Fiskdöd i Vadbäcken. Brottsplatsundersökning vid misstanke om miljöbrott.

Transkript

1 Fiskdöd i Vadbäcken. Brottsplatsundersökning vid misstanke om miljöbrott. Specialarbete under Kriminalteknisk grundkurs Författat av Marit Lindahl, tekniska Roteln, Uppsala Handledare: Erold Coleman,

2 Sammanfattning Antalet anmälda miljöbrott ökar men antalet fällande domar i miljöbrott är få. Jag har i detta arbete funderat över de speciella frågeställningar polisen möter vid platsundersökning av en miljöbrottsplats. Jag har valt att presentera ett ärende som är påhittat men som visar på realistiska problem och uppgifter som man kan ställas inför. Jag har också tittat på olika myndigheters roll i miljöärenden. Under arbetets gång har jag kommit fram till att miljöbrott i sig är komplicerade med en snårig och omfattande lagstiftning. Däremot behöver brottsplatsundersökningarna inte vara svårare än vid de traditionella brotten. Med relativt enkel utrustning och en snabb utryckning kan kriminaltekniker göra bra undersökningar även av miljöbrottsplatser. Förord Jag vill tacka min handledare på polismyndigheten i Uppsala, Erold Coleman, en miljöbrottsutredare som utöver det vanliga engagerar sig i miljöfrågor. Tack till mina arbetskamrater Arne Bertilsson och Kenth Kärsrud som hjälpt mig med bilder och teckning. Ett tack även till min chef, Bertil Olsson, som gett mig tid att ägna mig åt specialarbetet. Uppsalasiluett, fotograferad från Eddaspången 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Syfte 4 Metod..5 Resultat...5 Miljöbalken..5 Tillsynsmyndighet 5 Polismyndigheternas hantering av miljöärenden 6 Liten ordlista 6 Ärende - Fiskdöd i Vadbäcken.7 Händelse..7 Platsundersökning.. 8 Arbetsordning 9 Tillvaratagning av fiskar 9 Vattenprovtagning i bäcken 9 Missfärgad vätska från röret.10 Undersökning av lokalen och det inhägnade området..10 Undersökningsprotokoll.. 11 Dom i Vadbäcksmålet..12 Analys och diskussion.. 13 Källförteckning.14 Bilaga 1, Skiss över A-produkters område.15 3

4 Bakgrund I de flesta industriländer är idag förorening av miljön en kriminell handling, om man förorenar mer än vad myndigheterna satt som en acceptabel nivå. Antalet anmälda miljöbrott har ökat drastiskt de senaste åren. I Sverige gjordes under anmälningar. År 2001 var anmälningarna uppe i över Utredningarna av dessa brott blir ofta lågprioriterade och anmälningarna leder sällan till åtal. Miljöbrottsutredare tas ofta i anspråk för andra brott som anses ha högre prioritet. Orsaken påstås ofta vara bristande intresse och dålig kunskap för denna typ av brottslighet. Antalet brott borde sjunka om risken att bli dömd ökar. Den som begår miljöbrott kan sällan betecknas som kriminell i traditionell mening, utan kan anses som normalt laglydiga medborgare, etablerade i samhället, välutbildade och har ofta tillgång till egna jurister. Syfte Mitt stora och högtflygande syfte med arbetet är att inspirera alla duktiga kriminaltekniker till att lägga ner krut på att göra bra miljöbrottsundersökningar som kommer att ligga till grund för åtal och fällande domar i många miljömål i framtiden! Jag ska försöka ge svar på en del frågor som kan dyka upp vid undersökning av en miljöbrottsplats. Själva brottsplatsen skiljer sig från den vi vanligen möter, men syftet är detsamma, dvs. att styrka om ett brott har begåtts och säkra eventuella bevismaterial. Här behöver vi som brottsplatsundersökare utrusta oss lite extra. Hur kan vi som kriminaltekniker bidra med undersökningar som tillför utredningen något? Vad ska vi tänka på när vi dokumenterar brottsplatsen? Behöver vi ta prover, i så fall var och hur? Behövs speciella kärl eller annan utrustning? Ska vi ta kontakt med andra myndigheter och i så fall vilka? Vart vänder man sig med sina frågor? 4

5 Metod Jag har gjort en del litteraturstudier och intervjuer med bl. a. miljöbrottsutredare inom polisen och miljöhandläggare vid Uppsala kommuns miljökontor. Mina egna, tidigare, erfarenheter som vattenkemist har också varit till nytta. För att kunna besvara frågor och belysa problem kring undersökning av miljöbrott har jag valt att presentera en miljöbrottsplats (fingerad). Resultat Jag vill inleda med att förklara några begrepp som jag stött på i mina litteraturstudier och vid intervjuer med myndighetspersoner. I presentationen av ärendet dyker det upp några svåra ord som kan behöva en förklaring. Miljöbalken Miljöbalken trädde ikraft den 1 januari Den samlar alla lagar som i första hand avser att bevara, skydda och förbättra tillståndet i miljön. De tidigare miljölagstiftningarna hade tillkommit under en lång tidsperiod och omfattade en lång rad delvis motstridiga bestämmelser. Miljöbalken innebär bl.a. skärpta krav på verksamhetsutövaren: Bevisbördan för att de allmänna hänsynsreglerna följs ligger på verksamhetsutövaren vid olika typer av tillståndsprövning och tillsyn. Det är den som utför eller planerar att utföra något som påverkar, eller riskerar att påverka miljön eller människors hälsa, som ansvarar för att reglerna följs och som ska betala de kostnader som kan bli aktuella. Verksamhetsutövarnas skyldighet att följa upp verksamhetens inverkan på miljön regleras i en särskild förordning, så kallat egenkontrollprogram. Det krävs tillstånd att driva miljöfarlig verksamhet men också för att anlägga eller ändra. Tillsynsmyndighet Varje företag som bedriver en miljöfarlig verksamheten står under kontroll av en tillsynsmyndighet. Det vanliga är att mindre verksamheter står under kommunens miljökontor. När det gäller större industrier kan det vara länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Men fördelningen av tillsynsfrågor varierar mellan kommuner. Vid misstanke om miljöbrott bör man kontakta en handläggare på tillsynsmyndigheten. Vid större utsläpp och kemikalieolyckor skall räddningstjänsten kontaktas. 5

6 Merparten av miljöbrottsanmälningarna görs av tillsynsmyndigheten direkt till åklagare. Åklagaren kontaktar sedan polisen för att få en anmälan upprättad. Mycket av utredningsarbetet utförs av polisens miljöbrottsutredare eller annan polispersonal. Privatpersoner gör anmälan direkt till polisen. Polismyndigheternas hantering av miljöärenden Vid de flesta polismyndigheter finns idag 1-2 fasta miljöbrottsutredare, som oftast är knutna till EKO-rotlar. Dessutom finns i varje region miljötekniker som utbildats på bevissäkring vid miljöbrott. SKL har hållit i denna utbildning. Som det ser ut i dag hamnar allt fler platsundersökningar i miljöbrottsärenden på de tekniska rotlarna och kriminaltekniker som saknar speciell utbildning på området förväntas utföra undersökningarna. Liten ordlista: Deponi: Lakvatten: Recipient: T.ex. överblivna avfallsrester från en renings- eller tillverkningsprocess, som deponeras, läggs på hög, ofta i väntan på att transporteras bort. Krav finns ofta på: -Invallning -Bottentäckning -Övertäckning -Lakvattenhantering Vatten, ofta förorenat, som läcker ut från deponier. Brukar vara förenat med krav på uppsamling och rening för att förhindra förorening av mark, grundvatten eller vattendrag. Sjöar eller vattendrag där renat vatten från reningsverk eller renat lakvatten släpps ut. Processvatten: Vatten som ingår i en renings- eller industriprocess. 6

7 ÄRENDE, fingerat Fiskdöd i Vadbäcken, misstanke om olagligt utsläpp. Företaget A-produkter bedriver miljöfarlig verksamhet inom pappersbranschen. Företaget bereder cellulosa för tillverkning av bindemedel mm. Tänkbara utsläpp kan innehålla såväl organiska som oorganiska ämnen. Tillsynsmyndighet är kommunens Miljökontor och ansvarig för tillsynen är miljöskyddsinspektör Anders Svensson. Villkor för tillståndet är följande: 1) Företaget får inte släppa ut mer än 3000 liter (riktvärde) processvatten per år i recipienten som är Vadbäcken. Processvattnet ska ha genomgått tre reningssteg. 2) Företaget får inte deponera mer än högst ton restpappersmassa med inblandade kvistrejekt på hårdgjord och invallad yta. Lakvatten från deponin får inte nå Vadbäcken. 3) Beredningar får lagras på inhägnad yta. Stor försiktighet ska iakttas enligt hanteringsbegreppet i miljöbalken. Behållare och emballage får endast förvaras under tak. Invallningen ska vara försedd med oljeavskiljare. Oljefat, dunkar och dylikt får inte förvaras utanför inhägnaden. Händelse En granne till företaget ringer till polisen en fredagskväll. Grannen är sportfiskeintresserad och berättar att han sett fiskdöd nedströms Vadbäcken. Han säger att han känner till att företaget har ett tillstånd och att miljökontoret gör sina inspektioner emellanåt. Vidare nämner han att han samma dag varit i kontakt med miljöinspektören Anders Svensson. Denne hade sagt att han inte kunde göra så mycket eftersom han skulle sluta för dagen. Grannen kräver att få göra en polisanmälan. Det vakthavande befälet informerar mannen om att myndigheten inte har några fasta miljöbrottsutredare, men lovar att vidta åtgärder. En anmälan upprättas. En åklagare kopplas in och fattar beslut om att en förundersökning ska inledas. Kriminaltekniker kallas till platsen för platsundersökning. Det är fredag eftermiddag och jourhavande tekniker, Johnny Kvick åker till platsen. Detta är det enda ärende som dyker upp under helgen så Johnny har gott om tid att göra en grundlig undersökning. Från en kollega får Johnny höra att Vadbäcken är lite speciell eftersom den håller en liten isolerad population av bäcköring Salmo trutta fario. På platsen kan man konstatera att det kommer en gulaktig vätska från ett rör som kommer från det inhägnade området för fastigheten, där oljefat och emballage förvaras. 7

8 Utrustad med endast skospårsfolie, mikrosil, pulver och penslar blir det svårt.. Platsundersökning Innan Johnny ger sig ut på platsundersökningen funderar han förstås på vad han kan behöva ta med sig förutom kamera. Nu är det så att man på Johnnys rotel varit förutseende och skaffat SKLs miljökit, så han har tillgång till provtagningsflaskor och övrigt som är bra att ha. Förutsättningen för att kunna göra en platsundersökning är att man på roteln har tillgång till följande utrustning: SKLs miljöprovtagnings utrustning, eller Provtagningsflaskor ( minst fem plastflaskor och fem glasflaskor) Glasflaskor organiska föroreningar (olja, lösningsmedel) Plastflaskor -oorganiska föroreningar (metaller) Provtagningsduk för oljefilm på vattenytor Märktejp eller etiketter. Vattenfast tuschpenna. Lackmuspapper för ph-mätning Termometer Brandpåsar. Engångshandskar (nitrilhandskar) Kamera Måttband Ficklampa 8

9 Arbetsordning Väl på plats tar sig Johnny en rejäl funderare, finns något som behöver göras snabbt? Bevis som kan förstöras eller försvinna? Han vet att tidsfaktorn är viktig, det kan röra sig om ett tillfälligt utsläpp och halterna av eventuella föroreningar kan då snabbt förändras eller försvinna, speciellt i rinnande vatten, så planering är viktig för att göra rätt saker i rätt tidsordning. Just i det här ärendet är ansvarig tillsynsmyndighet informerad, annars hade det varit läge att göra det nu. Johnny bestämmer sej för att börja med insamling av vattenprover på platsen där fiskdöden upptäckts. Att ta tillvara de döda fiskarna bör också ske relativt snabbt. Johnny är väl medveten om att provtagningen, provhanteringen och analyslaboratoriet kommer att ifrågasättas vid en eventuell domstolsprövning. Krav finns på att t.ex. analyslaboratoriet ska vara accrediterat för miljöanalyser av SWEDAC. Även den som utför provtagningen ska helst vara accrediterad. Men om provtagningen är rätt utförd kan den ändå hålla i bevisningen. Tillvaratagning av fiskar Johnny vet att döda fiskar bör tas om hand för analys. Han tar kontakt med Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA i Uppsala. Där rådgör han med jourhavande veterinär. De kommer överens om att Johnny ska skicka in fiskarna för obduktion. Han får veta att han bör förpacka fiskarna i väl förslutna brandpåsar och se till att få så lite luft som möjligt påsarna. Påsarna ska sedan skickas till SVA i kyltransport, inte frysas. Vattenprovtagning i bäcken Johnny bestämmer sig för att börja provtagningen nedströms den misstänkta utsläppskällan och fortsätta uppströms förbi den misstänkta utsläppspunkten för att få ett referensprov som jämförelse. Han känner sig osäker på vilken typ av utsläpp det rör sig om så han bestämmer sig för att ta prov i både glas- och plastflaska. Han konstaterar att det inte finns någon oljefilm på vattenytan. Sen tar han fram sina provtagningsflaskor och läser följande i sin manual för vattenprovtagning: 1. Märk provtagningsflaskan med alla uppgifter, datum, klockslag, plats och signatur. Använd vattenfast tusch. Det är mycket enklare att skriva på en torr flaska. 2. Är man osäker på vilken typ av utsläpp det rör sej om, märker man både en glas- och en plastflaska. 3. Skruva av korken. Undvik att ta på insidan av korken. Använd handskar! 4. Sänk ner flaskan under vattenytan med öppningen neråt. Rikta flaskan snett ifrån dej, mot strömmen och vänd öppningen uppåt. 5. Fyll flaskan bräddfull. Ingen luft! 6. Mät temperaturen i luft och vatten. 7. Mät ph-värdet med lackmuspapper ( ingår i SKLs miljöprovtagningsutrustning.) 8. Lukta och titta på vattnet, är det missfärgat eller illaluktande. 9. Fotodokumentera provtagningsplatsen. 9

10 Fiskdöd kan orsakas av utsläpp av kemiskt eller biologiskt syreförbrukande ämnen, därför är det viktigt att man begär att laboratoriet utför syremätning. Höga ph-värden kan också orsaka akut fiskdöd, därför bör man göra en mätning på plats med indikatorpapper förutom att mätningen även bör utföras på laboratoriet. Johnny vet att prov helst bör tas där vattenflödet inte är för häftigt för att undvika att man får med uppslammat bottensediment. Han tar flera prover på samma ställe för jämförelse, så analyser kan parallellköras, vilket kan stärka bevisningen. Referensprover är mycket viktiga. Prov måste tas uppströms och nedströms den misstänkta föroreningskällan för att ha något bevisvärde. Finns tillrinning från andra vattenflöden bör prov tas även i dessa. Missfärgad vätska från röret Johnny kunde konstatera att en gulaktig vätska rinner ut från ett rör som kommer från det inhägnade området. Detta behöver inte vara något onormalt, utan kan vara ett harmlöst ämne som är under kontroll. Runt industrier finns ofta missfärgat, grumligt, eller illaluktande vatten, men det behöver inte röra sig om något gift. Utsläpp som orsakar miljöstörningar behöver inte synas eller lukta illa. Johnny vet vikten av att arbeta förutsättningslöst, här som på alla andra brottsplatser. Därför valde han att börja arbeta med provtagning och dokumentation där skadan har skett. Men naturligtvis tar han prover även på vätskan från röret. Han försöker även ta reda på var röret kommer ifrån. Undersökning av lokalen och det inhägnade området Johnny kontaktar ansvarig för företaget och hoppas på en tillmötesgående inställning. Denne visar ingen samarbetsvilja varför Johnny kontaktar åklagaren som beslutar om tvångsåtgärder. Väl inne på området börjar Johnny dokumentera och fotografera. Han noterar hur och var oljefat, dunkar och emballage förvaras och vilka mängder som finns. Han glömmer inte att fotografera etiketter för att dokumentera vilka kemikalier som förvaras på området. Deponin: Sedan går Johnny vidare till högen med deponerad pappersmassa. Han kontrollerar om hela deponin ligger på markplatta, han tittar också på invallningen. Han ser ett misstänkt läckage av lakvatten som rinner ut från deponin. Han tar förstås prov på lakvattnet och försöker följa vart det tar vägen. Reningsanläggning: Företaget har en reningsanläggning i tre steg för processvattnet. 10

11 Inspektion och provtagning är svår när man inte vet hur det normalt ska se ut. Men Johnny fotograferar bassängerna och försöker beskriva hur det ser ut. Han noterar att det t. ex. förekommer skumbildning i en av bassängerna. På en ledning från bassängen som ser ut som sista reningssteget sitter en tappkran. Johnny gissar att detta kan vara en provtagningskran för utgående, renat vatten. Han tar ett prov, fotograferar provtagningsstället och noterar tidpunkten. Avslutningsvis gör Johnny en dokumentation av den tekniska utrustningen ( ventiler, rör, mätare, brytare, övervakningsutrustning) och handlingar (journaler, utskrifter) som kan ha bidragit till händelsen eller som kan förklara ett händelseförlopp. Undersökningsprotokoll Hemma på roteln är det dags att börja fundera på hur han ska lägga upp protokollet. Han bestämmer sig för att göra som vanligt med en beskrivning av händelsen och det misstänkta brottet. I det här fallet fiskdöden och vad som undersökts i syfte att binda en gärningsman till det eventuella brottet. Johnny är medveten om att händelser av den här typen inte behöver ha orsakats av ett utsläpp som är olagligt. Utsläppen i sig kan ha hållit sig inom tillåtna gränser, men andra faktorer och omständigheter kan ha samverkat på ett sätt som påverkat miljön på ett negativt sätt. Läckage från gödslad åkermark i kombination med naturligt låg syrehalt i bäcken kan göra att miljön i bäcken blir extra känslig. Analyssvaren från provtagningen bifogas undersökningsprotokollet. Om proverna är tagna i ett vattendrag där det sker rutinmässig provtagning finns en mängd analysdata som blir viktiga för jämförelse med analyserna som gjorts i samband med det misstänkta utsläppet. Johnny bifogar en karta över området där han markerar var prover tagits och var de döda fiskarna påträffats, se bilaga. Vidare beskriver han vilken utrustning han använt, hur prover tagits och när. Protokollet blir här en presentation av fakta i ord och bild. Någon slutsats om brott har begåtts eller orsak till det eventuella brottet kan inte anges. Här kommer protokollet tillsammans med analysresultat att tolkas av experter som t. ex. limnologer och miljöutredare. 11

12 Dom i Vadbäcksmålet När alla prover var analyserade visade det sig att höga halter av det mycket giftiga ämnet fenol anträffats i fiskarnas organ och i vattenprovet som togs i anslutning till fyndplatsen för de döda fiskarna. Även provet som Johnny tog på utgående vatten från reningsanläggningen innehöll höga fenolhalter. Referensprovet som Johnny tog uppströms föroreningskällan innehöll inga påvisbara halter av fenol. Vid förhör med processteknikern som var i tjänst den aktuella dagen framkom att han noterat att det var något konstigt med reningsprocessen, bl. a. skumbildning i en av bassängerna. Han hade informerat sin chef, som är ansvarig för företaget. De bestämde sig för att inga åtgärder behövde vidtagas. Företaget dömdes till 60 dagsböter för vållande till betydande miljöstörning enl. Miljöbalken 29 kap 2, eftersom man känt till förekomst av den isolerade, mycket värdefulla populationen av Salmo trutta fario i Vadbäcken. Utsläppet riskerar att slå ut hela stammen av den speciella öringarten. Rätten fann även att företaget gjort sig skyldig till otillåten miljöverksamhet enl. Miljöbalken 29 kap 4, då man ansåg att företaget med uppsåt brutit mot villkor i tillståndet. 12

13 Analys och diskussion Har jag uppnått mitt syfte, att inspirera tekniker att ta sej an miljöbrottsplatser? Känner sej någon lite inspirerad så är jag nöjd. Det gick ju bra för Johnny så vi andra kan säkert också. Alla förutsättningar finns för att vi ska kunna göra bra undersökningar även på miljöbrottsplatser. Tekniker är ju proffs på att dokumentera och beskriva en brottsplats. Skaffar vi bara den extra utrustning som behövs, kan vi med snabb utryckning och relativt enkel bevissäkring komma långt. Kom ihåg! Planera! Vad behöver göras snabbt? Referensprover jätteviktiga. Märkning av prover Plats, datum, klockslag och signatur. Förvaring av prover Förvara kallt och mörkt. Prover till analys så snabbt som möjligt. 13

14 KÄLLFÖRTECKNING MUNTLIGA Erold Coleman Miljöbrottsutredare och kriminalinspektör, Polismyndigheten i Uppsala län. Polisens arbete med, miljöbrott. Peter Eklöf Limnolog, limnologiska avd. Evolutionsbiologiskt centrum. Vattenprovtagning, orsaker till fiskdöd. Hans Holmström Uppsala kommun, tekniska kontoret. Vattenprovtagning Ulla Jennische Uppsala kommun, miljökontoret, ansvarsfördelning vid miljöbrottsutredning Ann Ahlbin Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala. Tillvaratagande av djur som skadats vid miljöfarliga utsläpp. Henrik Forsblad, Kriminalinspektör, Kriminalunderrättelsetjänsten / Miljöbrottsroteln. Information om polisens arbete med miljöbrott. SKRIFTLIGA Vann og vannforurensning (Del II) Utgiven av norska Økokkrim. Vattenprovtagning vid utsläpp. 14

15 Läckage av lakvatten från deponin A-Produkter Deponi 6 Rör med missfärgad vätska Utsläpp d Döda fiskar 3 Provtagningspunkter 1. Uppströms misstänkt föroreningskälla. 2. Tillrinning från annat vattenflöde. 3. Plats där döda fiskar anträffats. 4. Plats längre nerströms. 5. Missfärgad vätska från rör. 6. Läckage av lakvatten från deponin 15

16 16