L A N D S B Y G D E N S B I L V E R K S T Ä D E R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "L A N D S B Y G D E N S B I L V E R K S T Ä D E R"

Transkript

1 L A N D S B Y G D E N S B I L V E R K S T Ä D E R - ett modernt kulturarv Sara Roland G Ö T E B O R G S U N I V E R S I T E T Institutionen för Kulturvård 2006:08

2

3 L A N D S B Y G D E N S B I L V E R K S T Ä D E R - ett modernt kulturarv Sara Roland Handledare: Gabriella Olshammar Magisteruppsats, 20 poäng Bebyggelseantikvariskt program GÖTEBORGS UNIVERSITET ISSN Institutionen för Kulturvård ISRN GU/KUV-06/08-SE

4 Omslagsbild: Interiör bilverkstad

5 GÖTEBORG UNIVERSITY Department of Conservation Phone P.O. Box 130 Fax SE Göteborg, Sweden Master Program in Integrated Conservation of Built Environments Graduating thesis, MA/Sc, 2006:08 By: Sara Roland Mentor: Gabriella Olshammar ABSTRACT Rural garage - a modern heritage This thesis is about a modern rural heritage: the garage. I wanted to learn more about the buildings, the mechanics everyday work, and their position in the accessible rural areas. Studies in integrated conservation have given the perspectives on how to face the objects and studies of rural development have been helpful in understanding the rural areas and its development. I have studied ten garages in three municipalities in the western part of Sweden. About half of them were former agricultural farms and the other half was primarily built as garages or similar. Some of the garages were former smithies and had had a continuing activity since the 1940 s. Three of the garages are presented in depth although the conclusions drawn are based on all ten. A part of the thesis is a description of rural areas and what separate them from urban areas. I describe the need of the car in rural areas, agriculture, different landscapes, and rural studies. In rural studies the local connection is highlighted as important for daily life. It provides costumes, family, friends and place-identity, even if you work in the city. The relationship between urban and rural life is a central part of the discussion. The modern heritage of rural areas should not only contain agriculture or monumental historic buildings. Integrated conservation should also study rural communities, spatial relations, and rural development. The garage has a position as playing an important part of rural history and part of daily life. For that reason, issues on rural heritage should be closely related to development studies. A living rural area has a high cultural value, which is more important than specific buildings and architectural qualities. This study has shown that the image of a typical garage has changed, and the perspective of integrated conservation has an opportunity to strengthen the development of rural areas. Integrated conservation should also make sure that the on-site practise can remain instead of focusing on preserving specific architectural objects of interest. Titel in original language: Landsbygdens bilverkstäder ett modernt kulturarv Language of text: Swedish Number of pages: 76 Keywords: garages, rural heritage, modern heritage, rural development ISSN ISRN GU/KUV-06/08-SE

6

7 Förord Mitt första möte med bilverkstaden som arbetsplats var när jag på högstadiet skulle ha min första prao. Jag valde då att arbeta en vecka på en bilverkstad ett par kilometer hemifrån. Vid sjutton års ålder köpte jag två sönderplockade Duetter som med hjälp av bilmekanikern på samma verkstad skulle bli en hel bil. I skrivande stund är detta projekt inte färdigt men vi har kommit ganska långt. Under dessa år har jag till och från spenderat en hel del tid i verkstaden på kvällar och lov och därmed kommit att trivas i miljön och uppskatta liknande platser. Efter att ha bott i större städer i några år har mitt intresse för landsbygden stärkts. När jag dessutom kände att jag inte kunde så mycket om utvecklingstendenser på dagens landsbygd ville jag gärna fördjupa mig mer i den. Denna uppsats är inte ett argt upprop för landsbygdens upprättelse eller ett inlägg i debatten om dess omistliga kulturhistoriska värden. Det är ett försök att presentera landsbygden både från ett inifrån- och ett utifrånperspektiv. Ett försök att ge en bild av landsbygden som inte främst presenteras i kontrast till staden som norm. Jag intresserade mig för att inte bara skriva om bilverkstäderna utan också om landsbygden och vår uppfattning om och relation till den och dess verksamheter. För att denna uppsats kunnat genomföras har jag några att tacka särskilt. Främst ett stort tack till Olle Levrén som inte bara har kämpat med min bil i alla dessa år utan också varit till stor hjälp när jag skrivit och givit mig arbetsuppgifter när jag velat lämna datorn och böckerna för att göra något riktigt. Min handledare på Kulturvård Gabriella Olshammar har tålmodigt läst alla långa osammanhängande utkast men ändå lyckats hitta viktiga trådar att spinna vidare på och bistått mig med litteratur vilket varit en stor hjälp. Tack för det! Dessutom vill jag rikta ett särskilt tack till Yvonne Gunnarsdotter vid SLU som inte bara hjälpte mig att ta beslutet att skriva om bilverkstäder utan också inspirerat mig med tips om landsbygdsforskning och varit ett bollplank i arbetet. Hon har dessutom vid ett tillfälle läst igenom avsnitten om studier av samhällen på landsbygden och synen på landsbygden och kommit med nyttig kritik och goda synpunkter. Dock är eventuella felaktigheter eller missuppfattningar uteslutande mina egna. Slutligen är inte minst de bilmekaniker som ställt upp på intervjuer värda ett stort tack. Utan er hade denna uppsats inte kunnat genomföras.

8

9 I N L E D N I N G...9 Bakgrund...9 Problembeskrivning och frågeställningar...10 Problembeskrivning...10 Frågeställningar...10 Syfte, målsättning, avgränsningar...11 Syfte...11 Målsättning...11 Avgränsningar...11 Material och metod...12 Urval och källkritik...14 Etiska överväganden...15 Tidigare forskning...16 Utgångspunkter för analys...17 Ett kulturvårdande perspektiv...17 Ett landsbygdsperspektiv...17 Förförståelse...18 Disposition T A L E T S B I L V E R K S T Ä D E R...20 Bilismen...20 Bilismens genombrott på landsbygden...20 Smedjan moderniseras...21 Bilismens miljöer i Västergötland...22 Bevarande av bilismens miljöer...23 Verkstad i Nordiska Museets magasin...24 Macken i byn Skålan...24 Bilskrot på Kyrkömosse...24 B I L V E R K S T Ä D E R I S K A R A B O R G...27 Undersökta bilverkstäder...27 Datoriserad smedja...28 Specialist och månskensbonde...30 Tagit över gården...33 Bilverkstaden som arbetsplats...35 Verksamheten...35 Konkurrens...36 Placering och bakgrund...37 Placering på landsbygden...38 Koppling till lantbruket...39 Dåtid, nutid och framtid...39 Skilda förutsättningar...40 L A N D S B Y G D...41 Definitioner...41 Landskapet...42 Landsbygdens särskildhet...43 Platsen, arbetet och företagandet...45 Lantbruket som bakgrund och resurs...46 Bilens betydelse...49 Studier av samhällen på landsbygden...50 Hur man ser på landsbygden...52 Den studerade landsbygden

10 Verkstadens betydelse för landsbygden...56 Kulturlandskapet det synliga...57 Service och mötesplats sociala aspekter...57 Kontinuitet och plats den historiska förankringen...57 M O D E R N T K U L T U R A R V...59 Landsbygdens kulturarv...59 Moderna och vardagliga miljöer...61 Olika förhållningssätt...63 Bilverkstaden som ett kulturarv...64 Bebyggelsehistoria...64 Regional utveckling...66 A V S L U T A N D E D I S K U S S I O N...69 Perspektiv på landsbygden...69 Bilverkstaden på landsbygden...69 Bilverkstaden i moderniseringsprocessen...70 S A M M A N F A T T N I N G...72 K Ä L L - O C H L I T T E R A T U R F Ö R T E C K N I N G...74 Otryckta källor...74 Internet...74 Fältintervjuer...74 Övriga intervjuer och e-postkontakter...74 Tryckta källor och litteratur...75 B I L D F Ö R T E C K N I N G...78 B I L A G O R

11 I N L E D N I N G Bakgrund Under min utbildningstid har jag märkt att stadens miljöer ofta studeras inom kulturmiljösektorn medan gles- och landsbygd sällan skildras. Vid de tillfällen landsbygdens miljöer lyfts fram är det ofta fråga om jordbrukets äldre bebyggelse, storskalig industri eller i form av solitärer i landskapet som kvarnar eller kyrkor. Stationssamhällen och småorter förblir anonyma. Min praktik på utbildningen gjorde jag på Regionmuseet i Kristianstad och insåg då att en mycket stor del av de objekt man arbetar med på ett länsmuseum ligger på landsbygden samtidigt som större delen av vår utbildning på Kulturvård kretsar kring stadens miljöer. Studier kring strukturer på landsbygden som till exempel rörelsemönster eller relation till olika platser genomförs sällan, liksom skildringar av efterkrigstidens vardagliga miljöer. Likaså består de flesta exempel på hur kulturmiljövården kan agera inom den kommunala planeringen utifrån ett perspektiv av exploateringstryck och tillgång till detaljplaner, något som sällan finns på landsbygden. Vårt land består trots allt av mycket gles- och landsbygd med många små orter och det är där som många inom denna sektor arbetar. Därför är det viktigt att landsbygden tas på allvar och inte förpassas till Sigurd Erixons gamla bondesamhälle eller koncentreras till forna herrgårdsmiljöer eller gamla bruksorter. Själv är jag från landsbygden och har märkt att en del kunskaper, som fungerar bra i storstaden, kan vara svåra att tillämpa på hemmaplan. Därför har jag förlagt min studie till landsbygden. Min intention med denna uppsats är att bidra till en ökad kunskap om den moderna landsbygden och dess framväxt genom att studera en av dess verksamheter, bilverkstäderna. När man färdas med bil på landsbygden ser man ofta verkstäder, ibland långt från tätorter, och man kan undra om dessa verksamheter fortfarande är lönsamma, vilken kundkrets de kan ha och vilken roll de spelar i bygden. Samtidigt blir verkstäderna i vissa fall en symbol för en rest av ett Sverige då framtidstron var på topp och allt var möjligt. De står som ett bevis på företagsamhet, relation till hemmiljön och förändringar över tid. Verkstäderna är också betydelsefulla för landsbygden där bilen är viktig och spelar en central roll i de flestas vardagsliv. Bilismens historia är inte lång och bilverkstädernas ännu kortare. Många bilmekaniker kan sin verkstads historia från efterkrigstiden fram till idag, men detta kommer inte att vara för evigt. Om en eller två generationer är det inte lika lätt att skriva bilverkstädernas historia och därför är det relevant att skriva om dem just nu. Jag intresserar mig också för urvalsfrågan inom kulturmiljövården. Vems historia skall berättas och vilka miljöer skall få representera vår tid? Det är viktigt att det vi sysslar med inte blir för internt så att bara elitens kulturarv bevaras. Inom vår sektor finns det en tendens till att man förväntas tycka om industrihistoria men då antingen storskalig i tegel från sekelskiftet 1900 eller, ännu hellre, 1940-talets funkis. Man kan då fråga sig om vårt kulturarv främst är arkitektur? Är det därför vi bevarar? Vad är det för miljöer som vi väljer att lyfta fram som vårt kulturarv och vad är det för miljöer som kommer att bevaras från vår tid? Dessa frågor har jag inte för avsikt att besvara men de är viktiga att ha med sig i arbetet med det vi 9

12 kallar vårt kulturarv. När inget finns skrivet om bilverkstäder och kulturmiljövården inte uppmärksammar dessa miljöer vem ska då skriva deras historia? Kommer någon ihåg dem om hundra år? Bilverkstaden är intressant för att den inte främst tillhör den agrara landsbygden utan den moderna landsbygden samtidigt som den i många fall har en bakgrund kopplad till jordbruket. Själv har jag stött på föreställningar om att företeelser som för många på landsbygden är vardag och i allra högsta grad 2000-tal, av vissa anses tillhöra en svunnen tid. Därmed inte sagt att landsbygden och landsbygdsbon lever i det förgångna, det är en för enkel slutsats att dra. De lever i en nutid där vissa företeelser och förhållanden inte behövt ändras för att de fungerar och där andra moderniteter mottas välkomnande. Med detta synsätt som grund vill jag lyfta fram dagens moderna och omoderna bilverkstäder som ligger på landsbygden. För att kunna fånga dagens verksamhet har studien inriktats på bilverkstäder som fortfarande är i bruk. Problembeskrivning och frågeställningar Problembeskrivning Bilverkstäder utgör både genom sin tillkomsthistoria och genom sin funktion på dagens landsbygd ett betydelsefullt kulturarv. Samtidigt saknas kunskap om bilverkstäderna inom kulturmiljösektorn, både som bebyggelsetyp och som verksamhetsform, och i den historia som berättas om bilismen i Sverige finns de sällan med. Landsbygdens och vardagens kulturarv är underrepresenterat och bilverkstaden är, trots sin betydelse som ett viktigt inslag i sin närmiljö, varken definierad som kulturarv eller lätt att finna litteratur om. För att möta ovanstående påståenden behövs därför en studie av bilverkstäder som kan bidra till att ge en nyanserad bild av den moderna historien och av landsbygden. 1 Frågeställningar Utifrån besök vid ett flertal bilverkstäder vill jag försöka beskriva hur bilverkstäderna etablerats och förändrats och hur verksamheten fungerar. Jag vill studera vad som utmärker en bilverkstad på landsbygden och mina arbetsfrågor är: Var ligger de och vilka slag av kunder nyttjar dem? Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt? Förändras förutsättningarna för bilverkstäderna idag och i så fall på vilket sätt? Vilka möjligheter och eventuella hot finns mot verksamheten? En större fråga som resonemangen kretsar kring i uppsatsen är om bilverkstaden kan studeras som ett exempel på regional utveckling på landsbygden. För att sätta in verkstäderna i sitt sammanhang har jag i mitt arbete relaterat bilverkstäderna till samhällets och kulturmiljövårdens förhållande till och bild av landsbygden. Utifrån resultatet av studien resonerar jag sedan kring det moderna och det vardagliga kulturarvet och svårigheten att bevara och lyfta fram det. 1 Inspirerad av Mattias Åkerbergs magisteruppsats om silobyggnader från 2005 (Silon behovet, byggnaden och funktionen) och hans problemformulering Om grunden för kulturmiljövårdens bedömningar av vilken historia som skall berättas i relation till det byggda baseras på kunskap, vilka förutsättningar har då siloanläggningen i en situation av förändring? Hur ska man förhålla sig till landsbygdens vardagliga kulturarv då det inte finns så mycket skrivet om det? 10

13 Syfte, målsättning, avgränsningar Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa vad som utmärker en bilverkstad på landsbygden. Syftet är därmed att lyfta fram och beskriva hur bilverkstäderna etablerats och utvecklats fram till idag. Ett andra syfte är att med utgångspunkt från egna fallstudier av ett antal bilverkstäder i Skaraborg ge en ingång till förståelse av vissa tendenser och fenomen på dagens landsbygd. En del av uppsatsen kommer därför att handla om vad som kan känneteckna svensk landsbygd av idag och vad som i vissa avseenden skiljer den från staden. Syftet är att översiktligt presenteras aktuell landsbygdsforskning som rör synen på landskap, samhällen på landsbygden, bilismens och lantbrukets betydelse samt att resonera kring samhällets syn på landsbygden och dess verksamheter relaterat till bilverkstäderna. Ett tredje syfte är att mycket översiktligt resonera kring bilverkstäderna som ett viktigt kulturarv av idag och om kulturmiljövårdens svårighet att uppmärksamma miljöer av detta slag. Målsättning Målet med uppsatsen är att belysa ett vardagligt kulturarv på landsbygden som traditionellt inte anses ha ett kulturhistoriskt värde. En form av bevarande är att lyfta fram det och identifiera det som ett viktigt inslag på landsbygden både som bebyggelsemiljö och som verksamhet. Målet är därmed också att bidra till kunskapsuppbyggnad kring en verksamhet på dagens landsbygd och spegla dess förändring. Avgränsningar I studien av landsbygdens bilverkstäder utelämnas märkesverkstäder, bensinstationer samt nedlagda bilverkstäder. Vad gäller den geografiska avgränsningen ligger fokus på miljöer som av glesbygdsverket kategoriseras som tätortsnära landsbygd. (5-45 minuters bilresa till en tätort) Därmed studeras varken glesbygd, tätorter eller städer. Dessutom kommer bilverkstäder som ligger i direkt anslutning till större vägar att uteslutas från studien då de på grund av den genomströmning av förbipasserande i detta sammanhang snarare kan betraktas som urbana miljöer. Uppsatsen är en studie av en verksamhet eller företeelse och dess funktion, historik och förutsättningar och inte en studie av arkitektur, konstruktion och material, därför behandlas detta bara översiktligt. Studien behandlar vår byggda miljö men fokus ligger inte på bebyggelsen i sig. Vad gäller landsbygdens utveckling har jag försökt att skildra den översiktligt och avstår därför att gå in på EU:s landsbygds- respektive jordbrukspolitik och frågor kring integration på landsbygden. Vidare finns det andra viktiga delar av landsbygdsforskningen och politiken som jag inte nämner, bland annat Landsbygdsriksdagen. Jag hoppas ändå kunna ge en rättvis bild av några aktuella forskningsfält som behandlar landsbygden och dess utveckling. 11

14 Landsbygden präglas mer än staden av traditionella könsmönster 2 och den miljö som jag studerar har alltid dominerats av män. Denna studie berör en manlig vardagsmiljö. Jag har under arbetets gång stött på ytterst få kvinnliga bilmekaniker och bland de tio verkstäder jag besökt har det inte funnits någon bilmekaniker, eller tidigare ägare som varit kvinna. I artikeln Lättare för invandrare på landet i Nya Lidköpingstidningen den 21 december 2005 intervjuas dock ett ungt par som tagit över en verkstad i orten Götene. Det faktum att genusperspektivet kan ha betydelse är jag medveten om, men kommer inte att studera närmare i uppsatsen. Material och metod Det främsta materialet i uppsatsen har varit mina undersökningar där jag använt fotografierna, intervjumaterialet och de observationer jag gjort på plats som grund i mina senare analyser. De elva verkstäder (inklusive Levréns bilverkstad i Häggesled) som denna uppsats bygger på ligger i Skaraborg i Västra Götalands län. (se karta sid. 27) De ligger på landsbygden och hör till Essunga, Lidköping och Skara kommuner. Materialet från bilverkstäderna skapar en empirisk grund och litteraturstudier kring landsbygdsutveckling har hjälpt mig att förstå det i ett större sammanhang. Det finns ganska lite litteratur som tar upp just bilverkstäder vilket har gjort att jag fått söka material i periferin. Jag har använt mig av landsbygdsforskning, litteratur om bilismen och bilismens historia, sökt information om smedens roll i agrarsamhället och studerat litteratur som rör industrihistoria och vardagligt och modernt kulturarv. Min metod i uppsatsarbetet har varit att, i form av besök och samtal med bilmekaniker, studera ett antal bilverkstäder i Skaraborg och relatera dem till sin samhällskontext. De studeras i relation till bland annat sin funktion, placering, hot och möjligheter för verksamheten, bilismens framväxt samt landsbygdens strukturer. Studien är kvalitativ då den syftar till att skapa förståelse för en specifik verksamhet. Dock baseras studien på relativt korta besök och samtal gjorda för att skapa en överblick snarare än djupintervjuer. Sammanlagt har tio intervjuer gjorts med bilmekaniker, ägare eller delägare till verkstäder (se fältintervjuer under otryckta källor). Intervjuerna har genomförts genom spontana besök och bara vid ett par tillfällen har de bokats i förväg. De intervjuer jag har gjort har genomförts utan bandspelare med frågor tematiskt indelade i olika kategorier med respektive underfrågor. Att jag valt att inte använda bandspelare beror på att jag ansett det vara lättare att få igång ett samtal utan inspelning som lätt hämmar en ovan informant. Dessutom har mina frågor varit av den art att jag sällan sökt direkta fakta utan mer diskuterat allmänna ämnen. Under arbetets gång har vissa frågor som visat sig vara missvisande eller onödiga ersatts med mer relevanta inom samma tema. De olika temana har varit: Verksamheten (kundkrets, bärighet, anställda), Historik (bakgrund, ålder, 2 Rönnblom, Malin, 1996 s 87 samt Rosengren, Anette,

15 förändringar), Landsbygd (problem, möjligheter, lantbruksanknytning), Bilmekanikerns bakgrund (tidigare arbeten, tagit över eller startat själv) samt Nutid och Framtid (hur de ser på förändringar och framtiden). 3 Dessutom har jag efter varje intervjutillfälle skrivit in en del tekniska uppgifter som rört själva Verkstaden såsom läge och ålder på byggnader. I de flesta fall har även både exteriörer och interiörer fotograferats. Vid samtliga intervjuer har anteckningarna från samtalen renskrivits samma dag som besöken gjordes. Längden på besöken har varierat mellan 10 minuter och en timme men de flesta har uppskattningsvis tagit minuter inklusive fotografering. I arbetets slutskede har de tre bilmekaniker som jag lyfter fram extra i uppsatsen fått ta del av den text jag skrivit om dem, detta för att minimera missuppfattningar och felaktiga citat. Som komplement till ovanstående besök har jag under arbetets gång följt en särskild verkstad - Levréns Bilverkstad i Häggesled - där jag varit delaktig i det vardagliga arbetet vilket bestått av att åka och hämta reservdelar, hjälpa till vid lagning av bilar, söka information på internet, flytta fordon etc. Under perioden januari till maj har jag spenderat ungefär tjugofem timmar med - för bilmekaniker -vardagliga sysslor. Dessa studier har gett mig ökade insikter och skapat förståelse för bilmekanikernas arbetssituation. Mina erfarenheter och observationer i Levréns bilverkstad har använts som en metod och ett sätt att få djupare inblickar i mitt arbete med de övriga verkstäderna. De har hjälpt mig att dra slutsatser, kunna ställa rätt frågor och inte minst underlättat vid samtal med bilmekaniker. Häggesled ligger cirka två mil sydväst om Lidköping i Västergötland och är en skiftad radby med 200 invånare. Där utgör verkstaden den enda verksamheten på dagtid och den fyller en viktig funktion i byn. Att genomföra så kallad deltagande observation kräver noggrann förberedelse, efterarbete och en kontinuitet som jag helt saknar i mina besök på Levréns bilverkstad och kan därför inte benämnas som det. 4 Dock har jag delvis haft denna metod som förebild. Att genomföra deltagarobservationer innebär att ikläda sig en roll som inte är den utomstående intervjuarens, det handlar om att delta istället för att iaktta, samtidigt som man aktivt noterar skeenden och företeelser. Det är viktigt att vara medveten om sin roll och att kunna pendla mellan de båda rollerna. I mitt arbete på Levréns bilverkstad har jag varit medveten om mitt uppsatsarbete och min frågeställning men inte analyserat varje stund. Min studie har heller inte varit av den arten att en regelrätt deltagarobservation varit nödvändig. Arbetet har snarare varit en tillgång som ett avbrott i skrivandet och ett sätt att lära mig mer om verksamheten, inte i första hand en möjlighet att studera och analysera. Det empiriska materialet från bilverkstäderna har kompletterats med litteraturstudier kring framförallt landsbygdsutveckling men också bilism och kulturmiljövård. Under arbetets gång har jag fört diskussioner och haft e- postkontakter med bland annat landsbygdsforskare, bilmekaniker och antikvarier samt haft spontana diskussioner med landsbygdsbor vilket mynnat ut i de analyser som sedan gjorts i uppsatsen. Jag har under hela arbetets gång fört dagbok över 3 Hela intervjuunderlaget med samtliga teman med underfrågor återfinns i bilaga 2 4 Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2003 s 95ff 13

16 vad jag gjort på dagarna, detta för att få en bild av hur mycket tid jag lagt på olika moment i arbetet men främst för att lättare kunna disciplinera mig i mitt uppsatsskrivande. Urval och källkritik Ansatsen är undersökande och kvalitativ och studien av bilverkstäderna gör inga som helst anspråk på att vara representativ. Sammanlagt har tio bilverkstäder studerats. I de flesta fall har urvalet baserats på tips från familjemedlemmar, bekanta, bilmekaniker eller så har jag känt till verkstäderna sedan tidigare. I några fall har det rört sig om en blandning av slumpen och tips från andra. Då jag sällan bokat tid för intervjuer har det hänt vid några tillfällen att jag åkt förbi en verkstad på väg till en annan och då åkt in där. Av min ursprungliga lista på bilverkstäder jag funderade på att studera har jag kanske besökt en tredjedel. De som valts bort har varit av praktiska skäl som att bilmekanikern inte varit där när jag kommit, att den låg för långt bort, att den inte längre var verksam eller helt enkelt tidsbrist då andra kommit emellan. Det har alltså inte varit något utstuderat urval av verkstäder att undersöka utan har varit ganska förbehållslöst. När det kommer till intervjuer är de alltid svåra att genomföra, dels för att man måste uppfatta mycket på kort tid och dels för att det kan vara svårt att tolka materialet efteråt. I vissa fall genomfördes intervjuerna stående över en bil med svårighet att anteckna ordentligt eller så fanns ett visst ointresse hos den intervjuade vilket ledde till korta och inte så uttömmande svar. I andra fall satte vi oss ner och diskuterade en längre stund. Vidare är vissa informanter mer benägna att prata än andra, vilket gör jämförelsen dem emellan svår. I princip har samma frågor ställts vid de olika intervjutillfällen men vissa inriktningar har ändrats och vissa underfrågor har strukits. De ursprungliga temana med huvuddelen av dess underfrågor har dock bibehållits vid alla intervjutillfällen. En annan svårighet med det empiriska källmaterialet är att det varit relativt knappt och därmed inte tillräckligt för att kunna identifiera några tydliga tendenser eller dra generella slutsatser. Exempelvis var bilmekanikerna vid tre av de fem bilverkstäder som ursprungligen uppfördes som verkstad osäkra på dess historia, vilket innebär att bakgrunden bara kan fastställas i två fall. Dock har jag, utöver de tio verkstäder som ingår i studien, stött på flera andra verkstäder som inte behandlats på samma sätt och därmed inte direkt ingår i studien. Jag har kommit i kontakt med dem genom tidningsartiklar, besök på verkstäder men framförallt genom andrahandsinformation. Denna har i flera fall bekräftat de tendenser jag sett i studien vilket förstärkt hållbarheten av mina slutsatser angående de undersökta verkstäderna. Materialet har fungerat som underlag och komplement till den aktuella litteraturen. De flesta intervjuer genomfördes i uppsatsens inledningsskede och därför har många av de slutsatser som dragits baserats på mönster och tendenser som redan tidigt kunde identifieras i arbetet med verkstäderna. Metodiken kan därför till stora delar karaktäriseras som explorativ och induktiv där slutsatser successivt dragits utifrån det befintliga källmaterialet. I arbetet har även vissa teoretiska utgångspunkter och hypoteser angående materialet kunnat verifieras och falsifieras, därmed är studien inte helt induktiv utan delvis deduktiv. Mellantinget abduktion - är när man utgår från det empiriska materialet men inte utesluter 14

17 teoretiska föreställningar. 5 Teorin ligger inte som grund i arbetet men har varit en inspirationskälla och väg till förståelse när jag arbetat med materialet. Etiska överväganden Att använda intervjuer och observationer som ett centralt källmaterial är som jag nämner ovan inte helt oproblematiskt. Människors åsikter och upplevelser presenteras som fakta och de inblandade kan lätt känna sig utlämnade. Därför kan etiska aspekter vara betydelsefulla att ta hänsyn till. Det finns flera sätt att presentera de människor som liknande studier bygger på. Etnologen Annette Rosengren har genomfört deltagarobservationer i ett småsamhälle och skildrar i sin avhandling människors vardagsliv, värderingar och drömmar. Rosengren har valt en anonymisering av sina informanter och det samhälle hon studerar. I avhandlingen för hon en diskussion kring varför hon valt att inte utelämna sina informanter och vikten av sekretess. 6 Andra forskare har studerat på annorlunda sätt och därmed valt andra vägar vid bearbetningen av materialet. Yvonne Gunnarsdotter vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har också studerat ett mindre samhälle men hon väljer, efter klartecken från de inblandade, att öppet redovisa vilket samhälle som avhandlingen gäller. 7 Däremot anonymiserar hon flertalet av de medverkande. Vissa informanter framstår dock med egna namn i studien då de innehar roller i föreningsliv och samhälle som omöjliggör en total anonymisering. Gunnarsdotter motiverar detta med att hon, av etiska skäl, valt att ange de riktiga namnen då alla ändå vet vilka det gäller. En tredje forskare, Bo Larsson vid Uppsala Universitet, har valt att öppet presentera samtliga inblandade. Han har studerat två verkstadsföretag i två bygder i Uppland. Han motiverar sitt val av metod med att hans studie är känd i båda samhällen och att det kan tyckas snarare etiskt tveksamt att inte redovisa vilka som medverkat. 8 I min studie har jag valt en medelväg. Jag har i käll- och litteraturförteckningen redovisat samtliga informanter med namn och vilken verkstad de arbetar på. Dock har jag i uppsatsen valt att enbart lyfta fram tre bilmekanikers berättelser med namn (dock finns några undantag). Likaså har den bilverkstad som jag besökt kontinuerligt presenterats. Varför jag valt det i detta fall beror på att den verksamheten inte nämns i den omfattning att det kan ha särskilt stor betydelse. Jag har valt att inte redovisa övriga informanters olika berättelser då jag för undersökningens skull inte ansett det vara nödvändigt. Däremot har jag velat presentera tre verkstäder tydligare och har då valt att dessa framträder med sina rätta namn. De berörda bilmekanikerna tillfrågades inte särskilt före men fick möjlighet att läsa igenom och ge synpunkter i efterhand. Att studera relationer mellan människor och vardagsliv i ett småsamhälle är, anser jag, mer känsligt än de frågor jag ställt om verksamhet och bilmekanikernas funderingar kring framtiden. Hade studien handlat om verkstaden som mötesplats i byn, där jag mer kvalitativt studerat verkstaden, hade de etiska resonemangen varit mer relevanta och jag hade nog resonerat på ett annat sätt. Samtliga medverkande har samtyckt till att delta i studien och jag har försökt att förklara 5 Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, 1994 s 42 6 Rosengren, Annette, 1992 s 33ff 7 Gunnarsdotter, Yvonne, 2005 s 53f 8 Larsson, Bo, 2006 s 13f 15

18 undersökningens syfte. Flertalet informanter har dessutom fått ett blad där jag informerat om syftet med uppsatsen och där mitt namn och telefonnummer stått. 9 På samma sätt som jag ansett studien vara av den arten att full anonymitet inte varit nödvändig har jag inte heller sett att den kunnat ge avgörande konsekvenser för de inblandade. Inga känsliga ämnen har berörts i studien och jag har försökt att presentera de inblandade så rättvist och objektivt som möjligt. 10 Tidigare forskning Vid institutionen för Kulturvård har genom åren många studier gjorts som behandlar landsbygdens vardagliga byggnader och miljöer. Dock rör flertalet av dessa studier enbart bebyggelsehistoria och behandlar ofta äldre byggnadstyper, få studerar landsbygdsbegreppet eller tar upp landsbygdsproblematiken i en aktuell diskussion. De senare årens koncentration kring samhällsplanering fokuseras mer på stadens miljöer. Jag har varken funnit någon kvalitativ eller kvantitativ studie av just bilverkstäder med landsbygden som utgångspunkt. Dock fick jag relativt sent i arbetet ta del av en licentiatuppsats om verkstadsföretag, Lokalt företagande lokal gemenskap Gemeinschaft och Gesellschaft i två uppländska verkstadsföretag. Uppsatsen har skrivits vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet av Bo Larsson. Han studerar hur de båda företagen fungerar som familjeföretag och i bygden genom begreppsparen Gemeinschaft och Gesellschaft som utgångspunkt. 11 Studien riktar in sig på verkstadsföretag som till viss del reparerar men främst tillverkar föremål och maskiner kopplat till den agrara näringen. Licentiatuppsatsen är en del i en kommande avhandling som skall behandla verkstadens roll i den region den verkar, något som är av intresse för min studie av bilverkstäder. Teoretikern Tönnies begreppspar kan vara relevant vid studier av samhällen på landsbygden och även studier av verkstadsföretag men jag har inte använt mig av honom i denna studie. Information om verkstäder är sporadisk och fältet är i det närmaste outforskat. 12 Däremot finns det mycket forskning kring landsbygdsutveckling, bilismens historia och landsbygdens industrialisering. Uppsatsen är skriven inom ämnet kulturvård men tangerar discipliner som etnologi, landsbygdsutveckling, kulturgeografi och historia. Vid SLU bedrivs forskning kring landsbygdsutveckling och där har jag haft stor hjälp av Yvonne Gunnarsdotter som bland annat forskat i ämnet miljökommunikation. Gunnarsdotters avhandling handlar om människors relationer och värderingar och hur de fungerar i mindre samhällen, studien presenteras 9 Se bilaga 1 10 Intervjusituationen kan kännas bekväm och lätt leda till att den intervjuade berättar mer än den egentligen vill. Därför är det av stor vikt att forskaren är medveten om detta i bearbetningen av materialet. (Kvale 1997) Larsson, Bo, 2006 s 14 samt Gunnarsdotter, Yvonne, 2005 s 53f 11 Den tyske sociologen Ferdinand Tönnies myntade 1887 begreppen Gemeinschaft (land) och Gesellschaft (stad) där Gemeinschaft kan liknas vid familjen och Gesellschaft med kontrakt. Tidigare dominerade Gemeinschaft över Gesellschaft men nu är det tvärtom. Tönnies tillägger 1914 att den kooperativa rörelsen är ett försök att skapa Gemeinschaft inom Gesellschaft. 12 Larsson, Bo, 2006 s 1 16

19 närmare längre fram i uppsatsen. Gunnarsdotter har under arbetets gång bistått mig med litteraturtips och föreslagit ingångar till ämnet bilverkstäder på landsbygden. I mitt sökande efter vad som utmärker just landsbygden har jag haft nytta av flera olika källor. Etnologen Anette Rosengrens avhandling Två barn och eget hus har gett en ingång till vad som utmärker småsamhället på landsbygden. Även om jag inte använt mig så mycket av hennes texter har helhetsintrycket av boken bekräftat mycket av mina tidigare antaganden. Vidare har Statens offentliga utredning Mot en ny landsbygdspolitik (SOU 2003:29) varit behjälplig för att förstå landsbygden. Glesbygdsverket har stått för mycket av avgränsningen och definitionen av vad som är tätort, landsbygd och glesbygd och dessutom bidragit med en hel del statistik rörande befolkning, service, utbildning, kommunikation och arbetsmarknad. Tidskriften Bebyggelsehistorisk Tidskrift handlar i nummer 50 om landsbygdens småindustrier, där har jag haft nytta av två historikers artiklar. Britt Liljewall har undersökt och skrivit om moderniseringsprocessen bland småföretagare runt sekelskiftet Genom hennes artikel har jag fått inblick i företagares syn på sin verksamhet. En annan historiker, Lars Nyström, skriver om industrialiseringens koppling till lantbruket på Varaslätten. Nyströms artikel är intressant för min undersökning av två skäl. Det ena är att hans undersökningsområde ligger nära mitt eget och det andra är att han belyser sambandet mellan en rik jordbruksbygd och företagande. Dessa artiklar fick jag möjlighet att ta del av före publicering varför sidhänvisning inte kunnat anges i not. Utgångspunkter för analys Ett kulturvårdande perspektiv Då huvuddelen av min utbildning skett vid Kulturvård vid Göteborgs universitet utgör den en självklar grund att angripa ämnet och att analysera materialet. Vid Kulturvård studeras bebyggelsen i relation till människan. Det materiella är i fokus men det är kopplingen mellan människan och det byggda, vad människor gör med sina hus och föremål, dess kulturella betydelser och sociala strukturer som är i centrum. Tvärvetenskapligheten som är central bidrar till en helhetssyn på bebyggelse, miljö, föremål, människa och rum. Den kulturvårdande diskussionen baseras på fyra huvudkällor. Det är Sverker Janssons Kulturvård och samhällsbildning, Riksantikvarieämbetets kulturarvssatsning Agenda Kulturarv, etnologen Katarina Saltzmans studier kring det brukade landskapet som ett kulturarv samt CERUM:s (Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet) och Riksantikvarieämbetets rapporter om kulturarvet och den regionala utvecklingen. Jag redogör närmare för dem i arbetet. Ett landsbygdsperspektiv Jag har även teoretisk bakgrund inom landsbygdsforskning då jag läst tio poäng agrarhistoria med genusperspektiv vid Högskolan i Skövde samt läst sammanlagt tjugo poäng vid SLU, Ultuna. I anslutning till kursen Projekt Norr vid Ultuna fick 17

20 jag möjlighet att delta i föreläsningar och seminarier om landsbygdsutveckling och teorier för landskapsanalys samt genomföra en veckolång studieresa i fyra landskap i södra Norrland. Kursens syfte var att fokusera på ett regionalt synsätt vad gäller landskap och samhällsutveckling i norra Sverige och under resan besökte vi bland annat Glesbygdsverket, studerade turism i fjällvärlden och fick inblick i många av de problem och möjligheter som finns i glesbygden. Glesbygden i Norrlands inland skiljer sig mycket från landsbygden i det tätbefolkade Skaraborg dit jag förlagt min studie men det finns trots det många likheter också. I uppsatsarbetet hävdar jag ståndpunkten att det råder en nästan kolonial relation mellan staden och landsbygden - där landsbygden ofta studeras med stadens glasögon. Till stöd i mina resonemang om hur landsbygden uppfattas och upplevs har en av mina källor varit journalisten Göran Greider som i sin Fucking Sverige Byn, bruket, skogen en modern Dalaresa redogör för sitt möte med landsbygden efter att länge ha arbetat i Stockholm. Greiders text är både personlig och politisk men är ändå intressant i detta sammanhang för att han lyfter fram och bekräftar mycket av mina egna tankar kring synen på landsbygden, relationen till den och upplevelsen av att vara mittemellan stad och land. Till min diskussion kring fokuseringen på den urbana miljön och uppdelningen av stad och land i samhällsplaneringen har jag läst Gunnel Forsbergs artikel Förena staden och landsbygden i tidskriften Framtiden från Forsberg är professor i kulturgeografi med inriktning på samhällsplanering vid Stockholms Universitet samt gästforskar i genusvetenskap vid Karlstads Universitet. Forsbergs artikel handlar om hur samhällsplanering och politik skiljer på staden och landsbygden medan människorna rör sig mellan dem båda mer än tidigare. Artikeln presenteras närmare längre fram. Förförståelse Som utgångspunkt för min analys av bilverkstäderna använder jag mig främst av min egen förförståelse genom att ha arbetat i en verkstad, först som prao och sedan sporadiskt någon vecka per år från Kontinuerligt under arbetets gång har jag arbetat i verkstaden några gånger per vecka, sammanlagt ungefär tjugofem timmar. Mina observationer under arbetets gång och tidigare erfarenheter har gett mig insikter om själva arbetet i verkstaden, uppfattning om relation till kunder och arbetsatmosfären. Dessa studier har varit till stor nytta i arbetet med övriga verkstäder. Dock har jag haft minst lika stor nytta av de erfarenheter jag fått under de senaste årens arbeten i verkstaden som av det mer medvetna arbetet i samband med uppsatsskrivandet. Denna förkunskap i kombination med att min far, som är lantbrukare, till och från har arbetat i en märkesverkstad i Lidköping och Vara sedan 2001 har gett mig god förförståelse för ämnet bilverkstäder. Jag är uppvuxen på ett lantbruk ett par kilometer från ett mindre samhälle tjugo kilometer från Lidköping i Västergötland. Genom att växa upp på en gård och på en ort där, inte mina föräldrar men, min farfar vuxit upp har jag med mig kännedom om lantbruket och erfarenheter av landsbygden som varit till nytta i detta arbete. Dessa, från början, omedvetna kunskaper om strukturer på landsbygden och uppfattningar om hur landsbygden fungerar har bekräftats genom litteratur om andra landsbygdsområden samt egna insikter efter att de 18

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

En industrialisering efter industrialiseringen

En industrialisering efter industrialiseringen Lars Nyström En industrialisering efter industrialiseringen Industrialiseringsprocesser på landsbygden i västra Sverige under efterkrigstiden GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Utgångspunkter INLEDNING 13 Den agrara

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst Landsbygdsutveckling och kulturarv Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst Synen på Kulturarv Bevarande, kostnader, restriktioner, långsamma system ----------------------------

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227

Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2014/227 Utbildningsplan för Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Conservation, with major in Integrated Conservation

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION

BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION 1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet Land & stad en samtidshistorisk betraktelse Maths Isacson Uppsala universitet 1900-talets förhärskande tankefigur Det binära inställningen i den modernistiska välfärdsstaten: Staden och det urbana livet

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill.

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_043 Ingår i: samla.raa.se Debatt

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Livsfilosofi och det moderna samhället

Livsfilosofi och det moderna samhället KURSINFORMATION VT 2013 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer