma körväg för samtliga turer. Detta medför att linjenätet blir mer lättbegripligt och därmed attraktivare för majoriteten av såväl nya som befintliga resenärer. Reglertid i linjens ända ger en pålitligare trafik med färre förseningar. Samtidigt finns det inlagt 5 min reglertid på Kampenhof för norrifrån kommande turer. För att locka fler att resa med kollektivtrafiken är det viktigt att linjernas turtäthet uppfattas som attraktiv. I och med att de ekonomiska resurserna är begränsade medför det ett behov av att prioritera resurserna till de sträckningar där potentialen för ökat resande är som störst. I Tabell 3-1 nedan återges de föreslagna turtätheter i linjenätsförslag B i hög respektive lågtrafik. Högtrafik avser vardagar kl vilket i huvudsak överensstämmer med dagens stadstrafik.

278 40 Trivector Traffic Tabell 3-1 Turtäthet, linjenätsförslag. Linje Högtrafik Lågtrafik B B B B B Som synes föreslås en lägre turtäthet i lågtrafiktid. Tidigare i analysarbetet studerades även turtäthetsökningar på fler linjer. De förväntade resandeeffekterna blev dock endast ett par ytterligare procent i resandeökning vilket är alltför lite för att motivera det ökade buss- och produktionsbehovet. Öppnandet av IKEA kan innebära att resandet med föreslagen linje B3 blir så stort att det motiverar 10-minuterstrafik. P.g.a. relativt långa sträckor längs väg 44 där det inte sker något passagerarutbyte på linje innebär turtäthetshöjningar på linje B3 relativt stora produktionsökningar sett till förväntade resandeökningar. Om man vill genomföra tiominuterstrafik är det därför angeläget att ha en så gen sträckning som möjligt i linjens västra delar för att hålla trafikeringskostnaderna nere och resandet på en så hög nivå som möjligt. Trafikering genom GC-tunneln är den enskilt viktigaste åtgärden då det skulle medföra en 1 km kortare körväg per tur.

279 41 Trivector Traffic 3.2 Förväntat resande Huvudmålet med framtagandet av linjenätsförslagen till ny stadstrafik för Uddevalla har varit att skapa ett linjenät som av resenärerna uppfattas som mer attraktivt och därmed kan förväntas attrahera fler resenärer än dagens linjenät. Samtidigt är kostnadsramarna begränsade till det som gäller för dagens trafik. Analysen av linjenätsförslaget pekar på ett ökat resande med ca % jämfört med dagens trafik. En anledning till osäkerhet i resandeökningen är att det saknas en prognos för framtida kollektivtrafikresande till och från IKEA, och resandet till och från IKEA finns därför inte med i modellen. Samtidigt har en anpassning av linjenätet gjorts med beaktande av IKEA:s tillkomst, vilket innebär att kostnaderna finns med men inte intäkterna. Förutom de totala resandevolymerna är det även av intresse att studera fördelningen mellan de som gynnas respektive missgynnas jämfört med idag, vilket åskådliggörs i Figur 3-5 nedan. Eftersom det är begränsat med ekonomiska resurser är det oundvikligt att en prioritering av resurserna medför att vissa får det sämre. Vi kan dock konstatera att det stora flertalet av invånarna i Uddevalla får det bättre eller lika bra som idag. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% vinst > oförändrat förlust>20 Figur 3-5 Diagrammet åskådliggör fördelningen mellan vinnare respektive förlorare enligt linjenätsförslag B. Diagrammet visar på förändring i viktad 9 restid och procentsaxeln anger andelen av de kollektiva resorna med respektive förbättring eller försämring. För det stora flertalet innebär linjenätsförslag B en förbättring jämfört med idag. Ett exempel på område där det blir förlorare är södra Uddevalla där linje B2:s tjugominuterstrafik innebär en sänkt turtäthet jämfört med dagens kvartstrafik. Dagens kvartstrafik på linje 3 är dock främst motiverad på dess norra gren till Dalaberg och tjugominuterstrafik är enligt såväl Västtrafik som kommunen mer lämpligt i södra Uddevalla. Detta kommer att vara viktigt att kommunicera vid genomförande av förslaget. 9 Viktad restid är ett sätt att värdera hur resenärerna upplever de olika delarna av reskedjan. Gång till och från hållplats, väntetid vid hållplats och bytestid vid hållplats multipliceras med en faktor 2, då denna tid upplevs som mer kostsam för resenären. Vid varje byte i linjenätssystemet tillkommer för resenären ett s.k. bytesstraff om 5 minuter, vilket avser att spegla resenärens ovilja att behöva byta buss.

280 42 Trivector Traffic 3.3 Produktion och bussbehov Som bakgrundsinformation vid redovisandet av dimensionerade bussbehov ges först en redovisning av dagens situation. Dagens stadsbusstrafik bedrivs med 19 ordinarie stadsbussar varav två används för skollinjerna 14 och 19, dvs 17 bussar för stadsbusslinjer 1-7. Därtill finns det i högtrafik behov av ytterligare fem bussar för att kapacitetsmässigt klara det tidskoncentrerade skolresandet med skollinjerna. Detta löses idag med fem regionbussar som hinner köra dessa extraturer vid sidan om sina ordinarie regionbussuppdrag. Dessa ingår ju egentligen inte i stadstrafiken idag och skall således inte göra det i framtiden heller. Dvs de 5 extrabussarna hålls alltså utanför dagens och framtidens bussbehov (stadstrafik). Detta görs för att jämförelsen mellan dagens och framtidens trafik skall bli rättvis. I Tabell 3-2 nedan redovisas bussbehovet för linjenätsförslag B i relation till bussbehovet i dagens linjenät. Bussåtgången redovisas utan de fem regionbussar som används för skoländamål och utan de tre extrabussar som finns som reserv idag. Uppgifterna är hämtade ur VISUM-modellen. Avseende vagnsproduktion skiljer sig modellens siffror till viss del jämfört med uppgiften om verklig vagnsproduktion (ca vkm/vardag för linje 1-7 dag enligt uppgifter från Uddevalla Omnibuss). Skillnaden beror bl a på att vagnsproduktionen i modellen utgörs av vintertidtabell medan uppgiften från Uddevalla Omnibuss avser uppgifter för helår, vilket pga skillnad i vagnsproduktion mellan sommaroch vintertabell ger ett lägre snittvärde på vardagsproduktion. I modellen hanteras såväl dagens som framtida linjenät enligt vintertidtabell vilket ger en rättvis bedömning systemen emellan. Tabell 3-2 Bussbehov för respektive linjenät, samt antal vagnkilometer och medelhastighet. Avser bussbehovet för vintertidtabellen Linjenätsalternativ Antal Bussar Vagnkm Medelhastighet Dagens stadstrafik B Ser man endast till de bussar som används för ren stadstrafik medför linjenätsförslag B ett behov av två bussar jämfört med idag. Samtidigt är det dock troligt att i och med det i förslaget utökade turutbud och ändring av linjesträckningar kan det ha öppnats möjligheter för skolungdomar att använda huvudlinjerna B1-B5 för sina resor till och från skolan. Med hänsyn till att skolungdomarnas restider är starkt tidskoncentrerade till följd av respektive skolas tider medför det korta perioder med hög resefterfrågan. Det vore angeläget med en dialog med skolorna för att se om man med hjälp av förskjutningar i skoltider skulle kunna minska behovet av bussar för skoltrafik, för att på så vis frigöra en buss till huvudlinjenätet. Därigenom skulle endast en ytterligare buss krävas av det nya linjenätet. En källa till ökad produktion både i vagnkm och även direkt kan härledas till en extra buss är slingan på ca 1 km körväg från IKEA till Torp enkel väg. Per omlopp blir kostnaden ca 10 minuter. Kravet för att få ner bussåtgången i högtrafik på linje B3 är en sänkning av omloppstiden med ca 5-6 minuter vilket därmed

281 43 Trivector Traffic bör gå att realisera om tunneln mellan IKEA och Torp kan nyttjas för busstrafik. Antalet vagnkilometer skulle minska med ca 100 vkm till totalt vkm, och medelhastigheten i nätet skulle öka med ca 0,5 km/h för hela nätet. Att medelhastigheten blir lägre i föreslaget linjenät jämfört med i dagens stadstrafik beror på att det i förslaget har tagits höjd för förseningar som uppstår i samband med bomfällning där linjerna i två korsningar passerar järnvägen i plan. Om korsningen mellan Västgötavägen och järnvägen görs planskild skulle medelhastigheten öka genom att en stor källa till osäkerhet tas bort. Som förbehåll för bussåtgång gäller att linje B4 klarar sig med 9 % reglertid altenativt att reglertiden kan ökas genom att ändhållplatsen i Kurveröd kan flyttas söderut eller att någon annan tidspesparande åtgärd införs. Omloppstid och reglertider Med hänsyn till körtid och turtäthet bestäms omloppstider så att minst 9-10 % reglertid fås. Fem minuter av reglertiden är förlagd på Kampenhof i södergående riktning. I tabellen nedan redovisas körtider, omloppstider samt andelen reglertid. Körtiden inkluderar tid för hållplatsstopp med av och/eller påstigande passagerare men däremot inte reglertid. Tabell 3-3 Omloppstid, körtid och andel reglertid för linje B1-B5 i föreslaget linjenät. Linje Körtid Omloppstid Reglertid Högtrafik Lågtrafik Högtrafik Lågtrafik B1 52 min 20 s % 13 % B2 46 min % 23 % B3 59 min 40 s % 34 % B4 54 min 30 s % 9 % B5 57 min 35 s % 52 % Linjer med hög andel reglertid blir mindre känsliga för störningar. Värst till ligger linje B4 som ligger precis på gränsen och är samtidigt en linje som passerar järnvägen utan planskildhet. Med den bakgrunden kan det vara värt att överväga om ändhållplatsen i Kurveröd kan flyttas söderut för att förbättra störningståligheten i linje B4 utan att behöva sätta in en extra buss, eller om det finns andra tidspesparande åtgärder utmed linje B4 som kan införas på kort sikt. 3.4 Trafikekonomi Baserat på uppgifter om dagens driftkostnader relaterat till antal bussar och vagnsproduktion kan en översiktlig bild av kostnaderna för att driva linjenätet beräknas. Dagens kostnad för trafikeringen av linje 1-7 uppgår till 32 Mkr/år. Relaterat till vagnsproduktionen, som baserat på uppgifter från Uddevalla Omnibuss uppgår till drygt 1,2 miljoner vagnkm/år, ger en vagnkilometerkostnad på ca 26,5kr/vkm. I och med att linjenätsförslag B medför en ökning av antalet vagnkm ökar driftskostnaden jämfört med dagens nät. Ökningen av antalet vagnkm är ca

282 44 Trivector Traffic 21 % jämfört med dagens system. Detta medför en driftskostnad på 39 Mkr/år. 10 Resandet bedöms ur VISUM-modellen öka med % för föreslaget linjenät 11. Givet att biljettpriserna är desamma ökar intäkterna därmed i motsvarande omfattning. Det ger intäkter på 19 Mkr/år. Värt att beakta är att ökat befolkningsunderlag och deras nya resor inte ingår i prognosticerad resandeökning, även om linjenätets dragning har beaktat tillkommande bebyggelse. Modellen visar på hur mycket mer attraktivt föreslaget linjenät är relativt dagens linjenät, så som dagens resanderelationer ser ut. Tabell 3-4 Kostnader och intäkter för respektive trafikeringsförslag. Linjenätsalternativ Utifrån dessa uppgifter har sedan underskott och genomsnittligt täckningsbidrag för respektive linjenätsförslag beräknats, vilket redovisas i Tabell 3-4 nedan. Trafikeringskostnad Intäkter Underskott Genomsnittligt täckningsbidrag Dagens linjenät 32,1 16,4 15,7 0,51 B 39,0 19,0 20,0 0,50 Beräkningen visar att förslaget till nytt linjenät, benämnt B, medför ökat resande och ökande kostnader samt att täckningsbidraget blir något sämre än idag. Förklaringen att förbättringen avseende täckningsbidrag i linjenät B inte blir högre beror framförallt på kompletteringslinje B5 som är en förhållandevis lång linje som har ett begränsat resandeunderlag samt längre körsträcka för bussar som passeras centrum i öst-västlig led. Därtill medför trafikeringen av IKEA en extra körsträcka på ca 1 km samtidigt som något tillkommande resande till IKEA och övriga butiker öster om motorvägen ej inkluderats i VISUM-modellen. För att kostnadstäckningsgraden i föreslaget linjenät ska hamna på samma nivå som idag krävs ett tillskott på drygt 300 resor per vardagsdygn med kollektivtrafiken eller motsvarande ca resor per år, vilket bedöms som möjligt att anpassningen efter IKEA hade kunnat generera på linje B Infrastrukturåtgärder Förslaget till nytt linjenät innebär i huvudsak en effektivare och tätare kollektivtrafik som till övervägande del använder befintlig infrastruktur. På nya sträckor, där stadstrafiken inte trafikerar idag, kan det dock behöva vissa mindre infrastruktursatsningar i form av nya vändhållplatser, nya hållplatslägen mm. Mellan Rimnersvallen och Kurödsvägen krävs en ny bussgata längs befintlig GC-bana. Om alternativet att trafikera genom GC-tunneln under väg E6 aktualiseras i en framtid, förutsätter detta vissa anpassningar i tunneln och vid Då redovisade siffror på antalet vagnkm från VISUM-modellen bygger på vintertidtabellen kan dessa ej multipliceras med 365 samt 26,5 kr/vkm för att beräkna produktionskostnaderna. Istället används den relativa skillnaden mellan dagens produktion vid vintertidtabell i VISUM mot produktionen i förslaget. Osäkerheter

283 45 Trivector Traffic trågen. Tunneln är dock tillräckligt bred och hög i dagsläget för att rymma busstrafik, men gång- och cykelstråk kan behöva upphöjas och separeras från busstrafiken. I Tabell 3-5 nedan redogörs för vilka åtgärder som är nödvändiga för att genomföra linjenätsförslaget. Tabell 3-5 Nödvändiga infrastrukturåtgärder. Nybyggnad Ny vändhållplats i södra Kapelle (vid Emaus) och eventuellt även breddning av södra Kapellevägen 12. Ny vändhållplats i Kuröd för linje B5. Justering av korsningen Sommarhemsvägen/Fritjof Nansens väg för att möjliggöra dubbelriktad busstrafik. 13 Ny bussgata mellan Kolonnvägen och Kurödsvägen. Nya hållplatslägen i södergående riktning för linje B2 från Kampenhof och söderut. Hpl: Göteborgsvägen, Sommarhemsvägen, Nansenplan, Färövägen. Ny hpl Hantverkaregatan (där Hantverkaregatan möter Kapellevägen. Nytt hpl-läge i östergående riktning hpl Måndagsvägen. Nytt södergående hållplatsläge vid hpl Lillmossegatan. Ny vändplats vid Hallakiosken (hpl Kompanivägen) Ny hållplats; IKEA Torp Norra. 12 En breddning av södra delen av Kapellevägen blir sannolikt nödvändig oavsett busstrafiken pga planerad tillkommande bebyggelse. 13 Korsningen ligger i en skarp kurva och befintliga refuger behöver sannolikt justeras för att möjliggöra dubbelriktad busstrafik. Innan ett genomförande av linjenätsförslaget bör en studie med körspår genomföras för att fastställa lämplig detaljutformning.

284 46 Trivector Traffic 4. Snabbare kollektivtrafik 4.1 Allmänt om framkomlighet God framkomlighet med stadsbusstrafiken handlar om att skapa förutsättningar för höga kör- och åkhastigheter men kanske än viktigare för att skapa robusthet i linjenätet och minska risken för störningar i busstrafiken, för att därigenom göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig mot bilen. Framkomligheten bör vägas mot krav på en hög täckningsgrad, d.v.s. att så många som möjligt får tillgång till kollektivtrafiken och nära till busshållplatser. I många svenska städer har dock ett alltför stort fokus legat på att uppnå en god täckning och korta gångavstånd till hållplats. Detta har i sin tur skapat linjenät som består av många slingor, slingrig linjeföring, korta hållplatsavstånd, etc., vilket bidrar till att minska kollektivtrafikens attraktivitet. Ett linjenät som har mycket av dessa egenskaper får lägre medelhastighet, blir mindre användarvänligt, och får sämre restider i förhållande till övriga trafikslag. Ett attraktivt linjenät bör bl.a. ha en tydlig och enkel linjeföring, undvika slingkörning, ett hållplatsavstånd som är avvägt mellan hög åkhastighet och god tillgänglighet till hållplats. Figur 4-1 Linjer med en mer slingrig linjeföring (t.v.) kan ersättas med en linje med högre turtäthet (t.h.) i ett stråk. God framkomlighet skapas bl.a. genom gen linjeföring, hög prioriteringsnivå gentemot biltrafiken och om möjligt något längre hållplatsavstånd. Ett allt vanligare koncept för busstrafik är det s.k. BRT (Bus Rapid Transit), vilket innebär en högprioriterad busstrafik. Det finns ingen entydig definition av BRT, men vanliga egenskaper är att busstrafiken går på egen bana med gen dragning, längre hållplatsavstånd, på- och avstigning i samtliga dörrar, specialutformade hållplatser för snabbare på- och avstigning, signalprioritering i korsningar, etc. Mycket kan åstadkommas med stadsbusstrafikens attraktivitet om flera mindre sådana prioriteringsåtgärder införs i ett sammanhang längs med ett givet stråk. Många gånger kan dessa åtgärder tillsammans innebära att omloppet på en linje kortas i den grad att det kräver en buss mindre för att klara en given turtäthet, vilket för driften kan innebära stora besparingar.