Sammanställning av LFA-Processen i projektet Förstudie Integration Norrland

Transkript

1 Sammanställning av LFA-Processen i projektet Förstudie Integration Norrland Den 12 februari 2015 Evaluation North

2 Sammanfattning Projektet Förstudie Integration Norrland, FIN, drevs av Akademi Norr, som är en gränsöverskridande samverkan mellan 13 nordligt belägna kommuner, under år Målet med projektet var att genomföra en förstudie som skulle kunna ligga till grund för en välgrundad och väl förankrad projektansökan. Inom projektet har en kartläggning av problem och utmaningar gällande integration i de deltagande kommunerna genomförts. Denna kartläggning har genomförts genom metoden Logical Framwork Approach, LFA, vilken är en metod bestående av 9 planeringssteg som bidrar till att intressenters och målgruppers tankar och idéer tas till vara på samt till att skapa en bred förankring för efterföljande projekt. Inom projektets ramar anordnades LFA-workshops, till vilka deltagare från respektive kommun bjöds in att delta i två workshopdagar där 3, av de 9 steg som ingår i LFA avhandlades. Deltagarna utgjordes av representanter från kommunala verksamheter, myndigheter, övriga intressenter som arbetar med nyanlända och integration samt nyanlända personer. Under workshopdagarna varvades praktiska moment med föreläsningsmoment där deltagarna bland annat fick bekanta sig med LFA-metoden samt upprättande av projektmål och aktiviteter. LFA-arbetet resulterade i en mängd huvudproblem med därtill hörande orsaker och negativa effekter samt flertalet önskade mål och aktiviteter kopplade till dessa. De huvudproblem som identifierades kan härledas till fem huvudsakliga kategorier, varav de första fyra är huvudproblem direkt kopplade till målgruppen medan den sista kategorin avser huvudproblem av organisatorisk karaktär. Huvudproblemen återfinns i kategorierna Okunskap, rädsla och negativa attityder, Kommunikation, Brist på mötesplatser, Arbetssituationen samt Organisatoriska utmaningar. De mål som deltagarna skapade återfinns både på deltagarnivå och på organisationsnivå. Målen på deltagarnivå gäller områdena Språkkunskaper, Möten/mötesplatser, Deltagande i föreningslivet, Engagemang från kommuninnevånare samt Attityder och värderingar. Målen på organisationsnivå har delats in i områdena Samverkan, Integrationsplan/strategi, Nätverkande, Information samt Sysselsättning. Implementering LFA-processen har genomförts av oss på Evaluation North och vår bedömning är att den samstämmighet som råder mellan de kommuner som deltog i förstudien medger stora möjligheter att skapa ett eller flera gemensamma projekt i syfte att skapa en öka integrationen och därmed öka sannolikheten att nyanlända väljer att stanna kvar där. 1

3 Sammanställning LFA-process Förstudie Integration Norrland, FIN Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR METOD GENOMFÖRANDE VAD INNEBÄR INTEGRATION? PROBLEMTRÄD HUVUDPROBLEM, ORSAKER OCH EFFEKTER HUVUDPROBLEM KOPPLADE TILL MÅLGRUPPEN OKUNSKAP, RÄDSLA OCH NEGATIVA ATTITYDER KOMMUNIKATION BRIST PÅ MÖTESPLATSER ARBETSSITUATIONEN HUVUDPROBLEM AV ORGANISATORISK KARAKTÄR ORGANISATORISKA UTMANINGAR MÅL OCH AKTIVITETER MÅL PÅ DELTAGARNIVÅ SPRÅKKUNSKAPER MÖTEN/MÖTESPLATSER DELTAGANDE I FÖRENINGSLIVET ENGAGEMANG FRÅN KOMMUNINNEVÅNARE ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR MÅL PÅ ORGANISATIONSNIVÅ SAMVERKAN INTEGRATIONSPLAN/STRATEGI NÄTVERKANDE INFORMATION SYSSELSÄTTNING UTVÄRDERING AV LFA-PROCESSEN PROCESSLEDARNAS TANKAR KRING UTVECKLINGSOMRÅDEN PROCESSLEDARNAS TANKAR KRING FRAMGÅNGSFAKTORER PROCESSLEDARNAS TANKAR KRING KOMMANDE PROJEKTANSÖKAN KONTAKTUPPGIFTER LFA-PROCESSEN - FIN

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Akademi Norr har under 2014 bedrivit en förstudie genom det ESF-finansierade projektet Förstudie Integration Norrland, FIN. Projektet hade sitt ursprung i de tidigare genomförda projekt Kompetensutveckling för Integration i Norrland, vilket också var ett ESF-finansierat projekt som genomfördes i Akademi Norrs regi. Akademi Norr är en gränsöverskridande samverkan mellan 13 kommuner i fyra län. Dessa kommuner är Arjeplog, Arvidsjaur och i Norrbottens län, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län, Kramfors och Sollefteå i Västernorrlands län samt Strömsund i Jämtlands län. 1.2 Syfte Förstudie Integration Norrland syftade till att utveckla en strategisk samverkan mellan berörda intressenter och kommuner och därigenom verka för att stärka individers och den lokala organisationens förutsättningar på ett sådant sätt att både nyinflyttade utrikesfödda och tidigare kommuninnevånare ska välja att stanna kvar och verka i de kommuner som ingår i Akademi Norr samt att dessa kommuner förmår att skapa en attraktiv livsmiljö. 1.3 Mål Målet med FIN var att genomföra en förstudie som skulle kunna ligga till grund för en väl förankrad projektansökan, i vilken både intressenternas och målgruppens intressens skulle tillvaratas. Målet med förstudien var att kartlägga vilka problem och utmaningar kommunerna upplever gällande integration samt utarbeta en önskad målbild och skapa aktiviteter, vilka skulle kunna leda till att de önskade målen uppnås. 1.4 Avgränsningar FIN genomfördes under år 2014 och var geografiskt avgränsat till de 13 kommuner som ingår i Akademi Norr. Implementering Deltagarna utgjordes av nyanlända samt representanter från kommun, myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med gruppen nyanlända och med integration. Inga deltagare har deltagit i egenskap av privatperson, utöver målgruppen, det vill säga, utrikesfödda personer. Projektet handlade om samverkan enbart inom områdena mottagande av nyanlända och integration. 3

5 1.5 Metod Den metod som valdes för genomförande av FIN var Logical Framework Approach, LFA, vilken är en metod som bidrar till att intressenters och målgruppers tankar och idéer tas till vara på samt till att skapa en bred förankring för efterföljande projekt. LFA-metoden innehåller 9 planeringssteg. Genom att gå igenom dessa kartläggs målgruppens behov och en relevant och genomförbar projektplan skapas, vilken i förlängningen leder till att de resultat som projektet genererar blir uthålliga. Genom LFA-metoden skapas en struktur som utgör ett stöd för hela genomförandet av ett projekt. LFA-metodens 9 planeringssteg; 1. Analys av projektets kontext/omvärldsanalys (externa faktorer som på en strukturell nivå kan påverka projektet) 2. Intressentanalys (individer och aktörer som påverkas av projektet) 3. Problemanalys/Situationsanalys (vilka problem ska projektet lösa) 4. Målformulering (samtliga nivåer, dvs övergripande mål, projektmål samt delmål) 5. Aktivitetsplan (de åtgärder som ska genomföras för att uppnå målen) 6. Resursplanering (tid, personal, ansvarsfördelning, budget, utrustning) 7. Indikatorer samt fastställande av verifikationskällor(bestämma mått avseende måluppfyllelse och metoder för att mäta dessa) 8. Riskanalys och riskhantering (faktorer som kan få negativ inverkan på resultatet) 9. Analys av externa förutsättningar/antaganden för måluppfyllelse (vad andra aktörer hanterar) Inom FIN bjöds intressenter och målgruppen in att delta i 3 av dessa planeringssteg. Dessa var steg 3, 4 och 5. Steg 1 och 2 genomfördes av projektledningen tillsammans med referensgruppen. Efter de gemensamt genomförda planeringsstegen tog referensgruppens arbete åter vid och de fick till uppgift att prioritera de möjliga områden som kunde ligga till grund för en projektansökan. 1.6 Genomförande FIN har pågått under ett års tid och inom projektet har 12 LFA-workshops, där intressenter från samtliga 13 kommuner i Akademi Norr har bjudits in till två separata tillfällen, genomförts. LFA-processen har genomförts med oss på Evaluation North som processledare. Under samtliga träffar delades deltagarna in i grupper efter kommuntillhörighet. Antalet deltagare varierade och vissa kommuner bestod enbart av en grupp medan deltagarna från andra kommuner var så många att de delades upp i sex grupper. Grupperna varierade under de två dagarna, men var bestående under respektive dag. Gruppernas första uppgift under den första dagen var att diskutera och reflektera kring vad ordet integration innebär för dem. Detta redovisades sedan för samtliga deltagare i workshopen. Efter en genomgång av LFA-metoden fick deltagarna sedan till uppgift att steg för steg skapa så kallade problemträd där huvudproblem, orsaker till dessa och effekter av dessa kartlades för respektive kommun. Problemträden sammanställdes sedan kommunvis av oss som processledare och resulterade i skapandet av 2 till 4 problemträd för respektive kommun. LFA-PROCESSEN - FIN

6 Under den andra workshopdagen fick deltagarna utgå från de problemträd som skapas för att, även här gruppvis, skapa mål- och aktivitetsträd. Det vill säga de fick samtala om vilket det önskvärda läget för integrationen är i respektive kommun samt vilka aktiviteter de önskar genomföra i syfte att nå målen, det vill säga, det önskade läget. Innan deltagarna fick påbörja arbetet med att skapa mål och aktiviteter fick de en genomgång i målsättning samt om målen och aktiviteternas förhållande till huvudproblemen med dess orsaker och effekter. Resultatet av den andra workshopdagens arbete sammanställdes och resulterade i ett eller två mål- och aktivitetsträd för respektive deltagande kommun. Under projektets gång erbjöds deltagarna att delta i olika föreläsningar gällande andra projekt med liknande inriktningar. De fick även möjlighet att delta i en utbildning som avhandlade ämnena jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt tillgänglighet. I projektet fanns det en referensgrupp. Denna har varit den samma som under det tidigare genomförda projektet KIN och har bestått av nyckelpersoner från respektive kommun, vilka genom sitt arbete eller politiska engagemang arbetar med gruppen nyanlända. 2. Vad innebär integration? Tankarna kring vad integration innebär var många under de genomförda workshopdagarna. Dock var majoriteten av deltagande kommuner och deltagare överens om att integration handlar om en dubbelriktad process, genom vilken både svenskfödda och utrikesfödda personer tillsammans ska skapa förutsättningar för ett attraktivt och välmående samhälle. Integration sker i samspel med andra och att säga att de ska integreras blir inte en korrekt term. Integration handlar lika stor utsträckning om att människor födda i Sverige ska anpassa sig till det mångkulturella samhället som att utrikesfödda ska anpassa sig till det svenska samhället. Om det enbart vore de nyanlända, oavsett härkomst, som skulle integreras hade det istället varit tal om integrationens motsats assimilation. En av deltagarna uttryckte sina tankar om integration enligt följande: Integration syftar till att människor ska bli en del av samhället, inte till att någon ska bli svensk Implementering Integration kan vara stort och smått och innefattar allt från integrationspolitik till enskilda möten. Det handlar om hur vi lever tillsammans i ett samhälle, hur vi arbetar tillsammans, hur vi har det i skolan och på våra fritidsaktiviteter och allt där emellan. Genom integration blir någon en naturlig del av samhället. Det samhälle där nyanlända och svenskfödda ska kunna leva och verka tillsammans. Integrationsprocessen handlar om en ömsesidig anpassning och respekt för människor och deras olikheter. Deltagarna ansåg att det är väldigt viktigt att skapa förutsättningar för att alla som kommer till kommunen ska bli integrerade och inte ses som en avvikande grupp. Det ska vara möjligt att vara som vilken annan människa i kommunen som helst, med fel och brister, oavsett vilken bakgrund man har 5

7 Integration handlar om viskapande och om inkluderande och integration handlar om at skapa möjligheter för alla som i dagsläget finns i vårt samhälle eller kommer finnas där i framtiden. Det handlar inte om dem som ska komma till det befintliga samhället och integreras, det måste även finnas något att integrera med eftersom integration innebär att alla ska integreras med varandra. Deltagarna menade att det genom hela integrationsprocessen är viktigt att vara flexibel för att kunna skapa de bästa samhället här och nu. Det gäller att vara öppen och se att nya svenskar som anländer till ett befintligt och fungerande samhälle faktiskt tillför någonting nytt och tillför ny energi. Vidare gäller det att ta till vara på människors olikheter i form av erfarenheter och kompetens och se människors olikheter som en tillgång för hela samhället och dess utveckling. Majoriteten av deltagarna menade att de ska vara möjligt att behålla sin ursprungskultur och sina seder och vanor samtidigt som man blir accepterad som en del av det svenska samhället. Alla människor ska ges möjlighet att känna sig delaktig i samhället utifrån sina egna förutsättningar och för att detta ska vara möjligt ansåg deltagarna att det är av största vikt att skapa vägar in i samhället och samhällsgemenskapen. Dessa vägar utgörs bland annat av arbete, studier och fritidsaktiviteter. Människor som saknar den typen av aktiviteter saknar ofta vägar in i samhället. Integration handlar enligt deltagarna om en ömsesidig anpassning, det är ett givande och tagande från samtliga inblandade och innebär att mötas på halva vägen. Genom integration skapas en kulturmix och det gäller att förena godbitarna från alla kulturer som finns i kommunen för då kan alla mötas på lika villkor och verka tillsammans. 3. Problemträd Huvudproblem, orsaker och effekter Det går tydligt att urskilja två typer av huvudproblem i de 13 kommuner som deltagit i FINprojektet. Dessa är huvudproblem som är direkt kopplade till målgruppen, det vill säga nyanlända, respektive huvudproblem av organisatorisk karaktär. Nedan följer en sammanfattning av samtliga huvudproblem som deltagarna upplevde i sina respektive kommuner. De identifierade huvudproblem som är direkt kopplade till målgruppen har deltas in i 4 huvudgrupper. Dessa är Okunskap, Rädsla och negativa attityder, Kommunikation, Brist på mötesplatser samt Arbetssituationen. Huvudproblemen av organisatorisk karaktär har sammanställts under rubriken Organisatoriska utmaningar. I följande stycken beskrivs deltagarnas syn på dessa huvudproblem samt orsaker till och effekter av dessa närmare. 3.1 Huvudproblem kopplade till målgruppen OKUNSKAP, RÄDSLA OCH NEGATIVA ATTITYDER Rädsla/förutfattade meningar/fördomar (Arjeplog) LFA-PROCESSEN - FIN

8 Rädsla för nya människor (Arvidsjaur) Okunskap (Kramfors) Rädsla/okunskap (Lycksele) Fördomar och negativa attityder (Malå) Attityder/förutfattade meningar (Norsjö) Okunskap (Sollefteå) Attityder/rädsla/värderingar (Sorsele) Brist på förståelse/okunskap/rädsla (Storuman) Rädsla/negativa attityder (Strömsund) Brist på delaktighet och engagemang (Strömsund) Okunskap (Åsele) KOMMUNIKATION Kommunikation (Arjeplog) Kommunikation (Arvidsjaur) Kommunikation (Kramfors) Kommunikation (Lycksele) Kommunikation (Malå) Kommunikation (Norsjö) Kommunikation (Sollefteå) Kommunikation (Sorsele) Praktiska förutsättningar (Strömsund) Kommunikation (Vilhelmina) Implementering BRIST PÅ MÖTESPLATSER Brist på mötesplatser (Arjeplog) För få möten mellan människor (Dorotea) Brist på mötesplatser (Storuman) För få möten mellan människor (Storuman) 7

9 ARBETSSITUATIONEN Arbetssituationen/praktiktillfällen (Arvidsjaur) Små möjligheter till egenförsörjning (Sollefteå) Utbildningssituationen (Sorsele) Avsaknad av möjlighet till egenförsörjning (Vilhelmina) Brist på praktikplatser (Vilhelmina) Brist på sysselsättning (Åsele) Okunskap, rädsla och negativa attityder Deltagarna menar att när människor inte vill eller har möjlighet att träffas är det lätt hänt att förutfattade meningar om andra grupper av människor uppstår, lever vidare och sprids. Det uppstår rykten som många gånger har liten, eller inte alls någon, förankring i verkligheten. Rykten som kan leda till rädsla, avundsjuka och osämja mellan människor. Det påpekades att många människor känner en motvilja gällande förändringar och sådant de inte känner till. Detta är tätt sammankopplat med okunskap och rädsla. En okunskap om andra människors ursprungskulturer och en rädsla för att förändringar ska få negativa konsekvenser för dem själva och för samhället. Deltagarna ansåg at denna motvilja och rädsla inte minst gäller nya människor och nya kulturer. Vidare menade de att det därmed finns en ovilja och ett ointresse hos flera människor när det gäller att lära känna bland annat de nya svenskarna i samhället. En vilja och en öppen inställning kan leda till en mer lyckad integrering medan negativa attityder och förutfattade meningar försvårar integrationsprocessen trodde deltagarna. Detta gäller både attityder och förutfattade meningar hos tidigare kommuninnevånare och nyanlända. Om människor inte träffas på grund av rädsla, tidsbrist eller andra orsaker är det svårare att få en förståelse för människor som är olik en själv eller har en annan ursprungskultur än den egna. Rädsla för att kommunicera, tillsammans med bristen på mötesplatser resulterar i utanförskap samt skapande och spridning av fördomar. Faktorer som generaliseringar, rädsla och ett upplevt utanförskap, dålig självkänsla och dåligt självförtroende kan leda till att negativa attityder och värderingar uppstår. Detta påverkas även av tidigare erfarenheter och kunskaper som personer har. Många gånger kan någon tro att någonting fungerar på ett visst sätt fast det i verkligheten inte förhåller sig då, utan denna tro är enbart grundad på förutfattade meningar. Av bekvämlighetsskäl kan det vara enklast att inte göra någon ansträngning för att ta reda på fakta som eventuellt kan förändra ens egna värderingar. En fråga som några av deltagarna ställde var vad som egentligen händer när någon möter en människa de inte är van vid, på en plats där denna människa inte har funnits tidigare. Det LFA-PROCESSEN - FIN

10 funderades över om denna någon ser en människa eller en hudfärg, en religion, en annorlunda kultur jämfört med sin egen. Det reflekterades även över vems jobbansökan som sållas bort och vem är det som har svårt att få bostad. En annan aspekt av okunskapen gäller den okunskap om bland annat regelverk, rättigheter och olika myndighetsprocesser bland gruppen nyanlända. Deltagarna menade att det för en nyanländ person som inte har kunskap om den byråkratiska gången i Sverige och var man ska vända sig i olika ärenden är lätt att uppleva en osäkerhet och rädsla. Som exempel nämndes hur det svenska systemet med förskola fungerar. Bland de nyanlända som är vana att själva stanna hemma för at ta hand om sina barn under dagtid kan det finnas en rädsla för att lämna ifrån sig barnen till okända människor för att sedan åka flera mil bort för att studera Kommunikation Mer än hälften av alla kommuner var överens om att kommunikation utgör ett av huvudproblemen. Vad deltagarna avser med kommunikation varierade dock något. Den ena delen av kommunikationsproblemet innefattar kommunikationen mellan nyanlända och tidigare kommuninnevånare. För att specificera det ytterligare gäller det avsaknaden av kommunikation och svårigheten att kommunicera på grund av att ett gemensamt språk saknas. Den andra aspekten av kommunikationsproblemet är kopplat till de organisatoriska utmaningarna och en närmare beskrivning av denna aspekt återfinns under den kommande rubriken Organisatoriska utmaningar. Rådande segregering, där människor från samma kultur umgås med varandra och andra exkluderas från den gemenskapen, leder till att språkutvecklingen i svenska inte går framåt i samma takt som hade varit möjligt om samtalen där svenska är det enda gemensamma språket hade varit fler. I vissa fall kan det vara så att de som inte behärskar det svenska språket inte heller inser vikten av att lära sig det och i sådana fall kanske dessa personer behöver hjälp med att få insikt om detta. Brist på språkpraktikplatser såväl som avsaknaden av anpassade utbildningar och brister i samhällsorienteringen utgör också hinder när det gäller språkinlärning. Implementering Det kan många gånger vara svårt att förstå den information som kommuniceras från myndigheter eller vid till exempel ett läkarbesök. Många gånger kan de som träffar nyanlända i sitt arbete tro att det förstår vad som sägs och anser därför att hjälp av tolkar är överflödig. Men när det gäller viktig information så som den tidigare nämnda anser deltagarna att det bör det finnas kvalificerade tolkar att tillgå för att säkerställa att den aktuella informationen uppfattas korrekt. Vidare menar deltagarna att barn och andra släktningar inte ska behöva agera tolk, det är inte deras uppgift. En otydlighet kring lagar, regler och annan viktigt information som förmedlas till det nyanlända i kombination med språkförbistringar och avsaknad av tolkar medför att det finns en okunskap bland de nyanlända. Deltagarna menade att okunskap och bristen på kommunikation mellan människor leder till ett utanförskap för kommunens alla invånare. När människor inte tar del av de möjligheter och den utveckling som kan uppstå i kontakt med andra människor går alla miste om någonting. Det leder till ett hårdare samhällsklimat, vilket drabbar alla människor. Genom att 9

11 istället vara öppen och villig att förändra normer och oskrivna regler är det möjligt att gå mot ett gynnsammare samhällsklimat. Bristande kommunikation på olika nivåer medför att den rådande okunskapen finns både bland de som levt länge i kommunerna, bland nyanlända och bland de som har levt i kommunerna under några års tid. Det kan gälla okunskap om det svenska samhället med dess regelverk, traditioner och oskrivna regler likväl som okunskap om nyanländas situation och möjligheter. Ett exempel är okunskapen gällande nyanlända ekonomiska ersättning. De uppgavs att vissa människor tror att nyanlända får nya mobiltelefoner eller erbjuds bättre lägenheter än vad de själva gör. Denna okunskap får flera negativa följder, som bland annat avundsjuka och ryktesspridning. Tron på att man har kunskapen kan i sig utgöra ett hinder för ökad kunskap menade deltagarna. Människor undviker kanske att delta på informationsmöten för att de tror att de redan vet och kan. Men i själva verket är det kanske just de som tror att de vet bäst som verkligen behöver delta på dessa möten Brist på mötesplatser En majoritet av deltagarna ansåg att det finns för få mötesplatser, där människor kan mötas för att samtala och lära känna varandra och varandras kultur. Avsaknaden av mötesplatser leder till att kommunikationen uteblir och på de mötesplatser som faktiskt finns är det ovanligt att nyanlända och tidigare kommuninnevånare träffas. Dessa tenderar mer att bli en mötesplats för enbart nyanlända. De nyanlända som befinner sig på dessa mötesplatser har många gånger bristfälliga kunskaper i svenska språket och svenska är kanske inte förstahandsval när det gäller val av språk att kommunicera på. Delas ett gemensamt modersmål är det högst sannolikt att detta används för kommunikation. Och i de fall engelska utgör ett möjligt alternativ är det rimligt att anta att valet faller på det. Avsaknaden av svensktalande på de mötesplatser som faktiskt finns hämmar den språkutveckling som hade varit möjlig om människor hade haft anledning att träna på att prata svenska. En snabbare språkutveckling i svenska språket leder till att människor förstår varandra bättre och kanske vågar kommunicera ännu mer. Det upplevs finnas en rädsla, både bland nyanlända och svenskfödda, att göra eller säga fel och i syfte att undvika detta undviks även möten och möjliga samtal mellan människor. Deltagarna menar även att möten uteblir eftersom människor har begränsat med tid att lära känna nya människor. Ofta kan vardagen vara inrutad och efter jobb och skola prioriteras annat än att lära känna nya människor. Det kan även vara svårt som ny i en kommun att komma in i befintliga gemenskaper i form av föreningar och organisationer, speciellt för de som är helt nya i det svenska samhället och inte känner till vilka vägar hon eller han ska ta för att ta del av dessa befintliga gemenskaper. Många gånger kan det även vara tal om en ovilja. Människor har helt enkelt inte intresse av att lära känna nya människor. Avsaknaden av möten kan även härledas till bristande information i den bemärkelse att människor inte känner till mötesplatser eller möten, inte känner till vad de kan bidra med för att öka integrationen eller på vilket sätt. Vidare kan avsaknaden av möten härledas till den alltmer vanligt förekommande tidsbrist som vi människor upplever. Det blir en fråga om att prioritera och att LFA-PROCESSEN - FIN

12 hinna med allt som finns på den egna agendan. I dessa fall prioriteras vanligtvis arbete, familj och de nära vännerna först. Att lära känna nya personer och nya kulturer hamnar många gånger långt ner i prioriteringsordningen för många människor. Om viljan och tiden finns så kvarstår fortfarande problematiken gällande bristen på mötesplatser samt möjligheten att praktiskt kunna ta sig till dessa mötesplatser om avstånden är långa och de kollektiva transportmöjligheterna är begränsade. Det finns helt enkelt inte tillräckliga förutsättningar för att människor ska kunna träffas för att samtala och lära känna varandra och varandras kulturer och ta del av andras tankar, idéer och erfarenheter. Deltagarna uppgav att det upplever att avsaknaden av möten mellan människor leder till segregation och till att människor drabbas av utanförskap och isolering. Det påpekades att flera utrikesfödda kommer från större städer och är vana vid ett rikare utbud av aktiviteter och mötesplatser. Avsaknaden av möten och möjligheten att utföra olika aktiviteter kan leda till att de inte trivs och väljer att lämna kommunen där de är bosatta Arbetssituationen Deltagarna ansåg att de lediga tjänster som finns utannonserade inte är tillräckligt många i förhållande till befolkningsmängden och många gånger kan bristande kunskaper i svenska språket utgöra ett hinder för nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Det påpekades att flera nyanlända har en relativt låg utbildningsbakgrund i förhållande till de krav som svenska arbetsgivare ställer. Detta medför att vägen in på arbetsmarknaden många gånger kan bli lång för en utrikesfödd person. Bristen på praktikplatser ansågs även medföra att möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden försämras för nyanlända. Det påpekades att praktik är ett steg in på arbetsmarknaden då det genom praktik är möjligt att både få arbetslivserfarenhet och referenser som kan vara av betydelse när personer söker arbete. Vidare ansågs det inte förmedlas tillräckligt mycket information om invandrares situation och invandringssituationen i Sverige och kommunerna till innevånarna. Vissa deltagare menade att det är ytterst viktigt att korrekt och relevant information förmedlas för att fördomar som exempelvis att invandrare tar jobben från svenskfödda inte är den bild som förmedlas i samhället. Vidare gäller det att lyfta fram goda exempel på lyckad integration och exempel på människor som varit i samma situation som de nyanlända för att motivera dem. Implementering En person som har svårt att få ett arbete drabbas av ett utanförskap som kan leda till ohälsa, vilket medför ett lidande för den enskilde individen och dess familj samt ökade kostnader för kommunen. Dessutom blir både den enskilde personens ekonomi försämrad liksom kommunens då ohälsa och arbetslöshet kan medföra en ökad kostnad för försörjningsstöd. Utanförskap och arbetslöshet kan även leda till att människor inte trivs där de bor och därmed väljer att flytta från kommunen. Detta leder till att kommunen går miste om resurser, både i form av människors kompetens, erfarenheter och idéer likväl som skatteintäkter. 11

13 3.2 Huvudproblem av organisatorisk karaktär ORGANISATORISKA UTMANINGAR Bristande samordning hos kommunen och myndigheter (Dorotea) Organisatoriska utmaningar (Kramfors) Avsaknad av gemensam plan för integration (Malå) Avsaknad av strategi för integration (Norsjö) Organisatoriska utmaningar (Strömsund) Brister i samordningen kring mottagande (Åsele) Organisatoriska utmaningar Den andra aspekten av kommunikationsproblemet gäller, som tidigare nämnt, kommunikationen internt och externt i respektive kommun. Flertalet upplever att det finns en avsaknad av kommunikation gällande integrationsarbetet inom kommunens olika instanser och mellan kommunen och externa aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Problematiken avser även avsaknaden av en kommungemensam plan eller strategi för det integrationsarbete som bedrivs. Det upplevdes finnas en otydlighet från politiskt håll och här efterfrågas politiska beslut och riktlinjer på både kommunal och riksnivå. Olika instanser saknar kunskap om vad de andra instanserna gör i sin kontakt med de utrikesfödda. Vissa deltagare menade att mottagningssystemet är underdimensionerade i förhållande till den rådande invandringssituation och i praktiken fungerar det inte på det sätt det är avsett att göra. De asylsökande är asylsökande i längre tid än tre månader. När asylprocessen drar ut på tiden kan det ta lång tid innan de asylsökande får möjlighet att påbörja SFI-studier, då detta inte sker förrän uppehållstillstånd har beviljats. Det är därmed svårt för de asylsökande att kommunicera med andra samt att bli en del av samhället när de många gånger har mycket små kunskaper i det svenska språket. Deltagarna uppgav at de upplever att det saknas en grundtanke gällande kommunens mottagande av invandrare. Det finns ingen röd tråd gällande bostad, utbildning, arbete och andra områden, vilket leder till att människor inte vet vad de kan förvänta sig eller vad som förväntas av dem. För att det ska bli tydligare menade deltagarna att det behöver fattas politiska beslut och startas diskussioner gällande riktlinjer för detta. Vidare påpekades att en stor del av det arbete som bedrivs gentemot nyanlända upplevs bygga på system som inte är inkompatibla. Som ett exempel nämndes att SFI registrerar närvaro medan Arbetsförmedlingen efterfrågar registrering av frånvaro. De byråkratiskt styrda systemen uppgavs försvåra för samverkan kring integrationsarbetet och arbetet med nyanlända. Några menade att det krävs en målmedvetenhet och en kontinuitet i de aktiviteter och åtgärder som genomförs för att det ska vara möjligt att lyckas bättre med integrationen i kommunerna. LFA-PROCESSEN - FIN

14 Brister i samordning inom och mellan kommuner och myndigheter medför enligt deltagarna kostnadsineffektiva processer och rutiner. Det leder även till att information och vägledningen kan upplevas som svårbegriplig för de utrikesfödda och det kan vara svårt för dem att veta vara de ska vända sig med vilket ärende. De uppgavs finnas en mångfald av nätverk bestående av ett antal nyckelpersoner som diskuterar samverkan kring integration och mottagande i olika konstellationer. Det upplevs dock som att kommunikationen mellan dessa grupper saknas eller är bristfällig. De många nätverken och tron på att utvecklingen går framåt som en följd att det skapas nätverk och dessa träffas regelbundet leder till att det blir pratverkstäder, vilket medför ett slöseri av resurser och kompetens. Det påpekades även att det ofta är samma personer som är delaktiga i de befintliga nätverken och därmed bara några få personer som har kunskap och information om det som avhandlas vid dessa träffar. Denna personberoende konstruktion bidrar till att skapa en sårbarhet, vilken i förlängningen ger sämre förutsättningar för integrationsarbetet. Nätverken upplevs dock i en del fall inte kommunicera mellan varandra. Detta leder till att de diskussioner som förs i dessa nätverk inte resulterar i konkreta handlingar som i praktiken för integrationsarbetet framåt. 4. Mål och aktiviteter Eftersom skapandet av mål och aktiviteter utgick från de problemträd som skapades under den första workshopdagen kan även målen delas in i två huvudsakliga kategorier, där den ena kategorin är mål på deltagarnivå och den andra är mål av på organisationsnivå. Med mål på deltagarnivå avses mål som genom att uppfyllas gagnar gruppen nyanlända. Målen på deltagarnivå är dock i många fall tätt kopplade till målen på organisationsnivå. Ett exempel på det är att genomförande av språkpraktik leda till att både mål gällande ökande språkkunskaper på deltagarnivå och ökad sysselsättning på organisationsnivå uppfylls. De mål som syftar till att skapa mer gynnsamma förutsättningar på deltagarnivå kan delas in i 5 huvudkategorier, vilka är Språkkunskaper, Möten/mötesplatser, Deltagande i föreningslivet, Engagemang från kommuninnevånare samt Attityder och värderingar. De mål som syftar till att utveckla organisationen kring flyktingmottagande och integration kan delas in i de 5 huvudkategorierna Samverkan, Integrationsplan/strategi, Nätverkande, Information samt Sysselsättning. Implementering Nedan finns en sammanställning av målen på deltagar- respektive organisationsnivå. Dessa mål beskrivs närmare i de stycken som följer efter respektive sammanfattning. 13

15 4.1 Mål på deltagarnivå SPRÅKKUNSKAPER Förbättra den nyanländas kunskaper i svenska språket (Lycksele) Förbättra de nyanländas kunskaper i svenska språket (Norsjö) Skapa möjligheter för de nyanlända att få en god grund i svenska språket och en fullgod samhällsorientering (Sorsele) MÖTEN OCH MÖTESPLATSER Skapa olika typer av naturliga mötesplatser (Arjeplog) Utöka möjligheten att ta del av varandras livserfarenheter (Arjeplog) Skapa mötesplatser (Dorotea) Skapa möjligheter för möten över kulturgränser (Kramfors) Skapa mötesplatser (Lycksele) Skapa mötesplatser (Norsjö) Skapa och utveckla mötesplatser för människor i alla åldrar (Storuman) Skapa mötesplatser (Strömsund) DELTAGANDE I FÖRENINGSLIVET Öka antalet nyanlända i föreningslivet (Arvidsjaur) Nyanlända ska erbjudas möjlighet att aktivt och regelbundet delta i föreningslivet (Storuman) Skapa intressanta aktiviteter för nyanlända (Storuman) Öka nyanländas deltagande i föreningslivet (Strömsund) Involvera föreningar i integrationsarbetet (Strömsund) ENGAGEMANG FRÅN KOMMUNINNEVÅNARE Skapa fadderfamiljer (Storuman) Inrätta samhällsguider (Strömsund) Öka antalet kontaktfamiljer (Strömsund) Skapa ett mentorskapsprogram där tidigare kommuninnevånare agerar mentorer till nyanlända (Vilhelmina) Aktivera civilsamhället (Åsele) LFA-PROCESSEN - FIN

16 ATTITYDER OCH VÄRDERINGAR Skapa ett samhälle som präglas av förståelse, tolerans och öppenhet för olika kulturer (Sorsele) Arbeta för en långsiktig attitydförändring (Storuman) Språkkunskaper Deltagarna ansåg att ett viktigt inslag i språkutvecklingen är språkpraktikplatser. Genom sådana praktikplatser får praktikanter både möjlighet att utveckla sina språkkunskaper genom att samtala med kollegor och kunder samt en introduktion till den svenska arbetsmarknaden. De påpekades dock att det är viktigt att utbildade handledare finns tillgängliga för praktikanterna. Detta för att de ska få hjälp och stöd och därigenom göra så stora framsteg som möjligt. Samtal på svenska är oavsett var de sker en förutsättning för att de nyanlända ska få möjlighet att praktisk få använda det svenska språket och därmed utveckla sina språkkunskaper. Samtliga deltagande kommuner anser att möten med andra människor därför är av största vikt och för att öka antalet möten krävs det att det finns mötesplatser att tillgå Möten/mötesplatser Mötesplatser är viktiga för att människor i olika åldrar, av olika kön och med olika kulturella bakgrunder ska kunna mötas, samtala och utbyta erfarenheter. Mötesplatserna är viktiga sett ur flera perspektiv. Det är, som nämnt, av största vikt när det gäller möjligheten att träna på det svenska språket och utveckla sina språkkunskaper. Det är även av stor betydelse när det gäller att skapa förutsättningar för att människor ska få möjlighet att lära känna varandra, nya kulturer och uttryckssätt. Deltagarna menade att det är möjligt att minska rädslan och de förutfattade meningarna och istället öka förståelsen genom att skapa möjligheter för människor med olika bakgrunder att träffas, samtala och utbyta livserfarenheter och livsöden med varandra. Även när det gäller kontakter och möjligheter till sysselsättning spelar mötesplatser en roll då det är konstaterat att flertalet lediga tjänster tillsätts genom personliga kontakter. Flera kommuner önskade även involvera fler aktörer i skapandet av mötesplatser. Det gäller alla aktörer som kommer i kontakt med kommunens nyanlända. Implementering Vissa deltagare menade att det skulle vara fördelaktigt om det skapades platser där människor har möjlighet att mötas även kvällstid eftersom många inte har tid att besöka olika mötesplatser under dagtid. På samma sätt önskar vissa av deltagarna att det skapas dagverksamheter där bland annat nyanlända, arbetslösa eller pensionärer kan vistas och träffa varandra. Det nämns även att ett ökat antal praktikplatser ökar antalet mötesplatser för vuxna och att deltagande i föreningslivet skapar stora förutsättningar för möten mellan människor. 15

17 4.1.3 Deltagande i föreningslivet Bland deltagarna fanns en tro på att kommunikationen mellan människor med olika kulturella bakgrunder skulle öka om fler blev engagerade i föreningslivet. Detta skulle bland annat kunna ske genom att det arrangeras någon form av välkomstaktiviteter för nyinflyttade kommuninnevånare, dit både de och tidigare kommuninnevånare bjuds in för att samtala och bland annat få information om vilka föreningar och aktiviteter som finns i kommunen. Ett annat förslag på hur nyanländas deltagande i föreningslivet skulle kunna öka var att erbjuda alla barn att prova på en fritidsaktivitet. Deltagarna ville även att nyanlända ska få information om vilka föreningar som finns i respektive kommun och uppmuntras att gå med i den eller de föreningar som har aktiviteter de är intresserade av eller vill prova på. Det nämndes även att det kanske det finns möjligheter att bilda nya föreningar om det inte finns föreningar som bedriver vissa av de fritidsaktiviteter som det finns intresse av. Det påpekades dock att det krävs engagemang från de som är involverade i olika föreningar för att det ska vara möjligt att arbeta för ett ökat deltagande i föreningslivet bland gruppen nyanlända Engagemang från kommuninnevånare Deltagarna önskade att det skulle skapas ett bredare intresse för och att fler skulle kopplas till kommunernas integrationsarbete. Det gäller såväl enskilda individer och näringslivet som organisationer, föreningar och kyrkan. Detta engagemang är enligt deltagarna, förutom när det gäller att öka sysselsättningen bland de nyanlända, viktigt för att skapa aktiviteter och andra tillställningar där människor kan mötas och lära känna varandra En deltagande kommun önskade upprätta en fadderverksamhet. De menade att det skulle kunna gå till så att intresserade personer eventuellt utbildas och sedan får följa och hjälpa nyanlända personer eller familjer i deras vardag. Detta skulle pågå under en längre tid och inte avslutas förrän de personer som får hjälp av mentorn/faddern känner att de kan klara sig själva. Genom ett ökat engagemang från kommuninnevånare skulle nyanlända och tidigare kommuninnevånare lära känna varandra bättre, vilket skulle kunna få positiva effekter när det gäller de attityder som finns i dagens samhälle samt rådande negativa värderingar om olika grupper av människor Attityder och värderingar Deltagarna hade en önskan om att människor ska se nya kommuninnevånare och förändringar som en positiv tillgång för kommunerna. De uppgav att detta kan uppnås genom skapandet av mötesplatser där tidigare kommuninnevånare och nyanlända kan träffas samt genom skapandet av aktiviteter för ungdomar. Deltagarna uppgav att de vill bedriva ett aktivt arbete för att bryta de fördomar och negativa attityder som florerar samt motverka att nya fördomar uppstår och sprids vidare samt att det ska bedrivas ett aktivt arbete för att sprida kunskap och verkliga fakta samt inspirera människor till att lära känna varandra och varandras kulturer LFA-PROCESSEN - FIN

18 För att minska fördomar och negativa attityder ansåg deltagarna även att det är viktigt att kommunerna förser kommuninnevånarna med rätt information gällande de nyanlända och deras situation. Det kan bland annat gälla mottagningsförfarandet, överenskommelser, ersättningar och utbildning. De förespråkade även att lyckade exempel på integrationsprocesser och aktiviteter lyfts fram och därmed kan fungera som inspiration. 4.2 Mål på organisationsnivå SAMVERKAN Öka Samarbetet mellan myndigheter (Arjeplog) Skapa en fungerande samordning mellan myndigheter och verksamheter (Dorotea) Samordna funktioner inom Lycksele som arbetar med integration (Lycksele) Samordna funktioner som arbetar med integration (Norsjö) Effektivisera organisationer så att parallella processer undviks (Sollefteå) Förbättra samarbetet mellan olika myndigheter (Sorsele) Skapa en organisation för samverkan (Strömsund) Öka samverkan inom och mellan kommunens verksamheter och myndigheter (Vilhelmina) Skapa en tydlig organisation kring mottagandet av nyanlända (Åsele) Implementering INTEGRATIONSPLAN/STRATEGI Halvera utflyttningen från kommunen (Arvidsjaur) Utarbeta en integrationsstrategi (Malå) Skapa en tydlig och sammanhållen integrationsprocess (Sollefteå) Använda Arbetsförmedlingens verktyg Meritportföljen i den sammanhållna integrationsprocessen (Sollefteå) Skapa en integrationsplan (Strömsund) Skapa en-väg-in för nyanlända (Strömsund) NÄTVERK Skapa fler nätverk som arbetar med integration (Dorotea) Involvera fler aktörer i nätverk som arbetar med integration (Dorotea) Se över lokala- och regionala nätverk som samverkar kring integration (Kramfors) 17

19 Skapa ett flyktingråd (Kramfors) INFORMATION Öka informationsflödet från kommunen gentemot kommuninnevånarna (Dorotea) Skapa förutsättningar för informationsspridning (Kramfors) Påverka migrationsverket att kommunicera på fler språk än svenska (Kramfors) Bedriva ett aktivt arbete för att motverka negativa attityder och fördomar (Malå) Öka baskunskapen bland alla som arbetar med asylsökande och flyktingar (Sollefteå) Öka informationsmängden till kommuninnevånarna (Sorsele) Öka förståelsen för vikten av att använda tolkar (Storuman) Öka kvaliteten och kvantiteten gällande informationen från kommunen (Storuman) Öka informationen från kommuner och myndigheter (Strömsund) SYSSELSÄTTNING Utarbeta ett strukturerat arbetssätt för att skapa praktikplatser (Arjeplog) Fördubbla antalet personer i praktik/arbete bland gruppen nyanlända (Arvidsjaur) Skapa fler praktikplatser för asylsökande (Kramfors) 75% av de nyanlända ska vara etablerade i kommunen inom 2 år (Malå) Skapa praktikplatser och fadderföretag (Storuman) Samtliga nyanlända ska ha erbjudits en praktikplats inom 2 år (Storuman) Genomför en inventering av de nyanländas kompetens (Storuman) Förse nyanlända med någon form av anpassad sysselsättning inom en månad (Strömsund) Kommunen ska ta emot 1 praktikant per 10 anställda (Strömsund) Skapa fler praktikplatser (Vilhelmina) Skapa fasta praktikplatser (Åsele) Samverkan Det råder en sammanstämmighet bland samtliga kommuner som deltog i FIN när det gäller synen på samverkan inom och mellan kommun, myndigheter och aktörer som på något sätt kommer i kontakt med integrationsarbetet. Det framhölls att det är viktigt att det finns med en mångfaldstanke i alla processer, i alla förslag som läggs fram och samtliga beslut som fattas gällande en eventuell samverkan. LFA-PROCESSEN - FIN

20 Deltagarna framförde att de tror att det finns moment som kan undvikas i parallella processer och vill därför att organisationerna ska effektiviseras genom att en processkartläggning av kommun och myndigheternas integrationsarbete och arbete gentemot de nyanlända genomförs. I denna ska gränssnitten i uppdragen fastställas och göras tydliga och då framförallt gällande vilka uppgifter som faller mellan stolarna och resulterar i att människor inte får den hjälp de behöver. Deltagarna önskade att denna kartläggning ska resultera i någon form av faktablad som klargör vilken instans som utför vilken uppgift, när den uppgiften ska genomföras och när överlämning ska ske. Det påpekades att det även bör innehålla information om uppgifter som i dagsläget inte genomförs av någon och vilken instans som ska ansvara för dessa. Genom att nyttja befintliga resurser på ett så effektivt sätt som möjligt och effektivisera organisationerna som arbetar med integration samt upprätta ett forum för informationsutbyte för de som arbetar med integration anser deltagarna att det är möjligt att skapa en samverkan kring integrationsarbetet och förenkla de nyanländas kontakter med kommun och myndigheter. Flera deltagare ansåg att nätverkande mellan kommun, myndigheter och andra aktörer utgör en väsentlig del i skapandet av samverkan inom och mellan kommuners egna verksamheter, andra kommuners verksamheter, myndigheter och övriga aktörer. Arbetet med att skapa samverkan kring mottagandet av nyanlända och integrationsarbetet är nära kopplat till upprättandet av en gemensam integrationsplan- eller strategi, vilket deltagarna angav som en målsättning med ett kommande projekt Integrationsplan/strategi Deltagare från flertalet kommuner berättade att de upplever att det saknas en övergripande strategi eller plan för integrationsarbetet i respektive kommun. De efterfrågade tydligare riktlinjer från politiskt håll gällande integrationsarbetet. Dessa riktlinjer skulle kunna upprättas av respektive kommun eller gemensamt av samtliga eller ett flertal kommuner. Genom att skapa en tydlig och sammanhållen integrationsprocess samt effektivisera organisationer så att parallella processer undviks menade deltagarna att både tid och resurser kan sparas och mottagandet av och arbetet med nyanlända förbättras. Implementering Nätverkande Deltagarna hade önskemål om att de lokala- och regionala nätverk som samverkar kring integration ska ses över. De vill genomföra en analys av de nu existerande nätverken och fastställa vilka aktörer som bör ingå i ett eventuellt nytt nätverk samt vilka funktioner dessa nätverk ska ha. En av det deltagande kommunerna föreslog att det bör skapas flyktingråd. I detta råd bör bland annat representanter från olika kommuner, civilsamhället och från de asylsökande ingå. Detta råd bör bland annat arbeta med frågor som gäller vilken information som ska spridas och på vilka sätt den ska förmedlas. 19

21 4.2.4 Information Enligt deltagarna är information av stor betydelse ur flera aspekter. Det gäller bland annat information som förmedlas från kommunen till kommuninnevånarna, information från kommunen till arbetsgivare och information från myndigheter till kommuninnevånare. Det anses vara av yttersta vikt att verka för att allmän information ska bli tillgänglig för så många som möjligt i en kommun. Viktig information, som bland annat gäller skola, vård, omsorg, mötesplatser och informationsträffar anser deltagarna ska finnas tillgänglig på kommuninnevånarnas modersmål. Denna information bör kunna lämnas både muntligt och skriftligt via kommunens hemsida. I vissa fall kan det vara nödvändigt att framföra den muntligt, på grund av att det finns personer som inte kan läsa eller förstår svenska språket tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig informationen. Vidare ansåg deltagarna att kommunerna bör bli bättre på att informera medborgarna om aktiviteter som pågår eller kommer anordnas för att de på så sätt öka möjligheterna att skapa möten mellan människor. Genom att anordna gemensamma informationsträffar för företag önskade deltagarna stärka samarbetet mellan kommun och företag och förmedla information om de nyanländas situation och det behov som finns av praktikplatser och språkpraktikplatser. Detta skulle även kunna vara tillfällen för att ta reda på vilka förutsättningar att ta emot utlandsfödda praktikanter företagen i kommunerna har. Vissa deltagare ansåg även att Arbetsförmedlingen bör öka informationsflödet gentemot företag och allmänheten avseende vikten av praktikplatser för nyanlända och vilka möjligheter det kan innebära för både de enskilda arbetsgivarna och samhället i stort Sysselsättning Flertalet deltagare har som önskad målbild att öka antalet personer ur gruppen nyanlända som har någon form av anställning eller praktik. Ett viktigt steg i riktning för att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden är att etablera kontakter och bygga upp ett nätverk, eftersom det till största del är den vägen lediga tjänster tillsätts idag. För att etablera dessa kontakter, och även få referenser, anser deltagarna att det är av yttersta vikt att på något sätt komma i kontakt med arbetsmarknaden och lära känna människor i samhället. Genom att komma ut på praktik eller få ett nystartsjobb eller instegsjobb är det sannolikt att även språkkunskaperna förbättras, vilket är av avgörande betydelse när det gäller att få en framtida anställning. Några deltagare berättade att de anser att kommunen ska ta ett övergripande ansvar för att de nyanlända ska få möjlighet att komma ut på praktik, men anser samtidigt att de människor och företagare som lever och verkar i kommunerna ska ta en del av ansvaret och göra vad de kan för att vara behjälpliga i arbetet för att skapa praktikplatser. Flera deltagare pratade även om vikten av att praktikanter har tillgång till hjälp från utbildade handledare för att praktiken ska vara så givande som möjligt. Deltagare från flera kommuner pratade om möjligheten att inrätta en praktiksamordnartjänst. Denne skulle arbeta för att anskaffa praktikplatser till icke svenskfödda personer. De pratades även om vikten av att arbeta för att upprätthålla samarbetet med arbetsgivare som agerar praktiksamordnare för att skapa kontinuitet. LFA-PROCESSEN - FIN