Kvalitetsgranskning av Vivallaskolan i Örebro kommun

Transkript

1 Beslut Vivallaskolan Box Örebro (13) Örebro kommun Box Örebro Kvalitetsgranskning av Vivallaskolan i Örebro kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Vivallaskolan granskat undervisningen i grundsärskolan med utgångspunkt i ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att Vivallaskolan behöver vidta åtgärder inom följande områden för att kvaliteten ska förbättras: Skolan behöver analysera undervisningen och förbättra den så att eleverna ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i målen att sträva mot. Skolan behöver förbättra kvaliteten i undervisningen så att alla elever ger reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågor och att kommunicera på olika sätt. Skolan behöver bedriva ett mer medvetet arbete för att se till att alla elever ges reellt inflytande och delaktighet över det egna lärandet, såväl utifrån elevernas stigande ålder och mognad som utifrån deras olika förutsättningar. I detta arbete är det bland annat viktigt att förstärka eleverna kunskaper om kursplanernas mål. Skolinspektionen rekommenderar att grundsärskolan arbetar med att säkerställa att alla lärare som undervisar i ämnet svenska har ämnesdidaktisk utbildning. Verksamheten i Vivallaskolan uppfyller inte de regelkrav som finns i skolförfattningarna och måste vidta åtgärder i följande avseenden: Skolan måste upprätta skriftliga omdömen varje termin för samtliga elever i alla ämnen. Skolan måste ge eleverna intyg efter avslutad skolgång om den utbildning de genomgått. Skolinspektionen, Storgatan 33, Linköping, Tfn

2 2 (13) Skolan måste säkerställa att undervisande lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektor måste se till att elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen följs upp och utvärderas på skolövergripande nivå. Senast inom 6 månader från beslutsdagen, d.v.s. den 29 september 2010, ska Vivallaskolan skriftligt redovisa till Skolinspektionens avdelning i Linköping, vilka insatser som har vidtagits för att åtgärda ovanstående brister samt redovisa hur insatserna ska leda fram till tydliga kvalitetsförbättringar. Skolinspektionens granskning av undervisningen i särskolan i Vivallaskolan i Örebro kommun Bakgrund och syfte Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan bedrivs under perioden augusti 2009 till april Granskningen omfattar 28 grundsärskolor i 21 kommuner, varav 26 skolor är kommunala och två är fristående skolor. Granskningen av Vivallaskolan i Örebro kommun ingår i detta projekt. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Undervisningen i särskolan. Information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats ( Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om undervisningen i grundsärskolan utgår från elevernas förutsättningar och behov samt ger eleverna utmaningar och möjligheter att nå målen enligt de nationella kursplanerna och läroplanen. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska. Kvalitetsgranskningen syftar vidare till att undersöka om kvaliteten i undervisningen uppvisar brister som föranleder att åtgärder måste vidtas av Vivallaskolan. Granskningen kan även bidra till att Vivallaskolan själv initierar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bakgrunden till kvalitetsgranskningen är att det utifrån forskning och studier framgår att det finns begränsad kunskap om hur undervisningen i särskolan är relaterad till nationella mål i läroplanen och kursplaner. Den senaste statliga utredningen 1 om särskolan hänvisade i sitt slutbetänkande till studier som bl.a. tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan än på kunskap, stimulans och utmaning. 1 SOU 2004:98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkommittén Stockholm

3 3 (13) Denna kvalitetsgranskning tar sin utgångspunkt i tre övergripande frågeställningar: arbetar skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter? utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet? följs elevernas kunskapsutveckling upp och bedöms i ämnet svenska utifrån den nationella kursplanens mål? De metoder och material som utgör underlaget till beslutet är dokumentanalyser, intervjuer och samtal med rektor, lärare, elever samt observationer av undervisningen. Dokumenten utgörs av uppgifter från Vivallaskolan om lärares utbildning, skolans timplan för grundsärskolan samt individuella utvecklingsplaner för årskurs 7 och 9 från vårterminen Skolinspektionen besökte grundsärskolan i Vivallaskolan den 2 5 december Vilka elever går i särskola? För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan (1 kap. 5 skollagen). På särskolan kan även barn och ungdomar som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd tas emot (1 kap. 16 skollagen). Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare (3 kap. 4 skollagen). Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 skollagen). Vivallaskolan Vivallaskolans särskola ingår som en verksamhet i Vivallaskolan i Örebro kommun. Särskolan omfattar enbart grundsärskola och organiseras i en klass för de yngre eleverna (årskurs 1-6) och två klasser för de äldre eleverna (årskurs 7-10). Vivallaskolan har ungefär 803 elever varav 25 tillhör särskolan höstterminen Verksamheten i grundsärskolan leds av en rektor som utför uppdraget på delar av sin tjänst.

4 4 (13) Skolinspektionens bedömningsgrunder 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Enligt 1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1, En likvärdig utbildning i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska all utbildning vara likvärdig oavsett skolform och var i landet som utbildningen anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska vara utformad på samma sätt överallt utan den ska anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, kunskaper m.m. Det förutsätter att skolan tar reda på elevernas behov, möjligheter m.m. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om skolan har fungerande system för att ta reda på elevernas olika behov, förutsättningar och möjligheter. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot. Mål att sträva mot anges i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. De uttrycker den inriktning som undervisningen ska ha och de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Målen ska ligga till grund för lärarens planering och utformning av undervisningen. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om undervisningen utformas på ett sätt som ger eleverna möjligheter att utveckla de förmågor som anges i mål att sträva mot i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga? Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I avsnitt 1, Skolans uppdrag i Lpo 94 uttrycks att eleverna genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga. I grundsärskolans kursplaner betonas att ämnet svenska är ett kommunikationsämne som ger möjligheter att kommunicera på olika sätt och att språket utvecklas i socialt samspel med andra. Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll och ska behandlas som en helhet. Bedömningen i detta avsnitt fokuserar ämnet svenska och utgår från en helhetssyn på ämnet. Eleverna ska ges rika och varierade möjligheter att använda sitt språk genom att tala, lyssna, skriva, läsa och tänka i för dem meningsfulla sammanhang och i samspel med andra. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet. Elever i särskolan har enligt 6 kap. 2 skollagen rätt till inflytande och delaktighet. Enligt Lpo 94, avsnitt 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, ses det som en förutsättning för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de tar ansvar för det egna arbetet och skolmiljön. Alla elever ska, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning m.m., ges möjlighet till

5 5 (13) inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Hur inflytandet och delaktigheten ska utformas preciseras inte i nämnda dokument, det kan se olika ut utifrån elevernas ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om det bedrivs ett aktivt arbete i skolan som syftar till att ge eleverna möjligheter till inflytande och delaktighet i frågor som rör det egna lärandet och undervisningen. Är elevernas inflytande och delaktighet utformat på ett sätt som relaterar till deras stigande ålder, mognad och förutsättningar i övrigt? 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat. Att stimulera kunskapsutveckling och lärande är ett centalt uppdrag i alla utbildningar. Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren bedöma elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och vårdnadshavare om detta i samband med ett utvecklingssamtal. Lärarens information ska grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid samtalet ska det även behandlas hur elevens fortsatta utveckling ska stödjas. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om lärarna bedriver ett kontinuerligt arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling och att det präglas av tydliga rutiner. Genomförs utvecklingssamtal och upprättas individuella utvecklingsplaner, inklusive skriftliga omdömen, på det sätt som anges i särskoleförordningen? 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Bedömningen i detta avsnitt grundas på om eleverna i grundsärskolan får sin garanterade undervisningstid (se 2 kap. 3 särskoleförordningen) och om de informeras och erbjuds det tionde, frivilliga år de har rätt till. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens. Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat är läraren, enligt rapporter från OECD och forskningsöversikter från Skolverket. Bedömningen i detta avsnitt relateras till tre faktorer. Har lärarna en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver? Här får endast undantag göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Det är ett krav som anges i 2 kap. 3 skollagen. Den andra faktorn är om de lärare som undervisar i ämnet svenska i grundsärskolan har ämnesdidaktisk kompetens. Slutligen behandlas vilken kunskap och kompetens den undervisande personalen har om elevernas funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen. 8. Rektors ansvar. Av 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94 framgår att rektorn har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. På skolövergripande nivå ska resultaten följas upp, analyseras och ligga till grund för skolans fortsatta kvalitetsarbete. Som rektor får enligt skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.

6 6 (13) Bedömningen i detta avsnitt grundas på följande delar: har rektorn den utbildning och erfarenhet som krävs? Ser rektorn till att det görs uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat i olika ämnen i grundsärskolan? Ligger detta till grund för skolans arbete med att utveckla och förbättra verksamheten? Motivering till beslutet 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Skolinspektionen bedömer att Vivallaskolan har fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter. Bedömningen grundas på att skolan skaffar sig information om eleverna på olika vis vid skolstart utifrån varierande underlag. Vidare görs uppföljningar av elevernas behov, förutsättningar och möjligheter fortlöpande. Lärarna uppger i intervjuer att information om behov, förutsättningar och möjligheter kommer fram genom kontakter mellan lärarna, när eleven går över från en skola till en annan eller när eleven byter lärare inom skolan. Information kommer också fram i den dagliga kommunikationen med eleverna och vid regelbundna möten med deras föräldrar. Skolan arbetar med så kallade matriser där eleverna tillsammans med läraren kontinuerligt kan följa kunskapsutvecklingen. Vid behov används olika former av ickestandardiserade tester för att hitta de områden där eleverna behöver utöka sina kunskaper. I de yngre årskurserna har skolan nyligen påbörjat ett arbete med portfolios för varje elev som ett led i att systematisera arbetet. En portfolio är i detta sammanhang en mapp där elevens alster och testresultat samlas. Denna samlade produktion kan sedan användas för att visa på elevens utveckling. Skolan arbetar fortlöpande med att följer upp om särskolan är rätt skolform för var och en av eleverna som går i Vivallaskolans särskola. Skolinspektionen uppfattar att skolan på detta sätt arbetar med att kartlägga och dokumentera varje elevs utveckling. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot Skolinspektionen bedömer att undervisningen i Vivallaskolan till viss del är inriktad mot de mål att sträva mot som finns i kursplanen i ämnet svenska. Men det finns brister i kvaliteten i detta arbete. Den samlade bilden är att undervisningens utformning därför inte gör det fullt ut möjligt för eleverna att utveckla de förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i ämnet. Bedömningen grundas på att skolan inte i tillräckligt hög grad arbetar med att analysera undervisningen och förbättra den så att alla elever ges möjlighet att bredda och fördjupa de förmågor som uttrycks i målen att sträva mot. Skolinspektionen vill framhålla vikten av samtal såväl före, som under och efter läsning av olika texter. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet att arbeta med eget skapande skrivande samt att utveckla sin medvetenhet om hur det egna lärandet går till.

7 7 (13) I grundsärskolans kursplan i ämnet svenska uttrycks inledningsvis att ämnet svenska syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, se, läsa och skriva. Dessa förmågor kommer till uttryck i tio mål att sträva mot som anger den inriktning som undervisningen ska ha för att utveckla elevernas kunskaper i ämnet svenska. För att uppfylla strävansmålet Eleverna utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel måste eleverna till att börja med att ha tillgång till datorer. Vivallaskolans elever har tillgång till datorer i de flesta lektionssalarna och de används återkommande i undervisningen. Skolinspektionen observerade att skolans elever, både yngre och äldre, ofta fick möjlighet att träna på att läsa och skriva. Det var exempelvis vanligt att eleverna fick öva på att skriva korta meningar utan sammanhang i sina skrivböcker. Det förekom, men mera sällan, att eleverna skrev egna längre berättelser och därefter fick läsa upp vad de skrivit. Eleverna hämtade information från läroböcker, faktaböcker och internet. När elever presenterade information för läraren frågade läraren varifrån de fått informationen för att, som Skolinspektionen uppfattar det, utmana dem att tänka kring olika källors tillförlitlighet, vilket Skolinspektionen ser som exempel på att eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att utnyttja olika möjligheter för att hämta information och bli medveten om mediers påverkan. Det förekom också exempel på att lärarna gav eleverna möjligheter att utveckla språklig säkerhet och vilja, våga och kunna använda sitt eget språk. Eleverna fick exempelvis diskutera svininfluensan i helklass efter att de ställt frågor till lärarna. Det handlade både om vad svininfluensan är för en slags sjukdom och vilka risker sjukdomen för med sig. Under samtalet var det eleverna och deras frågor som stod i fokus. Diskussionen fördes till stor del av och mellan eleverna. Lärarna intog under diskussionen en tillbakadragen roll som kunniga experter med funktionen att besvara elevernas frågor. Eftersom eleverna också diskuterade sin oro över risker med sjukdomen och vaccin blev diskussionen ett exempel på hur lärarna arbetar med strävansmålet Fördjupar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor. Ett sätt att uppfylla strävansmålet Utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att lyssna på och läsa litteratur kan vara genom högläsning. Skolinspektionen observerade att lärarna i Vivallaskolan började varje morgonpass för de yngre åldrarna med högläsning. Några lärare stannade upp i berättelsen och förklarade svårtolkade begrepp och händelser medan andra lärare läste berättelsen utan att ta upp sådana frågor eller samtala om innehållet med eleverna. Skolinspektionen uppfattade därmed att någon tid för att diskutera böckernas innehåll inte avsattes i samband med högläsningen. Samtal och diskussioner om böckers innehåll, kan enligt Skolinspektionen, bidra till att utveckla såväl elevernas kunskap om innehållet som elevens förmåga att reflektera över detta innehåll. Efter högläsningen började arbetet med läs- och skrivuppgifter som inte hade något samband med det lästa. Lärarna menar dock att de försöker föra samtal om innehåll, ordförståelse och upplevelser av alla läsupplevelser som eleverna engageras i. De yngre eleverna hade tillgång till en hylla med böcker som de kunde välja böcker ur när de skulle läsa. De äldre eleverna läser också olika böcker. Under Skolinspektionens

8 8 (13) besök kombinerades bokläsningen med att samma verk gestaltades på film. Enligt lärarna är det vanligt att den samlade upplevelsen diskuteras efter filmen. Skolinspektionen observerade att de äldre elevernas övriga läsning sker enskilt utan att eleverna ges möjlighet att t.ex. diskutera innehållet i det lästa. Vid Skolinspektionens besök framkommer att det inte pågår något skolövergripande arbete kring kursplaner och läroplanen. Lärarna är hänvisade till att arbeta inom det egna arbetslaget med dessa frågor. För vissa innebär detta att de blir helt ensamma i sitt arbete med att tolka och omsätta kursplaner och läroplanen i undervisningen. Skolinspektionen menar att ett lärarsamarbete i dessa frågor bör kunna förstärka kvaliteten i undervisningen. Vivallaskolan bör därför se till att lärare möts för att exempelvis diskutera ämnesutveckling i svenska och analysera hur kursplanens mål kan få genomslag fullt ut i undervisningen. 3. Ges eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga? Skolinspektionen bedömer att Vivallaskolan ger eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga men kvaliteten i detta arbete brister i vissa avseenden. Kvaliteten behöver vidareutvecklas och förstärkas så att undervisningen ger alla elever reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågor och att kommunicera på olika sätt. Bedömningen grundas på att undervisningen i vissa fall är inriktad mot isolerad färdighetsträning och reproduktion, mindre utrymme ges för eleverna att kommunicera på olika sätt där de får använda sina språkliga förmågor utifrån en helhetssyn på ämnet. Bedömningar och beskrivningar i detta avsnitt är nära relaterade till föregående avsnitt om undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot men fokuserar främst arbetsformer, innehåll och kommunikationen i klassrummet. Arbetsformer och innehåll Lärarna framhåller att det är viktigt att undervisningen innehåller läsning och skrivning. Vad gäller läsningen framhåller skolan att det är särskilt viktigt att eleverna ges möjlighet att läsa olika former av texter och diskutera innehållet. Detta eftersom vissa elever kan läsa texter utan att förstå innebörden. Lärarna framhåller att det är viktigt att de texter som eleverna ska läsa relaterar till något intresse eleven har. Vid Skolinspektionens besök i Vivallaskolan observeras att undervisningen för de yngre eleverna bedrivs av en lärare eller assistent per två elever. Läraren alternerar mellan eleverna för att hjälpa till när svårigheter uppkommer. För de äldre eleverna finns i regel två lärare per grupp om 6-9 elever. I Vivallaskolan observeras lektioner för de yngre eleverna där undervisningen huvudsakligen är organiserad så att eleverna arbetar individuellt och med arbetsböcker där syftet t.ex. kunde vara att svara på frågor eller fylla i ord i en textrad (s.k. ifyllnadsböcker). Skolinspektionen uppfattar att det skrivande som utfördes av eleverna inte

9 9 (13) anknöt till elevens intressen eller erfarenheter utan att skrivandet snarare var orienterat efter de uppgifter som fanns i arbetsböckerna. Läraren valde i normalfallet de uppgifter och/eller böcker som eleven skulle arbeta med. Skolinspektionen observerade att flera av eleverna hade svårt att behålla fokus på skolarbetet när de arbetade på egen hand med ifyllnadsböcker. Resultatet blev att flera elever som arbetade enskilt med ifyllnadsböcker störde varandra under lektionen. En annan vanlig reaktion från elevernas sida när de fick arbeta på egen hand med ifyllnadsböcker var att de avstod från att arbeta i boken. När samma elever fick möjlighet att prova andra arbetssätt och arbetsformer inom den samhällsorienterade ämnena (SO) uppvisade de en högre grad av koncentration och intresse. I SO-undervisningen används flera olika arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga. Här får de exempelvis spela spel, göra charader eller arbeta framför datorn. Ibland gör lärare och elever utflykter och studiebesök inom ramen för ämnet SO. Undervisningen inom detta ämne syntes vara intressant och stimulerande för eleverna. Skolinspektionen uppfattar att undervisningen för årskurs 1-6 brister vad gäller det egna skapande skrivandet, vilket även noterats i föregående avsnitt. Eget fritt skrivande, exempelvis i kombination med bild eller teater, är viktigt för den språkliga utvecklingen. Istället uppfattar Skolinspektionen att undervisningens innehåll i ämnet svenska ofta är inriktad mot isolerad färdighetsträning där uppgifterna inte på ett tydligt sätt är kopplade till ett vidare undervisningssammanhang. Vid Skolinspektionens besök ansvarade vikarier för undervisningen, vilket de gjort under en längre tid. De ordinarie lärarna har efter besöket på eget initiativ inkommit med en skriftlig redogörelse till Skolinspektionen där de beskriver vad de lägger tonvikt vid i sin undervisning både när det gäller innehåll och arbetsformer m.m. Skrivelsen har inte påverkat Skolinspektionens bedömning. Kommunikation i klassrummet Lärarna framhåller att det är centralt att undervisningen stimulerar elevens förmåga att kommunicera. I Vivallaskolan observerades lektioner, i såväl svenska som flera andra ämnen, som Skolinspektionen uppfattade till övervägande del dominerades av kommunikation mellan läraren/assistenten och eleven. Genom dialogen med läraren fick eleven ofta alternativa möjligheter att lösa arbetsuppgifterna. Skolinspektionen uppfattar att de yngre eleverna endast i begränsad omfattning uppmuntrades till arbetsformer som ledde till dialog med andra elever. Samtal och diskussioner mellan eleverna skedde i första hand vid raster, måltider och ibland vid samlingar. Vad Skolinspektionen uppfattar som en mer utvecklad dialog förekom bland de äldre eleverna. Ett exempel på detta var när några elever i de äldre eleverna fick möjlighet att diskutera vaccinering mot svininfluensa och de eventuella negativa effekter

10 10 (13) en sådan vaccination kunde medföra. I detta sammanhang uppfattade Skolinspektionen att eleverna hade ett högre engagemang och fokus än i den övriga undervisningen. Skolinspektionen konstaterar sammanfattningsvis att lärarnas uttalade ambition att lägga stor vikt vid kommunikation inte får riktigt genomslag fullt ut i praktiken. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet Skolinspektionen bedömer att kvaliteten i fråga om elevers inflytande och delaktighet i det egna lärandet brister. Bedömningen grundas på att eleverna på Vivallaskolan har bristande kunskap om kursplanernas mål. En sådan kunskap är nödvändig för att eleverna ska kunna ta ett ökat ansvar för det egna lärandet. Det är därför viktigt att skolan ger eleverna kunskaper om dessa mål. Skolan behöver vidare arbeta med att öka elevinflytandet så att eleverna, med stigande ålder och mognad, kan utveckla och utöva ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Enligt läroplanen (Lpo 94) är elevernas inflytande och delaktighet viktiga förutsättningar för elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Lärarna menar att elevens möjligheter att ha inflytande och vara delaktiga i det egna lärandet beror på elevernas förmåga till sociala relationer. En del elever har, enligt skolan, svårt att hantera relationer. Dessa elever kan därför inte få så mycket inflytande. Lärarna påpekar dock att eleverna kan ha inflytande på nästkommande dags arbetsuppgifter, men bara om det finns tid att planera nästa dags arbetsuppgifter innan eleverna går hem. De yngre eleverna har så kallat fritt val på schemat nästan varje dag. Här får eleverna välja helt fritt mellan de olika ämnena. I övrigt menar lärarna att de alltid är lyhörda och anpassningsbara för elevers uppslag och intressen. Det är bättre att eleverna sysslar med ett eget intresse en stund om detta får eleverna att göra sin arbetsuppgift sedan, uttrycktes vid en lärarintervju. En annan lärare uppger under intervjuer att de äldre eleverna tillåts dirigera samtalet i klassrummet. Lärarna menar därmed att det är svårt att uppbåda elevernas engagemang för lärarinitierade samtal. Ges eleverna möjlighet att välja diskussionsområden och därmed styra diskussionen i klassrummet upplever lärarna att detta ger ökade möjligheter att initiera diskussioner mellan eleverna. Skolinspektionen observerar att lärarna i många fall ger framför allt de äldre eleverna möjlighet att styra diskussionen i klassrummet. Under lektionsbesöken observeras exempel på elevinflytande som Skolinspektionen uppfattar sker inom tydliga ramar. Eleverna ska välja ett land att studera inom tema Afrika eller välja författare inom ramen för tema Författare. Eleverna har dock inte möjlighet att påverka vad de ska lära sig om landet eller författaren. Inte heller hur de ska redovisa det färdiga arbetet.

11 11 (13) Eleverna menar att de endast har begränsat inflytande på sin egen utbildning. Exempelvis påpekas att elever vid utvecklingssamtal önskat att få lära sig mer om något som intresserar dem i ett enskilt ämne. Sådana önskemål förverkligas dock inte alltid. Eleverna i de äldre åldrarna har fått undervisning om målen i kursplanerna medan eleverna i de yngre åldrarna inte kan påminna sig om att de fått sådan undervisning. Utan kunskap om målen för undervisningen är det svårt för eleverna att ta ett eget ansvar för det egna lärandet. 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat Skolinspektionen bedömer att det finns regelbrister inom detta område. Bedömningen grundas på att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i alla ämnen för alla elever. Vidare är det en regelbrist att skolan enbart utfärdar intyg till de elever som inte begär betyg. Alla elever i särskolan ska få intyg efter avslutad skolgång. Utvecklingssamtal Vivallaskolan genomför utvecklingssamtal med elever och föräldrar en gång per termin. Eleverna har generellt sett låga kunskaper om målen i kursplanerna. Skolans yngre elever kan inte redogöra för någon kunskap om målen. Däremot har de äldre eleverna viss kännedom om målen, vilket nämnts tidigare. Utan kunskap om målen är det svårt för eleven att bidra till utvecklingssamtalet. Individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen Det finns endast en upprättad individuell utvecklingsplan (IUP) från föregående läsår. Skriftliga omdömen finns inte för denna IUP. Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Vid intervjuer med lärarna framhåller de att IUP med skriftliga omdömen håller på att arbetas fram för samtliga elever för detta år. Kunskapsutveckling och resultat Skolan framhåller att det är viktigt att lägga undervisningen på en sådan nivå att eleven inte riskerar att misslyckas. Samtidigt måste arbetsuppgifterna vara utmanande för eleverna. Lärarna uppger att deras förväntningar på eleven är viktiga. Det sporrar nämligen eleverna till att åstadkomma goda resultat. För att bedöma elevernas kunskapsutveckling arbetar skolan med matriser, vilka är konstruerade på så sätt att eleven lotsas vidare till nästa utmaning när eleven är klar med den föregående. Matriser är ett system för att påvisa progression i lärandet hos eleven. Innehållet i undervisningen är här nedbrutet i delar som kan bockas av när eleven klarat momentet. Därefter kan eleven gå vidare till nästa moment som bygger på

12 12 (13) det redan avklarade momentet. Matrisen är alltså en slags kunskapstrappa där ämnets olika delar kommer i en viss ordning. Betyg Lärarna framhåller vid flera tillfällen att betygssättning utgår ifrån elevens förutsättningar. Exakt vad detta innebär för måluppfyllelsen och i förlängningen betygssättningen har flera lärare svårt att redogöra för. Skolinspektionen menar att detta gör att det är svårt att veta hur elevens förutsättningar spelar in när elevens kunskaper bedöms och eleven tilldelas ett visst betyg. Alla elever som slutade särskolan våren 2009 önskade betyg. Vivallaskolan delar inte ut intyg till de elever som begär betyg. I särskoleförordningen anges att eleverna efter avslutad skolgång ska få ett intyg om den utbildning de gått igenom. Intyg ska således alltid ges oavsett om eleverna begär betyg eller inte. 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan uppfyller de krav vad gäller att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden de har rätt till samt elevernas rätt att gå ett tionde, frivilligt skolår. Garanterad undervisningstid. Vivallaskolan har utformat en timplan som uppfyller lagens krav. Timplanen följer i stort den nationella timplanen. Tillgång till ett tionde, frivilligt skolår. Eleverna är medvetna om möjligheten att gå ett 10:e skolår. Få elever väljer att gå det extra året. Enligt både elever och lärare är motivet till detta att eleverna känner sig färdiga med utbildningen efter årskurs 9 och vill påbörja en gymnasieutbildning. I intervjuer med lärarna framkommer även att eleverna jämför sig med grundskolans elever och ser att dessa går vidare till gymnasieskolan efter årskurs Den undervisande personalens utbildning och kompetens Skolinspektionen bedömer att Vivallaskolans grundsärskola måste säkerställa att man för undervisningen använder lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Undantag får endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Bedömningen grundas på att förskollärare och fritidspedagoger undervisar elever i grundsärskolan i ämnet svenska. Skolinspektionen vill också rekommendera grundsärskolan att se till att alla lärare som undervisar i ämnet svenska har ämnesdidaktisk utbildning. I Vivallaskolan undervisas de yngre eleverna (årskurs 1-6) i särskolan av en fritidspedagog och en förskollärare. Båda två har påbyggnadsutbildningar i specialpedagogik. Av de sex lärare som arbetar i årskurs 7-9 har en lärarutbildning i svenska, en i historia och idrott och hälsa, en är mellanstadielärare, två är förskollärare och en är fritidspeda-

13 13 (13) gog. Av dessa lärare har tre specialpedagogisk kompetens medan en har speciallärarkompetens. Många lärare har flerårig vana av att undervisa i särskolan I Vivallaskolan finns en anställd elevassistent som stöd för elevers sociala utveckling. 8. Rektors ansvar Skolinspektionen bedömer att det finns vissa brister i rektorns ansvar med att säkerställa att särskoleverksamheten inriktas mot nationella mål. Det bedöms vara en regelbrist att rektorn inte har sett till att det på skolövergripande nivå görs uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat. Skolan har inte framställt en resultatsammanställning över vilka resultat som eleverna når i alla ämnen. Det innebär att rektorn inte kan följa upp och analysera om skolans verksamhet är utformad på ett sätt som gör att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen. Skolan har inte utarbetat individuella utvecklingsplaner för alla elever, vilket nämnts tidigare. Genom IUP kan skolan bl.a. få ett gott underlag till resultatsammanställningar. Rektor har pedagogisk högskoleutbildning och erfarenhet av särskoleverksamhet. Rektor är insatt i de skolförfattningar som gäller för särskolan. Skolinspektionen uppfattar dock att rektor inte till fullo tar ett tillräckligt ansvar för att särskolans författningar följs av lärarna. Exempelvis hade inte skolan upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever vårterminen Huvudmannens ansvar Vid besöket på skolan framkom uppgifter från skolans personal att det eventuellt kunde finnas elever på skolan som inte tillhör särskolans personkrets. Dessa uppgifter utreds i särskild ordning (Dnr 2010:1012). I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Ewa Pettersson och Åsa Rehnberg samt utredaren Malin Forsman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Ansvarig enhetschef Fredrik Bonander Föredragande