Vilka grupper på universitetet kan knytas till internationella studenter?
|
|
- Erika Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detta dokument sätter ett ramverk för vilka möjligheter som bör undersökas för att ge LinTek ett bättre fokus mot de internationella teknologerna vid Linköpings Universitet. Syftet med detta dokument är att bistå SA som under vt15 skall jobba med att undersöka hur LinTek bör jobba med internationella studenter. Dels för att förbättra studiebevakningen men även förbättra den studiesociala situationen för dem i enhet med Handlingsplan för Internationalisering. Resultatet av undersökningen genomförd av en SA vt15 väntas vara en lista med inbördes rankade åtgärder LinTek bör ta för att uppfylla projektplanen för internationella studenter 14/15 Utkast färdigställt den 28 november 2014 av Sebastian Brandtberg Reviderat den 17 december 2014 av Arvid Söderström Fastställt enligt beslut på kårstyrelsemöte [nr 6 14/15] Vilka grupper på universitetet kan knytas till internationella studenter? Vilka av dessa grupper bör en internationellt ansvarig sitta med i? Vilka sitter SA i idag? I-rådet mm. Hur mycket hjälp få inresande studenter vid ankomst idag? Finns det förbättringar att göra? Finns det problemområden där LinTek skulle kunna fylla en funktion alt. finns funktioner som ej fungerar? Faktorer utanför universitetet bör undersökas, hur fungerar det med boende, bank, kontantkort till mobil, CSN etc. Sponsring av kontantkort och liknande till alla inresande? (här kan t.ex international office (IO) samt I-rådet vara bra kontaktytor) Telefon Org.nr Bankgiro E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida
2 Vad gör sektionerna för de internationella studenterna idag? Vad bör sektionerna göra? Hur fungerar det internationella rådet idag? Hur kan det användas? (tips: fråga gamla SAs / läs gamla testamenten hur det internationella arbete sett ut genom tiderna) Vad gör LiU för att ta hand om internationella studenter? Kursregistreringar, kursspråk, samhörighet, kursutvärderingar, fungerar det? Ges alla kurser på engelska om det står i studiehandboken? Finns det administrativa svårigheter att komma till Linköping som internationell teknolog? Främjar LiU mottagning av internationella studenter på samma sätt som mottagning av de nationella studenterna? International office. Hur fungerar det? Vad är dom mindre bra på? Vad är dom bra på? Ny studentservice i framtiden. Hur kommer det fungera? Finns det tankar redan nu om hur internationella studenter i framtiden ska hanteras av LiU? (Hillevi sitter med i grupp om det) Hur fungerar ESN i Linköping och i andra städer? Vilka möjligheter finns det till ett bredare samarbete? Bör LinTek sitta med i deras styrelse? Vad får ESN-teknologer som de utanför samarbetet missar? Hur kan man fånga upp de internationella studenter som faller utanför ESN? Vad gör ISA idag? Lyckas de fånga upp alla studenter som ej ingår i ESN? Hur kan vi stötta en sådan organisation? Är det något vi aktivt bör göra? Hur fungerar det internationella arbetet i de andra Reftec-kårerna? Som exempel får man inom THS extrapoäng för att åka utomlands om man är aktiv i mottagning av inresande studenter, kan samma sak appliceras här? Kan vi förbättra våra utbildningar för inresande studenter genom att få till en bättre utbildningsbevakning för dem? Vilka ska vara drivande kraften för en sådan? ESN/ISA, sektionerna, universitetet, någon annan funktion? Telefon Org.nr Bankgiro E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida
3 Ingår de inresande teknologerna i utbildningspengarna vi får eller ska vi få mer pengar om vi driver utbildningsbevakning för dem? (ISBN (international student barometer), Lars Holberg (dir. internationella relationer) har tillgång till detaljerad data från den senast genomförda ISBN) Hur vill LinTek ses av internationella teknologer? Vilka inom LinTek bör arbeta med vad gällande det Internationella arbetet? UA med kursutvärderingar, SA med det övergripande osv. Bör samarbete skapas med de andra kårerna? Hur jobbar dom? Gör dom något bra vi bör ta efter? Hur kan LinTek erbjuda internationella studenter mer inflytande över sin studiesituation? Hur kan LinTek arbeta för att få internationella studenter att känna mer samhörighet med resterande studenter på LiU? (tips: se över utvärdering från mastermottagning) Telefon Org.nr Bankgiro E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida
4 1 (10) Rapport verksamhetsplan 13/14 Projekt Samverkan i utbildning Ansvarig: Linda Gunnarsson Resursperson: Hanna Johnsen
5 2 (10) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Samverkan med näringslivet för utbildningarna är bra för att öka rörligheten mellan akademin och samhället. På en del utbildningar kan anknytningen till näringslivet vara bristfällig. För tillfället är LinTeks arbete med att få in mer samverkan i utbildningen synnerligen begränsad och väldigt oöverskådlig. Mycket av arbetet sker sporadiskt vilket innebär att ansvaret i dagsläget helt ligger på universitetet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att visa hur LinTek kan jobba med samverkan i utbildningen. I slutet av rapporten kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilka instanser på LiU kan LinTek påverka i samverkanssynpunkt? Vilka former av samarbete kan och vill näringslivet ha? Vad görs på anda lärosäten och vad kan vi göra här? Vilken roll bör LinTek ha? 1.3 Metod Under projektets gång så har diskussioner förts med ett antal aktörer. I början av hösten 2013 hade NA och PL sin årliga företagsturné till åtta företag. Ett underlag, med en punkt om samverkan i utbildningen, togs fram och skickades ut i förväg till företagen. Efter detta ägnades ett ARGmöte delvis åt att diskutera samverkan i utbildningen och att diskutera hur respektive kår arbetade med frågan. I slutet av HT13 fördes diskussioner på möten med NR respektive UR. Under VT14 har två gamla heltidare, en NA och en UA, bjudits in för att diskutera definition av samverkan samt syfte och mål med samverkan i utbildningen. Det har också förts diskussioner med nämndordförande och/eller utbildningsledarna på respektive nämnd. Under verksamhetsåret 13/14 har NA dessutom suttit med i LRS och på så sätt fått inblick i hur universitetet arbetar med frågan. SFS gjorde en utredning inom området under 2013, och denna utredning presenteras i rapporten Utbildningens användbarhet, som har tagits i beaktning under detta arbete. 2 Teori Företagsturné Företagen tycker att det är nödvändigt med samverkan i utbildningen. Det är bra med utbildningar som är anpassade för verkligheten. Studenterna måste ha rätt förväntningar inför framtiden.
6 3 (10) Generellt sätt vill företagen som vi har pratat med vara med och influera utbildningen genom bland annat gästföreläsningar, projekt i kurser samt inom nämnden. Företagen har inte tillräcklig god kunskap om hur de kan påverka inom nämnderna. Företagen vill dock inte hålla i egna kurser. I dagsläget har inte företagen styrt upp hur de ska synas inom utbildningar. Deras syfte är dock att synas mot studenter inom utbildningen är att profilera sitt namn och målet är att lära ut problemlösning. Företagen tycker att det är viktigt att utbildningen är bred och passar alla företag. När man väl blir anställd på ett företag kommer de att spetsutbilda så att man passar in i deras mall. Kurserna som man läser på universitetet ska dock vara relevanta för vad näringslivet behöver. Företagen tycker att det är kårens uppgift att påverka universitetet att satsa på samverkan och inte att genomföra och bli någon slags eventbyrå. Därför bör LinTek lägga krut på att påverka universitetet och försöka öppna upp dialogen i nämnderna. Initiativet bör inte komma från företag, då dessa har okunskap om specifika kurser, utan detta initiativ bör komma från universitetet själva Företagen upplever att det i dagsläget är personberoende på om det finns samverkan i specifika kurser. Det vill säga så är det läraren som måste ha kontakter i näringslivet för att skapa samverkan Andra lärosäten Under ett ARGmöte i augusti 2013 fördes diskussioner kring hur de olika kårerna jobbar med samverkan i utbildningen på respektive lärosäte. I dagsläget är det i princip bara UTN som arbetar med samverkan i utbildningen mot universitetet, då de har en heltidsarvoderad post som heter studiebevakare med arbetslivsansvar. Denna post har inte så mycket kontakt med företag i sitt arbete, utan posten ska arbeta mer med att påverka universitetet om arbetslivsfrågor. Om någon fråga från företag kommer till kåren, brukar studiebevakaren med arbetslivsansvar hjälpa företaget i kontakt med rätt person på universitetet. I ARG kom vi fram till att man ska akta sig för göra universitetets arbete, vi ska inte bli någon slags eventbyrå som bokar in företag i specifika kurser. Det vi kan göra är att hjälpa universitetet på traven för komma igång i rätt riktning NR och UR NR och UR tycker att samverkan i utbildningen kan innebära CDIO-projekt, demola-projekt, verkliga case, studiebesök, gästföreläsningar, praktik, labbar, kandidatjobb, exjobb samt att uppdatera programvaror som används i kurser. Det är väldigt stor skillnad på olika sektioners samverkan med utbildningen, och dessutom olika program inom samma sektion. En del program tycker att de har alldeles lagom med samverkan, medan andra tycker att det är för lite. Det fanns ingen som ansåg sig ha för mycket samverkan. På övervägande delen av sektioner samarbetar inte studienämndsordförande tillsammans med näringslivsansvarig. Ett fåtal sektioner hade väckt tanken att dessa poster skulle kunna samarbeta, men de vet i dagsläget inte hur. Fördelarna med samverkan i utbildningen är att det är inspirerande och motiverande. Man får dessutom bättre koll på arbetsmarknaden och vad framtiden kan erbjuda och detta kan leda till färre avhopp samt fler ansökningar till utbildningarna. Utbildningarna får mer verklighetsanknytning med samverkan i utbildningen.
7 4 (10) Nackdelarna med samverkan i utbildningen är att utbildningarna kan anpassas efter företagens synsätt och fokus kan tappas på utbildningen och dess vetenskapliga perspektiv. Det kan dessutom vara svårt att få det rättvist mellan olika utbildningar. Mer samverkan i utbildningen kan leda till mer avhopp pga. att företag får chansen att headhunta inom utbildningarna. UR och NR ser både för- och nackdelar med Demola. I dagsläget passar inte Demola alla utbildningar. Det är dessutom ett avtal man skriver på innan projektstart och det kan vara farligt att blanda in pengar i utbildningen. Däremot är det väldigt nyttigt med tvärvetenskapliga projekt och en bra erfarenhet för framtiden. UR och NR konstaterar att det vore bra om universitetet drog mer i samverkansfrågan Diskussion med en gammal NA och UA Diskussionen med NA och UA mynnade ut i definition, syfte och mål med samverkan. Definition: Samverkan är växelverkan mellan externa aktörer som ger ett aktuellt relevant utbyte. Syftet med samverkan är att externa parter ska dra nytta av varandras kompetens och öka inflytandet från idé till slutresultat. Målet med samverkan är att få en bredare verktygslåda att använda efter sina studier. Fördelarna med samverkan i utbildningen är att studenterna får bättre förståelse och tryggare sits inför sin framtida yrkeskarriär. Detta kan i sin tur leda till att fler möjligen byter utbildning eller hoppar av, men i så fall gör de ett informerat val. En annan fördel är att individen kontinuerligt utvecklas åt rätt håll. Risken med samverkan i utbildningen är att det kan bli mer företagsreklam inom utbildningen samt att man kan tappa den allmänna ingenjörskunskapen och den akademiska biten kan ta skada. Man ska dessutom lära sig tänket som ingenjör snarare än specifika programvaror Nämnderna Tekniska högskolan har satt krav på nämnderna att ha tre näringslivsrepresentanter samt tre suppleanter i respektive nämnd. Dessa nomineras av nämndordförande och väljs officiellt av dekanus. Nämnderna vill ha näringslivsrepresentanternas input, då utbildningarna ska matcha verkligheten. Nämnderna har lite olika förklaringar på vad samverkan är för just dem; och beroende på vad nämnden tycker speglar också av sig på tillfrågade studenters uppfattning. En nämnd förklarade samverkan med aktivt deltagande och samarbete, en annan beskrev det som koppling mellan det omgivande samhället och att göra saker mellan akademin och industrin. En annan nämnd tyckte att allt som har med externa företag att göra är samverkan. Det fanns en nämnd som inte ens hade någon uppfattning; och detta avspeglas också i resten av deras svar. Ingen av nämnderna jobbar särskilt aktivt med just samverkan i utbildningen, de låter det vara upp till varje examinator att bestämma själv. Detta beror på att nämnderna inte vill styra stenhårt och låta varje examinator ha sin frihet för kursen. Några nämnder jobbar med att sprida ut de projektbaserade kurserna. Det är PPG som jobbar mer kursspecifikt.
8 5 (10) Nämnderna är väldigt eniga om att de inte prioriterar samverkan olika högt beroende på vilka program eller vilken årskurs det gäller. Men det faller sig mer naturligt att ju högre upp i årskurs desto viktigare och lättare blir det med samverkan i utbildningen. Tillgängligheten och efterfrågan från externa parter avgör samverkan i utbildningen på olika program. De skulle kunna öka samverkan i utbildningen genom att ha praktik men då måste man troligen förlänga utbildningarna ytterligare. LinTek skulle dessutom kunna göra ett mailutskick till examinatorer och lärare att de är välkomna på LARM, och där kan skaffa kontakter för gästinslag i kurser. Nämnderna är ganska eniga om att det inte kan blir för mycket samverkan i utbildningarna och tror inte att studenterna kan bli för formade av företag. Nämnden har ansvar för vad som kommer ut från universitetet och behöver därför ha kontroll på utbildningarna och dess kurser. Många nämnder ser kandidatarbetet som en chans för studenterna att få samverka med näringslivet. Det finns ett undantag som ser kandidatarbetet som ett akademiskt vetenskapligt arbete där de använder sig av fiktiva företag LRS LiUs övergripande samverkansmål är att bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap, något som förutsätter ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. LiUs samverkanspolicy består främst av tre områden: 1. Ett ramverk för hur samverkan dokumenteras och följs upp 2. Ledningsverktyg och incitament, på såväl organisations- och individnivå, som stimulerar och belönar framgångsrikt samverkansarbete 3. Vidareutveckla samverkansuppgiften a. Alla program- och professionsutbildningar ska vara samverkanssäkrade b. LiU ska skapa goda förutsättningar för framgångsrik forskningssamverkan c. LiU:s kunskap ska bidra till hållbar tillväxt, ökad välfärd och bildning i samhället Enligt regeringens proposition 2012/13:30 ska Samverkan ska vara en integrerad del av högskolans huvuduppgifter att bedriva forskning och utbildning. VINNOVA och Vetenskapsrådet har nyligen fått regeringsuppdrag att utreda frågan på lärosätena. Samverkan kommer långt ner på meritlistan för lärare. Först kommer vetenskaplig skicklighet, följt av pedagogisk skicklighet. Efter detta administration, ledningsuppdrag och samverkan SFS rapport Utbildningens användbarhet Förutom att utbildningen ska ge studenterna en solid vetenskaplig grund så måste den också innehålla möjligheter för studenterna att möta samhället och arbetslivet och testa sina färdigheter i praktiken. Ofta ställs akademiska och praktiska färdigheter mot varandra, när dessa i själva verket kompletterar varandra. Studenterna idag ska utbildas för att möta ett samhälle i ständig förändring. En bra arbetslivsanknytning gynnar lärandet och ökar samtidigt studiemotivationen för många studenter.
9 6 (10) Det är också helt avgörande att de möten mellan studier och arbetsliv som erbjuds är relevanta, välorganiserade och meningsfulla för studenten. Utbildningens användbarhet är en av de absolut viktigaste faktorerna, men det är samtidigt ett av de områden där studentkårerna ser de största bristerna hos lärosätena. Ansvarsstrukturen för arbetslivsanknytningen är ofta otydlig på lärosätena. Avsaknaden av rutiner gör att graden av och kvaliteten i de kontakter med arbetslivet som studenter erbjuds ofta blir beroende av enskilda lärare och kursansvarigas kontaktnät. En sådan struktur är både sårbar och svår att överblicka. Lärosätena saknar dessutom tydliga mål för sitt arbete med arbetslivsanknytningen, vilket gör både uppföljning och förbättringsarbete svårt. SFS uppmanar lärosätena att bland annat erbjuda fler studenter poänggivande praktikkurser av hög kvalitet samt att förbättra informationen till blivande och aktiva studenter om utbildningen och vilken arbetsmarknad den öppnar sig för. 3 Resultat 3.1 Vilka instanser på LiU kan LinTek påverka i samverkanssynpunkt? Ett första steg skulle vara att gå via sektionernas studienämndsordföranden och lyfta frågan i PPG. Det är dessa som har störst chans att påverka specifika kurser. Genom att ha med en fråga i kursutvärderingen, se nedan på 3.4, kan man visa konkret vad som behöver förbättras i samverkansfrågan. Man skulle kunna bjuda in någon/några näringslivsrepresentanter till PPGmöten för de kurser som behöver förbättras inom samverkansfrågan mest. För att kunna påverka universitetet på längre sikt, för att ändra dess arbetssätt inom frågan, är det bra att gå via LGU där bland annat nämndordförande samt utbildningsledare för respektive nämnd på LiTH sitter med. I LGU skulle NA och UA kunna hålla ett diskussionspass tillsammans och ge konkreta förslag för hur nämnderna skulle kunna jobba med frågan. För att nå hela universitetet är det bästa forumet LRS, där bland annat rektor och vice rektor för samverkan sitter med. I LRS skulle NA tillsammans med de andra kårerna kunna lyfta frågan och hålla i ett diskussionspass. En annan väg in är att gå via institutionsstyrelser, där LinTek har en studeranderepresentant i varje styrelse som tillhör LiTH. LinTek kan påverka studeranderepresentanterna att driva frågan om samverkan i styrelsen. Det skulle vara bra om alla program och områden hade en kontaktperson inom samverkan, vars uppgift är att koppla ihop enskilda lärare med företag. För att få fram en sådan person skulle det bästa vara att ge ett konkret förslag för vad personen faktiskt ska åstadkomma och vilka fördelar som finns med att ha en sådan person. LinTek bör tillsammans med STUFF och Consensus ha samverkan i utbildningen i agendan till studentledningsrådet.
10 7 (10) LinTek bör också lyfta frågan i QiU, som är ett organ som jobbar med kvalitét i utbildningen för hela universitetet. Det är bra att lyfta samverkansfrågan i så många instanser på universitetet som möjligt för att få mest påverkan. Det kan finnas grupper på universitetet som jag inte har listat här, som ändå kan vara bra att lyfta frågan i. 3.2 Vilka former av samarbete kan och vill näringslivet ha? De företag som det har först diskussioner med är inte villiga att lägga ner alltför mycket tid och energi på samverkan i utbildningen i dagsläget. De anser sig också ha dålig inblick i på vilket sätt samt i vilka kurser man kan vara med. Företagen skull kunna tänka sig att vara med i kurser genom gästföreläsningar och projekt. Inget företag kunde tänka sig att hålla i egna kurser, då det alltid finns risk att vissa företag kommer att kunna påverka mer. En del företag tycker att det är karriärcentrums uppgift, från universitetets sida, att jobba med samverkan i utbildningen. Fördelen med att karriärcentrum ska syssla med samverkan i utbildningen är att företagen lättare vet vem på universitetet som de ska kontakta med just samverkansfrågan. 3.3 Vad görs på anda lärosäten och vad kan vi göra här? På Uppsala universitet finns det en forskningspraktikkurs. Praktikkurser är bra eftersom att man är berättigad CSN under tiden. I Sverige kostar det företagen nästan lika mycket att ta in en student på praktik som det kostar att anställa en person. Om man hade haft praktikkurser, som man får högskolepoäng för, gör det mycket lättare för företagen att ta emot studenten. I dagsläget finns några enstaka praktikkurser på LiTH, bland annat TPTE06. Detta är en 6 hp kurs som studenter har möjlighet att läsa på sommaren. Denna kurs skulle man kunna utveckla och ha olika nivåer med hp. Man borde även marknadsföra den mer för studenter. 3.4 Vilken roll bör LinTek ha? LinTek bör inte ta en roll som en eventbyrå som bokar in företag i specifika kurser. LinTek ska pusha universitetet för att samverkan i utbildningen är vikigt. LinTek bör ha med en fråga om samverkan i kursutvärderingarna. En fråga som man skulle kunna ställa är: Hur kommer du ha nytta av kursen i framtiden? På så sätt får man chans att visa mer konkret på PPG-möten vad som kan förbättras inom samverkan. LinTek bör skicka ut en undersökning om samverkan i utbildningen till studenter på LiTH för att få fram direkta siffror att visa för universitetet. NA och UA bör samarbeta bättre inom frågan. NA har kunskap om hur företag fungerar och UA har kunskap om universitetet och utbildningar. NA och UA bör under hösten 2014 anordna ett gemensamt NR/UR-möte där samverkan i utbildningen diskuteras.
11 8 (10) LinTek bör vara på teknologsektionerna mer att driva samverkansfrågan framåt. LinTek kan främja ett gott samarbete mellan näringslivsansvarig samt studienämndsordförande. I dagsläget finns det med en fråga om samverkan i NSI. Tyvärr fick inte samverkan på LiU särskilt högt betyg. LinTek bör se till så att denna fråga utvecklas i NSI2015 samt följs upp bättre. 4 Slutsats Det första LinTek kan göra är att få igång teknologsektionerna inom samverkansfrågan. Detta bör göras genom ett gemensamt NR- och UR-möte. Om ungefär två år bör LinTek ha samverkan i utbildningen som en VP-punkt igen. I dagsläget har universitetet fått nya samverkanskrav på sig, och det är alltså inte läge att granska dem just nu.
12 9 (10) En ordlista Demola En projektform som startades i Finland. Demola har idag spridit sig i norra Europa och det finns i dagsläget på två säten i Sverige. Det ena sätet är East Sweden, som LiU samarbetar med. Projekten är tvärvetenskapliga och i samarbete med företag i regionen. Studenter som läser Demola-projekt får i de flesta fall hp för detta, och om projekten är riktigt bra kan samarbetsföretaget välja att köpa loss lösningen. PPG Programplanegruppen. Det finns en programplanegrupp för varje utbildning på LiTH. PPG har regelbundna möten med programledning, studenter och lärare, där man diskuterar programplaner och kursernas upplägg. Vinnova Sveriges Innovationsmyndighet. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringslivsdepartementet. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. VINNOVA investerar varje år cirka 2,7 miljarder kronor i olika instanser. Vetenskapsrådet är en statlig myndighet vars uppgift är att stödja och främja svensk grundforskning. LRS Rektorns strategiska råd för samverkan. Diskuterar främst frågor inom forskningssamverkan samt samverkan mellan universitetet och samhället. LGU Ledningsgruppen för grundutbildning. Dekanatet, nämndordförandena samt utbildningsledarna på LiTH samt UA sitter med i gruppen. NSI Nöjd studentindex. En enkät som skickas ut till alla studenter på LiU vart tredje år. Skickas ut nästa gång under våren UR Utbildningsrådet. Leds av LinTeks UA, där studienämndsordförandena från sektionerna sitter med. NR Näringslivsrådet. Leds av LinTeks NA, där näringslivsansvariga från sektionerna sitter med. ARG Arbetsmarknadsgruppen i Reftec. NA och PL från de samarbetande kårerna i Reftec. SFS Sveriges förenade studentkårer. SFS är en sammanslutning av cirka 40 studentkårer i Sverige, där LinTek i dagsläget inte är med. SFS har till uppgift att företräda medlemmarnas intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings-, och studiesociala frågor som rör studenternas situation på det nationella och internationella planet. UTN Uppsala teknolog- och naturvetarkår. CDIO-projekt Conceve-Design-Implement-Operate. CDIO-projekt beskrivs som ett innovativt pedagogiskt ramverk för att producera nästa generations ingenjörer. LUST-U Utbildningsorganet inom LUST. Samarbete mellan de tre studentkårerna på LiU; LinTek, STUFF och Consensus.
13 10 (10) QiU Beredningsgruppen för kvalitet i grundutbildning. Prorektor och kvalitetsmuppar.
Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida
1 (4) E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida www.lintek.liu.se 2 (4) I arbetet med masterprogrammen så kommer det ofta upp diskussioner kring vad LinTek anser vara tillräckligt för att vi ska anse att en
Läs merHandlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
Läs merProtokoll studienämndsmöte 1 25/9-2012. 2 Rapporter från råd
Protokoll studienämndsmöte 1 25/9-2012 Närvarolista: Ida Johansson, Sara Pettersson, Anders Johansson, Stanislaw Bengtsson, Henrik Roos, Helga Brage, Louise Anderberg, Anders Fredholm, Johan Ahlberg. 1
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merYttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU 2006:36)
Styrelsen 2006-08-09 REGERINGSKANSLIET Utbildnings- och kulturdepartementet Yttrande över Studentkårsutredningens betänkande För studenterna om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar (SOU
Läs merEtt KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan
Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.
Läs mer4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14
Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret
Läs merBESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning
Läs merUppsägning av tillsvidareanställd personal
Uppsägning av tillsvidareanställd personal Bakgrund Linköpings Teknologers Studentkår, nedan LinTek, står i och med kårobligatoriets avskaffande 2010 inför ett betydande omställningsarbete med strukturella
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merVerksamhetsplan för Jönköping Studentkår, 2015/16 150420. Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016
Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016 INLEDNING... 1 DISPOSITION... 1 FOKUSFRÅGA STRÄVAN MOT DEN GODA UTBILDNINGEN... 2 1. ORGANISATION OCH LEDNING... 3 1.1 INTERNATIONALISERING... 3 1.2
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merAsylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66
Asylboende Malmö 2016-04-05 Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 respondenter: 66 Urval: Alla Frågor: Alla frågor Fråga 1 Hur nöjd är du med Programupplägget? 1 Inte alls nöjd 0 0% 2 0 0% 3 6 13% 4 23
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merStudentkårerna kommenterar år 2008 på Linköpings universitet
den 25 januari 2009 Studentkårerna kommenterar år 2008 på s universitet LUST - s universitets studentkårer 1 den 25 januari 2009 Inledning Vid s universitet finns tre studentkårer; Consensus Hälsouniversitetets
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merK V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag
Läs mer1 Fastställande av föredragningslistan Även fakulteternas representanter föredrar punkt 3. Handlingsplaner.
2013-10-15 1 (5) Internationaliseringsrådets () möte 9 okt 2013 Närvarande Anna Andersson, fakultetskoordinator LiTH (adjungerad) Anna Bergek, prodekan tek fak Karin Gibson, enhetschef IO (sekr) Anderz
Läs merStudentkåren Malmös verksamhetsplan 13/14
.doc 1 (5) Studentkåren Malmös verksamhetsplan 13/14 1. Inledning Under verksamhetsåret 12/13 har Studentkåren Malmö genomfört många förbättringar i Kårens struktur men än är arbetet inte klart och Kåren
Läs merVERKSAMHETSÅRET 2014. Lund, 29 september 2013. Alumniföreningen vid LTH. Verksamhetsåret 2014. - Syfte & Vision. - Verksamhetsområden
VERKSAMHETSÅRET 2014 Alumniföreningen vid LTH Lund, 29 september 2013 Verksamhetsåret 2014 - Syfte & Vision - Verksamhetsområden - Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2011 Inledning Syftet med detta dokument
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur
Läs merREMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter
Läs merFöredragningslista Sektionsmöte 2013-10-09, 17:00
Sektionen för Medieteknik Sektionsmöte 2013-10-09 Föredragningslista Sektionsmöte 2013-10-09, 17:00 1. Formalia 1.1. Mötets öppnande 1.2. Val av mötesordförande 1.3. Val av mötessekreterare 1.4. Val av
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merTHTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1
1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph
Läs merVälkommen till Lärarhögskolan!
Välkommen till! Till dig som är antagen till Studie- och yrkesvägledarprogrammet, reguljär i Umeå. Varmt välkommen, vi hoppas att du ska få en mycket givande studietid! I det här brevet hittar du viktig
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15
150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1
Läs merInformation rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan
Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merStudierådsprotokoll 2015-04-28 Farmacevtiska Studentkåren
Tid: 17.15 Plats: Stora salen Närvarande: Emelie Smedshammar Ordförande, A7 Maria Röjerdal Vice ordförande, R4 Rebecka Pihl Sekreterare Martin Sjöstrand R2, kursrepresentant Anne Höglund Maria Runngren
Läs merBilaga D. Fullmäktiges tredje höstmöte 2012. Innehåller rapporter från:
Fullmäktiges tredje höstmöte 2012 Bilaga D Innehåller rapporter från: 1. Sexmästare 2. Skattmästare 3. Beeking 4. Vitae 5. SKHILS 6. Vice Kårordförande 7. Arbetsmarknadsordförande 8. Kårordförande Rapport
Läs merKvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Läs merUTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Internationella Utskottet. Verksamhetsbeskrivning. Internationella utskottets vision.
UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning (IC) ska arbeta aktivt för att skapa kontaktnät mellan studiekamrater, partneruniversitet och företag och därigenom främja kulturella utbyten, internationella
Läs merFörklara långsamt så fattar jag snabbt
Förklara långsamt så fattar jag snabbt En handledning för kursledare, handledare och examinatorer i kursen Examensarbete i Byggteknik 15 hp Byggteknik 1 Handledarinstruktion för examensarbete i Introduktion
Läs merSektionen för Elektronikdesign Verksamhetsdokument 2012/2013 Uppdaterade 2012-10-30. 1. Inledning... 4. 2. Sektionsstyrelsen... 4
Verksamhetsdokument 2012/2013 1. Inledning... 4 2. Sektionsstyrelsen... 4 2.1. Organisation... 4 2.2. Ansvarsområden... 4 2.2.1. Ordförande... 4 2.2.2. Vice Ordförande... 4 2.2.3. Kassör... 5 2.2.4. Sekreterare...
Läs merTESTAMENTE Ex HR-gruppen 2006
TESTAMENTE Ex HR-gruppen 2006 1. ÖVERGRIPANDE... 2 1.1 Från början/uppstart... 2 1.2 Tidsplanering, kritiska datum och deadlines... 2 Januari... 2 Februari... 2 Mars... 2 April... 2 Maj... 2 Juni... 2
Läs merBil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp
Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27
Läs merFarmacevtiska Studentkårens ansökan om ställning som studentkår vid Uppsala universitet
Farmacevtiska Studentkårens ansökan om ställning som studentkår vid Uppsala universitet 2016-2019 Uppsala universitetets konsistorium Härmed ansöker Farmacevtiska Studentkåren (FaS) om att erhålla ställning
Läs merSTUDENTBAROMETERN HT 2012
STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merLikabehandling i lärandet
Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska
Läs merFöreningen EnergisystemTeknologerna
Föreningen EnergisystemTeknologerna, Sida 1 av (13) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 FÖRENINGENS SYFTE OCH MÅL... 3 ORGANISATION... 3 STADGAR... 3 MEDLEMMAR... 4 STORMÖTEN... 4 STYRELSE... 4 STYRELSEMÖTEN...
Läs merRedovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur. Datum: 151014
Redovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur Datum: 151014 Svar från 56 deltagare av 90 Vad är din bedömning? Vad var din bedömning om Lokalerna? betyg
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merKvalitetsrapport nr 2 Lärare
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merPolicy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET
Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors
Läs merTHFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1
1 (6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Miguel Gimenez Rodriguez Johan Holtström Kurskod THFR41 Examinator Miguel
Läs merKonglig Samhällsbyggnadssektion
Konglig Samhällsbyggnadssektion Föredragningslista Sektionsmöte 2, 2014-04-24, kl. 17.00, oasen 1 Formalia 1.1 Mötets öppnande 1.2 Val av mötesordförande 1.3 Val av mötessekreterare 1.4 Val av två justeringspersoner
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merPROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN
PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan
Läs merInstitutionsråd 17 december. kl 13.00 i Växthuset.
Institutionsråd 17 december kl 13.00 i Växthuset. Dagordning: - Rapporter: Bo: ks möte kring postdoc Bosse? Bosse: ks-möten två gånger per termin. Hur överskott ska användas forskning. Två postdoc och
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merKonsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1.
Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1. Inledning Detta dokument utgör EF-nämndens svar på uppdraget att undersöka möjligheterna att införa
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS
Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merMedicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare. www.nyhs.se
Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare www.nyhs.se FRAMTIDENS KUNSKAPER - MORGONDAGENS JOBB! Välkommen till Norrlands Yrkeshögskola Norrlands Yrkeshögskola har
Läs merDetaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse
Sida 1(6) Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Uppdrag för perioden 2015-2017 har beslutats av kulturnämnden och kommer att forma delar av arbetet under 2016.
Läs merUnderlag till stormötet angående om Uppsalaekonomerna ska söka kårstatus
Underlag till stormötet angående om Uppsalaekonomerna ska söka kårstatus Tisdag den 6 november 2012 Kl 17.00 H4, ekonomikum Författare Uppsalaekonomernas styrelse Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2
Läs merBarnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZOJ20 Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng Midwifery program, 90 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merVerksamhetsplan Föreningen Samhällsvetarna Uppsala Verksamhetsår 2015-06-01 till 2016-05-31
! Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan Verksamhetsår 2015-06-01 till 2016-05-31 Bakgrund Denna verksamhetsplan har skrivits av oss som har varit förtroendevalda i Föreningen Samhällsvetarna Uppsala
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 INTRODUKTION Kungliga Maskinsektionen, THS verksamhetsplan fastställs av Sektionsmötet för att ge organisationen ledning inför kommande verksamhetsår. Verksamhetsplanen för 2014/2015
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2015 12 11 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt
1 UMEÅ UNIVERSITET 2015 12 11 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt Arbetsmiljöplan 2016 Fastställd av prefekten 2015 12 11 1. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (2015)
Läs merHögre utbildning under 20 år SOU 2015:70
1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merHandbok för handledare på LIA
Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merKvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merRebecca, SG - Reserapport. Kenya- Sommar 2013
Vilket program läser du på? Sjukgymnastprogrammet Rebecca, SG - Reserapport Kenya- Sommar 2013 Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University, Eldoret i Kenya Vilken termin åkte du och
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merGeneration Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010
Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009
Läs merMotion 1- Motion om ST
Motion 1- Motion om ST Motion till Sektionen för Energi och miljö Till SM6 2014/2015 Motivering/bakgrund: Det har tidigare varit tal om att masterprogrammet Sustainable technology (på svenska Teknik och
Läs mer