ASEA:s Kontorsnämnd

Transkript

1 1 Södertörns Högskola, Samtidshistoria, C-uppsats HT 2004 Författare: Björn Nilsson Handledare: Lars Ekdahl ASEA:s Kontorsnämnd Skiss av ett undersökningsfält

2 Bara en bild?...3 Inledning...4 Teorier, metod och avgränsning...5 Företaget och utvecklingen av företagsnämnderna i Västerås...10 Diskussion och slutsatser...25 Idéer till vidare forskning...29 Källor och litteratur...30 Förkortningar

3 3 Bara en bild? Studera bilden på försättsbladet. Den kommer från koncerntidningen Vi Aseater nr 1/1950 och ser inte särskilt märkvärdig ut till en början. Pessimisten och optimisten i företagsnämnden kan väl tolkas som smålustig humor av tidig 50-talsmodell. Några herrar sitter vid ett långt bord, en verkar argumentera ivrigt, en annan ser högst motvillig, nästan fientlig ut. I bakgrunden ytterligare några herrar med varierande ansiktsuttryck. Stämningen verkar surare till vänster än till höger. Och mer: Det ser inte ut som två likvärdiga sidor. Till vänster sitter gentlemännen i stora fåtöljer, och andra manspersoner inramade i porträttmålningar tittar ner över scenen. Gamla direktörer kan man väl tänka sig. Männen till höger sitter på något som närmast ser ut som enkla pinnstolar. Det verkar egendomligt med ett sammanträdesrum som inreds så naturligtvis är det möjligt, men måste då rimligen uppfattas som förolämpande. Efter Första världskriget började diskussioner om det som då kallades industriell demokrati, vilken skulle skapas genom inrättande av driftsnämnder. Företagare och anställda skulle sitta tillsammans och rådgöra om företagens angelägenheter. Debatten ledde inte till något resultat. Först efter Andra världskriget var tiden mogen. Industriell demokrati levde kvar som begrepp ännu en tid, men nu handlade det om företags- i stället för driftsnämnder slöts avtalet om företagsnämnder mellan Arbetsgivarföreningen SAF, Landsorganisationen LO och Tjänstemännens Centralorganisation TCO. Nämndernas uppgift var först och främst att främja produktionens utveckling, och detta skulle ske genom att företagen informerade om sin verksamhet och de anställda via sina fackliga företrädare lämnade förslag till förbättringar. På bilden antas vi se ett sådant möte. Ser vi bara en lustig krumelur, kanske skapad av någon talang på reklamavdelningen? Eller har vi i själva verket också en karikatyr som visar på ett fält, en arena där olika grupper och personer tävlar om dominans? Uppenbarligen pågår en kamp, fast vi vet inte om vad. Men vi ser de två sidorna. Företaget till vänster i fina fåtöljer, anställda till höger på pinnstolar. De förra kanske inte ens tycker att det är intressant att vara där, att de har viktigare saker att göra än att sitta i ett samrådsorgan som inte har något att säga till om, och har de inte lust så behöver de inte gå med på någonting. De senare kan sprudla av tankar och idéer men har inget annat än argument att komma med. Den ivrigt gestikulerande mannen skulle kunna vara Heinrich Milbers, tjänstemannaklubbens ordförande. Bengt Andrén, som vi också skall möta i den här uppsatsen, skulle antagligen sitta bland fåtöljmännen han var ju representant för företaget men han tillhörde ju samarbetsentusiasternas skara om man skall döma av protokollen. Helt rättvis är nog inte teckningen. I alla fall inte för ASEA:s Kontorsnämnd. Vi skall försöka komma det här fältet lite närmare, till stor del genom dess egen dokumentation.

4 4 "Man kan se saken företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt, socialt eller ur vilken synpunkt som helst, den gemensamma nämnaren är ändock människan, för vilken all produktion ytterst är avsedd, och vilken dessutom är vår dyrbaraste tillgång i produktionen." 1 "Företagsnämnden är kanske ännu inte någon guldkrona som kröner våra ansträngningar till samverkan, men den lyser som en vacker blomma på vardagskostymen." 2 Inledning Den här uppsatsen är ett exempel på hur det ena ger det andra. Min B-uppsats i samtidshistoria undersökte hur Svenska Industritjänstemannaförbundet SIF behandlade rationaliseringar under och 1960-talen. 3 I detta sammanhang fann jag två broschyrer. Intressant nog kom båda från anställda på ASEA, i Västerås respektive Ludvika. Den ene författaren var Bengt Andrén, chef för ASEA:s byrå för kontorsorganisation. 4 När min syster Aina, som arbetar på ABB:s arkiv i Västerås, läste uppsatsen gick hon ut i arkivet och hittade dokument från Bengt Andréns tid i Kontorsnämnden (företagsnämnden för kontoren). Därmed gavs uppslag för nästa uppsats: medan den första behandlade rationalisering på översiktlig facklig nivå väcktes nu tanken att titta närmare på ett av de ledande företagen i Sverige under åren efter andra världskriget. Inledningsvis tänkte jag mig en studie grundad på antagandet att Kontorsnämndens protokoll behandlade forskning eller teorier om rationaliseringar och arbetsstudier. Sedan fann jag att det knappast fanns underlag till en sådan framställning. Under perioden som jag studerar var det egentligen bara vid ett tillfälle, 1954, som man hade någon djupare diskussion åt det hållet det handlade om tester för att hitta rätt personal. 5 Kontorsnämndsprotokollen är ändå uppsatsens kärna. Omkring dessa grupperas andra källor och litteratur samt egna erfarenheter. Syfte och frågor Syftet är att i studera aspekter av rationaliseringsrörelsen på lokalplanet. Mer preciserat: att granska ett forskningsområde med utgångspunkt från en bestämd tid och plats. Eftersom det skrivits rätt lite om just industritjänstemän kan metoden vara motiverat. Tiden är från 1948 när Kontorsnämnden bildades och de år när Bengt Andrén tycks ha varit drivande där Ramstén (1952) Aktiva företagsnämnder sid Jämför med Keynes' påpekande (1936): "Konsumtionen är för att upprepa en självklar sanning det enda syftet och ändamålet med all ekonomisk verksamhet." Allmän teori sid ASEA:s socialchef Axel Edström, citerad i Fackföreningsrörelsen 1952:1, sid Nilsson Snabba ryck på kontoret. Aspekter på SIF och rationaliseringsrörelsen Prestationslön på kontor. SIF u.å. (1955). I Libris är inte Andrén angiven som författare. Broschyren är en bearbetning av två artiklar som publicerats i Industritjänstemannen nr 11 och 12/ Kontorsnämnden 22/ Samma ämne hade behandlats i Centrala nämnden 15/ ("Den industripsykologiska verksamheten vid Asea").

5 5 slutar han. Snart skall nya krafter med stort buller bryta in över ASEA. Jag gör denna uppsats mer som en skiss än som ett avslutat arbete. Ett antal teorier sätts kortfattat ihop med en konkret situation. Man kan också tala om ett smalt respektive ett brett syfte. Det förra handlar om att förstå lokala och tidsbundna förhållanden, det breda om att generalisera erfarenheterna samt att se vilka vidare forskningar som de kan leda till. Alltså går jag ner på lokalnivån, till en av de största företagen i Sverige, och undrar hur rationaliseringsrörelsen såg ut där. I uppsatsen presenteras material som förhoppningsvis besvarar frågor som: Vad var bakgrunden till, och hur fungerade ASEA:s Kontorsnämnd? Vad diskuterades i nämnden från slutet av 1940-talet till slutet av 1950-talet? Fanns det någon arbetsfördelning inom Kontorsnämnden, och mellan Kontorsnämnden och andra företagsnämnder inom koncernen? Kan tendenser till enhet eller motsättningar spåras i dokumenten? Verkar företagsnämnderna ha varit lyckade enligt dokumenten? Vilka idéer till vidare forskning kan man få från det här materialet? Teorier, metod och avgränsning Litteraturen är omfattande; jag har endast tagit upp arbeten som på något sätt har direkt betydelse för uppsatsen. Forskningsläge En givande ekonomisk-historisk översikt med inriktning på svensk arbetsmarknad från talet och in i vår tid är Christer Lundhs Spelets regler. Företagsnämnderna växte fram som ett del i (sam)spelet mellan LO och SAF, och var ett av flera avtal som kom under den period Saltsjöbadsavtalet gällde. I skriften Saltsjöbadsavtalet 50 år finns inlägg av forskare, fristående eller knutna till LO respektive SAF. LO var vägröjare för företagsnämnderna, TCO kom med något senare, och därför är det viktigt att förstå LO:s agerande för att förstå nämndernas historiska bakgrund. Texterna kan också användas för att leta paralleller och skillnader mellan hur arbetare och tjänstemän utvecklades som sociala grupper, med anknytning exempelvis till Croners teorier om sociala klasser som skall beröras nedan. Det finns inte mycket skrivet på akademisk nivå om industrins tjänstemän. Läget fram till början av 1990-talet beskrivs i Torstendahls och Petterssons Forsknings om tjänstemannagrupperna. Tjänstemännens yrken, arbetsvillkor och organisationer i ett historiskt perspektiv. Mats Greiffs avhandling Kontoristen: från chefens högra hand till proletär är

6 6 ett av de större projekten, med dess beskrivning av industritjänstemän , speciellt med inrikning på Kockums varv och Svenska Kullagerfabriken. En huvudpunkt var tjänstemannens förvandling från yrkeskunnig generalist till snäv specialist utan några djupare kunskaper och utan ett innehållsrikt arbete. Greiffs undersökning slutar ungefär där min börjar. de Geers Rationaliseringsrörelsen i Sverige behandlar tiden före Andra världskriget men är ändå relevant eftersom rörelsen knappast fick mindre betydelse efter kriget. Vad som skiljer den tid före Andra världskriget som de Geer skriver om, och läget efter kriget, är hur rationaliseringarna uppfattades. Under 1930-talet betydde rationaliseringar att den svåra arbetslösheten förvärrades samtidigt som det sociala skyddet för arbetslösa var dåligt utbyggt. Efter kriget kunde man länge rationalisera i en situation där det var brist på arbetskraft och samhället aktivt stödde omställningarna. Jag ansluter mig till de Geers definition av begreppet rationaliseringsrörelse: " åtgärder Propaganda var ett viktigt inslag i företagsnämndernas verksamhet. Källa: Ramstén sid. 102 och strävanden i syfte att främja industrins rationalisering utan att för den skull vara direkta led i densamma." 6 Man kan också uttrycka det som: propagandaverksamhet för att nå enighet om produktivitetsmålen. Tillväxttänkandets oerhörda betydelse framgår på många ställen i texterna från omkring Företagsnämnderna blev organ för att informera/propagera om vikten att ständigt förbättra företagens verksamhet. Vidareinformationen från nämnderna "bör ha något av propaganda över sig, utan att man därmed gör avkall på objektivitet och exakthet". 7 ("Vidareinformation" bör tolkas som att det är informationen från företagsledningen som via nämnden sprids till personalen.) Helena Kåbergs Rationell arkitektur är en avhandling i konstvetenskap. Den verkar udda i det här sammanhanget men handlar om kontorsbyggen, bland annat för ASEA i Västerås under 1950-talet där Andrén i högsta grad var inblandad i planeringen. Material från fack och företag Det finns flera användbara artiklar, bland annat av Greiff, i SIF:s jubileumsskrift Historia och framtid. SIF 75 år från 1995, liksom i LO:s Fackföreningsrörelsen. Jan Gletes jubileumsskrift ASEA under hundra år ger företagets allmänna historiska bakgrund, även om det gäller att se upp med tendensen i företagshistoriska avhandlingar där företaget självt är uppdragsgivare, vilket Glete själv nämner i sitt förord. 6 de Geer (1978) Rationaliseringsrörelsen i Sverige. sid. 49. Kursiveringarna är de Geers. 7 Ramstén (1952) sid. 104.

7 firade SIF-klubben vid ASEA jubileum och gav ut skriften SIF-klubben vid ASEA Västerås 40 år. Den behandlar facklig verksamhet bland tjänstemännen inom SIF:s avdelning 11 (senare ändrad till avdelning 21). Skriften är ganska kort och jag har citerat allt vad den har att säga om Kontorsnämnden. Samma källkritiska varning som för företagshistoriker torde gälla för den här typen av skrifter. Jag har visserligen inte sett så många, men antar att de i allmänhet har satts samman av någon äldre funktionär i den aktuella organisationen. Den i uppsatsen citerade jubileumsskriften, L M Ericsson Tjänstemannaklubb av Svenska Industritjänstemannaförbundet 40 år 13 oktober , författades av Werner Sundell som bland annat hade varit klubbordförande. Jag träffade honom för övrigt på 1970-talet. Kursmaterial Det här materialet ger tidsfärg och intressanta upplysningar. I Kontorsnämndens protokoll sägs att Andrén och ytterligare några personer studerade kursen Aktiva företagsnämnder av Nils Ramstén. Det framgår inte i kurshäftet hur man samlat in uppgifterna som legat till underlag för texten, men den verkar vara byggd på rapporter som nämnderna varje år skickade in. 8 Kursen innehåller såväl en del historiska data som uppgifter om hur det kan fungera i det praktiska nämndarbetet. Författaren betonar vikten att få ut information från nämnderna: personliga kontakter, företagstidningar, utställningar med mera, och understryker att detta måste ske under intresseväckande former. 9 En annan kurs är Tjänstemännen i företagsnämnderna från 1949 (den riktades till alla sorters tjänstemän, inte bara de i den privata industrin). Inledningsvis hänvisar författaren till att företagsnämnderna funnits en tid, och att de erfarenheter man gjort legat till grund för kursens utformning. 10 Teorier Företagsnämnden skulle i Bourdieus anda kunna betraktas som ett fält, ett område med gemensamma intressen där olika personer kommer med sina habitus (kunskaper och förmåga) och utkämpar duster om positioner och dominans. 11 Men Bourdieu har också ett annat begrepp, nämligen apparat. 12 Apparaten är ett fält där en part fullständigt dominerar. Skulle man kunna modifiera begreppet ytterligare, så att en apparatliknande situation skapas genom att fältet domineras av utomstående krafter? Ett företag skulle då kunna hänvisa till marknader 8 Se artiklar betitlade "Nämndfacit" av Ramstén i Fackföreningsrörelsen 1952:1 och 1953:1, och som utgår från de insända rapporterna. 9 Ramstén (1952) Aktiva företagsnämnder sid Petersson Tjänstemännen i företagsnämnderna sid. 3. Är förmodligen samme redaktör Gunnar Petersson från SIF som omnämns i Fritz Croners minnen (1968) Ett liv i vår tid, sid Bourdieu (1991) Kultur och kritik. Se exempelvis kapitlet "Några egenskaper hos fälten". 12 Bourdieu (1991) Kultur och kritik sid. 150

8 8 eller konjunkturer, alltså till förhållanden som det inte själv kan påverka, för att genomdriva sin linje utan att egentligen ta ansvar för sin inställning. Fritz Croner ( ) var en tyskfödd sociolog som bland andra arbetade för Svenska Industritjänstemannaförbundet. 13 Hans studier erbjuder en hel del intressant material, exempelvis ger Tjänstemannakåren i det moderna industrisamhället en mängd historiska data om tjänstemännens utveckling fram till cirka Dessutom försöker Croner förklara vad som menas med begreppet tjänsteman, vilket inte är lätt. Gruppen är svår att avskilja från andra grupper. Han skriver, att förklaringen till "tjänstemännens sociala särställning bör sökas i det faktum, att deras uppgifter en gång varit företagaruppgifter". 14 Dessutom har de kommit in på scenen sent, först när arbetsdelningen mellan företagare och arbetare funnits under en lång tid. 15 Även om Croner är kritisk mot marxistiskt inspirerade klassuppfattningar, tycks han ha just idéerna om tjänstemannauppgifternas ursprung gemensamt med Marx. 16 Där en förenklad marxistisk modell ser två huvudklasser proletariat och bourgeoisi ställda mot varandra uppfattar Croner tre klasser stående bredvid varandra. Croner tycker sig se en mycket snabb process där tjänstemännen håller på att utvecklas till vad han kallar en social klass. Denna klass kännetecknas av likartade ekonomiska förhållanden, socialt status och sociala värderingar. 17 Croner finner en historisk process just i Sverige som sker inom en och samma generation och inför våra ögon. Ett särskilt ögonblick i den sociala utvecklingen i vårt land tillhandahåller oss en situation, som sociologerna längtat efter och talat om som något ouppnåeligt: ett slags laboratoriemässigt tillstånd, då man som under ett mikroskop eller rättare sagt: som på en ultrarapidfilm kan iakttaga och analysera struktureringsfenomen vid klassbildningen. 18 Just den här raska omvandlingen kan vara bra att ha i åtanke vid läsning av de samtida dokumenten. Göran Ahrne skriver om organisationer där fyra villkor karaktäriserar och bestämmer former av mänsklig samverkan: medlemskap, kollektiva resurser, individernas utbytbarhet, samt kontroll. 19 Kontorsnämnden som organisation ingick, om vi fortsätter att resonera efter Ahrnes linjer, i ett system av organisationer som på olika sätt hade inbördes relationer. Croner har för övrigt ett åtminstone på ytan liknande begrepp med liknande funktion som organisationerna: strukturelement Croners minnen (1968), Ett liv i vår tid, med en hel del dramatisk 1900-talshistoria från Tyskland och Sverige, ger också bakgrunden till varför och hur han började forska om tjänstemän, och hur hans egna teorier växte fram. 14 Croner (1951) Tjänstemannakåren, sid Croner (1951) a.a. sid Se Croner (1951) a.a. del III "Tjänstemännen som social klass" där särskilt kap. 3 diskuterar marxistiska klassteorier. För Marx' egna idéer, se Kapitalet II, kap Croner (1951) a.a. sid Jag är något tveksam till begreppet finns det någon klass som inte är social/samhällelig? 18 Croner (1951) a.a. sid Ahrne (1999) Social organizations, sid Croner (1951) a.a. sid. 250f.

9 9 Man kan också tillgripa institutionsbegreppet (vilket Ahrne såg som underordnat organisationen). Det finns olika sorters institutioner. Somliga växer fram spontant, andra organiseras och regleras exempelvis genom statliga ingripanden. I fallet företagsnämnder har en institution skapats genom överenskommelser på hög nivå mellan stora organisationer. De som deltar i nämndens arbete har därmed ett regelverk att anpassa sig till, men också att utforska dess möjligheter och fylla strukturen med innehåll. Ytterligare ett begrepp ur den sociologiska arsenalen är idealtyp. Idealtypen är en teoretisk konstruktion som ska skapa största möjliga begreppsmässiga klarhet ur en speciell synvinkel; den är inte en empirisk representation av verkligheten, och inte heller en normativ modell. Det är emellertid möjligt att mäta avståndet mellan den konstruerade idealtypen och ett segment av den historiska verkligheten. 21 Avgränsning På det praktiska planet avgränsar jag mig till kontorsnämnden i Västerås För att få lite mer perspektiv på kompetensfördelningen mellan Centrala nämnden och Kontorsnämnden har jag läst också den förras protokoll Dessutom gör jag enstaka jämförelser med L M Ericsson. Förmodligen finns ytterligare material från SIF i Västerås (möjligen nu på Folkrörelsearkivet i Västerås) som är av synnerligt intresse för en studie av den här typen, men jag har inte varit i kontakt med klubben om detta. Teoretiskt tar jag in såväl svenska som internationella erfarenheter och idéer. Eftersom jag söker mig ut på ett nytt forskningsområde så är exata avgränsningar inte möjliga. Arkiv Det viktigaste materialet för den här uppsatsen ligger i ABB:s stora arkiv (ca. 50*20 meter) i Västerås, som är ett centralarkiv för alla företag i Sverige som ingått i ASEA-koncernen. Arkivet är företagsägt och därmed inte allmänt tillgängligt, och de som forskar där måste ha tillstånd från ABB. Det brukar dock inte möta några hinder, om man kan uppge en rimlig anledning. Såväl svenska som utländska forskare kommer dit, och det kan gälla såväl teknisk som ekonomisk eller bygghistorisk forskning. Det finns inga protokoll från Kontorsnämnden för Detta år pågick en konflikt om nämndens sammansättning. SIF ville ha bort representanten för de oorganiserade tjänstemännen. 22 Det finns dock andra dokument som visar att Förslagskommittén, som var knuten till Kontorsnämnden, ändå var i arbete Den Centrala nämnden var i arbete under hela perioden. 21 Brante & al (1998) Sociologiskt lexikon, artikel "idealtyp". 22 SIF-klubben vid ASEA Västerås 40 år, sid. 28

10 10 Ytterligare material med anknytning till SIF, bland annat korrespondens från avdelningen i Västerås till förbundet centralt, finns hos TAM-Arkiv i Stockholm som är inriktat just på tjänstemannarörelsen. Företaget och utvecklingen av företagsnämnderna i Västerås ASEA efter Andra världskriget 1950 hade ASEA cirka lagerartiklar och 225 aktiva prislistor. Orderkontoret beräknades besvara omkring frågor om priser och tekniska data per år. Man fick in cirka order per år. "Dessa omskrives på ASEA:s orderblankett och förses med prisuppgift och erforderliga tekniska data, varefter beställningen bekräftas skriftligen.". 23 En oerhörd mängd uppgifter måste manuellt överföras från papper till papper således, vilket krävde många kontorister. Det fanns skäl att fundera över verksamhetens organisering. Nedanstående tabell visar att ASEA hade en stor och växande tjänstemannakader. Dessutom var ASEA tjänstemannatätare än den svenska industrin i stort. Tillväxten var särskilt kraftig under åren efter Andra världskriget och bröts inte förrän i början av 1960-talet. Det torde sammanhänga med att Curt Nicolin blev VD och började att på allvar ta itu med rationaliseringsfrågorna. 23 Kontorsnämnden, protokoll 16/2 1950

11 11 Antal tjänstemän vid ASEA moderbolaget och i svensk industri totalt. 24 År Antal tjm Förändr i % på 5 år Antal tjm i % av antal Andel tjm i svensk verk- anställda stadsind , ,3 Andel tjm i , , Källa: Glete sid. 333, 335 industrin totalt Företagsnämnderna Avtal om företagsnämnder slöts år 1946 först mellan SAF och LO, sedan mellan SAF och TCO. Parterna var helt eniga om att nämndernas verksamhet skulle inriktas på de produktionsekonomiska frågorna och hur produktionen kunde effektiviseras och förbättras. På så sätt var 1946 års företagsnämndsavtal ett fullödigt uttryck för parternas sammanfallande intressen av industriell expansion och ekonomisk tillväxt. 25 Avtalskonstruktionen innebar att ansvaret för besluten vilade enbart på företagen. De fackliga representanterna i företagsnämnden kunde föra fram vilka åsikter och förslag som helst, men behövde aldrig inför medlemmarna stå till svars för fattade beslut: Att fackföreningsrörelsen föredrog information och samråd före delaktighet i beslut och medansvar, gjorde det lättare för arbetsgivarna att acceptera företagsnämndstanken, som i princip var densamma som det driftsnämndsförslag som lagt fram Men det fanns en annan aspekt: med den här konstruktionen så kunde man hålla isär fördelnings- och produktionsfrågorna. De centrala organisationerna tog hand om de förra i form av centraliserade löneförhandlingar, medan de senare kunde delegeras ner på lokal 24 ASEA:s rationaliseringar i början av 1960-talet medförde inte någon våldsam nedskärning av tjänstemannakollektivet. Det blev snarare en återgång till läget i slutet av 1950-talet. En generell ekonomisk-historisk beskrivning av svensk efterkrigsperiod finns exempelvis i Magnussons Sveriges ekonomiska historia, del IV. En mer nationalekonomisk framställning finns i del III av Eklund (1999) Vår ekonomi. 25 Anders L Johansson "I Saltsjöbadsavtalets kölvatten" i Saltsjöbadsavtalet 50 år sid Citatet är en god sammanfattning av nämndavtalets Lundh (2002), sid Anders L Johansson skriver ungefär samma sak på sid. 138 i "I Saltsjöbadsavtalets kölvatten" i Saltsjöbadsavtalet 50 år:. " var parterna från början till slut eniga om att organisationen [nämnderna] inte skulle ha någon beslutanderätt i företagen."

12 12 nivå. 27 Nämndavtalet föreskrev också att nämnderna inte fick befatta sig med lönefrågor och arbetsvillkor, alltså normala fackliga frågor. 28 Ytterligare en aspekt var Marshallhjälpen från USA. Den syftade inte bara till återuppbyggnad i Europa, utan också till överföring av rationaliseringsmetoder och motivationspsykologi. 29 Ett lämpligt organ att föra ut dessa nya metoder kunde vara via information från företagsnämnderna. Då kom ansvaret för informationen att delas av företag och fack, vilket kunde göra den mer acceptabel för de anställda. Tjänstemännen och företagsnämnderna Det finns några viktiga förhållanden att ta hänsyn till när man bedömer agerandet hos (tjänste)männen till höger om sammanträdesbordet: 1. Privattjänstemännen hade börjat organisera sig omkring De fick lagstadgad förenings- och förhandlingsrätt 1937, men det var först 1942 som det första huvudavtalet slöts mellan SIF och Verkstadsföreningen. 30 Tidigare hade företagen föredragit individuella anställningsavtal. Huvudavtalet säger: "Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ha att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarataga arbetsgivarens intresse." Detta anser Greiff försvårade tjänstemännens möjligheter att påverka arbetets uppläggning, 31 och det bör då rimligen ha försvårat deras möjligheter att agera i exempelvis företagsnämnderna mot rationaliseringar. 2. Vid överläggningarna om driftnämnder på 1920-talet hade företagarsidan krävt, och så småningom fått LO att acceptera, att tjänstemännen skulle ställas utanför nämnderna. 32 Tjänstemännen sågs som företagarnas ombud. I företagsnämnden hade vi då således på båda sidor om sammanträdesbordet personer som, ur företagets synvinkel, var dess ombud. Det fanns också en kritik från arbetarhåll om att tjänstemännen på sina håll skulle trycka för hårt på sin beroendeställning till arbetsgivaren. De var rädd för att förslag eller invändningar skulle uppfattas som kritik mot företagsledningen Inge Janérus "Företagsnämnderna en parentes" i Saltsjöbadsavtalet 50 år sid Detta betydde givetvis inte att all fördelning bestämdes centralt. Det fanns potter för lokal individuell fördelning bland tjänstemännen på grund av deras individuella lönesättning, och på arbetarsidan fanns det ibland möjlighet att pressa fram löneglidning utanför avtalen. 28 Avtal om företagsnämnder (1946) Inge Janérus "Företagsnämnderna en parentes" i Saltsjöbadsavtalet 50 år sid Den första MTM-kursen (Metod-Tid-Mätning) i Sverige 1951 drevs med marshallpengar se Maynard & al (1960) MTM-boken sid. 8. Enligt Centrala företagsnämndens protokoll 15/ var en professor i "Industrial relations" på besök för att studera hur nämndarbetet i Sverige fungerade, och han hade (ospecificerat) stöd från Amerikanska staten. 30 Historik över tjänstemännens fackliga organisering finns i Greiff (1995) "SIF 75 år: en krönika" i Historia och framtid och i hans Kontoristen: från chefens högra hand till proletär. 31 Greiff (1992) Kontoristen: från chefens högra hand till proletär, sid Greiff (1992) a.a. sid Ramstén (1952) a.a. sid. 97. I "Nämndfacit 1951" skriver Ramstén också att man från arbetarhåll "alltjämt i stor utsträckning anser, att mellangrupperna [tjänstemän och arbetsledare] är passiva i nämndarbetet" även om

13 13 3. Avtalet om företagsnämnder 1946 undertecknades först av SAF och LO. TCO kom med senare. Det var arbetarna eller företagen som kunde begära att en lokal nämnd skulle upprättas, inte tjänstemännen som alltså på något sätt var vid sidan av. 4. Benämningen kan ha betydelse för självkänslan skulle de kontorsanställda kallas för tjänstemän eller kontorister, eller kanske det tyskinspirerade anställda/privatanställda. 34 "Tjänsteman" lät utan tvivel kraftfullare, ungefär som "statstjänsteman". 5. Rationaliseringsverksamhet kunde från facklig sida verka splittrande: somliga medlemmar kunde hamna i en situation där de skulle rationalisera bort andra medlemmar. Konstituerandet av nämnder på ASEA ASEA var inte tidigt ute med sina nämnder. Enligt statistiken hade redan flera tusen nämnder hunnit bildas sedan avtalet slöts fanns det 500 nämnder, 1948 fanns angavs antalet nämnder till När ASEA-tjänstemännen bildade sin egen klubb 1946 var företagsnämnderna en orsak: "För att kunna deltaga i den kommande företagsdemokratin erfordras att det inom avdelningen bildas företagsklubbar." 36 Den 30 september 1948 konstituerades vid ett gemensamt möte på Västerås teater åtta företagsnämnder för ASEA i Västerås. Överst var den centrala nämnden, som innefattade företrädare för alla tre parter och som dessutom täckte flera orter (Västerås. Ludvika, Stockholm, Härnösand). Men nämndavtalet medgav också att nämnder upprättades på verkstads- eller avdelningsnivå, eller speciellt för kontoren: När ledamöter i företagsnämnden skall utses, föreskriver avtalet, att man skall uppmärksamma att olika yrkesgrupper och arbetsavdelningar så långt möjligt blir representerade. Inom de större företagen, där det finns en mångfald kategorier anställda och ett flertal olikartade produktionsavdelningar, har det uppstått svårigheter att lösa frågan på ett sådant sätt, att rimliga anspråk på representation blir tillgodosedda. Där har man organiserat ett antal avdelningskommittéer 37 En av dessa kommittéer blev Kontorsnämnden. Det som hände på Asea verkar vara att man kallade kommittéerna för nämnder. Motsvarande hände på L M Ericsson. 38 det skett förbättringar. Fackföreningsrörelsen 1952:1, sid Om benämningsfrågan, se Eriksson (1995) "SIF en konstruktiv framgångshistoria" sid Ramstén (1952) Aktiva företagsnämnder sid Citat från protokoll för avdelning 11 31/ , i SIF-klubben vid ASEA Västerås 40 år, sid Ramstén (1952) a.a. sid. 46 (även bilden) 38 På L M Ericsson skapades T-nämnden 1957, och 1973 X-nämnden på telefonstationsdivisionen. Dessa omfattade enbart tjänstemän. L M Ericsson hade liksom ASEA fått sin första företagsnämnd 1948, när den tidigare Informationskommittén bytte namn till företagsnämnd.l M Ericsson Tjänstemannaklubb av Svenska Industritjänstemannaförbundet 40 år 13 oktober sid. 40, 50, T skall uttydas Transmission. X-et kom sig av att alla avdelningar som ingick hade en avdelningsbeteckning som började på X. Endast montageavdelningen stod utanför den hade en egen nämnd.

14 14 Själva begreppet Kontorsnämnd var uppenbarligen vedertaget. I ett formulär från SIF betitlat Rapport om företagsnämndens verksamhet ställs ett antal frågor till klubbarna, bland annat denna: "Finns kontorsnämnd eller liknande?" En stencilerad handledning till blankettens ifyllande klarläggs att "[m]ed kontorsnämnd menas en nämnd sammansatt av enbart tjänstemanna- och arbetsgivarrepresentanter." 39 Vid det konstituerande mötet sade SIF:s ordförande Milbers: Heinrich Milbers var SIF-klubbens ordförande när företagsnämnden bildades. Han var född i Köln i Tyskland 1898 men tycks ha bott i Sverige större delen av sitt liv, frånsett en del praktik och teknisk utbildning i Tyskland. Anställd på ASEA som ritare 1934 för 300 kronor/månad. Gick i pension 1963 och dog Källa: Personalkort Vi väntas (sic) oss en hel del av detta avtal. Vi har sedan 4-5 år tillbaka redan haft en samarbetskommitté för att försöka skapa trivsel på arbetsplatsen. 40 Därigenom har en hel del svårigheter redan eliminerats i sin linda. Även för oss tjänstemän är det av allra största vikt att företaget går framåt och det är vår skyldighet att hjälpa till, ty företagets bästa är vårt eget bästa. Mötets konstituerande ordförande, direktör Karl Erik Eriksson, sade att "medlemmarna i nämnderna bör känna sig som biträdande hjälpare för företaget". 41 Kontorsnämndens första separata möte var den 22 november SIF hade sju ordinarie ledamöter, de oorganiserade tjänstemännen en, och företaget fyra företrädare. 42 Av tjänstemän var anslutna till SIF och 200 till arbetsledarna i SALF. Att en representant för de oorganiserade togs med var ett resultat av protester från främst civilingenjörerna vid det allmänna möte där ledamöterna valdes, och en skriftväxling följde mellan SIF lokalt och centralt och den främste opponenten bland de oorganiserade Blankett Rapport om företagsnämndens arbete med nummer Form: samt handledning signerad PB/MCn 7/ Rapporten från ASEA var undertecknad av SIF-klubbens ordförande Milbers, TAM-Arkiv E2a:18 Korrespondens allmän serie. 40 Redan 1946 hade ASEA, samarbetskommittén och ATF (Aseas tjänstemannaförening) organiserat studier om "industriell demokrati" och liknande frågor. "PM angående informationskurs våren 1946" i Centrala nämnden, allmänt, korrespondens m. m. 41 Protokoll nr 1, fört vid gemensamt konstituerande sammanträde med Centrala ASEA-nämnden, Arvid-, Emaus, Gjuteri-, Isolations-, Kontors-, Mimer-, Sigurd- och Örjannämnderna å Västerås Teater torsdagen den 30 sep Listor på namn trycktes i separata foldrar, den första i Meddelande Nr.1 från SIF-klubben vid ASEA Västerås 40 år, sid. 22. Ett tiotal brev från september och oktober 1948 om principer för val av nämndledamoter finns hos TAM E2a:18, korrespondens allmän serie.

15 15 Arbetsfördelning mellan nämnderna samt ärendetyper Arbetsfördelningen inom Kontorsnämnden gavs av nämndavtalet: företaget lämnade information, de fackliga representanterna framställde förslag och synpunkter och diskuterade den lämnade informationen. Det speciella med Kontorsnämnden var att företagets information kunde framföras av fackliga representanter, om de råkade tillhöra det område som det skulle informeras om. 44 Det fanns också en arbetsfördelning mellan nämnderna. SIF-klubbens historik skriver: Medan Centrala nämnden huvudsakligen var ett forum för information från företaget kring konjunkturer, orderingång, arbetsbeläggning, ekonomi etc. så sysslade de lokala nämnderna med mera "jordnära" frågor kring organisation, materialtillgång, leveransförseningar, förslagsverksamhet etc. 45 I viss mån är detta riktigt, men en korsvis läsning av protokollen visar att Kontorsnämnden ibland kunde ta upp frågor av mer övergripande natur medan den Centrala nämnden kunde gå ner på detaljfrågor, även om man där inte var så detaljerad som i de lokala nämnderna. 46 I den Centrala nämnden gavs ofta kortfattade redogörelser för vad som förekommit i undernämnderna. I Kontorsnämnden diskuterades informationen, och vad och hur mycket av det som kom fram i Centrala nämnden som också skulle diskuteras i Kontorsnämnden. Lösningen tycks ha varit att man i Kontorsnämnden inte tog upp exempelvis hela bolagets årsredovisning till diskussion, däremot vissa aspekter. 47 Tunga frågor diskuterades på båda nivåerna. I Centrala nämnden behandlades statliga industripolitiska utredningar som SOU 1950:10 (elbranschkommitténs betänkande). Men 1949 års skatteutredning diskuterades bland annat i Kontorsnämnden. Utredningen undrade om folk kunde tänkas arbeta mindre övertid på grund av skattetrycket. I ett underlag för diskussion i nämnden argumenterar företagets företrädare Ralf Thorburn varför man över huvud taget skall ta upp frågor av denna sort: Enligt avtalet om företagsnämnder ha nämligen dessa till uppgift att främja företagets produktion. Det är då självfallet att varje produktionshämmande faktor även om den icke har sitt ursprung inom företaget utan härrör från en utomstående källa, i detta fall staten, bör kunna upptagas till en saklig och förutsättningslös diskussion En facklig suppleant, G. Imer, gjorde exempelvis en föredragning om "Arbetet på planeringskontoren". Kontorsnämnden, protokoll 25/ SIF-klubben vid ASEA Västerås 40 år, sid Se anmärkning från SIF-ordföranden Lindkvist i Centrala nämnden 5/ , där han påpekade att Kontorsnämnden skulle ha svårt att hinna med både sin egen dagordning och information i samma storleksordning som i den Centrala nämnden. 47 Kontorsnämnden protokoll 28/5 1952, 23/ Sedan tog också företagsledningen beslut (enligt Kontorsnämnden, protokoll 14/9 1953) att all information om produktion och marknadsläge som gavs till den Centrala nämnden också skulle tilldelas Kontorsnämnden. 48 Kontorsnämnden, protokoll 28/ Thorburns "Underlag för nämndanförande. De nuvarande statsskatterna" i Centrala nämnden. Allmänt. Korrespondens m.m.

16 16 Nämnderna hade i praktiken ett övergripande uppdrag att få företagen att fungera bättre genom samarbete. "Den produktions- och effektivitetsbefrämjande verksamheten är det allt överskuggande." 49 Och då kan man säga att det i hög grad handlade om rationalisering, även om rationaliseringsfrågor kunde dyka upp under olika rubriker och ha negativ eller positiv verkan på de anställda. Redan på det första mötet med Kontorsnämnden framkom några punkter som sedan skulle leva vidare i olika former: Blankettfrågan: ASEA:s blankettbyrå hade över blanketter att sköta. "Blanketterna utgöra på sätt och vis ryggraden i all kontorsorganisation och arbetet med blanketterna ger därför ofta upphov till förslag till organisationsförändringar i arbetsbesparande syfte." 50 Mottagande och vidareutbildning av anställda: Det var svårt för de nyanställda att få veta vad de skulle göra, och personalinstruktion var tidskrävande i tider av hög personalomsättning. Lokaler: Det var brist på kontorslokaler, och där skulle Andrén komma att spela en viktig roll vid planering av nybyggen. 51 Ytterligare en fråga som dryftades vid ett flertal tillfällen var hur man över huvud taget skulle hitta rätt i lokalerna. Arbetstider var en återkommande fråga. På den här tiden hade man ännu arbete på lördagarna, och olika arbetstider under vinter och sommar. Arbetsstudier och rationalisering tillkännagav företaget i nämnden planer på att försöksvis införa organisations- och arbetsstudier med syfte att förenkla och effektivisera kontorsarbetet. Företagets talesman avgav ett tvetydigt budskap: Man förbinder ofta tanken på arbetsstudier med lönesättning. Ändamålet med de planerade studierna är emellertid icke att skapa en bas för lönesättningen utan blott för att få fram rationellare och enklare arbetsmetoder. Om studierna kunde bidraga till en större rättvisa i lönesättningen är detta naturligtvis ingen nackdel. 52 Ansvällningen av tjänstemannakadern föranledde flera debatter, bland annat en lång diskussion i Kontorsnämnden Följande data presenterades: Mellan 1949 och 1953 hade antalet tjänstemän ökat från till personer i Västerås. De största ökningarna 49 Peterson (1949) a.a. sid. 39. Kursiv i originalet. 50 Blanketter kan i viss mån ses som en fråga för det förflutna, men det som hände vid datoriseringarna var nog i allmänhet som ett första steg "att lägga blanketterna på data" ungefär som de såg ut i sin pappersmässiga form. Det kunde innebära att man inne i datamiljön hittade underligheter som förklarades med hur man tidigare manuellt hade fyllt i blanketterna. Först i senare etapper blev det fråga om att finna datoriserade varianter som var ut - formade för att fungera i ett integrerat elektroniskt arbetsflöde. 51 Kontorsnämnden protokoll 22 nov Samma brist plågade också L M E. Se L M Ericsson Tjänstemannaklubb av Svenska Industritjänstemannaförbundet 40 år 13 oktober sid. 72 för läget i början av 1960-talet. Problemen fanns dock kvar under större delen av min tid på Ericsson, alltså fram till dess att krisen omkring år 2000 tömde bolaget på folk. 52 Kontorsnämnden, protokoll 22/

17 17 fanns inom produktionsavdelningarna och sammanhängde med utbyggnad av arbetsstudier, provning, kontroll, avsyning, planering och arbetsledning. Den primära orsaken till detta var rationaliseringarna inom produktionen samt ökningen av antalet maskiner och apparater. Arbetsstudiepersonalen nästan fördubblades under fyraårsperioden. Planering, provning och kontroll ökade med 80 procent. Mötesordföranden bekräftade också att mekanisering och rationalisering i verkstäderna medförde färre arbetare och fler tjänstemän. Det kom dock kritik från arbetarhåll mot antalet tjänstemän. Direktören Vrethem gjorde ett uttalande som kunde tolkas hotfullt: Det ligger även i tjänstemännens intresse att medverka till att undanröja sådant, som eventuellt kan bli föremål för berättigad kritik, dvs. medverka till att inte en enda onödig tjänsteman finnes. 53 I början av undersökningsperioden rådde brist på arbetskraft i Sverige, men några år in på 1950-talet ändrades läget och oro märktes för vad rationaliseringarna kunde medföra. I Kontorsnämnden 1953 sade en facklig företrädare att ASEA hittills låtit mindre effektiva tjänstemän stanna kvar, men undrade hur företaget i fortsättningen tänkte agera. SIF föredrog omflyttningar, men företaget varnade för att hårdare tider kunde tvinga ASEA till en hårdare personalpolitik. 54 Ny teknik gav dock verktyg att hantera även stora personalkadrer började ASEA använda hålkortsmaskiner bland annat för att få en uppfattning om personalstyrkans sammansättning och förändringar. Personalstatistiken gav företagsledningen möjligheter att ställa utvecklingen av antalet anställda i relation till företagets utveckling i övrigt, att göra prognoser över företagets tillgång och behov av arbetskraft i framtiden, att upptäcka eventuella disproportioner i personalens sammansättning, såsom ojämn åldersfördelning ("förgubbning"), underrepresentation av teoretiskt välkvalificerad personal i förhållande till rutinarbetande o.s.v.: 55 - Historikern Maria Ågren skriver att idéer och föreställningar byggs in i eller understöds av den teknologi som finns i ett samhälle. Saknas teknologi så kan föreställningen ändå finnas, men den framstår som svagare och mer vacklande När man i ett samhälle får verktyg att mäta ett specifikt fenomen på ett "objektivt" sätt, tenderar den aktuella föreställningen att framstå som mer oomtvistligt sann. Tekniken understödjer idén, som därmed får större vikt och i sin tur börjar påverka andra samhällsfenomen " Kontorsnämnden, protokoll 20/ Greiff (1995) sid. 19 i Historia och framtid. SIF 75 år bekräftar att överflyttning av arbetsuppgifter från verkstad till kontor var en generell tendens som gjorde att antalet tjänstemän växte kraftigt. Han nämner också ökat behov av personal för ekonomisk redovisning, marknadsföring och försäljning. 54 Kontorsnämnden, protokoll 20/ I Fackföreningsrörelsen 1952:2 sid. 438f nämner också Nils Ramstén farhågan att företagarnas intresse för samverkan med de anställda kan minska om det blir sysselsättningssvårigheter och god tillgång på arbetskraft. 55 Kontorsnämnden, protokoll 30/ Ågren "Några reflexioner om synteser" Historisk Tidskrift 2003:4, sid. 581

18 18 I dokumenten från ASEA syns den tekniska utvecklingen: det manuella kontoret ersattes allt mer av ett mekaniserat. Först kom hålkortsmaskinerna, sedan ett mellanspel med telex, och så datamaskinerna. De gav praktiska möjligheter att ta hand om även mycket stora frågor, exempelvis hur personalkadern skulle organiseras. Med hjälp av ADB och EDB (automatisk databehandling respektive elektronisk databehandling) fick ASEA:s ledning bättre hjälpmedel att organisera verksamheten enligt de idéer man redan hade. Kontorsnämnden blev då ett hjälporgan för att få ut information om detta. Förslagsverksamheten var en besvärlig evighetsfråga, ett specialområde för Andrén, men där man aldrig kunde komma fram till en bra lösning. Ytterligare huvudavdelningar kan rubriceras som trivsel och miljö. Illaluktande tvål eller skyddsrockar för vissa kontorister med smutsiga arbeten kunde vara viktiga punkter att begrunda. 57 Annars var ekonomisk och annan information om företagets ställning bland de viktigare punkterna på dagordningen, fast mer begränsad än vad som meddelades i Centrala nämnden. Den fortsatta framställningen kommer i stort sett att vara kronologisk och inriktad på de tyngre frågorna som Kontorsnämnden behandlade, vilket också är frågor som uppsatsens inspiratör Andrén var sysselsatt med. Vi kan se det som att en man träder in på fältet och utforskar dess möjligheter. Andrén och Kontorsnämnden Bengt Gunnar Andrén, född i Uppsala 9 januari 1926, anställdes på ASEA den 12 juni Möjligen var ursprunget västsvenskt, faderns adress var i alla fall Lerum. Meriterna var realexamen 1944, Chalmers Tekniska Högskola (E-linjen) 1948 och Göteborgs Handelshögskola Dessutom hade han haft en del ospecificerad praktik. Det var alltså en väl utbildad person som med ett förmodligen väl tilltaget socialt och kulturellt kapital kom till Västerås, och som på kort tid arbetade sig upp till chef och så småningom direktör. Ingångslön var 700 kronor (det motsvarar knappt kronor i dagens penningvärde). 58 Andrén nämns i nämndprotokollet för första gången bara några månader efter att han börjat på ASEA. Efter en diskussion om man skulle hålslå papper eller inte så kom nämnden in på en utredning som gjorts angående bättre mottagande av nyanställda. Utredningen hade gjorts av en tvåmannakommitté, biträdda av just Bengt Andrén som också var närvarande. "Eftersom herr Andrén själv var relativt nyanställd hade han färska egna erfarenheter " Kontorsnämnden 28/ (tvålfrågan). Frågan om skyddsrockar kan ha handlat om att vissa manliga tjänstemän var avundsjuka för att kvinnliga kollegor med smutsigt kopieringsarbete fick skyddsrockar. Problemet löstes aldrig helt, se Kontorsnämnden protokoll 28/5 1952, 25/8 1952, 24/ Personalkort nr Lönerna uppräknade med SCB:s konsumentprisindex, historiska data från 1830, på SCB:s hemsida.

19 19 Andrén under mitten av 1950-talet. Bilden är tagen från nr 11/1954 av Industritjänstemannen, när Bengt Andrén valdes in som SIF-representant i SPP:s överstyrelse. Han slutade 1974, och bor numera på Lidingö. Källor: Personalkort, Riksskatteverkets sökdator, Industritjänstemannen uppfattning om försäljningskostnader. 61 Redan på följande möte satt Andrén med som suppleant på företagets sida, vilket verkar vara en anmärkningsvärt snabb karriär. 60 Det dröjde dock några sammanträden innan något yttrande kom i protokollet. Det var i en större diskussion om ASEA:s självkostnadsberäkning. Andrén frågade "om ASEA tillämpar någon form av budgetering för kontroll av kostnaderna. Hur kommer administrationskostnaderna in i kalkylen?" Han fick till svar att kostnaderna för de administrativa avdelningarna täcktes helt genom försäljningspålägg. Ordföranden påpekade också att försäljningskostnader skiljer sig åt i olika länder, men att man genom analyser av försäljningsekonomiska byrån fått klarare Från och med mötet den 25/ är Andrén sekreterare. En nyhet är att man nu har en färdigtryckt blankett "Sammanträdesprotokoll" (blankettnummer Bl.723s) där referatet spritduplicerades. Detta till skillnad mot tidigare protokoll som stencilerats på blanka papper. Andrén höll en föredragning om kontorens interna postgång. Ett förslag hade lagts fram om ett nytt postdistributionssystem som skulle minska utdelningstiderna från ca. 3-4 till ca. en timme. Man tänkte sig en decentraliserad organisation, med en postcentral på varje våningsplan som betjänades av en eller två flickor. De skulle gå turer med korta intervaller inom sina sektorer. I debatten framkom något som är typiskt för organisationsförändringar i stora företag: förslaget påminde om en organisationsmodell som man övergivit bara några år tidigare till förmån för en mer centraliserad posthantering. Nämnden var inte rädd för att diskutera detaljer man kom också in på storleken på cirkulationskuvertens adressfält Kontorsnämnden, protokoll 27/ Ett PM skall ha skrivits, men det finns inte bilagt protokollet. Däremot finns en del förslag och synpunkter listade i själva protokollet. I protokollen tituleras ordinarie manliga ledamöter samt suppleanter i Kontorsnämnden "herr", även de som var ingenjörer. För kvinnliga deltagare gällde "fru" eller "fröken". Mötesordföranden fick heta "Ordföranden". 60 Kontorsnämnden, protokoll 26/ Kontorsnämnden, protokoll 22/ Med försäljningspålägg avses förmodligen att man vid offertkalkylering först räknade ut kostnaden för materialen man önskade sälja, och sedan multiplicerade dessa kostnaderna med ett procentuellt påslag för att täcka de administrativa kostnaderna. Jag har arbetat med offerter med liknande beräkningsunderlag på L M Ericsson. 62 Kontorsnämnden, protokoll 25/

20 20 ASEA hade brist på kontorslokaler. På nästa möte rapporterade Andrén om omflyttningar inom kontoren: Vid lokalfördelningen har varje omflyttning bedömts ur följande tre synpunkter: 1. konsekvenserna för samarbetet med andra avdelningar, behovet av gemensamma registraturer, kommunikationer med utomstående m.m. 2. kostnaderna för omflyttningarna 3. möjligheterna att åstadkomma en varaktig lösning och inpassa omflyttningarna i en långsiktig plan, inkluderande uppförandet av ett nytt kontor. 63 Ett av Andréns viktigare områden att bevaka var förslagsverksamheten. Denna ingick som en del av företagsnämndernas arbete, men var svår att få igång på kontorssidan. 64 På verkstäderna var man mer vana vid att hantera förslag från personalen. Andrén och ytterligare fyra medlemmar av Kontorsnämnden bildade en kommitté för att studera brevkursen Aktiva företagsnämnder som just kommit ut och som syftade till att aktivera nämnderna mer. 65 Vid följande möte var Andrén frånvarande på grund av studieresa, (en resa till Tyskland som resulterade i broschyren som nämndes i uppsatsens inledningen) men mötet behandlade kursen. I en bilaga till protokollet finns synpunkter som man kan anta kommer från Andrén: Kontorsnämndens hittillsvarande verksamhet kan i stort sett karaktäriseras som "idyllisk", avvaktande och trevande. Sammanträdena har hållits i gemytlig och trivsam stämning, kanske delvis därför att de ärenden som förekommit inte inbjudit till skarpare meningsmotsättningar eller varit av den art, att de kunnat sätta känslorna i svallning. Verksamheten har till största delen bestått av introducerande information, d.v.s. upplysningar om hur arbetet bedrivs och är organiserat inom olika delar av företaget." Kommittén efterlyste "frågor av större intresse och betydelse" och manade företag och tjänstemän till större aktivitet. Längre fram i diskussionen framkom problem med förslagsverksamheten: svårighet att skilja på förslag och ordinarie yrkesverksamhet, att chefer känner sig förbigångna, att intresset lagt sig på grund av ringa publicitet, att förslag "begravts i tysthet. 66 Mot slutet av 1953 var Andrén tillbaka med en utredning om cirkulationskuvertens utseende. Han var skeptisk mot att man skulle trycka adresskolumner på kuvertens båda sidor eftersom det skulle kunna försinka sorteringsarbetet. En annan ledamot föreslog att man skulle uppmana folk att sluta skriva långa titlar, för att därigenom spara utrymme. 67 Sedan rapporterade Andrén om förslagsverksamheten vid andra företag, och fann "resultatet nedslå- 63 Kontorsnämnden, protokoll 25/ Kåberg (2003) Rationell arkitektur sid. 215f samt not 331 beskriver den plan i tre etapper om kontorsbygget som Andrén lade fram Om SIF:s utvärdering av förslagsverksamheten, se Nilsson Snabba ryck på kontoret, sid Kontorsnämnden, protokoll 28/ , samt bilaga till protokoll 18/3 53. Ett exemplar av Aktiva företagsnämnder finns i ABB:s arkiv. Se H:fl 04 volym 001. Enligt Kontorsnämnden, protokoll 14/ skulle studierna organiseras i regi av TBV och ABF. 66 Kontorsnämnden, protokoll 18/ Om svårigheten att skilja förslag från ordinarie yrkesverksamhet (och därmed företagens ovilja att betala för tjänstemännens förslag) finns flera anmärkningar i Rapportering från företagsnämnder Kontorsnämnden, protokoll 9/