Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Torbjörn Wirsenius, FP

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (43) lats och tid Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred kl Beslutande Lars Rosander,C Mattias Wärnsberg, S Åke Nilsson, KD Tomas Söreling, S Gunvor Nilsson, M Ingegerd Alatalo, S Åke Bergh, M Tommy Rälg, S Per-Inge Pettersson, C Rosie Folkesson, S Gunilla Aronsson, C Tommy Ejnarsson, V Torbjörn Wirsenius, FP Övriga deltagande Lars-Erik Rönnlund, kommunchef Carina Littorin, mp Britt Olsson, sekreterare Göran Berglund, insynsplats Jens Karlsson Karin Anemyr Helena Grybäck Svensson Cynthia Strömberg Henric Sundberg Nicklas Holmquist Ann-Gret Sillén Mats Stenström Mattias Karlsson Ylva Gustafsson Utses att justera Per-Inge Pettersson Rosie Folkesson Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Olsson. Lars Rosander. Per-Inge Pettersson Rosie Folkesson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats av protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Underskrift. Britt Olsson

2 Sammanträdesprotokoll 2 (43) Samtliga förvaltningar Revisionen KS 52/2013 Dnr 2013/ Reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget till reviderad delegationsordning Vidare upphör delegationsordning, daterad , att gälla. Kommunkansliet har tagit fram ett förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen. I fråga om innehållet har inga större förändringar skett utan revideringen handlar huvudsakligen om uppställningen vilken vi försökt göra mer överskådlig och lättarbetad. Samråd har skett med berörda delegater. Tanken bakom den nya uppställningen är att den i och med att den är baserad på Excel-format är sorteringsbar på såväl delegat som ämnesområde. Detta ska tillsammans med kommentarer och hänvisningar göra det lättare att hitta vem som har en viss befogenhet. För att öka överskådligheten finns även de uppgifter som hanteras av ÖSK respektive regleras av förbundsdirektörens fullmakt med i uppställningen. Formellt regleras dock dessa fortfarande genom separata styrdokument. Vid senaste revideringen saknades även vissa uppgifter som tidigare funnits med i delegationsordningen. Det gällde exempelvis vissa uppgifter gällande fastighetsförvärv samt hanteringen av frågor som rör tobakslagen. Dessa ingår nu åter i delegationsordningen. På några ställen har i samråd med berörda delegater språkbruket moderniserats. Några få uppgifter har utgått och det är de som handlade kollektivtrafik (utgår på grund av överföringen till Landstinget) samt vissa representativa uppdrag som numera regleras i reglementet för kommunstyrelsen. I samband med revideringen har också ett förtydligande gjorts avseende begreppet förvaltningschefer. Under kommunstyrelsen finns ett antal chefer och deras verksamheter har tidigare benämnts olika saker beroende på sammanhang (förvaltningar, administrativa kontor etc.). Fortsättningsvis avses dessa benämnas kommunstyrelsens enheter och cheferna benämns följaktligen enhetschefer. Detta för att skilja dessa från det egentliga begreppet förvaltningschef. Kommunstyrelsens arbetsutskott 163/2013

3 Sammanträdesprotokoll 3 (43) Skeppet Ekonomikontoret KS 53/2013 Dnr 2012/ Minskat och förändrat hyresavtal med Skeppet i Målilla Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner de två nya förslagen till hyreskontrakt med Skeppet i Målilla. Vad gäller engångsbidrag för värmeanläggningen i Skeppet samt utökning i budget för att finansiera lokalhyra i tom lokal har detta beslutats i kommunfullmäktige i samband med ombudgeteringen Kommunchef Lars-Erik Rönnlund har lämnat följande tjänsteskrivelse: fattade kommunstyrelsens arbetsutskott (ksau) beslut om ett nytt hyreskontrakt med Skeppet i Målilla om att hyra lokaler för en summa om kr/år i tre år (bilaga a). Enligt protokollet skulle verksamheterna i besparingssyfte flytta ut ur lokalerna efter tre år. Detta återfinns även i det hyreskontrakt som skrevs (bilaga b). Någon utflytt skedde aldrig. Nu har kommunen sagt upp hyresavtalet med Skeppet i Målilla (bilaga b). Avtalet reglerar hyrda lokaler för: - Socialförvaltningen, väntjänst, kr/år, - Barn- och utbildningsförvaltningen, förskola, kr/år, - Kommunstyrelsen, fritidsgård, kr/år. Ksau har sedan genom kommunalråd, 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen samt kommunchef fört förhandlingar om hur ett nytt hyresavtal med Skeppet ska utformas. Ett förslag om att Framsteget skulle flytta in i Skeppet förkastades och ksau gav uppdrag till kommunstyrelsens ordförande att finna annan lösning. Det är denna lösning som nu föreligger i denna tjänsteskrivelse. Undertecknad (kommunchefen) har getts i uppdrag att författa lösningen. Förslaget (bilaga c, d) innebär: - att fritidsgården flyttar sin verksamhet till där barn- och utbildningsförvalningen haft sin verksamhet i Skeppet, - att den lokal som Fritidsgården nu finns i ställs tom och att vi hyr den i tre år.

4 Sammanträdesprotokoll 4 (43) Socialförvaltningen har sedan tidigare lämnat sina lokaler i Skeppet. De kr i hyreskostnad på Skeppet som barn- och utbildningsförvaltningen betalade för sina lokaler har sparats in i samband med budget Detta innebär att nya medel måste anvisas för denna del av detta förslag. Förslaget till nya hyresavtal med Skeppet är bilagt (bilaga c, d). Det är två stycken treåriga avtal med möjlighet till ettåriga förlängningar. Total kostnad kr/år. Årlig justering av hyran görs genom indexklausul baserad på KPI (konsumentprisindex). Det avtal som berör den tomma lokalen sägs upp med omedelbar verkan och upphör därmed Vidare föreslås det att Skeppet får ett engångsbidrag motsvarande kr för att lösa kostnaden man har för investering av sin värmeanläggning via Kylmaster (bilaga d). Det nya avtalet med Skeppet som berör fritidsgården har kommunicerats med verksamhetsledare Tommy Svensson-Pöder. Bidrag och täckning för kostnader i samband med avtal för tom lokal Kommunfullmäktige beslutade i samband med ombudgeteringen 2013 att ett engångsbidrag motsvarande kr till Skeppet för att lösa kostnaden Skeppet har för investering av sin värmeanläggning via Kyl-master. Vidare beslutades anvisning av pengar för 2013 från de pengar som avsatts till detta i 2013 års ombudgetering. Detta för att täcka kostnaderna för hyresavtalet gällande tom lokal samt engångsbidraget för värmeanläggning, totalt uppgående till kr. Notering I tjänsteskrivelsen hänvisas till bilagor som finns i ärendets handlingar men inte i själva protokollsbeslutet. Bilagorna är följande: a. Tidigare planerad utflytt ur Skeppets lokaler som skulle gjorts men aldrig genomförts b. Tidigare hyreskontrakt med Skeppet samt uppsägning av detta c. Förslag till nytt hyreskontrakt Skeppet Målilla gällande fritidsgården d. Förslag till nytt hyreskontrakt Skeppet Målilla gällande tom lokal som direkt sägs upp och där kontraktet upphör senast e. Kostnad för värmeanläggning Kylmaster f. Kommunala medel Skeppet Målilla Yrkande Mattias Wärnsberg, S yrkar bifall till godkännande av hyresavtalen. Kommunstyrelsens arbetsutskott 142/2013

5 Sammanträdesprotokoll 5 (43) Skriftsställarna Östra Smålands Kommunalteknikförbund KS 54/2013 Dnr 2012/ Begäran att ÖSK skall utreda förutsättningarna för en gemensam VA-anläggning i nordöstra Hagelsrum Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar om avslag på begäran om utredning för att anlägga en VA-anläggning i kommunal regi i Hagelsrum. En gemensam skrivelse från flera fastighetsägare i Hagelsrum har lämnats in med en begäran att uppdrag ska ges till Östra Smålands Kommunalteknikförbund att utreda förutsättningarna för en gemensam VAanläggning i nordöstra Hagelsrum. Begäran behandlades vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde , 272/2012 varvid beslutades ge Östra Smålands kommunalteknikförbund i uppdrag att besvara skrivelsen samt återkomma om hantering av frågan. Yttrande Östra Smålands Kommunalteknikförbund lämnar följande svar på fastighetsägarnas begäran om att ÖSK ska utreda förutsättningarna för en gemensam VA-anläggning i kommunal regi i nordöstra Hagelsrum. Hultsfreds kommun är huvudman för den allmänna VA-anläggningen i kommunen med kommunalteknikförbundet ÖSK som driftansvarig. För att det ska finnas en skyldighet för kommunen att ordna allmän VA-försörjning för en bebyggelse och därmed ta in den i verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen så krävs att vissa kriterier ska vara uppfyllda enligt 6 lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Kraven är att det ska finnas ett behov för skyddet av människors hälsa och/eller skyddet för miljön samt att det gäller en blivande eller befintlig bebyggelse i ett större sammanhang. Uppenbarligen har aktuella nio fastigheter behov när det gäller skyddet för miljön eftersom tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken i Hultsfreds kommun ställt krav på åtgärder av befintliga enskilda avloppsanläggningar. Men bebyggelsen i nordöstra Hagelsrum består inte av det större sammanhang som skulle rättfärdiga behovet av kommunal VA-utbyggnad. Av ovanstående skäl föreslår Östra Smålands Kommunalteknik att begäran om utredning för att anlägga en gemensam VA-anläggning i kommunalregi avslås. Kommunstyrelsens arbetsutskott 140/2013

6 Sammanträdesprotokoll 6 (43) Skriftställarna Östra Smålands Kommunalteknikförbund KS 55/2013 Dnr 2012/ Skrivelse angående VA-lösningar i byn Torp Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar avslå begäran om kommunal VA-utbyggnad i Torp. Vidare föreslås fastighetsägarna få information om möjligheten till bildandet av gemensamhetsanläggning och anslutning till överenskommen inkopplingspunkt till den allmänna VA-anläggningen utanför verksamhetsområdet. Tio fastighetsägare i byn Torp har inkommit med skrivelse där man föreslår att kommunen är med och tar sitt ansvar genom att hjälpa till med en lösning av avloppsfrågan i Torp. Begäran behandlades vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde , 307/2012 varvid beslutades ge Östra Smålands kommunalteknikförbund i uppdrag att besvara skrivelsen samt återkomma om hantering av frågan. Yttrande Östra Smålands Kommunalteknikförbund avlämnar följande svar på fastighetsägarnas begäran om att kommunen ska hjälpa till med en lösning av avloppsfrågan i Torp. Hultsfreds kommun är huvudman för den allmänna va-anläggningen i kommunen med kommunalteknikförbundet ÖSK som driftansvarig. För att det ska finnas en skyldighet för kommunen att ordna allmän VA-försörjning för en bebyggelse och därmed ta in den i verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen så krävs att vissa kriterier ska vara uppfyllda enligt 6 lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Kraven är att det ska finnas ett behov för skyddet av människors hälsa och/eller skyddet för miljön samt att det gäller en blivande eller befintlig bebyggelse i ett större sammanhang. Uppenbarligen har aktuella tio fastigheter behov när det gäller skyddet för miljön eftersom tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken i Hultsfreds kommun ställt krav på åtgärder av befintliga enskilda avloppsanläggningar. Men bebyggelsen i Torp består inte av det större sammanhang som skulle rättfärdiga behovet av kommunal VA-utbyggnad. Av ovanstående skäl

7 Sammanträdesprotokoll 7 (43) föreslår Östra Smålands Kommunalteknik att begäran om kommunal VAutbyggnad avslås. En alternativ lösning att ordna kommunal avloppstjänst till fastighetsägarna i byn Torp är att fastighetsägarna erbjuds en gemensam anslutning i en överenskommen inkopplingspunkt till den allmänna VA-anläggningen inom verksamhetsområdet som regleras med skriftligt avtal. Förutsättningarna för detta är att fastighetsägarna ansöker om bildande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149) hos lantmätare. Avtalspartner blir upprättad samfällighetsförening och kommunen. Samfällighetsföreningen blir abonnent i abonnentregistret. Kommunstyrelsens arbetsutskott 307/2012, 139/2013

8 Sammanträdesprotokoll 8 (43) Kommunfullmäktige KS 56/2013 Dnr 2013/ Va-plan och policy - arbetsgrupp och styrgrupp Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna en projektanställning för en tid av 12 månader med uppdrag att färdigställa VA-plan och VA-policy samt att vara VA-lots. Beräknad kostnad är kronor vilket föreslås finansieras genom att kronor går via VA-taxor samt kronor ur 2013 års resultat. Arbetsutskottet beslutade 137/ att ge uppdrag om att se över möjlighet att ha en VA-lots i kommunens regi för att hjälpa invånare vad gäller VA-frågor. Arbetsgruppen, bestående av Lars Lundgren, ÖSK och Daniel Johansson, miljö- och byggnadskontoret, har tagit fram förslag på lösningar utifrån det uppdrag arbetsutskottet gav dem. Uppdraget var att komma med förslag på hur arbetet med VA-plan och VApolicy skulle kunna lösas samt möjligheten att ha en VA-lots i kommunen som skulle hjälpa invånare med VA-frågor. Vad gäller finansiering av VA-plan och VA-policy kan detta ske via VAtaxan. Gruppen fick även i uppdrag att ordna ett möte med fastighetsägare i Karlsborg och det genomfördes torsdagen 30 maj. Kommunstyrelsens arbetsutskott 137/2013, 170/2013

9 Sammanträdesprotokoll 9 (43) Kommunfullmäktige KS 57/2013 Dnr 2012/ Motion från moderaterna angående Miljökompensering Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen är besvarad utifrån de lämnade yttrandena i tjänsteskrivelsen. Pär Edgren, M, har lämnat en motion med förslag om miljökompensering (hädanefter kallat klimatkompensering). I motionen yrkas att kommunen snarast börjar klimatkompensera flygresor samt utreda möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som politiker och medarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras. Motionen har remitterats till energistrategen för beredning. Energistrategen har lämnat följande yttrande: Bakgrund När motionen hade lämnats in i alla länets kommuner under 2012 kom Borgholms kommun med förslaget att vi i länet gemensamt skulle bereda motionen. Länsstyrelsen och Regionförbundet tog på sig samordningsrollen och frågade länets kommunchefer om det var okej att bereda ärendet gemensamt. Nästan alla kommuner var positiva till detta. Högsby och Emmaboda kommuner hade dock redan avslagit motionen och Oskarshamns kommun hade redan utrett möjligheten att införa systemet. Därför sattes en länsarbetsgrupp ihop som gemensamt berett ärendet med bl.a. Oskarshamns utredning som grund. Mindre arbetsgrupper bildades som tittade på olika delar och sedan togs ett förslag fram på hur länets samhällsbetalda resor kan klimatkompenseras. Länsgemensamma förslaget I förslaget poängteras att ett system med klimatkompensering är en sista utväg när utsläpp inte kan undvikas. Förslaget grundar sig också helt och hållet på de klimatmål som satts i länet och går under namnet NoOil 2030 som innebär att Kalmar län ska vara helt fossilbränslefri I NoOil finns en rad delmål som behandlar denna fråga. Bl.a. säger man att 2020 ska alla samhällsbetalda resor vara klimatneutrala. Det är med denna målsättning som en avvecklingsplan har tagits fram för länets fossilbränslebaserade resor.

10 Sammanträdesprotokoll 10 (43) Förslaget innebär att man prissätter utsläppen på alla fossilbränslebaserade resor (avgränsat till flyg och fossilbränsledriven bil) genom ett procentpåslag på biljett och bränslepriset. På detta sätt frigörs kapital till ett gemensamt klimatkonto inom organisationen. Från detta konto kan sedan verksamheterna i organisationen söka bidrag för klimatrelaterade åtgärder. En stegvis ökning av procentpåslagen möjliggör för organisationerna att införa nya rutiner som t.ex. att ställa om fordonsparken. Hela förslaget finns i en bilaga tillhörande ärendet (bilaga 1). De olika alternativen som diskuterats fram till det slutgiltiga förslaget återfinns i bilaga 2 som också finns i ärendet. PKN och Klimatkommissionens reflektioner på förslaget Förslaget lyftes som ett informationsärende i Primärkommunala nämnden De synpunkter som kom fram på förslaget då var mer eller mindre negativa. Man tyckte bl.a. inte att man skulle använda ett straffsystem utan använda sig av morötter istället. Även kommunernas olika förutsättningar till fossilbränslefria alternativ nämndes. Den hårda avgiften på flyget sågs inte heller som positivt då man vill fortsätta att satsa på flyget i länet. Även klimatkommissionen har behandlat förslaget på sitt senaste möte Liknande synpunkter som i PKN kom fram även där. Man beslutade avvakta tills alla kommuner berett motionen och förslaget innan man själva beslutar hur man ska förhålla sig till den. Förslaget är trots allt en konsekvens till den befintliga NoOil-strategin. Slutsats Om sju år ska alla samhällsbetalda transporter i regionen vara klimatneutrala har man beslutat om. I dagsläget ser prognosen för detta väldigt dyster ut om inget radikalt händer de närmaste åren. Många och stora investeringar måste ske i infrastruktur och produktion av förnybara drivmedel för att målet ska uppfyllas. Ekonomiska incitament för att välja förnybart drivmedel måste också till, antingen i form av bidrag för förnybara drivmedel eller avgifter för fossila drivmedel. Ovanstående scenario är förstahandsvalet. I teorin är det möjligt men i praktiken kommer det bli svårt. När det gäller flyget är det inte mycket som ens i teorin talar för att det kommer vara fossilbränslefritt Det kan man lösa genom att antingen producera mer förnybar energi inom regionen än man använder eller genom klimatkompensation. Viktigt att poängtera är att flyget utgör bara några ynka procent av utsläppen från de samhällsbetalda resorna. Vägtransporterna är den stora boven.

11 Sammanträdesprotokoll 11 (43) Om förstahandsvalet sker, finns två kvarstående alternativ; antingen betalar man för de utsläpp man gör genom t.ex. klimatkompensering eller så sänker man sin ambitionsnivå och ändrar målsättningen. Båda alternativen ska ses som en sista utväg. Vad ska Hultsfred göra? Hultsfreds kommun bör hålla sig till förstahandsvalet och gå före och påverka där man kan, genom att göra investeringar som främjar förnybara drivmedel/transporter inom de egna verksamheterna. Sen är det också viktigt att individen, både anställda och förtroendevalda, följer de befintliga rese- och fordonspolicys som finns. Yrkande Åke Bergh, M, yrkar att motionen föreslås vara besvarad istället för att den avslås. Kommunfullmäktige 105/2012 Kommunsstyrelsens arbetsutskott 337/2012, 149/2013

12 Sammanträdesprotokoll 12 (43) Energistrategen Socialförvaltningen IT-kontoret KS 58/2013 Dnr 2013/ Motion från Rosie Folkesson och Eva Svedberg om grön hemtjänst Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för ytterligare beredning med följande: - kompletterande utredning om fler leasingbilar i hemtjänsten samt information om batteriernas totala miljöbild från tillverkning till användning. - uppdrag till energistrategen att i samverkan med socialförvaltningen, Östra Smålands Kommunalteknikförbund och IT-kontoret utreda i vilka verksamheter elbil ger störst ekonomisk och miljömässig nytta samt var det är enklast att införa det. Fullmäktigeledamöterna Rosie Folkesson och Eva Svedberg, båda S, har lämnat en motion om att fullmäktige ger kommunsstyrelsen ett uppdrag att undersöka möjligheterna att införa elbilar för att på så sätt bidra till en bättre miljö. Motionen har remitterats till energistrategen för att i samråd med berörda lämna ett yttrande. Yttrandet ska även innefatta den ekonomiska aspekten. Energistrategen har berett ärendet enligt nedan: Med hjälp av inköpschef Michael Leijonhud har elbilsinformation inhämtats från Miljöfordon Syds projekt Green Charge Sydost Dessa elfordon har sedan jämförts med likvärdiga fordon som finns tillgängliga i dagens ramavtal med SKI och fordon motsvarande dagens modeller som används inom hemtjänsten. Alla priser och fordonsdata har i första hand inhämtats via ramavtalen och i andra hand av bilhandlare. Grunddatan utgår från ett genomsnitt av tre befintliga fordon hos hemtjänsten i Hultsfred.

13 Sammanträdesprotokoll 13 (43) Jämförelsen har gjorts i den LCC-mall som SKI tillhandhåller via Miljöstyrningsrådet samt Autoplans leasingkalkyl som vi använder idag. Kalkylen återfinns i sin helhet i bilaga 1 som finns till yttrandet. Slutsats kalkyler Kalkylen har resulterat i fyra alternativa jämförelser. I alternativ 1 återfinns två fordon som motsvarar eller är likvärdiga hemtjänstens befintliga fordon och som uppfyller den nya miljöbilsdefinitionen samt en likvärdig elbil. Här ligger merkostnaden, över hela leasingperioden inkl. driftkostnader, för el-bilen på ca tkr. I alternativ 2 återfinns två fordon som motsvarar eller är likvärdiga hemtjänstens befintliga fordon och som uppfyller den nya miljöbilsdefinitionen samt en elbil som motsvarar en mindre skåpbil. Här ligger merkostnaden, över hela leasingperioden inkl. driftkostnader, för el-bilen på ca tkr. I alternativ 3 återfinns ett fordon som är av en mindre modell (stadsbil) än befintliga fordon samt en likvärdig elbil. Här ligger merkostnaden, över hela leasingperioden inkl. driftkostnader, för el-bilen på ca 102 tkr. I alternativ 4 återfinns ett fordon som motsvarar hemtjänstens befintliga fordon och som inte uppfyller den nya miljöbilsdefinitionen samt en likvärdig elbil. Här ligger merkostnaden, över hela leasingperioden inkl. driftkostnader, för el-bilen på ca 63 tkr. Miljöaspekt Alla de tre jämförda elbilarna generar inga utsläpp av koldioxid medan de fyra övriga fordonen generar ett utsläpp på mellan 5,2-6,4 ton under en treårig leasingperiod. Socialförvaltningens yttrande Socialnämnden har i ett annat ärende bland annat yttrat sig i frågan om elbilar inom socialförvaltningen. Det var i samband med att man skulle yttra sig inför antagandet av kommunens Strategi för energieffektivisering som frågan togs upp. I strategin, som antogs av kommunfullmäktige , är en av de antagna åtgärderna att man senast 2014 ska ersätta fem fordon inom förvaltningen med elhybrider och minst två med elbilar. På denna specifika åtgärd lämnande socialnämnden följande yttrande:

14 Sammanträdesprotokoll 14 (43) Ska det ske en utveckling mot elbilar och elhybrider som anges i målen så måste förutsättningarna kring användandet vara uppbyggda och klargjorda i kommunen. Utbudet av bilar i dessa kategorier måste utökas. Även säkerheten, framkomligheten och ekonomin är viktiga faktorer att beakta vid införandet av elhybrider eller elfordon. Eventuella merkostnader för fordon ställs ju inom förvaltningen mot exempelvis personalkostnader. Yttrandet återfinns i sin helhet i bilaga 3 som överlämnats med tjänsteskrivelsen. Enligt socialchefen Ann-Gret Sillén kvarstår detta yttrande tills något annat beslutats. Kvarstående frågor Några av de saker som socialnämnden belyste i sitt yttrande var utbudet av el-bilar. Detta har blivit bättre sedan yttrandet lämnandes och det mesta pekar på att det kommer att bli ett ännu större utbud i framtiden. Säkerheten var en annan aspekt man lyfte och idag finns det större elbilar och inte bara modeller i stadsbils-klassen som uppfyller samma säkerhetskrav som våra övriga fordon. Däremot är det fortfarande inte ekonomiskt konkurrenskraftigt mot befintliga dieselbilar, vilket synliggjorts i slutsatsen ovan. Man behöver ta reda på hur man ska lösa laddning av eventuella elbilar inom verksamheten. Behövs snabbladdare, ska man erbjuda offentliga laddstationer, etc.? När det gäller framkomligheten borde hemtjänsten inom Hultsfred tätort vara bland de bättre alternativen inom den kommunala verksamheten för att börja använda elbilar. Men man bör kontrollera ifall inga större förändringar i rutt-planering behöver ske innan en eventuell investering. Andra tänkbara alternativ inom den kommunala verksamheten kan vara IT och driftpersonal hos ÖSK som till största del är verksamma inom en viss tätort. Pågående projekt i regionen - Green Charge Sydost Green Charge Sydost är en regional elfordonssatsning i Småland och Blekinge där 24 kommuner deltar i dagsläget. Projektet medfinansieras av medlemskommunerna med 35 tkr/år och man har även finansiering från Energimyndigheten. Projektet drivs av Blekinge Tekniska Högskola, Miljöfordon Syd och Energikontor Sydost. Medlemskommunerna erhåller rabatterade erbjudanden på olika produkter och tjänster såsom fordon och laddstolpar. Man kan även få stöd i upphandling och inköp av elfordon. Alternativa vägar vidare Kommunen beslutar om att skjuta till medel för att täcka merkostnaden för

15 Sammanträdesprotokoll 15 (43) elbilar. Kommunen beslutar om att gå med i det regionala projektet Green Charge Sydost och finansiera medlemskapet (35 tkr/år under ) och via projektet jobba vidare med elbilsfrågan. Annat alternativ? Följande bilagor tillhör tjänsteskrivelsen och finns i ärendet: Bilaga 1 Kalkyler Bilaga 2 Elbilar för hemtjänsten i framtiden (yttrande från Michael Leijonhud, näringslivsstrateg) Bilaga 3 Socialnämndens yttrande angående Strategi för energieffektivisering ( ) Bilaga 4 Avsiktsförklaring Hultsfred Yrkanden Per-Inge Pettersson, C yrkar återremiss med förslag om en kompletterande utredning av fler leasingbilar i hemtjänsten. Idag används många privatbilar och genom att ha leasade bilar kanske miljöpåverkan blir mindre. Genom en utredning om detta blir det ytterligare ett miljöperspektiv. Åke Nilsson, KD, yrkar bifall till Per-Inge Petterssons yrkande om återremiss och utredning av fler leasingbilar i hemtjänsten. Vidare yrkar Åke Nilsson om att, samtidigt med återremissen, ta med det uppdrag som föreslås i förslaget till svar på motionen om att ge uppdrag om att utreda i vilka verksamheter elbil ger störst ekonomisk och miljömässig nytta samt var det är enklast att införa elbil. Tommy Ejnarsson, V, yrkar att i samband med återremissen ta reda på mer information om batteriernas totala miljöbild från tillverkning till användning. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera motionen för ytterligare beredning. I samband med återremissen ska även utredning om fler leasingbilar i hemtjänsten göras, uppdrag om vilka verksamheter där en elbil kan ge störst nytta och en totalbild av batteriernas miljöpåverkan. Kommunfullmäktige 17/2013 Kommunsstyrelsens arbetsutskott 82/2013

16 Sammanträdesprotokoll 16 (43) Kommunfullmäktige KS 59/2013 Dnr 2011/ Motion från Socialdemokratiska fullmäktigegruppen om att en attraktiv arbetsgivare erbjuder sina anställda att hyra en miljövänlig bil Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen anses vara besvarad. Vid eventuell framtida central upphandling eller en etablering av gasmack i kommunen kan frågan på nytt aktualiseras. Fullmäktigeledamot Tomas Söreling har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som beslutade 83/ att remittera motionen till kommunsstyrelsen. Efter redovisning av motionens beredning vill arbetsutskottet se över intresset i länets kommuner. Energistrategen fick uppdraget att skriva till länets kommuner och stämma av om det finns intresse för att erbjuda anställda att hyra en miljövänlig bil. Energistrategen har berett ärendet enligt nedan: skickades en förfrågan till länets alla kommuner samt Landstinget och Regionförbundet. Påminnelse skickades och Förfrågan ställdes enligt nedan: 1. Erbjuder er organisation förmånsbil för era anställda idag? 2. Finns det ett intresse för att erbjuda detta? Samtidigt skickades en förfrågan till fyra kommuner som idag erbjuder förmånsbil till sin personal. De blev tillfrågade hur förmånen fungerar, hur fallit ut, hur man upphandlat det, med mera. De tillfrågade kommunerna var Härryda, Lilla Edet och Falköping i Västra Götaland samt Klippans kommun i Skåne.

17 Sammanträdesprotokoll 17 (43) Av de som har svarat att inget intresse finns, påpekar de flesta att det alltså inte finns något politiskt uppdrag att titta på detta och/eller att det inte diskuterats inom organisationen. Det är bara Torsås och Oskarshamns kommuner som svarat att intresse inte finns, direkt från politiken. Varför förmånsbil? De vanligaste anledningarna till varför kommuner infört förmånsbil för sina anställda redovisas nedan: A. Att vara en attraktiv arbetsgivare Att erbjuda sin personal förmånsbil kan vara en rekryteringsfördel som även kan ge en positiv signal om kommunen. B. Att bidra till en minskad klimatpåverkan Att erbjuda sin personal miljöbil som förmånsbil (enligt senaste miljöbilsdefinition eller bättre) kan bidra till minskade klimatutsläpp och effektivare transporter även utanför den kommunala verksamheten. C. Att stötta marknaden/näringslivet Att erbjuda sin personal biogasbil kan bidra till att den lokala marknaden för fordonsgas stärks. Det finns även alternativa förmåner som vissa kommuner har arbetat med för att uppnå ovanstående punkter. Göteborg har t.ex. erbjudit kollektivtrafikkort som en förmån för all sin personal. Det finns även kommuner och företag som erbjuder cykel, elcykel och elmoped som en förmån. Ett annat alternativ som inte förmånsbeskattas, men som även bidrar till punkt A och B är att erbjuda möjligheten till distansarbete. En annan faktor att ta hänsyn till gällande avgränsningen av fordonstyp är att regeringen sagt att man ska förlänga det nedsatta förmånsvärdet för elbilar, gasbilar och laddhybridbilar med tre år. Detta bidrar till att framförallt gasbilar blir ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ för förmånstagaren. Slutsats Genom att utgå från de tre punkterna ovan samt den genomförda förfrågningen kan följande sammanfattning göras: A. Att vara en attraktiv arbetsgivare Förmånsbil, kollektivtrafikkort, cykel, elcykel, elmoped, distansarbete, m.m. Flera alternativ möjliggör att det finns något som passar en större andel av personalen. B. Att bidra till en minskad klimatpåverkan Miljöbil (enligt senaste miljöbilsdefinition eller bättre), kollektivtrafik, al-

18 Sammanträdesprotokoll 18 (43) ternativa transportmedel, minskat resande genom distansarbete, m.m. Flera alternativ möjliggör en större minskning av klimatutsläpp. C. Att stötta marknaden/näringslivet Kollektivtrafiken, fordonsgasmarknad, fordonsproducenter, m.m. Rätt styrd förmån kan bidra till att marknaden uppstår/växer/finns kvar. Alternativa vägar vidare Ta ett helhetsgrepp och utreda föreslagna och andra alternativ för att uppnå de tre punkterna attraktiv arbetsgivare, bidra till minskad klimatpåverkan och stötta marknaden/näringslivet. Bara fokusera på förmånsbil med fokus på de tre punkterna attraktiv arbetsgivare, bidra till minskad klimatpåverkan och stötta marknaden/näringslivet. Bara fokusera på förmånsbil och kontakta de kommuner som visat intresse för detsamma och gemensamt ta fram underlag för upphandling. Bara fokusera på förmånsbil och avvakta central upphandling via SKI eller liknande. Annat alternativ? Yrkande Tomas Söreling, S, yrkar bifall till förslaget om att motionen anses vara besvarad. Kommunfullmäktige 83/2011 Kommunsstyrelsens arbetsutskott 240/2011, 290/2011, 355/2012

19 Sammanträdesprotokoll 19 (43) Kommunfullmäktige KS 60/2013 Dnr 2013/ Motion från Göran Berglund om torv som energikälla, inventera torvmossar i kommunen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen utifrån energistrategens yttrande. Fullmäktigeledamoten Göran Berglund har lämnat en motion om yrkande om att kommunen antar motionen och agerar för att en torvmosseinventering tas fram med syftet att använda torv i t.ex. fjärrvärmeanläggningar och även skapa arbetstillfällen. Motionen har remitterats till energistrategen för att i samråd med berörda förvaltningar lämna ett yttrande. Energistrategen har i samverkan med miljö- och byggnadskontoret lämnat följande yttrande: Marknad Ett 15-tal producenter tillhandahåller energitorv av olika slag i Sverige. Energitorven används främst i värmeverk och några större industrier. Ett trettiotal värmeverk använder torv. De är koncentrerade till Mellansverige med de största anläggningarna i Västerås, Uppsala och Södertälje. Några kommunala intressenter återfinns längre bak i kedjan som koncessionshavare av torvtäkterna. Ur försörjningssynpunkt är torv inom vissa områden i landet ett viktigt inhemskt bränsle, då det lokalt kan finnas begränsade tillgångar på andra inhemska bränslen. Det bryts ingen torv i Hultsfreds kommun eller Kalmar län idag. På grund av vårt jämförelsevis torra klimat så finns det väldigt lite brytningsvärd torv här. Energi- och klimataspekt Enligt energipropositionen 2008/09:163 anser regeringen att den svenska energipolitiken rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Torvens konkurrenssituation i det svenska energisystemet har påverkats negativt de senaste åren till följd av införandet av EU:s system för handel

20 Sammanträdesprotokoll 20 (43) med utsläppsrätter. I detta system betraktas torvens om likvärdig med fossila bränslen. Torv blev elcertifikatberättigat 1 april 2004 men då merparten av energitorven används vid hetvattenproduktion påverkar elcertifikatberättigandet endast en liten del av torvanvändningen. Miljöaspekt Brytning av torv går stick i stäv mot de miljömål som satts upp lokalt, regionalt, nationellt samt globalt. Brytningen och förbränningen av torv ger ökade koldioxidutsläpp. I våra trakter nybildas torv med någon eller några tiondels mm per år. Det innebär att omloppstiden är så lång att torv inte går att räkna som förnybar resurs. De få torvbildande våtmarkerna vi har i regionen är viktiga att behålla för andra syften. De kan ha höga naturvärden och/eller vara viktiga för områdets hydrologi. De ekosystemtjänster som dessa marker bidrar med är t.ex. kollagring, vattenrening och biologisk produktion. Eftersom vi i vår del av landet har få sådana är de som finns desto viktigare. Kommunfullmäktige 13/2013 Kommunsstyrelsens arbetsutskott 78/2013, 152/2013

21 Sammanträdesprotokoll 21 (43) Kommunfullmäktige KS 61/2013 Dnr 2013/ Bibliotekets organisatoriska tillhörighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att biblioteksverksamheten från och med 1 juli 2013 flyttas över från barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde till kommunstyrelsen för att tillhöra kultur- och fritid. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat 48/ att föreslå kommunfullmäktige att biblioteksverksamheten från och med 1 juli 2013 flyttas över från barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde till kommunstyrelsen för att tillhöra kultur- och fritid. Barn- och utbildningschef Cynthia Strömberg, kultur- och fritidschef Christina Brandt och bibliotekschef Yvonne Åremalm har lämnat en tjänsteskrivelse om bibliotekets organisatoriska tillhörighet. Med ojämna mellanrum har det under de senaste åren diskuterats om bibliotekets organisatoriska tillhörighet. Biblioteket har genom sin funktion som skolbibliotek anknytning till barn- och utbildningsnämnden. Bibliotekets verksamhet är till sin karaktär i övrigt närmare besläktat med kultur- och fritids uppdrag. Biblioteket har en viktig funktion i det demokratiska samhället. Den grundlagsfästa yttrandefriheten kräver att alla har tillgång till ett språk liksom till kunskap och information. Bibliotekets roller kan beskrivas enligt nedan: Kultur Biblioteket ska vara en arena för kultur med ett utbud av evenemang såsom sagostunder, författarbesök, bokpresentationer, utställningar, cirklar, föreläsningar med mera. Även eget skapande ska uppmuntras. Kunskap Biblioteket ska vara ett centrum för såväl formellt som informellt lärande. Information Biblioteket ska vara allmänheten behjälplig med informationssökning och informationsförmedling vad gäller såväl referensservice som

22 Sammanträdesprotokoll 22 (43) samhällsinformation. Mötesplats Biblioteket är ett av de få offentliga rum som finns i dagens samhälle. Biblioteket ska erbjuda kommuninvånarna en trivsam, trygg och inspirerande miljö. Övrigt Utöver reflektion kring bibliotekets roller och kopplingen till kultur- och fritidsförvaltningen bör lyftas att ledningsorganisationen inom barn- och utbildningsförvaltningen har anpassats kraftigt de senaste åren. År 2006 fanns det två rektorsområden med varsin områdeschef inom förskola och grundskola. För rektorsområde gymnasium fanns en gymnasiechef. År 2008 plockades en områdeschef bort och de två tjänsterna omvandlades till en tjänst som för- och grundskolechef. År 2010 plockades även tjänsten som gymnasiechef bort och lades ihop med för- och grundskolechefstjänsten. Detta blev då en tjänst som biträdande barn- och utbildningschef. Denna tjänst togs bort Numera är organisationen helt utan chefer i mellanledet och består enbart av barn- och utbildningschef samt förskolechefer och rektorer. Förhoppningen är att utrymmet att driva aktivt förbättringsarbete blir större inom kultur- och fritid. MBL-protokoll Ärendet är MBL-förhandlat och det fanns inget att erinra mot förslaget. Yrkande Åke Nilsson, KD och Tomas Söreling, S yrkar bifall till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden 48/2013 Kommunstyrelsens arbetsutskott 141/2013

23 Sammanträdesprotokoll 23 (43) Kommunfullmäktige KS 62/2013 Dnr 2013/ Årsredovisning för Regionförbundet i Kalmar län 2012 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att för sin del bevilja ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län för år Notering Åke Nilsson, KD och Per-Inge Pettersson, C deltar inte i ärendets behandling eller beslut på grund av jäv. Regionförbundet i Kalmar län ombildades från och med 2003 till samverkansorgan (kommunförbund) enligt lagen 2002:34 om samverkansorgan i länen. I samband därmed ändrades förbundsordningen, bland annat avseende beslutsorgan. I stället för fullmäktige finns numera enbart en förbundsstyrelse (direktion enligt KL 3 kap, 23 ) som beslutande församling. Detta innebär att ansvarsfrihet beviljas av medlemmarna (kommunerna och landstinget). Regionförbundet hemställer nu om att ansvarsfrihet beviljas av respektive kommunfullmäktige. Bokslut och revisionsberättelse har översänts och finns även på hemsidan Kommunstyrelsens arbetsutskott 157/2013

24 Sammanträdesprotokoll 24 (43) Kommunfullmäktige KS 63/2013 Dnr 2013/ Rivning av Råsebäcksskolan i Hultsfred Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Östra Smålands Kommunalteknikförbund får i uppdrag att riva Råsebäcksskolan med tillhörande gymnastikhall på fastigheten Stenhuggaren 11, Hultsfred. Förslag om fördelning av hyresbudget har lämnats av lokalresursplaneringsgruppen. När kostnaden för rivningen är känd får frågan om finansiering lyftas. Representanter från LRP-gruppen (Lokalresursplaneringsgruppen) redogör för alternativen att riva Råsebäcksskolan eller att lägga skolan i malpåse tills vidare. Råsebäckskolan står från tom då verksamheterna kommer att flytta till andra befintliga lokaler. Byggnaden är i ett stort behov av renovering, energieffektivisering och har bl.a. för stora underhålls- och driftskostnader. Rivningskostnad beräknad till kr (kalkyl). Besparingen på att riva den istället för att ha den i malpåse är kr/år Då kommunens verksamheter inte har behov av aktuell byggnad anser en enig LRP-grupp att byggnaden tas bort ur kommunens fastighetsbestånd. När en verksamhet sagt upp sitt hyresavtal för en lokal och flyttat ut kommer verksamheten att bli av med hyreskostnaden men ha kvar sin budget för densamma. Detta innebär att kostnaden för tomma lokalen övergår till kommunstyrelsen. Förslag till fördelning av hyresbudget Råsebäcksskolan Barn- och utbildningsnämnden kommer att lämna Råsebäcksskolan inför höstterminen Nämnden har sagt upp avtalet i enlighet med internhyressystemet per den 30 juni. Det innebär att efter den 30 juni ska nämnden inte ha kostnaderna för hyran.

25 Sammanträdesprotokoll 25 (43) Följande förslag till fördelning av hyresbudgeten efter den 30 juni 2013 lämnas av lokalresursplaneringsgruppen (LRP): Fastighetsunderhåll 145,9 tkr El och värme 317,0 tkr Vatten och renhållning 23,9 tkr Övriga kostnader 20,0 tkr Kapitalkostnader 65,2 tkr Summa 572,0 tkr Yrkande Mattias Wärnsberg, S yrkar bifall till förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskott 171/2013

26 Sammanträdesprotokoll 26 (43) Kommunfullmäktige KS 64/2013 Dnr 2012/ Rivning vid anpassning av Ekliden, Virserum Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge Östra Smålands Kommunalteknikförbund i uppdrag att påbörja projektera och ta in anbud enligt tidigare alternativ 2, det vill säga anpassning av de delar av fastigheten Virserum 8:9 (Ekliden), som kommunens verksamheter har behov av, övriga ytor (850 kvm) föreslås rivas. Reservation Torbjörn Wirsenius, FP, reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 17 december 2012 återremitterades ärendet om rivning av vissa delar av Ekliden i Virserum enligt beslut 142. Detta för att ärendet skulle få ytterligare genomlysning. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidskontoret har lämnat svar på vilka lokalbehov respektive verksamhet har i denna fastighet. Dessa svar visar att fastigheten i dag har ett överskott av yta. För att minska kostnaderna, både vid den nu aktuella renoveringen och för framtiden anser därför Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) att delar av fastigheten ska rivas. Rivningen skulle innebära att fastigheten minskar med ca 850 kvadratmeter exklusive källare (en lågdel och en högdel). Arbetsutskottet beslutade 6/ att ge Östra Smålands Kommunalteknikförbund i uppdrag att ytterliga bereda ärendet. En ny redovisning görs på sammanträdet men för att komma vidare behövs ytterligare ett möte med berörda parter genomföras. Arbetsutskottet beslutade 75/2013 att ett möte med berörda parter från Östra Smålands Kommunalteknikförbund, socialförvaltningen, ekonomikontoret samt arbetsutskottet ska ske innan ärendet behandlas vidare.

27 Sammanträdesprotokoll 27 (43) Ärendet har nu behandlats i LRP-gruppen (Lokalresursplaneringsgruppen). Det råder en samstämmighet om hur ytorna ska användas och att det finns en övertalighet på lokalytor. Socialchef Ann-Gret Sillén kommer att lämna ytterligare komplement vad gäller arbetssätt och samordningsvinster. Vad gäller förskolans lokaler kommer socialchefen och barn- och utbildningschefen att titta vidare på vad som finns i lokalväg i Virserum innan slutligt förslag om moduler lämnas. Förslag I budgeten för 2013 finns kr avsatta för investering i äldreboendet Ekliden. Enligt tidigare beslut har LRP-gruppen fått i uppdrag att undersöka ytterligare alternativ till tidigare förslag. Tidigare förslag: 1. Renovering av mindre del, rivning av både lågdel och 2-plansdel. Nyproducerad byggnad samt moduler vid förskolan. 2. Riva lågdelen samt yttre delen av 2-plansbyggnaden. Övrigt renoveras samt moduler vid förskolan. 3. Riva yttre delen av 2-plansbyggnaden. Renovera kvarvarande 2- plansbyggnad och det nödvändigaste på 1-plansdelen. Nedan redovisas nya alternativ. a) Hyra av landstinget. Landstinget har lokaler som kan anpassas för aktuell verksamhet. Anpassningskostnaden bör dock bli likvärdig med kostnaden på Ekliden vilket medför ett långt hyresavtal. b) Hyra av Hultsfreds Bostäder. Anpassningskostnaden kommer också att bli kostsam, vilket även här medför ett långt hyreskontrakt. c) Hyra Strandskolan. LRP-gruppen har beaktat beslutet/behovet att ha byggnaden i malpåse som reserv, samt att anpassningar behövs. Efter beaktande av samtliga ovan nämnda alternativa förslag tillsammans med de samordningsvinster och behov att ha närhet mellan verksamheterna som socialnämnden har angivet, så faller samtliga förslag enligt ett enigt LRP. Kvar finns då de ursprungliga förslagen, där förslag 2 förespråkas. Socialnämndens arbetsutskott har haft ärendet uppe där förslag 2 är det som föreslås.

28 Sammanträdesprotokoll 28 (43) Yrkande Torbjörn Wirsenius, FP, yrkar att lågdelen inte rivs. Per-Inge Pettersson, C, Mattias Wärnsberg, S och Åke Nilsson, KD, yrkar bifall till arbetsutskottets förslag om att påbörja projektering och ta in anbud enligt förslag 2. Beslutsgång Ordförande ställer arbetsutskottets förslag mot Torbjörn Wirsenius förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskott 335/2012, 6/2013, 75/2013, 172/2013 Kommunstyrelsen 115/2012 Kommunfullmäktige 142/2012

29 Sammanträdesprotokoll 29 (43) Kommunfullmäktige KS 65/2013 Dnr 2012/ Motion från Göran Berglund om trygghetsboende på Ekliden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige, med grund av beslut om fortsatta arbetet med Ekliden ( 64), att motionen avslås. Fullmäktigeledamot Göran Berglund har lämnat in en motion om trygghetsboende på Ekliden. Motionären föreslår att kommunen omvandlar Eklidens äldre del till trygghetsboende. Detta skulle då ske i samråd med SPF och PRO. Ett alternativ är att lokalerna i stället bjuds ut till försäljning med villkor att de byggs om till trygghetsboende. Kommunfullmäktige beslutade 105/ att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Då förslag lämnats om att riva de delar som kommunens verksamheter inte har behov av samt yttrande från socialnämnden ( 4/2012) om just användningen av Ekliden närmaste framtiden. I yttrandet hänvisar socialnämnden bland annat till ett möte med allmänheten i Virserum om lokaler. Då fanns inget intresse av att det skulle finnas äldreboende eller trygghetsboende på Ekliden. Det finns dialog mellan Riksbyggen och kommunen om trygghetsboende. Kommunfullmäktige beslutade 143/ , med hänvisning till beslutet om återremittering av ärendet om rivning vid anpassning av Ekliden, Virserum och Göran Berglunds yrkande om återremiss, att återremittera motionen till kommunstyrelsen för ytterligare beredning Kommunfullmäktige 105/2012, 143/2012 Kommunstyrelsens arbetsutskott 338/2012, 7/2013 Kommunstyrelsen 116/2012

30 Sammanträdesprotokoll 30 (43) Kommunfullmäktige KS 66/2013 Dnr 2013/ Bidrag till Dackestop i Virserum Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge ett bidrag på kronor till Dackestop. Finansiering föreslås ske ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Vidare föreslås att Dackestop får i uppdrag att ta fram en tvåårsstrategi vad gäller Dackestops verksamhet. Kontaktperson blir kultur- och fritidschef Peter Adolfsson. Frågan om bidrag till Dackestop har aktualiserats. Kommunstyrelsens arbetsutskott 173/2013

31 Sammanträdesprotokoll 31 (43) Länsstyrelsen i Kalmar län KS 67/2013 Dnr 2013/ Förfrågan från Länsstyrelsen i Kalmar län om ökat mottagande av nyanlända Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utifrån nämndernas yttrande inte utöka antalet vad gäller mottagandet av nyanlända utan tidigare avtal som tecknades ska gälla. Länsstyrelsen i Kalmar län har skickat ett förslag till överenskommelse om ökat mottagande av nyanlända. Hultsfreds kommun har idag en överenskommelse att årligen ta emot 40 nyanlända varav 25 anvisningsbara platser. Länsstyrelsen föreslår att Hultsfreds kommun under 2013 åtar sig att ta emot 55 nyanlända varav 35 anvisningsbara platser. Arbetsutskottet har tidigare beslutat att ge uppdrag till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att lämna yttrande i ärendet. Socialnämnden har meddelat i beslut 33/ att nämnden kommer att lämna yttrande. Barn- och utbildningsnämnden har lämnat yttrande enligt beslut 35/ Nu har ett yttrande inkommit från socialnämnden enligt beslut 58/2013 där nämndens uppfattning är att kommunen för närvarande inte ska skriva avtal om ett ökat antal kommunplacerade med hänvisning till kommunens stora asylmottagande. Yrkande Mattias Wärnsberg, S yrkar bifall till förslaget att inte öka mottagande av nyanlända. Kommunstyrelsens arbetsutskott 69/2013, 105/2013, 166/2013 Socialnämnden 33/2013, 58/2013 Barn- och utbildningsnämnden 35/2013

32 Sammanträdesprotokoll 32 (43) Kommunfullmäktige KS 68/2013 Dnr 2013/ Budgetuppföljning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge kommunens styrelse, nämnder och Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfred i uppdrag att, vid negativa avvikelser, vidta åtgärder för att eliminera dessa, samt att i övrigt visa återhållsamhet gällande driftbudgetens kostnader. Vidare föreslås att uppdrag ges att till årets slut sträva efter att minska den beräknade stora investeringsbudgeten genom att förskjuta eller ställa in genomförandet av enskilda investeringsobjekt. Hultsfreds kommuns resultat för år 2013 beräknas bli ett överskott på 3,0 mnkr, vilket är 3,2 mnkr sämre än vad som beräknats i budget (inkl ombudgetering och tilläggsanslag). I ombudgeteringen beräknades resultatet vid årets slut till ett överskott på 6,1 mnkr. För kommunstyrelsens övergripande verksamheter beräknas nettokostnaderna vid årets slut bli 0,2 mnkr bättre än budget. ÖSK (Östra Smålands Kommunalteknikförbund) säljer tjänster till och av ÖSK Högsby vilket bidrar till merpartens av ÖSK:s överskott, 1,2 mnkr, men även hantering av avfall beräknas ge överskott, 0,8 mnkr. Den långa och snörika vintern 2013 förväntas medföra underskott för vinterväghållningen med 0,4 mnkr. När det gäller barn- och utbildningsnämnden är det grundskolan och gymnasium med vuxenutbildning, gymnasiesär och musikskola samt de skolformsövergri-pande verksamheterna som beräknas få överskott med 1,2 mnkr medan förskolan och grundsärskolan förväntas redovisa underskott med 1,1 mnkr. Socialnämnden beräknar överskott för administration med 1,6 mnkr, för lass - stöd i ordinärt boende med 0,5 mnkr, omsorg om personer med funktionsnedsättning med 1,5 mnkr och för äldreomsorg med 0,3 mnkr. För individ- och familjeomsorg beräknas underskott med 8,3 mnkr på grund av fler placeringar av barn och ungdomar än budgeterat -10,2 mnkr medan placeringar av vuxna visar överskott 1,2 mnkr.