Kvalitetsarbete i förskolan

Transkript

1 Kvalitetsarbete i förskolan Gäller för verksamhetsåret Förskola/avdelning Smörblommans förskola Ort Ursviken Ansvarig förskolechef Annika Bjurstrand Kontaktinformation Kundtjänst Kundtjanst@skelleftea.se 1

2 1. Vår förskola Välkommen till Smörblommans förskola. Smörblommans förskola är en av totalt 10 stycken förskolor belägna i Ursviken. Vi har 21 barn inskrivna i åldrarna ett till fem år. Granne med oss ligger Björken och Linneans förskolor. Vår förskola ligger i ett lugnt villaområde med gångavstånd till skog, lekpark och bibliotek. Hos oss arbetar fem pedagoger i varierande ålder med olika erfarenheter och intressen. Tillsammans har vi en bred kompetens som gagnar våra barn i deras lärande. Mycket av vår tid på förskolan tillbringar vi ute på vår gård, samt när tillfälle ges utforskar vi vår närmiljö. Utevistelsen anser vi är betydelsefull ur många aspekter. Då ges barnen rika möjligheter att tillsammans med vuxna samt andra barn upptäcka och utforska vår härliga natur, röra hela sin kropp och få massor av frisk luft vilket vi vet är positivt för hälsan. Vi arbetar även mycket med musik och sång i olika former. Sagopåsar, flanosagor samt rim och ramsor är även det ett vanligt och uppskattat inslag i vår verksamhet. Vårt arbete med barnen strävar mot den barnsyn som vi gemensamt har utarbetat. Vi anser det viktigt att alla barn blir sedda samt respekterade för den dom är. Att alla barn har en inneboende kraft att vilja och lära. Vi sätter stort värde vid att barnen själva skall ha möjlighet att påverka sin vistelse på förskolan efter ålder och förmåga. Vi är rörande överens om att små barn kan. Vi arbetar nära barnen och ser varje dag exempel på deras kompetens och vilja att lära. Att få dela sin dag med samhällets yngsta medborgare är ett privilegium men ställer också höga krav på oss som pedagoger. Vi vet hur viktiga de första åren är i en människas liv. Smörblomman är en förskola i ständig utveckling, både när det gäller vårt arbetssätt samt den miljön vi erbjuder de små. Hos oss är barns lärande viktigt. Vi vet att barn lär i samspel med vuxna och varandra. Det som händer i en aktivitet t.ex. när barn målar, är att de gör egna val, upptäcker färger och hur de kan blandas. Vi vuxna stimulerar och utmanar. Slutprodukten är inte det viktiga. Målet är processen i lärandet. Precis på samma sätt är det i alla aktiviteter som vi har i förskolan t.ex. koj- och legobygge, pyssel, klippa, aktiviteter i ett tema. I år kommer vi att arbeta med utvecklandet av vår grundverksamhet som innefattar hur vi är mot och med varandra, vilka rutiner vi har samt förskolans lek och lärandemiljö. Temat för året blir att vara en bra kompis. I årskurs 9 finns en sjunkande måluppfyllelse i ämnena svenska och matematik. Det är viktigt att vi i förskola, skola och fritidshem känner ett gemensamt ansvar att förbättra alla elevers resultat. Därför svenska/kommunikation och matematik samt naturvetenskap och teknik prioriteringar under läsåret I Ursvikens barn-och grundskoleområde finns gemensamma mål i 1-16 års perspektiv samt en gemensam vision. Vi vill skapa en frisk, framgångsrik, flexibel och företagsam förskola/skola för både barn/elever och personal. En förskola/skola där det friska står för ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Framgångsrik i mening att nå god måluppfyllelse enligt läroplanens, kommunens och förskolans/skolans egna mål. Variation och förmåga att möta nya krav är betydelser som vi lägger in i begreppet flexibel och företagsamhet bejakas i kreativa och skapande aktiviteter som ökar barnets/elevens egna förmågor 2

3 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolan är första steget i skolsystemet. Förskolan är en utbildningsform där vi bedriver undervisning på ett förskolepedagogiskt sätt. Alla barn ska lyckas, tycka att det är roligt och all undervisning ska ske i lekens form. Pedagogerna väljer strävansmål från läroplanen som sedan bryts ner och konkretiseras. På kompetensutvecklingsdagen diskuterar och beslutar vi vilka aktiviteter som ska utföras för att ge måluppfyllelse. Vi tittar på föräldraenkätens resultat och föregående års utvecklingsområden. Utifrån detta utvecklar vi årets aktiviteter mot målen. Pedagogiska planeringar och pedagogisk dokumentation ligger till grund för utveckling av verksamheten. All utvärdering och uppföljning handlar om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med läroplansmålen och undersöka vilka aktiviteter som vi ska göra för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. En förutsättning för kvalitetsutveckling är den pedagogiska utvecklingstiden som finns för pedagogerna i förskolan. På denna tid är reflektion för att utveckla arbetet mycket viktig. I området finns kvalitetsutvecklare och matematikutvecklare som tillsammans med förskolechef, ledningsresurs och specialpedagog arbetar för att utveckla förskolans arbete. Arbetet ska mynna ut i ett ökat lärande hos barnen. Föräldrar ska påverka vår verksamhet. Ett sätt att göra det på är föräldrautvärdering av verksamheten. I förskolan har barnen inga uppnåendemål och vi bedömer inte barnen på samma sätt som i skolan. Vi följer och dokumenterar barnens lärande i bla barnets portfolio. Det är vår verksamhet som ska bedömas, analyseras, följas upp och utvecklas för att gynna barnens lärande och utveckling. 3. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års kvalitetsarbete *Snick och snack mera spontant i verksamheten. *Forumteater *Praxis 3

4 *Utbildning NTA-lådor *Bättre kommunikation med förskoleklass. *Hemsidan *Pedagogisk dokumentation *Barnintervjuer 4

5 4. Förskolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan - Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *Genom pedagogisk *Snick och Snack dokumentation, *Veckans kompis observationer och *Barnsamtal barnintervjuer. *Närvarande pedagoger *Att vi vuxna reflekterar som föregår med gott och dokumenterar exempel. regelbundet i *Rymdtema kvalitetsarbetet under rubriken kontinuerlig uppföljning och därigenom ser om aktiviteterna för oss närmare målet. Att varje barn utvecklar sin förmåga i viljan att hjälpa andra. 30 september *V.38 började vi med veckans kompis. v.43 * Vi har genomfört barnsamtal med drygt halva barngruppen. * Vi jobbar för att vara närvarande i vardagens alla situationer. * V. 47 Vi har ej använt oss av snick och snack. Nu är vi så nära jul, vi tar nya tag efter alla helger. *Barnen har samarbetat i rymdtemat genom de olika aktiviteter. *Mars : Varje barn har fått en stjärna på vår himmel. När vi pedagoger ser något barn som gör något bra för

6 någon annan så antecknar vi det på en av stjärnorna. Vi ser redan nu en ökad vilja hos barnen att uppträda vänligt mot varandra, speciellt vid mat bordet då de ber vänligt att kompisarna ska skicka t.ex. smöret. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 6

7 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Läroplan för förskolan - Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *Barnintervjuer *Morgonsamlingar *Genom pedagogisk *Språksamlingar dokumentation, *Sagosamlingar med samtal observationer. och reflektion kring *Att vi pedagoger innehållet. reflekterar och *Sångsamlingar dokumenterar regelbundet i *Lunchsamling där vi kvalitetsarbetet under samtalar om förmiddagens rubriken kontinuerlig händelser. uppföljning och därigenom *Vi nyttjar vardagens alla ser om aktiviteterna för oss situationer för kvalitativa närmare målet. samtal med barnen. *Att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. v.43 *Morgonsamlingar har vi haft så gott som varje dag i ca minuter. Vi sjunger om barnen och räknar dem samt använder våra fina månadsburkar. Barnen turas om att flytta dagar till årsburken. *Vi har önskat en uppdatering från Mia gällande praxisalfabetet och kommer att få en uppfräschning här framöver så att vi kommer igång med att använda det. *Lunchsamlingar har inte blivit av ännu. * Under våra samlingar får barnen 7

8 *Vi uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra. *Praxisalfabetet *Händelsekort att samtala kring. *Leksaksvecka chans att berätta vilket dom gör i stor utsträckning. Våra samlingar fungerar bra och kan ibland bli långa sittningar. * Under våra måltider pratar vi med barnen. *Praxis sporadiskt vid maten och några gånger före läsvilan. *Leksaksveckan har vi genomfört. *V.46 Vi har vid några tillfällen uppmuntrat barnen att skriva brev till varandra. Några barn hade lite prestations ångest, både då det gäller att hitta på samt att rita. Vi har även gjort små skrivböcker, där barnen kan skriva egna berättelser. *Vi har använt oss av samtalskort vid ca 4 tillfällen.* * v 8 Vi introducerat Verner tidigare i höst v38. Verner är en nalle med tillhörande övernattnings ryggsäck som får följa med barnen hem. Efter hemvistelsen får barnen berätta om de dem gjort med stöd av bildspel av bilder de själv tagit under Verners besök. *Matsituationer inbjuder till samtal om t ex helgens händelser, kompisar osv * Efter barnens önskemål har vi haft leksaksvecka v 45 där barnen tagit med en favorit leksak och berättat om den. Efteråt får de övriga barnen ställa frågor om leksaken. *Några barn har inför kompisar berättat sagor under samlingen. * Mars : Språksamlingarna har vi arb vidare med. De äldre barnen känns mer motiverade nu än de var i julas. Deras intresse för alfabetet har ökat. Även de yngre barnen är intresserade och kan 8

9 fokusera långa stunder på sagor varvat med rörelsesånger. Babblarna är poppis där vi har fått fem nya kompisar, dock har vi ingen handledning till dessa. *Att varje barn utvecklar sitt intresse för skriftspråket. *Genom pedagogisk dokumentation, observationer. *Att vi pedagoger reflekterar och dokumenterar regelbundet i kvalitetsarbetet under rubriken kontinuerlig uppföljning och därigenom ser om aktiviteterna för oss närmare målet. *Skrivhörna *Uppmuntra låtsasskrivning *Spökskrivning *Postlådor v.43 *Ingen skrivhörna än så länge = (Vi behöver PENGAR!!! *Postlåda har vi inte heller fixat! *V 46 På vårt veckobrev har vi uppmanat föräldrar att samla in skokartonger samt rör till brevlådor. Vi har fått in några exemplar. *Barnen har visat intresse för alfabetet genom sång och böcker. Vi är nästan klara med att upprätta skrivhörnan. *5 åringarna har fått egna skolböcker där de fått hitta på egna berättelser med illustrationer. *Postlådor har vi ännu inte upprättat på grund av tidsbrist. * Mars : Skrivhörnan har nu kompletteras med en alfabets och siffertavla. Hörnan används mycket. Vi har beställt tre nya stolar som kommer att fungera bättre i höjd till skrivskivan. Material till postlådor har vi men arbetet med dessa är inte gjort. Spökskrivning har vi inte arbetat med. *Att varje barn utvecklar sin förmåga att *Genom pedagogisk dokumentation, observationer. *Morgonsamlingar *Mattesamling minst en gång i veckan. V.43 *Morgonsamlingar har vi så gott som varje dag där vi bland annat räknar barnen. 9

10 använda matematik i vardagliga sammanhang. *Att vi pedagoger reflekterar och dokumenterar regelbundet i kvalitetsarbetet under rubriken kontinuerlig uppföljning och därigenom ser om aktiviteterna för oss närmare målet. *Använda matematiska begrepp och termer naturligt i verksamheten. *Vi använder oss av matematiska begrepp i vardagliga situationen så ofta det bara går. V. 46 Mattesamlingar har vi ej haft. Däremot har vi vävt in det i våra samlingar på morgonen. Barnen tränar mönster genom att lägga Mandala och trä parlor, lägga pärlplatta. På morgonsamlingen brukar barnen räknar ut hur många barn som fattas, hur många barn och fröknar är närvarande, hur delar vi frukt så att alla får lika. Mars : Vi har fortsatt som tidigare med matematik i vardagen då framförallt på morgonsamlingarna. Vissa barn har stora kunskaper och visar ett stort intresse. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 10

11 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan - Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *Genom pedagogisk *Morgonsamlingar dokumentation, *Uppmuntra barnen till observationer och egna val. barnintervjuer. *Leksaksvecka *Att vi pedagoger *Barnintervjuer reflekterar och *Tema rymden dokumenterar regelbundet * Känslokort i kvalitetsarbetet under rubriken kontinuerlig uppföljning och därigenom ser om aktiviteterna för oss närmare målet. Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter för att därigenom få möjlighet att påverka. 30 september *Vi har genomfört barnintervjuer med halva barngruppen nu. V.43 är alla barn intervjuade utom de yngsta. *Leksaksvecka planerad till v.45 * Barnintervjuerna är snart klara. * Leksaksvecka har vi haft under v.45 * Barnen har uttryckt intresse för rymd och star wars. Utifrån det har vi valt att arbeta med rymdtema. Barnen har fått ge förslag och komma med egna ideer till aktiviteter rörande temat. De har hittills tillverkat egna rymdraketer, rymdastronauter, påbörjat måla bakgrund till rymden. Vi har också tänkt göra stjärnbilder där vi kommer att uppmärksamma goda handlingar. Vi är i processen att tillverka planeter 11

12 som kommer sedan att hänga i taket. *Känslokort kommer vi att använda tillsammans med barnen så att de bättre ska kunna identifiera sina och andras känslor Mars : Känslobilderna är fixade men vi har ej arbetat med dessa ännu. Temat rymden är något som barnen nämner hemma så det har fallit väl ut. Barnen är intresserade då framförallt av star Wars figurerna. En del barn har uttryckt sitt missnöje över att det har varit för lite fokus på star wars, så det får vi ta till oss. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 12

13 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Läroplan för förskolan - Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *Föräldraenkät *Veckobrevet *Hemsidan *Utskick under hösten *Information i hallen *Utvecklingssamtal *Föräldramöte under hösten *Ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten. v.43 *Veckobrevet skickas ut varje fredag med information om kommande vecka. *Hemsidan används inte för tillfället utan allt krut läggs på veckobrevet. *Utvecklingssamtal är planerat att ske under februari månad 2014 *Föräldramöte genomfördes måndag den 7:e oktober. Extra glada är vi över den höga närvaron. Alla barn var representerade utom 2st (Olivia& Albin) * Veckobrevet är uppskattat hos föräldrarna. * Vi har varit noga med att uppdatera stora kalendern som hänger i hallen. 13

14 Där får föräldrarna se vilka aktiviteter vi gör samt får se dokumentation av utförda aktiviteter i form av bilder. *Vi fortsätter med veckobrevet men försöker ge mer detaljerad information till varför vi gör saker. *Föräldrarna har bidragit med material till olika projekt. * En förälder har kommit och berättat om en resa till sitt hemland samt svarat på barnens frågor. * Mars : Veckobreven är uppskattade, den intentionen att vi där skulle förklara för föräldrarna varför vi gör saker kan vi utveckla ytterligare. Utvecklingssamtalen är avklarade för större delen av barnen. För vissa barn kommer utvecklingssamtalet och överlämningssamtalet tätt inpå så tanken finns att vi slår ihop dessa. Vårt tema rymden har börjat dokumenteras i hallen. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 14

15 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Läroplan för förskolan - Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *När vi hör/ser att barnen *Personalen följer är förberedda, längtar till Ursvikens arbetsgång och inskolningstillfällena och känner sig insatta med den. att börja *Träff mellan pedagoger i förskoleklass/fritids. förskoleklass och förskola. *Föräldraenkät. Samverkan mellan personalen i förskoleklass och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. * 5 åringarna har besökt deras framtida matsal och kommer att besöka gympa salen. *En av oss personal kommer att besöka skolan och prata om upplägget av överlämning av kommande förskoleklassbarnen. Mars : 5-åringarna har börjat bekanta sig med skolan då de en gång i veckan går iväg och har gympa i lilla salen. 15

16 Analys Beslut om utvecklingsinsatser 16

17 Uppföljning, utvärdering och utveckling Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytters om att utveckla bättre arbetsprocesser kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vika åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barna att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. (Lpfö ) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? Analys: Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering *Reflektion *Regelbunden utvärdering i *Pedagogisk arbetslaget som dokumentation dokumenteras skriftligt. *Att uppföljning, utvärdering och utveckling blir ett stående inslag i vår verksamhet där V.43 *Har ej skett ännu =( * Uppföljning är gjord v.47 * Vi skriver en reflektion efter utförd språksamling där vi skriver vilka som deltar, vilka aktiviter, hur det gick. 17

18 våra valda mål är i fokus. * Vi har en barn observations pärm där vi kan skriva barnens utveckling. * Vi skriver kontinuerligt i barnens egna portfolier, vi dokumentera deras utveckling gentemot de mål vi har. Mars : Barnens observationspärm har ej används i den utsträckning vi hade för avsikt. Visst ser vi bevis på utv varje dag, problemet är att skriver vi inte upp det genast så faller det ofta i glömska. Vi har även haft frånvaro i arbetslaget vilket också har bidragit. Språksamlingarna har vi dock utvärderat mer ofta. Analys Beslut om utvecklingsinsatser 18

19 5. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skriv in i Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling: Kompetenshöjning inom diskrimineringsgrunden Könsöverskridande identitet eller uttryck (föreläsning Claes Smith/Sara Lund) 6. Utvärdering av vårt arbete med särskilt stöd 7. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 8. Beslut om utvecklingsinsatser i verksamheten som helhet 19