Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltning Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltning Datum: 2014-11-19"

Transkript

1 Samverkanstrappan En guidning till rätt hjälp Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltningg Datum:

2 Innehåll Samverkanstrappan... 0 Inledning... 2 Om Motala... 2 Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan?... 3 Förankring... 3 Handlingsplan... 3 Om arbetet på/med de olika trappstegen fram till och med augusti Basen = upptäckt... 4 Trappsteg 1 Information... 4 Trappsteg 2 Vägvisarfunktion... 5 Trappsteg 3 Stafettpinne... 6 Trappsteg 4 Samordnad Individuell Plan (SIP)... 7 Trappsteg 5 - Samordnat Stöd... 7 Resultatet Samverkanstrappan... 9 Information... 9 Vägvisare... 9 Samordnad plan Implementering Film Film Film Film Vad har arbetet med Psynktrappan fört med sig?

3 Inledning Senhösten 2013 fick vi i Motala besök av SKL:s Psynkprojekt temat för sammansatta behov. Vi hade blivit tillfrågande, om vi skulle vilja ställa upp och testa en metod, en teoretisk modell, som skulle innebära, att de som sökte vårt stöd skulle få en bra guidning att ta sig fram i vårdutbudet. Man kallade modellen Psynktrappan. Vi som var samlade för att få närmare information om uppdraget, var vår ledningsgrupp för Psynkarbetet i Motala det vill säga verksamhetschefer och nyckelpersoner från olika delar av landstinget och kommunen. Det uppdrag, som senare formulerades var att vi, med Psynktrappan som utgångspunkt, skulle skapa en modell, som visar hur barn/ungdomar och deras vårdnadshavare utifrån individuella behov guidas till den vård och behandling barnet/ungdomen behöver. Om Motala Motala ligger i Östergötland, vid norra Vättern och har drygt innevånare. I tätorten bor ca personer. Antal barn mellan 0 och 18 år är ca och unga vuxna mellan 19 och 24 år är ca Östergötlands läns landsting är indelat i tre länsdelar, där Motala tillhör den västra länsdelen. Motala har ett lasarett och såväl barnmedicin, habilitering som barnpsykiatri finns stationerade på orten. Samarbetsklimatet mellan olika verksamheter som arbetar med barn och ungdom upplevs generellt som gott. Motala är med i två teman i Psynk och har inom kommunen dessutom ett särskilt prioriterat uppdrag från politiken kring Barn och ungas uppväxtvillkor. Vi har därför valt att arbetet med Psynktrappan utgår ifrån den styrgrupp som redan fanns. I styrgruppen ingår förutom bildnings- och socialchef även närsjukvårdsdirektören. Även ledningsgruppen för Psynk med åtta verksamhetschefer eller motsvarande från såväl kommun och landsting har varit ett dialogforum. 2

4 Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan? Övergripande I och med avtalet med SKL hade vi möjlighet att avsätta tid för två personer på vardera 25 %, som skulle hålla ihop uppdraget. Den ena har haft ett övergripande ansvar och den andra har arbetat mycket med informationsdelen. Vi tror, att det är svårt att driva ett utvecklingsarbete utan att ha särskild tid för detta, då det handlar om att skaffa information från olika verksamheter, såväl kommunala som inom landstinget och ta och hålla ihop nya initiativ. Det är också viktigt att arbetet är förankrat i den högsta ledningen, eftersom det under resans gång kommer att finnas behov av att samverka, förändra mm på sätt, som kanske inte alla tycker är bra. Vår styrgrupp i Psynkarbetet har då kunnat fatta ett beslut, som alla ska följa. En annan framgångsfaktor har varit att samla en liten arbetsgrupp cirka en gång/månad med representanter från Bildnings- och Socialförvaltning, Kommunledningsförvaltning (folkhälsosamordnare) och en nyckelperson inom närsjukvårdens stab. Där har vi fått stöd och en öppen och rak feedback kring innehållet i arbetet och en nödvändig kunskap om olika förvaltningskulturer. Förankring För vår del skedde den huvudsakliga förankringen, att vi skulle ta oss an uppgiften att prova trappmodellen, i princip vid det första mötet med SKL. Till detta var ledningsgruppen för Psynk samt en del nyckelpersoner inbjudna och alla var positiva till tanken att kunna skapa en bra struktur. Frågan fördes till styrgruppen för Psynk, som gav klartecken. Dessa beslut gav oss möjlighet att kunna inhämta uppgifter och föra dialog med verksamheter på olika sätt i vårt arbete. Handlingsplan Vi började vårt arbete med att göra en grov handlingsplan (se bilaga 1) utifrån varje trappstegs begrepp, där vi utgick från den definition som tagits fram av SKL. Först beskrev vi vad vi behövde undersöka för att få en bild hur det fungerade i Motala och skissade på olika arbetssätt. Det tydliggjordes vem som ansvarade för olika delar av arbetet och en första tidplan för de olika delarna upprättades. Handlingsplanen har följts upp kontinuerligt förändrats och kompletterats. 3

5 Om arbetet på/med de olika trappstegen fram augusti till och med Basen = upptäckt Mot slutet av arbetsprocessen kände vi att vi alltmer började prata p om Upptäckt. Vi kände att det var en sorts bas som genomsyradee hela tanken med Samverkanstrappan. Därför lade vi till denna del som en bas under trappan.. I texten till denna del betonade vi vikten av att de, som möter och arbetar med barn och ungdomar, tidigt upptäcker dem som behöverr särskilt stöd eller hjälp. Många gånger förstår man inte själv vad som kan vara hjälpsamt. Till hjälp för och vid upptäckt hänvisar vi då till sagamotala.se och Samverkanstrappan. Där menar vi att man får vägledning om vart man kan vända sig omm barn och unga mår dåligt. Där finns även kontaktuppgifter till de verksamheter som finns i broschyren på Informations- steget. Trappsteg 1 Information I Motalaa har vi använt oss av SKL:s saga-modell (Samarbete Gemensamt G Ansvar för barn och unga) för att uppfylla PRIO-kravet att lämna information om verksamheterr för barn och unga. Detta har inneburit att vårt tänk har utgått från hur sagamotala.se skulle kunna utvecklas. Pia är den av oss, som också har goda kunskaper om hur sakerr och ting hänger ihop bakom dataskärmen, och har haft en massa kontakter med verksamheter inom kommun och landsting om hur informationen ska formuleras. Hennes arbete har h också varit fokuserat på att hitta en struktur hur landsting och kommun kan få del av varandras uppdateringar. Ett annat mål har varit att texten, översättningar mm ska fungera för olika målgrupper och sagamotala.se har testats av t ex ungdomar av olika nationalitet på Hallen, kommunens fritidsgård för äldre ungdomar, av vuxna på sfi-undervisningen och i gymnasiesärskolan. Alla har varit positiva. I vår trappa har blivit ett slags nav och marknadsföring av siten har varit och är fortfarande en viktig del i arbetet. Vi har gjort ett kort i plånboksstorp rlek, som vii delat ut brett tilll verksamheter, skolungdom med flera. Vi har också gjort riktad reklam på Facebook till alla medlemmar boende i Motala och Vadstena kommun under sommaren, samt gjort en del presentationer i olika arbetsgrupper. 4

6 Trappsteg 2 Vägvisarfunktion När det gäller Vägvisarfunktionen så gick vi igenom i vilka fall vi bedömde attt det var angeläget med en mer handfast vägvisning och hur gjorde man i olika verksamheter. Metoden vi använde var att samla representanter från olika verksamheter inom det vi benämner Första Linjen. De frågor vi ställde och diskuterade kring var: Hur kan man nå er verksamhet? När kan man nå den? Fungerar ni som en hänvisningsfunktion? Når ni ut med ert budskap till dem ni vill? Om ej: Vad skulle kunna förbättra detta? Har ni några kreativa idéerr om info i allmänhet? Hur säkerställer ni att förändringar i verksamhetens arbete når n ut till allmänheten? De verksamheter som inte kunde närvaraa lämnade in skriftliga svar. Vi analyserade dialogen och svaren och kom fram till hur vi vill definiera och underlätta att hänvisning sker. Dels har vi tagit fram en beskrivning hur vi vill att var och en som möter personer med problem ska agera: Vad ska du som vägvisare göra när någon ringer till dig och någon annan kan ge bättre hjälp och stöd? 1. Alltid: Tydligt förmedla till vilken verksamhet man borde vända sigg och varför denna bedöms bättre. Erbjuda attt ta en kontakt och be någon ringa upp. 2. Om svaret blir nej trots att det bedöms finnas behov ochh det kännss tveksamt om man kommer att ta egen kontakt: Fråga om man får återkomma till personen om en tid för att höra hur det lyckats. 3. Om det upplevs myckett tveksamtt om man kommer att ta en egen kontakt och det samtidigt känns mycket angeläget attt man erbjuds någon form av stöd d och hjälp: Ta själv ta emot personen för en första kontaktkt och vid behov insistera på att få vara stafettpinne. (Se nästa trappsteg!) Som vägvisare är det dessutom viktigt att ha god kännedom om sagamotala.se för att kunna hänvisa vidare till denna sida. s Vi såg också ett behov av en broschyr med kort verksamhetsbeskrivning, målgrupp, telefonnummer mm. Detta dels utifrånn vetskapen att alla inte är bekväma med att använda datorerr och dels för att ge den samladee bilden av var man man få hjälp och stöd. Den kommer att översättas till andra språk. Nedan sid 2 3: 5

7 Trappsteg 3 Stafettpinne Metoden för att komma till slutsatser vad man gör som stafettpinne var densamma som för vägvisare. Samma arbetsgrupp fick fundera över ett antal frågor med dialog resp skriftliga s svar. Hur gör ni för att se till att personer får stöd av andra än er om o detta behövs? När upplever ni att det fungerar bra/ mindre bra? Idéer om hur ev svagheter kan förbättras. Våra slutsatser var att det fanns två olika situationer att beskriva. Vad gör du som stafettpinne? A. När det handlar om en överflyttning När du uppfattar att någon annan verksamhet skulle kunna ge g ett bättree stöd än din egen, förklarar du hur och varför detta är fallet. Ni har en dialog omm hur kontakten ska ske och på vilket sätt du ska kunna stödja. Kanske kan det ske genom att du d beställerr en tid eller är med på ett första gemensamt möte. Hör alltidd av dig tilll personen och o kontrollera att mötet blivit av. B. När du bedömer att flera verksamhete er behöver träffas och gemensamt g ge hjälp och stöd Blir bedömningen att det handlar om att flera verksamheter behöver samverka tar du initiativ till att beskriva ett SIP-/Resursmöte och ser till att en inbjudan sker. Se särskild rutin Resursmöte /SIP 6

8 Trappsteg 4 Samordnad Individuell Plan (SIP) Det lagstadgade kravet på att en SIPP ska göras om en familj f har kontakt med flera verksamheter och insatserna/hjälpen behöver samordnas, stimuleras genomm de PRIO-pengar, som Socialstyrelsen fördelar. För att kommunen gemensamt skulle få kunskap om fakta f och utformning, hade vi tidigt ett möte med representanter från skola, socialtjänst (myndighet och utförare) tillsammans med temaledare Psynk. Syftet var att hitta rätt bland begreppen. Landstinget bedömde sig ha en bra kunskap kring sakfrågan. Efter dettaa möte bildades en arbetsgrupp, där även landstinget ingår. Uppdraget är att skapa s rutiner, ta ställning till implementering mm. En viktig del av arbetet har också varit att beskrivaa hur metoden med Resursmöten (se bilaga) blir en del av rutinen. Arbetsgruppen har träffats regelbundett och kommit fram till en preliminär rutin r för Socialförvaltningenn i Motala och en handlingsplan för hur det ska s säkerställas att allaa i behov av SIP ska erbjudas detta från f och med Att den är preliminär beror på att ett länsövergripande arbete med gemensam rutin, blankett mm pågår under hösten I Motala erbjuderr vi också förskolan/skolan och i vissa fall polisen möjlighet m att påtala attt en SIP behöver göras. Dessa, liksom de icke myndighetsutövande delarna av socialtjänsten anmäler behov av Resursmöten till vårr verksamhet BarnCentrum. Resursmöte 1 plockar fram resurser och behov och Resursmöte 2 formulerar f gemensamt en SIP. För att underlätta för de verksamhetsföreträdare som ska ta initiativ i tilll SIP, har vi börjat skapa ett hjälpmedel, som vi placerar under en flik på sagamotala.se. När det gäller de samordnade planerna håller vi bl a på att formulera en del med Vanligaa frågor. Frågorna och svaren har vi till största delen hämtat från en Powerpoint från f Psynkss hemsida av Maria Nyström Agback, jurist på Socialstyrelsen. Trappsteg 5 Samordnat Stöd Vi började med att ställa oss frågann vad som egentligenn menades med koordinator. Samtalspartner var i huvudsak den arbetsgrupp kring Sammansatta behovv som finnss som en del i Psynkarbetet. Gruppen har representanter från skola, förskola, elevhälsa, socialtjänst myndighet och utförare, fritid, barnpsykiatrin och habilitering en. De frågor vi inledningsvis ställde oss var För vilka målgrupper skulle en koordinator kunna vara till hjälp. h Beskriv i vilken omfattning i tid ochh längd och i vilka olika typer avv situationerr kan de användas. Olika kompetens för olika typer av uppdrag? Vem/vilka ger uppdrag? Möjliga anställningsformer och organisering. Dialogerna sammanfattades för återkoppling från bl a styrgrupp s ledningsgrupp i Psynkprojektet. Slutprodukten kan formuleras enligt nedan: En del av dem som vi möter i arbetet har många kontakter, något somm kan bli både svårt att hålla ordning på och vara tidskrävande. Det är viktigt att se till att planansvarig, utses vid både SIP-resp Resursmöten i syftee att hjälpa till med detta. 7

9 För en del barn, unga och föräldrar, med ett sammansatt behov av stöd, krävs en insats utöver det som kan ges utifrån befintliga verksamheter. Ett stödteam kan bistå med delar i en SIP för att underlätta för berörda att hålla ihop sin dagliga tillvaro. (En skrivning kring detta presenteras för politikerna i Bildnings- och Socialnämnden inom kort) För barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar/funktionshinder finns ett samverkansforum, Nätet, där gemensamma planer för dessa barn behandlas. 8

10 Resultatet Samverkanstrappan När vi har arbetat med Trappan har vi, efter att i tanken och med varandra fört olika resonemang, kommit fram till att den inte är till för att förklara för brukarna, utan är ett hjälpmedel för professionella. Den kommer att vara nåbar från sagamotala.se, där den i och för sig är åtkomlig för alla. Vi har döpt om den och skälet till detta är, att vi bedömer att Psynk är en benämning som lever just nu medan Samverkan är ett tidlöst begrepp. Psynk kan också vara utmanande i förhållande till brukare som ev tar del av begreppet. En trappa som förklaringsmodell till våra brukare bedömde vi likaså vara mindre bra. Hur hjälpsamt är det om man upplever att man står på översta trappsteget? Samtal i vår arbetsgrupp har även lett fram till att Trappan inte fångar in en av de viktigaste delarna när det gäller hjälpbehov, nämligen att upptäcka. Det finns en stor grupp människor som inte själva tar initiativ till att få hjälp och stöd av olika skäl. En del av dem kommer att hitta rätt i o m marknadsföringen av sagamotala.se, men fortfarande finns det många som inte riktigt kan se att de skulle kunna vinna på att familjen får stöd utifrån. En viktig grupp att fokusera på är därför upptäckarna som oftast inte tillhör de professionella". Dessa är baspersonal från t ex BVC, förskolan, lärare med flera inom skolan, polis och aktiva i olika föreningar som möter unga. Just för denna grupp ser vi sagamotala.se och Samverkanstrappan som särskilt viktig och ett stort fokus kommer att läggas på implementeringen till denna grupp. Arbetet på de olika stegen kommer att gå vidare: Information Vi strävar mot ett minimum av extra broschyrer. De som finns ska vara aktuella, enhetliga och finnas på webben. Ett uppdrag att ta fram riktlinjer/checklista för detta kommer att ges till webbredaktörer till hösten, Broschyrerna ska också kvalitetssäkras genom att använda brukargrupper. Landstinget har redan gjort detta arbete. Vägvisare Vi ska arbeta med att försöka förtydliga olika verksamheters ansvarsområden bl a med hjälp av resultaten från de mätningar som f n pågår i första linjens verksamheter. Kanske går det att 9

11 få fram ett underlag, som kan leda till ett beslut kring huvudfåror och nedtecknas i ett samverkansavtal. På betydligt längre sikt skulle man kunna utveckla informationen om olika verksamheter om vilka metoder man använder och för vilka målgrupper de passar osv. Detta skulle kunna underlätta för professionella med hänvisning eller remisser. Samordnad plan Arbetet med att utforma rutin för Samordnad Individuell Plan fortgår ytterligare en tid. Nedan visas ett exempel på hur Samverkanstrappan ser ut just nu på sagamotala.se 10

12 Implementering Ingenting av det vi arbetat fram får ett värde förrän vi fått ut det i våra organisationer, inte minst bland basarbetarna. Vi har därför valt att försöka se till att alla får en kort information kring det som vi upplever viktigast. Vi kommer att använda oss av den digitala tekniken genom att göra filminspelningar 5 10 minuter kring fyra viktiga punkter. Se nedan: Film 1 Allmän introduktion om Psynk samt det politiska uppdraget Barn och ungas uppväxtvillkor. ( 5 min) Enskilda intervjuer med styrgruppens medlemmar Något på webben av Ing-Marie Wieselgren 2 3 Power Point med muntlig beskrivning vad Motala gjort. Film 2 Beskrivning av Samverkanstrappan med fördjupning sagamotala.se. (10-15 min) Powerpoint på hela trappan En titt på varje trappsteg Ev ett kort inslag från webbinspelningen i Stockholm Genomgång av uppbyggnad och olika funktioner på sagamotala. Film 3 Om SIP och resursmöten (6 7 min) Vad är SIP använda lite av webbfilm på skl:s hemsida Powerpoint på rutiner och var man kan hitta hjälp hur man gör Film 4 Skolnärvaro (ca 5 min) Lite bakgrund viktigt varför osv Arbetsgruppens resultat Hur gör man om man vill göra likadant? Filmerna kommer att lämnas ut en och en alt de två första vid samma tillfälle och de ska visas på samtliga arbetsplatsträffar. Starten beräknas till oktober. Efter genomgång kommer de att finnas på intranätet. När det gäller t ex de samordnade planerna kommer en mer djupgående utbildning att ges till dem som är initiativtagare. Det finns också planer på att göra en avslutningskonferens för hela Psynk-projektet för chefer, politiker och nyckelpersoner. 11

13 Vad har arbetet med Psynktrappan fört med sig? Arbetet med Psynktrappan som s modelll har inneburit att vi fått möjlighet att utifrån en tankemodell ta fram en beskrivning av samverkan med en tydlig struktur.. Den har inneburit, att vi fått möjlighet att tänka ännu tydligare med barnet i fokus. Arbetet harr också tillsammans med annat Psynkarbete förtt med sig att vi gemensamt sett s nya möjligheter. Genom omstruktureringar och nya verksamhete er skulle vi kunna fåå till arbete/metoder, som vi bedömer är smartare och effektivare än det vi gör idag. Bl a har arbetet med Samverkanstrappann också medfört att vi tänkt nytt kring olika funktioner bl a utifrån genomgångarna av vad vi hade och vad vi behövde. Detta betyder att vi dels har tagitt fram en skiss på en sammanslagning av två verksamheter, en särskild undervisningsgruppp och en verksamhet inom socialtjänsten, som bl a kartlägger barn medd neuropsykiatriska störningar eller funktionshinder. Vidare har vi lagt ett förslag till en funktion vi kallarr stödteam som s med en gemensam bred kompetenss ska kunna stödja familjer och ungdomar praktiskt och konkret i olika situationer. Deras arbete ska utgå från en SIP. Båda dessa förslag stårr i begrepp att lyftas till politiken med önskan att få ett uppdrag att gå vidare. Vi har också kunnat se att samarbetet mellan olika vårdgivare och o organisationer har gynnats utifrån att vi haft Psynkarbetet och arbetet med Psynktrappan som en gemensam arbetsuppgift. Klimatet i de olika grupperna, som Psynks ledningsgrupp och olika arbetsgrupper har blivit friare och öppnare. Med vänlig hälsning till Psynken för stödet i arbetet Monika Torstensson Utvecklingssamordnare b/u Pia Widegren Utvecklingsledare Version

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Närvarande:

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets-

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- identifikation [Titel] : Tid: 13:30-16:00 Plats: Skaraborgs kommunalförbund Närvarande: Fredrik Edholm, Lena Bjurgård Bränfeldt, Maria

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Varför samverka! Utgångspunkten var att jag kunde konstatera att skolorganisationen inte utförde vårt uppdrag på ett

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust 2013-12-02

Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust 2013-12-02 1 (5) Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon 0522-69 7047 camilla.a.karlsson@uddevalla.se Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust Närvarande Gunilla Dimsjö, enhetschef, Uddevalla

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad.

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. 2014-10-15 Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. Används av vem och när? Denna rutin ska användas i samtliga Borås Stads förskolor då verksamheten får kännedom

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Delrapport för Samordnad individuell plan, SIP

Delrapport för Samordnad individuell plan, SIP Uppdragsgivare: BUS samverkan Sida 1 av 14 Projektledare Viveca Axelsson Projektbeteckning SIP Version 1 Delrapport för Samordnad individuell plan, SIP Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

r.\ 2. Slutrapport projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning 1. Tjänsteskrivelse: Information om projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning

r.\ 2. Slutrapport projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning 1. Tjänsteskrivelse: Information om projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning Ärendet i korthet Ärendet föredras av Marianne Sarberg. Kommunstyrelsen har 3 6gltzbeslutat infora verksamhetsbaserad arkiwedovisning senast juni zot4, i enlighet med Riksarkivets föreskrifter RA-FS zoos:4.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Diarienummer 150377 Landstingsfullmäktige Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Förslag

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Klarspråk för 50 webbredaktörer och ytterligare 9 000 personer. Torsten Herbertsson Helsingborgs stad

Klarspråk för 50 webbredaktörer och ytterligare 9 000 personer. Torsten Herbertsson Helsingborgs stad Klarspråk för 50 webbredaktörer och ytterligare 9 000 personer Torsten Herbertsson Helsingborgs stad Information om ändrad hämtningsdag för kärl med returpapper och kartong Då det visat sig att vi på renhållningsverket

Läs mer

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Marie-Louise Bladh, Enheten för myndighetsutövning

Läs mer

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Plats: Kvarnsvedens Vårdcentral Ordförande: Rose-Marie Casselbrant, MVC Sekreterare: Maria Bäck, BVC Jakobsgårdarna Närvarande: Jenny Westergren

Läs mer

Utvärdering av länsövergripande avtal

Utvärdering av länsövergripande avtal Utvärdering av länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt problematik som behöver stöd från samhället. Inledning Samarbetsavtal avseende Hälso-

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer