Förord. Vad kännetecknar en framgångsrik kommunalteknisk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Vad kännetecknar en framgångsrik kommunalteknisk"

Transkript

1

2

3 Förord Vad kännetecknar en framgångsrik kommunalteknisk organisation? Framgångsrika organisationer inom näringslivet är ofta väl dokumenterade. Men det är sämre med den saken inom kommunal verksamhet, både förvaltning och bolag. Därför blir det ofta litteratur från näringslivet som tas till när man vill utveckla verksamheten eller förnya organisationen. Men näringslivets litteratur tar inte hänsyn till de speciella förutsättningar som råder inom den kommunala verksamheten. Den här skriften är ett sätt att råda bot på denna brist. Vid Lunds universitet bedrivs sedan början av 1990-talet ett antal forskningsprojekt inriktade mot organisering, styrning och finansiering av samhällets infrastruktur. Forskningen vid Institutet för ekonomisk forskning initierades i samarbete med bland annat Gatu- och fastighetssektionen vid Svenska Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting). Läs mer om forskningen i Lund på Skriften är ett resultat av denna satsning. Skriften bygger på en studie av tre intressanta kommunaltekniska organisationer: Borlänge Energi AB, Göteborgs va-verk och Lycksele tekniska förvaltning. Den är skriven av doktorand Anders Isaksson på Institutet för ekonomisk forskning inom ramen för ett samarbetsprojekt med Renhållningsverksföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting samt VA Forsk. Jan Söderström vid Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Ett varmt tack till alla berörda i de deltagande kommunerna som välvilligt ställt upp för intervjuer och bistått med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Sveriges Kommuner och Landsting i mars 2006 Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 1

4 Innehåll Förord,.,.,,.,,,,.,,,,.,,, " 1 Inledning,.,,.,..,..,.,,,. 3 Organisatoriska värderingar,.,,,.,,,,.,.,,.,.,,,,.,,,,,,.,.,..,,,. 7 Organisatoriska egenskaper,,.,.,,,,.,..,.,,,,,lo Mäta och jämföra,,.,,,,.,,.,.,.,,.,.,,,,,,13 Samordningsfördelar,..,.,.,,,..,.,,,.,.. 16 Kundorientering.,,,,..,.,..,,.,,,,,,.18 Medarbetare,,,,.,..,,,,,.. 20 God personalvård och låg personalomsättning,,.,.,,.,.,,.,.,..,,,.,,,,.,., 22 Framgångsfaktorer för kommunalteknisk verksamhet,,.,,,,.,,,,,,.,.,,.,.,.,,, 23 Sammanfattning,..,,,,,,,.,,.,.,.,,.,,,,,,.,.,,.,,.,., 29 Vad säger litteraturen?..,.,,,,,.,..,31 Referenser,.,,,,,,,,,. 33 Intervjupersoner,.,, 34 Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting 2006 Adress: Stockholm, tfn E-post: gata@skl.se ISBN-lO: ISBN-13: Text: Anders Isaksson, Birgitta Johansson (red) Projektledare: Jan Söderström Tryck: EO Print, Stockholm-Skarpnäck Form och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: tfn , fax , eller förbundens publikationssajt: välj Publikationer 2 Bäst i klassen

5 Inledning Inom kommunaltekniska organisationer ryms verksamheter med centrala samhällsfunktioner: vatten och avlopp, avfall, energi och gator. Utan deras tjänster och produkter fungerar inte det moderna samhället. Det är viktigt att verksamheterna drivs så att medborgarna får så bra tjänster och service som möjligt för den skatt och de avgifter de betalar. Därför är det värdefullt att ta del av hur andra kommunaltekniska organisationer, som visat sig arbeta på ett framgångsrikt sätt, bedriver sin verksamhet. Många olika intressenter har nytta av att goda exempel dokumenteras och sprids. Det gäller inte bara kommunaitekniska förvaltningar och bolag runt om i landet utan även kommuninvånare i deras roller som exempelvis brukare, skattebetalare, näringsidkare och politiker. Samtliga har intresse av att kommunalteknisk verksamhet drivs så framgångsrikt som möjligt. Framgång är relativt Vad utmärker en framgångsrik kommunalteknisk organisation, och hur bör en sådan fungera? Det finns ingen generell måttstock. Olika intressenter har olika åsikter och preferenser, och helt enkelt olika förväntningar. Det har forskats en hel del kring effektivitet inom både privat och offentlig sektor. Studien som den här skriften bygger på handlar inte främst om effektivitet utan om det bredare begreppet framgång, och mer specifikt om framgångsfaktorer organisationer. Effektivitet är bara en del av grunden för att nå framgång. När framgångsrika företag utses väger kriteriet lönsamhet tungt. När det gäller kommunala organisationer måste man däremot ta hänsyn till en rad olika kriterier: Hög kvalitet på produkter och tjänster parat med låga kostnader, pålitliga leveranser och bra service till kunderna. Organisationen ska vara en bra arbetsgivare, vara miljömedveten och nytänkande. Den ska ha låga taxor, hålla budget, vara resurseffektiv och ha gott anseende. Graden av måluppfyllelse kan vara ett kriterium, men relevanta mål kan många gånger vara svåra att formulera. Målen kan dessutom vara både offensiva och defensiva, något som påverkar graden av måluppfyllelse. Svaret på frågan vad som utmärker en framgångsrik organisation beror sannolikt på situationen, och varierar över tiden. I viss mån handlar det om subjektiva bedömningar. Sammantaget kan det här leda till olika slutsatser. Men det finns ändå många skäl att försöka hitta faktorer som kan förklara varför vissa kommunaltekniska verksamheter fungerar på ett framgångsrikt sätt. Tre fallorganisationer Tre fallorganisationer valdes ut till studien med hjälp aven styrgrupp bestående av erfarna personer från kommunaltekniska verksamheter. Valet föll på Borlänge Energi AB, Göteborgs va-verk och Lycksele tekniska förvaltning. Utgångspunkten var att organisationerna skulle anses vara framgångsrika i sin verksamhet med tanke på kriterierna ovan. De skulle också ha gott anseende och ha rykte om sig att vara väl fungerande organisationer, samt representera olika förutsättningar och verksamhetsstruktur. Totalt har 28 personer intervjuats relativt jämnt fördelade på de tre fallorganisationerna, företrädesvis chefer och politiker (se sid 34). Framgångsfaklorer ; kommunaltekniska organisationer 3

6 med någon av dem och få ideer för den egna verksamheten. Det är viktigt att tänka på att studiens tre organisationer verkar under olika förutsättningar och villkor. Många faktorer styr förutsättningarna, exempelvis befolkningsunderlag, geografiska faktorer, skatteunderlag och infrastruktur. Syftet med studien var att lyfta fram faktorer som påverkar organisationen oavsett dess lokala förutsättningar, både interna och externa. Viktiga frågor att söka svar på var till exempel: Vilka faktorer bidrar till att organisationen fungerar på ett framgångsrikt sätt? Vilka egenskaper har organisationen som gör att dess olika delar fungerar som en framgångsrik helhet? Framgång är, som nämnts, något relativt och Lycksele tekniska förvaltning kan exempelvis på många punkter inte mäta sig med Borlänge Energi, men givet förutsättningar och resurser kan man finna flera områden där de bedriver verksamheten på ett framgångsrikt sätt. Förhoppningen att det går att lära av alla tre organisationerna. Många kommunala förvaltningar och bolag kan säkert identifiera sig Borlänge Energi AB Borlänge Energi AB är ett kommunalt bolag som är helägt av Borlänge kommun. Bolaget inrymmer ett brett spektrum av kommunaltekniska verksamheter. De är uppdelade i produktområdena avfall, elförsäljning och elnät, fjärrvärme, vatten och avlopp, gata och park (stadsmiljö) samt bredband. Borlänge Energi har en tydlig miljöprofil. Bolaget var exempelvis först i Sverige med att införa källsortering, och all el är producerad av vattenkraft och säljs till en fast taxa. Fjärrvärme har funnits i 35 år och är väl utbyggd. Bolaget är uppdelat i tre huvudavdelningar: marknad, produktion och service. Va och stadsmiljö har på senare år övergått från att vara förvaltningar till att inlemmas i bolaget. Borlänge Energi förvärvade 1997 hela va-verksamheten. Resterande personal från gatukontoret erbjöds arbete på Borlänge Energi samtidigt som kommunen fungerar som beställare och har gett bolaget uppdraget att operativt ansvara för drift, underhåll och investeringar av kommunens gator och parker. Denna skattefinansierade verksamhet gavs namnet stadsmiljö och kommunen styr verksamheten genom en årsbeställning som innebär att verksamheten ska bedrivas med 20 procent mindre budget med i stort sett oförändrade mål. Bolaget har 196 årsanställda och omsätter cirka 550 miljoner kronor. Borlänge kommun har ungefär invånare; närmare av dem bor i centralorten Borlänge. Under innevarande mandatperiod har socialdemokraterna egen majoritet i kommunfullmäktige, och kommunen har under många år haft socialdemokratiskt styre. Kommunen är största arbetsgivaren, följd av SSAB Tunnplåt och Stora Enso Kvarnsveden. Vägverket och Banverket är också stora arbetsgivare eftersom deras huvudkontor ligger i Borlänge. 4 Bäst i klassen

7 Göteborgs va-verk Göteborgs va-verk är en kommunal förvaltning som producerar dricksvatten och har hand om ledningsnätet för både dricksvatten och avloppsvatten i Göteborgs kommun. Va-verket äger vattenverk} ledningar} pumpstationer och reservoarer och ansvarar för drift} underhåll och reinvesteringar. Man levererar även vatten till några grannkommuner. Förvaltningen är uppdelad i enheterna produktion} rörnätsservice} projektering} centraladministration samt bygg och underhåll. Förvaltningen har 268 årsanställda. Vid en organisationsförändring år 2000 blev Kretsloppskontoret beställare och va-verket utförare. Men båda förvaltningarnas nämnder finns kvar} och har delat upp ansvaret när det gäller va-verksamheten. Kretsloppsnämnden har det övergripande utvecklingsansvaret och ger förslag till taxor som kommunfullmäktige beslutar om. Va-nämnden har beslutanderätt över produktion} anläggningar och ledningsnät. Göteborgs stad har invånare. Staden har under lång tid haft socialdemokratiskt styre, men under senare år har partiet varit beroende av vänsterpartiet och miljöpartiet. Staden har ett dynamiskt näringsliv och en lång tradition av handel och industriverksamhet. lycksele tekniska förvaltning Lycksele tekniska förvaltning har precis som Borlänge Energi flera olika kommunaltekniska verksamheter inom förvaltningen} som är uppdelad i åtta enheter och har 130 årsanställda. Enheterna är fastighet} service} vatten och avlopp, park, planering, gata och väg} ekonomi samt flygplats. Fastighetsenheten ansvarar för den del av kommunens fastighetsbestånd som inte är bolagiserat} främst skolor och samlingslokaler. Enheten sköter också lokalvården i dessa lokaler. Serviceenheten sköter avfallshanteringen i kommunen och ansvarar även för ett centrallager och en verkstad. Parkenheten sköter även skog i närheten av centralorten och fungerar som utförare åt kultur- och fritidsförvaltningen som är beställare. Flygenheten ansvarar för drift och underhåll av den kommunala flygplatsen strax utanför Lycksele centrum. Många verksamheter ryms alltså inom förvaltningen. Lycksele kommen har invånare och har haft en liten befolkningsminskning under många år. Lycksele är centralort i södra Lapplands inland och har bland annat ett sjukhus. Lycksele är en turiststad och kommunen arbetar aktivt för att fler företag ska etablera sig i trakten. Sedan studien gjordes har organisationen av olika skäl gjorts om och det har bildats en samhällsbyggnadsförvaltning som rymmer de tidigare verksamheterna, men nu även turism, fritid och räddningstjänst. Så har arbetet gått till I samband med studien gjordes en litteraturgenomgång (se sid 31). Ett antal dimensioner framstod som relevanta för en organisation att Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 5

8 arbeta med för att bli framgångsrik. Beskrivningen och analysen av fallen är strukturerad efter tre dimensioner som i kondenserad form har hämtats från litteraturöversikten: Organisatoriska värderingar Organisatoriska egenskaper Medarbetare Inbakat i dessa tre dimensioner finns två andra. Den första är ledarskapet som dels finns integrerat i de övriga dimensionerna, dels kan ses som en förutsättning för en framgångsrik organisation. Ledarskapet betraktas vanligtvis som en viktig källa och spridare av värderingar och påverkar också organisatoriska egenskapar som delegering av ansvar och befogenheter. Den andra inbakade dimensionen handlar om organisationens anpassningsförmåga till nya förutsättningar. Om organisation har de framgångsfaktorer som finns i de tre fallorganisationerna kan en av de positiva effekterna bli ökad anpassningsförmåga till nya förutsättningar samt förändrade förväntningar och krav från en mängd intressenter både externt och internt. läsanvisning Skriften inleds med en redovisning av intervjuerna och en analys av vad intervjupersonerna har sagt. Sedan kommer avsnittet om olika framgångsfaktorer för kommunalteknisk verksamhet baserat på analysen av fallorganisationerna. Efter det följer en kort sammanfattning och till slut en redovisning av vad tidigare litteratur har sagt om framgångsrika kommunala organisationer. Som bilaga finns en lista med namn på intervjupersonerna. Tre intressanta organisationer Avsnitten som följer innehåller en analys av vad intervjupersonerna i Borlänge, Göteborg och Lycksele har sagt om sina organisationer. Analysen av fallorganisationerna och intervjuerna är indelad utifrån de dimensioner som beskrivits ovan. 6 Bäst i klassen

9 Organisatoriska värderingar Gemensamma organisatoriska värderingar är en av de viktigaste faktorerna för att förklara varför de tre studerade fallorganisationerna fungerar bra. Faktorer som gör att organisationen fungerar på ett framgångsrikt sätt ska vara en naturlig del i medarbetarnas arbete och beteenden - de ska sitta i ryggmärgen. Till gemensamma organisatoriska värderingar hör sådant som känsla för verksamheten, service- och kundorientering, ansvarstagande och flexibilitet, kostnadsmedvetenhet, och att våga fatta egna beslut. Medarbetarna bör omfattas av grundläggande gemensamma värderingar helst utan att det ska behövas kontrollfunktioner för att kontrollera att de efterlevs. Det tar lång tid att bygga upp värderingar som omfattas av alla i en organisation, men när det har lyckats finns det en väldig kraft i ett sådant tänkande och det bidrar till gemenskap inom organisationen. Organisationskultur har blivit ett flitigt använt ord. Vissa företagsledare har trott att en organisationskultur snabbt och lätt kan ändras och formas för ett visst syfte. Vid företagssammanslagningar har man antingen försökt få den ena organisationen att anpassa sig till den andra partens kultur, eller har ledningen försökt skapa en ny gemensam kultur för båda parter. I själva verket tar en sådan förändring lång tid eftersom en organisationskultur är en djupgående företeelse. Den tar lång tid att bygga upp och lång tid att förändra. Det är viktigt att hela tiden vårda en framgångsrik organisationskultur. Ett klassiskt exempel på en tydlig organisationskultur är IKEA:s. Borlänge: För kundernas bästa När frågan ställs inom Borlänge Energi varför organisationen är framgångsrik lyfter de flesta fram organisationens fokus på kundernas bästa: - Alla medarbetare ska ha Borlängebornas bästa för ögonen, den tanken ska alltid finnas i bakhuvudet. Detta är något som verkligen betonas inom organisationen. Ledningen uttrycker det på följande vis: - Det är kunderna som äger oss och nöjda kunder är grunden för organisationens existensberättigande. Ledningen betonar vikten av detta genom att ha utgångspunkten: - Om någon tar ett beslut och säger att jag gjorde det för invånarnas bästa ska ingen klandra den för beslutet. Det är dels en uppmaning att vara kreativ och våga ta egna beslut, dels att ha kundernas bästa som utgångspunkt i besluten. Intervjupersonerna anser att synen på kundernas bästa i stor utsträckning genomsyrar hela organisationen. När nuvarande verkställande direktören för Borlänge Energi tillträdde formulerade han fyra ledstjärnor som fortfarande präglar organisationen efter 17 år: hög leveranskvalitet, miljöriktig hantering, bra service och låga priser. Dessa har arbetats in i medvetandet hos medarbetarna och är idag väl förankrade inom organisationen. Den nya verksamhetsplanen är uppbyggd kring de fyra ledstjärnorna som fungerar som övergripande mål. De ansvariga för varje produktområde har sedan formulerat detaljerade strategier och mål för verksamheten utifrån ledstjärnorna. Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 7

10 En person betonar att man arbetar med mål inom organisationen och ger medarbetare frihet att ta egna beslut. Delegering tillämpas i stor utsträckning: - Man är verkligen öppen för nya ideerfrån ledningens sida och är beredd att prova det mesta} den inställningen smittar av sig. Ständig förnyelse, flexibilitet och iderikedom är begrepp som stämmer väl in på Borlänge Energi. Göteborg: Känsla av delägarskap Göteborgs va-verk och dess organisation präglas, enligt intervjupersonerna, av långsiktigt tänkande och att man har en viktig och grundläggande funktion i samhället som producenter av det viktigaste livsmedlet: - Personalen tycker det är kul med vatten och avlopp. Detfinns en känsla att det är viktigt att göra ett bra jobb. Vattnet ska vara bra och det ska vara få driftstörningar. Långsiktigheten innebär att saker ska göras ordentligt och att de ska hålla länge. Utmärkande för organisationen är också ambitionen att förena låga kostnader med hög kvalitet och säkerhet: - Vi har en stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen} vi är lite gnetiga. En av intervjupersonerna uttrycker sig om vaverkets organisation på följande vis: - Härfinns en märklig symbios av konservatism} nytänkande och nyfikenhet} konservatismen bygger på att man kan sina anläggningar bättre än någon annan. Lärandet i arbetet är mycket viktigt: - Vi lär av varandra och har alltid öppna dörrar. Personalen är flitiga användare av olika arbetsgrupper där de utnyttjar varandras kompetens. Det råder en tillåtande kultur där experimenterande välkomnas. Va-verket har fått många idepris, och har en utvecklingsverksamhet som jobbar nära Chalmers tekniska högskola. 8 Bäst i klassen

11 Va-verket har även ett delegerat arbetssätt och man har arbetat i 20 års tid på att den enskilde medarbetaren ska känna sig betydelsefult att åsikter och synpunkter från den enskilde ska komma fram. En person uttrycker det som att det finns en känsla av delägarskap bland medarbetarna: - Till skillnad från en konsult äger vi vårt nät och våra anläggningar. De pumpstationer och ledningar som jag utreder och projekterar och följer upp känns lite som mina, så känner många här. Man känner ett ansvarför dem, det ansvaret delar jag som projektör med driftspersonalen. Lycksele: Mångsysslare med eget ansvar Inom Lycksele tekniska förvaltning framhäver man delegering av beslutsfattande och kostnadsmedvetenhet inom organisationen som centrala: - Detfinns en stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen, vissa enhetschefer är exceptionellt försiktiga, vilket retat en del entreprenörer. Förvaltningschefen anser att det är viktigt att delegera: - Min andemening är att det ska vara en tydligt delegerad organisation och att alla ska ta sitt ansvar och kunna vidta åtgärder och göra det som man tycker känns rätt. Grundiden är helt enkelt att man ska sköta sig själv. Förvaltningschefen menar att modet att ta egna beslut är centralt, och det gynnar flexibilitet. Han tror att det uppnås bäst genom delegering: - Personer ska känna att de har ansvar och kan besluta själva, då blir det ett bra engagemang. De flesta medarbetarna har arbetat länge inom förvaltningen och har lång erfarenhet av arbetsuppgifterna: - Det är ett sammansvetsat gäng som kan ta egna beslut och klara av diverse arbetsuppgifter. Att flera medarbetare är lite av mångsysslare är viktigt för att verksamheten ska fungera eftersom resurserna ofta är knappa. Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 9

12 Organisatoriska egenskaper Med organisatoriska egenskaper förstås förmågan att driva förnyelsearbetet på ett systematiskt sätt. Hit hör bland annat intresset att mäta och jämföra sin verksamhet med andra likvärdiga organisationer, att utnyttja möjligheter att samordna olika verksamheter och att arbeta i nära samverkan med kunderna. Några allmänna organisatoriska egenskaper Staden Phoenix i USA är utsedd till världens bäst styrda stad. Om Phoenix kommunförvaltning har det sagts att den är en stark tjänstemannaorganisation som drivs konsekvent, långsiktigt och målmedvetet där politikerna har stort förtroende för verksamheten och låter organisationen få eget spelrum. Beskrivningen passar också bra in på Borlänge Energi, som får anses vara en stabil och beständig organisation som samtidigt är vital och ägnar sig åt ständigt förnyelsearbete. Även de två övriga fallorganisationerna är stabila organisationer men ändå vitala i meningen att de ständigt förnyar sitt arbetssätt och är öppna för nya ideer. Borlänge: Ett företag i stället för tre Borlänge Energi genomförde 1989 en större omorganisation och bolaget delades in i marknad, produktion och nät istället för elverk, renhållningsverk och värmeverk. Det blev enligt ledningen ett enhetligt bolag och inte flera enheter som rymdes under ett paraply: - Vi blev ettföretag iställetför tre. Det är en väldigt stor styrka, många kommuner och bolag börjar med det nu. Här har Borlänge Energi ett stort försprång. Detta enda enhetliga företag har slipats och förbättrats genom åren. Inom Borlänge Energi anser man det vara naturligt att olika kommunaltekniska produktområden ingår i samma bolag. Alla produktområden anses höra ihop och ses som ett försörjningssystem till fastigheter: el, fjärrvärme, vatten, avlopp, renhållning och gator. Ledningen har ord om sig att lyssna och vara social: - Alla känner att de är viktiga och att de kan prata med vd eller vice vd och det är mycket uppskattat ute på fältet. Borlänge Energi har haft samma vd i 17 år, han och även vice vd:n har satt sin prägel på bolaget, och de två verkar komplettera varandra på ett lyckat sätt. Organisationen är decentraliserad och båda anser det vara viktigt att delegera och att medarbetarna får ansvar ute i organisationen. Borlänge Energi är innovativt, provar gärna nya saker och ger sig in i nya projekt. Bolaget 10 Bäst i klassen

13 genomförde bland annat ett projekt för att bli effektivare som syftade till att minska kostnaderna med sju procent på alla inköp. Personalen delades in i grupper, bland annat en materialgrupp som har ansvar för allt materialinköp. Grupperna fick i uppdrag att titta igenom alla avtal och försöka inleda omförhandlingar, exempelvis kunde de erbjuda leverantören att köpa mer för att se hur mycket mer rabatt denne gav. Samarbetet fungerar bra mellan styrelse och ledning i Borlänge Energi. Verkställande direktören hade ett villkor när han tillträdde och det var att även icke-politiker skulle sitta i styrelsen. Ordföranden anser att bolagsledningen sköter både operativa och strategiska frågor bra: - De är strategiskt medvetna och tar ut riktningen i huvudsak längs den här vägen och de har en stor anpassningsförmåga. Han är också nöjd med styrelsen och nämner värdet av att ha externa styrelseledamöter. De politiska representanterna i styrelsen sitter där som styrelseledamöter och har därmed ett personligt ansvar och ett uppdrag att verka för bolagets bästa. Arbetet i styrelsen inriktas på sakfrågor. Bolagsstyrelsen har stor frihet gentemot kommunfullmäktige och kommunstyrelsen; det är ägardirektiven som styr. det blev vanligt med besparingar och rationaliseringar inom den kommunala sektorn: - Han agerade framsynt. När de hade byggt ut anläggningarna färdigt och gick över till en förvaltningsorganisation, såg han tidigt att organisationen behövde anpassas efter detta. Denne förvaltningschef handplockade sedan nästa förvaltningschef som fortsatte i hans anda, vilket även den nuvarande förvaltningschefen har gjort: - Mentaliteten att det ska vara effektivt, kostnadsmedvetet och resultatinriktatfinns kvar. Det har varit samma anda och stil på ledarna. Göteborgs va-verk har följaktligen haft kontinuitet i sitt ledarskap. Det har varit chefer som arbetat nära medarbetarna och haft kunskap om verksamheten. Den nuvarande förvaltningschefen berättar om hur han var delaktig i upprättandet av långsiktiga förnyelseplaner som utarbetades då verksamheten gick från ett produktionsskede till den nuvarande fasen där drift, underhåll och reinvesteringar är dominerande: - Det var strategiska dokument som utarbetades om principer kring material, metoder, priori- Göteborg: Resultatinriktade problemlösare En av intervjupersonerna på Göteborgs vaverk lyfter fram organisationens utveckling i början av 1980-talet som en viktig förklaring till att den har utvecklats i den riktning den gjort: - Mycket av att vi är effektiva hänger samman med att det kom en cheftill va-verket i början av 1980-talet som införde ett nytt synsätt och rörde om i grytan ordentligt. I slutet av 1970-talet fanns det mer än 500 anställda vid va-verket. Personalstyrkan nästan halverades under 15 år och detta skedde innan Framgångsfaktorer i kommunaitekniska organisationer 11

14 teringar, leveranssäkerhet och kvalitet. Dessa åtgärdsplaner revideras vart tionde år och de används i budgetarna för att visa politikerna vår policy, vad vi vill och vilka resurser som behövs. På va-verket utformades tidigt riskanalyser. Man har bland annat analyserat riskerna med att vara så beroende av Göta älv och undersökt reservvattentäkter samt gett förslag på reservplaner. En person lyfter fram det faktum att de genom åren har stött på olika problem där det inte funnits någon vedertagen lösning att tillgå. De har istället varit först med att arbeta fram en lösning på problemet: - Vi har själva varit tvingade till att tillsammans med forskare lösa olika uppkomna problem och har inte kunnat gå till andra kommuner för att se hur de har gjort. Alla intervjupersonerna framhäver att de är kostnadsmedvetna inom organisationen. De är alltid försiktiga när de planerar projekt där kostnadskonsekvenserna är osäkra. De gör ofta pilotstudier innan det beslutas om fullskala. Ska de bygga något går det runt ett beslutsunderlag där alla kan ha synpunkter. De använder sig mycket av arbetsgrupper där medarbetare från både projekteringsavdelningen och driftenheterna ingår. Det skrivs och dokumenteras mycket i organisationen. En enhetschef talade om några utmärkande drag hos organisationen: - Organisationen är resultatinriktad. Vi har givet förutsättningarna korta beslutsvägar vilket beror på att det är en rätt platt organisation med tydliga ansvarsområden och ett tydligt uppdrag. Organisationen är dessutom lagom stor, man kan nästan känna alla. Va-verkets organisation har successivt förändrats genom ökad decentralisering och delegering: - Vi har tryckt ner ansvaret i organisationen och arbetsledarskiktet harförsvunnit. Varje medarbetare har ett grunduppdrag ute i driftverksamheten som han eller hon ansvarar för. Tidigare ringde de till arbetsledaren för att få detaljerade instruktioner. Enhetschefen anser också att internhandel är bra för effektiviteten: - Om ett arbete skulle bli dyrare uppkommer en dialog om detta, det är en bra dialog och bidrar till att det hålls koll på utgifterna. Lycksele: Mod att ta egna beslut Förvaltningschefen på Tekniska förvaltningen betonar att medarbetare gör vad de ska och lägger ner mindre tid på saker som andra förvaltningar kanske lägger ner mer tid på. Han ger ett exempel: - Vid en besiktning av ledningarna ser du en spricka och med erfarenhet kan du avgöra om sprickan har någon betydelse, det kräver mod. Förvaltningschefen menar att modet att ta egna beslut är centralt för att verksamheten ska fungera bra. Tekniska förvaltningen har under många år blivit ålagd ständiga sparbeting och har därför varit tvingad att anpassa sin verksamhet till de minskade resurserna. Lite speciellt för organisationen är att man inte har några specialister, som exempelvis vaingenjör eller vägingenjör. Kompetensen inom vissa områden utgörs av enhetscheferna och ett antal personer som har specialkunskapen mest på grund av eget intresse och erfarenhet. Förvaltningschefen berättar om hur det har utvecklats och fungerar: - Vi projekterar alla markanläggningar själva, jag som är gammal projektör lärde upp dem som hade mätteknisk bakgrund. Det är relativt enkelt men funktionellt. Detfinns en viss risk att vi inte hänger med i den tekniska utvecklingen, men det harfungerat bra hittills. Tekniska förvaltningen har fasta vattentaxor för olika boendeformer: en taxa för enfamiljshus, en för tvåfamiljshus och en för flerfamiljshus. De fasta taxorna innebär att det inte finns några vattenmätare som ska avläsas och underhållas, och det spar pengar. 12 Bäst i klassen

15 Mäta och jämföra "Mäta och jämföra" handlar om att jämföra sig med andra för att bli ännu bättre. Det kan ske med hjälp av nyckeltal eller kvalitetscertifiering. Borlänge: Benehmarking bra för monopolföretag Flera intervjupersoner vittnar om utpräglad öppenhet för nya ideer och flexibilitet inom Borlänge Energi; där finns lite av entreprenöranda. Trots denna anda tillämpas även planering, och det sker i något större utsträckning än tidigare. Det beror dels på att den tidigare gatuförvaltningen kom in i verksamheten, dels på kvalitetscertifieringen. Den tidigare kommunala organisationen hade en vana att planera i större utsträckning: - De hade en tradition av att planera och redovisa allting väldigt noga, båda organisationerna har berikat varandra här tydligt och klart. ISO-certifieringen har också bidragit till förbättringen av planering och framförhållning inom organisationen. Ökad planering möjliggör ökad framförhållning när det gäller arbeten, vilket medför att dessa inte blir så dyra som när de ska genomföras med kort varsel. Certifieringen har medfört att både rutiner och kunskap har dokumenterats. En enhetschef säger: - Certifieringen har bidragit till att merparten av arbetsuppgifterna är väl dokumenterade och det minskar sårbarheten. Pärmar med viktig information som tidigare fanns inne på rummen hos många olika medarbetare, vet alla exakt var de Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 13

16 finns idag. Vissa kan ifrågasätta varför man ska betala pengar för att bli certifierad, men det är en kvalitetsgaranti och det är bra med en extern redovisning ibland för då skärper hela företaget till sig och det blirfart på dem. Borlänge Energi har idag tre typer av certifiering: kvalitetscertifiering ISO 9001, miljöcertifiering 140m, samt en certifiering som kallas hälsodiplomering. Organisationen mäter och jämför sig gärna med andra liknande verksamheter i landet. Ett antal bostadsorganisationer har utarbetat en prisjämförelseundersökning som kallas Nils Holgersson. I den undersöks det vad det kostar att bo i ett flerbostadshus i varje svensk kommun med hänsyn till bland annat va, värme, sophämtning och el. Borlänge Energi har som mål att vara bland de 30 billigaste inom varje område, och 2004 hade de plats nummer sex totalt. Verkställande direktören menar att det är viktigt med olika former av benchmarking när flera av verksamhetsområdena inte utsätts för konkurrens: - Som ett monopolföretag måste man ha någonting att jämföra sig emot. Man måste ha avstämningsbara punkter att referera till. Han anser att det tyvärr finns få nyckeltal inom stadsmiljö, det vill säga gata och park. Sedan 16 år tillbaka gör man årliga undersökningar via ett institut. I dessa undersökningar tillfrågas invånarna om åsikter kring bolagets produkter och tjänster. Siffrorna brukar bli höga när det exempelvis gäller kvalitet, miljöriktig hantering och bra kundservice, men lägre när det gäller låga priser. Företaget gick då ut med en annonskampanj på orten där man berättade att man tillhör de tio billigaste i Sverige. Priserna har sänkts de senaste fem åren inom exempelvis va. Vd påpekar för övrigt att av de tio främsta på listan är flera breda kommunala bolag som har bredd kring kommunaltekniken under samma paraply. Det visar enligt honom att det är viktigt med helhetssyn på den kommunaltekniska verksamheten inom kommunerna. Göteborg: Diagram i korridoren Göteborgs kommun tillämpar balanserad styrning inom förvaltningar och bolag. Flera enhetschefer på va-verket vittnar om att det gick bra när de skulle införa balanserat styrkort eftersom de hade vana att formulera mål för verksamheten. De menar även att det är förhållandevis lätt att formulera konkreta och uppföljningsbara mål för just va-verksamhet. Exempelvis är det relativt lätt att mäta antal läckor, stopp, rörnätsbrott, vattenkvalitet och liknande. Men en av enhetscheferna tillstår att det inte har varit lika lätt att formulera så kallade mjuka mål inom exempelvis personalhantering. Va-verket använder sig av många nyckeltal som mäter verksamheten på olika sätt, och de är med i ett benchmarkingsamarbete som kallas sexstadsprojeket. Där jämför sex stora nordiska städer sina va-verksamheter genom en mängd nyckeltal. I detta jämförelsesamarbete används även processbenchmarking där processer inom verksamheten studeras för att man ska kunna hitta bakomliggande orsaker till att nyckeltalen skiljer sig åt. Göteborgs vaverk ligger generellt bra till i dessa jämförelser, bland annat när det gäller resurssnålhet ifråga om antalet anställda per ansluten brukare eller levererat dricksvatten. Samma sak gäller för nyckeltalen som visar kostnader för att avleda, rena och leverera vatten. Förvaltningschefen säger att de länge har haft filosofin att de ska bli bättre, med färre anställda. Va-verket har utformat en kvalitetshandbok inom organisationen. Det är samma tanke bakom kvalitetshandboken som finns bakom kvalitetscertifiering inom ISO För att undvika kostnaderna för en extern certifiering utformade man en egen kvalitetskontroll istället. Låga kostnader, hög vattenkvalitet, leveranssäkerhet och bra service till brukarna är centrala mål för verksamheten och finns i de anställdas medvetande enligt en intervjuperson. Han ger ett exempel: 14 Bäst i klassen

17 - På enheten rörnätsservice har de diagram uppsatta i korridoren över läckor, man kan se att totala läckor ökar i en sektion och så plötsligt går de ner. Då kan någon stolt säga att det var han som upptäckte den läckan. Lycksele: Noggrann uppföljning Lycksele tekniska förvaltning har en förhållandevis platt organisation med tre nivåer: förvaltningschef, enhetschefer och kollektivet Tidigare fanns det en central ekonomifunktion inom kommunen för de olika förvaltningarna. Det tror inte förvaltningschefen på: - Man ska ha egen ekonomi nära verksamheten. Idag sköter förvaltningen sin egen ekonomi och har bland annat ett ekonomistyrningssystem med budget och detaljbudget på olika nivåer. De har mätt kundnöjdheten i en mätning utförd av SeB där de fick bra resultat och de har en låg vattentaxa. Förvaltningschefen gör själv detaljuppföljningar genom att fylla i egenhändigt gjorda Excelark för varje enhet. Han lägger ner förhållandevis mycket tid på att föra denna statistik. Det är en grundprincip att "ha koll på kostnaderna och att de belastar rätt verksamhet". Han berättar att det finns mål formulerade i budgeten, men det är inte särskilt lätt att hitta bra nyckeltal: - Det är inte så lätt att hitta mätbara mål i en sådan här verksamhet och vi har inte några specifika mål, utan det dominerande har varit att hålla budgeten de senaste åren. Framgångsfaktorer i kommunaitekniska organisationer 15

18 Samordningsfördelar Två av fallorganisationerna har flera verksamheter samlade i ett bolag eller en förvaltning. I båda fallen är det uppenbart att närheten till olika kompetenser är en stor tillgång för verksamheten. Det är också lättare att få en helhetssyn på verksamheten. Borlänge: Lönsamt med flera verksamheter i samma bolag Många på Borlänge Energi lyfter fram det positiva i att ha flera kommunaltekniska verksamheter "under samma tak". Det skapar samordningsfördelar mellan produktområdena och man uppnår klara synergieffekter. Det bidrar också till ökad anpassningsförmåga. Ett konkret exempel är den samordnade beredskapen. Ett beredskapslag sätts samman av personer från exempelvis el, va, stadsmiljö och fjärrvärme. Det krävs betydligt färre personer inom de enskilda produktområdena tack vare samordningen jämfört med om varje produktområde skulle klara beredskapen själv. - Vi arbetar mycketför att personerna i beredskapslagen ska kunna varandras områden över produktgränserna. Den samordnade beredskapen är en av de vinster som uppnåddes vid inlemmandet av va, gator och park som den tidigare gatuförvaltningen ansvarade för. Tidigare var exempelvis antalet anställda inom va anpassade för att klara beredskapen. En annan aspekt på att ha merparten av de kommunaltekniska verksamheterna i ett bolag är att man får större volym och större finansiella resurser. En av avdelningscheferna sa att han tycker det är viktigt att ha resurser för att göra saker i egen regi, för att inte bli helt utlämnade till marknaden och eventuella kartellbildningar: - Vi köpte in två lastbilar nyligen då det visat sig svårt attfå bra pris på marknaden. Ett annat exempel på samordningsfördelar är enligt ledningen: - När kommuner ska förnya sina va-ledningar, elledningar, gator och belysning, som det snart finns ett stort behov av i många kommuner, finns det enorma pengar att tjäna genom att samordna det och ha verksamheten under samma tak. Inom Borlänge Energi finns det en helhetssyn på verksamheten: - Medarbetarna har likartade kompetenser och arbetar nära varandra, de berikar varandra och dubbelkompetenser undviks. Alla på produktionsavdelningen är anställda där och kan därmed hjälpa till med allt: - Flexibilitet och allsidighet är nyckelord, inom produktionsavdelningen kan man flyttas till vilken del som helst när det behövs. Exempelvis kan man vid elavbrott, orsakad av nedfallna träd, mobilisera man från alla delar av bolaget med bland annat personer från parkverksamheten som har vana att sköta en motorsåg. 16 Bäst i klassen

19 - Vi är alltid snabbt tillbaka med strömmen, de stora bolagen har problem med det, de har för lite folk till stora ytor. Medarbetarna får ytterligare kompetens och kunskap genom att de jobbar i olika delar av bolaget. bättre sedan hans enhet slogs samman med tekniska förvaltningen: - Om vi på fastighetsenheten har problem med avlopp eller gata är det lätt att gå och få hjälp av de andra. Lycksele: Korta kommunikationsvägar Inom Lycksele tekniska förvaltning lyfter också ett antal intervjupersoner fram fördelen med att ha flera verksamheter i samma förvaltning. De nämner fördelar med att kunna utnyttja kompetensen hos de andra enheterna. Det ses också som en klar fördel att alla enhetschefer sitter på samma ställe och pratar med varandra och att de därigenom har korta kommunikationsvägar. Park- och gatuenheternas verksamhet går in i varandra även om de formellt är två skilda enheter. De kan hjälpas åt vid arbeten, och de har gemensam jour. Även va arbetar nära gata, och de har gemensam sommarjour. Chefen för fastighetsenheten tycker att det har blivit Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 17

20 Kundorientering Kundernas och invånarnas behov är naturligt nog en viktig drivkraft i fallorganisationerna. Marknadsavdelning och allt mer kvalificerad kundtjänst är tecken på det. Borlänge: Iderikt med kunden i fokus Marknadsavdelningen på Borlänge Energi ansvarar bland annat för investeringar och för att göra en verksamhetsplan eller marknadsplan. Man arbetar också aktivt med marknadsföring på olika sätt och har en dialog med sina kunder, det vill säga kommuninvånarna, som erbjuds inflytande. När exempelvis en ny lekplats ska anläggas samlar man de boende i närheten och de blir informerade om hur mycket pengar som är avsatta för projektet. De deltar sedan aktivt i utformningen av lekplatsen. Ledningen betonar att organisationens främsta uppgift är att tillhandahålla beredskap 24 timmar om dygnet. Det är en form av service dygnets alla timmar, och de har lagt ner mycket arbete på att utforma organisationen så att detta ska fungera på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Det påpekas ofta av intervjupersonerna att bolaget har legitimitet och förtroende hos invånarna, och bolaget arbetar aktivt för att vidmakthålla detta. Borlänge Energi har en kvalificerad kundtjänst som bemannas bland annat av tidigare arbetsledare och andra erfarna medarbetare. De kan svara på många frågor direkt, eller om det inte går känner de verksamheten så väl att de kan hänvisa kunden till rätt person. Om det kommer in en felanmälan av brådskande art får personerna i kundtjänsten en arbetsledande roll och kan beordra ut lämplig personal. Ett annat exempel som visar på organisationens iderikedom och kundfokus är ett samarbete som kallas husakuten. De som får något problem med huset kan ringa till ett journummer hos Borlänge Energi där de får hjälp att kontakta entreprenörer som Borlänge Energi samarbetar med, som låssmed, rörmokare, glasmästare och elektriker. Dagtid är det kundtjänsten som tar emot samtalen. Övrig tid utnyttjas det kontrollrum som övervakar hela verksamheten och som ändå måste vara bemannat 24 timmar per dygn. Göteborg: Prisvärt vatten En central tanke hos Göteborgs va-verk är att leverera ett prisvärt vatten i betydelsen låg taxa, hög vattenkvalitet och tillförlitlighet i leveranserna. Mål och nyckeltal används flitigt, och det är tydligt uttalat att man ska ha brukarnas bästa i åtanke när målen utformas. Kontakten med kunderna ska numera i huvudsak skötas av Kretsloppskontoret som också har hand om fakturering och mottagning av felanmälan. Va-verket brukar placera sig bra i de undersökningar av kundnöjdhet som beställs av Göteborgs stad. Göteborgsvattnet vann femte pris i tävlingen Sveriges godaste kranvatten Bäst i klassen

21 Lycksele: Tankar om invånarservice Några personer vid Lycksele tekniska förvaltning tillstår att det tidigare inte fanns så uttalat fokus på att verksamhetens uppgift är invånarservice, men att sådant tänkande har blivit mer utbrett under senare år. Parkverksamheten har bland annat anlagt parker och gågator. Man gör en sommarsatsning och en vintersatsning varje år som har uppmärksammats både bland invånare och medier. Enhetschefen för parkverksamheten tycker att det är viktigt att göra något trevligt under den mörka årstiden som exempelvis snöskulpturer och vinterbelysning. Ispelaren vid älven som växer sig högre och högre under vintern har blivit en rikskänd attraktion. Han menar att den här typen av initiativ också är viktiga eftersom Lycksele är en turiststad. Flygplatsen hävdar sig väl när det gäller service till kunderna. Medarbetarna är uppdelade i grupper och från dessa och enskilda kommer det fortlöpande förslag på hur kundservicen kan förbättras och hur arbetsuppgifter kan utföras bättre och mer resurseffektivt. Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 19

22 Medarbetare Ingen organisation kan fungera utan sina medarbetare. De är en central resurs, och företaget är beroende av deras egenskaper. Ansvarstagande och flexibla medarbetare Medarbetare i en framgångsrik organisation ska vara ansvarstagande, flexibla, kunniga, ta egna initiativ och eget ansvar, vara mångsysslare och våga ta egna beslut. Borlänge: Tio miljoner till kompetensutveckling Borlänge Energi tillämpar ibland en intressant modell vid entreprenadupphandlingar. Exempelvis kan en rörläggare på va-enheten ingå i en upphandlad entreprenörs arbetslag. Borlänge Energi får då inblick i entreprenörens organisation och arbetssätt samtidigt som entreprenören får en kunnig medarbetare som bidrar med sin specialkunskap om rörnätet. Detta bidrar också till att traditionell egen regi-verksamhet konkurrensutsätts och får influenser från marknaden. Det kan även vara en början till generationsväxling där entreprenörens anställda kan bli framtida anställda inom den kommunaltekniska organisationen. Inom Borlänge Energi arbetar man också med att arbetsledarna som ansvarar för grupper på 5-20 personer ska planera bättre och ha större framförhållning när det gäller rutinarbete. En person påpekar att dessa arbetsgrupper ibland arbetar effektivt i bara sex timmar under en arbetsdag, och han menar att arbetskraften kan användas mer effektivt om det sker bättre planering kring återkommande arbetsuppgifter. Hos Borlänge Energi utannonseras alla tjänster och medarbetarna uppmuntras att söka. Det är enligt vd en viktig princip att den bäste alltid får tjänsten, och det är en merit att byta jobb internt: - Tillfälligt sänker du kompetensen lite på en avdelning men i längden blir det bättre. Bolaget har avsatt två miljoner per år under fem år till kompetensutveckling. Det är dels ett led i att trygga personalförsörjningen vid pensionsavgångar, dels en åtgärd vid övertalighet på en avdelning så att medarbetare ska kunna utbildas till uppgifter där de behövs. Göteborg: Positivt med helhetsansvar Flera personer vid Göteborgs va-verk menar att det finns en avdramatiserad syn på chefskapet bland medarbetarna. Det råder en informell stämning där cheferna arbetar nära övriga medarbetare. Flera personer har tidigare varit chefer men har på ett helt odramatiskt sätt slutat som det och har nu tjänster som specialister i organisationen och då särskilt på projekteringsavdelningen. Dessa 20 Bäst i klassen

23 personer har stor kunskap och erfarenhet och är ett stort stöd för alla, särskilt yngre medarbetare och sektionschefer. - Det finns ett antal erfarna personer som är inspirerande och duktiga, de sprider den stämningen inom förvaltningen och är en resurs för oss yngre. Enhetschefen menar att bara för att du arbetat länge och är en duktig tekniker är det inget som säger att du ska bli chef; du gör kanske bäst nytta på den nuvarande tjänsten: - Det har skapat en informell och spännande arbetsmiljö, alla har tillgång till material och den stora erfarenhetsom flera äldre besitter: Nyanställda på projekteringsavdelningen vid Göteborgs va-verk tilldelas ett eget projekt som de får driva från början tills det är färdigt. De får då möjlighet att se helheten och sammanhangen. Just detta att ha helhetsansvar och få en helhetsbild av projektet lyfter intervjupersonerna fram som något mycket positivt: - Att sitta och rita i två år som på många konsultfirmor är inte så inspirerande. Förutom att det är mer inspirerande för den enskilde projektören så nämner enhetschefen en annan fördel: - Man är kanske inte så effektiv i början med denna ordning men man kommer snabbare upp på en högre nivå. Enhetschefen berättar att Lycksele var något aven föregångare när det gäller att integrera: - Statliga flygplatser hade tidigare gott om pengar men det har de inte längre och har därför kommit på studiebesök för att se hur vi arbetar i Lycksele. Chefen för va-enheten lyfter fram ett antal faktorer som visar hur verksamheten fungerar och vilka faktorer som bidrar till att de kan ha låg vattentaxa och klara av att bedriva en fungerande verksamhet trots små resurser. De har en slimmad organisation på tio personer där alla gör allt, utom planering och projektering som sköts av mät- och projekteringssidan. - Vi har en duktig elektriker och en svetsare som kan laga pumpar och reningsverk efter eget huvud och om det är lite sprickor i rören är det inte hela världen. Vattenmätarna togs bort för åtta år sedan i samband med att fast taxa infördes. På det sättet sparar man in avläsning och byte av mätarna. Lycksele tekniska förvaltning är ett sammansvetsat gäng av erfarna medarbetare som utifrån sina erfarenheter kan ta egna beslut. Lycksele: Sammansvetsade och erfarna Medarbetarna är lite av mångsysslare. På flygplatsen täcks verksamheten in genom att personer gör flera olika arbetsuppgifter; annars skulle det inte fungera enligt enhetschefen. Han är mån om att de 20 medarbetarna ska känna att de har en viktig funktion och att de kan påverka. Nästan hälften av dem får någon gång en arbetsleclande roll och alla har eget ekonomiskt ansvar. De integrerar så mycket de kan. Expeditionspersonalen har exempelvis brandberedskap tio minuter före landning. Framgångsfaktorer i kommunaltekniska organisationer 21

24 God personalvård och låg personalomsättning Relationen till medarbetarna som den viktigaste resursen är givetvis mycket betydelsefull. I en framgångsrik organisation kan medarbetarna påverka sin arbetssituation, och de känner att de är viktiga. De har både ansvar och befogenheter. Detta kan bland annat resultera i låg sjukfrånvaro, som är fallet i de tre studerade organisationerna. Borlänge: Hälsodiplom och kamratstöd Personalvård är ett prioriterat område, enligt många intervjupersoner hos Borlänge Energi. Det finns många förmåner för personalen, som flextid mellan klockan 6 och 20 sju dagar i veckan, 54 timmars arbetstidsförkortning, och en aktiv personalklubb som bolaget ger bidrag till. Bolaget är hälsodiplomerat och har bland annat en friskvårdsgrupp som arrangerar aktiviteter på arbetstid. Det finns också en aktiv företagshälsovård och en kamratstödsgrupp som fungerar som krishanteringsgrupp. Kamratstödsgruppen bildades genom att samtliga medarbetare fick välja ut ett antal personer som ansågs passande för uppgiften. Dessa har fått utbildning i samtalsteknik. Göteborg: Marknadsanpassade löner I Göteborgs kommun används BAS-systemet. I korthet innebär det att alla tjänster klassificeras och en kartläggning sker när det gäller arbetsuppgifter och vilka kvalifikationer som krävs. BAS har gett va-verket möjlighet att bättre jämföra lönerna mot både privata och offentliga verksamheter i regionen, och det har bidragit till att marknadsanpassa lönerna: - Tidigare fanns det de som trivdes bra men slutade på grund av lönen. En enhetschef på Göteborgs va-verk framhåller: - Med cirka 250 personer anställda kan man nästan känna alla och då kan man ha en känsla av gemensamt ansvar och delägarskap. Medarbetarna kan påverka genom sitt arbete och de flesta trivs bra vilket leder till att personalomsättningen är låg. Flera påpekar att de har lyckats bra i sin rekrytering av medarbetare. Lycksele: Trotjänare med lagom mycket arbete Vid Lycksele tekniska förvaltning har merparten av de anställda arbetat många år och är lite av trotjänare. Personalomsättningen är liten. Förvaltningschefen på Lycksele tekniska förvaltning uttrycker sina tankar om medarbetarna på följande sätt: - När det gäller personalen vill jag attfolk ska kunna överleva på sina jobb och att de ska må bra och ha en vettig arbetsbelastning. Det skiljer från person till person hur mycket man klarar i arbetsbelastning och man måste ta hänsyn till detta. 22 Bäst i klassen

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Framgångsrika kommunaltekniska organisationer

Framgångsrika kommunaltekniska organisationer RAPPORT NR 153 Framgångsrika kommunaltekniska organisationer Våren 2005 Anders Isaksson Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-26 74 och ändrad 2004-06-22 57 DE TIO GRUNDSATSERNA 1. Förtroendevalda och anställda ska tillämpa ett arbetssätt och ett bemötande,

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

verksamhetsledning och politisk ledning. Vilka spår ser man i budgeten? Förändrade ramar?

verksamhetsledning och politisk ledning. Vilka spår ser man i budgeten? Förändrade ramar? När implementerade ni lean? När startade ni? Hur länge har ni hållit på? Vem initierade lean-tanken? Hur förankrade ni lean politiskt? Vilka verksamheter använder lean hos er idag? Vad gör ni? Hur arbetar

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Uppdrags och Rollbeskrivning

Uppdrags och Rollbeskrivning Uppdrags och Rollbeskrivning Roll: Chef för bildningsförvaltningen Nora kommun Generella mål från politiken 2012: Att se över nyttjandet av lokaler inom förvaltningen för eventuell minskning av kostnader

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker:

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker: HISTORIK Dimoda har sin grund i ett presentbutikskoncept som startades av Gunn Karlsson. Gunn arbetade under 1980-talet med försäljning av garner, dels som grossist, dels genom försäljning i butik. Redan

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN 1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1 Bolagspolicy Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1 Innehåll 1 Inledning 5 2 Ägarroll 6 2.1 Kommunfullmäktige... 6 2.2 Kommunstyrelsen... 6 3

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Härnösands kommun Ekonomichef Datum Bo Glas, 0611-34 80 97 2015-07-09 bo.glas@harnosand.se Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför Inför kommunfullmäktige 10 december 2014 hade Landsbygdspartiet oberoende lämnat en motion som nu ska beredas. Den kan du läsa här på vårt lokala material. Vi hade även ställt en fråga om hur byggordningen

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010

Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010 Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Ändamålet med bolagets verksamhet är med iakttagande av kommunala självkostnads- och likställighetsprinciper fullgöra det ansvar som till

Läs mer

Feriearbeten sommaren 2003

Feriearbeten sommaren 2003 Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1(8) Beslutad av kommunfullmäktige den 25 mars 2015 12 FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN 1. Inledning I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen.

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Strategisk plan 2012-2015

Strategisk plan 2012-2015 Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer