VASA STADS BOKSLUT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VASA STADS BOKSLUT 2012"

Transkript

1 VASA STADS BOKSLUT

2 VASA STAD BOKSLUT Stadsstyrelsen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen Den interna revisionen Verksamhetsidé Objekten för den avslutade räkenskapsperioden Riskhanteringspolicy RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 39

4 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 41 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 54 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 152 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 156 Finansieringsanalys 157 Balansräkning 158 Koncernresultaträkning 160 Finansieringsanalys för kommunkoncern 161 Koncernbalansräkning 162 Resultaträknings - sammanställning 164 Finansieringsanalys - sammanställning 165 Balansräknings - sammansättning 166 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 170 Resultaträkningens bilageuppgifter 171 Balansräkningens bilageuppgifter 173 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 178 Bilageuppgifter angående personalen 179 Koncernbokslutets noter 180 Förteckning över använda bokföringsböcker 186 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 188 Affärsverkens inverkan på finansieringen 189 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 190 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

5 1 Stadsdirektörens översikt År går till Vasa stads historia som en tid av positiv utveckling på många sätt. Trots den osäkra världsekonomin och krisen i euroområdet har det gått bra för näringslivet i Vasa och stadsregionen. Speciellt energiteknologiklustret har kunnat hålla både sin produktutveckling och produktionsvolym på en hög nivå. Då ca 70 % av området energiproduktion går till export, har företagens framgång en betydande inverkan också på hela Finlands samhällsekonomi. Ökningen i antalet arbetsplatser har inom Vasa stadsregion varit sjätte störst bland alla stadsregioner i Finland. Vasas arbetslöshetsgrad var tredje lägst bland de 20 största städerna och arbetsplatssufficiensen allra störst. Vasa stadsregions relativa ställning har förstärkts bland de stora stadsregionerna, eftersom bruttonationalprodukten per invånare i regionen redan var tredje bäst efter Helsingfors och Raumo stadsregioner. Staden har strävat och strävar fortsättningsvis med alla medel efter att trygga stadsregionens livs- och konkurrenskraft även i framtiden. Under år låg åtgärdernas huvudbetoning på logistiska lösningar. Med Korsholms kommun grundades ett gemensamt logistikbolag, och byggnadsarbetena för logistikcentret som överskrider kommungränsen inleddes. Arbetena med att förbättra Vasklotbron och hamninvesteringarna fortsatte. Förbättringsarbetena vid den livligt trafikerade flygstationens terminal inleddes. För tryggandet av färjetrafiken i Kvarken grundades ett nytt rederibolag tillsammans med Umeå kommun efter det att RG Line, som bedrivit trafiken, råkat i ekonomiska svårigheter. Det nya bolagets namn blev Vasabåtarna och det skaffade i slutet av året fartyget Wasa Express i sin ägo. För tryggandet av färjetrafiken över Kvarken bedrivs gränsöverskridande kommunsamarbete och samtidigt genomförs de åtgärdsförslag som kommunikationsministeriets arbetsgrupp har föreslagit. Staden har redan från början av KSSR-projektet i kommunstrukturreformen varit inne på linjen att den bästa lösningen med tanke på områdets livskraft, konkurrenskraft och produktion av service skulle vara att en kommun som omfattar pendlingsområdet bildas. Samma mål har intagits i Jyrki Katainens regerings regeringsprogram. I Vasaregionen har vad gäller det här målet just inget framskridande skett trots de utredningar som gjorts. I juni kom dock statsrådets beslut om att Vasa stad och Lillkyro kommun går samman från början av år Sammanslagningen föregicks av en mångfasig beredning som inleddes 2010 och som intensifierades under år i samkommunsstyrelsens och de olika förvaltningarnas beredningsgruppers arbete. Det handlar om den första kommunsammanslagningen som gjordes utan att de kommuner som sammanslås har en gemensam markgräns. De övriga sammanslagningsgrunderna var starka, vilket konstaterades i den i lagen förutsatta särskilda kommunindelningsutredningen. Staden har fortsättningsvis verkat aktivt för att förbättra förutsättningarna för näringslivsverksamheten bl.a. med VASEK, Merinova, Österbottens förbund, Österbottens NTM-central, Vasa Parks, Brändö företagscentrum och andra utvecklarorganisationer och via dem. I utbildningen har fortsättningsvis placerats ganska mycket bl.a. genom investeringar i verksamhetslokaler för yrkes- och gymnasieutbildningen och även genom donationsmedel speciellt för utvecklande av universitetsutbildningen. Högklassig basservice som staden själv ordnar samt fritids- och

6 2 kulturservice skapar en grund för ett gott liv och trivsel bland invånarna i vår stad. Vasas folkmängd överskred gränsen invånare år 2011, och efter kommunsammanslagningen är den ca Vasa har tack vare att det gått bra för näringslivet i regionen klarat sig ur den ekonomiska recessionen tills vidare med relativt små förluster. Nedgången i hela samhällsekonomin syntes dock i stadens ekonomi under år i form av en försämrad samfundsskatteintäkt. Budgeten år fastställdes redan från början så att den visade ett underskott på ca 5 miljoner euro, med avsikten att täcka det med överskott från tidigare år. Den ekonomiska utvecklingen var dock sämre än väntat, eftersom enbart kommunalskatteinkomsterna ökade 5,1 %, men nettoutgiftsökningen under året var ca 6,5 %. Vasa är en växande centralstad, som ska skapa nya bostadsområden, bygga och sanera lokaler som basservicen behöver och utveckla sin service. Situationen är utmanande, eftersom utgiftsutvecklingen och investeringstakten under de senaste åren har varit så kraftig att en dämpning av utgiftsökningen är nödvändig för att staden inte ska hamna i en okontrollerad skuldspiral. Basservicen måste ändå kunna hållas på en hög nivå. I verkställigheten av kommunsammanslagningen måste man hålla fast vid det som överenskommits. De mål och satsningar som ansluter sig till livs- och konkurrenskraften kan inte överges. Ekvationen är därför svår. Hur saneras och skärs utgifterna ned på ett klokt sätt så att ekonomin igen kan få en positiv utveckling? Det finns tillräckligt med utmaningar för oss alla invånare, förtroendevalda och i synnerhet stadens personal. Stadsdirektör Tomas Häyry

7 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

8 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 13, Samlingspartiet 11, SDP 11, Vänsterförbundet 5, Gröna förbundet 3, Pro-Vaasa 2, Kristdemokraterna 2, Centern 2 och Sannfinländarna 2. Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Ahopelto Johanna (Saml) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Björkman Minna (SFP) Boucht-Lindeman Helena (SFP) Blomfeldt Ragnvald (SFP) Frantz Hans (SFP) Granfors Ulla (SFP) Gullberg Tom (SFP) Haapaoja Arja (C) Heinonen Marko (Saml) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Hyttilä-Huhta Tytti (Gröna) Häkkinen Juha (Saml) Hällfors Päivi (SDP) Isomöttönen Vesa (VF) Isomäki Margit (SDP) Kloo Barbro (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lamminmäki Heikki (Pro-V) Lehto Taina Inkeri (VF) Leppälä Harri (Sannf) Luukkonen Hannu (Saml) Mantila Anneli (VF) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Mäkynen Jukka (Sannf.) Mäntymaa Markku (Saml) Nordman Håkan (SFP) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Osala Tapio (Gröna) Pastuhov Kari (C) Pukkila Aimo (SDP) Rapo Seppo (Saml) Rauhala Raimo (SDP) Rundgren Salla (Saml) Sankelo Janne (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Strand Joakim (SFP) Swanljung Anna (Gröna) Teppo Erkki (SDP) Tulimaa Leena (Saml) Uhlgrén Arttu (SDP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2011 Håkan Nordman, som I vice ordförande Pirjo Andrejeff och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 12 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2011 godkändes och budgeten för år 2013 godkändes Det för nya Vasa i kommunalvalen i oktober valda stadsfullmäktige inledde sitt arbete enligt samgångsavtalet mellan Vasa och Lillkyro redan i slutet av år. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 11 ledamöter: Frantz Hans (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Pastuhov Kari (C) Rauhala Raimo (SDP) Swanljung Anna (Gröna) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)

9 5 Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Raija Kujanpää, som I vice ordförande Marjatta Vehkaoja och II vice ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 27 gånger. På grund av kommunsamgången med Lillkyro kommun fr.o.m verkade under år även en av kommunerna gemensamt vald sammanslagningsstyrelse med 15 ledamöter. Denna sammaträdde sammanlagt 10 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 11 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Axell May-Gret (KD) Häkkinen Juha (Saml) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Rauhala Raimo (SDP), ordf. Rundgren Salla (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Allmänna sektionen Ahonpää Markku (SDP) Frantz Hans (SFP) Heinonen Marko (Saml) Kloo Barbro (SFP) Miettinen Arja (SDP), vice ordf. Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Wägar Lars-Erik (SFP), ordf. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 8 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga

10 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var (5 907 år 2011), varav (4 425) ordinarie anställda och (1 482) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 99 (66). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (519). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var (4 663). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 131 personer större än i slutet av år Antalet fast anställda har ökat med 53 och visstidsanställda med 78. Ökningen av fast anställda förklaras av den vakansökning som ingick i budgeten medan ökningen av visstidsanställda förklaras av ökningen i sysselsatta (+33) och ökningen av vikarier. Den mest väsentliga ökning har skett inom social- och hälsovårdsväsendet dit största delen av de nya vakanserna inrättades. Under nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning minskade antalet anställningsförhållanden jämfört med föregående år då bl.a. antalet familjedagvårdare minskat. *därtill halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (2011; 519 / 2010; 524) Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 192,3 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 190,7 milj. euro och investeringsdelens löner 1,6 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78 % (78 % 2011) kvinnor och 22 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 76 % (77 %) kvinnor och 24 % (23 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 43,7 år (43,8 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 45,9 år (46,0 år) och för den visstidsanställda personalen 36,4 år (36,6 år). En personalberättelse uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

11 7 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och en gynnsam sysselsättningsutveckling i Finland har under de senaste åren underlättats av en stark tro på ansvarstagande och långsiktighet i de ekonomisk-politiska besluten. Hushållens ekonomiska beteende har präglats av en stark tro på framtiden. Förtroendet märks också på den internationella finansmarknaden, där tillgången och priset på finansiering då det gäller finländska offentliga samfund och banker har varit god. I det här avseendet har situationen i Finland efter att den internationella finanskrisen började avvikit till sin fördel jämfört med situationen i många andra länder. Förtroendet baserar sig dock på förväntningar om att man fattar ansvarsfulla beslut också i framtiden. Våren fattades viktiga beslut i synnerhet om balanseringen av statsfinanserna, men också om förlängda yrkeskarriärer. Den ekonomiska utvecklingen under våren ser dock ut att bli svagare än man räknat med, vilket även har försämrat utsikterna inom den offentliga ekonomin. Därför ser det som om besluten som fattades på våren är otillräckliga. Samtidigt har utsikterna för exporten och utrikeshandelsbalansen förblivit svaga. Målet som regeringen satt för att bryta statens skuldgrad fram till slutet av den pågående valperioden kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Dessutom krymper underskottet i statsfinanserna mindre än planerat. I slutet av valperioden uppskattas underskottet uppgå till omkring 2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten medan målet är 1 %. Samtidigt växer underskottet i den kommunala ekonomin. I synnerhet efter år 2020 leder ökningen av de åldersbundna utgifterna till att underskottet i den offentliga ekonomin åter fördjupas om inte ytterligare åtgärder vidtas i tid. Den försämrade allmänna ekonomiska situationen har eliminerat effekten av de beslut som fattades på våren om att minska hålbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Finlands Banks uppskattning av hållbarhetsunderskottet är nu 4 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Det här är således behovet av utgiftsminskningar eller skatteåtstramningar som stabiliseringen av den offentliga skulden förutsätter om inga strukturella reformer görs för att förbättra hållbarheten. Den försämrande inverkan som befolkningens åldrande har på balansen i den offentliga ekonomin och totalproduktionens tillväxt ökar under detta och följande årtionde. De skapar utmaningar för den ekonomiska politiken, och för att tackla dem förutsätts målmedveten politik av såväl den nuvarande regeringen som de kommande regeringarna. Utvecklingen av den finländska exporten har under de senaste åren varit svag, och inga tecken finns på en snabb förbättring av situationen. Lönehöjningen som varit snabbare än i andra länder har höjt produktionskostnaderna i Finland. Kostnaderna för arbete ökade jämfört med andra länder till följd av de stora löneförhöjningarna särskilt under åren 2008 och 2009, och förlusten i konkurrenskraft har man sedan inte kunnat ta igen. De ökade arbetskostnaderna är en av faktorerna som under de senaste åren legat bakom Finlands försämrade export och utrikeshandelsbalans. Inom fabriksindustrin är produktionens förädlingsvärde fortfarande ungefär en femtedel mindre än före den internationella finanskrisens början år Lönsamheten i produktionen och företagens genomsnittliga lönebetalningsförmåga har försämrats. Samtidigt har lönerna och de övriga kostnaderna fortsatt att öka. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren i hög grad baserat sig på hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning. Förtroendet för den finländska ekonomin har möjliggjort en ökad skuldsättning. De senaste årens skuldinriktade utveckling kan dock inte fortsätta länge till. Det skulle förr eller senare leda till att förtroendet vacklar.

12 8 Den offentliga ekonomin kan fortfarande balanseras kontrollerat. Utsikterna för den allmänna ekonomiska utvecklingen är inte heller i det avseendet goda. Utsikterna innehåller stor osäkerhet. Om åtgärder skjuts upp, ökar risken för en tvärbromsning väsentligt. Då skulle de ekonomiska och sociala kostnaderna vara betydligt större. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Det gångna året har inneburit stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på mellanstadiet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer är halvfärdiga präglar även det kommande verksamhetsåret. Också de allt svagare ekonomiska utsikterna märks i den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än förväntat, hela 119 kommuner, höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19,38. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta har redan ökat till 5,5 procentenheter. Kommunförbundet gav i slutet av året ett utlåtande till förvaltningsutskottet om hur stort behovet av balansering inom den kommunala ekonomin är, och beräkningarna visar att fram till slutet av år 2015 är balanseringsbehovet inom den kommunala ekonomin ungefär 1,1 1,3 miljarder euro då balansen beräknas så att årsbidraget täcker nettoinvesteringarna. Makroantagandena i beräkningen baserar sig på finansministeriets prognoser från september i statens basservicebudget Balans kan nås antingen genom skattehöjningar eller genom nedskärningar i verksamhetsutgifterna eller investeringarna, men troligtvis genom en kombination av dessa. Högst antagligen kommer balanseringsbehovet att vara större då den ekonomiska utvecklingen försämras. I regeringsprogrammet för landets regering förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att nås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man står inför anpassningsåtgärder redan 2013, och hittills har besparingarna av anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats mot kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. I synnerhet utmaningarna gällande den kommunala ekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärder inom ekonomin och verksamheten måste vidtas även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2010 då det i Vasa fanns arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år 2010 ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland.

13 TYÖPAIKAT VAASASSA JOBBEN I VASA VUOSITTAINEN MUUTOS ÅRLIG FÖRÄNDRING LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 7.9. Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i social- och hälsovårdstjänster (+476) och administration och stödfunktioner (+308) åren Antalet arbetsplatser minskade mest inom offentlig förvaltning, transportbranschen och industrin. Ur Vasa stads ekonomis synvinkel är utvecklingen oroväckande då antalet arbetsplatser inom offentliga förvaltningen ökar samtidigt som antalet arbetsplatser inom privata sektorns några centrala branscher minskar. Då man granskar hela 2000-talet bör man ändå observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. TYÖPAIKKOJEN MÄÄRÄN MUUTOS TOIMIALOITTAIN VAASASSA Teollisuus -64 Terveys- ja sosiaalipalvelut 476 Tukku- ja vähittäiskauppa 37 Koulutus 64 Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak Hallinto- ja tukipalvelutoiminta 308 Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta 71 Rakentaminen -71 Informaatio ja viestintä -57 Kuljetus ja varastointi -78 Majoitus- ja ravitsemistoiminta -37 Muu palvelutoiminta 34 Rahoitus- ja vakuutustoiminta 32 Taiteet, viihde ja virkistys 0 LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. -18 Kiinteistöalan toiminta -3 Muut, tuntematon 46 Alkutuotanto 8 LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Av arbetsplatserna var var tredje inom offentlig förvaltning, utbildning hälsovård och socialtjänster. Var fjärde arbetsplats är inom industrin

14 10 TYÖPAIKAT TOIMIALOITTAIN VAASASSA Teollisuus Terveys- ja sosiaalipalvelut Tukku- ja vähittäiskauppa Koulutus Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak. Hallinto- ja tukipalvelutoiminta Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta Rakentaminen Informaatio ja viestintä Kuljetus ja varastointi Majoitus- ja ravitsemistoiminta Muu palvelutoiminta Rahoitus- ja vakuutustoiminta Taiteet, viihde ja virkistys LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. Kiinteistöalan toiminta Muut, tuntematon Alkutuotanto LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 7,7 % år. Arbetslöshetsgraden hölls på samma nivå som året innan. Arbetslöshetsgraden var andra lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 stadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och med de

15 11 senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca invånare). I Vasa stadsregion bor det invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu mer positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt

16 12 stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd. MAAKUNTIEN %-OSUUS SUOMEN VIENNIN ARVOSTA 2011 LANDSKAPENS %-ANDEL AV VÄRDET PÅ FINLANDS EXPORT ,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Uusimaa - Nyland Kymenlaakso - Kymmenedalen Pirkanmaa - Birkaland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta - Satakunta Pohjanmaa - Österbotten Lappi - Lappland Itä-Uusimaa - Östra Nyland Keski-Suomi - Mellersta Finland Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Etelä-Karjala - Södra Karelen Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Tuntematon - Okänd Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Etelä-Savo - Södra Savolax Kainuu - Kajanaland 9,3 7,6 7,5 6,4 5,9 5,7 5,3 4,3 3,3 3,2 2,7 2,3 2,2 1,8 1,6 1,1 1,1 0,8 0,3 27,7 LÄHDE: TULLI KAUPUNKIKEHITYS / JK Vasa hade invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 549 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2011): Finskspråkiga (68,7 %), svenskspråkiga (24,4%) och övriga språk (6,9 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 744, svenskspråkiga med 429 och övriga språkgrupper med

17 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret med 598 invånare och uppgick till Social- och hälsovårdssektorn Beredningen av sammanslagningen med Lillkyro kommun och av praktiska ärenden som man kommit överens om i sammanslagningsavtalet präglade arbetet inom hela verket. Vad gäller förvaltningen och ekonomin medförde kommunsammanslagningen även ett behov av att uppdatera nämndens verksamhetsstadga och instruktion samt ett stort antal avtal som gäller samarbetsområdet. Socialarbete och familjeservice: I fråga om utkomststödet nåddes målet att behandla skriftliga utkomststödärenden inom året, men fortfarande är rekryteringen av behöriga socialarbetare och psykologer en utmaning. De mål gällande tidsfrister som anges i barnskyddslagen nåddes ännu inte år. Inom invandrararbetet fortsatte utvecklingen av integrationen genom projektet Welcome Office som startade på våren. Även utbildningen i socialt arbete och social- och hälsovårdsbranschens undervisnings- och forskningsklinikverksamhet gick tydligt framåt. Inom hem- och anstaltsvården var årets mest betydande sak de riktlinjer för ändring av servicestrukturen inom äldreomsorgen som fullmäktige godkände på våren och utgående från vilka man inledde konkreta genomförandeplaner enligt nämndens anvisningar. Viktiga utvecklingsområden var även bl.a. inledande av förebyggande hembesök, nya datatekniska tillämpningar (SAS-processen, verksamhetsstyrning) samt distansläkartjänster inom serviceboendet. Hälsovårdsservice: Även bestämmelserna om vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen kunde i huvudsak förverkligas när det gäller tid till läkare (3 mån.) och tid till tandläkare (6 mån.), men särskilt inom tandvården är tiden mellan vårdbesöken fortfarande lång. Under året bereddes även en plan för ordnande av hälso- och sjukvård som omfattar hela sjukvårdsdistriktet. På våren inledde den nya mentalvårdsenheten Horisonten sin verksamhet för att trygga arbetet för att främja psykisk hälsa. Betydande projekt inom informationsförvaltningen var att man var först med att införa erecept i Vasa sjukvårdsdistrikt. Laihela Lillkyro-resultatområdet: Situationen vad gäller möjligheten att få vård och vården har i båda kommunerna överensstämt med lagstiftningen. Inomhusluftsproblemen och fastighetsfrågorna har märkts i verksamheten inom hela resultatområdet genom en större mängd symtom och ökad sjukfrånvaro. Bildningssektorn Bildningsverksamheten är på stabil grund; elevantalet växer och det har varit möjligt att utveckla verksamheten på många sätt. I och med att skiftvårdsdaghemmet Rödluvan inledde sin verksamhet i augusti 2011 drogs gruppfamiljedaghem och tillfälliga grupper in och omorganiseringar genomfördes. Granskningen av dagvårdssituationen fortsatte år. Antalet högtidligheter var två: Kuula-institutet fyllde 60 år och det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion invigdes. Statsmaktens hälsning framfördes av undervisnings- och kulturminister Jukka Gustafsson. Statens framtida nedskärningar vad gäller yrkesutbildning, läroavtal och yrkeshögskolor gav upphov till diskussion och oro. Bekymren märktes ännu inte i VAKK:s verksamhet eftersom det mål som satts för dem i budgeten överskreds med elevarbetsdagar och omsättningen igen ökade från det föregående året. Även efterfrågan på fritidsservice, fritt bildningsarbete och kulturservice har ökat i jämn takt. Byggandet av närmotionsområden fortsatte år och man fick till stånd beslut om byggande av fotbollsstadion och inomhusbollhallen. Förberedelser gjordes med tanke på Kalevaspelen 2013, bl.a. genom en grundlig renovering av Karlsplanen. Helsingfors var världens designhuvudstad år. Det här märktes i Vasa i det att man genomförde projektet Citizen Meets Sustainable Design som ett samarbete med Muova och stadens olika förvaltningar. Lillkyro kommuns anslutning till Vasa krävde mycket förberedelser hela året.

VASA STADS BOKSLUT 2011

VASA STADS BOKSLUT 2011 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2013

VASA STADS BOKSLUT 2013 VASA STADS BOKSLUT 2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2014

VASA STADS BOKSLUT 2014 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. 1 EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014. Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-159-7

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 1. Sjukvårdsdistriktets ägarpolitik Målet för samkommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i samkommunen

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen.

Stadens ekonomiförvaltning leds och övervakas av stadsstyrelsen. EKONOMISTADGA FÖR VANDA STAD Godkänd av stadsfullmäktige den 26 april 2010. Stadgan träder i kraft 1.5.2010. I kap. Allmänna bestämmelser 1 Bestämmelser som ska iakttas i ekonomiförvaltningen I stadens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2008 ISBN 978-952-213-417-2

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga.

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga. Föa.1 ARVODESSTADGA FÖR HELSINGFORS STADS FÖRTROENDEVALDA Godkänd av stadsfullmäktige den 5 maj 2010 1 Tillämpning Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) 16:10 20:55

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 15/2005 31.3.2005 DE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETERNAS EKONOMIFÖRVALTNING FR.O.M. 1.1.2005 Till följd av ändringen i kyrkolagen 20.8.2004/821 följer alla kyrkliga samfälligheter från

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer