S 2011/1259/RU

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "S 2011/1259/RU 2011-04-20"

Transkript

1 S 2011/1259/RU Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt Svar på Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, KOM(2011) 15 slutlig Inledning Den offentliga upphandlingen har stor betydelse för samhällsekonomin och effektiviseringar och förbättringar av upphandlingsförfarandet innebär vinster som får stor betydelse för det allmänna. Upphandlingsfrågor har ökat i betydelse under senare år och upphandling används allt oftare för att nå olika politiska mål. Sveriges ambition är att reglerna om offentlig upphandling ska vara effektiva och rättssäkra och att små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling ska öka. Den offentliga upphandlingen bör också främja politiska målsättningar såsom innovation och miljöhänsyn och kan främja social utveckling, om upphandlingens art motiverar detta. Syftet med upphandlingsreglerna är således att säkerställa att upphandlande myndigheter gör en samhällsekonomiskt god affär genom att i förhållande till sina behov använda skattemedlen på bästa sätt. Sverige välkomnar därför kommissionens översyn av upphandlingsdirektiven och det offentliga samrådet i samband med grönboken. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att till juni 2012 utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv (Upphandlingsutredningen). Syftet är att utreda om upphandlingsreglerna i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Utredaren ska även se över upphandlingsstatistiken. Utredningen kommer att redovisa sitt arbete i ett delbetänkande i november 2011 och ett slutbetänkande i juni Utredningen har haft omfattande kontak-

2 2 ter med olika aktörer och har varit ett stöd i regeringens arbete med grönboken. Regeringen har inför sitt svar till kommissionen låtit skicka grönboken på remiss till 122 remissinstanser bestående av upphandlande myndigheter eller enheter, leverantörer, intresse- och fackliga organisationer samt Upphandlingsutredningen. Regeringen har erhållit ett 70-tal remissvar. De inkomna remissvaren vittnar om upphandlingens betydelse för en effektiv användning av skattemedlen och för konkurrensen. Svaren vittnar även om att många upphandlande myndigheter uppfattar regelverket som stelbent och komplicerat och att mer kraft ägnas åt att förstå reglerna och att undvika att göra fel än åt att göra en god affär. Flera remissinstanser pekar på möjligheterna att använda offentlig upphandling som ett verktyg för olika politiska mål. Från leverantörssidan anförs att regelverket redan i dag oftast har en tillräcklig flexibilitet som inte alltid används av de upphandlande myndigheterna. Remissvaren vittnar vidare om att de potentiella olika mål och syften som tillägnas den offentliga upphandlingen inte alltid är lätta att förena och att sådana målkonflikter kräver tydliga regler och stöd. Kommissionens grönbok innehåller ett stort antal frågor på såväl principiell som tämligen detaljerad nivå och spänner över många områden. Regeringen har valt att fokusera på de frågeställningar som identifierats som särskilt problematiska och som enligt regeringen bör vara särskilt prioriterade vid en kommande översyn för en förbättring av EU-regelverket. Avsnitten nedan följer grönbokens indelning i avsnitt och frågor. I fortsättningen används regelmässigt begreppet upphandlande myndighet i bemärkelsen även upphandlande enhet, såvida inte annat framgår av sammanhanget. Sammanfattning Den goda affären i fokus Regeringen anser att översynen av upphandlingsdirektiven bör ske med utgångspunkten att huvudmålet för den offentliga upphandlingen ska vara den goda affären. Med det avses att tillgodose de offentliga verksamheternas behov till lägsta möjliga totalkostnad. De upphandlande myndigheternas verktygslåda I syfte att förbättra de upphandlande myndigheternas verktygslåda uppmanar regeringen kommissionen att föreslå regler som innebär att förhandlat förfarande med föregående annonsering tillåts som ett huvudförfarande i klassisk sektor (2004/18/EG), att uppmuntra parterna till ökad dialog

3 och att ta fram en vägledning som tydliggör dialogmöjligheterna vid öppet och selektivt förfarande, föreslå bestämmelser som introducerar ett valfrihetsförfarande för vissa varor och tjänster i det klassiska direktivet, föreslå ändringar av det klassiska direktivet som medger att ramavtal kan tecknas också med två leverantörer, föreslå ändringar av bestämmelserna om viktning av tilldelningskriterierna, föreslå bestämmelser som medger att förhandlat förfarande utan föregående annonsering får användas av myndigheter för att upphandla de varor och tjänster som de är skyldiga att tillhandahålla, under pågående domstolsprövning av den ordinarie upphandlingen, i direktiven eller vägledning förtydliga bestämmelserna om uteslutning av oseriösa ekonomiska aktörer, samt överväga att föreslå regler som tillåter pre-kvalificeringssystem i den klassiska sektorn. I arbetet med översynen av de upphandlande myndigheternas verktygslåda är det angeläget att kommissionen tar hänsyn till digitaliseringens möjligheter, dvs. så långt som möjligt strävar efter lösningar som bygger på användningen av digitaliserad information. 3 En mer tillgänglig europeisk upphandlingsmarknad Regeringen anser att regelförenklingar enbart för en viss grupp är svåra att åstadkomma. Istället bör den administrativa bördan och andra hinder försöka minskas för alla aktörer, såväl upphandlande myndigheter som leverantörer av olika storlekar. De små och medelstora företagens behov bör kunna tillgodoses genom ökad kunskap hos upphandlarna om hur förfrågningsunderlag kan utformas utan omotiverade krav som riskerar att begränsa antalet potentiella anbudsgivare. Krav på omsättning måste liksom andra krav vara proportionerliga, men ska inte regleras i direktiven. Medlemsstaterna ska inte tillåtas eller tvingas att ställa krav på att de upphandlande myndigheterna ska ålägga den anbudsgivare som tilldelas kontraktet att lägga ut en viss andel av huvudkontraktet på tredje part. Genom rätten att använda underleverantörer, i kombination med förbudet mot konkurrensbegränsande ramavtal, kan samma resultat erhållas utan regelförändringar. Några förenklingar för leverantörerna kan bestå i att upphandlande myndigheter på sikt själva inhämtar information som redan finns i offentlig sektor, till exempel information om betalda skatter och sociala avgifter. vid öppet förfarande styrkande handlingar begärs bara för den anbudsgivare som myndigheten avser att tilldela kontraktet. I selektivt och förhandlat förfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog ska styrkande handlingar begäras för de anbudssökande som

4 4 myndigheten avser att bjuda in att lämna anbud respektive förhandla med. Den strategiska användningen av offentlig upphandling Regeringen anser att upphandlingsdirektiven ger goda möjligheter, och fortsatt bör ge goda möjligheter, att ta miljö- och socialpolitiska hänsyn. Den specifika kopplingen till den vara eller tjänst 1 som upphandlas bör enligt regeringen bestå. Vidare bör upphandlingsdirektiven fortsättningsvis endast reglera själva upphandlingsförfarandet, dvs. hur upphandlingen ska genomföras och inte vad som ska upphandlas. Olika politiska hänsyn ska ske inom ramen för de för offentlig upphandling grundläggande principerna. I syfte att förbättra den strategiska användningen av upphandling som verktyg för att nå prioriterade politiska mål uppmanar regeringen kommissionen att ta fram en vägledning som tydliggör i vilka sammanhang offentlig upphandling utgör ett samhällsekonomiskt effektivt styrmedel i arbetet för en hållbar utveckling, förtydliga hur krav som går längre än EU:s minimiregler respektive harmoniserade regler, kan ställas, utveckla och precisera möjligheterna att i samband med en upphandling göra en helhetsbedömning av olika produkters och tjänsters hållbarhetsprestanda, t.ex. genom en livscykelanalys, se över regelverket och behovet av vägledning om exempelvis funktionsupphandling, för att stödja innovationsupphandling för hållbarhet, samt klargöra hur artikel 27 i det klassiska direktivet förhåller sig till dels EU-domstolens praxis och direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare, dels kollektivavtalsmodeller av den typ som finns i Sverige. Garantera sunda förfaranden Regeringen delar kommissionens uppfattning att det finns risk för bestickning, favorisering och andra konkurrenshämmande beteenden på upphandlingsmarknader i allmänhet. Dessa beteenden är dock redan i dagsläget kriminaliserade eller omfattade av medlemsstaternas konkurrenslagstiftningar. Sådana beteenden strider också mot de grundläggande principerna för all offentlig upphandling och är föremål för effektiva rättsmedel. Det finns i medlemsstaterna lagstiftning ägnad att komma åt de beteenden som diskuteras och straffrättsliga bestämmelser ska inte regleras i EU:s upphandlingsdirektiv. 1 I begreppet tjänst inkluderas hädanefter även byggentreprenader.

5 Det bästa sättet att förebygga oegentligheter både innan och under ett upphandlingsförfarande är ökad öppenhet. För en ökad öppenhet är det av vikt att EU och medlemsstaterna främjar övergången från ett pappersburet till ett elektroniskt förfarande. I fråga om uteslutning av leverantörer är ett förtydligande av innebörden i art 45.1 och art 45.2 nödvändigt. 5 Tillträde till EU-marknaden för leverantörer från tredjeländer Regeringen anser att EU:s upphandlingsmarknad måste förbli öppen, icke-diskriminerande och konkurrenskraftig. Regeringen stödjer att tredje länders upphandlingsmarknader blir mer öppna för europeiska leverantörer. Regeringen motsätter sig införandet av regler som innebär att den europeiska upphandlingsmarknaden begränsas gentemot leverantörer från tredje land. En sådan reglering skulle gå emot kommissionens ambition i Single Market Act att öka den gränsöverskridande offentliga upphandlingen. Regeringens svar på grönboken Upphandlingsreglernas syfte I grönboken diskuteras syftet med upphandlingsdirektiven och reglerna tillägnas en rad olika användningsområden. Sverige har slagit fast att den offentliga upphandlingen i Sverige ska vara effektiv och rättssäker och ha till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Det kan också uttryckas som att syftet med reglerna är att säkerställa att upphandlande myndigheter gör en god affär genom att tillgodose sina behov till lägsta möjliga totalkostnad och därigenom använda skattemedlen på bästa sätt. Den goda affären handlar om att tillgodose verksamheternas behov av varor och tjänster. I behovet inbegrips varornas och tjänsternas kvalitativa och kvantitativa egenskaper. Begreppet verksamhet inkluderar den upphandlande myndighetens eller enhetens verksamhet, inklusive individerna som verksamheten är till för. Vidare ska behovet tillgodoses till lägsta möjliga totalkostnad. Anskaffning ska således avse kostnadseffektiva varor och tjänster, med hänsyn tagen till deras livscykelkostnader 2. Totalkostnadsperspektivet inkluderar också att upphandlingsprocessen i sig ska vara kostnadseffektiv. Med den goda affären 2 Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk eller man gör sig av med den.

6 6 avses sammanfattningsvis att tillgodose verksamheternas behov till lägsta möjliga totalkostnad. Kommissionen bör revidera upphandlingsdirektivens bestämmelser utifrån det huvudsakliga målet att understödja den goda affären. En sådan revision kan och bör bidra till att förenkla formerna för den offentliga upphandlingen vilket i sin tur kan stimulera en ökad gränsöverskridande handel. EU:s inre marknadsregler är den rättsliga grunden för EU:s upphandlingsdirektiv. En välfungerande inre marknad är vidare en förutsättning för att uppnå nödvändig konkurrens och effektiv användning av skattemedlen genom den goda affären. Regeringen anser att offentlig upphandling också bör användas som verktyg för att uppnå andra syften om upphandlingens art motiverar det. I Sverige har så sent som 2010 en reglering införts i upphandlingslagarna 3 enligt vilken upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla anges att offentlig upphandling spelar en nyckelroll för att uppfylla angivna mål. Det anges särskilt att offentlig upphandling bör användas till att förbättra de grundläggande villkoren för företagens innovationskapacitet, stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt förbättra företagsklimatet, särskilt för innovativa små- och medelstora företag. Offentlig upphandling är ett potentiellt effektivt styrmedel för att nå miljö-, social- och näringslivspolitiska mål. En rad politiska initiativ har tagits under åren och det pågår arbete såväl nationellt som inom EU i detta syfte. I detta sammanhang är det dock av vikt att den upphandlande myndighet som vill främja sådana mål har tillräcklig kunskap för att ställa kraven och överblicka deras betydelse och konsekvenser. Den måste också ha kunskap och möjlighet att följa upp och utvärdera kraven, som kan innebära ökade krav på leverantören. Bristande kunskap och stöd kan innebära både att offentlig upphandling underutnyttjas som strategiskt instrument och att det används på ett felaktigt sätt som tynger förfarandet till men för konkurrensen utan att uppfylla det eftersträvade målet. Upphandlingsstöd måste finnas både på EU-nivå och nationellt. Regeringen anser att upphandlingsdirektiven ska ha till syfte att tillvarata konkurrensen på marknaden så att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Reglerna ska säkerställa att upphandlande myndighe- 3 Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF).

7 ter gör en god affär genom att i förhållande till sina behov använda skattemedlen på bästa sätt EU:s inre marknadsregler är den rättsliga grunden för EU:s upphandlingsdirektiv. En välfungerande inre marknad är en förutsättning för att uppnå nödvändig konkurrens och effektiv användning av skattemedlen. Offentligt upphandling är ett potentiellt effektivt styrmedel för att styra utvecklingen i en mer hållbar riktning och uppnå olika politiska mål. Det är viktigt att de krav som övervägs har god träffsäkerhet och inte leder till suboptimering. 7 Indelningen i A- och B-tjänster, frågorna 4-5 I Sverige omfattas B-tjänsterna av svensk upphandlingslagstiftning som ställer relativt långtgående krav på likabehandling och transparens. Regeringen anser att det finns skäl att se över åtskillnaden mellan A- och B-tjänster. De överväganden som ligger bakom nuvarande klassificering av tjänsterna kan i förhållande till vissa tjänster ha spelat ut sin roll. Flera av nuvarande B-tjänster har ett gränsöverskridande intresse och kan uppgå till stora värden. En översyn av indelningen skulle givetvis också kunna innebära att vissa A-tjänster visar sig vara av litet gränsöverskridande intresse. En på europeisk nivå annonserad och mer enhetlig upphandling av kontrakt som är av gränsöverskridande intresse kan öka konkurrensen och i sin tur bidra till att förbättra möjligheterna för de upphandlande myndigheterna att åstadkomma goda affärer. I vissa medlemsländer, inklusive Sverige, har det utvecklats en marknad för tjänster inom exempelvis social omsorg och hälso- och sjukvård. Tjänstemarknaderna är starka tillväxtmarknader och reglerna måste utformas med beaktande av att de ska bidra till europeisk konkurrenskraft genom fler och växande företag. Dessa branscher kan antas få en positiv utveckling genom att kunna konkurrera om kontrakt på nya geografiska marknader om de aktuella tjänsterna omfattas av upphandlingsdirektiven. En översyn av indelningen i A- och B-tjänster måste ske med utgångspunkt i att vissa B-tjänster, så som sociala tjänster, har särdrag som inte kan beaktas fullt ut genom de nuvarande upphandlingsförfarandena. Det är angeläget att reglerna är så pass enkla och flexibla att de, i förhållande till tjänster som riktar sig direkt till enskilda medborgare, möjliggör för den enskilde att utöva inflytande över tjänsten och att konkurrensen sker avseende erbjuden kvalitet och inte pris. Regeringen vill i detta sammanhang lyfta möjligheterna att tillgodose bland annat sociala tjänsters särart genom ett valfrihetssystem, så som det i den svenska lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV.

8 8 Information om valfrihetssystem som tjänstekoncession Svenska upphandlande myndigheter, företag och privatpersoner har goda erfarenheter av ett koncessionsförfarande som omfattar bl.a. hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster och regleras i LOV. Den enskilde ges möjlighet att bland kvalificerade utförare själv bestämma vem eller vilket företag som ska tillhandahålla en viss tjänst. Det har visat sig svårt för upphandlande myndigheter att inom ramen för upphandlingsregelverket kunna ställa krav på kvalitet som avspeglar varje individs behov. Att överlämna valet till den enskilde ger, om inte en fullständig lösning på problemet, så åtminstone en möjlighet för den enskilde att göra ett val som bättre passar hans eller hennes behov. Vid tillämpningen av valfrihetssystemet som tjänstekoncession gäller de grundläggande unionsrättsliga principerna. När en upphandlande myndighet har beslutat att införa ett s.k. valfrihetssystem upprättar den ett förfrågningsunderlag som bland annat anger vilken slags tjänst som avses, kraven på leverantören och tjänsten samt det pris till vilket tjänsten ska utföras. Att priset fastställs på förhand innebär att konkurrensen flyttas från pris till kvalitet. LOV stimulerar således till kvalitetskonkurrens utan att skapa budgetmässiga överraskningar. Förfrågningsunderlaget anger de grundläggande krav som leverantören måste uppfylla. Leverantören kan därutöver erbjuda en högre kvalitet i tjänsterna i syfte att attrahera den enskilde, t.ex. större tillgänglighet, olika specialistkompetenser, särskilda språkkunskaper etc. Valfrihetssystemet annonseras löpande i en nationell databas. Företag som är intresserade av att tillhandahålla tjänsterna kan under valfrihetssystemets livslängd, oberoende av anbudstider, lämna in sina ansökningar om att delta i valfrihetssystemet. Detta underlättar markant för små företag att konkurrera om offentliga kontrakt. Den upphandlande myndigheten ska skyndsamt behandla företagets ansökan. Någon övre gräns för hur många företag som får ingå i valfrihetssystem enligt LOV får inte införas. Ett företag som anser att en upphandlande myndighet brutit mot bestämmelserna om exempelvis utformning av förfrågningsunderlag har möjlighet att ansöka om rättelse. För att valfrihetssystem ska stimulera företag att konkurrera i kvalitetsdimensionen krävs att den enskilde har ett incitament att välja utförare av den tjänst som han eller hon har rätt till. Vidare måste det finnas en mångfald av utförande och en möjlighet för den enskilde att göra informerade val mellan dessa. I valfrihetssystem enligt LOV ersätts tjänsteutföraren först i samband med att denne levererar tjänster till den enskilde. Regeringen har bedömt att valfrihetssystem enligt denna modell är att betrakta som tjänstekoncessioner.

9 Valfrihetsförfarande inom ramen för upphandlingsregelverket Det finns önskemål från upphandlande myndigheter och företag att inom ramen för upphandlingsregelverket införa en möjlighet för den enskilde att välja utförare av såväl tjänster som varor som används av enskilda personer (valfrihetsförfarande). Det finns enligt regeringen både A- och B-tjänster som lämpar sig för valfrihetsförfaranden. Förutom sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster skulle valfrihetsförfarande kunna användas på exempelvis färd- och hemtjänst för äldre och handikappade, tolktjänster samt skolskjutstjänster. Varor i form av bl.a. portionsmat till äldre och patienter på sjukhus men även handikapphjälpmedel bör kunna omfattas av ett sådant förfarande. Regeringen anser att ett valfrihetsförfarande kan utformas med beaktande av möjligheten att införa bestämmelser om s.k. öppna ramavtal som bland annat finns inom ramen för UNCITRAL:s modellag. Dynamiska inköpssystem är ett annat, mera näraliggande, exempel på öppna ramavtal. I ett öppet ramavtal tillåts leverantörerna att löpande ansluta sig till ingångna ramavtal. I syfte att åstadkomma valfrihet för den enskilde, mångfald bland utförare och en väl fungerade konkurrens bör även annonsering av ramavtalet ske löpande. Vidare måste reglerna möjliggöra för den enskilde att avropa från ramavtalet. För att valfrihetsförfarande ska fungera måste även rättsmedlen ses över och anpassas till de särskilda förutsättningar som gäller vid valfrihetsförfaranden. Kommissionen uppmanas att se över indelningen i A- och B- tjänster. En översyn av indelningen måste ske med utgångspunkt i att vissa B-tjänster har särdrag som inte kan beaktas fullt ut genom de nuvarande upphandlingsreglerna. Dessa särdrag kan beaktas till exempel genom ett valfrihetsförfarande. Regeringen anser att ett valfrihetsförfarande bör införas inom ramen för direktiv 2004/18/EG. 9 Tröskelvärden, fråga 6 Upphandlingsförfarandet syftar till en effektiv användning av skattemedel men innebär i sig en administration som kan vara betungande för upphandlande myndigheter. Det är därför viktigt att hitta den brytpunkt där det trots dessa kostnader lönar sig för samhället att upphandla. Frågan om tröskelvärdenas nivå behöver därför analyseras närmare. Regeringen efterlyser en utredning som undersöker konsekvenserna av ändrade tröskelvärden. I detta avseende är också av vikt att belysa tröskelvärdenas betydelse för den gränsöverskridande handeln och systemens överskådlighet. Det bör också utredas om det är motiverat att ha olika tröskelvärden för olika upphandlande myndigheter.

10 10 Kommissionen uppmanas utreda vid vilka värden det lönar sig att upphandla ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att förbättra de upphandlande myndigheternas verktygslåda (frågorna 14-44) Detaljnivån i EU:s upphandlingsregler, fråga 14 Upphandlingsregelverket är en procedurlagstiftning. Det kräver som sådant en viss detaljnivå för att det ska vara möjligt att efterleva. Det behövs dock en viss förenkling av reglerna. Som exempel behöver reglerna om tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud revideras. Här anges minimifrister som sedan kan förkortas med olika antal dagar med hänvisning till olika situationer. Reglerna är tungrodda och kräver omotiverat mycket tid att begripa. Det vore tillräckligt att ange grundförutsättningarna för tidsfristerna, möjligen med angivande av absoluta minimitider, och undvika ytterligare detaljreglering. Bestämmelserna om uteslutning av leverantörer i artikel 45 i klassiska direktivet är också ett exempel på en svårtillämpad bestämmelse. Reglerna om viktning i artikel 53.2 i klassiska direktivet är komplicerade och svåra att tillämpa på ett korrekt sätt. Kommissionen uppmanas göra en allmän översyn av direktiven i förenklande syfte. En översyn bör bland annat avse bestämmelserna om tidsfrister, uteslutning av leverantörer och viktning. Allmänna förfaranden, fråga Regeringen har tidigare redogjort för att ett valfrihetsförfarande för vissa tjänster och varor bör införas, se fråga 4-5. Mer förhandling, frågorna Förhandling Många aktörer efterfrågar ökade möjligheter till förhandling vid upphandlingar som regleras i det klassiska direktivet. Ett förhandlat förfarande kan innebära vissa risker för missbruk eller diskriminering. En stor andel av remissinstanserna har dock svarat att man vid en avvägning av för- och nackdelar förordar utökade möjligheter till det förhandlade förfarandet. Det är mycket viktigt att förhandlingen dokumenteras för att möjliggöra kontroll av att upphandlingsreglerna följts. Upphandlingen har formaliserats och förfrågningsunderlagen har blivit allt mer omfattande eftersom i princip alla krav och villkor som kan

11 behöva ingå i det enskilda kontraktet ska finnas med i förfrågningsunderlaget vid selektivt eller öppet förfarande. Resultatet kan bli en omfattande och svårtolkad materia som bidrar till att inte minst mindre företag avstår från att lämna anbud på grund av den administrativa bördan. Omfångsrika och komplexa förfrågningsunderlag medför också att den upphandlande myndigheten sannolikt löper högre risk för överprövning. Vidare talar mycket för att långtgående kravspecifikationer leder till att upphandlande myndigheter begränsar möjligheterna för företag att lämna anbud på innovativa lösningar på myndighetens behov. Regeringen anser att mycket talar för att en ökad användning av förhandlat förfarande med föregående annonsering kommer att minska både företagens administrativa börda och hindren mot innovationsfrämjande upphandling. Utökade förhandlingsmöjligheter bör mot bakgrund av ovan både främja konkurrensen och bidra till att upphandlande myndigheter använder skattemedlen på ett effektivt sätt. Förhandling får givetvis inte leda till att föremålet för upphandlingen väsentligen förändras(c-454/06 Pressetext och C-91/08 Wall) och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna ska beaktas. För att processen ska vara transparent krävs noggrann och reglerad dokumentation. Det ska vara upp till den upphandlande myndigheten att besluta om ett förhandlat förfarande med föregående annonsering ska tillämpas. Endast myndigheten kan bedöma sina förhandlingsresurser, om det i den enskilda upphandlingen är nödvändigt eller lämpligt att genomföra ett förhandlat förfarande och vad förhandlingen i sådana fall ska omfatta. Kommissionen bör klargöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att upphandling med det förhandlade förfarandet inte leder till statligt stöd enligt artikel i EUF-fördraget. Om inte statsstödsfrågan beaktas finns risk för en ökad administration och komplexitet kopplat till EU:s statsstödsregler. En sådan utveckling skulle varken gynna upphandlande myndigheter eller potentiella leverantörer. Regeringen anser att förhandlat förfarande med föregående annonsering bör jämställas med öppet och selektivt förfarande i det klassiska direktivet. Kommissionen bör förtydliga och ta fram riktlinjer för hur det förhandlade förfarandet bör tillämpas och vilka krav som ska gälla för exempelvis dokumentation. 11 Dialog Av beaktandesats 8 till direktiv 2004/18/EG framgår att den upphandlande myndigheten innan själva upphandlingsförfarandet har inletts

12 12 får söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna ska utarbetas (teknisk dialog). Det gäller under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen. Att ge och uppmärksamma möjligheter till dialog kan i förlängningen garantera att företagen får en bättre förståelse för och information om den upphandlande myndighetens behov. Det skulle också kunna ge upphandlande myndigheter bättre förståelse för anbuden och ge kunskap om de lösningar som marknaden har att erbjuda. En ökad dialog medför också med största sannolikhet att förtroendet mellan parterna ökar. Möjligheterna till dialog kan också vara innovationsfrämjande eftersom företagen under dialogen kan föra fram olika lösningar med sikte på framtiden. Dialog efter upphandlingens avslutande möjliggör för upphandlande myndigheter att förklara varför de förlorande leverantörerna gått miste om kontraktet. En dialog efter att upphandlingen avslutats kan också underlätta den upphandlande myndighetens utvärdering av själva upphandlingsförfarandet och leda till att det utvecklas. En förbättrad dialog mellan parterna kan sannolikt också minska antalet överprövningar. Det är emellertid oklart i vilken mån det är möjligt att föra dialog. Möjligheterna att föra dialog vid öppet och selektivt förfarande behöver därför förtydligas. I detta avseende vore en vägledning om vad nationella riktlinjer kan innehålla av värde. Kommissionen uppmanas förtydliga och ta fram riktlinjer för möjligheterna att föra dialog vid öppet och selektivt förfarande. Möjlighet till förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid domstolsprövning Det har förts fram till såväl Upphandlingsutredningen som i remissvaren att det finns ett behov av att lagligen kunna använda sig av förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid upphandling av varor och tjänster under den tid som domstolsprövning pågår samt, efter domstolens slutliga avgörande, den tid som krävs för att göra en ordinarie upphandling. I ett inte obetydligt antal upphandlingar ingår de varor och tjänster som upphandlas i sådana verksamheter som de upphandlande myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla, exempelvis vaccin, skolskjutsar och skolmat. Upphandlande myndigheter genomför därför direktupphandlingar av sådana varor eller tjänster under tiden för domstolsprövningen för att kunna tillhandahålla dem till medborgarna. Domstolspraxis i Sverige har visat att artikel 31.1 c i klassiska direktivet inte i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter att använda det förhandlat förfarandet utan föregående annonsering i dessa situationer. De nya rättsmedlen innebär en risk för att de direktupphandlade kontrakten i sådana fall kommer att ogiltigförklaras. Om allmänintresset leder till att avtalet tillåts bestå ska likväl en sanktionsavgift påföras.

13 13 Regeringen uppmanar därför kommissionen att föreslå bestämmelser som medför att myndigheterna kan fortsätta att fullgöra sina skyldigheter att tillhandahålla vissa varor och tjänster under pågående domstolsprövning och den tid som krävs att genomföra en ordinarie upphandling efter det att slutligt beslut eller dom meddelats. Det skulle exempelvis kunna ske genom att undantagsförfarandet förhandlad upphandling utan föregående annonsering utvidgas till att omfatta dessa situationer. Det kan inte uteslutas att en sådan möjlighet behöver finnas också för vissa andra varor och tjänster, förutom sådana som den upphandlande myndigheten är skyldig att tillhandahålla. I sammanhanget är det viktigt att beakta relevanta statsstödsregler. En möjlighet att genomföra en direktupphandling för att tillgodose ett akut behov under den tid som avtalsspärren gäller efter en begäran om överprövning kan vara en lösning på ovanstående problem. I vissa typer av upphandlingar kan en sådan i tiden begränsad direktupphandling tillgodose ett tillfälligt behov för en upphandlande myndighet. Det gäller framför allt upphandlingar där ett byte av leverantör efter avtalsspärrens utgång har mindre betydelse. I vissa fall är det dock inte en gångbar lösning, till exempel om upphandlingen avser ett byggprojekt eller utförandet av en tjänst som inte medger byte av leverantör när upphandlingen vinner laga kraft. I dessa fall kan direktupphandlingen svårligen begränsas till att gälla endast under tiden för domstolsprövning och fram till en ordinarie upphandling. Regeringen har dock i dagsläget inte någon lösning på detta problem. Ett ytterligare problem i samband med överprövning av en upphandling är att leverantörernas anbudstider ibland hinner gå ut under den tid som prövningen sker. Den upphandlande myndigheten står då utan giltiga anbud och kan för det fall att upphandlingen inte ska göras om inte skriva några avtal grundade på de lämnade anbuden. För det fall att domstolen beslutar om rättelse blir frågan hur denna ska ske, när det inte längre finns giltiga anbud. Kommissionen bör se över möjligheterna att komma till rätta med detta problem. Det skulle kunna ske till exempel genom att den upphandlande myndigheten får förlänga anbudstiden avseende leverantören som kan komma i fråga. Regeringen anser att bestämmelser bör införas som medger att förhandlat förfarande utan föregående annonsering får användas under domstolsprövning och, efter domstolens slutliga avgörande, den tid som krävs för att göra en ordinarie upphandling, avseende varor och tjänster som den upphandlande myndigheten är skyldig att tillhandahålla. Kommissionen uppmanas att se över problematiken som följer av att lämnade anbudstider ibland hinner gå ut under den tid som domstolsprövning sker.

14 14 Handelsvaror och handelstjänster, fråga 22 Det bör finnas möjligheter till enklare förfaranden för inköp av handelsvaror- och tjänster. På konsumentmarknaden finns webblösningar som möjliggör för konsumenterna att jämföra olika företags priser för handelsvaror- och tjänster. I Sverige finns till exempel och En tänkbar lösning som baseras på existerande affärslösningar och standardiserat informationsutbyte är att tillåta köp från leverantörer som ansluter sig till en webblösning för prisjämförelse. Det vore intressant att utreda möjligheten att förenkla upphandlingen av handelsvaror- och tjänster genom att tillåta köp från leverantörer som ansluter sig till dylika webblösningar alternativt en viss europeisk webblösning för prisjämförelser. Lösningen bör medge att företagen löpande kan ändra sina priser och villkor (som ingår i det standardiserade informationsutbytet). Lösningen skulle, sånär som på eventuell kontroll av leverantörerna, vara ett helt öppet system i syfte att åstadkomma bästa möjliga konkurrens inom de olika produktområdena. Förslaget skulle därmed kunna bidra till att öka den gränsöverskridande handeln. Ett system som bygger på ovanstående funderingar kräver givetvis en definition och avgränsning av handelsvaror och handelstjänster. En reglering av förfarandet krävs också avseende bland annat nödvändig dokumentation och kontroll av leverantörerna i vissa avseenden, så som betalning av skatt. Kommissionen uppmanas utreda ett enklare förfarande för inköp av handelsvaror och handelstjänster, till exempel baserat på webblösningar liknande de för prisjämförelser för konsumenter. Urval och tilldelning, frågorna Regeringen anser att en mer flexibel syn när det gäller granskningen av urvals- och tilldelningskriterierna bör undersökas. Numera finns till exempel elektroniska upphandlingssystem som gör att man direkt kan se vem som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet redan vid anbudsöppningen. Förhållandet mellan urvals- och tilldelningskriterier innebär vidare tillämpningsproblem som leder till överprövningar. Regeringen anser att det är mer väsentligt att det råder öppenhet och transparens kring hur kriterierna tillämpas än i vilken ordning detta sker. Kommissionen uppmanas utreda möjligheten till större flexibilitet vad gäller granskningsordningen av urvals- och tilldelningskriterier.

15 Pre-kvalificeringssystem Flera leverantörer har efterfrågat pre-kvalificeringssystem i klassisk sektor. De upplever att sådana system skulle kunna minska deras administrativa börda i samband med anbudsgivningen. Även upphandlande myndigheter har uttryckt önskemål om att kunna använda prekvalificeringssystem i den klassiska sektorn. Ett kvalificeringssystem ligger i linje med målet att e-upphandling ska användas i större utsträckning. Införande av sådana kvalificeringssystem inom den klassiska sektorn skulle även gynna seriösa företag som sköter sina betalningar och sin redovisning av skatter och avgifter. Regeringen uppmanar kommissionen att överväga att föreslå regler som möjliggör för upphandlande myndigheter att använda prekvalificeringssystem också inom den klassiska sektorn. 15 Mindre upphandlande myndigheters behov, fråga Små upphandlande myndigheter har inte samma resurser som större upphandlande myndigheter att sätta sig in i det relativt komplexa regelsystem som upphandlingslagstiftningen utgör. För att ett enklare förfaranden ska få genomslag är det dock viktigt att det inte uppstår gränsdragningsfrågor eller oklarheter om vilka regler som ska tillämpas. Att reglerna är enhetliga för alla upphandlande myndigheter, oavsett storlek, har ett stort värde i sig. Målsättningen måste vara att förenkla det nuvarande regelverket så att en särskild ordning inte behövs, vilket även skulle gagna leverantörer som säljer inom alla sektorerna. Regeringen anser att målsättningen så långt möjligt måste vara att upphandlingsregelverket ska kunna tillämpas av alla upphandlande myndigheter utan behov av särregler. Rättslig förutsebarhet för tilldelning av kontrakt under direktivens tröskelvärde, fråga 29 Regeringen anser att det behövs ytterligare vägledning vad avser rättslig förutsebarhet för tilldelning av kontrakt under direktivens tröskelvärde, bland annat i fråga om när det finns ett gränsöverskridande intresse. Offentligt-offentligt samarbete, fråga Upphandlande myndigheter och leverantörer såväl som andra intressenter ska i så stor utsträckning som möjligt kunna läsa ut vad som gäller från det upphandlingsrättsliga regelverket. Vad avser det horisontella samarbetet mellan offentliga myndigheter föreligger idag en rättslig osäkerhet kring vad som gäller och om samarbetet regleras av EU:s upphandlingsdirektiv. Frågan har stor betydelse för Sverige, där

16 16 många obligatoriska uppgifter ligger på små kommuner och landsting och inte, som i andra länder, på statlig nivå. Ett tydligt klargörande krävs därför om vad som gäller för horisontellt offentligt-offentligt samarbete rörande utförande av allmännyttiga uppdrag. När det gäller internt, vertikalt, samarbete enligt de s.k. Teckalkriterierna, finns en tämligen utarbetad praxis från EU-domstolen såvitt avser kontrollkriteriet. Detta kriterium lämpar sig också mindre väl för lagstiftning mot bakgrund av de många olika associationsformer som finns i medlemsstaterna. Vad gäller verksamhetskriteriet är rättsläget dock oklart och i detta avseende skulle ett förtydligande behövas. Bland annat behövs ett förtydligande av vad som avses med att den juridiska personen ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som utövar kontrollen över den juridiska personen. Ett sådant förtydligande bör även omfatta en redogörelse för kopplingen till EU:s statsstödsregler, för att klargöra hela det tilllämpliga EU-regelverket för dessa samarbeten. Frågan angående överföring av befogenheter är oklar och behöver förtydligas. Om frågan tar sikte på att upphandlingsdirektiven ska utsträckas till att avse sådan överföring av befogenheter som i dag faller utanför direktivens tillämpningsområde anser regeringen att någon sådan ändring inte ska ske. Kommissionen uppmanas att tydligt klargöra i vilken utsträckning som horisontellt offentligt-offentligt samarbete omfattas av upphandlingsdirektiven. Kommissionen uppmanas förtydliga innebörden av verksamhetskriteriet enligt Teckal-kriterierna avseende vertikalt, offentligtoffentligt samarbete. Samlade inköp/gemensam upphandling, fråga Ramavtalsbestämmelserna Det är angeläget att inköpssamordningen bedrivs i effektiva former och att upphandlande myndigheter gör förmånliga inköp till nytta för det allmänna och medborgarna. Det är av vikt att inköpssamordningen skapar förfrågningsunderlaget på sådant vis att konkurrensen på den aktuella marknaden tillvaratas på bästa sätt och utan att små och medelstora företag missgynnas. Regeringen har erfarit att det finns en relativt omfattande kritik mot ramavtalsbestämmelserna och deras tillämpning. Kritiken rör framför allt artikel 32.4 i direktiv 2004/18 avseende ramavtal som sluts med flera ekonomiska aktörer. Flera remissinstanser har påpekat att kravet på att tre leverantörer ska ingå i ramavtal med förnyad konkurrensutsätt-

17 ning medför onödiga kostnader för företagen och de upphandlande myndigheterna. Regeringen anser inte att kravet på tre leverantörer är motiverat. Konkurrenseffekten på priset kan i princip uppstå redan vid två anbudsgivare. Det är i sammanhanget mer relevant att i samband med ramavtal (och upphandlingar av mer än ett kontrakt) överväga antalet leverantörer i förhållande till upphandlingens omfång i syfte att förhindra eller försvåra att leverantörerna delar upp upphandlingen mellan sig. Kravet på att minst tre leverantörer ska ingå i sådana ramavtal inom vilka kontrakt träffas utan förnyad konkurrensutsättning framstår också som omotiverat. Vid dessa ramavtal sker kontraktstilldelning normalt utifrån en rangordning av leverantörerna alternativt enligt annan fördelnings-nyckel. Någon konkurrenssituation uppstår således inte mellan leverantörerna som ingår i ramavtalet. Det saknas således någon konkurrens-situation att värna om. I samband med rangordning tilldelas normalt den leverantör som rankats etta den huvudsakliga andelen av kontrakten. Den leverantör som rankats tvåa tillfrågas i den mån den första leverantören inte kan leverera. Leverantör nummer tre står inte sällan utan något avrop. Att teckna ramavtal med den tredje leverantören innebär i dessa fall en onödig transaktionskostnad för den upphandlande myndigheten och företaget. Dessutom är företaget under avtalsperioden i princip skyldigt att stå redo med erforderliga resurser om ett avrop, mot förmodan, skulle göras. Regeringen uppmanar kommissionen att mot bakgrund av ovanstående föreslå en ändring av artikel 32.4 i direktiv 2004/18/EG som tillåter att ramavtal får tecknas med ett valfritt antal leverantörer. 17 Gemensam gränsöverskridande upphandling Vid gemensam gränsöverskridande upphandling uppstår frågor om i vilken stat som en eventuell ansökan om överprövning av offentlig upphandling ska göras och vilket lands regelverk som ska tillämpas. För att främja den gränsöverskridande gemensamma upphandlingen och undvika problem med forum-shopping och parallella processer är det av vikt att införa forum- och lagvalsregler i upphandlingsdirektiven. Regler bör införas avseende forum och lagval i fråga om gränsöverskridande gemensam offentlig upphandling.

18 18 En mer tillgänglig Europeisk upphandlingsmarknad (frågorna 45-61) Medger reglerna att de ekonomiska aktörerna kan dra nytta av upphandlingen på den inre marknaden? fråga 45 För europeisk konkurrenskraft är en välfungerande inre marknad som kännetecknas av effektiv konkurrens en nödvändig förutsättning. Upphandling bör bedrivas så att kreativ utveckling stärks både i den offentliga verksamheten och hos leverantörerna, till gagn för ökad offentlig effektivitet och företagens konkurrenskraft. Många remissinstanser, främst från leverantörssidan, har uppgett att det i allmänhet inte är regelverket som sådant utan acceptansen för det och dess praktiska tillämpning som skapar problem. Samtidigt framkommer att många upphandlande myndigheter och även leverantörer upplever att regelsystemet är stelbent, tungrott och att det hindrar dem från att göra goda affärer. På en övergripande nivå kan det konstateras att regelverket i delar är alltför komplext och svåröverblickbart för ekonomiska aktörer, särskilt små företag, och att det tar lång tid och allt för stora resurser i anspråk att sätta sig in i enskilda bestämmelser. Regeringen anser att det krävs såväl en förenkling av regelverket som en kompetenshöjning hos upphandlande myndigheter och ett utökat upphandlingsstöd, både nationellt och på EU-nivå. En förenkling av regelverket kan innebära färre regler men i vissa fall också att en fråga som skapar osäkerhet blir reglerad. En svårighet i tillämpningen av upphandlingsreglerna är att de ibland används i olika syften som i vissa fall är motstridiga. Denna problematik kräver, så som konstaterats inledningsvis, ett stöd för hur sådana intressekonflikter ska lösas. Regeringen instämmer vidare i de problem som kommissionen lyfter fram i grönboken avseende exempelvis leverantörskvalificering och språkbarriärer. Regeringen vill särskilt lyfta fram betydelsen av att anta ett leverantörsperspektiv vid översynen av regelverket eftersom det största problemet vid upphandlingar i Sverige är att antalet anbud är för få. Nyckeln till att få fler anbudsgivare är därmed sannolikt även lösningen på hur offentlig upphandling kan bidra till en konkurrenskraftig europeisk ekonomi med fler och växande företag. SME-vänliga regler, fråga 46 Regeringen anser att målsättningen bör vara ett begripligt och ändamålsenligt upphandlingsregelverk som ska kunna tillämpas utan särskilda särregler för vissa aktörer. Upphandlingsreglerna bör inte styra mot att ekonomisk aktivitet bedrivs av ekonomiska aktörer av viss storlek. Att främja en viss kategori av ekonomiska aktörer, t.ex. småföretag, innebär också att andra aktörer kan uppfatta sig missgynnade av

19 regelverket. Ett sådant främjande riskerar också att utgöra statligt stöd. Att mindre företag i högre utsträckning drabbas av administration hänförlig till offentliga regelverk är inte unikt för den offentliga upphandlingen utan gäller också inom områden som socialförsäkringen och skattelagstiftning. Regelförenklingar enbart för en viss grupp är svåra att åstadkomma. Istället bör den administrativa bördan och andra hinder försöka minskas för alla aktörer, såväl upphandlande myndigheter som leverantörer av olika storlekar. God service och vägledning från myndigheter, lättillgänglig utbildning och information och dialog mellan parterna i upphandlingen är en mer framkomlig väg än särregler. De små och medelstora företagens behov bör kunna tillgodoses genom ökad kunskap hos upphandlarna om hur förfrågningsunderlag kan utformas utan omotiverade krav som riskerar att begränsa antalet potentiella anbudsgivare. Flera av de förslag som beskrivs i detta yttrande kan bidra till att öka tillgängligheten till offentlig upphandling för även mindre leverantörer. Exempelvis kan nämnas översynen av vilka tjänster som fortsättningsvis bör betraktas som A- respektive B-tjänster och införandet av bestämmelser om valfrihetsförfarande (fråga 16). Att se över viktningsbestämmelserna i syfte att göra anbudsutvärderingen mer transparent kommer att på ett tydligt sätt förenkla anbudsutformningen för företagen (fråga 113). Målsättningen bör vara ett begripligt och ändamålsenligt upphandlingsregelverk för alla som ska kunna tillämpas utan särskilda särregler för vissa aktörer. 19 Koden för bästa praxis uppdelning av kontrakt, val av anbudsgivare, fråga De åtgärder som anges i koden för bästa praxis bör användas som just vägledande bästa praxis men regelverket bör inte tyngas av fler regler. Varje förändring av regelverket i sig kan medföra att det upplevs som mer svårtillämpat, även om syftet är det motsatta. Det kan vara lämpligt att komplettera koden med goda exempel. Vissa av åtgärderna i koden torde redan vara obligatoriska för upphandlande myndigheter, t.ex. på grund av förbudet mot användandet av konkurrensbegränsande ramavtal i artikel 32 i direktiv 2004/18/EG eller därför att de strider mot det grundläggande kravet på proportionalitet. I detta avseende behövs mer vägledande rättspraxis från EU-domstolen rörande tolkningen av förbudet mot konkurrensbegränsande ramavtal samt proportionalitetsprincipens betydelse i fråga om omsättningskrav. Det vore olämpligt att i EU-lagstiftning ställa krav på att kontrakten ska delas upp i flera delar. En effektiv användning av skattemedel kräver att regelverket medger flexibilitet för den upphandlande myndigheten att på egen hand bedöma lämpligheten att sluta delkontrakt i den enskilda upphandlingen.

20 20 I många fall leder de nuvarande reglerna om val av anbudsgivare till onödig administration, särskilt när det gäller gränsöverskridande leverantörskvalificering. Arbetet i dessa frågor, till exempel e-certis eller ökade satsningar på PEPPOL:s Virtual Company Dossier vid elektronisk upphandling, bör fortgå. Problemet är dock ofta, som nämnts ovan, inte reglernas utformning utan deras tillämpning, vilket även är slutsatsen i kommissionens kodex för bästa praxis. Precisa regler är ofta mer förutsebara och lättillämpade än allmänt formulerade men tvingande principer. Koden för bästa praxis bör användas som vägledning men bör inte omvandlas till ett obligatoriskt regelverk. Styrkande handlingar och försäkran, fråga I Sverige gäller sedan 2010 principen att information som redan finns i offentlig sektor, exempelvis information om betalda skatter och sociala avgifter, bör inhämtas av de upphandlande myndigheterna för att minska de ekonomiska aktörernas administrativa börda. På EU-nivå är det angeläget att underlätta den typen av informationsutbyte även mellan medlemsstaterna. Regeringen anser att man på sikt skulle kunna införa motsvarande bestämmelse i upphandlingsregelverket, förutsatt att det finns ett fungerande system för att möjliggöra en sådan regel. I svensk upphandlingslagstiftning finns bestämmelser som möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att i praktiken tillåta självdeklarationer och begränsa kontrollen av sådana handlingar som rör leverantörens lämplighet. Det är viktigt att den upphandlande myndigheten ges möjligheten att besluta om när det passar med begränsad kontroll. För att undvika onödiga kostnader för utvärdering av anbud bör det, vid exempelvis misstanke om att en viss leverantör agerar oseriöst, vara möjligt att göra kontroller i ett tidigt skede av utvärderingen. I ett öppet förfarande ska uppgifterna begäras in och kontrolleras när det gäller den eller de anbudsgivare som myndigheten avser att tilldela kontraktet eller ramavtalet. Kontrollen ska genomföras innan tilldelningsbeslutet fattas. I selektivt och förhandlat förfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog ska uppgifterna begäras in och kontrolleras när det gäller de anbudssökande som myndigheten avser att bjuda in att lämna anbud respektive förhandla med. Kommissionen bör agera för att underlätta utbyte av information mellan medlemsstaterna i syfte att möjliggöra för en upphandlande myndighet att själv inhämta uppgifter som redan finns i offentlig

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

På gång inom lagstiftningen Aktuella rättsfall. Advokat Roger Hagman Förbundsjurist Eva Sveman, SKL

På gång inom lagstiftningen Aktuella rättsfall. Advokat Roger Hagman Förbundsjurist Eva Sveman, SKL På gång inom lagstiftningen Aktuella rättsfall Advokat Roger Hagman Förbundsjurist Eva Sveman, SKL På gång inom lagstiftningen EU:S grönbok om offentlig upphandling Direktiv om tjänstekoncessioner Anders

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Alingsås kommun med tillhörande kommunala bolag samt kommunalförbund

Riktlinjer för upphandling i Alingsås kommun med tillhörande kommunala bolag samt kommunalförbund ALINGSÅS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Godkänd av kommunfullmäktige den 26 februari 2014, 27 Riktlinjer för upphandling i Alingsås kommun med tillhörande kommunala bolag samt kommunalförbund 1 Riktlinjernas

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

7JW. 4(1 KONKURRENSVERKET // Swedish Competition Authority. Södertörns högskolas köp av konsulttjänster BESLUT

7JW. 4(1 KONKURRENSVERKET // Swedish Competition Authority. Södertörns högskolas köp av konsulttjänster BESLUT 4(1 KONKURRENSVERKET // Swedish Competition Authority 2015-04-15 Dnr606/2014 1 (6) 7JW Södertörns högskola 141 89 Huddinge Södertörns högskolas köp av konsulttjänster Konkurrensverkets beslut Södertörns

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-04-24 Dnr 71/2012 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund Promemoria 2016-02-29 Finansdepartementet Välfärdsutredningen Johan Höök Telefon 08-405 37 98 Mobil 070-671 93 56 E-post johan.hook@regeringskansliet.se Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Diarienr AD 175/2011. Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm

Diarienr AD 175/2011. Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm 851 81 Sundsvall 2011-03-08 Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 175/2011 Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Yttrande

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Bestämmelser inköp/avrop

Bestämmelser inköp/avrop 2013-02-21 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.8) Antagen av Kommunfullmäktige 2013-09-26 154 (KS/2013:1416) Bestämmelser inköp/avrop Bestämmelser för upphandling 1. Allmänt Bestämmelser för upphandling utgör ett

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn KKV2000, v1.0, 2008-02-04 2009-01-26 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Charlotta Frenander 08-7001544 Charlotta.Frenander@kkv.se Kort beskrivning av presentation på seminarium 2.1 och 2.4 på

Läs mer

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning :

3. I upphandlingens annons i TED (Tenders Electronic Daily) anges bl.a. följande under rubriken Sammanfattning : KKV1030, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-30 Dnr 285/2012 1 (13) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Mål nr 1857-12 Toshiba TEC Nordic AB./. SKL Kommentus Inköpscentral AB angående överprövning

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2011-08-25 Dnr 365/2011 1 (10) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fi2011/2235

Läs mer

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda 1. Kommunen som köpare Kommunens inköpsverksamhet, dvs flödet av material, produkter och tjänster från leverantör till slutlig förbrukning

Läs mer

DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun

DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun Ann-Louice Jonsson DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun Mål nr 442-16, 444-16, 446-16, 466--467-16, 1 SÖKANDE Oticon Aktiebolag, 556044-3185 Ombud: Advokaterna Mikael Dubois och Fredrik Linder Hamilton Advokatbyrå

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Stockholm den 24 februari 2012

Stockholm den 24 februari 2012 R-2012/0160 Stockholm den 24 februari 2012 Till Socialdepartementet S2012/430/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

Inget extra Enl. timtaxa --

Inget extra Enl. timtaxa -- KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 99-056 PM 2 1999-12-15 Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Östersunds kommun har vid upphandling av tjänster för

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING. Advokat Tobias Peedu och Jur.kand. Marion Kronberg

OFFENTLIG UPPHANDLING. Advokat Tobias Peedu och Jur.kand. Marion Kronberg OFFENTLIG UPPHANDLING Advokat Tobias Peedu och Jur.kand. Marion Kronberg Vad är offentlig upphandling? - Tilldelning av offentliga kontrakt - När det allmänna sluter avtal Avtalsrätt och Upphandling -

Läs mer

MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg

MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg KKV1044, v1.1, 2015-06-25 BESLUT 2014-12-19 Dnr 446/2014 1 (6) MKB Fastighets AB Box 50405 202 14 Malmö MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg Utkast till beslut MKB Fastighets AB har brutit

Läs mer

Upphandlingslagen 2016 Enligt betänkandet av den 13 maj 2015 av beredningsgruppen för totalrevideringen av upphandlingslagen

Upphandlingslagen 2016 Enligt betänkandet av den 13 maj 2015 av beredningsgruppen för totalrevideringen av upphandlingslagen Upphandlingslagen 2016 Enligt betänkandet av den 13 maj 2015 av beredningsgruppen för totalrevideringen av upphandlingslagen Jonna Törnroos Jurist, vicehäradshövding Upplägg Syftemål, struktur och tillämpningsområde

Läs mer

Tänk på att Upphandlingsmyndigheten

Tänk på att Upphandlingsmyndigheten Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på området kan ha utvecklats, vilket kan

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens om miljökrav och sociala krav Stockholm

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nilsson Kristine Datum 2016-05-04 Diarienummer KSN-2016-0573 Kommunstyrelsen Upphandling som verktyg för vita jobb, goda arbetsvillkor och kollektivavtalsliknande villkor

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Ölund TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 19 1 (3) HSN 1411-1524 Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Kalmar Vatten, otillåten direktupphandling av entreprenadmaskintjänster

Kalmar Vatten, otillåten direktupphandling av entreprenadmaskintjänster KKV1046, v1.1, 2016-04-04 BESLUT 2016-06-23 Dnr 295/2016 1 (8) Kalmar Vatten AB Box 817 391 28 Kalmar Kalmar Vatten, otillåten direktupphandling av entreprenadmaskintjänster Konkurrensverkets beslut Kalmar

Läs mer

YTTRANDE Nils Fjelkegård Datum Dnr 010-574 91 56 2012-12-12 131-773215-12/112 nils.fjelkegard@elegnamnden.se

YTTRANDE Nils Fjelkegård Datum Dnr 010-574 91 56 2012-12-12 131-773215-12/112 nils.fjelkegard@elegnamnden.se 1(11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm E-legitimationsnämndens yttrande över regeringens Promemoria 2012/5484/ITP - Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering 1 BAKGRUND Området

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:129

Regeringens proposition 2015/16:129 Regeringens proposition 2015/16:129 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar Prop. 2015/16:129 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2016 Stefan Löfven

Läs mer

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen PM 2015:106 RI (Dnr 171-332/2015) Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Inriktningen

Läs mer

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 maj 2016 Ardalan Shekarabi Rikard Jermsten (Finansdepartementet)

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 PM 2 2002-12-11 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (otillbörligt gynnande). Vindelns kommun

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

- En studie av den nya gränsen för direktupphandling och dess tillämpning i fem västsvenska kommuner

- En studie av den nya gränsen för direktupphandling och dess tillämpning i fem västsvenska kommuner DECEMBER 2014 En bättre affär? - En studie av den nya gränsen för direktupphandling och dess tillämpning i fem västsvenska kommuner Studentrapport Författare: Emelie Lidén, Masterprogrammet i offentlig

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY för Alvesta kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2001-03-27 Reviderad 2005-03-18 POLICY = ett uttalande i generella ordalag som beskriver ett önskvärt beteende. INLEDNING...

Läs mer

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387 Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av

Kommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av Innehållsförteckning Prop. 2009/10:180 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden

Läs mer

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar? Upphandling 24:s konferens i Göteborg om Upphandling 2.0 Göteborg den

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna

Läs mer

Dynamiska Inköpssystem

Dynamiska Inköpssystem Dynamiska Inköpssystem Erik Edström, SKL Kommentus - Upphandling 24, 2016-02-17 Problem med ramavtal 1. Bristande transparens gällande volymer? 2. Bristande flexibilitet. Låst krets i fyra år. 3. Teknisk

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping

DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping Mål nr 7590-15 1 SÖKANDE Läkarteamet Bemanning i Jönköping AB, 556735-3007 Valhallavägen 40 554 47 Jönköping MOTPARTER 1. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping 2. Landstinget

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78 Upphandling24, Upphandla med miljökrav och sociala krav Stockholm 2015-12-01 professor Niklas Bruun 2014 års upphandlingsdirektiv År 2014 kom

Läs mer

Riktlinjer för hållbar upphandling

Riktlinjer för hållbar upphandling Bilaga 1 till Riktlinjerna för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Riktlinjer för hållbar upphandling 1. Bakgrund om socialt ansvarsfull och miljöanpassad offentlig upphandling... 2 2. Upphandlingsreglernas

Läs mer

Färdplan för den offentliga upphandlingen

Färdplan för den offentliga upphandlingen Färdplan för den offentliga upphandlingen Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Tryck: Elanders 2014 Omslagsfoto: Två kvinnor, foto: Susanne Walström/Johnér Handslag, foto: Helén Karlsson/Johnér

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2016:45 RI (Dnr 110-321/2016) Utkast till lagrådsremiss Miljö- social och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling (Fi2016/00530/UR) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 21 mars 2016 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Upphandlingsförfarandets komplexitet

Upphandlingsförfarandets komplexitet UPPSALA UNIVERSITET VT 2010 Företagsekonomiska institutionen Handelsrätt C Upphandlingsförfarandets komplexitet - en undersökning med exempel från Uppsala kommun Författare: Sara Nordkvist Handledare:

Läs mer

DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2013-01-14 Meddelad i Göteborg Mål nr 14228-12 E Enhet 1:2 Sida 1 (9) SÖKANDE InnovaAB, 556346-1705 Enebybergsvägen 21 182 48Enebyberg KONKURRENSVERKET Avd MOTPART Gatubolaget Boxl086

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om offentlig upphandling. (Text av betydelse för EES) {SEK(2011) 1585} {SEK(2011) 1586}

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om offentlig upphandling. (Text av betydelse för EES) {SEK(2011) 1585} {SEK(2011) 1586} EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2011 KOM(2011) 896 slutlig 2011/0438 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om offentlig upphandling (Text av betydelse för EES) {SEK(2011)

Läs mer

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002 Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd Rapport 0002 Rev A Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd KOM 0027 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) 2015-06-22 Dnr 416/2015 1 (12) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Stockholms läns landsting, Box 22550,

Läs mer

Tillämpning av LOU med anledning av flyktingsituationen

Tillämpning av LOU med anledning av flyktingsituationen Tillämpning av LOU med anledning av flyktingsituationen Med anledning av den pågående flyktingsituationen ställs många upphandlande myndigheter inför den akuta situationen att behöva köpa in och upphandla

Läs mer

Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun

Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-02-29 Ansvarig för revidering: Ekonomichef Ansvarig tjänsteman: Ekonomichef Diarienummer: KS 14-528 >Policy Program

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun 2012-02-02 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens nämnder 1. Syfte och mål Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlig hantering av upphandlingsärenden

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27

28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 2011-02-25

POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 2011-02-25 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING I UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 2011-02-25 2 (15) Policy för upphandling i Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun ska genom samordning internt och externt utnyttja sin

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-01-30 Dnr 64/2014 1 (9) Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04Linköping Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång KKV1000, v1.1, 2009-12-14 BESLUT 2010-02-04 Dnr 451/2009 1 (7) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång Beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Syftet med denna policy är att

Syftet med denna policy är att Datum 2007-03-14 Ert datum Vår beteckning Er beteckning Upphandling och service Kommunstyrelsen Upphandlingspolicy för Fagersta kommun Syftet med denna policy är att stödja verksamheterna i sitt uppdrag

Läs mer

Granskning av inköp och upphandlingar

Granskning av inköp och upphandlingar Granskning av inköp och upphandlingar Ekerö kommun Lotta Ricklander Januari 2012 2012-01-18 Lotta Ricklander Projektledare Anders Hägg Uppdragsansvarig Innehållsförteckning Inköp och upphandling Sammanfattning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar Upphandlingspolicy Tillämpningsanvisningar s Upphandlingspolicy beslutades av Regionfullmäktige 2011-11-28. Avdelningen för Koncerninköp har genomfört en uppdatering av Tillämpningsanvisningarna för att

Läs mer

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Offentlig upphandling. LOU och LUF Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Kontakt Samuel Engblom, samhällspolitisk chef. samuel.engblom@tco.se Från höger till vänster 2016 Sammanfattning Dagens

Läs mer