REVISIONSRAPPORT. Vårdpersonalens arbetstidfördelning. Granskning av. Norrbottens läns landsting

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av Vårdpersonalens arbetstidfördelning Frekvensstudie med läkare och sjuksköterskor inom internmedicin och kirurgi Norrbottens läns landsting November 2002 Jan-Erik Wuolo Hans Rinander

2 Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 1 Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga 3 2. Metod Deltagare Frekvensmätning Kategorier för registrering av arbetstidfördelning Återkoppling och intervjuer Resultat Totalt, läkare och sjuksköterskor Läkare, kirurgi och internmedicin Sjuksköterskor, mottagning och avdelning Vårdpersonalens kommentarer Jämförelser med andra landsting Revisionens kommentarer Bilaga 1 Dagboksblad för registrering av arbetstidfördelningen 2 Tabeller arbetstidfördelningar per läkar- och sjuksköterskekategori samt per sjukhus 2

3 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga Bedömningar har gjorts att av landstingens kostnader för hälso- och sjukvård svarar personalen för ca 2/3 av kostnaderna. Det säger oss dels att vårdpersonalen är den viktigaste resursen inom hälso- och sjukvårdsarbetet och dels att det är viktigt att personalen har förutsättningar att arbeta på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågan hur vårdpersonalens arbetstid faktisk används och bäst kan användas har i den allmänna debatten diskuterats från olika perspektiv. T ex har det från olika håll framförts att läkares och sjuksköterskors patienttid reduceras alltmer och att den tid som går åt till administration ökar. Det blir mindre tid till patienterna hävdar en del. Socialstyrelsen behandlade i utredningen Omfattningen av administration i vården (2000) detta område och pekade bl a på att man inte fann några belägg för att det skulle finnas några helt onödiga administrativa rutiner. Tvärtom är, menande man, mycket av vårdpersonalens administrativa arbete är nödvändig för att tillgodose en god medicinsk handläggning och ett gott medicinskt omhändertagande av patienterna. De förväntade stora pensionsavgångarna bland fyrtiotalisterna berör i allra högsta grad även läkare och sjuksköterskor. Problem med att rekrytera dessa grupper ska bedömas i förhållande till de krav och behov patienterna har nu och i framtiden. En risk i sammanhanget är att det kommer att uppstå en bristsituation avseende vårdpersonal i framtiden. I det perspektivet är det angeläget att läkares och sjuksköterskors arbetstid används på bästa sätt. Landstingets revisorer har gett Komrev uppdrag att tillsammans med läkare och sjuksköterskor undersöka hur deras arbetstid fördelar sig på olika förekommande arbetsuppgifter. Frågeställningar är t ex, hur stor del av vårdpersonalens arbetstid inom NLL går till direkt eller indirekt patientarbete och hur stor del av annan tid är administration, vad innehåller den övriga tiden som inte är patientarbete eller administration? Det har tidigare gjorts studier om vårdpersonalens arbetstidfördelning. Vid medicinkliniken i Lindesberg visade det sig att en tredjedel av sjuksköterskors arbetstid var direkt patientarbete (personalen arbetar med patienten). Vid Länssjukhuset Gävle-Sandviken var resultatet detsamma vid en liknade undersökning, 70 procent av arbetstiden gick till telefonsamtal, dokumentation och administration. IHE (Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi) redovisade avseende olika läkarkategorier att sjukhusläkares direkta och indirekta patienttid (t ex journalföring, skriver recept, individuell vårdplanering) uppgick till drygt 60 procent. I en studie som Komrev genomförde på universitetssjukhuset i Örebro varierade den direkta patienttiden (läkaren möter patienten) för olika specialistläkare mellan procent av den totala arbetstiden. 3

4 2. Metod 2.1 Deltagare En viktig utgångspunkt för studien har varit att medverkande läkare och sjuksköterskor i studien skulle inbjudas att delta frivilligt. Någon redovisning av frekvensstudien på individnivå görs inte men det kan trots detta finnas personer som uppfattar att frekvensmätningen inverkar på den personliga integriteten. Målsättningen var att få med 36 läkare och sjuksköterskor totalt i studien. Glädjande nog var intresset från personalen större än förväntat. Sammantaget 40 personer har deltagit (18 läkare och 22 sjuksköterskor). Vår planering var att få med tre läkare och tre sjuksköterskor från vardera allmänkirurgi och internmedicin vid sjukhusen i Sunderbyn, Kalix och Gällivare. Sköterskorna skulle representera både vårdavdelning och mottagning. För läkarna eftersträvades att från varje specialitet vid varje sjukhus få med en specialistläkare med chefsuppdrag, en specialistläkare utan chefsuppdrag samt en ST-läkare i slutet av sin utbildning. Kirurgin vid Sunderby sjukhus avböjde deltagande eftersom en liknande studie i landstingets regi inklusive vårdtyngdsmätning (BEAKTA) inleds hösten 2003 inom enheten. I denna undersökning planeras kirurger och sjuksköterskor att delta. Sammantaget fördelar sig deltagarna i frekvensstudien på följande sätt: Sunderby sjukhus Internmedicin: Mottagning/omvårdnad medicin: Kalix sjukhus Internmedicin: Kirurgi: Gemensam mottagn./ omvårdnad: Gällivare sjukhus Internmedicin: Kirurgi: Mottagning/omvårdnad medicin: Mottagning/omvårdnad kirurgi: 3 läkare 4 sjuksköterskor 4 läkare 4 läkare 8 sjuksköterskor 4 läkare 3 läkare 5 sjuksköterskor 5 sjuksköterskor 4

5 Från revisionens sida är det viktigt att klargöra att denna studie inte är en tidsstudie utan en frekvensstudie av arbetstidfördelningen. En tidsstudie uppfattar vi undersöker hur lång tid det tar att utföra en enskild arbetsuppgift eller ett moment. Frekvensstudier i detta sammanhang undersöker hur den totala arbetstiden fördelar sig på olika arbetsuppgifter. 2.2 Frekvensmätning Varje deltagare har under mätperioden burit med sig en signalgivare (typ Repipip). Denna hade förprogrammerats att slumpmässigt avge 4-5 signaler i genomsnitt per timme. Varje gång en signal gavs fick mätpersonen kvittera denna med ett tryck på givaren och då startades nästa period för slumpmässigt signalering. Varje signal medförde en registrering av aktuell aktivitet. Signalgivaren startades vid arbetspassets början och stängdes av vid passets slut. 2.3 Kategorier för registrering av arbetstidfördelning I samråd med delar av den medverkande vårdpersonalen har vi diskuterat lämpliga kategorier för registrering av hur arbetstiden fördelar sig. De kategorier vi enats om ligger nära de inledningsvis nämnda undersökningarna inom andra landsting och kategorierna medger därför att vissa jämförelser kan göras. Definitionerna för posterna för vårdpersonalens dagliga registrering av arbetstidfördelningen är följande: 1. Direkt patienttid Situationer där vårdgivaren är i direktkontakt med patienter. Exempel: Mottagningsarbete akut eller planerad, avdelningsarbete inneliggande patienter, operation, rond, telefonsamtal med patient eller dialog/telefonsamtal där anhörig ersätter patienten (små barn, demenser, medvetslösa), konsult på annan avdelning/enhet, medicinering, omvårdnadsarbete, operationsassistans, provtagning. (Operation registrerades separat av läkarna). 2. Indirekt patienttid Arbetsmoment som är kopplad till en enskild patient, men där ingen direkt patientkontakt förekommer. Exempel: Samtal eller möten med annan sjukvårdspersonal, sittronder, samtal eller möten med anhöriga, externa kontakter med t ex apotek eller försäkringskassa, medicinsk och administrativ dokumentation (t ex journalarbete inkl signering, remisser, provsvar, receptutfärdande, utskrivningsmeddelanden, intygsskrivning), ombyte och tvätt i samband med operation, enskild vårdplanering, medicinhantering, sökning av vårdplats, sökning av journal, rapportering vid skiftbyten. 5

6 3. Övrig tid Den arbetstid som inte kan hänföras till den direkta eller indirekta patienttiden. 3.1 Verksamhetsanknuten administration Arbete inriktat på grupper av patienter, antingen inom befintliga rutiner eller utveckling av rutiner (verksamhetsanknuten administration). Exempel: Prioriteringar av remisser, analys av väntelistor, planering av vårdresurser, kvalitetsarbete, framtagning av vårdkedjor/program/instruktioner, verksamhetsuppföljningar, medicinska/patientadministrativa registreringar i databaser, interna möten för verksamhetsplanering. 3.2 Allmän administration Arbete i form av t ex tidrapportering, personalmöten, personalfrågor, projektarbete m m. Här ingår även kontakter/möten med externa representanter som t ex företag och försäkringskassa, apotek då det inte handlar om enskilda patienter. Chefsgöromål som förhandlingar, attester och konteringar och utvecklingssamtal. Inläsningar och deltagande i sammanträden. 3.3 Utbildning och forskning Omfattar egen fortbildning, läkemedelsinformation och forskning samt utbildning/handledning av andra. 3.4 Annat Här ingår ledtider, d v s väntan mellan olika moment inom patientarbetet eller det administrativa arbetet. Även korta raster och lunchraster ingår här. Annan tid som inte passar inom någon av de övriga rubrikerna ingår också här. Frekvensmätningen genomfördes under september och en bit in i oktober Varje deltagare registrerade sina aktiviteter slumpmässigt ca fyra gånger per timme under tio arbetsdagar. Man registrerade under sitt ordinarie arbetspass. Jour- och övertidsarbete ingick inte i studien. Registreringen skulle ske de dagar när man arbetade på sjukhuset. Det var inte nödvändigt att de dagar man registrerade låg i en följd, bara att mätningen skulle ske i möjligaste mån under september månad. Varje gång personalen fick en signal från signalgivaren om att registrering skulle ske satte de en markering/ett streck i en dagboksblankett (bilaga 1). På blanketten fanns även utrymme att göra noteringar om t ex något speciellt inträffat under arbetspasset som eventuellt kunde inverka på registreringen. 6

7 2.4 Återkoppling och intervjuer Efter mätperioden och att en första sammanställning av resultat gjorts fick alla deltagare ta del av utfallet och om de så önskade lämna synpunkter och kommentarer till revisionen via e-post. Revisionen genomförde även personliga intervjuer med ett urval av deltagarna i studien. Områden som t ex berördes vid intervjuerna var: Reflexioner över den genomförda frekvensstudien. Reflexioner över utfallet avseende arbetstidfördelningen. Synpunkter och förslag avseende arbetsuppgifter och deras fördelning. Synpunkter och förslag avseende arbetsmiljön (koppling till undersökningen). 7

8 3. Resultat Resultatet presenteras nedan genom att vi inledningsvis redovisar utfallet av frekvensmätningen. Därefter redovisar vi de synpunkter och kommentarer på utfallet som framkommit vid våra intervjuer med läkare och sjuksköterskor. I bilaga 2 finns resultatet redovisat i tabellform för de olika kategorierna av läkare och sjuksköterskor sammantaget och fördelning för respektive sjukhus (Sunderbyn, Kalix och Gällivare). 3.1 Totalt, läkare och sjuksköterskor Läkare Sjuksköterskor Annat 14% FoU 3% Allm adm 7% Verks adm 6% Direkt pat tid 26% Operation 7% Annat 21% FoU 2% Allm adm 2% Verks adm 3% Direkt pat tid 29% Operation 0% Indirekt pat tid 37% Indirekt pat tid 43% Procent Övrig tid 30 Patienttid 70 0 Procent Övrig tid 28 Patienttid 72 Läkarnas sammanlagda patienttid uppgår till 70 procent av den totalt uppmätta arbetstiden. Övrig tid uppgår till 30 procent. Den genomsnittliga patienttiden påverkas av (som framgår av bilaga 2) att läkarna i Gällivare hade 76 procent patienttid jämfört med läkarna i Sunderbyn och Kalix som hade 66 procent patienttid. 8

9 Sjuksköterskorna har sammantaget 72 procent patienttid och 28 procent övrig tid. Sköterskorna har mer indirekt patienttid (43 procent) jämfört med läkarna (37 procent). Sköterskorna (21 procent) har mer tid registrerad på kategorin Annat jämfört ned läkarna (14 procent). Läkarna har mer administration (som inte är patientadministrativ) än sjuksköterskorna. När det gäller omfattningen på Verksamhetsanknuten och Allmän administration har läkare med chefsuppdrag 29 procent av sin arbetstid inom dessa områden medan övriga specialistläkare bara har 8 procent. Läkare med chefsuppdrag har sammantaget 49 procent patienttid (direkt och indirekt patienttid) och 51 procent övrig tid medan läkare utan chefsskap har 77 procent patienttid (se bilaga 2). 9

10 3.2 Läkare, kirurgi och internmedicin Allmän kirurgi Internmedicin Annat 14% FoU 1% Allm adm 9% Verks adm 5% Direkt pat tid 20% Operation 18% Annat 14% FoU 4% Allm adm 6% Verks adm 6% Direkt pat tid 30% Operation 1% Indirekt pat tid 33% Indirekt pat tid 39% Procent 0 Procent Övrig tid 30 Patienttid 70 Övrig tid 30 Patienttid 70 Kirurg- och medicinläkarna har lika stor omfattning på den uppmätta patienttiden (70 procent) samt den övriga tiden (30 procent). Kirurgläkarna (38 procent) har mer direkt patienttid jämfört med medicinläkarna (31 procent). Medicinläkarna (39 procent) har något mer indirekt patienttid jämfört med kirurgerna (33 procent). För övriga aktiviteter är skillnaderna mindre, t ex är omfattningen på administrativ tid, på denna redovisningsnivå, nästan lika (12 och 14 procent). Diagrammet ovan visar att kirurgläkarna i genomsnitt opererade 18 procent av den uppmätta arbetstiden. Om man exkluderar kirurgerna med chefsuppdrag vilka har mer administrativt arbete, blir genomsnittlig tid för operation 22 procent. Den procent som internmedicinläkarna redovisar avseende operation avser inläggning av pacemaker. 10

11 3.3 Sjuksköterskor, mottagning och avdelning Mottagning Avdelning Annat 19% Annat 24% Direkt pat tid 29% FoU 2% Allm adm 2% Direkt pat tid 30% FoU 2% Allm adm 2% Operation 0% Verks adm 1% Operation 0% Verks adm 4% Indirekt pat tid 39% Indirekt pat tid 46% Procent Övrig tid 32 Patienttid 68 0 Procent Övrig tid 23 Patienttid 77 Sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar har främst omvårdnadsuppgifter. Dessa har enligt vår frekvensmätning 77 procent patienttid vilket kan jämföras med mottagningssköterskorna som har 68 procent patienttid av den totalt uppmätta arbetstiden. Omvårdnadssköterskorna (46 procent) har mer indirekt patienttid jämfört med mottagningssköterskorna (39 procent). Den direkta patienttiden är i stort sett densamma (30/29 procent) för båda grupperna. Mottagningssköterskorna (4 procent) har något mer administration än omvårdnadssköterskorna (1 procent). 11

12 3.4 Vårdpersonalens kommentarer Allmänt om frekvensmätningen I stort sett alla intervjuade medverkande tycker att frekvensmätningen med signalgivare och notering i dagboksblad har fungerat väl. Någon anser att det var mer störande än förväntat. Eftersom många på enheterna under mätperioden bar på en signalgivare så har störningar givetvis upplevts i vissa situationer när man varit samlade, t ex på lunchraster och personal personalmöten. De flesta anser att upplevelsen av störningar var störst inledningsvis, sedan vande man sig. Ingen anser att frekvensmätningen menligt påverkat det ordinarie arbetet, förutom de mindre störningar som nämnts ovan. Alla vi intervjuat anser att deras mätperioder kan anses som representativa för en normal arbetssituationen. De medverkande nämner att i vissa fall har det varit lätt och självklart hur den aktuella aktiviteten skulle registreras, i vissa fall har det varit mer tveksamt. Den direkta patienttiden upplevs ha varit lätt att identifiera. Den indirekta patient har heller inte varit något problem, men olika registreringar har vid ett antal tillfällen skett vid situationer där mätpersonen under rondarbete varit på väg mellan två patienter. Vissa har då registrerat Annat arbete och andra Direkt patientarbete. Några av de medverkande har tyckt att det varit svårt, under pågående arbete, att hitta rätt avseende om registreringen skulle göras för Verksamhetsanknuten administration eller Allmän administration. Eventuella felregistreringar tycks dock ha jämnat ut sig under de studerade dagarna. Patienttid (Direkt och Indirekt patienttid) Läkarnas uppfattning är att de prioriterar den direkta patienttiden. De flesta intervjuade menar att den ökat som en följd av en ökad patientgenomströmning vid sjukhusen. Antalet remisser till sjukhusens medicin- och kirurgenheter upplevs ha ökat markant. Den uppmätta arbetstidfördelningen (fördelningen mellan de olika tidskategorierna), bedöms inte ha förändrats sett över de senaste åren. Däremot menar vårdpersonalen presteras det mer inom varje område nu jämfört med tidigare produktionen och patientflödet har ökat. Både läkare och sjuksköterskor är eniga om att den indirekta patienttiden ökat över åren. Det patientadministrativa arbetet och dokumentationen som ingår i den indirekta patienttiden med både för- och efterarbete i anslutning till t ex ett patientbesök, menar vårdpersonalen, ska ses som en kvalitetsgaranti. Det finns en klar uppfattning bland både läkare och sjuksköterskor att detta patientadministrativa arbete är viktigt och nödvändigt. I många fall är dessutom den dokumentation som görs ett ovillkorligt krav. 12

13 Vårt intryck är att såväl läkare som sjuksköterskor anser att den uppmätta tiden för patientadministration som sker inom den indirekta patienttiden ligger på en rimlig nivå. Läkarna nämner dock att signering eller att signera bort dokumenterad patientinformation (journalanteckningar, provsvar m m) upplevs som ett ineffektivt och alltför tidskrävande arbete. Utredning pågår nationellt om att eventuellt avskaffa signeringstvånget. Ibland sker, enligt uppgift, signeringarna lång tid efter besök/dokumentation (6 mån-). En läkare menar vad är det för mening då med en signering. En verksamhetschef föreslår att det införs en automatsignering inom 1-2 månader om inte signering redan skett. Ett annat förslag är att införa gruppsigneringar avseende inneliggande patienter. Några av de intervjuade pekar på att det ibland blir ett dubbelarbete inom den administrativa tiden. Det gäller t ex att patientdokumentationen vid in- och utskrivningar från sjuksköterskor avseende omvårdnadsdelen kan innehålla samma sjukdomshistorik som läkarens dokumentation. Sjuksköterskorna menar att den direkta patienttiden även ökat för deras del bl a genom mer telefonkontakter med patienterna än tidigare. Även arbetet kring de individuella vårdplaneringarna samt in- och utskrivningar av patienter har över åren inneburit mer arbete och ökade kontakter med kommunerna, primärvård och anhöriga/patienter. Någon läkare nämner att delar av pacemakermottagning skulle kunna överlämnas till biomedicinsk personal (vilket redan sker vid Sunderby sjukhus). Administration (Verksamhetsanknuten och Allmän administration) Generellt menar flera intervjuade att det är svårt att förklara skillnader i omfattningen avseende administrativ tid mellan olika specialistläkare och sjuksköterskor samt mellan sjukhus. Sjuksköterskor som jobbar på vårdavdelning med omvårdnad har i mindre omfattning administrativ tid jämfört med mottagningssköterskorna. Sjuksköterskorna på mottagning har uppfattningen att den administrativa tiden inte ökat över åren för deras del men möjligen för enhetscheferna. När det gäller utvecklingen av den administrativa tidens omfattning för läkarna har de mera skilda uppfattningar, vilket vi uppfattar beror på om man är läkare med chefsuppdrag eller inte. Verksamhetschefer/ sektionschefer får ägna mer tid till administration vilket vi beskrivit ovan. Verksamhetscheferna vi talat med nämner att det administrativa arbete som består av förfrågningar av olika typer från politiker, landstingsledning, divisionsledningar, myndigheter, forskningsorganisationer är betungande och har ökat i omfattning. Dessutom menar man att svar på dessa förfrågningar ofta krävs omgående. Det är inte alltid dessa administrativa uppdrag har ett värde för den läkare som ska ta fram informationen och svara på förfrågningar. 13

14 Flera sjuksköterskor anser att de relativt ofta arbetar med fel saker. De pekar på möjligheter till förändringar i arbetet som kan öka deras patienttid. Det finns uppgifter som de med fördel ser kunde lyftas av dem. Det gäller uppgifter kring schemaläggning för läkarnas arbete - rond, mottagning, möten m m. Det gäller även arbetet som är kopplat till inneliggande patienters behov att ringa/telefonservice, patientkassa, frikort, busstransporter, transporter av patienter till röntgen och andra undersökningar. För dessa typer av uppgifter, menar man, behövs ingen omvårdnadskompetens. Uppfattningen är att dessa olika typer av arbetsuppgifter ökar bl a därför att landstingets servicefunktioners stöd till kärnverksamheten sjukvården minskar. Omvårdnadssköterskorna anser att det arbete som får för lite tid är de mycket viktiga samtalen med patienter och anhöriga, t ex vid livets slut. Om det fanns tid att disponera skulle man vilja lägga mer tid på denna typ av arbete. Ett par av de intervjuade menar att mycket återstår att göra i sjukvårdsorganisationerna när det gäller att utveckla teamarbete/teamtänkandet och processynen i vårdarbetet. Uppfattningen är att processorienterat teamarbete skulle leda till effektivare arbetsfördelning, bättre nyttjande av kompetenserna och rationellare flöden. Utbildning/forskning Det är viktigt att påpeka att den tid som i denna studie finns redovisad under Utbildning/forskning inte visar på vårdpersonalens faktiska omfattningen på fortbildning. Här avses endast den arbetsplatsnära och korta utbildning och information som förekommit på sjukhuset under vår mätning av arbetstidens fördelning. I direktiven till de medverkande i frekvensstudien ingick att det var den arbetstid som de utförde på sjukhuset (sin ordinarie arbetsplats) som skulle frekvensregistreras. Utbildningar under flera dagar eller på annan ort skulle inte ingå. Därför får inte kategorin Utbildning/forskning tillmätas så stor betydelse i detta sammanhang. I något enstaka fall finns ändå i vårt material utbildningstid som går utanför den angiva ramen för studien. Pg a ovan redovisade skäl kommenterar vi inte ytterligare området Utbildning/forskning. Annat Sjuksköterskorna redovisar relativt mycket tid avseende Annat arbete, (i genomsnitt 21 procent av den totala arbetstiden och omvårdnadssköterskorna har i genomsnitt 24 procent). För både läkare och sjuksköterskor är en större andel av denna tid raster och sådant som inte passat i de andra kategorierna i frekvensmätningen. För sjuksköterskorna är det i Annat registrerat en del verksamhetsanknutet arbete som på förhand kunde ha utgjort en egen tidskategori, t ex Verksamhetsanknutet mottagnings-/avdelningsarbete (jämför Allmän administration). I det arbete som sköterskorna registrerat under Annat ingår uppgifter som bl a städning på sal efter utskriven patient, fylla på förråd, beställa till förråd, beställa läkemedel, leverera labprover, söka/vänta på läkare, vänta på patient m m. 14

15 Vårdpersonalens allmänna synpunkter på sin arbetssituation Inriktningen på denna granskning har inte varit att undersöka vårdpersonalens arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågorna är dock ett näraliggande område. Vi har därför som avslutning vid våra intervjuer ställt ett antal öppna frågor kring hur de intervjuade ser på aspekter som t ex trivsel i arbetet, om arbetet känns stimulerande och meningsfullt, om man tycker att man kan påverka och styra sin arbetssituation. Resultatet från denna mindre uppföljning måste bedömas mot bakgrund att den vårdpersonal vi intervjuat utgör ett selektivt urval eftersom alla som ingått i vår undersökning av arbetstidfördelningen har medverkat enligt egen önskan på vår förfrågan. Detta förhållande menar vi visar på intresse och engagemang för arbetet och verksamheten som kan innebära att vi fått svar som är något mer positiva än om vi tillfrågat en slumpmässigt utvald population av vårdpersonal. Vi har uppfattat att alla vi intervjuat uttryckt att de trivs bra på sitt arbete, att arbetskamraterna bidrar mycket till detta och att de tycker att det är roligt att gå till jobbet. De flesta tycker att kärnan i sjukvårdsarbete (t ex behandling, omvårdnad, patientkontakter) är det viktiga, det är intressant och ger stimulans. Några gör en kopplig till sin utbildning att det var just för vård- och behandlingsarbetet man utbildade sig. Däremot är det flera som beskriver uppgifter och arbeten som man inte anser tillhör det vårdarbete man utbildat sig för och helst vill ägna sig åt. Flera nämner också att teamarbetet i sjukvården behöver utvecklas bl a för att olika specialistfunktioner (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare m fl) ska ges möjligheter att finna de positioner och arbetsområden som bäst gynnar patienterna. Flera intervjuade menar att personalen på enheterna, ur detta perspektiv, tillsammans behöver diskutera ansvarsoch uppgiftsfördelning. Vårdpersonalen vi intervjuat är samstämmiga över att flera nya uppgifter (ej direkt patienttid) tillkommit som har fått pressas in i den befintliga arbetstiden vi får springa fortare och hinna med mer inom samma tidsramar. Vårdpersonalen framhåller bestämt att man utför mer arbete nu jämfört med tidigare inom samma tidsram. Patientgenomströmningen på sjukhusen har ökat och produktionen totalt har ökat, menar man. På vår fråga om det finns verksamhet som fallit bort nämns främst att antalet vårdplatser minskat inom sjukhusvården och att hanteringen av pappersjournalerna har försvunnit. Det finns dock uppfattningar att datajournalen inte inneburit att tid frigjorts för vårdpersonalen. På frågeställningen kring hur man ser på möjligheterna att kunna styra och påverka sitt arbete är läkarna något mer positiva än sjuksköterskorna. Läkare nämner att man allmänt sett har en fördelaktigare position jämfört med sköterskorna att kunna påverka arbetssituationen. Men 15

16 läkarna pekar dock på att den omfattande patienttillströmningen styr det mesta och att det tar aldrig slut, vilket klart försvårar påverkansmöjligheterna. Bland sjuksköterskorna finns uppfattningar att deras faktiska påverkansmöjligheter har försämrats. Några tycker att alltför mycket styrs uppifrån och att de är småsaker de får vara med och diskutera. Det ifrågasätts även om ledningarna på olika nivåer förstår och känner till sköterskornas arbetssituation. Ett område som också tagits upp av sjuksköterskorna, men även av läkarna, är att möjligheterna för sjuksköterskor att kunna fortbilda sig måste få mer uppmärksamhet och förbättras inom landstinget. Det här ser man som mycket viktigt om landstinget ska kunna vara framgångsrik i sitt arbetet att attrahera ungdomar att söka sig till vårdutbildningar och senare till vårdarbete inom landstinget. Det handlar således om offensivt arbete med kompetensförsörjning för att säkra återväxten till sjuksköterske- och undersköterskeyrket. 3.5 Jämförelser med andra landsting Uppgifter från den tidigare nämnda IHE-studien finns som kan relateras till läkarna i denna undersökning. De skillnader som vi redovisar nedan får tolkas med försiktighet eftersom vi inte i detalj känner till IHE-studiens metod och upplägg. Den genomsnittliga totala patienttiden (direkt och indirekt patienttid) för samtliga sjukhusläkare i vår studie är 70 procent. I IHEs studie var motsvarande tid 66 procent. Läkarna i Sunderbyn, Kalix och Gällivare har således 4 procentenheter mer patienttid än läkarna i IHEs studie. Internmedicinläkarna i vår studie hade i genomsnitt 70 procent patienttid medan internmedicinläkarna i IHEs studie hade 64 procent patienttid. Internmedicinläkarna i Sunderbyn, Kalix och Gällivare har således 6 procentenheter mer patienttid än läkarna i IHEs studie. Kirurgläkarna i vår studie hade i genomsnitt 70 procent patienttid medan kirurgläkarna i IHEs studie hade 69 procent. Kirurgläkarna i Kalix och Gällivare har således drygt en procent mer patienttid än läkarna i IHEs studie. Inga kirurgläkare från Sunderby sjukhus ingick, som tidigare nämnts, i vår studie. Sammantaget har läkarna i vår studie mer patienttid än läkarna i IHEs studie. Skillnader finns således. I en studie vid universitetssjukhuset i Örebro som inledningsvis nämnts varierade den direkta patienttiden hos specialistläkarna mellan procent, vilket kan jämföras med genom- 16

17 snittet för läkarna i vår studie på procent. Variationer i den direkta patienttiden beror t ex på om läkaren har chefsuppdrag eller ej. När det gäller allmän administration har läkarna i vår studie ca 7 procent av denna typ medan läkarna i IHE-studien hade 13 procent vilket är 6 procentenheter mindre. När det gäller sjuksköterskorna ser vi att sammantaget har mottagningssköterskorna i genomsnitt 68 procent patienttid medan sjuksköterskor omvårdnad hade 77 procent. Att omvårdnadssköterskorna har nästan 10 procent mer patienttid än mottagningssköterskorna är rimligt, de har mer direkt patientkontakt i sitt arbete. Å andra sidan har mottagningssköterskorna mer administration än omvårdnadssköterskorna vilket också är rimligt pga mottagningsarbetets karaktär. Jämför vi resultatet från de inledningsvis nämnda studierna vid medicinkliniken i Lindesberg samt vid länssjukhuset i Gävle-Sandviken där den specifikt direkta patienttiden för sjuksköterskorna uppgick till ca 30 procent. Sammantaget hade sjuksköterskorna i denna undersökning i det närmaste samma omfattning på den direkta patienttid, 29 procent. 17

18 4. Revisionens kommentarer Vad som är en optimal arbetstidfördelning för läkare och sjuksköterskor kan inte vi fastställa. Sådana mått finns inte så vitt vi vet. Det som kan göras är att jämföra hur arbetstidfördelningen faktiskt ser ut på olika nivåer inom och mellan liknande organisationer/ landsting. Jämförelser kan göras inom och mellan olika specialistgrupper, förändringar över tid kan undersökas osv. Där det finns likheter eller skillnader kan bedömningar göras och intressanta diskussioner föras i en dialog mellan vårdpersonal och ledningen. Efter våra intervjuer med läkare och sjuksköterskor där vi lyssnat av deras reflexioner och synpunkter på den arbetstidfördelningen som har uppmätts är vårt intryck att vårdpersonalen anser att fördelningen av arbetstiden bör i stora drag se ut som det har visat sig i vår studie. Men vi har också sett att sjuksköterskorna utför många uppgifter som inte kräver en sjuksköterskas kompetens, vilket kan ifrågasättas om det är effektivt. Skillnader förekommer mellan grupper och mellan befattningar. Dessa skillnader kan diskuteras lokalt eller utgöra en grund för egna reflexioner över hur arbetstiden planeras och fördelas samt över uppgifts- och ansvarsfördelning kan förändras för att ytterligare sätta patienten i centrum. Det vi hört från läkare i vår studie är att den direkta patienttiden inte bör vara för hög eftersom då har förmodligen den läkaren ett felaktigt arbetssätt. Ett kvalitativt bra patientarbete kräver en viss omfattning administrativt arbete med t ex journaler, remisser, epikriser, intyg. Vi har också hört från läkare och sjuksköterskor att den patientanknutna administrationen är viktig och nödvändig men att den allmänna administrationen bör begränsas till förmån för mer direkt eller indirekt patientarbete och utbildning. Det har i andra sammanhang ifrågasatts om vårdpersonalen ägnar för lite tid till patienterna, eller om administrativt arbete tar för mycket tid från patientarbetet. Vår bedömning är att de förändringar som kan göras för att minska allmänt administrativt arbete och därigenom öka patienttiden kan ge vissa effekter. Det kan allmänt övervägas om de olika kompetenserna på kirurg- och medicinenheterna används på mest effektiva sätt. Får de olika specialisterna ägna sig åt det dom är bäst på? Finns det positiva effekter att uppnå genom att se över arbetsuppgifter och arbetsinnehåll hos de olika funktionerna? I en sådan översyn måste läkarsekreterarna och andra stödfunktioner till sjukvården ingå. Vi har också fått signaler om att det kan förekomma dubbelarbete i samband med patientdokumentationen (t ex sjukdomshistorik från omvårdnadssköterskor och läkare). Hur omfattande är detta och finns det andra liknande förhållanden? 18

19 Ett annat intryck från denna granskning är att den vårdpersonal vi mött är mer positiv till hur den faktiska arbetstidfördelningen ser ut jämfört med personalen i de andra studierna vi jämfört med. Däremot är vårdpersonalen mera kritisk till att pressen och arbetstempot har drivits upp i arbetet. 19

20 Bilaga 1 DAGBOK ARBETSTIDFÖRDELNING Sjukhus:... Enhet:... Ex kirurgmottagning, vårdavdelning medicin Befattning:... Läkare (verksamhetschef, specialistläkare, AT, ST) eller sjuksköterska Datum: Arbetspass från kl... till kl... Varje gång dosan signalerar ska du sätta ett streck vid den post som beskriver det du arbetar med just då. Välj den post som ger den bästa beskrivningen 20

21 1a. DIREKT PATIENTTID: 1b. DIREKT PATIENTID, OPERATION: Avser endast kirurger, arbete i operationssal 2. INDIREKT PATIENTTID: 3. ÖVRIG TID 3.1 Verksamhetsanknuten administration: 3.2 Allmän administration: 3.3 Utbildning och forskning 3.4 Annat 21