GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN

Transkript

1 FT20 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN

2 2 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN INNEHÅLL SIDA 1. FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FÖRSÄLJNINGSPRISET Konkurrenternas priser Självkostnadsvärde Priselasticitet dvs. priskänslighet 4 2. BRANSCHVISA SKILLNADER I PRISSÄTTNINGEN Handel Rabatter Svinn Industri Prissättningen av serieproduktion och volymens inverkan Distributionskanalerna i prissättningen Tjänster En enpersons arbetsrörelse Företag med arbetskraft med olika lönesättning Prissättning av installationsaffärsverksamhet PRISSÄTTNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET Rabatternas inverkan på täckningsbidraget Prisförhöjningens inverkan på täckningsbidraget och försäljningsmängden Lagrets omsättningshastighets inverkan på täckningsbidraget 17 På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.

3 3 1. FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FÖRSÄLJNINGSPRISET Definitionen av priset på en produkt eller en tjänst som företaget producerar är en flerfasig process. I sista hand försöker ett affärsföretag fastställa priset så att företaget uppnår sina ekonomiska och andra målsättningar och framgång i konkurrensen med övriga producenter. Produktens försäljningspris är beroende av storleken på efterfrågan och på konkurrerande produkter på marknaden, dvs. utbudet. Om det kvantitativa utbudet är knappt är prissättningen fri och produktens egenskaper har inte så stor betydelse. Då utbudet ökar riktar sig efterfrågan mot produkten, där kunden har störst nytta beaktande priset. Observeras bör att huvudregeln är den att alla inköpsbeslut görs på basen av känsla. Köparen har ändå ett behov av att med förnuft kunna motivera sitt beslut både för sig själv och andra. Av detta följer att det som man inte uppger som grund för köpet (=känslonivå), ofta utgör den verkliga orsaken till köpet. Impulsen till anskaffningen kommer från användningsbehovet, men redskapsbehoven (köparens vilja att beskriva sig själv via köpet) avgör valet av produkt. Eftersom redskapsbehoven har en avgörande betydelse för inköpsbeslutet är det även skäl att se produkten som en marknadsföringsmässig nyttighet. Priset utgör bara en del av nyttigheten. I det följande koncentrerar vi oss i alla fall på prissättningen via de verkliga produktions- och försäljningskostnaderna, vilka ändå på lång sikt avgör företagets konkurrenskraft. 1.1 KONKURRENTERNAS PRISER Vid inköpstillfället jämför kunden olika varors priser och egenskaper, vilka förutom de potatisar som säljs på torget (samma sort, samma storlek) sällan är direkt jämförbara. På olika orter kan konkurrensen vara även mycket begränsad varvid man har skaffat sig en klar konkurrensfördel. 1.2 SJÄLVKOSTNADSVÄRDE En god kännedom om företagets produktionskostnader utgör ett nyckelord i en stram priskonkurrenssituation. Inom industrin och i samband med byggande accentueras behovet av kunskaper genom att kvalitetsskillnaderna inom de s.k. mogna sektorerna är så små att priset och betalningsvillkoren avgör affären. T.ex. en båtbeställning erhålls av det varv som har givit det förmånligaste priset. Inom handelsbranschen finns det större spelrum i prissättningen tack vare marknadsföringen och uppfattningen. En klädfabrik som tillverkar märkesprodukter, måste känna till sina produktionskostnader och klara av en konkurrenskraftig produktion så, att förtjänstmöjligheterna kvarstår beaktande marknads-föringskostnaderna Figur: Självkostnadsprissättningens struktur MERVÄRDESSKATT VINST INDIREKTA KOSTNADER (lokaliteter, finansieringskostnader, reklam, funktionärsutgifter, kontorsutgifter etc.) Kundpris Självkostnadsvärde DIREKTA KOSTNADER (råvaror, varor, hjälpmedel, förpackningar, frakter, produktionsfolkets löner) Obs.! Till självkostnadspriset bör tilläggas vinst, om man siktar på långsiktig lönsamhet.

4 4 1.3 PRISELASTICITET, DVS. PRISKÄNSLIGHET Kundens vilja att köpa då produktens pris ändrar benämns priselasticitet. Efterfrågan är elastisk om försäljningen sjunker mera än vad priset höjs. T.ex. en 5 %:ig prisförhöjning leder till en 10 %:ig nedgång i försäljningen. På motsvarande sätt stiger försäljningen med 10 % om priset sänks med 5 %. Kunderna är således mycket prismedvetna. I en neutral efterfrågesituation går priset och försäljningen hand i hand. Däremot utvisar en oelastisk efterfrågan att kunderna är dåligt prismedvetna om försäljningen sjunker procentuellt mindre än vad priset höjs. Efterfrågan kan även vara korselastisk, dvs. då priset på en annan produkt minskar avtar även försäljningen (mjölk vs. saft och tvärtom). Produkterna ersätter således varandra. Alla ovan nämnda priskänslighetseffekter är svåra att förutspå. 2. BRANSCHVISA SKILLNADER I PRISSÄTTNING Inom olika branscher avviker prissättningsmetoderna avsevärt från varandra. Inom detalj- och partihandeln består största delen av kostnadsstrukturen av de produkter som har anskaffats för försäljning medan den största utgiftsposten i ett företag som utför hisservice utgörs av personalens löner. I industriproduktionen kan den avgörande kostnaden utgöras av anskaffningspriset för en verktygsmaskin. I det följande fördjupar vi oss i kostnadsberäkningen och prissättningen inom olika branscher. 2.1 HANDEL Handeln innehåller såväl detalj- som partihandel. Dessa köper färdiga varor vilka sedan säljs vidare som sådana. I handeln utgörs de enda direkta kostnaderna av varukostnader. UTRÄKNING AV FÖRSÄLJNINGSPRISET = 100 x direkta kostnader 100 försäljningsbidrags-% En småföretagare gör ofta ett grovt fel då han prissätter täckningsbidraget nerifrån upp och inte uppifrån ner som han borde göra. Företagaren utgår ifrån att man åstadkommer ett 35 %:igt täckningsbidrag genom att multiplicera de direkta kostnaderna med 1,35, varvid ett produktpris om 100 skulle bli 135. Eftersom priset beräknas uppifrån ner enligt formeln 100 x ( )/135, uppgår täckningsbidraget enbart till 26 %. Det rätta beräkningssättet är (100 x 100)/(100 35), varvid priset blir 153,85. I pengar är skillnaden kännbar. I praktiken sjunker täckningsbidraget ännu mera eftersom man på priset kan bevilja rabatt, det kommer reklamationer och svinn på produkten (butiksstölder, produkten går sönder eller nedsmutsas). Beroende på handelns bransch varierar täckningsbidraget från 15 % (bilhandel) till 60 % (modekläder). Exempel En butik som säljer förnödenheter köper av en partihandel ett anbudsparti om 1500 stycken nya halogenlampor för H7-körljus för vårpriset utan mervärdesskatt. Frakt- och förpacknings-kostnaderna uppgick till 140 utan mervärdesskatt. Företagaren beslöt att prissätta lamporna konkurrenskraftigt, men att man borde få ett täckningsbidrag om 50 %. Det slutliga bidraget blir ändå kännbart mindre, eftersom varor stjäls till 4 % och oberoende av alla aktiviteter förblev 10 % osålda. Hurudant blir det slutliga täckningsbidraget? Fakturans summa utan mervärdesskatt 7 500,00 Frakter och förpackningskostnader 140,00 Direkta kostnader 7 640,00 Försäljningsbidrag 50 % 7 640,00 Försäljningspris utan mervärdesskatt ,00 Tillsätts mervärdesskatt 24 % 3667,20 Kundpris ,20

5 5 Försäljningspris/lampa (avrundades för att bli mera säljande av sig; det beräknade priset uppgick till 12,63 ) 11,90 Försäljning sammanlagt 1290 st. (svinn 210 st.) ,00 - av vilken mervärdesskatt 2971,16 Kvar som försäljningsinkomst blev ,83 Försäljningsbidrag för hela partiet 4739,83 - varvid försäljningsbidragsprocenten blir 4739,83/12.379,83 x 100% eli 38,3 % Exemplet utvisar, att man vid sättandet av försäljningsbidraget bör vara noggrann. Om företagaren som säljer förnödenheter skulle ha prissatt rätt med en målsättning om ett försäljningsbidrag om 50 % för hela det inköpta partiet, borde prislappen ha varit hela 14, RABATTER Rabatterna äter effektivt upp täckningsbidraget, varvid en sänkning av priset med några procent kräver stor tilläggsförsäljning för att man skall få tillbaka det förlorade täckningsbidraget. Om du är inom en bransch, där man av tradition ger rabatter (t.ex. möbel-, bil- och maskinhandel) skall du lämna prutmån i priserna. Principen är, att de kunder som underlättar och minskar försäljningsarbetet, är berättigade till rabatt Dylika kunder är bl.a. kunder som köper stora mängder i gången stamkunder kunder som köper vid tider utanför säsongförsäljningen (t.ex. sommardäck på vintern) inte reklamationskänsliga (inverkar mycket inom bl.a. byggnadssektorn och i tillverkningsindustrin) sådana som betalar sina fakturor i tid eller omedelbart Realisationen är en händelse där butiken säljer slut på de varor som den inte har för avsikt att längre ha i sortimentet eller att varan finns att tillgå enbart i enstaka exemplar. Även i dessa fall bör man få tillbaka det förlorade täckningsbidraget av produkterna med nedsatta priser via försäljningen av normalprissatta produkter. Vid användningen av kampanjpriser är målsättningen att öka den totala försäljningen och att vid sidan av kampanjen öka försäljningen av normalt prissatta produkter. Vid kampanjprissättningen medverkar ofta även varuleverantören genom att bevilja tilläggsrabatter för ett kampanjparti SVINN Inom detaljhandeln lider man alltid av svinnet. Det förorsakas av butiksstölder, av att varan är sönder eller av att försäljningsdatumet har överskridits ifråga om färskvaror. Svinnet kan fort uppgå till 4 % av hela försäljningen. Svinnet bör beaktas då man definierar försäljningspriset. 2.2 INDUSTRIFÖRETAG Prissättningen av produkter inom industrin är klart svårare än inom sektorn handel fastän man även där använder sig av en prissättning som baserar sig på försäljningsbidrag. Problemet kommer sig av definitionen av det verkliga självkostnadspriset. Det är lätt att göra beräkningar i ett redan befintligt företag jämfört med att företaget skall påbörja sin verksamhet med att tillverka sina egna produkter endera på basen av beställningar eller genom att sälja egna produkter direkt till den slutliga användaren. Man måste vid prissättningen, utöver de direkta kostnaderna, dessutom kunna ta i betraktande följande faktorer som indirekt förhöjer priset på den produkt som tillverkas. Dessa kostnader bör sättas på produktens försäljningspris. S.k. allmänna kostnader utgörs av kostnader för bokföring och löneräkning kostnader för en lagerkarl och en truck underhåll av industrihall och renhållning av gårdsområden kostnad för en försäljare kostnad för en planerare bettkostnader och underhållskostnader för en verktygsmaskin uppvärmnings- och elkostnader för utrymmen etc. Kostnaderna måste således övervältras på produktpriserna. Då man kan övervältra kostnaderna kan man i

6 6 prissättningshänseende tillverka en produkt inom vilken bransch som helst. Mest väsentligt är att veta hur lång tid det åtgår till att tillverka produkten.i följande exempel bekantar vi oss med prissättningen i enlighet med självkostnadsprissättningsprincipen vid en syateljé som tillverkar inredningsprodukter. Exempel Stina är en yrkeskunnig inredningsplanerare och besluter sig för att börja tillverka olika dynor, som används vid inredningar. Hon besitter också praktisk arbetserfarenhet av tillverkning och försäljning av inredningsprodukter. Hon känner till prisnivån inom området och känner exakt till konkurrenterna och deras priser. Priserna har framkommit i samband med många försäljningskonferenser. Kemin stämmer inte riktigt överens med den egna arbetsgivaren för Stina anser att man inte, med hänsyn till försäljningsresultaten, betalar henne en tillräcklig lön. Därför har hon beslutat grunda en egen affär och lockat med sig några yrkeskunniga sömmerskor som hon känner. Även kunderna har uppmuntrat Stina att grunda ett eget företag, för hon har goda och säljande idéer. Sålunda börjar Stina göra uträkningar rörande prissättningar av nya produkter och företagets lönsamhet. 1. Beräkning av allmänna kostnader Kommunen har passliga produktionsutrymmen, vilkas hyra uppgår till endast 4 /kvadratmeter. Utrymmet i hallen uppgår till hundra kvadratmeter, varför man kan placera dit de tänkta 4 arbetstagarna utöver Stina. Stina själv har också för avsikt att sy, men antar att hon hinner med det endast under en fjärdedel av sin arbetstid. Försäljning och administration tar den övriga arbetstiden. Även maskinerna måste anskaffas och dem tror hon sig kunna finna begagnade till ett pris om moms 0 %. En del av maskinerna är gammalmodiga, varför de måste förnyas inom de närmaste åren. Stina besluter, att maskinerna måste kunna betalas helt inom fyra år. Stina har beslutat om en lön för arbetskraften som uppgår till 12 /timme. Lön måste i Finland utbetalas för 2150 timmar och då semestrarna avdras blir nettoarbetstiden 1750 timmar. Då Stina själv syr tänker hon nöja sig med samma lön. Årsutgifterna är följande Arbetskraft 4,25 personer x timlön 12 x 2150 timmar x socialskyddsavgifter 1,35 = eftersom sjukdomsfallen i industrin uppgår till 8 % av arbetstiden bör de beaktas = hyra för industrihall 400 x 12 månader = för el åt maskiner och i hallen torde åtgå 200 /månader x 12 månader = kapitalutgifterna för symaskinerna uträknas på basen av en annuitetsberäkning. Räntan fastställs till avkastningen av det förväntade kapitalet 15 %, anskaffningspris , återförsäljningsvärde 0. Den årliga kapitalutgiften uppgår till maskinerna kräver service och reservdelar, nålar etc. Vi reserverar 20 % av kapitalutgifterna = dessutom tillkommer bokförings- och kontorsutgifter, brand- och ansvarsförsäkringar samt utgifterna för försäljningsresor, uppskattningsvis förutom sömmerskelönen önskar Tiina få en månadslön om x 1,35 = i året. KOSTNADSFAKTOR KOSTNAD PER ÅR 1. Arbetstagarnas löner med sidokostnader Frånvarokostnader Industrihallens hyra Industrihallens driftskostnader Symaskinernas kapitalkostnader Underhållskostnader för maskiner Kontors- m.fl. kostnader Stinas direktörslön KOSTNADER SAMMANLAGT ÅRSKOSTNADEN PER ARBETSTIMME UPPGÅR TILL /(4,25 X 1750 TIMMAR) = 30,73 2. Uträkning av produktens pris Stina börjar räkna ut priset på en standardprodukt i enlighet med sin utgiftsstruktur. Produktens recept är följande

7 7 RÅVAROR ENHETSPRIS MOMS 0% ÅTGÅNG KG, ST. SVINN-% SAMMANLAGT Tråd 20,00 0,2 m² 3 4,12 Knappar 0, ,8 Produktmärke 0,20 1 0,2 Arbetskostnader 15 minuter (30,73 /timme) 7,68 12,80 Detta pris täcker alla kostnader men företaget förblir ännu utan vinst. Vinsterna i finländska företag varierar mellan 4 15 %, varför 15 % inte är för mycket enligt Tiina. 12,80 x 100 / (100-15) = Produktens pris blir således 15,05 utan mervärdesskatt. Eftersom priset känns högt besluter sig Stina för att granska prisets riktighet som en försäljningsbidragsgranskning. Hon vet att en medelförsäljningsbidragsprocent är 30, som hon besluter sig för att använda sig av i sina beräkningar. Uträkningen ser ut som följer: RÅVAROR ENHETSPRIS MOMS 0% ÅTGÅNG KG, ST. SVINN-% SAMMANLAGT Tråd A 20,00 0,2 kg 3 4,12 Knappar 0, ,8 Produktmärke 0,20 1 0,2 Direkta arbetskostnader: 12 /timme x 15 minuter x Soc.skyddskoeff. 1,65 4,95 DIREKTA TILLVERKNINGSKOSTNADER 10,07 Då försäljningskravet uppgick till 30 %, är priset (100 x direkta kostnader)/ (100 FÖRSÄLJNINGSBIDRAGET) dvs. (100 x 10,07 )/(100 30) = 14,38. Stina granskar summorna och noterar att de ligger nära varandra. I själva verket är ett fulltäckande försäljningspris något förmånligare än om man skulle ha räknat ut det på basen av försäljningspriset. 3. Definition av produktens slutliga pris En definition av produktens slutliga försäljningspris är en svår uppgift. Stina måste veta för vilket pris detaljhandeln kan sälja produkten, hur lång produktens livslängd är, hur snabbt man måste hitta nya produkter och vad konkurrenterna gör. Den huvudsakliga konkurrenten är en egen arbetsgivare som tack vare Tiinas förtjänst har ett bra återförsäljningsnätverk. Tiina vet att den nya produkten måste vara klart bättre för att komma med i försäljarens hyllor. Eftersom andra argument är få i början, fäster sig handlanden främst vid priset. Priset borde vara intressant PRISSÄTTNING AV SERIEPRODUKTI0N OCH VOLYMENS INVERKAN PÅ PRODUKTENS PRIS Produkturvalet i ett företag som tillverkar serieprodukter består av olika produkter av olika storlek men till samma produktserie hörande produkter. Kostnadsfaktorerna hos en serieproduktionsanläggning är följande: Tabell 1: Kostnadsfördelningen i ett produktionsbolag KOSTNADSSLAG KOSTNADSFAKTORER KOSTNADSBENÄMNING KOSTNADSBÄRARNA Direkta tillverkningskostnader Produkternas tillverkningskostnader Anskaffningskostnader Tillverkningens allmänna kostnader Råvaror och delar Produktionsarbetstagarna Råvarusvinn Köppersonal Lagerarbeten Produktionsledningen Arbetsledningen Produktionsplanering Produktplanering Produktionens energikostnader Underhåll av fabrik Anskaffnings- och underhållskostnader för produktionsapparatur Direkta tillverkningskostnader Tillägg för råvarornas allmänna kostnader Tillägg för allmänna kostnader i tillverkningen Produkternas tillverkningskostnader Produkternas tillverkningskostnader

8 8 KOSTNADSSLAG KOSTNADSFAKTORER KOSTNADSBENÄMNING KOSTNADSBÄRARNA Förvaltningens allmänna kostnader OVAN NÄMNDA KOSTNADER SAMMANLAGT = PRODUKTENS PRIS I PRODUKTLAGRET Företagsledningen Ekonomiförvaltningen Anskaffnings- och underhållskostnader för fastigheter och kontor Kontorsutrymmenas energikostnader VINSTMÅLSÄTTNING Tillägg för allmänna kostnader i förvaltningen Produktens försäljningspris Försäljningens allmänna kostnader försäljningspersonal marknadsföringsutgifter Tillägg för allmänna kostnader i försäljningen Produktens försäljningspris OVAN NÄMNDA KOSTNADER SAMMANLAGT = PRODUKTENS FÖRSÄLJNINGSPRIS I följande exempel granskas prissättningen hos en fabrik som tillverkar värmeelement av stål för vattenledningsnätet. Exempel Finska Värmeelement Ab tillverkar värmeelement, vars storlek (vattenkapacitet) varierar i enlighet med det urtymme som skall uppvärmas. Värmeelement finns att tillgå i olika höjd och tjocklek beroende på användningsstället. Eftersom produktionen sker i form av seriearbete har man utgått ifrån en beräknad årlig kapacitet som måste uppnås för att uppnå den totala omsättningen. Om kapacitetens användningsgrad är lägre än den beräknade leder det oundvikligen till ett förlustbringande slutresultat. I beräkningarna utgår man för alla eventualiteters skull ifrån en sådan situation, att man får endast 80 % av kapaciteten såld. På detta sätt försäkrar man sig åtminstone om ett tillräckligt högt pris. En annan sak är huruvida man kan få det pris av marknaden som man har räknat ut. Det lämnar fortfarande en säkerhetsmarginal. Eftersom det finns tiotals produktvariationer är det onödigt svårt att börja räkna ut ett självkostnadspris för varje värmeelement av olika storlek. Som grund för beräkningarna väljs den mest sålda elementstorleken och så utgår ifrån att man tillverkar det under hela året. Detta är klokt bl.a. därför, att den mest sålda storleksklassen troligtvis också är mest konkurrenskraftig i prishänseende. Om försäljningspriset på denna produkt är konkurrenskraftigt befinner vi oss på en lönsam väg förutsatt att man får den beräknade kapaciteten såld. I följande tabell granskas förändringarna i företagets kostnader och omsättning vid olika användningsgrader. 1. Direkta tillverkningskostnader (rörliga) ANVÄNDNINGSGRAD 80 % 100 % 120 % - råvaror och delar produktionsarbetarnas löner övriga varierande tillverkningskostnader Anskaffningskostnader (fasta) andel av de direkta tillverkningskostnaderna = tillägg för råvarornas allmänna kostnader 5,7 % 4,5 % 3,8 % 3. Tillverkningens allmänna kostnader (fasta) andelen av de direkta tillverkningskostnaderna= tillägg för allmänna kostnader i tillverkningen 10,8 % 8,6 % 7,2 % TILLVERKNINGSKOSTNADER Förvaltningens allmänna kostnader andel av tillverkningskostnaderna = tillägg för allmänna kostnader i förvaltningen 16,9 % 13,9 % 11,8 % 5. Försäljningens allmänna kostnader

9 9 - andel av tillverkningskostnaderna= tillägg för allmänna kostnader i försäljningen ANVÄNDNINGSGRAD 80 % 100 % 120 % 18,6 % 15,3 % 13,0 % FÖRETAGETS OMSÄTTNING Relativ omsättning ,8 131,7 Beräkningstabellen utvisar klart hur stor betydelse användningsgraden har i ett produktionsföretag. Då användningsgraden stiger från 80 procent till 100 procent stiger omsättningen med 15,8 procent. Omsättningen stiger med euro mera, som förflyttas direkt till den nedersta vinstraden i resultaträkningen! Inkomstbeskattningen äter upp en del av vinsten men det oaktat är dess betydelse nästan avgörande. I praktiken är det så gott som omöjligt att uppnå en 100 %:ig användningsgrad, för t.ex. sjukdomsfallen minskar effekten. En användningsgrad på över 100 procent innebär övertidsarbete eller att man tar i bruk ett andra arbetsskift. Prissättningen på en enskild produkt kan uträknas på basen av procentandelarna av de allmänna kostnaderna i ovan nämnda tabell. Då man känner till produktens direkta tillverkningskostnader (råvaror och delar, produktionsarbetstagarens lönekostnader och övriga varierande tillverkningskostnader), kan produktens försäljningspris uträknas enligt följande: Tabell 2: Definition av försäljningspriset med hjälp av tilläggen för allmänna kostnader ANVÄNDNINGSGRAD 80 % 100 % 120 % 1. Direkta tillverkningskostnader 10,30 10,30 10,30 2. Tillägg för råvarornas allmänna kostnader 0,58 0,47 0,39 3. Tillägg för allmänna kostnader i tillverkningen 1,11 0,89 0,74 PRODUKTENS TILLVERKNINGSKOSTNADER 12,00 11,66 11,43 4. Tillägg för allmänna kostnader i förvaltningen 2,03 1,62 1,35 5. Tillägg för allmänna kostnader i försäljningen 2,24 1,79 1,49 PRODUKTENS FÖRSÄLJNINGSPRIS MOMS 0 % 16,26 15,07 14,27 Relativt pris ,7 87,8 Detta väljs till produktens försäljningspris I INDUSTRIELL VERKSAMHET ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT FÖLJA UPP ANVÄNDNINGSGRADEN I SYNNERHET, DÅ PRISSÄTTNINGEN HAR GRUNDAT SIG PÅ NÄSTAN TILL 100 % ANVÄNDNINGSGRADEN. OM ORDERSTOCKEN UTVISAR, ATT ANVÄNDNINGSGRADEN SJUNKER UNDER PRISSÄTTNINGSNIVÅN, MÅSTE MAN SNABBT SKÄRA I KOSTNADERNA OCH/ELLER EFFEKTIVERA MARKNADSFÖRINGEN FÖRDELNINGSKANALER I PRISSÄTTNINGEN Eftersom det inte finns något gratis arbete (kostnadsfritt kan däremot finnas) måste man för att få fram produkten till den slutliga användaren betala någonting för varje förmedlande fördelningsnivå. Härvid kan speciellt beträffande konsumtionsprodukter den situationen råda att detaljhandelspriset är t.o.m. fem gånger högre än fabrikspriset. I följande tabell granskas olika saker ur varuproducentens synvinkel. Tabell 3: Faktorer som måste beaktas ur producentens synvinkel då man planerar en försäljningskanal: ALTERNATIV I FÖRSÄLJNINGPROSESSEN Varornas gång producent -> användare Producent -> användare producent -> partihandel -> detaljhandel -> användare 1) Producent -> partihandel -> detaljhandel -> användare 2) Producent -> detaljhandel -> användare 3) Producent -> användare producent -> detaljhandel -> användare 1) Producent -> detaljhandel -> användare 2) Producent -> användare

10 10 ALTERNATIV I FÖRSÄLJNINGPROSESSEN producent -> användare producent -> partihandel -> detaljhandel -> användare producent -> detaljhandel -> användare Hur pengarna rör sig Användare -> producent Partihandel -> producent Detaljhandel -> producent Krditrisk Producent Partihandel Detaljhandel Producentens andel av försäljningspriset i allmänhet 100 % I enlighet med varans butik 1) % 2) % 3) % I enlighet med varans butik 1) % 2) % Ansvarig för försäljningshändelsen Producent Detaljhandel Detaljhandel 2.3 TJÄNSTER Ett tjänsteföretag tillverkar en tjänst åt sin kund som kan vara t.ex. juristtjänster, timmermanstjänster, städning, bokföring, reklamverksamhet etc. Vanligast är att prissättningen i ett tjänsteföretag baserar sig på den tid som arbetstagaren har använt för sitt arbete och den lön som betalas åt arbetstagaren. I debiteringspriserna beaktar man dessutom det säsongbetonade och verksamhetens användningsgrad. En vattenbussföretagare måste skrapa ihop sin årsinkomst under några sommarveckor. All försäljning som sker utanför säsongen är överflödig, varvid det lönar sig att sälja det även till ett sämre pris. Enklast tänkbara regel för uträkning av timpriset: Om företaget inte har en maskinpark och man säljer endast arbetsinsatsen uppgår det timpris, inkl. mervärdesskatt som debiteras till 3 x arbetstagarens timlön. Om företaget dessutom har maskinpark och verktyg eller om det till arbetet hör något material, uppgår det timpris inkl. mervärdesskatt som debiteras, till 4 x arbetstagarens timlön. Det lönar sig att dra nytta av hushållsavdraget i prissättningen och vid försäljningen av tjänster. Statens handräckning till tjänsteföretagen är hushållsavdraget, varvid hushållen kan avdra kostnader för det arbete som utförs (inte för förnödenheter eller resekostnader). Arbeten som berättigar till avdrag, är bl.a. underhålls- och grundförbättringsutgifter i hemmet, städningsutgifter, utgifter för barnens vård samt installationsoch rådgivningstjänster inom informationstekniken. Reparation av maskiner och apparatur hör inte till det som omfattas av hushållsavdraget. Ett tjänsteföretag måste idka beskattningsbar verksamhet och vara antecknat i förskottsuppbördsregistret. HUSHÅLLSAVDRAG 2014 Hushållavdrag maximibeloppet är 2400 euro. Makar kan få sammanlagt euro i hushållsavdrag om året. Självrisken är 100 euro. Beräkningen av hushållsavdrag beror på om du har betalat lön för arbete till en arbetstagare eller om du har betalat ersättning på basis av faktura till ett företag. Om du har köpt arbete av ett förskottsuppbördsregistrerat företag får du dra av 45 % av den mervärdesskattepliktiga arbetsersättningen. Om du anställer en person till ett anställningsförhållande får du dra av 15 % av den utbetalda lönen samt till lönen anknytande arbetsgivarens bikostnader.

11 11 Exempel Timmermannen Arne säljer sin arbetsinsats till en brobyggnadsarbetsplats via egen firma. Timmermannens lön är 16 euro, varför Arne fakturerar entreprenören 48 euro i timmen inklusive mervärdesskatt. Entreprenören förutsätter att Arne själv måste ha alla timmermannens basverktyg, mätapparater etc. Arne fakturerar 4 x 16 euro/timme = 64 euro/timme inklusive mervärdesskatt EN PERSONS ARBETSAFFÄR I det föregående exemplet uträknades debiteringspriset kraftigt förenklat. I det följande fördjupar vi oss i uträknandet av timpriset på basen av verkliga kostnader. Uträkningen går till på följande sätt 1) Klargörande av den verkliga arbetstiden Då man räknar ut timpriset görs de största felen vid bedömningen av den tid som berättigar till fakturering. En arbetstagare i Finland som gör en 8 timmars arbetsdag utför en verklig arbetstid om 1750 timmar, men lön utbetalas åt honom för 2150 timmar. Den verkliga effektiva arbetstiden blir ännu avsevärt lägre än tiden på arbetet, som uppgår till bara ca.70 %. Som grund för beräkningen används 1300 faktureringstimmar i året. Med denna mängd timmar skall man få täckt alla företagsverksamhetens kostnader och betala företagaren lön. 2) Fastställande av lönenivån Vid fastställandet av lönenivån är det skäl att utgå ifrån den lön som för samma arbete utbetalas åt en arbetstagare. En strävan efter en bättre lönenivå än ovan nämnda förutsätter även kvalitativ etc. skillnad jämfört med den sedvanliga. Lönen beräknas givetvis för alla 2150 timmar plus socialskyddsavgiftskoefficienten om 1,3. Företagarens lön = yrkesmannens timlön x 2150 timmar x 1,3 I beräkningarna beaktas årslönen som en fast kostnad för företagaren måste lyfta lön åt sig själv ur sitt företag under alla årstider oberoende av arbetssituationen. 3) Klarläggande av fasta kostnader på årsnivå Företaget har en del kostnader som skall betalas oberoende av arbetssituationen. Uppgifterna framgår av det förverkligade bokslutet eller av den Företagstolken FT4 Ekonomiplan, som uppgjordes i början av företagsverksamheten. 4) Klargörandet av ränteutgifter Räkna ut de årliga ränteutgifterna med bankutgifter för de lån som du har tagit. Uppgifterna finns i det förverkligade bokslutet eller i resultatestimatet. 5) Klargörandet av avskrivningar Alla anläggningstillgångar slits och bör förnyas eller repareras med jämna mellanrum. Omfattningen av de årliga avskrivningarna bör således beaktas i prissättningen för ett bortlämnande av dem innebär ett alltför lågt pris. Pengar inflyter inte för nyinvesteringar eller till betalning av lån som ansluter sig till förnyandet. Observera att avskrivningens storlek inte är samma som lånets återbetalningstid. Speciellt i början av affärsverksamheten tar man lån med långa avbetalningstider, även längre än vad slitaget av apparaturen skulle förutsätta. Det bästa sättet att behärska företagets ekonomi är, att lånets avkortningstid och maskinens avskrivningstid är lika långa. 6) Bestämning av vinstmålsättningen Som företagets inkomst räcker inte enbart lönen. Företagaren har tagit en risk, kanske placerat tidigare intjänade pengar i företaget, för vilka man måste få rimlig ränta. Årsvinsten bland finländska toppföretag uppgår till närmare 20 %, men medeltalet torde ligga kring 4 5 %. 7) Behovet av täckningsbidrag Den sammanräknade summan av föregående punkter meddelar ditt behov av täckningsbidrag, dvs. den summa som du via företagandet måste få ihop för att hålla dig till dina målsättningar. I ett tjänsteföretag kommer sig täckningsbidraget av att man prissätter de arbetstimmar som skall faktureras tillräckligt högt. Om sådant som skall förmedlas eller varor som säljs installerade hör till verksamheten, förminskar det täckningsbidrag som man

12 12 erhåller av arbetet. Å andra sidan binder inköp och vidareförsäljning av förnödenheter pengar för vilka man måste få ränta. 8) Minimitimpriset utan mervärdesskatt i ett tjänsteföretag = täckningsbidrag/timmar som skall faktureras Exempel Timmermannen Egil Andersson har ända sedan ungdomen arbetat på byggen. Genast efter yrkesskolan fick han jobb hos regionkommunens största byggföretag och har varit med om att utföra så gott som alla byggnadsarbeten inkl. plattläggnings- och murningsarbeten. Egili har börjat vänja sig vid tanken att bli självständig byggnadsföretagare, vars verksamhetsidé är att utföra grundreparationer av byggnader, försäkringsbolagens fuktighetsreparationer och utbyggnader av egnahemshus, med den egna socknen som verksamhetsområde. Han planerar att utrusta en paketbil med rejäla verktyg, varefter arbete som arbete kan utföras. Egili börjar räkna ut det pris som skall debiteras. Problemet för en ensamföretagare är att kunna hålla de timmar som skall faktureras på en tillräckligt hög nivå. En timmermans arbetstid går till spillo i samband med verktygsvård, besök hos bokföringsbyrån och vid underhåll av bilen. Det tar även tid att förflytta sig från en arbetsplats till en annan för arbetet kan inte alltid, på grund av andra entreprenörer, utföras fortgående utan avbrott. Timmätaren kan startas först då man har kommit fram till arbetsplatsen. Även kaffeoch matpauserna tenderar att dra ut länge på tiden då bekanta egnahemshusbyggare frågar råd av en yrkesman. 1.KOSTNADSBERÄKNING År 1. EGILS BRUTTOINKOMSTMÅLSÄTTNING antalet årsarbetstimmar i året som ligger till grund för lönen bruttolön euro/timme 14 Avkortningar och räntor på lån som har tagits för apparaturanskaffningar lånets kapital då det lyfts lånets årsränta (annuitets- dvs. lån med jämna rater) 5,0 % - överenskommen återbetalningstid i månader (5 år) 60 FÖRETAGETS NETTOAVKASTNINGSMÅLSÄTTNING Fasta kostnader (utan mervärdesskatt ) Företagarpensionsavgift rabatten beaktas inte som en faktor som snedvrider priset 23,7 % - FÖPL-årslön som ligger till grund för pensionen (Företagarpensionens förtjänstnivå är nog alltför låg!) Övriga försäkringar företagarens olycksfallsförsäkring ca. 1,7 % av FÖPL - lönen företagarens livförsäkring övriga företagarförsäkringar 340 Paketbilens finansieringsleasinghyror den använda bilens pris (Inköpt med finansieringsleasing, dvs. blir egen bil efter om 3 år) leasingens årsränta-% 6 % - överenskommen återbetalningstid i månader 36 Verktyg, arbetskläder 660

13 13 1.KOSTNADSBERÄKNING År 1. Utgifter för datakommunikation och bankförbindelse Bokföring 480 Kontorsutgifter 240 Resekostnader (18000km x 0,30 ) kilometerersättning / km (täcker driftskostnaderna, t.ex, bränsle, service, försäkrin 0,30 Marknadsföring Tidningar mm. sådant (dagstidning och facktidskrift) 500 Övriga utgifter medlemsavgifter till företagarorganisation medlemsavgift till Veronmaksajat ry 60 - övriga kostnader 500 FASTA KOSTNADER SAMMANLAGT BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSBIDRAG = OMSÄTTNINGSBEHOV Mervärdesskatt 24 % TOTAL FÖRSÄLJNING / FAKTURERING om antalet faktureringstimmar är 1300 i året, är timpriset 51,00 (50,72 ) - om antalet faktureringstimmar är 1500 i året, är timpriset 44,00 (43,96 ) Som de sista raderna utvisar har antalet faktureringstimmar en avgörande betydelse för storleken på timpriset! SERVICEFÖRETAG MED OLIKA AVLÖNAD ARBETSKRAFT Prissättningen av arbetstagare som förtjänar olika lön grundar sig på sysselsättningstanken dvs. kunden betalar i enlighet med hur mycket han har använt sig av respektive arbetstagares tjänster. Alla utgifter i företaget riktas möjligast rättvist på respektive arbetstagare. I följande exempel granskas bokföringsbyråns prissättning. Exempel Konto Ab är en sedvanlig finsk bokföringsbyrå. Företaget har inte egentligen specialiserat sig på något specialområde inom ekonomiförvaltningen utan betjänar småföretagarkåren och jordbrukarna på den egna orten genom att utföra sedvanliga bokföringsarbeten och genom att beräkna personalens löner i företagen. I företaget arbetar ägaren-verkställande direktören, 5 bokförare och ett kontorsbiträde. Bokförarna sköter om den grundläggande bokföringen och löneräkningen, verkställande direktören bereder boksluten och deklarationerna och sköter om förvaltningen. Kontorsarbetaren sköter om kontorsrutinerna. Ur tabellen framgår principerna för uträkningen per kostnadsställe. KOSTNADSSLAG KOSTNADSSTÄLLEN OCH ÅRSKOSTNADER BOKFÖRING BOKSLUT ADB FÖRVALTNING 1. Löner och socialskyddsavgifter - VD /80 % /20 % SLGT

14 14 KOSTNADSSLAG - 5 bokförare /100 % KOSTNADSSTÄLLEN OCH ÅRSKOSTNADER BOKFÖRING BOKSLUT ADB FÖRVALTNING - byråarbetstagare /100 % SLGT. 2. Hyror och städning Allmänt kontor + aulautrymmen - VD / 30 m2 - ADB och arkiv 2160 /30m2 - Bokförare /100 m2 3. Adb-leasing och service / 30 m Adb-tillbehör Allmänna kostnader 660 / 30 % / 70 % Avskrivningar /75 % 350 /25 % SAMMANLAGT Fördelning av adbkostnader Fördelning av administrativa kostnader FAKTURERINGS- UTGIFTER FAKTURERINGS- TIMMAR/ÅR /85 % 1134 /15 % Utgifterna fördelas mellan 6 arbetstagare Utgifterna fördelas i förhållande till faktureringstimmarna timmar 1240 timmar 9040 h TIMPRISER 31,18 / timmar 44,13 / timmar De timpriser som erhålls innebär att arbetstagarnas årssemestrar har medräknats i det pris som debiteras. Storleken på kundens faktura bestäms på basen av den gjorda arbetsinsatsen. 2.4 PRISSÄTTNINGEN I INSTALLATIONSAFFÄRSVERKSAMHET Det typiska i installationsaffärsverksamheten är att företagets omsättning består av installationsarbete och försäljningen av tillbehör i anslutning till installationen. Försäljningen av material avviker från detaljhandelns i det att de produkter som skall installeras anskaffas utgående från kunden. Produkterna finns inte i hyllorna som hos en detaljhandel förutom vad gäller smärre installationsmaterial. Ansvaret för beställningen av rätt produkt åvilar installationsfirman. Vi skall granska prissättningen i skenet av följande exempel. Exempel Elaffär Kb är ett typiskt elinstallationsföretag på landsbygden. Ägarföretagaren gör upp planer, räknar entreprenader och leder företaget. Utöver honom utgörs de andra funktionärerna av en eltekniker som arbetsledare och en kontors-/lagerarbetare som sköter löpande ekonomiärenden, telefon, lager, etc. Antalet installatörer uppgår till tio, som rör sig från arbetspunkten till installationsobjekten med Elaffärens paketbil. Företagets kundkrets utgörs av egnahems- och sommarstugebyggare samt småföretagare och lantbruksföretagare, åt vilka man utför basinstallationer samt olika service- och reparationsarbeten.

15 15 PRISSÄTTNINGSBERÄKNINGAR KOSTNADSFAKTORER 1. Installatörernas löner + soc.skyddsavg. 50 % av föregående 2. VD:ns lön + socialskyddsavgifter FÖRSTA MONTERING 70 % av faktureringen SERVICEARBETE 30 % av faktureringen av vilka förvaltnings- och kontorsarbete 50 % av vilka offertberäkning och övervakning 50 % (100 % = ) 3. Arbetsledning + socialskydd 50 % Kontors-/lagerarbetstagare + soc.skyddsavg. 50 % Rese och lokalitetskostnader Avskrivningar av maskiner och apparatur Vinstmålsättning 20 % av det placerade kapitalet 20 % x KOSTNADER SAMMANLAGT Installatörernas faktureringstimmar sammanlagt / år eller 1300 timmar/ installatör andel 70 % dvs timmar andel 30 % dvs timmar 1. Priset för första monteringsarbete Av ovanstående tabell framgår att den totala mängden timmar för en första montering uppgår till 9100 timmar. Kostnadsfaktorer för ett första monteringsarbete är företagets alla kostnadsslag, men verkställande direktörens offertberäkning och övervakningskostnaderna riktar sig till detta arbetsslag i sin helhet. Faktureringspris euro / 9100 timmar = 51,50 euro / timme Faktureringen av övervaknings- och planeringsarbeten separat kunde prissättningstekniskt vara en bättre lösning än helhetsprisets. En vanlig person vet inte nödvändigtvis att det till elektrifieringen hänför sig en noggrann slutgranskning och klara bruksanvisningar med ritningar, vilka kunde begränsas utanför offerten. Härvid skulle faktureringspriset kunna sänkas med nästan 5 euro, dvs. faktureringspriset skulle uppgå till endast 46,55 euro/ timme. Utgifterna för slutgranskningen skulle sedan fogas till den sista betalningsraten. 2. Priset på servicearbete Kostnaderna för servicearbetena belastas inte av offertberäkningen och inte av övervakningsarbetet överhuvudtaget. Därvid uppgår Faktureringspriset till euro/3900 timmar = 48,04 euro/timme 3. Offertfinansiering för en första monteringsarbetsentreprenad Företagets verkställande direktör har fått en entreprenadbegäran på sitt bord rörande ett radhus med 10 bostäder som skall uppvärmas med pellets. Av erfarenhet vet företagaren att det för elektrifieringen av nivå 2, dvs. en god nivå, åtgår 135 timmar installationsarbeten per bostad och till material euro uträknat enligt inköpspriserna. 3.1 Installationsarbete 10 bostäder x 135 timmar x 51,50 /timme = euro, med vilket pris man ur företagets synvinkel får hel täckning. 3.2 På inköpspriset för förnödenheter skall beräknas försäljningsbidraget, vars belopp bedöms i enlighet med avkastningen av det förväntade placerade kapitalet. Fastän räntenivån är moderat är det motiverat att för det placerade kapitalet erhålla en årlig avkastning om %. Företagaren vet av erfarenhet att det alltid förekommer felaktiga produkter eller installationsfel som man är tvungna att åtgärda med hänsyn till garantin. Utgifterna för dem betalas inte av någon utan man måste få dem av kunden. På denna arbetsplats hänvisar man inte ens till planeringsfel eftersom man själv måste göra planerna. Förnödenheternas försäljningspris i enlighet med formeln för försäljningsbidraget: Försäljningspris = (100 x inköpspris) / (100 försäljningsbidrag) = (100 x )/(100-30) = euro, dvs. som försäljningsbidrag erhålls euro. Eftersom ett radhusprojekt räcker 10 månader uppgår täckningsbidraget för denna tid till euro x 10 mån./ 12 mån. = euro. Materialets inköpspris i offerten uppgår till euro + ränta euro = euro

16 Finansieringskostnaderna har betydelse, i synnerhet på långvariga arbetsplatser. Betalningsposterna kommer alltid i efterhand i förhållande till betalda löner och materialfakturor. Medelfinansieringsbehovet uppgår till 2 månader, för vilket ersättningskravet motsvarar förseningsräntan, dvs. 10 % av den årliga räntan. Den summa som skall finansieras = installationsarbeten + material inkl. täckningsbidrag = euro, för vilken finansieringsutgifterna uppgår till 10 % x 2 månader/12 månader = euro. SAMMANSTÄLLNING AV ANBUDSUTRÄKNINGEN 1. Installationsarbeten Material Finansieringskostnad Sammanlagt = mervärdesskatt 24% PRIS FÖR KUNDEN PRISSÄTTNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET Prissättningen har en avgörande inverkan på affärsverksamhetens lönsamhet. Det är kortsiktigt att tänka att en nedsättning av priserna skulle förbättra lönsamheten, fastän försäljningen skulle öka. Ekonomiskt skulle det vara förnuftigast att försöka hitta högsta möjliga prisnivå, som kombinerad med en lämplig arbetsmängd åstadkommer bästa möjliga resultat. 3.1 RABATTERNAS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET OCH PÅ BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSMÄNGDEN Rabatterna inverkar synnerligen förödande på täckningsbidraget. Redan en prissänkning på några procent kräver mycken tilläggsförsäljning för att få tillbaka de förlorade täckningseurona. Beviljande av rabatt är även försäljningstekniskt en felaktig åtgärd, eftersom ett billigt pris förvränger prisuppfattningen och försvagar företagets image. Människorna har vant sig vid tanken att Billigt och bra inte kan erhållas i samma paket. Om man måste sänka priset bör det göras genom att öka mängden eller genom att ge något på köpet. Då försvagas inte prisuppfattningen. Rabatt -procent FÖRSÄLJNINGSBIDRAGSPROCENT 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 1 % % % % ,5 % % Av bifogade tabell kan man se att om man av en produkt som ger ett 20 %:igt försäljningsbidrag ger en rabatt om 5 procent, måste försäljningen ökas med 33 procent för att förtjäna samma täckningsbidrag. T.ex. Produktens pris har varit 100 och man har sålt 100 stycken av den med ett 20 %:s täckningsbidrag. Du besluter dig för att sänka priset till 95 euro. Om försäljningen inte stiger till 133 stycken har du gått miste om nettopengar. Knappast stiger försäljningen ändå så mycket? 3.2 PRISFÖRHÖJNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET OCH PÅ BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSMÄNGDEN Förhöjningen av priset har en nästan lika snabb inverkan på utvecklingen av resultatet som den i föregående punkt nämnda prissänkningen hade på försämringen av resultatet. I praktiken är det svårt att förverkliga prisförhöjningen på grund av att de allmänna grunderna för en förhöjning av priset är svaga. Inflationen är låg, räntorna likaså, priserna på råvaror ganska jämna och löneutvecklingen moderat. Samtidigt äter produktionsökningen upp förhöjningsbehovet.

17 17 Det är skäl att höja priserna med ca 3 procent varje år eftersom det förekommer inflation. Om du glömmer prisförhöjningarna under 3 år, har du efter det tredje året beviljat 9 procent i rabatt. För att förtjäna samma täckningseuron måste man även i bästa fall öka försäljningen med 15 %! I verkligheten mera för kostnaderna har verkligen ökat. Förhöjningsprocent FÖRSÄLJNINGSBIDRAGSPROCENT 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 1 % % % % ,5 % % Av bifogade tabell framgår att om man höjer priset på en produkt med ett 15 %:s försäljningsbidrag med 3 %, får försäljningen minska med 17 % och täckningsbidraget bibehålls oförändrat. T.ex. Produktens pris har uppgått till 100 och man har sålt 100 stycken av den med 15 %:s försäljningsbidrag. Du besluter dig för att höja priset till 103 euro. Fastän försäljningen skulle sjunka till 83 stycken, skulle nettopenningen förbli densamma. Knappast sjunker försäljningen ändå så mycket? 3.3 Lagrets omsättningshastighets inverkan på täckningsbidraget Utöver rabatterna och prishöjningarna utgörs den tredje betydande inverkan på täckningsbidraget av omsättningshastigheten på lagret, dvs. av hur snabbt varan har förbytts till pengar efter att den har ankommit till lagret. På omsättningshastigheten inverkar även storleken på det inköpta partiet. Snabbast är lageromsättningen i restaurangverksamheten, där köttet kommer till köket på morgonen och har förbytts till pengar redan fram till eftermiddagen. Fakturans betalningstid är ändå 7 dagar. Med en snabb rotation på varorna påverkar man på ett avgörande sätt behovet av driftskapital. Exempel I det följande jämförs storleken på täckningsbidraget gällande olika produkter med olika inköpspris och inköpspartier. Åt återförsäljaren erbjuds stor parti eller alternativt liten parti av lampor. Exemplet bevisar att lagringsutgifterna är betydande och åt upp avkastningen, fast försäljningsbidraget är högre. Design-lampa Bulklampa Inköpspris 80 7,10 Försäljningspris 169 9,90 Försäljningsbidrag 109 /64,5 % 2,80 / 28,3 % Inköpsparti/inköpssumma 50 st/ stl/ Avkastningskrav på investerat kapital 15 % (15 % ränta x lagervärde i medeltal) 150 /parti 11,70 /parti Omsättningshastighet 180 pv 36 pv Fraktkostnader Täckningsbidrag / inköpsparti räntekostnader av lagervärde + frakt ,70 TÄCKNINGSBIDRAG I ÅR Snabb lagrets omloppstid ersätter liten täckningsbidrags-%

18