VASA STADS BOKSLUT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VASA STADS BOKSLUT 2012"

Transkript

1 VASA STADS BOKSLUT

2 VASA STAD BOKSLUT Stadsstyrelsen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen Den interna revisionen Verksamhetsidé Objekten för den avslutade räkenskapsperioden Riskhanteringspolicy RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 39

4 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 41 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 54 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 152 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 156 Finansieringsanalys 157 Balansräkning 158 Koncernresultaträkning 160 Finansieringsanalys för kommunkoncern 161 Koncernbalansräkning 162 Resultaträknings - sammanställning 164 Finansieringsanalys - sammanställning 165 Balansräknings - sammansättning 166 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 170 Resultaträkningens bilageuppgifter 171 Balansräkningens bilageuppgifter 173 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 178 Bilageuppgifter angående personalen 179 Koncernbokslutets noter 180 Förteckning över använda bokföringsböcker 186 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 188 Affärsverkens inverkan på finansieringen 189 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 190 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

5 1 Stadsdirektörens översikt År går till Vasa stads historia som en tid av positiv utveckling på många sätt. Trots den osäkra världsekonomin och krisen i euroområdet har det gått bra för näringslivet i Vasa och stadsregionen. Speciellt energiteknologiklustret har kunnat hålla både sin produktutveckling och produktionsvolym på en hög nivå. Då ca 70 % av området energiproduktion går till export, har företagens framgång en betydande inverkan också på hela Finlands samhällsekonomi. Ökningen i antalet arbetsplatser har inom Vasa stadsregion varit sjätte störst bland alla stadsregioner i Finland. Vasas arbetslöshetsgrad var tredje lägst bland de 20 största städerna och arbetsplatssufficiensen allra störst. Vasa stadsregions relativa ställning har förstärkts bland de stora stadsregionerna, eftersom bruttonationalprodukten per invånare i regionen redan var tredje bäst efter Helsingfors och Raumo stadsregioner. Staden har strävat och strävar fortsättningsvis med alla medel efter att trygga stadsregionens livs- och konkurrenskraft även i framtiden. Under år låg åtgärdernas huvudbetoning på logistiska lösningar. Med Korsholms kommun grundades ett gemensamt logistikbolag, och byggnadsarbetena för logistikcentret som överskrider kommungränsen inleddes. Arbetena med att förbättra Vasklotbron och hamninvesteringarna fortsatte. Förbättringsarbetena vid den livligt trafikerade flygstationens terminal inleddes. För tryggandet av färjetrafiken i Kvarken grundades ett nytt rederibolag tillsammans med Umeå kommun efter det att RG Line, som bedrivit trafiken, råkat i ekonomiska svårigheter. Det nya bolagets namn blev Vasabåtarna och det skaffade i slutet av året fartyget Wasa Express i sin ägo. För tryggandet av färjetrafiken över Kvarken bedrivs gränsöverskridande kommunsamarbete och samtidigt genomförs de åtgärdsförslag som kommunikationsministeriets arbetsgrupp har föreslagit. Staden har redan från början av KSSR-projektet i kommunstrukturreformen varit inne på linjen att den bästa lösningen med tanke på områdets livskraft, konkurrenskraft och produktion av service skulle vara att en kommun som omfattar pendlingsområdet bildas. Samma mål har intagits i Jyrki Katainens regerings regeringsprogram. I Vasaregionen har vad gäller det här målet just inget framskridande skett trots de utredningar som gjorts. I juni kom dock statsrådets beslut om att Vasa stad och Lillkyro kommun går samman från början av år Sammanslagningen föregicks av en mångfasig beredning som inleddes 2010 och som intensifierades under år i samkommunsstyrelsens och de olika förvaltningarnas beredningsgruppers arbete. Det handlar om den första kommunsammanslagningen som gjordes utan att de kommuner som sammanslås har en gemensam markgräns. De övriga sammanslagningsgrunderna var starka, vilket konstaterades i den i lagen förutsatta särskilda kommunindelningsutredningen. Staden har fortsättningsvis verkat aktivt för att förbättra förutsättningarna för näringslivsverksamheten bl.a. med VASEK, Merinova, Österbottens förbund, Österbottens NTM-central, Vasa Parks, Brändö företagscentrum och andra utvecklarorganisationer och via dem. I utbildningen har fortsättningsvis placerats ganska mycket bl.a. genom investeringar i verksamhetslokaler för yrkes- och gymnasieutbildningen och även genom donationsmedel speciellt för utvecklande av universitetsutbildningen. Högklassig basservice som staden själv ordnar samt fritids- och

6 2 kulturservice skapar en grund för ett gott liv och trivsel bland invånarna i vår stad. Vasas folkmängd överskred gränsen invånare år 2011, och efter kommunsammanslagningen är den ca Vasa har tack vare att det gått bra för näringslivet i regionen klarat sig ur den ekonomiska recessionen tills vidare med relativt små förluster. Nedgången i hela samhällsekonomin syntes dock i stadens ekonomi under år i form av en försämrad samfundsskatteintäkt. Budgeten år fastställdes redan från början så att den visade ett underskott på ca 5 miljoner euro, med avsikten att täcka det med överskott från tidigare år. Den ekonomiska utvecklingen var dock sämre än väntat, eftersom enbart kommunalskatteinkomsterna ökade 5,1 %, men nettoutgiftsökningen under året var ca 6,5 %. Vasa är en växande centralstad, som ska skapa nya bostadsområden, bygga och sanera lokaler som basservicen behöver och utveckla sin service. Situationen är utmanande, eftersom utgiftsutvecklingen och investeringstakten under de senaste åren har varit så kraftig att en dämpning av utgiftsökningen är nödvändig för att staden inte ska hamna i en okontrollerad skuldspiral. Basservicen måste ändå kunna hållas på en hög nivå. I verkställigheten av kommunsammanslagningen måste man hålla fast vid det som överenskommits. De mål och satsningar som ansluter sig till livs- och konkurrenskraften kan inte överges. Ekvationen är därför svår. Hur saneras och skärs utgifterna ned på ett klokt sätt så att ekonomin igen kan få en positiv utveckling? Det finns tillräckligt med utmaningar för oss alla invånare, förtroendevalda och i synnerhet stadens personal. Stadsdirektör Tomas Häyry

7 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

8 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 13, Samlingspartiet 11, SDP 11, Vänsterförbundet 5, Gröna förbundet 3, Pro-Vaasa 2, Kristdemokraterna 2, Centern 2 och Sannfinländarna 2. Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Ahopelto Johanna (Saml) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Björkman Minna (SFP) Boucht-Lindeman Helena (SFP) Blomfeldt Ragnvald (SFP) Frantz Hans (SFP) Granfors Ulla (SFP) Gullberg Tom (SFP) Haapaoja Arja (C) Heinonen Marko (Saml) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Hyttilä-Huhta Tytti (Gröna) Häkkinen Juha (Saml) Hällfors Päivi (SDP) Isomöttönen Vesa (VF) Isomäki Margit (SDP) Kloo Barbro (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lamminmäki Heikki (Pro-V) Lehto Taina Inkeri (VF) Leppälä Harri (Sannf) Luukkonen Hannu (Saml) Mantila Anneli (VF) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Mäkynen Jukka (Sannf.) Mäntymaa Markku (Saml) Nordman Håkan (SFP) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Osala Tapio (Gröna) Pastuhov Kari (C) Pukkila Aimo (SDP) Rapo Seppo (Saml) Rauhala Raimo (SDP) Rundgren Salla (Saml) Sankelo Janne (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Strand Joakim (SFP) Swanljung Anna (Gröna) Teppo Erkki (SDP) Tulimaa Leena (Saml) Uhlgrén Arttu (SDP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2011 Håkan Nordman, som I vice ordförande Pirjo Andrejeff och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 12 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2011 godkändes och budgeten för år 2013 godkändes Det för nya Vasa i kommunalvalen i oktober valda stadsfullmäktige inledde sitt arbete enligt samgångsavtalet mellan Vasa och Lillkyro redan i slutet av år. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 11 ledamöter: Frantz Hans (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Pastuhov Kari (C) Rauhala Raimo (SDP) Swanljung Anna (Gröna) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)

9 5 Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Raija Kujanpää, som I vice ordförande Marjatta Vehkaoja och II vice ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 27 gånger. På grund av kommunsamgången med Lillkyro kommun fr.o.m verkade under år även en av kommunerna gemensamt vald sammanslagningsstyrelse med 15 ledamöter. Denna sammaträdde sammanlagt 10 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 11 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Axell May-Gret (KD) Häkkinen Juha (Saml) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Rauhala Raimo (SDP), ordf. Rundgren Salla (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Allmänna sektionen Ahonpää Markku (SDP) Frantz Hans (SFP) Heinonen Marko (Saml) Kloo Barbro (SFP) Miettinen Arja (SDP), vice ordf. Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Wägar Lars-Erik (SFP), ordf. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 8 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga

10 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var (5 907 år 2011), varav (4 425) ordinarie anställda och (1 482) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 99 (66). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (519). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var (4 663). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 131 personer större än i slutet av år Antalet fast anställda har ökat med 53 och visstidsanställda med 78. Ökningen av fast anställda förklaras av den vakansökning som ingick i budgeten medan ökningen av visstidsanställda förklaras av ökningen i sysselsatta (+33) och ökningen av vikarier. Den mest väsentliga ökning har skett inom social- och hälsovårdsväsendet dit största delen av de nya vakanserna inrättades. Under nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning minskade antalet anställningsförhållanden jämfört med föregående år då bl.a. antalet familjedagvårdare minskat. *därtill halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (2011; 519 / 2010; 524) Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 192,3 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 190,7 milj. euro och investeringsdelens löner 1,6 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78 % (78 % 2011) kvinnor och 22 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 76 % (77 %) kvinnor och 24 % (23 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 43,7 år (43,8 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 45,9 år (46,0 år) och för den visstidsanställda personalen 36,4 år (36,6 år). En personalberättelse uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

11 7 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och en gynnsam sysselsättningsutveckling i Finland har under de senaste åren underlättats av en stark tro på ansvarstagande och långsiktighet i de ekonomisk-politiska besluten. Hushållens ekonomiska beteende har präglats av en stark tro på framtiden. Förtroendet märks också på den internationella finansmarknaden, där tillgången och priset på finansiering då det gäller finländska offentliga samfund och banker har varit god. I det här avseendet har situationen i Finland efter att den internationella finanskrisen började avvikit till sin fördel jämfört med situationen i många andra länder. Förtroendet baserar sig dock på förväntningar om att man fattar ansvarsfulla beslut också i framtiden. Våren fattades viktiga beslut i synnerhet om balanseringen av statsfinanserna, men också om förlängda yrkeskarriärer. Den ekonomiska utvecklingen under våren ser dock ut att bli svagare än man räknat med, vilket även har försämrat utsikterna inom den offentliga ekonomin. Därför ser det som om besluten som fattades på våren är otillräckliga. Samtidigt har utsikterna för exporten och utrikeshandelsbalansen förblivit svaga. Målet som regeringen satt för att bryta statens skuldgrad fram till slutet av den pågående valperioden kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Dessutom krymper underskottet i statsfinanserna mindre än planerat. I slutet av valperioden uppskattas underskottet uppgå till omkring 2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten medan målet är 1 %. Samtidigt växer underskottet i den kommunala ekonomin. I synnerhet efter år 2020 leder ökningen av de åldersbundna utgifterna till att underskottet i den offentliga ekonomin åter fördjupas om inte ytterligare åtgärder vidtas i tid. Den försämrade allmänna ekonomiska situationen har eliminerat effekten av de beslut som fattades på våren om att minska hålbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Finlands Banks uppskattning av hållbarhetsunderskottet är nu 4 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Det här är således behovet av utgiftsminskningar eller skatteåtstramningar som stabiliseringen av den offentliga skulden förutsätter om inga strukturella reformer görs för att förbättra hållbarheten. Den försämrande inverkan som befolkningens åldrande har på balansen i den offentliga ekonomin och totalproduktionens tillväxt ökar under detta och följande årtionde. De skapar utmaningar för den ekonomiska politiken, och för att tackla dem förutsätts målmedveten politik av såväl den nuvarande regeringen som de kommande regeringarna. Utvecklingen av den finländska exporten har under de senaste åren varit svag, och inga tecken finns på en snabb förbättring av situationen. Lönehöjningen som varit snabbare än i andra länder har höjt produktionskostnaderna i Finland. Kostnaderna för arbete ökade jämfört med andra länder till följd av de stora löneförhöjningarna särskilt under åren 2008 och 2009, och förlusten i konkurrenskraft har man sedan inte kunnat ta igen. De ökade arbetskostnaderna är en av faktorerna som under de senaste åren legat bakom Finlands försämrade export och utrikeshandelsbalans. Inom fabriksindustrin är produktionens förädlingsvärde fortfarande ungefär en femtedel mindre än före den internationella finanskrisens början år Lönsamheten i produktionen och företagens genomsnittliga lönebetalningsförmåga har försämrats. Samtidigt har lönerna och de övriga kostnaderna fortsatt att öka. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren i hög grad baserat sig på hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning. Förtroendet för den finländska ekonomin har möjliggjort en ökad skuldsättning. De senaste årens skuldinriktade utveckling kan dock inte fortsätta länge till. Det skulle förr eller senare leda till att förtroendet vacklar.

12 8 Den offentliga ekonomin kan fortfarande balanseras kontrollerat. Utsikterna för den allmänna ekonomiska utvecklingen är inte heller i det avseendet goda. Utsikterna innehåller stor osäkerhet. Om åtgärder skjuts upp, ökar risken för en tvärbromsning väsentligt. Då skulle de ekonomiska och sociala kostnaderna vara betydligt större. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Det gångna året har inneburit stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på mellanstadiet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer är halvfärdiga präglar även det kommande verksamhetsåret. Också de allt svagare ekonomiska utsikterna märks i den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än förväntat, hela 119 kommuner, höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19,38. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta har redan ökat till 5,5 procentenheter. Kommunförbundet gav i slutet av året ett utlåtande till förvaltningsutskottet om hur stort behovet av balansering inom den kommunala ekonomin är, och beräkningarna visar att fram till slutet av år 2015 är balanseringsbehovet inom den kommunala ekonomin ungefär 1,1 1,3 miljarder euro då balansen beräknas så att årsbidraget täcker nettoinvesteringarna. Makroantagandena i beräkningen baserar sig på finansministeriets prognoser från september i statens basservicebudget Balans kan nås antingen genom skattehöjningar eller genom nedskärningar i verksamhetsutgifterna eller investeringarna, men troligtvis genom en kombination av dessa. Högst antagligen kommer balanseringsbehovet att vara större då den ekonomiska utvecklingen försämras. I regeringsprogrammet för landets regering förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att nås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man står inför anpassningsåtgärder redan 2013, och hittills har besparingarna av anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats mot kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. I synnerhet utmaningarna gällande den kommunala ekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärder inom ekonomin och verksamheten måste vidtas även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2010 då det i Vasa fanns arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år 2010 ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland.

13 TYÖPAIKAT VAASASSA JOBBEN I VASA VUOSITTAINEN MUUTOS ÅRLIG FÖRÄNDRING LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 7.9. Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i social- och hälsovårdstjänster (+476) och administration och stödfunktioner (+308) åren Antalet arbetsplatser minskade mest inom offentlig förvaltning, transportbranschen och industrin. Ur Vasa stads ekonomis synvinkel är utvecklingen oroväckande då antalet arbetsplatser inom offentliga förvaltningen ökar samtidigt som antalet arbetsplatser inom privata sektorns några centrala branscher minskar. Då man granskar hela 2000-talet bör man ändå observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. TYÖPAIKKOJEN MÄÄRÄN MUUTOS TOIMIALOITTAIN VAASASSA Teollisuus -64 Terveys- ja sosiaalipalvelut 476 Tukku- ja vähittäiskauppa 37 Koulutus 64 Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak Hallinto- ja tukipalvelutoiminta 308 Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta 71 Rakentaminen -71 Informaatio ja viestintä -57 Kuljetus ja varastointi -78 Majoitus- ja ravitsemistoiminta -37 Muu palvelutoiminta 34 Rahoitus- ja vakuutustoiminta 32 Taiteet, viihde ja virkistys 0 LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. -18 Kiinteistöalan toiminta -3 Muut, tuntematon 46 Alkutuotanto 8 LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Av arbetsplatserna var var tredje inom offentlig förvaltning, utbildning hälsovård och socialtjänster. Var fjärde arbetsplats är inom industrin

14 10 TYÖPAIKAT TOIMIALOITTAIN VAASASSA Teollisuus Terveys- ja sosiaalipalvelut Tukku- ja vähittäiskauppa Koulutus Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak. Hallinto- ja tukipalvelutoiminta Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta Rakentaminen Informaatio ja viestintä Kuljetus ja varastointi Majoitus- ja ravitsemistoiminta Muu palvelutoiminta Rahoitus- ja vakuutustoiminta Taiteet, viihde ja virkistys LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. Kiinteistöalan toiminta Muut, tuntematon Alkutuotanto LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 7,7 % år. Arbetslöshetsgraden hölls på samma nivå som året innan. Arbetslöshetsgraden var andra lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 stadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och med de

15 11 senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca invånare). I Vasa stadsregion bor det invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu mer positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt

16 12 stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd. MAAKUNTIEN %-OSUUS SUOMEN VIENNIN ARVOSTA 2011 LANDSKAPENS %-ANDEL AV VÄRDET PÅ FINLANDS EXPORT ,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Uusimaa - Nyland Kymenlaakso - Kymmenedalen Pirkanmaa - Birkaland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta - Satakunta Pohjanmaa - Österbotten Lappi - Lappland Itä-Uusimaa - Östra Nyland Keski-Suomi - Mellersta Finland Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Etelä-Karjala - Södra Karelen Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Tuntematon - Okänd Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Etelä-Savo - Södra Savolax Kainuu - Kajanaland 9,3 7,6 7,5 6,4 5,9 5,7 5,3 4,3 3,3 3,2 2,7 2,3 2,2 1,8 1,6 1,1 1,1 0,8 0,3 27,7 LÄHDE: TULLI KAUPUNKIKEHITYS / JK Vasa hade invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 549 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2011): Finskspråkiga (68,7 %), svenskspråkiga (24,4%) och övriga språk (6,9 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 744, svenskspråkiga med 429 och övriga språkgrupper med

17 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret med 598 invånare och uppgick till Social- och hälsovårdssektorn Beredningen av sammanslagningen med Lillkyro kommun och av praktiska ärenden som man kommit överens om i sammanslagningsavtalet präglade arbetet inom hela verket. Vad gäller förvaltningen och ekonomin medförde kommunsammanslagningen även ett behov av att uppdatera nämndens verksamhetsstadga och instruktion samt ett stort antal avtal som gäller samarbetsområdet. Socialarbete och familjeservice: I fråga om utkomststödet nåddes målet att behandla skriftliga utkomststödärenden inom året, men fortfarande är rekryteringen av behöriga socialarbetare och psykologer en utmaning. De mål gällande tidsfrister som anges i barnskyddslagen nåddes ännu inte år. Inom invandrararbetet fortsatte utvecklingen av integrationen genom projektet Welcome Office som startade på våren. Även utbildningen i socialt arbete och social- och hälsovårdsbranschens undervisnings- och forskningsklinikverksamhet gick tydligt framåt. Inom hem- och anstaltsvården var årets mest betydande sak de riktlinjer för ändring av servicestrukturen inom äldreomsorgen som fullmäktige godkände på våren och utgående från vilka man inledde konkreta genomförandeplaner enligt nämndens anvisningar. Viktiga utvecklingsområden var även bl.a. inledande av förebyggande hembesök, nya datatekniska tillämpningar (SAS-processen, verksamhetsstyrning) samt distansläkartjänster inom serviceboendet. Hälsovårdsservice: Även bestämmelserna om vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen kunde i huvudsak förverkligas när det gäller tid till läkare (3 mån.) och tid till tandläkare (6 mån.), men särskilt inom tandvården är tiden mellan vårdbesöken fortfarande lång. Under året bereddes även en plan för ordnande av hälso- och sjukvård som omfattar hela sjukvårdsdistriktet. På våren inledde den nya mentalvårdsenheten Horisonten sin verksamhet för att trygga arbetet för att främja psykisk hälsa. Betydande projekt inom informationsförvaltningen var att man var först med att införa erecept i Vasa sjukvårdsdistrikt. Laihela Lillkyro-resultatområdet: Situationen vad gäller möjligheten att få vård och vården har i båda kommunerna överensstämt med lagstiftningen. Inomhusluftsproblemen och fastighetsfrågorna har märkts i verksamheten inom hela resultatområdet genom en större mängd symtom och ökad sjukfrånvaro. Bildningssektorn Bildningsverksamheten är på stabil grund; elevantalet växer och det har varit möjligt att utveckla verksamheten på många sätt. I och med att skiftvårdsdaghemmet Rödluvan inledde sin verksamhet i augusti 2011 drogs gruppfamiljedaghem och tillfälliga grupper in och omorganiseringar genomfördes. Granskningen av dagvårdssituationen fortsatte år. Antalet högtidligheter var två: Kuula-institutet fyllde 60 år och det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion invigdes. Statsmaktens hälsning framfördes av undervisnings- och kulturminister Jukka Gustafsson. Statens framtida nedskärningar vad gäller yrkesutbildning, läroavtal och yrkeshögskolor gav upphov till diskussion och oro. Bekymren märktes ännu inte i VAKK:s verksamhet eftersom det mål som satts för dem i budgeten överskreds med elevarbetsdagar och omsättningen igen ökade från det föregående året. Även efterfrågan på fritidsservice, fritt bildningsarbete och kulturservice har ökat i jämn takt. Byggandet av närmotionsområden fortsatte år och man fick till stånd beslut om byggande av fotbollsstadion och inomhusbollhallen. Förberedelser gjordes med tanke på Kalevaspelen 2013, bl.a. genom en grundlig renovering av Karlsplanen. Helsingfors var världens designhuvudstad år. Det här märktes i Vasa i det att man genomförde projektet Citizen Meets Sustainable Design som ett samarbete med Muova och stadens olika förvaltningar. Lillkyro kommuns anslutning till Vasa krävde mycket förberedelser hela året.

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2011

VASA STADS BOKSLUT 2011 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2013

VASA STADS BOKSLUT 2013 VASA STADS BOKSLUT 2 BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl

LOVISA STAD PROTOKOLL 4/ Schauman Berndt-Gustaf ledamot. Lehto-Tähtinen Auli. ÖVRIGA Kettunen Kirsi ekonomidirektör ( 6) kl LOVISA STAD PROTOKOLL 4/2016 35 Revisionsnämnden TID 05.04.2016 kl. 17:00-21:15 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Lohenoja Pertti ordförande Hagfors Kari vice ordförande Schauman

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Huvudsakliga

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

VASA STADS BOKSLUT 2014

VASA STADS BOKSLUT 2014 VASA STADS BOKSLUT BOKSLUT Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET. Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat.

INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET. Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat. INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET Förvaltningsstadgan 9 Organens protokoll Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat. 26 Undertecknande av

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Den nya förvaltningsstadgan. V ä l k o m m e n!

Den nya förvaltningsstadgan. V ä l k o m m e n! Den nya förvaltningsstadgan V ä l k o m m e n! Förvaltningsstadgan (KomL 90 ) innehåller bestämmelser om åtminstone frågor som gäller Ordnandet av förvaltningen och verksamheten Besluts- och förvaltningsförfarandet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer