Verksamhets- och lokaleffektivisering Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde BESLUTSUNDERLAG till tjänsteskrivelse Dnr 2009/19
|
|
- Karolina Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhets- och lokaleffektivisering Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde BESLUTSUNDERLAG till tjänsteskrivelse Dnr 2009/ underlag
2 1 Bakgrund Ärendets beredning Avgränsning Födelsetal Nuvarande organisation Möjliga skolstrukturer Alternativ A A - Förskoleklass och skola A - Fritidshem A Förskola Alternativ B B Förskoleklass och skola B - Fritidshem B Förskola Alternativ C C - Förskoleklass och skola C - Fritidshem C Förskola Är friskolor på ytterområdena ett alternativ? Byskolor för och nackdelar Dyra ytterskolor, eller.? Lokaler Besparing på lokalkostnader enligt alternativ A-C Principer för lokalutnyttjande Transporter Kostnader för ytterskolornas transporter F-6 år Beräknad transportkostnad enligt alternativ A-C Nyckeltal för personaltilldelning och övrigt Konsekvenser
3 1 Bakgrund Denna rapport är underlag till beslut om verksamhets- och lokaleffektivisering inom Barn- och utbildningsnämndens område och är bilaga till tjänsteskrivelse daterad En lokalanpassning är nödvändig för Vingåkers kommuns skol- och barnomsorgsverksamhet. Idag har vi för stor lokalyta i förhållande till antal barn och elever i verksamheten. Invånarantalet i kommunen har minskat, vilket märks inte minst i barnafödande åldrar. Födelsetalet i kommunen har varit 75 st de två senaste åren, 101 st år 2003 och mellan 180 och 190 st när barnkullarna var som störst på 90-talet. Vi kan se att det är nödvändigt att samordna våra personalresurser och vi måste skapa en flexibel organisation för att hantera de varierande barnkullarna över tid. I dagsläget är barnantalet ökande på söder i tätorten, relativt konstant i Baggetorp och Marmorbyn och vikande på norr i tätorten, i Högsjö och Österåker. Av kommunfullmäktiges nuvarande uppdrag till barn- och utbildningsnämnden framgår bland annat att alla ytterskolor ska behållas med årskurs 1-6 och att där ska finnas barnomsorg. Det har tidigare funnits politisk enighet om att alla skolor ska behållas och att inga ytterskolor ska läggas ner. Den ekonomiska situationen och det vikande elevunderlaget gör dock att frågan måste tas upp till förnyad prövning. Kommunens ekonomi är ansträngd och kommunfullmäktige har i flerårsbudgeten tagit beslutet att kostnaderna för BoU:s verksamhetslokaler ska ha minskat med 3 miljoner år Komrev har betonat vikten av att kommunen vågar ta obekväma beslut för att kostnaderna inte ska skena iväg. Officiell statistik visar att Vingåkers förskoleverksamhet har låga kostnader, däremot inte grundskolan. I klartext innebär beslutet i flerårsbudgeten att åtminstone två, kanske tre, ytterskolors skolverksamhet bör läggas ner. Att lägga ner en av de tre stora skolorna i tätorten framstår inte som lämpligt, varken ekonomiskt, pedagogiskt eller organisatoriskt. Vi är övertygade om att de flesta kommuninvånarna delar denna uppfattning. Det är mycket viktigt att tänka i ett längre perspektiv och behålla möjligheter att åter förändra verksamheten när de yttre förutsättningarna förändras. 1.1 Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade i november 2007 vid fastställande av budgetdirektiven för åren : 2
4 Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala lokalytan minskar. Nämnderna och förvaltningarna får i uppdrag att göra inventeringar och analyser över den nuvarande lokalanvändningen. Vilka lokaler finns, hur stor är den totala lokalytan, till vad, när och av vem används lokalerna? Barn- och utbildningsnämnden har under hösten 2008 anordnat dialogmöten för att allmänheten skulle få möjlighet att lämna förslag och synpunkter avseende framtidens barnomsorg och skola. Möten har hållits i Baggetorp, på Hansjö, i Högsjö, i Marmorbyn, på Sävsta, på Vidåker och i Österåker. Förvaltningen har redovisat prognoser för barn- och elevantal, aktuell statistik och annat faktamaterial. Förslag har även kunnat lämnas via post eller på kommunens hemsida, där all dokumentation och inkomna synpunkter redovisats. Barn- och utbildningsnämnden har före nyår haft två arbetsmöten, där man gruppvis lämnat förslag på tänkbara alternativ, med utgångspunkt från inkomna synpunkter och ett omfattande bakgrundsmaterial från förvaltningen. Arbetsmaterialet har därefter vidarebearbetats av förvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade i budgeten för planperioden : 2009 ska en besparing göras på 500 tkr på av BoU nyttjade lokaler 2010 ska besparingen vara 1,5 miljon 2011 ska besparingen vara 3,0 miljon. Tre alternativa förslag till verksamhetsförändringar presenterades den 2 februari av nämndordföranden och förvaltningschefen vid ett informationsmöte för nämndens ledamöter. Därefter fick förvaltningen ordförandens uppdrag att utarbeta beslutsunderlag inför nämndens ställningstagande, utifrån de tre redovisade alternativen. 1.2 Avgränsning Barn- och utbildningsnämndens roll är att ta ställning utifrån vår verksamhets perspektiv. Därför inriktar vi oss på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska bedömningar inom vår nämnds ram. Vår uppgift är att dra ner lokalkostnaderna med 3 miljoner, inte få ökade skolskjutskostnader som spräcker budgeten och att följa befintliga styrdokument. Prognos över elevantal i skolorna (förskoleklass åk 9) Skola 2009/ /12 Som mest i skolan Baggetorp Hansjö Högsjö
5 Marmorbyn Sävsta Vidåker Österåker Totalt Födelsetal Både år 2007 och år 2008 har det fötts 75 barn i kommunen. Att jämföra med år 2003 då 101 barn föddes eller början av 90-talet då födelsetalet var barn per år. I tätorten föds de flesta barnen på söder. I Högsjö och Österåker skulle det behöva födas fler barn för att den service vi önskar erbjuda avseende förskola och fritidshem ska kunna säkerställas i ett längre perspektiv. 2 Nuvarande organisation Verksamheten är indelad i tre rektorsområden. Områdena leds av en områdeschef. Områdeschefen på Vidåker, ro 1, har hjälp av ytterligare en rektor. Områdeschefen på ro 2, Hansjö, barnomsorg norr, Baggetorp och Marmorbyn har två rektorer till sin hjälp. Detsamma gäller för områdeschefen på ro 3, där Sävsta, barnomsorg söder, Högsjö och Österåker ingår. Verksamhet i tätorten Grändens förskola. 4 avdelningar för barn 1-5 år. Källstugan. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år. Kärnhuset. Förskola, 1 avdelning + reservsystem för familjedaghem. Sävsta. Fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6, förberedelseklass och särskola. Myrstackens förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år. Ålands förskola, 3 avdelningar för barn 1-5 år. Knattebo förskola, 1 avdelning för barn 1-5 år + reservsystem för familjedaghem. Familjedaghem. Hansjö. Fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6 och musikskola. Vidåker, grundskola år 7-9, gymnasieskolans IV program, ungdomsuppföljning och lokalintegrerad särskola. Verksamhet i ytterområdena Baggetorp. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6. Högsjö. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, fritidshem, förskoleklass, grundskola år
6 Marmorbyn. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6. Österåker. Förskola, 1 avdelning för barn 1-5 år, fritidshem, förskoleklass och grundskola år 1-6. Övrigt Möjlighet till individintegrerad särskola finns i samtliga våra grundskolor. Från och med år 2009 lämnas följande strukturbidrag: Förskola med endast en avdelning 30 tkr Förskola med endast två avdelningar 15 tkr Ytterskola 135 tkr Varje ytterskola får kr extra till tele- och datakommunikation, då kommunens växel och nät inte kan nyttjas. Anledningen till strukturbidraget är främst att små arbetsplatser inte har samma möjlighet till personalsamordning som större. Alla förskolor i kommunen har öppet mellan och på vardagar. Förskolor med 3-5 avdelningar uppfattas som effektiva personalmässigt. 3 Möjliga skolstrukturer Här redovisas tre alternativa förslag för barn- och utbildningsnämndens lokaleffektivisering. Förslag C kommer från beredningsarbetet bland nämndens politiker, förslag A och B har inkommit som förslag på hemsidan i samband med medborgardialogen. Överväganden Nämndens politiker har även under beredningsarbetet föreslagit att förändringarna ska inskränka sig till avveckling av Knattebo samt avyttring av förskolelokalerna i Högsjö och Österåker. Detta skulle dock endast, i bästa fall, ge en besparing på 722 tkr, varför det ej tagits med som alternativ. Även tanken att vända skolskjutsar för att öka elevunderlaget i Österåker och Högsjö har funnits. Responsen från föräldrar som skulle kunna bli berörda har varit negativ både i Läppe och mot Högsjösidan. Möjligen kan de som själva arbetar i Högsjö tänka sig denna lösning. Det behövs 13 elever för att generera en lärartjänst. Nettoutbytet förväntas bli så litet att vi avstått från att ta med detta i något av de tre alternativen. 5
7 3.1 Alternativ A Nuvarande rektorsområden behålls frånsett att årskurs 6 tillhör ro 1 (Vidåker) A - Förskoleklass och skola Ytterskolorna behåller förskoleklass årskurs 3. Hansjö och Sävsta har förskoleklass - årskurs 5. Vidåker har årskurs 6-9. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaden i Österåker, all verksamhet flyttas till förskolebyggnaden A - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker flyttar den in i förskolebyggnaden A Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Förskolelokalen på Storgatan Knattebo sägs upp. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. I övrigt oförändrade lokaler i ytterområdena. Barnen från Knattebo flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. 3.2 Alternativ B Nuvarande rektorsområden behålls B Förskoleklass och skola Ytterskolorna behåller förskoleklass årskurs 3. Sävsta har förskoleklass - årskurs 3. Hansjö har årskurs 4 årskurs 6 Vidåker har årskurs 7-9. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaden i Österåker, all verksamhet där flyttas till förskolebyggnaden. 6
8 3.2.2 B - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan (fritidsklubb) och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker flyttar den in i förskolebyggnaden B Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Knattebo upphör. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. Barnen från Knattebo (HSB) flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. 3.3 Alternativ C Oförändrade rektorsområden C - Förskoleklass och skola Hansjö har förskoleklass årskurs 6 Högsjö har förskoleklass årskurs 6 Marmorbyn har förskoleklass årskurs 6 Sävsta har förskoleklass årskurs 6 Vidåker har årskurs 7-9. Baggetorpseleverna erbjuds skolgång på Hansjöskolan. Österåkerseleverna erbjuds skolgång på Sävstaskolan. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaderna i Österåker och Baggetorp, all verksamhet där flyttas till förskolebyggnaderna C - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker och Baggetorp flyttar den in i förskolebyggnaden. 7
9 3.3.3 C Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Förskolelokalen på Storgatan Knattebo sägs upp. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. Barnen från Knattebo flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. Övrigt I tätorten finns även fortsättningsvis gymnasieskolans IV-program, ungdomsuppföljning, musikskola/kulturskola, särskola och ev nyinrättat lärlingsprogram. Förslagsvis blir placeringen en verksamhetsfråga för förvaltningen när övriga pusselbitar fallit på plats. Samtliga förslag A-C medför en komprimering av verksamheten, vilket bör medföra att ekonomibiträdes/städtjänster kan samordnas. Beräknad besparing med föreslagna förändringar, Knattebo och ytterskolor 1,7 tjänst eller 550 tkr. 3.4 Är friskolor på ytterområdena ett alternativ? Enligt Skollagen 9 kap 2 ska en fristående skola vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som grundskolan, särskolan respektive specialskolan ska förmedla godkännas om den - även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för skolväsendet - är öppen för alla som har rätt till utbildning - har minst 20 elever - ger elever i särskola och specialskola den omsorg som de behöver - uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver. Enligt Skollagen 9 kap 6 ska en godkänd fristående skola förklaras berättigad till bidrag. Förklaring ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En bidragsberättigad friskola har rätt till samma ersättning per elev som genomsnittskostnaden i den kommunala skolan. Eleverna har inte rätt till av kommunen betald skolskjuts. Om ytterområden genom kreativa och kostnadseffektiva lösningar klarar att behålla en skola i egen regi, som annars skulle läggas ner, kan det vara positivt för bygden och kommunen som helhet. 8
10 3.5 Byskolor för och nackdelar Byskolans symbolvärde för sin bygd är stort. Skolan är livsviktig för bygden är det oftast framförda argumentet för att behålla ytterskolor. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha skolan kvar är det dominerande motivet för en nedläggning. Våra motiv är dels att de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna undermineras vid litet elevantal om inte ekonomiska extraresurser tillsätts, dels att både ekonomiska besparingar i hela kommunen och anpassning ekonomiskt till krympande kostym inom vårt verksamhetsområde måste göras. Vad är en byskola? Enligt SCB:s definition är det en skola på landsbygden med högst 50 elever som är mellan 6 och 13 år. Högsjös och Österåkers skola passar in på den definitionen. Baggetorp och Marmorbyn har något fler elever. Byskolorna sägs vara utrotningshotade. Kommuners ekonomiska problem brukar vara den utlösande faktorn när frågan om nedläggning väcks. Våra kalkyler, såväl som många andra kommuners, visar att en elev i en byskola kostar mer än genomsnittseleven i kommunen. Detta beror främst på att elevgrupperna är mindre, men även på färre elever i lokalerna. I debatten om de hotade skolorna ingår ofta en diskussion om likvärdigheten. Kan en liten skola uppfylla de krav som läroplanen och skollagen ställer på en svensk skola? Skolan har kanske ingen godkänd gymnastiksal eller slöjdsal och saknar kanske behöriga lärare för undervisning i andra språk. Det kan vara svårt att få behöriga lärare till praktisk-estetiska ämnen. Byskolornas försvarare hävdar att den lilla skolenheten, med små undervisningsgrupper, har särskilda kvaliteter, trygghet, mer individanpassad undervisning och närhet till det omgivande samhället. Andra hävdar att en alltför liten skola har svårt att ge eleverna en utbildning och en social fostran som är likvärdig den större enheten med större resurser. De vetenskapliga undersökningar som finns publicerade i ämnet finns sammanfattade i Skolverkets skrift Likvärdighet ett delat ansvar (Skolverket 1996). De svenska och utländska studier som skriften refererar till pekar alla i samma riktning: Skolans storlek har ingen betydelse för undervisningsresultatet. Skolverkets egen studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv (Skolverket 1996) visar att det inte fanns några påtagliga skillnader i elevernas baskunskaper i stora och små skolor. Elever som behövde särskilt stöd i undervisningen fick hjälp i både små och stora skolor, även om formerna för stödet såg olika ut. Avsaknad av speciallärare/specialpedagog på de riktigt små skolorna kompenserades av att de arbetade i mindre grupper, där alla fick mycket hjälp. Den enda egentliga skillnaden mellan stora och små grundskolors undervisning var utbudet av valfria ämnen. De stora skolorna kunde erbjuda fler ämnen, men å andra sidan var utbudet av ämnen i små skolor mer förankrat i den egna bygden. 9
11 Den lilla skolan är sårbar. De små skolorna i Skolverkets undersökning har dock utvecklat en kreativitet när det gäller att hitta egna lösningar. Hur var det då med trivseln, skolans sociala miljö och mobbning? Inte heller här förekom några drastiska skillnader. Miljön i de mindre skolorna hade visserligen större förutsättningar att skapa trygghet och undvika anonymitet. Särskilt för de mindre barnen är den trygga miljön viktig. Äldre elever kan uppskatta större skolor, främst av sociala skäl. Mobbning förekom i båda skoltyperna, men var lättare att upptäcka i de små skolorna. I de stora skolorna var man medveten om anonymitetens problem och arbetade aktivt med detta. Både i de små och i de stora skolorna förekom såväl långsiktigt arbete mot mobbning som akuta insatser vid behov. Enstaka allvarliga problem kan dock få större konsekvenser i en liten skola där inte en stor personalgrupp kan stötta varandra. Även här finns det dock exempel som visar motsatsen, små skolor kan lösa svåra problem och stora skolor misslyckas. Likvärdighet, vad är det? Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (1 kap 2 Skollagen). Likvärdighet betyder inte likformighet. En liten skola har sina speciella problem och speciella lösningar, liksom en stor skola har sina. Enligt en undersökning om attityder till skolan som Skolverket gjorde 1993/94 ansåg sig föräldrar till barn i glesbygd i högre grad än föräldrar till barn i storstad kunna påverka undervisningen för det egna barnet. I det lilla samhället underlättas kontakterna mellan lärare och förälder. Ofta är skolan mötesplats och samlingsplats även för bygdens vuxna. Skolan har ett symbolvärde som bevis för att byn lever och blomstrar. 3.6 Dyra ytterskolor, eller.? Vid första anblicken är svaret ja. Den lilla enheten kostar mer per elev än den stora. Lärartätheten per elev är högre, lokalytan per elev är större. Skolmaten blir dyrare, endera på grund av transporter eller för att få portioner tillagas. Vad händer med helheten? Om vi ser byskolan som en del av samhällsekonomin kan den ekonomiska bilden bli en annan. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att inom ramen för befintliga styrdokument och tilldelad budget uppnå en kvalitativt bra och effektiv verksamhet. En tom skolbyggnad kanske fortsätter att kosta pengar för andra delar av den kommunala verksamheten. Kanske blir det utflytt istället för inflytt av barnfamiljer. Underlaget för annan samhällsservice kan urholkas och ökat resande är både en kostnad och en belastning för miljön. Vi har i vår kalkyl räknat med att alla nuvarande kostnader försvinner för de fastigheter som BoU nu bedriver verksamhet i och som föreslås avyttras. Detta är 10
12 från kommunperspektiv förmodligen inte det mest sannolika utfallet. Om skolans hyreskostnad för lokalerna sparas in, men kommunens verkliga utgifter för fastigheten är oförändrade, har ju ingenting sparats. Om skolhuset säljs till en förening till en symbolisk summa har kommunen kvar sina kapitalkostnader för fastigheten. Om den förening som övertar skolhuset får kommunala bidrag för verksamheten försvinner en del av besparingen. Detta är en fråga där utfallet för olika intressenter måste vägas samman. BoU och Tekniska serviceförvaltningen har tillsammans diskuterat frågan och under avsnitt 3.7 finns Tekniska serviceförvaltningens och ekonomiavdelningens beräkningar. Det är viktigt att vid kommunfullmäktiges beslut se kommunen, med dess olika funktioner som en helhet, att tänka långsiktigt och inte ta bort förutsättningarna för flexibilitet för att kunna möta framtida förändringar. Att göra en sammanvägd bedömning utifrån kommunalt helhetsperspektiv ligger dock utanför Barn- och utbildningsnämndens uppdrag. Vi avgränsar oss till vårt verksamhetsområde, där vi ser organisatoriska och pedagogiska problem med små verksamhetsenheter och med nuvarande barn- och elevutveckling. Resultatet om inga åtgärder vidtas förväntas bli bristande kostnadseffektivitet och som följd av detta svårigheter att upprätthålla kvaliteten i verksamheten. 3.7 Lokaler Ekonomi Tekniska serviceförvaltningen har i samråd med ekonomiavdelningen gjort följande sammanställning av beräknade kostnadsminskningar om BoU inte längre nyttjar nedanstående lokaler. Objekt Säljes Kvar men tom Lokalyta tkr tkr m 2 Österåker Skolan Idrottshallen kvar i drift Högsjö Förskolan Fritidshemmet Idrottshallen Skolan Idrottshallen kvar i drift -100 Marmorbyn Förskolan
13 Baggetorp Förskolan Skolan De redovisade siffrorna avser helårseffekt. Vilka kostnadsminskningar som kan uppnås under 2009 och följande är beroende av ett antal svårbedömda faktorer. Maximal kostnadsminskning beräknas uppnås vid försäljning. I kvar men tom -alternativet lämnar BoU lokalerna, men kommunen har fastigheterna kvar. Då bortfaller ca 75% av kostnaderna för drift och underhåll och hela kostnaden för lokalvård, medan kapitalkostnaderna blir kvar. I ett mellanläge kan ekonomin förbättras genom externa hyresintäkter, men utfallet kan svårligen bedömas i detta skede. Idrottshallarna hyrs även ut till föreningar, varför de inte automatiskt kan tomställas, även om BoU lämnar dem. Varje idrottshall som fortsätter att vara i drift, innebär att den tidigare angivna besparingen minskar med 100 tkr. Hyresintäkterna är marginella med hänsyn tagen till gällande rabatterade taxa. Anpassningskostnader tillkommer som en engångskostnad. Med hänsyn till kommunernas normala avskrivningstider bedöms dock att investeringarna inte blir så stora att de inverkar på kalkylerna. Genom att sluta hyra Knattebo av HSB, 333 m 2, minskar våra hyreskostnader med 150 tkr/år plus elkostnad Besparing på lokalkostnader enligt alternativ A-C A B C Baggetorp 360 tkr 360 tkr 830 tkr Högsjö 330 tkr 330 tkr 330 tkr Österåker tkr tkr tkr Knattebo (HSB) 150 tkr 150 tkr 150 tkr tkr tkr tkr Ovanstående beräkning förutsätter att kommunen lyckas sälja fastigheterna och inte har kvarstående kapitalkostnader. (I alternativ A-B kan besparingen öka med 465 tkr om förskoleverksamheten i Marmorbyns förskola kan flytta till skolans lokaler och förskolebyggnaden säljas. Detta är osäkert och har inte tagits med i kalkylen.) 12
14 3.7.2 Principer för lokalutnyttjande Externa lokaler avyttras om möjligt. De tre stora skolorna i tätorten förväntas behövas för skolverksamhet. En förskoleplacering där skulle kunna blockera en del av grundskolans nuvarande eller kommande lokalbehov. Myrstackens och Kärnhusets lokaler uppfattas som mindre funktionella och avyttras om det finns plats för barnen i andra förskolor i tätorten. Kulturskola, gymnasieskolans IV-program och ett eventuellt lärlingsprogram placeras i någon av tätortens skolor. I sammanhanget kan nämnas att Baggetorps skola är den ytterskola som uppfattas vara i sämst skick lokalmässigt. Den saknar matsal, slöjdsal och gymnastiksal för de äldre eleverna. 3.8 Transporter Alla tre alternativen, som är underlag för Barn- och utbildningsnämns ställningstagande medför ökade transportkostnader. Om eleverna kan få plats i befintlig linjebuss till tätorten blir kostnaden drygt 8 tkr/elev och år. Måste vi däremot köpa en extra busstur ligger kostnaden per tur och läsår på mellan 600 och 700 tkr. Det är svårkalkylerat hur mycket av nuvarande taxikostnader som kommer att kvarstå för att få fram elever till linjebuss. I alternativ A och B måste man räkna med att taxi måste köra oförändrade turer till oförändrad kostnad till ytterskolorna även om det blir färre elever i bilarna. Taxiavtalet gäller till sommaren Båda parter har rätt till omförhandling om det blir en volymförändring på 10% eller mer. Nytt avtal med Länstrafiken är aktuellt år 2010 enligt uppgift Kostnader för ytterskolornas transporter F-6 år 2008 Baggetorp kr (taxi) Högsjö kr (taxi) Marmorbyn kr (buss + taxi) Österåker kr (buss + taxi) Slöjdresor Baggetorp Marmorbyn kr Badresor kr per ytterskola kr Totalt: kr 13
15 3.8.2 Beräknad transportkostnad enligt alternativ A-C 1 Den högre siffran i kolumnerna är aktuell om extra busstur måste köpas in. Vi räknar med att det blir nödvändigt från Österåker på morgonen. Genom schemaändringar och minskat elevantal ska detta kunna undvikas för övriga. Beräkningen förutsätter även att nuvarande bussturer finns kvar. A tkr B tkr C tkr Baggetorp 360 (739) Baggetorp 360 (739) Baggetorp 491 (611) Högsjö 295 (691) Högsjö 295 (691) Högsjö 101 Marmorbyn 582 Marmorbyn 582 Marmorbyn 393 Österåker (550) 768 Österåker (550) 768 Österåker 977 (369) Tätortslinje 675 Totalt: Totalt Totalt Nuv tkr Nuv Nuv Ökning 753 tkr Ökning Ökning 710 Ökade transportkostnader med 753 tkr väntas för alternativ A, med tkr för alteranativ B och med 710 tkr för alteranativ C. Om alla årskurs 6-elever åker till Vidåker i alternativ C tillkommer en kostnad med drygt 8 tkr/elev för dem som kommer från Högsjö och Marmorbyn (23 elever läsåret 2009/2010). 3.9 Nyckeltal för personaltilldelning och övrigt Förskola. 200 barnschematimmar per vecka genererar en heltidstjänst. Dagbarnvårdare. 190 barnschematimmar per vecka genererar en heltidstjänst i budgeten, men dagbarnvårdarna har 40 timmars arbetsvecka. Fritidshem. 18 barn per heltidstjänst, 18,5 från och med Förskoleklass. 14 barn per heltidstjänst. Grundskolan år ,083 lärarresurs per elev, 0,0815 år 2010 och 0,079 år Grundskolan år ,084 lärarresurs per elev. Från och med budget 2009 får varje ytterskola 135 tkr extra i strukturbidrag. Förskolor med bara en avdelning får 30 tkr extra och förskolor med bara två avdelningar 15 tkr extra. Anledningen till detta är att större enheter lättare kan samordna verksamhet 1 Den högre siffran i tabellen vid varje ort gäller om extra busstur behöver köpas in. Siffran med fet stil är den vi räknat med. Summeringen visar först total beräknad transportkostnad, raden under gör avdrag för nuvarande kostnad och sista raden visar den beräknade ökade transportkostnaden. 14
16 4 Konsekvenser Ekonomi Alternativ A förväntas ge en nettobesparing på tkr (lokal minus transport) Alternativ B förväntas ge en nettobesparing på 912 tkr (lokal minus transport) Alternativ C förväntas ge en nettobesparing på tkr (lokal minus transport) Ovanstående beräkning förutsätter att lokaler kan säljas och att inga kapitalkostnader kvarstår. Dessutom förutsätts att endast en extra busstur behöver köpas in i alternativ A och C, två turer i alternativ B. Ytterligare förväntad besparing: personalreducering, 1,7 tjänst ekonomibiträde/städ i alla tre förslagen ca 550 tkr. I alternativ C bortfaller behov av strukturbidrag på 2 x 135 tkr. Vi måste tyvärr poängtera att det ekonomiska utfallet både avseende lokaler och transporter är mycket svårbedömt, eftersom många variabler spelar in och det handlar om stora belopp. Konsekvenserna är beroende av vilket förslag som går vidare. Alla tre förslagen medför en ansenlig reducering av lokalyta och samtliga förväntas ge en kostnadsreducering. Endast alternativ C kan anses komma upp till de åligganden som i flerårsbudgeten ligger på reducering av barn- och utbildningsnämndens lokalkostnader. Om förskolebarnen i Marmorbyn kan flytta in i en skolbyggnad och förskolefastigheten säljas kan en ytterligare besparing med 465 tkr göras i alternativ A och B. Detta gör besparingen lokalmässigt jämförbar i alternativ A och C. Förändringarna i tätorten förväntas bli marginella. Förskoleverksamheten och avlösningssystemet för familjedaghem vid Storgatan, Knattebo upphör. Barnen flyttas till Åland och Myrstacken, med extra personalstöd under en övergångsperiod, sedan enligt nyckeltal. Denna förändring bedöms som fullt genomförbar pedagogiskt och organisatoriskt. För Sävstaskolans och Hansjöskolans del skulle alternativ B medföra stora förändringar. Vi uppfattar dock det alternativet som ointressant av kostnadsskäl och ser även nackdelar organisatoriskt och pedagogiskt. Därför kommenterar vi det inte ytterligare. Ytterområdena får minskad lokalyta. Endast Marmorbyn berörs ej i det avseendet. i huvudförslagen. I alternativ A och B blir det en minskad verksamhet på samtliga ytterskolor Alternativ C påverkar naturligtvis Baggetorp och Österåker i hög grad. Förskoleklass och grundskola försvinner därifrån. Å andra sidan är det inga stora 15
17 avstånd mellan skolor i kommunen och orterna behåller både förskola och fritidshem. Alternativ A. Förvaltningens bedömning är att det från barnperspektiv är ett bra förslag. De yngre eleverna i ytterområdena får sin undervisning i en miljö nära hemmet. Det finns förskola och fritidshem där och när barnen blir lite större får de åka till en skola i tätorten. Förslaget medför ökade organisatoriska och pedagogiska svårigheter. Om ytterskolorna ska behållas anser vi att så mycket verksamhet som möjligt bör vara kvar där. Redan nu är verksamheten sårbar och svår att planera. Förslaget att alla årskurs 6 elever ska gå på Vidåker är intressant ur pedagogiskt perspektiv och språkundervisningen skulle underlättas. Vidåker är dessutom den skola som tappar flest elever de närmaste åren. En liten enhet har svårt att klara alla uppdrag och ansvarsområden på grund av för få att fördela på. Det är svårt att få ett effektivt samarbete inom rektorsområdet när verksamheten är geografiskt spridd och ledningsarbetet försvåras. Från ekonomiskt synpunkt är A inte det lämpligaste alternativet. Ekonomiskt är transportkostnaden, som tidigare nämnts, svårbedömd. De minst effektiva transporterna sker om turer måste gå både till ytterskolan och till en tätortsskola. Alternativ B. Vår bedömning är att detta, liksom föregående förslag, från barnperspektiv är ett bra förslag. De yngre eleverna i ytterområdena får sin undervisning i en miljö nära hemmet. Det finns förskola och fritidshem där och när barnen blir lite större får de åka till en skola i tätorten. I tätorten blir det en ökad specialisering på skolorna. Sävsta för de små, Hansjö för mellanåldern och Vidåker för de äldre. Även detta förslag medför organisatoriska och pedagogiska svårigheter. Dessutom befaras i tätorten ett dike mellan årskurs 3 och årskurs 4. Förslaget medför behov av en extra busstur i tätorten för 675 tkr. Förvaltningens bedömning är att detta är det minst lämpliga av alternativen. Alternativ C. Även detta förslag uppfattas som lämpligt ur barnperspektivet. Kanske medför förslaget en viss nackdel för de yngre eleverna i de skolor som läggs ner. Vår förhoppning är att detta i stort sett kompenseras av att förskola och fritidshem finns kvar i ytterområdet och att skolskjuts erbjuds mellan skola i tätort och skolbarnsomsorg nära hemmet. Det är heller inga stora avstånd inom kommunen. Alla barn tjänar på ett effektivt resursutnyttjande som gör att bra kvalitet i verksamheten kan bibehållas. Förslaget uppfattas som fullt genomförbart. Frågan lämnas öppen om det även borde infatta att Högsjös elever åker till tätorten. Å andra sidan är Högsjö den kransort som fortfarande har industriverksamhet, affär och bibliotek. Skolan är en av flera verksamheter som gör en by levande. En nedläggning av ytterskolor enligt förslaget underlättar för de stödfunktioner som nu arbetar på flera skolor, t ex skolsköterskor, kuratorer, skolbibliotekarie, 16
18 vaktmästare samt för rektorerna. Vi anser att det bör övervägas om kommunens årskurs 6 elever bör placeras på Vidåkersskolan, nu eller i framtiden av pedagogiska skäl. Ekonomiskt är förslag C intressantast, men för att nå ända fram till en besparing på 3 miljoner på BoU:s verksamhetslokaler bör Marmorbyn vara enda kvarvarande ytterskola. Förvaltningens förhoppning är dock att Kommunfullmäktige ska uppfatta den beräknade besparingen om skolverksamheten i Baggetorp och Österåker läggs ner som tillräcklig. Föräldrar har alltid möjlighet att välja den skola man tror passar bäst till sina barn, förutsatt att det finns plats i den skolan. Skolskjuts beviljas dock endast till den skola kommunen anvisat. Kommunen betalar lika mycket i interkommunal ersättning till annan kommun, eller till friskola, när förälder väljer de alternativen som den egna genomsnittskostnaden för en elev i motsvarande åldersgrupp. Möjligheten för föräldrar att välja kommer från och med 1 juli 2009 även att gälla fritidshem och förskoleplats (barnomsorgspeng). Vi vill naturligtvis helst behålla våra barn och elever inom kommunen, men ekonomiskt är lämplig klass/gruppstorlek och att de lokaler som används i verksamheten nyttjas effektivt viktigast. Skulle det bli många elever som väljer bort de kommunala skolorna i vår kommun måste även då den kvarvarande kostymen anpassas till kvarvarande elever. Det kan bli aktuellt att lägga enstaka klassrum i tätorten i malpåse, eller hyra ut dem till annan verksamhet, förutsatt att de enkelt åter kan användas som klassrum när behov uppstår. Då det är nödvändigt att kostnadseffektivisera och anpassa lokal- och personalvolym till minskat barn/elevunderlag är vår bedömning att förväntade positiva konsekvenser överväger i alternativ C. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Furén Förvaltningschef Agneta Lundström Utredare/planerare 17
Verksamhets- och lokalutvecklingsstrategi för Vingåkers Barn- och utbildningsnämnd
Verksamhets- och lokalutvecklingsstrategi för Vingåkers Barn- och utbildningsnämnd BAKGRUND Kommunfullmäktige beslutade 2007-11-26 vid fastställande av budgetdirektiven för åren 2009-2011 bland annat:
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merSvar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.
1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående
Läs merTillsyn över utbildningen vid Muslimska El-Zahra Skolan i Jönköpings kommun
SKOLVERKET RAPPORT 1(11) Göteborg Tomas Erlandsson Tillsyn över utbildningen vid Muslimska El-Zahra Skolan i Jönköpings kommun 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser
Läs merSkola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi
Läs merUtredning för antal högstadier i Alingsås centralort.
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund
Läs merRiktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län
Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merNär det gäller allmänheten så har dialogen varit ännu knappare, då politiker inte insett att beslutet även drabbar alla invånare.
Bilaga till KF skrivelse 2016-06-16 1(5) 1. Allmänt Vi har tagit del av de fyra underlag, som beskriver det pågående skedet, nämligen BoU framskrivning [BoU], Sweco rapport Utvärdering och utredning av
Läs merBarn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för
Läs merVÄNGE HAR VI VALT...
VÄNGE HAR VI VALT... Vi möter kraven i nya lärar-reformen med de resurser som finns idag! Vi kan möta besparingskraven med effektiviseringar/förändringar inom nuvarande organisation! Föräldrar och barn
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-08-29 23 Sida Ks Dnr 41/2009 012 Skolverksamhet i Högsjö Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunfullmäktige I enlighet med barn och utbildningsnämndens
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merXenter, Utbildningsvägen 3, Tumba. 2 Svar på motion (M) - Inrätta pris för årets pedagog/arbetslag
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Utbildningsnämnden 20-08-19 Tid 20-08-29, Kl 18:00 17:30 18:00 fika och gruppmöten för nämnden Plats Xenter, Utbildningsvägen 3, Tumba Ärenden Justering 1 Ekonomisk uppföljning
Läs merRegler för skolskjuts Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola
REGLER 1(16) 2015-04-01 BOU 2015/134 nr 2015.1496 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Björn Tideman, Handläggare 0171-526 32 bjorn.tideman@bildning.habo.se Dokumentansvarig:
Läs merRegler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten
Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten Reviderad 2013-03 Versionsnummer 1 Innehåll 1.0 Skolskjuts i Finspångs kommun 2 1.1 Elever i grundskola och grundsärskola 2 1.2 Elever i gymnasieskolan
Läs merDNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011
DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens
Läs merMål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun
Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för
Läs merStrukturförändring Kungsängsskolan
TJÄNSTESKRIVELSE 1(9) 2012-04-01 BUN-387/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring
Läs merRiktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1! " # $ 3 % $ & 4 ' & $ % #(# & $ )#*)#(( & $ + & $$ + #, $& -, $,., & /, " #+# 0,1(&2 0 / ) 3
Läs merEkonomisk rapport och besök av rektorsområde 3
!" Sammanträdesdatum #$%! Sida Ekonomisk rapport och besök av rektorsområde 3 Barn- och utbildningsutskottets beslut /: 9, & Beskrivning av ärendet /:7,,,, = & @,?%,:,: =,:,:& Beslutsunderlag $AB,, = CCCCC!
Läs merYttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2015-03-24 Robert Handläggare Lundh Telefon:08 Robert Lundh 508 33 638 Telefon:08 508 33 638 Till Utbildningsnämnden
Läs merSkolstrukturutredning
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Mikael Carstensen Social- och utbildningsnämnden Skolstrukturutredning Bakgrund Under augusti och september 2015 så genomförde två representanter från SKL (Sveriges
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merAnnan pedagogisk verksamhet
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten
Läs merPlats och tid Fm: Verksamhetsbesök vid Gymnasiet/Vux 2013-12-16 08:15-12:00 Em: Kommunhuset, s-rum 1, 2013-12-16, klockan 13:00-
1 KALLELSE/underrättelse till sammanträde Ledamot som är förhindrad deltaga i sammanträde inkallar vederbörande ersättare att tjänstgöra. Plats och tid Fm: Verksamhetsbesök vid Gymnasiet/Vux 2013-12-16
Läs merNågra viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).
Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen
Läs merRegelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter
Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merBeslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola
Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola efter tillsyn av den fristående Hägernässkolan i Täby kommun Täby Friskola AB e-post: info@tabyfriskola.se Rektorn vid Hägernässkolan e-post: karstin.hultman@tabyfriskola.se
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem
Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar
Läs merVerksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merSkolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157
Skolskjutsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157 Innehållsförteckning 1. Rätt till skolskjuts... 1 2. Vårdnadshavare och skola... 1 3. Planeringsnormer/avståndsregler... 1 4. Särskild
Läs merBeslut för fritidshem
Beslut ra\ 2015-10-23 Dnr 44-2015:6446 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för fritidshem efter tillsyn av Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Dnr 44-2015:6446
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merMånadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015
Månadsrapport Bildningsförvaltningen Mars 2015 1. Budgetuppföljning och prognos per nämnd Bildningsförvaltningen Sammantagen prognos bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningens prognos vid årets slut
Läs merBarn- och ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden Flerårsstrategi 2014-2016 1 Innehållsförteckning s.2 Verksamhetsbeskrivning 2014 s. 3 1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker s. 4-7 Väsentlighet- och riskanalys s. 4
Läs merBeslut för gymnasieskola
ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248.
Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping,
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merRiktlinjer för barnomsorg på obekväm tid
Södermalms stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-04-30 Handläggare Ingegerd Appelgren Telefon: 08-508 13 144 Till Södermalms stadsdelsnämnd 21 maj 2015 Riktlinjer för
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merför Klinte rektorsområde
Eskelhem skolas föräldraförening Brittis Benzler samt övriga ledamöter Barn- & utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsförvaltningen 62182VISBY i Eskelhem 2011-12-20 Angående förvaltningens för Klinte
Läs merBidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016
Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola
Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola
Läs merANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Sammanträdesdatum 2015-10-12 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, kl 08:55 11:35 Ledamöter Margareta Johansson (C) ordförande Jerry Sellin (Op) vice ordförande Gunnel Jonsson (S) Tjänstgörande ersättare
Läs merAnslås under tiden 2010-04-06 2010-05-01
Barn- och utbildningsnämnden 2010-03-25 Plats och tid Barn- och utbildningsförvaltningen, klockan 08.00 11.00 Beslutande Monica Forsgren (S) v ordförande Thomas Björnhager (S) Andreas Boström (S) Jenny
Läs merSkolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun
Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad
Läs merGertrud Jernberg-Zernig
Familje- och utbildningsnämnden 2012-03-27 Plats och tid Familje- och utbildningsförvaltningen, klockan 13:00-15:00 Beslutande Bengt Norrlén (S) ordförande Åsa Engberg (S) vice ordförande Lars-Ove Norling
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merBengtsfors kommuns reglemente för elevresor
Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se REGLEMENTE Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2012.725.003 4, 2013-02-06 1(7) Bengtsfors kommuns reglemente
Läs merTill: Gislaveds kommun Barn- och Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen
Till: Gislaveds kommun Barn- och Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Vi vill med detta brev sammanfatta de som vi ser som
Läs merBarn- och utbildningsnämnden 2013-10-14 1. Elisabeth Cobb (M) Mikael Brickarp. Kommunkontoret, Ödeshög ... Ordförande/Håkan Johansson
2013-10-14 1 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Carl-Augustrummet, kommunkontoret, Ödeshög Måndagen den 14 oktober 2013, klockan 09:00-11:00 Håkan Johansson (M), ordförande Annicki Oscarsson
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:4035 Täby Friskola Aktiebolag Org.nr. 556599-8860 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr belägen i Täby kommun 2(7) Tillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merUtredning specialskolskjutsar
PM 1 (10) Datum Diarienr/Dplankod Central förvaltning Stab Åsa Nylander, Controller Tel. 0224-361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Utredning specialskolskjutsar Förslag till beslut Beredningen för
Läs merUtökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.
Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Vi ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges mål och statens krav på styrning av verksamheten utifrån skollagen, läroplan för förskola och läroplan och kursplaner
Läs merKALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare
Öckerö 2012-10-18 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 24 oktober 2012 kl 16.00 i Öckerösalen - gemensamt möte med socialnämnden
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merKVALITETSPLAN 2008-2012. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11
KVALITETSPLAN 2008-2012 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2009-03-05 11 Innehållsförteckning Förordning om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) SFS 2001:649 Olika aspekter på kvalitet Kvalitetsarbete
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merReviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun
Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya
Läs merINFORMATION OM FÖRSKOLAN, FRITIDSHEMMET OCH PEDAGOGISK OMSORG I MÖNSTERÅS KOMMUN
INFORMATION OM FÖRSKOLAN, FRITIDSHEMMET OCH PEDAGOGISK OMSORG I MÖNSTERÅS KOMMUN Gäller från och med 2011-07-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22, 91 www.monsteras.se 1 VÄLKOMMEN TILL
Läs merSKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA
SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Beslutat i kommunfullmäktige 1995-11-27 ( 228) Reviderat av kommunstyrelsen 1999-01-13 ( 21), av gatuoch trafiknämnden 2003-03-05
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merTid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Läs merUtredning ang förslag till rak delegationsordning för BUN
Tjänsteutlåtande 2012-09-03 Sidan 1 av 4 Dnr BUN 2011/178-4 Barn- och ungdomsnämnden Utredning ang förslag till rak delegationsordning för BUN Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merFöräldraalliansen i Stockholms Stad, FiSS, lämnar härmed sitt svar på Förslag till skolplan Dnr: 322-858/2008
KF/KS kansli, Stadshuset, 105 35 STOCKHOLM Vällingby 2008-04-24, FiSS, lämnar härmed sitt svar på Förslag till skolplan Dnr: 322-858/2008 Ärendets beredning Medlemmar har via hemsidan erbjudits att lämna
Läs merLänsträff 2012 Skolform SMoK
Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen
Läs merPolicy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun
Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merRegler för placering, peng och avgift 2015
1(20) Regler för placering, peng och avgift 2015 1. Gemensamma regler för vårdnadshavare och huvudman... 2 1.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 2 Föräldraledig för vård av annat barn... 3 Omsorg vid föräldraledighet
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merRIKTLINJER FÖR FRILIGGANDE FRITIDSHEM
2012-10-01 STENUNGSUNDS KOMMUN STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till en fristående skola) Typ av dokument Riktlinjer Dokumentägare Avdelningschef för förskola Beslut
Läs merSvar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren 2015-10-27 BUN 2015/0924 0480-45 30 06 Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"
Läs mer