ÖREBRO Dnr 2011/660 SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Transkript

1 Koncessioner och kommunikation Länsstyrelsen i Örebro län ÖREBRO Dnr 2011/660 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för samråd jml. 6 kap. miljöbalken om planerad 400 kv elförbindelse Lindbacka Östansjö Svenska Kraftnät planerar en ny 400 kv förbindelse mellan den befintliga stationen Lindbacka väster om Örebro och den planerade stationen Östansjö väster om Hallsberg. Befintlig 220 kv-ledning planerar att rivas och ersättas av 400 kvledningen. Förbindelsen är en följd dels av den planerade utbyggnaden av SydVästlänken mellan station Hallsberg och station Barkeryd i Nässjö kommun via station Östansjö och dels det faktum att stamnätet måste förstärkas från östra Svealand och mot Västerås, till Örebroområdet och vidare söderut. En förstudie har gjorts (bilaga 1) och samråd har hållits enligt 6 kap. miljöbalken. Denna samrådsredogörelse beskriver hur samrådet för förstudien har genomförts samt sammanfattar och kommenterar inkomna yttranden. Under samrådet har synpunkter framförts om sträckningsförslagen som föreslås till största del följa befintlig 220 kv-lednings sträckning, vilket innebär att den befintliga ledningen rivs och ersätts med den nya ledningen. Samrådsmaterialet har utgjorts av en förstudie av förbindelsen Lindbacka Östansjö (bilaga 1). Inom förstudieområdet har ett antal sträckningsalternativ identifierats. Alternativen som studerats har benämnts Nord Väst och Nord Befintlig. Den föreslagna ledningssträckningen följer i huvudsak ledningsgatan för en befintlig 220 kv-ledning mellan Lindbacka och Tälle, som kommer att rivas. I norr och söder föreslås sammanlagt ca fyra km av ledningen att placeras i ny ledningsgata. 1/22

2 I samband med förstudien har samråd hållits med myndigheter och berörda enligt vad som följer av 6 kap. 4 miljöbalken. 1 Samrådets genomförande För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd (koncession) enligt ellagen (1997:857). Av 2 kap. 8 a ellagen följer att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808) ska ingå i en ansökan om koncession. Av 6 kap. 4 miljöbalken framgår vidare att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Länsstyrelsen ska under samrådet pröva om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om verksamheten enligt länsstyrelsens beslut kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd genomföras med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådsunderlaget har utgjorts av en förstudie av förbindelsen Lindbacka Östansjö med sträckningsförslag. Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser och kommuner, de enskilda som kan antas blir särskilt berörda, med övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Möte har genomförts med länsstyrelse och kommuner den 28 maj 2011 (bilaga 2). Informationsutskick har skett till de berörda myndigheterna och allmänhet som kan antas bli berörda (bilaga 3), dessa har getts möjlighet att skriftligen lämna synpunkter (se avsnitt 3.4 och 3.5). Samråd med fastighetsägare har skett genom informationsutskick (bilaga 4), genom annonsering i Nerikes Allehanda den 18 maj 2011 och Läns-Posten den 19 maj 2011 (bilaga 5) samt genom samrådsmöten den 24 maj (bilaga 6). Samrådsunderlaget har hållits tillgängligt på Svenska Kraftnäts hemsida samt via berörda kommuner. Fastighetsägare har haft möjlighet att lämna synpunkter skriftligen (se avsnitt 3.6) men även muntligen vid mötet. 2/22

3 Samrådstiden pågick till den 27 juni Sammanfattande synpunkter, frågor och svar i samråden kring förstudien 2.1 Möte den 28 maj 2011 med Länsstyrelsen i Örebro län Vid samrådsmötet den 28 maj 2011 deltog representanter från Länsstyrelsen i Örebro län samt Kumla, Hallsbergs, Örebro och Lekebergs kommuner. Minnesanteckningar från mötet bifogas (se bilaga 2). Under samrådsmötet diskuterades bland annat nedgrävning av ledningen längs en kortare sträcka för att värna om kulturmiljön kring Källtorp och Svartån, förslagen till ledningssträckning, närheten till Örebro flygplats, fotomontage, arkeologisk undersökning, kommunernas exploateringsplaner och intressekonflikter. 2.2 Samrådsmöte i Kumla den 24 maj 2011 Vid samrådsmötet med allmänheten deltog ca 33 personer. En presentation hölls och minnesanteckningar upprättades (bilaga 6). Frågor som togs upp vid mötet rörde bland annat ledningsgatan, magnetfält, markkabel, vägar, kostnaderna för ledningsbygget och remisstiden. 3 Sammanfattning av inkomna skriftliga yttranden Till samrådsredogörelsen bifogas samtliga inkomna skriftliga yttranden i sin helhet (bilaga 7). Kommentarer till återkommande synpunkter på teknik, magnetfält och sambyggnad redovisas i avsnitt I avsnitt sammanfattas inkomna yttranden. I förekommande fall redovisas också. 3.1 Teknik Kravet på markkabel istället för luftledning återkommer i flera yttranden. 3/22

4 Växelströmsförbindelser, så som är aktuellt här, kan i praktiken endast utföras som markkabel för kortare sträckor på upp till några få mil. För längre sträckor krävs omfattande kompenseringsutrustningar som måste byggas i form av utrymmeskrävande stationsanläggningar. Ett avgörande skäl för att markkablar för växelström inte används på längre sträckor är de elektriska egenskaperna i sådana kablar. Genom att de strömförande ledarkärnorna har ett mycket litet avstånd till de jordade ytterhöljena i varje sådan separat kabel uppstår särskilda elektriska uppladdningsförhållanden mellan dem. Detta innebär ett extra motstånd för växelströmmen utöver det vanliga resistiva motståndet som alstrar förluster i form av värme längs kabeln. Det speciellt stora växelströmsmotståndet i en kabel motverkas genom installation av särskilda kompenseringsutrustningar med jämna mellanrum (någon eller några mil) längs kabelsträckan. Sådana utrustningar kan i konstruktion, storlek och underhållshänseende jämföras med stora transformatorer. De måste byggas som särskilda inhägnade stationsanläggningar med krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning m.m. Utöver de omfattande kostnaderna och underhållsbehoven innebär sådana anläggningar ett avsevärt markbehov och fler potentiella felkällor och därmed ökar risk för avbrott på förbindelsen. För den höga spänningen 400 kv kan en kablifiering endast ske i form av separata kablar för var och en av de tre faserna i en gemensam kabelgrav. Dessutom måste varje fas delas upp i 3-5 enfaskablar beroende på kapacitetskravet. Det innebär att antalet kablar som måste förläggas bredvid varandra kan uppgå till 15 st. De ofrånkomliga förlusterna i kablarna medför en uppvärmning. Kablarna måste kylas genom att värmen leds ut i marken, varför de måste läggas med ett tillräckligt stort avstånd från varandra. Det innebär att kabelgraven måste vara tillräckligt bred med motsvarande begränsningar i användandet av marken ovanför kabelförbandet. Ett annat skäl till att 400 kv växelströms markkablar inte är realistiska över stora avstånd är att de måste konstrueras med tillräcklig elektrisk isolation mellan ledare och ytterhölje för att klara den höga spänningen. Ledarkärnan, normalt av koppar, måste utföras med stor tvärsnittsarea för att klara en tillräckligt hög ström både varaktigt under normal drift och kortvarigt med en mycket hög ström om kortslutningar skulle uppstå. Sammantaget innebär det att kabeln måste tillverkas med mycket grova dimensioner. Det innebär i sin tur att den endast kan transporteras i korta längder med tanke på att kabeltrummornas vikter och volymer begränsas av 4/22

5 vad som kan framföras på allmänna vägar och i obanad terräng med hänsyn till risken för stora markskador. De korta kabellängderna innebär att antalet skarvar längs kabelsträckorna skulle bli mycket stort. Varje skarv utgör en risk för fel med omfattande och tidskrävande reparationer som följd. Vid ett fel måste oftast närliggande delar av kabeln också bytas ut vilket innebär att en felbehäftad skarv måste ersättas av två nya, varmed antalet felkällor ökar ytterligare. Ett kabelalternativ endast för en begränsad sträcka, om en eller ett par mil, skulle medföra att två terminalplatser måste byggas, en vid vardera övergång mellan luftledning och kabel. Dessa terminalplatser skulle behöva utformas i stort sett som mindre ställverk med installation av ett antal komponenter som har en mer komplex utbyggnad än vad en luftledning har. Utöver ökade markbehov leder detta till en ökad sårbarhet och större risk för haveri med minskad tillgänglighet som följd. Reparationer på en luftledning tar oftast något eller några dygn. Om det däremot inträffar ett kabelfel måste felet lokaliseras och sedan grävas fram för att kunna repareras utan att andra kablar skadas. Reparationsarbetet för en kabel kan ta cirka en vecka eller längre i svåra fall. Under tiden kan inte förbindelsen nyttjas med konsekvenser för stamnätets överföringsförmåga. Svenska Kraftnät vill poängtera att varje kablifiering i det högspända växelströmsnätet innebär även på korta sträckor att en svag punkt byggs in i det nationella transmissionsnätet. Som ovan nämnts medför kablifiering skilda driftsäkerhetskonsekvenser i olika nät. I lokal och mellanspänningsnäten kan nedfallande träd kortsluta eller riva ned ledningar. Denna typ av fel inträffar inte på stamnätet, där ledningsgatorna är tillräckligt breda och stolparna tillräckligt höga för att fallande träd inte ska kunna träffa ledningarna. Att ersätta luftledning med kabel kan leda till högre driftsäkerhet i lokal- och mellanspänningsnäten. Dessa vinster uppnås dock inte i stamnätet. Här minskar driftsäkerheten i stället för att öka. 3.2 Magnetfält Frågor kring magnetfält från planerad ledning återkommer i flera yttranden. Vid produktion, överföring och användning av el uppkommer elektriska och magnetiska fält. Vid en växelströmsluftledning ger spänningsskillnaden mellan fasledare och mark upphov till det elektriska fältet medan strömmen i fasledarna genererar det magnetiska fältet. Den magnetiska fältstyrkan mäts i mikrotesla (µt) och 5/22

6 beror främst av strömlasten och avståndet till ledningen. Forskningsläget ger inte stöd för att fastställa några gränsvärden för exponering för magnetiska fält. En viss försiktighet är dock påkallad vid nybyggnation av kraftledningar i anslutning till platser där en större grupp av människor varaktigt vistas, t.ex. vid skolor, förskolor och bostäder. Svenska Kraftnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket gemensamt har formulerat i en vägledning för beslutsfattare. Denna försiktighetsprincip har fastställts i en magnetfältspolicy, vilket innebär att Svenska Kraftnät ska vidta åtgärder om människor varaktigt exponeras för magnetfält från kraftledningar som avviker väsentligt från det normala. Magnetfältspolicyn innebär att Svenska Kraftnät vid planering av nya kraftledningar ska se till att magnetfältet normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Valet av försiktighetsprincip i policyn utgår från det samlade forskningsresultatet som finns och de rekommendationer som myndigheterna tagit fram. Av Boverkets yttrande framgår att det med hittills kända rön är rimligt att utgå från 0,4 µt som en högsta acceptabel magnetfältsnivå. Elsäkerhetsverket har inget att erinra i ärendet. Socialstyrelsen avstår från att yttra sig. Strålsäkerhetsmyndigheten har funnit att Svenska Kraftnät har beaktat myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetfält vid platser där allmänheten varaktigt kan befinna sig. För den planerade ledningen går gränsen 0,4 µt vid ca 80 meter från ledningens mitt. Gränsen för detta beror på ledningens strömlast. Svenska Kraftnät hänvisar slutligen till Miljödomstolens vid Växjö tingsrätt bedömning att det inte är möjligt att med stöd av miljöbalken kräva åtgärder för att nå lägre värden än 0,4 µt. Domen har fastställts av Miljööverdomstolen (mål nr M ) och torde därmed vara prejudicerande. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har i den sjunde årsrapporten om forskning kring elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält beskrivit kraftledningar och eventuell effekt på boskap (FAS, 2009). Avseende magnetfält och påverkan på fertilitet hos djur, finns det en 30 år gammal pilotstudie utförd av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara vilken visade på fertilitetsproblem på två besättningar av nötkreatur som har betat under en kraftledning. Två gårdar är dock ett för litet material för att dra några slutsatser av orsaken till problemen, varför forskarna gick vidare med en studie som omfattade hela Sverige. I denna studie undersökte man 6/22

7 106 gårdar där korna exponerades för 400 kv-ledningar minst 15 dygn per år. Man fann inget samband mellan försämrad fertilitet och betande under kraftledningar. Man genomförde därefter ytterligare studie där 58 kvigor fick beta under 120 dagar under en 400 kv-ledning. Resultatet från denna studie var att varken äggstocksfunktion, brunstintensitet, dräktighetsresultat eller fosterviabilitet påverkats negativt av exponeringen av kraftledningen. 3.3 Sambyggnad Trafikverkets ledning Ett flertal yttranden har inkommit med krav och önskemål om sambyggnad med Trafikverkets ledning som längs en stor del av sträckan går parallellt med planerad ledning. Av underhållsskäl är det negativt att ledningen är sambyggd med annans ledning. Både Svenska Kraftnät och Trafikverket skulle kunna behöva ta båda ledningarna ur drift vid underhållsåtgärder eller felavhjälpning på den egna ledningen. Detta kan minska Svenska Kraftnäts handlingsfrihet att bedriva underhåll när så krävs. Det kan också tvinga Svenska Kraftnät att ta sin ledning ur drift vid tillfällen då Trafikverket behöver bedriva underhåll eller felavhjälpning som uppstår på deras ledning. Detsamma gäller för Trafikverket. Vidare kan sambyggnad leda till induktion som kan bli av skadlig/farlig storlek för ledningen eller dess skyddssystem. Spänning och ström i Svenska Kraftnäts planerade 400 kv-ledning kommer med stor sannolikhet påverka Trafikverkets ledning. På grund av Trafikverkets och Svenska Kraftnäts skilda frekvenser, 16 2/3 Hz och 50 Hz kan också induktionen från Trafikverkets ledning medföra problem för den planerade ledningen. För att påvisa om det är ett problem för Svenska Kraftnät eller Trafikverkets ledningar krävs detaljerade beräkningar, dock är sannolikheten att ledningarna påverkar varandra stor. Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till driftsäkerheten i stamnätet kan sambyggnad inte vara accepterat. 3.4 Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Örebro län stödjer förstudiens förslag. Situationen för närliggande fastigheter måste dock lösas på ett godtagbart sätt. Med hänsyn till främst Örebro Airport och segelflygklubbens verksamhet ställer sig länsstyrelsen mycket tveksam till alternativ Nord Väst. 7/22

8 Länsstyrelsen bedömer att byggnationen av den nya ledningen kommer att behöva föregås av en arkeologisk undersökning enligt 2 kap. 11 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Syftet med utredningen är att klargöra vilka fornlämningar som kommer att beröras av kraftledningsbygget. I övrigt har länsstyrelsen inget att invända mot förstudiens innehåll. Svenska Kraftnäts ambition är att minimera påverkan för de närboende kring den planerade ledningen. Svenska Kraftnät kommer detaljstudera hur passagen kommer att se ut förbi de berörda bostadshusen. Lösningar kommer att föreslås efter detta utredningsarbete för vad som är tekniskt och samhällsekonomiskt möjligt. Skriftligt samråd har skett med Örebro Airport där flygplatsen godkänner sträckning av planerad ledning i befintlig ledningsgata förbi flygplatsen. Örebro Segelflygklubb har inkommit med ett yttrande, se bilaga 7. Svenska Kraftnät ska utföra en arkeologisk undersökning enligt 2 kap. 11 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) för att klargöra om några fornlämningar kommer att beröras av kraftledningsbygget och som detaljplacerar kraftledningsstolparna och visar på kulturhistoriska omgivningar som kan vara skyddsvärda. Detaljprojektering av stolpar görs i en senare del i det planerade ledningsprojektet och Svenska Kraftnät kommer att placera stolparna utifrån rådande förutsättningarlängs planerad sträckning. Länsstyrelsen i Västmanlands län avstår från att yttra sig och hänvisar till Länsstyrelsen i Örebro län som är den statliga myndighet som ska beakta miljökvalitetsnormer m.m. i sitt yttrande över förstudien. Örebro kommun anser att det är gynnsamt att ledningen till största del kan gå i befintlig ledningsgata för att minimera nya intrång. Örebro kommun förespråkar alternativet Nord Befintlig. Landskapet mellan Latorp och Örebro är hårt belastat av kraftledningar. Väster om gården Källtorp finns ett av få områden längs Svartån som är fritt från ledningar som kommunen önskar utveckla för rekreation. Alternativet Nord Väst ligger även nära 8/22

9 flygplatsen. Det framgår inte av förstudien om samråd har hållits med flygplatsen eller inte och om ledningen står i konflikt med inflygningen till flygplatsen eller inte. Kommunen anser att alternativ Nord Befintlig stör miljön runt gården Källtorp och hade sett att ledningen grävdes ner de sista 500 metrarna förbi Källtorp men har förstått att detta inte är aktuellt. Kommunen ser därför att ledningen dras norrut istället för längs kanalen och att stolparna blir låga. Kommunen påpekar att det finns bostadshus närmare än 80 meter från ledningen. Kommunen förutsätter att Svenska Kraftnät i detalj kommer att redovisa hur detta kan lösas på bästa sätt för de boende, exempelvis genom ledningsdragning väster om torpen. Den betesmark som finns norr om torpen, identifierad i länsstyrelsens ängsoch hagmarkinventering, är delvis igenvuxet och har därför begränsade botaniska värden. Kommunen upplyser om att ledningssträckningen passerar fossil åkermark och en betesmark identifierad i Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering. Kommunen informerar att hela området mellan industriområdet Pilängen och flygplatsen är utpekat som utbyggnadsområde för verksamheter i Örebro kommuns översiktsplan. Ledningen skär rakt igenom detta område, vilket kommunen anpassar sig till i kommande detaljplaneläggning. Skriftligt samråd har hållits med både Örebro Airport och Örebro segelflygklubb, som inkommit med yttranden, se bilaga 7. 9/22

10 Svenska Kraftnäts ambition är att minimera påverkan för närboende kring den planerade ledningen. De bostäder som ligger inom 80 m från kraftledningen kommer att detaljstuderas i projekteringsskedet för att uppfylla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Lösningar kommer att föreslås efter detta utredningsarbete vad som är tekniskt och samhällsekonomiskt möjligt. Svenska Kraftnät har en dialog med berörda. Svenska Kraftnät har tagit del av synpunkterna och de har sammanvägts med andra inkomna synpunkter i valet av sträckning. Vilken höjd stolparna den planerade ledningen kommer att ha redovisas i MKB. Svenska Kraftnät kommer att utföra en arkeologisk undersökning enligt 2 kap. 11 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) för att klargöra om några fornlämningar kommer att beröras av kraftledningsbygget och som detaljprojekterar kraftledningsstolparna och visar på kulturhistoriska omgivningarna som kan vara skyddsvärda. Hallsbergs kommun uppmanar Svenska Kraftnät att redan i detta skede låta utreda miljökonsekvenserna för den befintliga bostadsbebyggelsen i anslutning till Västra Stambanan och länsväg 529 vid Tälle grindar i Kumla kommun. Kommunen påminner om att den i det tidiga samrådet för förstudien framfört att den föreslagna sträckningen i denna del godtas med hänsyn till de nämnda exploateringsintressena. Hallsbergs kommun har också noterat att ny föreslagen ledningsutbyggnad gör det möjligt för de övriga ledningsägarna som Vattenfall, EON och Fortum i samverkan att genomföra avsevärda skrotningar av befintliga ledningar. Kommunen har ingen synpunkt på valet av alternativ i den norra delen av ledningssträckningen men tillstryker således att ny 400 kv-ledning uppförs öster om den befintliga 220 kv-ledningen i anslutning till Tälle grindar och Västra Stambanan. Hallsbergs kommun vill tydligt påtala att kapitlet Miljöintressen Påverkan i förstudien, måste utvecklas. Svenska Kraftnäts ambition är att minimera påverkan för närboende kring den planerade ledningen. De bostäder som ligger inom 80 m från kraftledningen kommer att detaljstuderas i projekteringsskedet för att uppfylla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Lösningar kommer att föreslås efter detta utredningsarbete vad 10/22

11 som är tekniskt och samhällsekonomiskt möjligt. Svenska Kraftnät har en dialog med berörda. Vattenfall yttrar i sitt remissvar att de har planer på rivningar av befintliga ledningar i området kring Östansjö, se bilaga 7 inkomna yttranden. Svenska Kraftnät tar till sig synpunkten om att utveckla kapitlet Miljöintressen Påverkan. Lekebergs kommun meddelar att kommunstyrelsen beslutat att kommunen inte har några invändningar mot den föreslagna sträckningen för planerad 400 kv-ledning Lindbacka Östansjö. 3.5 Övriga statliga myndigheter och organisationer Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Statens fastighetsverk, Fiskeriverket Avstår från att yttra sig i ärendet. Boverket, Elsäkerhetsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten Högkvarteret Har inget att erinra E.ON. Elnät Sverige AB har inga synpunkter på den planerade ledningen under förutsättning att den placeras med godtagbart säkerhetsavstånd från E.ON. Elnäts markkablar, luftledningar, stationer och övriga anläggningar samt att planeringen och arbetena utförs i samråd med och under ledningsvisning av E.ON. Elnät. Svenska Kraftnät kommentarer Svenska Kraftnät noterar E.ON. Elnäts säkerhetsavstånd till deras markkablar, luftledningar och övriga anläggningar. Kontakt kommer att tas med berörda kontaktpersoner inför detaljprojektering. I övrigt noteras synpunkterna. Socialstyrelsen anser att projektets påverkan på hälsan har redovisats tillräckligt i detta skede. Sjöfartsverket informerar att om ledningen passerar farbart vatten ska sjöfartens framkomlighet inte försämras, t.ex. genom sänkning av segelfri höjd. Sjömärkena S101 11/22

12 samt S102 som anger segelfri höjd ska anordnas vid elledningarnas korsning över vattenområde i överensstämmelse med Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om sjövägmärken (SJÖFS 2007:19). Planerad ledning passerar inte farbart vatten och berörs inte av Sjöfartsverket föreskrifter och allmänna råd om sjövägmärken (SJÖFS 2007:19). Trafikverkets synpunkter hänvisar till starkströmsförordningen (2009:22) som reglerar bl.a. placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Inom ett vägområde får inte ledningsägare dra elektriska ledningar utan väghållningsmyndighetens tillstånd enligt 44 väglagen (1971:984) Skyddsområden runt flygplatser, MSA (Minimum Sector Altitude), är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen. Risken finns att ledningen kan komma i konflikt med MSA-höjderna för berörda flygplatser. Berörda flygplatser bör kontaktas för vidare utredning. Föremål i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandbekämpning, sjö- och våtmarkskalkning samt skogsgödsling. Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Föremål och byggnader som är högre 20 än meter ska lokaliseringsprövas av berörda flygplatser samt LFV. Den planerade ledningen kommer att korsa elektrifierad järnväg och berörs av starkströmsförordningen (2009:22) gällande starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Svenska Kraftnät kommer att efterleva gällande författningar. Svenska Kraftnät kommer att ansöka om tillstånd hos ansvarig väghållningsmyndighet. Örebro Airport har tagit del av samrådsunderlaget och har inkommit med yttrande och lokaliseringsprövat ledningen, se bilaga 7. Svenska Kraftnät kommer att utföra skyddsåtgärder som inte försvårar skogsbrandbekämpning, sjö och våtmarkskalkning samt skogsgödsling. 12/22

13 Den planerade ledningens stolpar kommer inte att överstiga 45 meter och berörs inte av Transportstyrelsens förskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Luftfartsverket har inkommit med yttrande, se bilaga 7. Luftfartsverket anger att nyförläggning av luftledning strider mot Svensk standard SS paragraf 8.1 som säger att skyddsavstånd till flygplats ska vara 3000 meter + 27 meter x 50 (27 meter utgör 90 % av stolphöjden). Om berörd flygplats godkänner den planerade ledningens sträckning krävs ingen ansökan om undantag från starkströmsförordningen (TSFS 2011:73). Örebro Airport har godkänt Svenska Kraftnäts planerade lednings sträckning i befintlig ledningsgata för passagen av flygplatsen, se bilaga 7. Rikspolisstyrelsen har inget att erinra mot det som framförts i förstudien. Rikspolisstyrelsen vill dock påpeka att det inte kan uteslutas att elledningar med tillhörande stationer är intressanta att angripa för den som har antagonistiska avsikter. Rikspolisstyrelsen ser det därför som angeläget att det i det fortsatta arbetet förs in ett brottsförebyggande perspektiv. Vid ny- eller ombyggnad av Svenska Kraftnäts anläggningar i stamnätet (ca 40 st) beaktas alltid säkerhetsskyddet med hänsyn till Svenska Kraftnät betydelseklassning. Detta innebär förstärkt skydd i form av staket och teknisk bevakningsutrustning. Byggnation av ledningar och stolpar är mer komplicerat ur säkerhetsskyddssynpunkt då varje stolpe ca ( st) är en oskyddad del i en ca mil lång kedja av elledningar. De preventiva åtgärder som till viss del utförs idag är att byta ut jordningslinor av koppar mot stållinor. Svenska Kraftnät genomför kontinuerligt säkerhetsskyddsanalyser i varje projekt. Transportstyrelsen återsänder ärendet till Svenska Kraftnät då ansvaret för denna typ av ärende ska hanteras av Trafikverket om det gäller samråd inför förändring av befintliga tillstånd och nya för kraftledningar. Ansökningar om undantag från starkströmsförordningen för kraftledningar som går närmare en flygplats än fyra km ska sändas till Transportstyrelsens Luftfartsavdelning. 13/22

14 Örebro Airport har godkänt Svenska Kraftnäts planerade lednings sträckning i befintlig ledningsgata för passagen av flygplatsen, se bilaga 7. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter om luftledningar för starkström vid flygplatser krävs därmed ingen ansökan om undantag från förordningen. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) framför att dragningen av ledningen inte ligger i konflikt med någon av SGU känd grundvattenförekomst. Ställverket Östansjö är dock beläget i närheten av skyddsområdet för vattentäkt. Sökanden har redovisat skyddsområdet i figur 7.2 Naturvärden, vilket SGU tycker är positivt. SGU anser dock, mot bakgrund av närheten till skyddsområde för vattentäkt, att sökanden även bör beakta miljömål nr 9 Grundvatten av god kvalitet i det fortsatta arbetet. Den befintliga ledningsgatan löper i huvudsak över terräng med lera och morän. Även den alternativa västliga sträckningen löper över liknande jordarter. Här kan dock ett område med gyttjeleror beröras vilket innebär sämre stabilitet. Svenska Kraftnäts hänsyn gentemot de nationella miljömålen redovisas i MKB. Förstudien behandlar den planerade 400 kv-ledningen och inte planerade ställverket Östansjö. Svenska Kraftnät ser det som bättre att den planerade ledningen följer befintlig ledningsgata då det är sämre för grundläggningen att bygga längs de alternativa sträckningarna på grund av dessa gyttjeleror. Örebro Segelflygklubb framför att alternativ Nord Väst skulle medföra en mycket allvarlig risk vid start mot norr, stråk 36. Efter start mot norr svängs det sedan österut för att inte gå utanför sektorn. För detta krävs hindersfrihet för att kunna landa rakt fram vid eventuellt motorbortfall eller om det vid bogsering sker ett linbrott. Vid landning söderut på stråk 18 skulle planerad ledning i sträckning Nord Väst vara ett stort riskmoment då det ibland krävs inflygning på en för låg höjd. När bogserflygplan landar har de ibland en 40 meter lång bogserlina hängande efter sig. Risk finns att linan kan komma i kontakt med ledningen, då flygplanen ibland tvingas landa rakt in mot stråk 18. Det innebär att passage över E18 sker på mycket låg höjd där den tänkta sträckningen enligt alternativ Nord Väst förslås gå. Vid start söderut måste bogsersläpet också svänga österut för att hålla sig innanför sektorn och även vid 14/22

15 landning från söder, stråk 36, kommer planen att passera planerad ledning på relativt låg höjd. Skolverksamheten innebär att piloter med liten flygerfarenhet skulle kunna få ett hinder nära flygfältet och i landningsvarvet mot stråk 18 med alternativ Nord Väst, vilket medför ett allvarligt hot mot flygsäkerheten. Även vid normal in- och utflygning innebär en höjning av ledningen en minskad marginal. Därför är det av stor vikt att den nya ledningen görs så låg som möjligt inom flygvägarna. Med hänvisning till ovan vill Segelflygklubben helt avstyrka byggandet av kraftledning enligt förslaget Nord Väst. En sträckning enligt befintlig ledning utgör inget stort hinder om inte stolparna höjs till mer än absolut nödvändigt. Svenska Kraftnäts kommentar Svenska Kraftnät har tagit del av synpunkterna och de kommer att sammanvägas med andra inkomna synpunkter i valet av sträckning. Örebro Läns Flygplats (Örebro Airport) har efter en utredning om högspänningsledningens eventuella påverkan på instrumentlandningssystem och andra säkerhetsfunktioner som är vitala för flygplatsens verksamhet och drift angett att man inte har något att erinra om ledningen placeras enligt förslaget i förstudien i den befintliga ledningsgatan och att den maximala totalhöjden inte överskrids. Skanova har inga synpunkter på förstudien angående en ny 400-kV-ledning Lindbacka-Östansjö. De vill dock erinra om att ledningen och den nya stationen i Östansjö kan kräva skydd i telenätet mot överspänningar och störningar, vilket mätningar får utvisa. Svenska Kraftnät kommer att utföra de skyddsåtgärder som krävs för att undvika överspänningar och störningar i telenätet för den planerade ledningen. Förstudien för den planerade 400 kv-ledningen berör endast ledningen och inte den planerade stationen i Östansjö. Vattenfall Eldistribution AB har ledningar som kommer korsas av den nya ledningen, en 130 kv- och två 40 kv-luftledningar. Svenska Kraftnät förväntas ta hänsyn till Vattenfalls anläggningar i sin fortsatta planering. 15/22

16 Vattenfall har planer på ledningsbyggnation och rivning inom området kring Östansjö. Det planeras för två parallella ledningar från station Tälle till nya stationen Östansjö. Vattenfall planerar även att använda KL 13 S ledningsgata från nya stationen Östansjö till station Älberg. Vattenfall, Svenska Kraftnät och andra ledningsägare har haft planeringsmöten så att alla parter ska vara underrättade om byggnadsplanerna i området. Svenska Kraftnät kommer att ta hänsyn till befintliga ledningar. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter då ärendet i detta skede bäst hanteras i samråd med länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Svenska Kraftnäts kommentar Svenska Kraftnät för en dialog med Länsstyrelsen i Örebro län och har av den blivit ombedd att göra en kulturutredning, vilket Svenska Kraftnät avser att göra. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har i tidigare remisser i koncessionsprocessen för norra delen av SydVästlänken lyft fram dessa frågeställningar: LRF och Södra har haft två möten (juni och november 2010) med Svenska Kraftnät angående stamnätsutbyggnad för sträckning Ekhyddan-Barkeryd (Oskarshamn). Vid båda dessa möten har Svenska Kraftnät informerat om kommande planer på ny stamnätsförbindelse från norra Sverige till Mellansverige. Enligt Svenska Kraftnät ska likström vara en lämplig teknik till denna Norrlandslänk eftersom det handlar om långa avstånd utan avtappningar och det är en mycket hög effekt som ska överföras. LRF:s fundering är hur denna Norrlandslänk synkroniseras med stamnätet och Syd/Mellansverige, framförallt med bäring på SydVästlänkens norra del och även denna sträckning Lindbacka Östansjö. Eller är tanken att föra kraft från norr direkt ner till Barkery. Det vill säga den påtänkta Norrlandslänken tappas inte av i Örebro/Hallsberg området utan kopplingar västerut (Norge), söderut (Skåne/Europa) och österut (Oskarshamn/Baltikum). Svenska Kraftnäts kommentar Det är riktigt att likström är en överföringsteknik som kan ha fördelar vid överföring av stora effekter på långa avstånd och där ingen effekt ska tappas av eller matas in på vägen. Om det är den lösningen som kommer att användas för framtida förstärkningar 16/22

17 av överföringsnätet från Norrland är däremot inte bestämt. När det gäller anslutningspunkt för en sådan förbindelse finns inte heller några definitiva lösningar klara. 400 kv ledningen mellan Lindbacka Östansjö är en viktig del i en förstärkning av växelströmsnätet i ett stråk från Barkeryd via Lindbacka mot Västerås och vidare mot norra Uppland. Detta förstärkningsbehov är inte direkt kopplat till en förstärkning av nätet mot norra Norrland utan drivs av effekthöjningen av kärnkraften, förbindelserna till Finland och den vindkraft som planeras i södra Norrlands kustlandskap. Lantbrukarnas Riksförbund Örebro ser att Svenska Kraftnät sambygger med Trafikverkets ledning och kompletterar förstudien med konsekvenser som belyser detta. Prövningen av Sydvästlänkens alla delsträckor där förstärkningen mellan Lindbacka Östansjö är en del av SydVästlänken gör det svårt att hantera planerad ledning som en isolerad förstudie. LRF Örebro ser att Svenska Kraftnät utreder vilken roll sträckan Lindbacka Östansjö har sett i relation till de aviserade förändringarna för Norrlandsförbindelserna. Möjligen skapar Norrlandssatsningen skonad mark i Örebro län. LRF anser att Svenska Kraftnät bör avvakta regeringens beslut kring SydVästlänkens norra del innan affärsverket går vidare med planerad ledning Lindbacka Östansjö och Norrlandslänken och SydVästlänken kan skapa ett behov av ytterligare förstudier som inte bör omöjliggöras. LRF Örebro vill att ledningen grävs ner. Den nya ledningen får ett större magnetfält än nuvarande ledning. LRF Örebro vill att Svenska Kraftnät är lyhörda för de boendes önskemål om inlösen av fastigheter i ledningens närhet alternativt minskar magnetfältet. LRF Örebros uppfattning är att gränsvärdet för bebyggelse bör vara maximalt 0,2 µt. Fotomontaget i fig 8.2 (förstudien) bör korrigeras så att bilden även visar linornas inverkan på landskapsbilden. Svenska Kraftnät informerade under samrådsmötet att linorna kan komma att hänga åtta meter från marken. Med ett säkerhetsavstånd på fyra meter kan det påverka användningen av vissa arbetsfordon och nödvändiga arbetsmoment i jordbruk och skogsbruk. LRF Örebro ber Svenska Kraftnät i samråd med markägare finna en lösning på problemet. 17/22

18 LRF Örebro ber att Svenska Kraftnät lyssnar till den lokala kunskapen när det gäller hänsyn till natur, kultur, friluftsliv, landskapsbild, naturresurser m.m. i ledningens närhet. Se kommentar till LRF Riksförbundet angående Sydvästlänken och den Norrlandslänk som nämns. Se kommentarer angående nedgrävning av planerad ledning under avsnitt 3.1, magnetfält under avsnitt 3.2 och sambyggnad med Trafikverkets ledning under avsnitt 3.3. Svenska Kraftnäts ambition är att tillmötesgå fastighetsägarna i så stor utsträckning som det är möjligt. Där det elektromagnetiska fältet överstiger 0,4 µt eller där intrånget blir omfattande för Svenska Kraftnät en dialog om olika alternativ varav markförvärv kan vara ett alternativ. Avståndet mellan en 400 kv-ledning och jordbruksmark är nio meter, gäller även jordbruksmark i träda. Svenska Kraftnät ser det fotomontage som gjorts som tillräckligt. I kommande MKB kommer konsekvenser på landskapet att utredas. Lokal kunskap är alltid en viktig del i samrådsförfarandet och något Svenska Kraftnät lägger stor vikt vid. 3.6 Fastighetsägare och allmänhet Utskick med samrådsinformation har skett till ca 200 fastighetsägare. Svenska Kraftnät har fått sex yttranden från fastighetsägare. Två av dessa yttranden har undertecknats av flera fastighetsägare. Inkomna synpunkter redovisas i sin helhet i bilaga 7. Per-Arne Mårstad, fastighetsägare till Mårsta 3:2 förordar att den planerade 400 kv-ledningen lokaliseras väster om Trafikverkets ledning vid Mårsta då den planerade 400 kv-ledningen annars hamnar för nära bostadhus. Fastighetsägaren yrkar även på att Trafikverkets ledning flyttas västerut. Vid byggandet av Trafikverkets ledning grävdes dräneringssystemet sönder, 18/22

19 fastighetsägaren önskar därför ha en genomgång med entreprenörer för att sådant ska kunna undvikas. Svenska Kraftnäts ambition är att minimera påverkan för närboende kring den planerade ledningen. De bostäder som ligger inom 80 m från kraftledningen kommer att detaljstuderas i projekteringsskedet för att uppfylla Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Lösningar kommer att föreslås efter detta utredningsarbete vad som är tekniskt och samhällsekonomiskt möjligt. Hur passagen förbi berörd fastighet kommer att se ut utreds vidare och hur Svenska Kraftnät ska förhålla sig till Trafikverkets ledning. Se kommentar angående sambyggnad under avsnitt 3.3. Fastighetsägare kommer att ges möjlighet att meddela och om och var dräneringen finns och märka ut dessa på en karta. Berör Svenska Kraftnäts arbeten en befintlig dränering så dras den om på orörd mark som besiktigas av markägaren. Sven Jönsson, fastighetsägare till Täby 5:2, har inget att erinra mot den sträckning som innebär att planerad ledning går i befintlig ledningsgata. Om det placeras stolpar på fastigheten så ska de placeras i anslutning till grannfastigheternas gränser. Då befintlig luftledning ska bytas ut är det önskvärt att det sker en samordning så att Banverkets (Trafikverkets) gamla ledning byggs samman med den planerade ledningen. Fastighetsägaren önskar att det i ledningsgatan ska finnas möjlighet att odla energiskog i form av Salix. Svenska Kraftnäts kommentar Detaljprojektering av stolpar görs i en senare del i det planerade ledningsprojektet och Svenska Kraftnät kommer att placera stolparna utifrån de rådande förutsättningarna längs planerad sträckning. Där så är möjligt beaktas fastighetsgräns. Om det är möjligt att odla energiskog beror på trädens maxhöjd. Det finns en begränsad höjd på de träd som tillåts växa i en ledningsgata. Lägsta avstånd mellan fas och mark som tillåts på en 400 kv-ledning är nio meter. Energiskog (salix) blir uppåt sex-åtta meter innan skörd sker, vilket innebär att de kommer för nära faslinorna. Om t.ex. salixen skulle växa för högt kan det innebära att Svenska Kraftnät tvingas röja träden under faslinan för att upprätthålla personsäkerhet och drift i stamnätet. 19/22

20 Mathilde von Horn, ägare av fastighet Ånsta 20:128 förordar det NordVästra alternativet. Vid ladugård och ekonomibyggnader står idag en stolpe för den befintliga 220 kv-ledningen. I dessa byggnader arbetar människor varje dag och mjölkkor vistas i ladugården och i hagarna där stolpen står. Fastighetsägaren undrar vilken påverkan det elektriska magnetfältet kan få på djur och människor som vistas intill ledningen om den befintliga ledningen ersätts med planerad ledning och vilken typ av stolpe som kommer att stå där nuvarande stolpe står. Svenska Kraftnäts kommentar Se kommentar angående om magnetfält under avsnitt 3.2. Detaljprojektering av stolpar görs i en senare del av projektet. Stolparna placeras utifrån rådande förutsättningar som finns längs planerad sträckning. Vilken typ av stolpar som är aktuella för planerad ledning redovisas i MKB. Svenska Kraftnät har tagit del av synpunkterna och de har sammanvägts med andra inkomna synpunkter i valet av sträckning. Arnold Henrysson, Therése Andersson och Anders Wernersson fastighetsägare till Nalavi 9:1, Nalavi 1:4, Nalavi 4:2 vill att ledningen utförs i form av jordkabel. Fastighetsägarna vill att Svenska Kraftnät kallar till samråd med berörda markägare när byggplaneringen påbörjas. Vidare bör den planerade ledningen sambyggas med Trafikverkets ledning, som är möjligt enligt experter, eller någon annan form av samdistribution, t.ex. mindre avstånd mellan ledningarna, så att en ny hyggeskant i öster inte behöver uppstå. Fastighetsägarna framför även att stolparnas placering ska ske i samråd med markägare. Fastighetsägarna vill att Svenska Kraftnät har varsamhet med deras privata skogs- och byvägar i alla lägen, speciellt vid mycket regn och tjällossning. Detsamma gäller även för diken. Allt detta ska återställas i ursprungligt skick. Fastighetsägarna vill ha en ansvarig byggledare, som kan nås på telefon, så att de inte står inför icke ansvarstagande entreprenörer, underentreprenörer och deras förare. 20/22

21 Svenska Kraftnäts kommentar Se kommentar angående sambyggnad med Trafikverkets ledning under avsnitt 3.3. Svenska Kraftnät kommer att kalla de berörda markägarna till MKB-samråd där vald sträckning för planerad ledning kommer att presenteras och synpunkter begäras in. Senare i projektet kommer de berörda markägarna att kallas till markägarmöten där information om ledningsbygget kommer att ske. Det kommer att utgå ersättning för den hyggeskant som kommer att bildas vid den planerade ledningen. Svenska Kraftnät ersätter för markintrång på berörda fastigheter samt för miljöskada (ersättning för negativ påverkan) om sådan anses uppstå. Enligt 4 kap. 1 expropriationslagen ska ersättning utgå med belopp som motsvarar minskningen i fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag med 25 procent (schablonpåslag). Ersättningen ska medföra att fastighetsägaren kommer i samma ekonomiska läge efter åtgärderna som om dessa aldrig hade vidtagits (fastighetsägaren erhåller därutöver schablonpåslaget om 25 procent). Längre fram i projektet för den planerade nya 400 kv-ledningen kommer en vägplan att upprättas. Denna syftar till att inventera befintliga vägar och planera för nödvändiga nya vägar. Det måste gå att ta sig fram till varje stolpplats med tunga fordon. För att kunna nyttja befintliga vägar kommer Svenska Kraftnät att teckna nyttjanderättsavtal med väghållaren och ersättning för detta utgår. Under anläggningen av ledningen kommer vägarna att besiktigas dels före byggnation, dels efter och eventuella skador kommer att åtgärdas alternativt ersättas. Vid anläggandet av nya vägar kommer kontakt att tas med berörda fastighetsägare för att få till en så bra vägsträckning som möjligt. För nyanläggande av vägar utgår ersättning och Svenska Kraftnät står för förrättningskostnaderna i samband med bildande av vägsamfälligheter. Detaljprojektering av stolpar görs i en senare del av projektet. Stolparna placeras utifrån rådande förutsättningar som finns längs planerad sträckning. Jämfört med nuvarande ledning kommer planerad ledning att få färre stolpar med större mellanrum mellan stolparna då dessa blir högre. En ansvarig byggledare kommer att finnas för planerad ledning. Fastighetsägarna ges möjlighet att kontakta denne vid behov i byggskedet. Stefan Andersson, Anneli Eriksson och Patrik Hermansson Andersson, fastighetsägare till Källerud 1:3 vill meddela Svenska Kraftnät att fastighetsägaren accepterar den föreslagna ledningen i alternativ Nord Väst. 21/22

22 Svenska Kraftnät har tagit del av synpunkterna och de har sammanvägts med andra inkomna synpunkter i valet av sträckning. Roger Eriksson, ägare till fastighet Källerud 1:1, är positiv till alternativ Nord Väst. Boendemiljön påverkas negativt om alternativ Nord Befintlig väljs. Fastighetsägaren undrar om planerad ledning kan orsaka elallergi Svenska Kraftnät har tagit del av synpunkterna och de har sammanvägts med andra inkomna synpunkter i valet av sträckning. Svenska Kraftnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som ett flertal myndigheter gemensamt formulerat. Denna försiktighetsprincip har fastställts i en magnetfältspolicy som innebär att Svenska Kraftnät ska vidta åtgärder om människor varaktigt exponeras för magnetfält som överstiger 0,4 µt för nya ledningar. Se kommentarer angående magnetfält under avsnitt Bilagor 1. Förstudie - Ny 400 kv-ledning Lindbacka Östansjö 2. Minnesanteckningar från samråd den 28 maj 2011 med länsstyrelse och kommuner 3. Samrådsinbjudan myndigheter, intresseorganisationer och företag 4. Samrådsinbjudan fastighetsägare 5. Annons med information och inbjudan till informationsmöte i lokalpressen 6. Minnesanteckningar från samrådsmöte den 24 maj 7. Inkomna skriftliga yttranden 22/22