Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys

Transkript

1 Kvalitetsbarometern LSS 2014 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2014 En konsultrapport från Utredningsspecialisten

2 Underlagsrapport genusanalys Inledning Som en del av uppdraget i Kvalitetsbarometern LSS 2014 har Kundvalskontoret i Upplands Väsby önskat en fördjupad analys kring eventuella skillnader i kvalitetsupplevelsen mellan män kvinnor i verksamheterna. I huvudrapporten från undersökningen studeras förekomsten av sådana skillnader avgränsat till det sammanvägda värdet ( generella betyget ) från män respektive kvinnor inom olika delverksamheter; gruppbostäder, servicebostäder daglig verksamhet. Den följande analysen kommer därför rikta fokus mot studera eventuellt underliggande skillnader i olika mer specifika kvalitetsaspekter. Upplevd kvalitet redovisas i form av andelen positiva, neutrala respektive negativa svar för olika kvalitetsaspekter samt i form av ett s.k.. Referensvärde för god kvalitet i är ett värde lika med + 1,00 eller högre. Se vidare huvudrapportens resultatredovisning för förklaring av. Analysen inleds med en genomgång av respektive delverksamhet. Avslutningsvis summeras eventuella fynd till en samlad bild kring eventuella genusskillnader för hela verksamheten. 2

3 Gruppbostäder I tabell U1 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i gruppbostäder, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U1: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i gruppbostäder i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=35) KVINNOR (N=34) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Trivs i bostad? , , Trivs med grannar? , , Kontinuitet 3. Samma personal? , ,71-0,60 Kvinnor negativa Inflytande delaktighet 4. Bestämma mat? , ,00 +0,37 Kvinnor positiva 5. Bestämma kläder? , ,45-0,35 Kvinnor mindre positiva 6. Bestämma sovtid? , ,04-0,77 Kvinnor mindre positiva Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? , ,64-0,22 (båda mkt positiva) 8. Tillgänglig personal? , ,69 +0,41 Kvinnor mer positiva 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) , ,06 +0,17 Kvinnor positiva 10. Får samhällsinformation? **) , ,23 +0,73 Kvinnor mindre negativa Självbestämmande integritet 11. Känner sig lyssnad på? , , Vågar visa missnöje? , ,21 +0,12 Kvinnor mer positiva 13. Rädd för personal? ***) , ,29-0,48 Kvinnor mindre positiva 14. Kan byta kontaktperson? **) , ,26 +0,37 Kvinnor mindre negativa Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,17 1,15 - Som tidigare redovisats i huvudrapporten var skillnaden som helhet, i ett sammanvägt omdöme (), bara marginell mellan könen i gruppbostäderna. En mer specificerad sammanställning, i tabell U1, visar dock på flera skillnader i mäns kvinnors kvalitetsupplevelser, som kollektiv betraktade. 3

4 I vissa avseenden var kvinnor påtagligt mer negativa än männen. Främst gällde det tre aspekter: upplevelsen av personkontinuiteten i gruppboendet (där männen istället var positiva), upplevelsen av möjligheten att bestämma sovtider (där männen istället var mycket positiva), att känna någon form av rädsla för personal. Därutöver var kvinnorna också mer negativa kring självbestämmandet kring kläder. Å andra sidan framkommer att kvinnor var mer positiva än männen i andra aspekter. Främst gällde även det tre aspekter: att få stöd hjälp med samhällsinformation (även om kvinnorna i likhet med männen också var negativa som kollektiv, fast i mindre grad), upplevelsen av personalens tillgänglighet (möjligheten att lätt få stöd hjälp från dem) upplevelsen av möjligheten att bestämma kring mat måltider (där männen istället var påtagligt negativa). Vidare var kvinnorna mer positiva, om än inte lika markant skillnad, vad det gäller stödet i fritidsaktiviteter att vad det gäller att kunna visa missnöje säga ifrån om något är fel. 4

5 Servicebostäder I tabell U2 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i servicebostäder, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U2: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i servicebostäder i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=18) KVINNOR (N=8) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Trivs i bostad? , ,25-0,42 Kvinnor mindre positiva 2. Trivs med grannar? , , Kontinuitet 3. Samma personal? , ,75-0,14 Kvinnor lite mer negativa Inflytande delaktighet 4. Bestämma mat? , ,00 +0,56 Kvinnor mer positiva 5. Bestämma kläder? , , Bestämma sovtid? , ,00 +0,22 Kvinnor mer positiva Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? , ,00-0,56 Kvinnor mindre positiva 8. Tillgänglig personal? , ,00-0,53 Kvinnor mindre positiva 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) , ,00-1,54 Kvinnor mkt mindre positiva 10. Får samhällsinformation? **) , , Självbestämmande integritet 11. Känner sig lyssnad på? , , Vågar visa missnöje? , ,00-0,41 Kvinnor mindre positiva 13. Rädd för personal? ***) , ,50-1,26 Kvinnor mkt mindre positiva 14. Kan byta kontaktperson? **) , ,67-1,49 Kvinnor mkt mindre positiva Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,38 0,98-0,40 Som redovisats i huvudrapporten fanns en tydlig skillnad, utifrån ett sammanvägt omdöme (), mellan könen i servicebostäderna. Mer negativa omdömen förekom också från kvinnorna i flertalet mer specifika kvalitetsaspekter, hela åtta av fjorton aspekter. 5

6 Påtagligt mer negativa var kvinnorna, som kollektiv betraktat, ifråga om tre aspekter: stödet i fritidsaktiviteter (där männen istället var positiva), ifråga om att känna rädsla för personal (vilket knappt alls förekom bland männen) samt kring möjligheterna att byta kontaktperson. Därutöver var kvinnorna också i hög grad mer negativa kring personalens tillgänglighet, att få stöd med det de behövde i bostaden, den allmänna trivseln med boendet att kunna säga till om något upplevdes vara fel. Slutligen var kvinnorna i lägre grad nöjda med personkontinuiteten. I ett par aspekter var dock kvinnorna mer positiva än männen, detta gällde främst kring att bestämma kring mat även kring sovtider. I båda dessa aspekter var samtidigt även männen i hög grad positiva i servicebostäderna. 6

7 Daglig verksamhet I tabell U3 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i daglig verksamhet, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U3: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i daglig verksamhet i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=58) KVINNOR (N=37) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Tycker om verksamhet? , ,83 +0,30 Kvinnor mer positiva 2. Tycker om arbetskamrater? , , Kontinuitet 3. Samma personal? , ,72 +0,36 Kvinnor mer positiva Inflytande delaktighet 4. Vet vad som ska göras? , ,09-0,40 Kvinnor mindre positiva 5. Bestämma mat? ***) , , Bestämma arbetsuppgifter? , ,13 +0,13 Kvinnor lite mer positiva Tillgänglighet 7. Känsla i jobbet? , , Stress? **) , ,89-0,29 Kvinnor mindre positiva 9. Stöd vid behov? , ,82 +0,16 Kvinnor lite mer positiva 10. Tillgänglig personal? , ,71 +0,43 Kvinnor mer positiva Självbestämmande integritet 11. Vågar visa missnöje? , ,21-0,37 Kvinnor mindre positiva 12. Känner sig lyssnad på? , ,73 +0,35 Kvinnor mer positiva 13. Dum arbetskamrat? **) , ,19-0,16 Kvinnor lite mindre positiva 14. Rädd för personal? **) , ,38-0,42 Kvinnor mindre positiva Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,35 1,37 - Som framgått av huvudrapporten var skillnaden som helhet, i ett sammanvägt omdöme (), bara marginell mellan könen i daglig verksamhet. En mer specificerad sammanställning, i tabell U1, visar samtidigt på skillnader i mäns kvinnors kvalitetsupplevelser, som kollektiv betraktade. Skillnaderna går i positiv respektive negativ riktning i ungefär lika många aspekter. En svag tendens finns dock att kvinnorna är mer positiva som kollektiv betraktat. 7

8 I fyra aspekter var kvinnorna mer påtagligt positiva än männen. Detta gällde: den allmänna upplevelsen av verksamheten personkontinuiteten bland personalen, personalens tillgänglighet samt att de kände att personalen lyssnade till deras synpunkter. I samtliga nämnda avseenden var även männen positiva, men kvinnorna alltså i betydligt högre grad. Därutöver var kvinnorna även lite mer positiva kring att vara med bestämma arbetsuppgifterna kring att få stöd från personalen vid behov. I några avseenden var kvinnorna samtidigt mer negativa än männen. Främst gällde detta: att känna rädsla för någon i personalen, att våga säga till om något var fel, att veta vad de skulle göra under arbetsdagen kring att uppleva stress. Därutöver var kvinnorna också mer negativa kring förekomsten att arbetskamrater var dumma (mobbades). 8

9 Samlad bedömning I den fördjupade analys som presenterats i det föregående framgår tydligt att det förekommer aspekter där mäns kvinnors upplevelser skiljer sig åt, som kollektiv betraktade. Även i det fall då det sammanvägda omdömet var ungefär lika, som i gruppbostäder daglig verksamhet, framkom skillnader då enskilda aspekter studeras. Samtidigt gick dessa skillnader i både negativ positiv riktning samt det i ungefär lika omfattning. Då det sammanvägda omdömet istället var mer negativt, som för kvinnorna i servicebostäderna, dominerade negativa avvikelser gentemot männen. Sett till samtliga verksamhetsområden, boende daglig verksamhet, framkom en aspekt där kvinnorna konsekvent var mer negativa än männen; nämligen ifråga om att känna rädsla i någon form för personal. I en aspekt var de också konsekvent mer positiva än männen (om än bara marginellt i daglig verksamhet), nämligen kring att bestämma kring mat måltider. Inom boendet var kvinnorna mer kritiska kring personkontinuiteten, men motsatsen gällde inom daglig verksamhet. I gruppbostäderna i daglig verksamhet var kvinnorna mer positiva kring personalens tillgänglighet, men så var inte fallet i servicebostäderna. Utöver nämnda skillnader är det svårt, med enbart denna undersökning som underlag, att spåra fler verksamhetsövergripande kollektiva mönster när det gäller mäns kvinnors kvalitetsupplevelser. Däremot finns all anledning att fundera över beakta de mer verksamhetsspecifika skillnader som framkommit i den tidigare analysen. Skillnaderna är i vissa avseenden också så påtagliga att det kan finnas anledning att följa upp dem vid en upprepad undersökning. 9