Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltning Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltning Datum: 2014-11-19"

Transkript

1 Samverkanstrappan En guidning till rätt hjälp Monika Torstensson, utvecklingssamordnare barn/ungdom - Socialförvaltning Pia Widegren, utvecklingsledare - Bildningsförvaltningg Datum:

2 Innehåll Samverkanstrappan... 0 Inledning... 2 Om Motala... 2 Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan?... 3 Förankring... 3 Handlingsplan... 3 Om arbetet på/med de olika trappstegen fram till och med augusti Basen = upptäckt... 4 Trappsteg 1 Information... 4 Trappsteg 2 Vägvisarfunktion... 5 Trappsteg 3 Stafettpinne... 6 Trappsteg 4 Samordnad Individuell Plan (SIP)... 7 Trappsteg 5 - Samordnat Stöd... 7 Resultatet Samverkanstrappan... 9 Information... 9 Vägvisare... 9 Samordnad plan Implementering Film Film Film Film Vad har arbetet med Psynktrappan fört med sig?

3 Inledning Senhösten 2013 fick vi i Motala besök av SKL:s Psynkprojekt temat för sammansatta behov. Vi hade blivit tillfrågande, om vi skulle vilja ställa upp och testa en metod, en teoretisk modell, som skulle innebära, att de som sökte vårt stöd skulle få en bra guidning att ta sig fram i vårdutbudet. Man kallade modellen Psynktrappan. Vi som var samlade för att få närmare information om uppdraget, var vår ledningsgrupp för Psynkarbetet i Motala det vill säga verksamhetschefer och nyckelpersoner från olika delar av landstinget och kommunen. Det uppdrag, som senare formulerades var att vi, med Psynktrappan som utgångspunkt, skulle skapa en modell, som visar hur barn/ungdomar och deras vårdnadshavare utifrån individuella behov guidas till den vård och behandling barnet/ungdomen behöver. Om Motala Motala ligger i Östergötland, vid norra Vättern och har drygt innevånare. I tätorten bor ca personer. Antal barn mellan 0 och 18 år är ca och unga vuxna mellan 19 och 24 år är ca Östergötlands läns landsting är indelat i tre länsdelar, där Motala tillhör den västra länsdelen. Motala har ett lasarett och såväl barnmedicin, habilitering som barnpsykiatri finns stationerade på orten. Samarbetsklimatet mellan olika verksamheter som arbetar med barn och ungdom upplevs generellt som gott. Motala är med i två teman i Psynk och har inom kommunen dessutom ett särskilt prioriterat uppdrag från politiken kring Barn och ungas uppväxtvillkor. Vi har därför valt att arbetet med Psynktrappan utgår ifrån den styrgrupp som redan fanns. I styrgruppen ingår förutom bildnings- och socialchef även närsjukvårdsdirektören. Även ledningsgruppen för Psynk med åtta verksamhetschefer eller motsvarande från såväl kommun och landsting har varit ett dialogforum. 2

4 Hur genomförde vi arbetet med Psynktrappan? Övergripande I och med avtalet med SKL hade vi möjlighet att avsätta tid för två personer på vardera 25 %, som skulle hålla ihop uppdraget. Den ena har haft ett övergripande ansvar och den andra har arbetat mycket med informationsdelen. Vi tror, att det är svårt att driva ett utvecklingsarbete utan att ha särskild tid för detta, då det handlar om att skaffa information från olika verksamheter, såväl kommunala som inom landstinget och ta och hålla ihop nya initiativ. Det är också viktigt att arbetet är förankrat i den högsta ledningen, eftersom det under resans gång kommer att finnas behov av att samverka, förändra mm på sätt, som kanske inte alla tycker är bra. Vår styrgrupp i Psynkarbetet har då kunnat fatta ett beslut, som alla ska följa. En annan framgångsfaktor har varit att samla en liten arbetsgrupp cirka en gång/månad med representanter från Bildnings- och Socialförvaltning, Kommunledningsförvaltning (folkhälsosamordnare) och en nyckelperson inom närsjukvårdens stab. Där har vi fått stöd och en öppen och rak feedback kring innehållet i arbetet och en nödvändig kunskap om olika förvaltningskulturer. Förankring För vår del skedde den huvudsakliga förankringen, att vi skulle ta oss an uppgiften att prova trappmodellen, i princip vid det första mötet med SKL. Till detta var ledningsgruppen för Psynk samt en del nyckelpersoner inbjudna och alla var positiva till tanken att kunna skapa en bra struktur. Frågan fördes till styrgruppen för Psynk, som gav klartecken. Dessa beslut gav oss möjlighet att kunna inhämta uppgifter och föra dialog med verksamheter på olika sätt i vårt arbete. Handlingsplan Vi började vårt arbete med att göra en grov handlingsplan (se bilaga 1) utifrån varje trappstegs begrepp, där vi utgick från den definition som tagits fram av SKL. Först beskrev vi vad vi behövde undersöka för att få en bild hur det fungerade i Motala och skissade på olika arbetssätt. Det tydliggjordes vem som ansvarade för olika delar av arbetet och en första tidplan för de olika delarna upprättades. Handlingsplanen har följts upp kontinuerligt förändrats och kompletterats. 3

5 Om arbetet på/med de olika trappstegen fram augusti till och med Basen = upptäckt Mot slutet av arbetsprocessen kände vi att vi alltmer började prata p om Upptäckt. Vi kände att det var en sorts bas som genomsyradee hela tanken med Samverkanstrappan. Därför lade vi till denna del som en bas under trappan.. I texten till denna del betonade vi vikten av att de, som möter och arbetar med barn och ungdomar, tidigt upptäcker dem som behöverr särskilt stöd eller hjälp. Många gånger förstår man inte själv vad som kan vara hjälpsamt. Till hjälp för och vid upptäckt hänvisar vi då till sagamotala.se och Samverkanstrappan. Där menar vi att man får vägledning om vart man kan vända sig omm barn och unga mår dåligt. Där finns även kontaktuppgifter till de verksamheter som finns i broschyren på Informations- steget. Trappsteg 1 Information I Motalaa har vi använt oss av SKL:s saga-modell (Samarbete Gemensamt G Ansvar för barn och unga) för att uppfylla PRIO-kravet att lämna information om verksamheterr för barn och unga. Detta har inneburit att vårt tänk har utgått från hur sagamotala.se skulle kunna utvecklas. Pia är den av oss, som också har goda kunskaper om hur sakerr och ting hänger ihop bakom dataskärmen, och har haft en massa kontakter med verksamheter inom kommun och landsting om hur informationen ska formuleras. Hennes arbete har h också varit fokuserat på att hitta en struktur hur landsting och kommun kan få del av varandras uppdateringar. Ett annat mål har varit att texten, översättningar mm ska fungera för olika målgrupper och sagamotala.se har testats av t ex ungdomar av olika nationalitet på Hallen, kommunens fritidsgård för äldre ungdomar, av vuxna på sfi-undervisningen och i gymnasiesärskolan. Alla har varit positiva. I vår trappa har blivit ett slags nav och marknadsföring av siten har varit och är fortfarande en viktig del i arbetet. Vi har gjort ett kort i plånboksstorp rlek, som vii delat ut brett tilll verksamheter, skolungdom med flera. Vi har också gjort riktad reklam på Facebook till alla medlemmar boende i Motala och Vadstena kommun under sommaren, samt gjort en del presentationer i olika arbetsgrupper. 4

6 Trappsteg 2 Vägvisarfunktion När det gäller Vägvisarfunktionen så gick vi igenom i vilka fall vi bedömde attt det var angeläget med en mer handfast vägvisning och hur gjorde man i olika verksamheter. Metoden vi använde var att samla representanter från olika verksamheter inom det vi benämner Första Linjen. De frågor vi ställde och diskuterade kring var: Hur kan man nå er verksamhet? När kan man nå den? Fungerar ni som en hänvisningsfunktion? Når ni ut med ert budskap till dem ni vill? Om ej: Vad skulle kunna förbättra detta? Har ni några kreativa idéerr om info i allmänhet? Hur säkerställer ni att förändringar i verksamhetens arbete når n ut till allmänheten? De verksamheter som inte kunde närvaraa lämnade in skriftliga svar. Vi analyserade dialogen och svaren och kom fram till hur vi vill definiera och underlätta att hänvisning sker. Dels har vi tagit fram en beskrivning hur vi vill att var och en som möter personer med problem ska agera: Vad ska du som vägvisare göra när någon ringer till dig och någon annan kan ge bättre hjälp och stöd? 1. Alltid: Tydligt förmedla till vilken verksamhet man borde vända sigg och varför denna bedöms bättre. Erbjuda attt ta en kontakt och be någon ringa upp. 2. Om svaret blir nej trots att det bedöms finnas behov ochh det kännss tveksamt om man kommer att ta egen kontakt: Fråga om man får återkomma till personen om en tid för att höra hur det lyckats. 3. Om det upplevs myckett tveksamtt om man kommer att ta en egen kontakt och det samtidigt känns mycket angeläget attt man erbjuds någon form av stöd d och hjälp: Ta själv ta emot personen för en första kontaktkt och vid behov insistera på att få vara stafettpinne. (Se nästa trappsteg!) Som vägvisare är det dessutom viktigt att ha god kännedom om sagamotala.se för att kunna hänvisa vidare till denna sida. s Vi såg också ett behov av en broschyr med kort verksamhetsbeskrivning, målgrupp, telefonnummer mm. Detta dels utifrånn vetskapen att alla inte är bekväma med att använda datorerr och dels för att ge den samladee bilden av var man man få hjälp och stöd. Den kommer att översättas till andra språk. Nedan sid 2 3: 5

7 Trappsteg 3 Stafettpinne Metoden för att komma till slutsatser vad man gör som stafettpinne var densamma som för vägvisare. Samma arbetsgrupp fick fundera över ett antal frågor med dialog resp skriftliga s svar. Hur gör ni för att se till att personer får stöd av andra än er om o detta behövs? När upplever ni att det fungerar bra/ mindre bra? Idéer om hur ev svagheter kan förbättras. Våra slutsatser var att det fanns två olika situationer att beskriva. Vad gör du som stafettpinne? A. När det handlar om en överflyttning När du uppfattar att någon annan verksamhet skulle kunna ge g ett bättree stöd än din egen, förklarar du hur och varför detta är fallet. Ni har en dialog omm hur kontakten ska ske och på vilket sätt du ska kunna stödja. Kanske kan det ske genom att du d beställerr en tid eller är med på ett första gemensamt möte. Hör alltidd av dig tilll personen och o kontrollera att mötet blivit av. B. När du bedömer att flera verksamhete er behöver träffas och gemensamt g ge hjälp och stöd Blir bedömningen att det handlar om att flera verksamheter behöver samverka tar du initiativ till att beskriva ett SIP-/Resursmöte och ser till att en inbjudan sker. Se särskild rutin Resursmöte /SIP 6

8 Trappsteg 4 Samordnad Individuell Plan (SIP) Det lagstadgade kravet på att en SIPP ska göras om en familj f har kontakt med flera verksamheter och insatserna/hjälpen behöver samordnas, stimuleras genomm de PRIO-pengar, som Socialstyrelsen fördelar. För att kommunen gemensamt skulle få kunskap om fakta f och utformning, hade vi tidigt ett möte med representanter från skola, socialtjänst (myndighet och utförare) tillsammans med temaledare Psynk. Syftet var att hitta rätt bland begreppen. Landstinget bedömde sig ha en bra kunskap kring sakfrågan. Efter dettaa möte bildades en arbetsgrupp, där även landstinget ingår. Uppdraget är att skapa s rutiner, ta ställning till implementering mm. En viktig del av arbetet har också varit att beskrivaa hur metoden med Resursmöten (se bilaga) blir en del av rutinen. Arbetsgruppen har träffats regelbundett och kommit fram till en preliminär rutin r för Socialförvaltningenn i Motala och en handlingsplan för hur det ska s säkerställas att allaa i behov av SIP ska erbjudas detta från f och med Att den är preliminär beror på att ett länsövergripande arbete med gemensam rutin, blankett mm pågår under hösten I Motala erbjuderr vi också förskolan/skolan och i vissa fall polisen möjlighet m att påtala attt en SIP behöver göras. Dessa, liksom de icke myndighetsutövande delarna av socialtjänsten anmäler behov av Resursmöten till vårr verksamhet BarnCentrum. Resursmöte 1 plockar fram resurser och behov och Resursmöte 2 formulerar f gemensamt en SIP. För att underlätta för de verksamhetsföreträdare som ska ta initiativ i tilll SIP, har vi börjat skapa ett hjälpmedel, som vi placerar under en flik på sagamotala.se. När det gäller de samordnade planerna håller vi bl a på att formulera en del med Vanligaa frågor. Frågorna och svaren har vi till största delen hämtat från en Powerpoint från f Psynkss hemsida av Maria Nyström Agback, jurist på Socialstyrelsen. Trappsteg 5 Samordnat Stöd Vi började med att ställa oss frågann vad som egentligenn menades med koordinator. Samtalspartner var i huvudsak den arbetsgrupp kring Sammansatta behovv som finnss som en del i Psynkarbetet. Gruppen har representanter från skola, förskola, elevhälsa, socialtjänst myndighet och utförare, fritid, barnpsykiatrin och habilitering en. De frågor vi inledningsvis ställde oss var För vilka målgrupper skulle en koordinator kunna vara till hjälp. h Beskriv i vilken omfattning i tid ochh längd och i vilka olika typer avv situationerr kan de användas. Olika kompetens för olika typer av uppdrag? Vem/vilka ger uppdrag? Möjliga anställningsformer och organisering. Dialogerna sammanfattades för återkoppling från bl a styrgrupp s ledningsgrupp i Psynkprojektet. Slutprodukten kan formuleras enligt nedan: En del av dem som vi möter i arbetet har många kontakter, något somm kan bli både svårt att hålla ordning på och vara tidskrävande. Det är viktigt att se till att planansvarig, utses vid både SIP-resp Resursmöten i syftee att hjälpa till med detta. 7

9 För en del barn, unga och föräldrar, med ett sammansatt behov av stöd, krävs en insats utöver det som kan ges utifrån befintliga verksamheter. Ett stödteam kan bistå med delar i en SIP för att underlätta för berörda att hålla ihop sin dagliga tillvaro. (En skrivning kring detta presenteras för politikerna i Bildnings- och Socialnämnden inom kort) För barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar/funktionshinder finns ett samverkansforum, Nätet, där gemensamma planer för dessa barn behandlas. 8

10 Resultatet Samverkanstrappan När vi har arbetat med Trappan har vi, efter att i tanken och med varandra fört olika resonemang, kommit fram till att den inte är till för att förklara för brukarna, utan är ett hjälpmedel för professionella. Den kommer att vara nåbar från sagamotala.se, där den i och för sig är åtkomlig för alla. Vi har döpt om den och skälet till detta är, att vi bedömer att Psynk är en benämning som lever just nu medan Samverkan är ett tidlöst begrepp. Psynk kan också vara utmanande i förhållande till brukare som ev tar del av begreppet. En trappa som förklaringsmodell till våra brukare bedömde vi likaså vara mindre bra. Hur hjälpsamt är det om man upplever att man står på översta trappsteget? Samtal i vår arbetsgrupp har även lett fram till att Trappan inte fångar in en av de viktigaste delarna när det gäller hjälpbehov, nämligen att upptäcka. Det finns en stor grupp människor som inte själva tar initiativ till att få hjälp och stöd av olika skäl. En del av dem kommer att hitta rätt i o m marknadsföringen av sagamotala.se, men fortfarande finns det många som inte riktigt kan se att de skulle kunna vinna på att familjen får stöd utifrån. En viktig grupp att fokusera på är därför upptäckarna som oftast inte tillhör de professionella". Dessa är baspersonal från t ex BVC, förskolan, lärare med flera inom skolan, polis och aktiva i olika föreningar som möter unga. Just för denna grupp ser vi sagamotala.se och Samverkanstrappan som särskilt viktig och ett stort fokus kommer att läggas på implementeringen till denna grupp. Arbetet på de olika stegen kommer att gå vidare: Information Vi strävar mot ett minimum av extra broschyrer. De som finns ska vara aktuella, enhetliga och finnas på webben. Ett uppdrag att ta fram riktlinjer/checklista för detta kommer att ges till webbredaktörer till hösten, Broschyrerna ska också kvalitetssäkras genom att använda brukargrupper. Landstinget har redan gjort detta arbete. Vägvisare Vi ska arbeta med att försöka förtydliga olika verksamheters ansvarsområden bl a med hjälp av resultaten från de mätningar som f n pågår i första linjens verksamheter. Kanske går det att 9

11 få fram ett underlag, som kan leda till ett beslut kring huvudfåror och nedtecknas i ett samverkansavtal. På betydligt längre sikt skulle man kunna utveckla informationen om olika verksamheter om vilka metoder man använder och för vilka målgrupper de passar osv. Detta skulle kunna underlätta för professionella med hänvisning eller remisser. Samordnad plan Arbetet med att utforma rutin för Samordnad Individuell Plan fortgår ytterligare en tid. Nedan visas ett exempel på hur Samverkanstrappan ser ut just nu på sagamotala.se 10

12 Implementering Ingenting av det vi arbetat fram får ett värde förrän vi fått ut det i våra organisationer, inte minst bland basarbetarna. Vi har därför valt att försöka se till att alla får en kort information kring det som vi upplever viktigast. Vi kommer att använda oss av den digitala tekniken genom att göra filminspelningar 5 10 minuter kring fyra viktiga punkter. Se nedan: Film 1 Allmän introduktion om Psynk samt det politiska uppdraget Barn och ungas uppväxtvillkor. ( 5 min) Enskilda intervjuer med styrgruppens medlemmar Något på webben av Ing-Marie Wieselgren 2 3 Power Point med muntlig beskrivning vad Motala gjort. Film 2 Beskrivning av Samverkanstrappan med fördjupning sagamotala.se. (10-15 min) Powerpoint på hela trappan En titt på varje trappsteg Ev ett kort inslag från webbinspelningen i Stockholm Genomgång av uppbyggnad och olika funktioner på sagamotala. Film 3 Om SIP och resursmöten (6 7 min) Vad är SIP använda lite av webbfilm på skl:s hemsida Powerpoint på rutiner och var man kan hitta hjälp hur man gör Film 4 Skolnärvaro (ca 5 min) Lite bakgrund viktigt varför osv Arbetsgruppens resultat Hur gör man om man vill göra likadant? Filmerna kommer att lämnas ut en och en alt de två första vid samma tillfälle och de ska visas på samtliga arbetsplatsträffar. Starten beräknas till oktober. Efter genomgång kommer de att finnas på intranätet. När det gäller t ex de samordnade planerna kommer en mer djupgående utbildning att ges till dem som är initiativtagare. Det finns också planer på att göra en avslutningskonferens för hela Psynk-projektet för chefer, politiker och nyckelpersoner. 11

13 Vad har arbetet med Psynktrappan fört med sig? Arbetet med Psynktrappan som s modelll har inneburit att vi fått möjlighet att utifrån en tankemodell ta fram en beskrivning av samverkan med en tydlig struktur.. Den har inneburit, att vi fått möjlighet att tänka ännu tydligare med barnet i fokus. Arbetet harr också tillsammans med annat Psynkarbete förtt med sig att vi gemensamt sett s nya möjligheter. Genom omstruktureringar och nya verksamhete er skulle vi kunna fåå till arbete/metoder, som vi bedömer är smartare och effektivare än det vi gör idag. Bl a har arbetet med Samverkanstrappann också medfört att vi tänkt nytt kring olika funktioner bl a utifrån genomgångarna av vad vi hade och vad vi behövde. Detta betyder att vi dels har tagitt fram en skiss på en sammanslagning av två verksamheter, en särskild undervisningsgruppp och en verksamhet inom socialtjänsten, som bl a kartlägger barn medd neuropsykiatriska störningar eller funktionshinder. Vidare har vi lagt ett förslag till en funktion vi kallarr stödteam som s med en gemensam bred kompetenss ska kunna stödja familjer och ungdomar praktiskt och konkret i olika situationer. Deras arbete ska utgå från en SIP. Båda dessa förslag stårr i begrepp att lyftas till politiken med önskan att få ett uppdrag att gå vidare. Vi har också kunnat se att samarbetet mellan olika vårdgivare och o organisationer har gynnats utifrån att vi haft Psynkarbetet och arbetet med Psynktrappan som en gemensam arbetsuppgift. Klimatet i de olika grupperna, som Psynks ledningsgrupp och olika arbetsgrupper har blivit friare och öppnare. Med vänlig hälsning till Psynken för stödet i arbetet Monika Torstensson Utvecklingssamordnare b/u Pia Widegren Utvecklingsledare Version

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Arbetsgången mellan EHT och Resurscentrummöte

Arbetsgången mellan EHT och Resurscentrummöte Bilaga 4 Arbetsgången mellan EHT och Resurscentrummöte Fem ingångar till att begära Resurscentrummöte 1. Många involverade utan gemensam handlingsplan. 2. De insatser Elevhälsateamet hittills provat är

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad.

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. 2014-10-15 Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad. Används av vem och när? Denna rutin ska användas i samtliga Borås Stads förskolor då verksamheten får kännedom

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall 2014-02-06 Varför samverka! Utgångspunkten var att jag kunde konstatera att skolorganisationen inte utförde vårt uppdrag på ett

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Manual till att hålla utvecklingssamtal

Manual till att hålla utvecklingssamtal Manual till att hålla utvecklingssamtal Inledning tillbakablick Arbetsmiljö hälsa Uppdrag uppgifter Utvecklingsplan Februari 2014 2(9) Inledning I denna manual beskrivs utvecklingssamtalets syfte uppbyggnad.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Nya En dörr in. Arbete för och med barn och unga i behov av särskilt stöd.

Nya En dörr in. Arbete för och med barn och unga i behov av särskilt stöd. Nya En dörr in Nya En dörr in Arbete för och med barn och unga i behov av särskilt stöd. Tallriksmodellen Tallriksmodellen Föräldrar Kompisar Släkt Skola Närsjukvård BUP Föreningslivet VPM Trossamfund

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Protokoll. Arbetsutskottets beslut Socialnämndens arbetsutskott antar Barnbokslut 2014.

Protokoll. Arbetsutskottets beslut Socialnämndens arbetsutskott antar Barnbokslut 2014. Protokoll Sammanträdesdatum 2015-10-08 Sida 16(21) Socialnämndens arbetsutskott SNau 128 Arbetsutskottets beslut Socialnämndens arbetsutskott antar. Sammanfattning Barnbokslutet innehåller beskrivning

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län

PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2014-08-25 (Slutgiltig) Handlingsplan 2014-2015 för utveckling av samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Kalmar län kring personer med

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Rutin hantering av Lex Sarah

Rutin hantering av Lex Sarah Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014

Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014 Handlingsplan övergången förskola-skola Enskede-Årsta- Vantör 2014 stockholm.se Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Information Sida 1 (3) 2014-08-04 Handlingsplan för barnens övergång mellan förskola

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner SiSam Samverkansmodell för placerade barn Samverkanskonferenser kommuner Uppdraget Uppdraget ges till SiS och SPSM som i samverkan med kommunernas socialtjänst och skola ska åstadkomma: ü Obruten skolgång

Läs mer

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal

Läs mer

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets-

Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- Protokoll Styrgruppsmöte för insatsområde Säker roll- och behörighets- identifikation [Titel] : Tid: 13:30-16:00 Plats: Skaraborgs kommunalförbund Närvarande: Fredrik Edholm, Lena Bjurgård Bränfeldt, Maria

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2013-05-29 Vilgotgruppen Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 1(9) Plats och tid ande Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg 2016-02-04 1(6) Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg Där invånarna behöver oss tillsammans! Utgångspunkt/bakgrund Ledningssystemet för samverkan tar sin utgångspunkt

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer