Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2009

Transkript

1 1(29) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2009 Rampost 8 Regional miljömålsuppföljning Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Uppsala län Projektnamn: Medel inom nyckel, Utveckling av regional uppföljning och miljömålsinformation Diarienummer: Under året inledde länsstyrelsen en kommunturné med avsikten att föra fram viktiga miljömålsfrågor som länsstyrelsen gärna ser att kommunerna arbetar mer aktivt med. Under dessa träffar var ett flertal verksamhetsområden från kommunens sida delaktiga (miljö, stadsbyggnad, tekniska, kulturmiljö) och länsstyrelsen representerades av de utvalda områden som ansågs vara ett stöd till kommunens fortsatta arbete att nå miljömål. Inför dessa träffar har länsstyrelsen förberett ett omfattande material för kommunerna att ta del av. Dessa underlag har tagits fram inom organisationen för miljömålsarbetet på länsstyrelsen och har värderats högt av kommunerna som besökts. Ambitionen för 2009 var att besöka samtliga kommuner i länet, men lyckades inte nå ända fram på grund av arbetsbelastning och nyrekryteringar på de ej ännu besökta kommunerna. Fem av länets åtta kommuner besöktes. Arbetet planeras dock att fortsätta under våren 2010 för att sedan förhoppningsvis vara ett stående inslag i samarbetet mellan länsstyrelsen och kommunerna i länet. Dessa träffar har även resulterat i att länsstyrelsen kunnat kartlägga vilka underlag som kommunerna har behov av i sitt beslutsfattande arbete. Under året har länsstyrelsen också återupptagit initiativet till att driva ett nätverk gentemot miljöstrateger eller motsvarande på kommunerna. I detta nätverk samlas länsstyrelsen och miljöstrateger flera gånger per år för att informera varandra om lyckade projekt som kan spridas till övriga kommuner i länet. Inom organisationen för miljömålsuppföljningen på länsstyrelsen togs under år 2009 en åtgärdslista fram, som listar viktiga frågor som länsstyrelsen kan arbeta med under år 2010 och kommande år för att nå miljömålen. Genomförandet blev en lärande process innan det landade i konkreta frågor, eftersom det i många fall är arbetsuppgifter som är tvärsektoriella inom länsstyrelsens olika enheter. Arbetet syftade också till att klargöra Länsstyrelsens mandat i relation till andra aktörers mandat, t.ex. kommunernas åtgärdsarbete. Ytterligare insatser som genomförts inom ramposten under 2009 Information riktad till skolor: Länsstyrelsen har arbetat med ett material om typiska naturmiljöer och arter i Uppsala län (broschyr och kortlek) under året. Broschyren är tryckfärdig i mars 2010, kortleken beräknas kunna skickas till tryck under försommaren Syftet med materialet är att framförallt sprida kunskap inom miljömål som Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Myllrade våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt-

2 2(29) och djurliv. Materialet ska spridas via Biotopia, på evenemang som Länsstyrelsen deltar i (Stadsskogens dag m.m.) och via kommunerna. I arbetet med att öka kunskapen om frågor relaterade till miljömålen har för Tämnaråns avrinningsområde en s.k. kappa tagits fram på prov. Kappan är ett slags omslag där Länsstyrelsen ska beskriva avrinningsområden utifrån basfakta som t.ex. markanvändning, sjöar, näringstransporter etc. Avsikten är att ta fram kappor för samtliga avrinningsområden. Informationen i kapporna ska vara tilltalande för en bred grupp av mottagare som markägare (jord- och skogsbruk), vattenråd etc. I kapporna ska annan framtagen information kunna läggas beroende på mottagare som t.ex. faktablad om arter, information om miljöstöd, information om LOVA-medel etc. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmlands län Projektnamn: Kort och gott om miljön i Värmland Diarienummer: Länsstyrelsen i Värmland har under 2009 och våren 2010 arbetat med att ta fram en bok om hotade arter i länet. Arbetet har bland annat inneburit att Länsstyrelsen skrivit texter om ett 100-tal arter som är hotade och intressanta ur ett regionalt perspektiv. I texterna av arterna ingår beskrivningar av arternas utseende, hotbild mot arterna samt ev. åtgärder. Även arternas nya rödlistning fr.o.m ingår. Texterna är skrivna för att passa en bred målgrupp; allt från skolelever till turister i länet. Vidare har ett antal korta, inledande kapitel skrivits för att berätta om bland annat hoten mot den biologiska mångfalden och vad som görs för att skydda den. För att ta fram en så lättillgänglig bok som möjligt, har fotografier på samtliga arter samt deras livsmiljöer köpts in från fotografer. Huvuddelen av bilderna är tagna i Värmland. För huvuddelen av arterna presenteras utbredningskartor. För växter och ryggradslösa djur har kartor skapats utifrån Artdatabankens utbredningsdata. Kartor över ryggradsdjurens utbredningar har Länsstyrelsen fått direkt från Artdatabanken. Boken är nu levererad för layout hos Elanders, som också trycker boken. Boken kommer att levereras i 1000 exemplar till Länsstyrelsen Värmland den 5:e maj. Boken kan levereras digitalt till Miljömålsrådet i mitten av april. Arbetet har blivit dyrare än först beräknat, varför ytterligare budgeterats från Värmlands nyckeltilldelning. Dessa har tagits från projekt Kort och gott om miljön i Värmland (Öknr: )

3 3(29) Samarbete: Boken har tagits fram i samarbete med Åtgärdsprogram för hotade arter, Naturens år 2009 och Biologisk mångfald året Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmlands län Projektnamn: Miljömål för ditt företag Diarienummer: Länsstyrelsen har istället för den planerade rapporten om Miljömål i ditt företag tagit fram en informationsbroschyr som riktar sig mot kommunerna och heter. Sexton goda exempel: Miljöarbete för ett hållbart Värmland. Genom intervjuer med kommunerna har en konsult tagit fram en broschyr med goda exempel på hur kommunerna kan arbeta med miljömålen. Det handlar om allt från miljödiplomering till stora arbeten kring risker för översvämningar. Broschyren har levererats ut till kommunerna. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmlands län Projektnamn: Räkna q Diarienummer: Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning, enligt ett delmål inom det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Länsstyrelsen i Värmlands län har med bäring på detta delmål, i likhet med bland andra Skåne, Örebro och Östergötlands län, låtit genomföra ett projekt som kallats Räkna q. Genom projektet redovisas i vilken utsträckning länets bebyggelse har skyddats genom Plan- och bygglagen, PBL. De byggnader som har getts skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplaner och områdesbestämmelser i kommunerna från har kartlagts och registrerats in i ett GIS-skikt. Syftet har varit att ta fram en indikator för att kunna följa upp samtliga delmål som rör långsiktigt hållbar förvaltning av kulturhistoriska värden i bebyggelsen i Värmlands län. Underlaget är tänkt att i första hand användas i sektoriellt kulturmiljöarbete och samhällsplanering t ex inför kommunernas arbete med uppdatering av översiktsplaner. I ett större sammanhang skulle det kunna utgöra ett underlag för att följa miljöförändringar, för att få till stånd en samhällsdebatt och för att kunna göra reflektioner kring kulturarvets betydelse i arbetet med en hållbar utveckling. Avsikten är att GIS-skiktet för Räkna q ska följas upp varje år. Nya antagna planer som innehåller skydds- och varsamhetsbestämmelser läggs in i GIS-

4 4(29) skiktet och statistiken redovisas bland annat som en indikator på Miljömålsportalen, Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Värmlands län Projektnamn: Värmlands hotade arter Diarienummer: Länsstyrelsen i Värmland har under 2009 och våren 2010 arbetat med att ta fram en bok om hotade arter i länet. Arbetet har bland annat inneburit att Länsstyrelsen skrivit texter om ett 100-tal arter som är hotade och intressanta ur ett regionalt perspektiv. I texterna av arterna ingår beskrivningar av arternas utseende, hotbild mot arterna samt ev. åtgärder. Även arternas nya rödlistning fr.o.m ingår. Texterna är skrivna för att passa en bred målgrupp; allt från skolelever till turister i länet. Vidare har ett antal korta, inledande kapitel skrivits för att berätta om bland annat hoten mot den biologiska mångfalden och vad som görs för att skydda den. För att ta fram en så lättillgänglig bok som möjligt, har fotografier på samtliga arter samt deras livsmiljöer köpts in från fotografer. Huvuddelen av bilderna är tagna i Värmland. För huvuddelen av arterna presenteras utbredningskartor. För växter och ryggradslösa djur har kartor skapats utifrån Atrdatabankens utbredningsdata. Kartor över ryggradsdjurens utbredningar har Länsstyrelsen fått direkt från Artdatabanken. Boken är nu levererad för layout hos Elanders, som också trycker boken. Boken kommer att levereras i 1000 exemplar till Länsstyrelsen Värmland den 5:e maj. Boken kan levereras digitalt till miljömålsrådet i mitten av april. Arbetet har blivit dyrare än först beräknat, varför ytterligare budgeterats från Värmlands nyckeltilldelning. Dessa har tagits från projekt Kort och gott om miljön i Värmland (Öknr: ) Samarbete: Boken har tagits fram i samarbete med Åtgärdsprogram för hotade arter, Naturens år 2009 och Biologisk mångfald året Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Kalmar län Projektnamn: Miljömålsuppföljning i Kalmar län Diarienummer:

5 5(29) Under 2009 har en uppdatering av kontaktnätverket med sakkunniga genomförts på Länsstyrelsen, vilket medfört att det tvärsektoriella samarbetet ökat. I och med detta har också kompetensen för miljömålsuppföljningens innehållsmässiga kvalitet förbättrats. Som ett led i att stärka samordningen mellan miljömålsarbetet och miljöövervakningen ingår miljömålskoordinatorn i den grupp på Länsstyrelsen som arbetar med miljöövervakningsprogrammen. Miljömålskoordinatorn ansvarar för övervakningen inom programområdet Luft. Miljömålskoordinatorn och kontaktnätverket med sakkunniga på Länsstyrelsen har i samarbete med Skogsstyrelsen genomfört den årliga uppföljningen av miljömålen genom uppdatering av indikatorer och bedömningar av att nå de regionala miljömålen. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Södermanlands län Projektnamn: Information och kommunikation kopplat till regional miljömålsuppföljning och åtgärdsarbete Diarienummer: Länsstyrelsens nyhetsbrev för miljömålsarbetet, Miljömål i Fokus, har återupptagits. I nyhetsbrevet beskrivs resultat från både miljömålsuppföljning och åtgärdsarbete. Som ett resultat av projektet har 2 nummer givits ut, i november 2009 samt i februari Utgivningen av nyhetsbrevet kommer att fortsätta. Nyhetsbrevet skickas till 250 aktörer (kommuner, företag, organisationer och skolor). Dessa välkomnas även att bidra med material. Nyhetsbrevet finns på En rapport om resultatet från miljömålsbedömningen 2009 har tagits fram. Rapporten finns på Resultaten från miljömålsuppföljningen har presenterats för kommunerna vid de regelbundna miljöstrategiska träffar där Länsstyrelsen deltar. Länsstyrelsen har tack vare projektet kunnat delta på träffarna. Samtal kring workshop om energieffektivisering pågår. Arbetet med kommunikationsplanen pågår men har blivit något försenat. Planen kommer att vara färdigställd under april Kommunikationsplanen kommer att vara ett samlat dokument för det åtgärdsarbete som genomförs på Länsstyrelsens enheter i syfte att nå miljömålen. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Blekinge län

6 6(29) Projektnamn: Kartläggning av maritima lämningar i Blekinge Diarienummer: Projektet har löpt över två år varit mycket framgångsrikt. Uppgifterna om vrak, föremål från förlista fartyg, gamla boplatser, försvarsanläggningar, rester efter fossila skogar, flygplan, miljöfarliga vrak mm har lagts in i databasen Fornsök på Riksantikvarieämbetets webbplats. Projektet har ökat kännedomen om fartygs- och båtlämningar i Blekinge med mer än 70 procent. De registrerade uppgifterna har redan vid ett flertal tillfällen underlättat handläggningen av maritima ärenden på länsstyrelsen och kommer i framtiden att utgöra ett underlag för fysisk planering. Den 29 mars 2009 hölls ett föredrag på Marinarkeologiska sällskapets konferens i Uddevalla. Projektets genomförande, syfte, resultat och framtid diskuterades. Intresset var stort. Genom ett långsiktigt förarbete med kontaktskapande seminarier kunde inom projektets ramar Östersjöns troligen största kopparmyntsskatt från 1700-talet bärgas i april Information om fyndet finns på Länsstyrelsens webbplats och i Kalmar Läns Museums marinarkeologiska rapport om Kopparmynten. Utställningen Under Ytan invigdes den 3 oktober 2009 på Marinmuseum i Karlskrona. Projektet har fått ett eget rum där det informeras allmänt om miljömål och specifikt miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. I utställningen berättas kortfattat hur projektet bedrivits och resultatet. I ett bildspel visas exempel på vad som kan hittas längs Blekinges kust. Det tar upp både fornlämningar och miljöaspekten. Utställningen har kompletterats med fynd från museets samlingar. I utställningen finns möjlighet att se vad som är registrerat och kunna rapportera in nya lämningar, samt komplettera gamla. Utställningen är idag tvåspråkig, svenska och polska, och kommer även att översättas till engelska och tyska. (Bildspelet (svensk version) och bilder från utställningen bifogas). En artikel om hela projektet kommer att publiceras i Marinarkeologisk tidskrift under Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Blekinge län Projektnamn: En strategisk modell för miljömålsarbete inom ett avrinningsområde: pilotområde Bräkneån Diarienummer:

7 7(29) Projektets syfte är att inom Bräkneåns avrinningsområde utifrån ett landskapsperspektiv utveckla ett arbetssätt där markägare i samverkan med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Ronneby kommuns miljö- och hälsoskyddsenhet arbetar för att bevara och utveckla natur- och kulturvärden för att möjliggöra en levande landsbygd. Projektets första år kan till största delen beskrivas som ett uppstartsår. Arbetet har varit fokuserat på att bygga upp ett kontaktnät, se över hur myndigheterna på bästa sätt kan samordna sina resurser och medel för att jobba med berörda miljömål och - det allra viktigaste - att träffa dem som lever och bor i bygden för att höra befolkningens och företagares idéer, önskemål och frågor kring vad man tillsammans ska jobba vidare med. Under året har myndigheterna utvecklat ett samarbete med LRF och Bygd i samverkan och övriga samhällsföreningar: I maj deltog representanter från projektet på det årligt återkommande cykelevenemanget Bräknetrampen. Vid två stationer längs leden gavs information om natur- och kulturmiljöer i Bräkneåns dalgång och vid startområdet informerade deltagarna om övriga verksamheter. Under tre kvällar i maj bjöd myndigheterna tillsammans med LRF, Bygd i samverkan och Belganets samhällsförening in till samverkansträffar för att de som bor och verkar i bygden skulle involveras i projektet, få svar på sina frågor, framföra önskemål samt få en ökad kunskap om de ekonomiska stöd, rådgivningar och den kursverksamhet som myndigheterna kan erbjuda. Alla åsikter, synpunkter och önskemål har gåtts igenom och det som är möjligt att genomföra i dagsläget har slagits ihop i sex större ämnesområden (vattenrelaterade problem, igenväxning på land, kulturmiljö, stöd och rådgivning, alternativa skyddsformer och brukningssätt i skogsmiljöer, informationsmaterial) som man kommer att arbeta vidare med under Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Kronobergs län Projektnamn: Miljömålsarbete i Kronobergs län (medel inom nyckel) Diarienummer: Under 2009 har tre nummer av Nyhetsbrev för miljömål kommit ut. I nyhetsbreven beskrivs ett miljökvalitetsmål per nummer lite mer ingående. Därtill ges korta inslag om vad som sker hos kommuner och andra aktörer. Syftet har varit att inspirera kommunerna i sitt miljöarbete genom att lyfta fram de goda exempel som finns i länet. De regionala indikatortexterna på Miljömålsportalen har uppdaterats, liksom bedömningarna om hur det går att nå miljömålen på regional nivå.

8 8(29) En hel del kraft har lagts på att uppdatera data för regionala indikatorer i vårt program AdminABZ. Detta används kontinuerligt i Länsstyrelsens uppföljningsarbete. År 2009 påbörjades uppdatering av rapporten Når vi miljömålen 2010?. Rapporten har inte tryckts ännu, men kommer att läggas ut på länsstyrelsens webbplats, Ett nätverk för de kommunala miljösamordnarna har startats och kan nu anses ha etablerats. Här tas upp hur vi kan arbeta gemensamt för att nå miljömålen. Särskilt fokus har under 2009 varit på slam från reningsverken (hur övervinna hinder för att sprida slam fån reningsverk på åkermark?) och på hur andelen inköp av ekologiska produkter inom kommunerna kan öka. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Projektnamn: Information och uppföljning av de regionala miljömålen i Västra Götalands län, medel inom nyckel Diarienummer: Information: I november 2009 anordnade Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen fyra miljömålsdagar i Göteborg, Uddevalla, Skövde och Borås. Dagarna lockade i första hand politiker och tjänstemän från kommuner, men även ideella organisationer, Västra Götalandsregionen och företag var representerade. Vid de olika orterna hölls dagarna med olika inriktningar. Vid mötet om Miljömål, åtgärder och uppföljning diskuterades bland annat hur kommuner kan arbeta med lokala mål. Vid Klimatsmarta företag och kommuner togs frågan upp om hur kommuner kan bidra till ett effektivare transportarbete. Vid träffen Natur och kultur sociala värden och affärsidéer diskuterades hur allmänheten kan lockas ut mer i skog och natur. Slutligen vid Giftfri miljö strategier för att minska riskerna var huvudpunkten hur vi kan arbeta för att välja mindre skadliga ämnen inom samhället. Totalt kom 195 personer och utvärderingarna signalerade att drygt 70 procent av deltagarna var nöjda och drygt 20 procent mycket nöjda med dagarna. Sammanlagt var 30 av länets 49 kommuner representerade. Indikatorer: Syftet med indikatorprojektet för Ingen övergödning och Hav i balans var att förbättra de befintliga indikatorerna genom att ge en överblick över den sammanlagda transportutvecklingen och måluppfyllelsen för kväve och fosfor i Vänern, Göta älv och Skagerrak. En noggrannare studie av situationen i de mindre vattendragen som mynnar i Skagerrak och kopplingen till övergödningssituationen av fintrådiga alger. Projektet har genomförts enligt ansökan och resultaten finns redovisade på länsstyrelsens miljömålswebbplats. godning/delmal_fosforforeningar.htm

9 9(29) Resultaten visar att trenderna skiljer sig åt mellan de tre områdenas vattendrag. För kväve minskar transporterna till Vänern signifikant, om man kompenserar för variationen i avrinningen, men inte i de andra områdena. För fosfor visar motsvarande jämförelse att det för vattendragen som mynnar i Skagerrak finns en signifikant trend till minskande transporter om man kompenserar för avrinningen. Närsalttransporter och status för de vattendrag som ingår i mynnar i Skagerrak (Bohusbäcksprogrammet och nationella flodmynningar) har sammanställt där resultaten redovisas för varje havsbassäng där dessa vattendrag mynnar. Dessutom redovisas resultaten av undersökningar av utbredningen av fintrådiga alger för dessa vikar. Resultaten visar att utvecklingen för fosfor är tämligen positiv medan det för kväve snarare rör sig om ökade transporter. Tillståndet enligt de nya bedömningsgrunderna ser dock inte särskilt bra ut för fosfor heller, de flesta lokalerna ligger på måttliga eller otillfredsställande halter. En rapport som redovisar resultaten är så gott som klar. Analys och diskussion av sambanden mellan närsalttransporter och algutbredningen hade kunnat göras utförligare i övrigt anser länsstyrelsen att projektet har genomförts i enlighet med ansökan. Indikatorprojektet för Ett rikt odlingslandskap syftar till att ta reda på hur stor del av alla ängs- och hagmarker som finns med i stödsystemet samt hur stor del av de marker som inte finns med i stödsystemet som hävdas ändå. På så sätt kan miljöstödsindikatorerna räknas om till verkliga arealer och mer korrekta bedömningar av miljömålet göras. Inför inventeringen genomförde Länsstyrelsen en GIS-analys över vilka värdefulla ängs- och betesmarker i Västra Götalands län som saknar miljöersättning. Gisanalysen gjordes på följande sätt: Skiktet med inventerade ytor i ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA) analyserades med skikten över marker som har miljöersättning (omfattar både de markerna med allmänna värden och de med särskilda värden). Resultatet blev en shapefil som visade TUVA- objekt som saknar miljöersättning. För att sedan välja ut objekt med särskilda värden, så användes ett skikt med ängs- och hagmarker som tidigare pekats ut som nationellt värdefulla. Resultatet blev ett skikt som visade ytor som tidigare bedömts som nationellt värdefull ängs- eller betesmark, som är inventerade i tuva inventeringen och som idag saknar miljöersättning. Länsstyrelsen valde sedan slumpvis ut 50 områden. En naturvårdskonsult har därefter besökt områdena som varit väl spridda över länet. Fältbesöken har gjorts mellan 9 september och 12 november. I de områden som besöktes noterades om området har varit hävdat 2009 (ohävdat, svagt hävdat, hävdat). Hävdklasserna har avgränsats på ortofoto och digitaliserats som shapefil. Av de 50 utvalda områdena fanns 19 i Skaraborg, 15 i Sjuhärad och 16 i Väst. Hävd av något slag konstaterades i 38 av områdena. 12 var helt ohävdade. Av ohävdsområdena återfanns 6 i Väst, 4 i Sjuhärad och 2 i Skaraborg. Genomsnittsarealen på de utvalda områdena är 1,44 ha. Av totalarealen på 71,74 ha har 44,7 ha eller 62,3 %, klassats som välhävdade. Dessa områden är fördelade inom 30 områden. 10,04 ha eller 14,0 % har klassats som svagt hävdade. 23,7 % eller 17 ha har varit ohävdade vid besöken.

10 10(29) Årets slumpmässiga urval av områden indikerar att de största hävdproblemen finns inom länsdelen Väst. Bäst ställt med hävden är det i Skaraborg där en mycket liten areal av de utvalda områdena konstaterades vara ohävdad. Rapporten finns på länsstyrelsens miljömålswebbplats: 85.htm Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västerbotten Projektnamn: Miljömålsuppföljning och tillståndsbeskrivning i Västerbottens län Diarienummer: Miljötillståndet i Västerbottens län, Uppföljning av de regionala målen 2009 meddelande 1:2010, har tagits fram. Länsstyrelsen har också under året sammanställt en rapport om Hållbar helhetsutveckling i Västerbottens län Rapporten redovisar bland annat det omfattande samverkansarbete som länsstyrelsen bedrivit tillsammans med näringslivet, kommunerna, landstinget, statliga myndigheter, skolorna med flera för förverkligandet av det länsprogram med miljömål, helhetsstrategier och åtgärder för hållbar utveckling som antogs hösten (strax klar för tryck) Länsstyrelsen har under året mycket aktivt med att sprida kunskap om hur samhället kan minska vår påverkan på miljön. Tillsammans med ett antal aktörer har Länsstyrelsen utvecklat och hållit i en hel vecka med Hållbara arrangemang, SEE social, ekonomisk och ekologisk hållbarhetsvecka i Umeå, se rapport, Hållbara mötesplatser i norr 2008/2009, slutrapport, Länsstyrelsen i Västerbotten, meddelande 2: Hållbarhetsveckan fick ett mycket positivt gensvar från den målgrupp man har satsat på, ungdomar och unga vuxna. Under veckan genomfördes också en konferens Hållbart resande, klimat och energi i norr. Länsstyrelsen har samverkat med Dragonskolan (gymnasieskola i Umeå) i flera av årets elevprojekt. Eleverna har intervjuat lokala restauranger och grossistföretag inom livsmedelsbranschen om deras intresse för närproducerade och ekologiska råvaror. De har redovisat sina projekt på våra miljömålsmöten och de deltog också i Hållbarhetsveckan. Länsstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna, regionförbund, landsting och energikontor i Norr- och Västerbotten gemensamt satsat medel i projektet NV Eko som startade under hösten. Projektet syftar till en näringslivsinriktad kompetensutveckling inom energi-, klimat- och miljöområdet samt att vara anpassad till regionala och lokala förhållanden. Ytterligare målsättning är att projektet ska leda till att skapa nya företag och arbetstillfällen inom miljödriven affärsutveckling och energieffektivisering.

11 11(29) En energikartläggning har gjorts i länet bland en del av Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Resultatet har sammanställts i en rapport. (se bifogad fil) Samarbete med de fyra fjällänen fortgår. Arbete med länets kommuner angående enskilda brunnar/avlopp har påbörjats. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jönköpings län Projektnamn: Miljömålsuppföljning inom Jönköpings län (medel inom nyckel) Diarienummer: Projektet har genomförts av miljömålssekretariatet på Länsstyrelsen i Jönköping. Inom projektet har sekretariatet följt upp länets 14 regionala miljökvalitetsmål med tillhörande 71 delmål och redovisat uppföljningen dels på miljömålsportalen, dels i en rapport, meddelande 2009:50. Rapporten finns på Länsstyrelsens webbplats, Uppföljningen visar att ett miljökvalitetsmål kommer att nås, fem kan nås om ytterligare åtgärder genomförs medan åtta blir mycket svåra eller inte möjliga att nå inom tidsramen. Inom projektet har sekretariatet även genomfört den regionala uppdateringen av indikatorer på miljömålsportalen. Sekretariatet har även arbetat med de länsgemensamma indikatorerna kollektivtrafik och inköp av ekologiska livsmedel. Vidare har miljömålssekretariatet bistått länets kommuner, Skogsstyrelsen, föreningar och andra intresserade med information om miljökvalitetsmålen. Sekretariatet var även med på en klimatkonferens med 500 deltagare i Jönköping där vi delade ut information och diskuterade miljömålsarbetet. En del av informationsarbetet genomfördes som en kommunturné under våren där länets 13 kommuner besöktes. På dessa dagar deltog kommunalråd och kommunernas miljösamordnare. Dagarna inleddes med att en kommunrepresentant berättade om det miljöarbete som görs inom kommunen, därefter redogjorde miljömålssekretariatet för arbetet med miljömålen och den senaste uppföljningen. Dessa dagar var mycket uppskattade av kommunerna. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Norrbottens Län Projektnamn: Regional miljömålsuppföljning i Norrbottens län 2009 (medel inom nyckel) Diarienummer:

12 12(29) Länsstyrelsen i Norrbottens län har under 2009 drivit projektet Kulturhistorisk värdering av dammar. Syftet med projektet är att systematiskt klassificera och värdera historiska dammanläggningar i Norrbottens län. Denna studie bygger på samma metod och tillvägagångssätt som ett liknande projekt som genomförts i Västerbottens län. Eftersom samma metodik använts i respektive län kan förhållanden mellan Norr- och Västerbotten närmare studeras. Genom att närmare analysera och jämföra olika företeelser kring historiska dammanläggningar i respektive län exempelvis när det gäller förekomst av olika konstruktioner, bevarandegrad mm, möjliggörs ökad kunskap om historisk utveckling och olika kulturmiljöer. Undersökningen vilar på analys av fotomaterial från tidigare inventeringar. De dammanläggningar som i rapporten studerats ska betecknas som äldre. Av denna anledning har kraft- och regleringsdammar som aktivt är i bruk inte tagits med då de i allra flesta fall är uppförda efter 1950 och därför kan betecknas som moderna. Resultaten från studien konstaterar att de mest frekvent förekommande dammanläggningarna i Norrbottens län är flottningsdammar logiskt med tanke på skogsindustrins historiska betydelse i norra delarna av vårt land. Viktigt är dock att dammanläggningarna i många fall nyttjats i mer än en verksamhet. En damm kunde användas både som kraftkälla till kvarn och såg liksom spardamm för timmerflottning. Den kulturhistoriska värderingen föreslår att andelen bevarandevärda dammar i Norrbottens län uppgår till ca 30 procent. Motsvarande siffra i Västerbottens län är 50 procent. Studien har även påvisat påtagliga skillnader mellan Norr- och Västerbotten angående dammkonstruktioner. Ett utkast till rapport har framställts, i vilken resultaten redovisas betydligt utförligare. Rapporten kommer senare att finnas tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Den oktober anordnade Länsstyrelsen i Norrbottens län miljökonferensen Miljöforum Norr 09 i Länsstyrelsens lokaler i Luleå. Antalet deltagare var ca 80 st. Miljökonferensens syfte var i grova drag att inspirera till fortsatt miljömålsarbete och ökad samverkan i länet. Människor som arbetar med miljöoch utvecklingsfrågor i länet träffades för att diskutera och lyssna på inspirerande föredrag. Föreläsarna var såväl interna från Länsstyrelsen som externa. Exempel på föreläsare var Erika Budh som presenterade resultat från utredningen av miljömålssystemet; Ingemar Kristell som berättade om hållbar fisketurism; Maria Ågren som redogjorde för miljömålsarbetet i halvtid; Ingela Bergman som pratade om kulturlandskapet Fjällen och Bernt Wennström som presenterade arbetet för lokal förvaltning av världsarvet Laponia. Ambitionen är att återkomma med Miljöforum Norr 11. En dokumentation av konferensen har sammanställts (bifogas) i vilken mer utförliga skildringar av redovisningarna presenteras. Länsstyrelsen har under året även utfört en genomgång och sammanställning av fågeldata som insamlats i samband med de s.k. PMK-inventeringarna i norra Sverige under 1980-talet och början av 1990-talet. Syftet är att ta fram underlag om förändringar i fågelbeståndet i ett längre tidsperspektiv än nuvarande häckfågeltaxering (som inleddes omkring år 2000 i norra Sverige) och ge

13 13(29) underlag för framtida miljöövervakning och återinventeringar av tidigare inventerade områden. Studien genomfördes av Sören Svensson på Lunds universitet. Kortfattat kan nämnas att förändringar i fågelfaunan med tillförsikt endast kunde analyseras med det mångåriga materialet från Abisko. Där skedde en svag men signifikant nedgång av både artantal och antalet fåglar. Även totalbilden för länet verkar ha varit negativ under perioden, vilket innebär att fågelfaunans utveckling i Norrland liknade den i södra Sverige under samma period. Slutsatser från genomgången gav också att rekommendationen inför återinventering är att i första hand välja milrutterna i Abisko och i andra hand milrutterna i de tre barrskogsomårdena. Provytorna har lägre prioritet. Abisko ges prioritet både för att materialet är så gediget och för att fågelarterna i björkoch lågfjällszonerna länge varit betydligt sämre övervakade än arterna i skogslandet. Resultaten från undersökningen finns mer detaljerat redovisade i bifogat utkast till rapport. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Östergötland Projektnamn: Åtgärder kommunikation och dialog Diarienummer: Information om miljömålen, angelägna åtgärder och goda exempel har kommunicerats till ett brett spektra av målgrupper i olika sammanhang under året. Inom klimat- och energiområdet har ett flertal aktiviteter pågått under året, och länsstyrelsen delfinansierat det regionala seminariet Hållbara transporter som hölls i december. Exempel på andra särskilda satsningar under året beskrivs nedan. Projektet Räkna Q slutfördes. En slutsats från projektet är att stora delar av Östergötlands kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse saknar varsamhets- och skyddsbestämmelser. Rapporten från projektet finns på Länsstyrelsen Östergötlands webbplats: Länsstyrelsens pressmeddelande om projektet fick stort genomslag i regionala media och därefter har dialogen om arbete och åtgärder med ett flertal kommuner förtätats. Länsstyrelsen var tävlingsvärd för Ung Företagsamhets utmärkelse Miljöpriset, där gymnasieungdomar bildar ettåriga företag och tävlar i olika kategorier. I kriterierna ingår att beskriva företagens miljöpåverkan och kopplingen till regionala miljömål. Länsstyrelsen har också delfinansierat Östgötamusikens satsning på en sopmusikal där yngre elever engagerades i en miljöinspirerad musikal. Arbete har pågått med att ta fram en broschyr som riktar sig till företag och kopplar samman miljömålen med företagens miljöpåverkan och eget miljöarbete. Broschyren delfinansieras av länsstyrelsen men är inte tryckt ännu.

14 14(29) Under 2009 publicerades resultaten från Miljöhälsoenkäten Länsstyrelsen och landstinget arrangerade och finansierade ett regionalt seminarium om Miljö och hälsa i september där bl.a. resultaten från den regionala miljöhälsorapporten presenterades. Länk till den regionala Miljöhälsorapporten: Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Örebro län Projektnamn: Samordning och drift av regional miljömålsuppföljning Diarienummer: Länsstyrelsen gav under första halvåret 2009 ut en rapport som presenterade uppföljningen av de regionala miljömålen och det regionala åtgärdsarbetet. Ansvariga aktörer redovisade hur arbetet med miljömålsåtgärderna fungerat. Resultaten sammanställdes och redovisats i ett grundmaterial och i en tryckt rapport. Rapporten går att ladda ner från länsstyrelsens webbplats ämnesområde miljömål. Huvuddelen av arbetet genomfördes 2008 men fortsatte alltså under första halvåret Resultaten från uppföljningen presenterades på ett seminarium riktat till kommuner, näringsliv och organisationer den 2 juni Under 2009gavs tre nummer av Länsstyrelsens nyhetsbrev MiljöBLADET ut. Samarbetsmöten har hållits med länets kommuner där bland annat erfarenheter från hittillsvarande arbete diskuterats. Ett köp av en utredning om möjliga kollektivtrafikindikatorer har gjorts samt köp av indikatoruppgifter inom energiområdet. Under året har Länsstyrelsen arbetat med att utveckla miljömålsuppföljningen internt, främst genom att prioritera vilka länsegna indikatorer som bör tas fram. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Projektnamn: Miljömålsuppföljning i Västernorrlands län Diarienummer: Under 2009 har genomförts aktiviteter i syfte att kommunicera miljömålsarbetet till olika målgrupper och att öka kunskapen om arbetet samt engagera till fler åtgärder: En internationell konferens om flodpärlmussla och naturvård genomfördes i samverkan med WWF i Sundsvall. Konferensen samlade

15 15(29) ett stort antal experter och intresserade och flodpärlmusslan som indikator för naturvärden fick stort genomslag i media. Rovdjursteater där en lokal fristående teatergrupp framfört Den sanna sagan om flickan vid rovdjurstigen. Totalt har 450 personer deltagit vid 5 föreställningar, och representanter för Rovdjursföreningen, Jägareförbundet, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen har deltagit i paneldebatter. Miljömålsmedlen har också bidragit till utvecklad samverkan genom: En inspirationsdag där Skogsstyrelsen, Mittuniversitet och länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland diskuterade samverkan och gemensamma urval av skyddsvärd natur utifrån aktuell forskning kring skoglig naturvård. Träffar i länets luftvårdsgrupp där länets kommuner och länsstyrelsen samverkar. Utbildningsinsatser kring inventering av förorenade områden där länets sju kommuner och länsstyrelsen samverkar i ett projekt. En samverkansträff mellan Skogsstyrelsen, SLU och länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland kring gemensam organisation och kompetenskriterier vid naturvårdsbränningar har genomförts. Ett antal konkreta aktiviteter med koppling till miljömålen har också kunnat genomföras med delfinansiering från miljömålsmedlen, såsom: utvärdering av kvaliteten hos grundvatten från de kommunala täkterna (rapport), rådgivning om ekologisk trädgårdsodling och kurser i EcoDriving. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Skåne län Projektnamn: Miljömålsuppföljning i Skåne Diarienummer: Länsstyrelsen har under året samordnat det regionala miljömålsarbetet såväl internt som externt. Internt på länsstyrelsen anordnas regelbundet mötet med miljökvalitetsmålsansvariga personer samt målvisa möten för varje miljökvalitetsmål. Den interna miljömålswebben uppdateras regelbundet och de interna åtgärderna i miljöhandlingsprogrammet följs upp i samband med tertialuppföljningen. Den 18 november 2009 beslutade Länsstyrelsen om nya regionala delmål under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Dessa delmål handlar om utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, förnybar el, biogas, transporter och klimatanpassning. Informationsmaterial om klimat- och energiområdet har tagits fram och länsstyrelsen har deltagit på olika evenemang såsom Skånes energiting och arrangemang i samband med klimatförhandlingarna i Köpenhamn, COP 15.

16 16(29) Under året har arbetet med att förankra åtgärderna inom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv fortsatt. Länsstyrelsens webbaserade nyhetsbrev, Miljömålsnytt, har kommit ut två gånger under året. Nyhetsbrevet skickas till berörda aktörer i det regionala miljömålsarbetet. Två möten med miljömålsnätverket för kommuner har genomförts. Vid dessa möten deltar kommunernas miljömålssamordnare eller miljöchefer. Uppföljningen av miljömålen har sammanställts i en årsrapport och en konferens där denna presenterades har anordnats. Årets konferens var välbesökt och uppskattad. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Projektnamn: Användning av regionala medel för miljömålsuppföljning i Gävleborg Diarienummer: Inom ramen för miljömålsarbetet har länsstyrelsen arbetat med olika uppföljningsprojekt. Under 2009 har en sammanställning gjorts av radonläget i länets kommuner. En genomgång av energianvändning i byggnader har också gjorts. En emissionsdatabas för växthusgaser blev färdig under året. Den har gjorts i samarbete med mälarlänen. Till sist har en studie om reproduktionsområden för fisk i kustmynnande vattendrag gjorts för att följa upp ett av de regionala miljömålen ( För att synliggöra miljöarbete som pågår i länet tecknar Länsstyrelsen Gävleborg "Överenskommelser kring åtgärdsarbetet för de regionala miljömålen" med olika aktörer. Länsstyrelsen har under året tecknat överenskommelser med 16 aktörer i länet, bland annat länets tio kommuner (läs mer på vår webbplats). Vårens externa miljömålsdag hade energi och klimat som tema och ca 120 personer från länets kommuner, myndigheter och företag deltog. E1450C1FFF72/0/inbjudan_2009_slutversion_lankad.pdf En träff för miljömålshandläggare på kommunerna har hållits under året. Länsstyrelsen har tagit fram tre nummer av nyhetsbrevet MiljöXtra. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Gotlands län Projektnamn: Miljömålen hos barn och ungdom fortsättning Diarienummer:

17 17(29) Under 2009 har Länsstyrelsen fortsatt sitt samarbete med de gotländska skolorna. Länsstyrelsen har bland annat deltagit vid träffar med lärargrupper. Vid sammankomsterna har diskuterats hur miljöfrågor skall föras ut genom undervisning och vilka kompetens-höjande insatser inom miljöområdet som skolan har behov av. En miljömålsutställning har visats på Naturum under våren och i Almedalsbiblioteket under hösten. Utställningen vänder sig till både barn och vuxna och tar upp frågor kring hur vi påverkar vår miljö och vad vi kan göra för att minska vår påverkan. Under sommarsäsongen har sola säkert kampanjen genomförts som ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Gotlands kommun och Svenska Livräddningssällskapet Gotland. En uppföljningsenkät visade att 81% kvinnor och 69% män av de 244 personer som tillfrågades hade sett informationsskyltarna. Totalt ansåg 98% att den här typen av information behövdes. Seminarium för att föra ut kunskap har genomförts på tre teman under året; Grundvatten av god kvalitet, Bekämpningsmedel Giftfri miljö och Klimat. Inbjudna har varit både myndigheter och näringsliv. Vid Miljöövervakningens dag i oktober, som besöktes av ett 40-tal vuxna och barn, demonstrerades olika typer av miljöövervakning i vatten. Länsstyrelsen visade också hur resultaten från övervakningen används som uppföljning av miljökvalitetsmål. Under året har Samverkansgruppen för Gotlands miljömål haft fyra möten. I gruppen ingår förutom Länsstyrelsen även Högskolan på Gotland, LRF, Tekniska förvaltningen, Statsarkitektkontoret, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Ledningskontoret, Gotlandshem och Naturskyddsföreningen Gotland. Tema för de fyra mötena har varit; Miljömålen i Översiktsplanen, Tema Östersjön, Avloppsprojekt och Klimat och Energi. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Jämtlands län Projektnamn: Nyckelfördelade medel Diarienummer: WP1 Fortsatt utveckling av indikatorer för länsegna mål. Arbetet med att ta fram länsegna indikatorer har fortsatt under 2009 utifrån det material som påbörjats. Dataunderlaget har inhämtats och beställts från olika leverantörer och sedan sammanställts till en indikator med diagram och förklarade text. Data har hämtats från befintlig data inom Länsstyrelsens verksamhet, men även från bland annat SCB, Milko och Artdatabanken.

18 18(29) Projektmedlen har inte använts till inköp av statistik, vilket var beräknat innan projektstart, eftersom kostnadsfritt dataunderlag redan funnits tillgängligt. Istället har medlen använts till den projektanställda, som arbetat med att ta fram och sammanställa allt dataunderlag. Av ett stort antal potentiella indikatorer, som identifierades i projektstarten, har projektet resulterat i 30 indikatorer. Ytterligare 13 stycken indikatorer är föreslagna som framtida indikator, men de är i dagsläget inte redo att färdigställas. Under arbetet har flera olikheter mellan statistikkällor upptäckt och dessa felaktigheter har undersökts. Projektet har utöver framtagandet av de 30 länsegna indikatorerna, även lett till att sprida information om Jämtlands regionala miljömål, både internt och externt. Resultatet kommer att användas för att kommunicera miljömålen, att öka intresset och skapa en bättre förståelse för vår miljö i hela länet. En komplett uppsättning av länsegna indikatorer kommer att publiceras på Miljömålsportalen, så fort länsstyrelserna bereds möjlighet att publicera dem. Indikatorerna skall även publiceras på Miljöwebben, som är den regionala webbportalen för miljömålskommunikation. Uppdatering av indikatorerna och vidare indikatorarbete fortsätter nu i det ordinarie miljömålsarbetet. Rapporten Indikatorer för länsegna mål i Jämtlands län bifogas. WP2 Fortsatt utveckling av miljöwebben.se Projektet med att bygga webbportalen för miljökommunikation, Miljöwebben, har pågått under Syftet med webben är att vara ett forum för miljökontakter, att underlätta för löpande kommunicering av uppföljning/indikatorer och miljömålsarbetet i stort, m.m. Miljöwebben innehåller: Nyheter om aktuella händelser och seminarier i länet Länets miljöaktörer, vem gör vad? Kalender för miljöaktiviteter i länet Miljökontakter, för att skapa bättre samverkan Miljöprojekt och aktuell miljöfakta i länet Hänvisning till miljöarbetet i länets kommuner och företag. Aktuella miljörapporter i länet Fakta om miljökommunikation Miljöwebben administreras av Länsstyrelsen, men är hela länets portal, där länets miljöaktörer bidrar med information om sitt respektive arbete. Då miljöwebben är byggd inom länsstyrelsernas gemensamma webbsystem, är tanken också att andra länsstyrelser ska kunna kopiera hela uppbyggnaden av miljöwebben, och med fördel driva den inom samma domän. Här kan vissa sidor hållas gemensamma och andra specifika för länet.

19 19(29) Miljöwebben, lanserades den 25 februari 2010 på ett seminarium om klimat och kommunikation och fick ett mycket positivt mottagande. Arbetet med webben fortsätter nu i det ordinarie miljömålsarbetet. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Delprojekt 1: Verktyg för en renare Östersjö, Delprojekt 2: Energieffektiviseringar genom tillsyn Diarienummer: Delprojekt 1: Verktyg för en renare Östersjö Projektets mål var att utveckla och arbeta enligt en arbetsmetod för att fler våtmarker ska anläggas i områden som har prioriterats i länet utifrån näringsläckage till Östersjön. Inom projektet har i korthet dessa lärdomar dragits, aktiviteter genomförts och resultat uppnåtts: Processen i ett område tog längre tid än beräknat för att hinna uppnå konkreta resultat och även andra åtgärder än våtmarker behövde behandlas (t ex skyddszoner, Greppa näringen och enskilda avlopp). Vi har därför mestadels arbetat i ett område, men har inlett diskussioner om och med ytterligare två områden. Vi har tillsammans med LRF och kommunen haft ett stormöte för lantbrukarna som resulterade i att tre arbetsgrupper bildades. Vi har arrangerat två fältvandringar; en om våtmarker och en om dikesrensning. Vi har också haft möten internt med miljöövervakningen, miljöskydd, vattenförvaltningen och lantbruk, vilket har varit mycket värdefullt för att hitta synergier mellan våra verksamheter, t ex olika finansieringsmöjligheter. En interrimstyrgrupp för vattenråd har bildats och har haft tre möten hittills. Vi har hittills informerat om projektet på de träffar som vi har med Mälardalslänen. Vi har också informerat på olika sätt internt och externt i länet. Projektet har hittills resulterat i fem planerade våtmarker på totalt 14,5 hektar och 7,3 hektar skyddszoner. Delprojekt 2: Energieffektiviseringar genom tillsyn Projektets mål är minska energiåtgången hos Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Målet ska nås genom att öka kunskapen avseende potentialen att energieffektivisera sin verksamhet samt belysa fördelarna med att energieffektiviseringarna genomförs. Länsstyrelsen har bjudit in representanter för samtliga tillsynsobjekt, inom miljöfarlig verksamhet, till ett seminarium i ämnet energieffektivisering. Föreläsare har bjudits in som dels kan presentera konkreta tips på hur arbetet med energieffektiviseringar kan startas upp och genomföras dels visa på positiva exempel som kan belysa både de miljömässiga och ekonomiska fördelarna. Slutligen har Energimyndigheten bjudits in som talare för att presentera sin verksamhet inom området samt informera om möjligheten att söka pengar för energikartläggningar.

20 20(29) Länsstyrelsen kommer, inom ramen för den årliga miljörapporten, begära in uppgifter avseende energianvändningen och energieffektiviseringar hos tillsynsobjekten. År 1 fokuserar vi på elanvändningen. Medan vi under år 2 tittar på hela energianvändningen och fokuserar på förbättringspotentialen. Inbjudan till seminariet: asp Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen Dalarna Projektnamn: Övergripande samordning av regional miljömålsuppföljning Diarienummer: Länsstyrelsen har under 2009 medverkat i arbetet med Miljömålsportalen ( genom att presentera Dalarnas bedömning av möjligheterna att nå samtliga regionala mål och uppdatering av 72 regionala indikatortexter. Fyra personer från Länsstyrelsen deltog på miljömålsdagarna i Karlstad i april och tre personer på RUS uppföljningsdag i Bromma i december. 2. Samordning av det regionala uppföljningsarbetet har skett fortlöpande. Den regionala samrådsgruppen för miljömålsuppföljning har konsulterats vid flera tillfällen under I gruppen ingår representanter från kommuner, Region Dalarna, Landstinget Dalarna, Skogsstyrelsen, Dalälvens vattenvårdsförening, Dalarnas luftvårdsförbund och Gävle Dala Energikontor. 3. Efter remiss till kommuner och berörda regionala aktörer fastställdes i oktober 2009 ett reviderat Program för uppföljning av Dalarnas miljömål (Länsstyrelserapport 2009:17). Programmet beskriver arbetet med uppföljning av Dalarnas miljömål och åtgärderna i den tillhörande handlingsplanen. Dessutom ingår en bristanalys för varje miljökvalitetsmål som underlag för fortsatt utveckling av den regionala uppföljningen. Rapporten finns på 4. Uppföljningen av Dalarnas miljömål presenteras fortlöpande på länets miljömålswebb ( 5. Totalt finns idag 153 indikatorer på Dalarnas miljömålswebb. Systemet utvecklas fortlöpande. Under har sammanlagt 47 länsegna indikatorer tagits fram av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Under 2009 har samtliga länsegna indikatorer uppdaterats med aktuell information. Indikatorerna uppdateras med 1-5 års mellanrum. Mer än 40 av indikatorerna presenteras på kommunal eller annan lokal nivå. 6. I januari 2009 gjordes den femte årliga uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen för Dalarnas miljömål. Resultatet presenterades på Dalarnas miljömålswebb.

21 21(29) 7. Inför kommande revidering av Dalarnas miljömål påbörjades i slutet av 2009 sammanställning av en nulägesbeskrivning av miljötillståndet i länet. Beskrivningen utgår från det material som sammanställts i miljömålsuppföljningen. Nulägesbeskrivningen kommer att färdigställas under Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Västmanlands län Projektnamn: Regional miljömålsuppföljning medel inom nyckel Diarienummer: Länsstyrelsen har tagit fram omfattande underlag för miljömålsuppföljning och för vidare arbete med åtgärdsprogram. En manual för framtagande av åtgärdsprogram har tagits fram. I manualen beskrivs hur åtgärder skall tas fram, beskrivas och vara beskaffade bland annat för att säkerställa att miljönytta kan följas upp. Samtliga kommuner har kontaktats och intervjuats om sitt miljömålsarbete avseende form och innehåll. De har även besvarat frågor i en enkät. Kommunernas arbete har sammanställts i en stor matris strukturerad utifrån miljömålen. Vad Länsstyrelsen definierar som miljömålsarbete kallas ofta något helt annat i en kommun. Kommunernas interna ansvarsfördelning, beslut och mål har förts in. Samtliga länsstyrelsers miljömålsarbete har kartlagts, särskilt med avseende på åtgärdsarbete. De miljömålsansvariga har intervjuats och bistått med skriftliga svar. Några slutsatser: Åtgärdsarbetet är svårbemästrat. Det förefaller komplicerat att utforma det så att det går att följa upp med avseende på miljönytta. Av detta skäl har en särskild manual för utformning tagits fram för att säkerställa att åtgärder utformas så att de ger miljönytta och att detta kan följas upp. Kommunernas arbete med miljömål följer inte miljömålssystemet. Detta gör att det uppstår svårigheter både när det gäller uppföljning och uppföljning. Härvidlag har Länsstyrelsen en viktig uppgift. Det är en komplikation att miljömålssystemet (och de allra flesta indikatorerna) så att säga tar slut ovanför den kommunala nivån. Det förefaller vara stor spridning på hur Länsstyrelserna tolkat uppdraget att ta fram åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland har därför, mot bakgrund av 2009 års arbete enligt ovan, framfört att det finns ett behov av en samordning liknande RUS. Under året har miljömålsarbetet samordnats med arbetet med länets klimatstrategi och det regionala utvecklingsprogrammet. Som en del i arbetet har även ett särskilt arrangemang för ungdomar hållits med landstinget och Västerås stad som medarrangör. Förbundet Agenda 21 har varit