Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (17) Projektnamn Förare på väg Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fler förare till Norr- och Västerbotten. Det har varit det övergripande målet för projektet Förare På Väg. För att nå detta har en arsenal av åtgärder satts in. För att skapa intresse för föraryrket hos målgruppen yngre tjejer och killar samt kvinnor och män, alla med olika erfarenheter och bakgrund så har de bärande idéerna i projektet förpackats i filmer och diskussionsmaterial som är tillgängligt för alla och envar via projektets hemsida. Detta för att göra reklam för ett framtidsyrke. Parallel marknadsföring för att öka antalet sökande och öka andelen kvinnliga sökanden till gymnasiala yrkesförarutbildningar i Norrland. Hur skall åkerinäringen locka till sig de framtida förare? Där har aktuella åkerier och skolor engagerats. Deltagande åkeriföretag och skolor har tillsammans kartlagt styrkor och svagheter i dagens förarmiljö. Därefter har man både tillsammans och var för sig arbetat för att utveckla en effektivare förarutbildning med mer ändamålsenliga praktikperioder. Åkerichefer och rektorer har varit nyckelgrupper i det arbetet. I ett omfattande utbildningsoch utvecklingsprogram har övergripande frågor behandlats tillika med spörsmål på detaljnivå: från grundläggande värderingar som genomsyrar arbetsplatserna till hur effektiva introduktionsprogram ser ut för den enskilde eleven. Ledarnas uppgifter har varit att se till att projektets bärande idéer också får spridning på den egna arbetsplatsen. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 De verktyg som chefer/rektorer försetts med har använts och skall användas i det fortsatta arbetet på att göra en attraktiv framtidsbransch allt bättre. Fyra filmer med tillhörande arbetsmaterial har tagits fram. Filmerna och arbetsmaterialet är förpackade med projektets idéer. Allt ligger på projektets hemsida En naturlig fortsättning är att både skolorna med inriktning på eleverna och åkerierna med inriktning på praktikanterna och de egna medarbetarna utnyttjar det webb-baserade materialet för att få till stånd en ändamålsenlig kommunikation med målgruppen. Så småningom får vi avläsa resultatet. Har projektet genom sin kombination av utbildningar för befattningshavare på olika nivåer både i skolor och åkerier samt ett gediget rekryterings-, informations- och diskussionsmaterial på webben lyckats med sin uppgift att öka tillströmningen av nya chaufförer till branschen? Vi som arbetat med projektet tror det. Delprojekt i projektet Transnationalitet Se separat slutrapport med bilagor..

2 Sid 2 (17) Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov Det problem projektet fokuserat kring är den kommande förarbristen i och hur den skall undvikas. I projektets inledning kartlades kritiska områden gemensamt med företrädare för skolor, åkerier och branschorganisation. Inventeringarna sammanställdes och blev viktiga områden att gå vidare med. Exempel på dessa var utan inbördes rangordning: Kontakt skola företag. Elev i behov av särskilt stöd. Marknadsföring av yrket/rekrytering. Rekrytering av fler kvinnor och invandrare. Machoattityder (skrämmer). Lärarnas utbildning, uppdatering. Skolan: Elevmål? Vad vill skolan? Elevens kunskap och förmåga. Behörighetsfrågor. Handledarrollen. Ansvarsområden moraliskt och juridiskt. Förberedelse av praktiken. Förberedelse på företaget. Matchning (rätt elev på rätt praktikplats). Avslutning av praktikperioden: utvärdering/omdöme. Chefsrollen. Handledaren (rollen). Sammanställningen av områdena gav upphov till viktiga frågor: Hur skall projektet tackla dessa frågor för att möjliggöra en framgångsrik framtida förarrekrytering? Hur skall föraryrket presenteras så att maximalt antal personer nås i den tänkta målgruppen? Hur öka antalet kvinnor i branschen? Hur utöka antalet invandrare i branschen? Vidare: Hur skall samverkan mellan skola-åkeri utvecklas för att den enskilde personen som blir intresserad av yrket skall få bästa möjliga utbildning och inskolning i yrket? Hur skall skolan bättre kunna förbereda eleverna inför praktikperioderna? Hur skall åkeriernas praktikoch inskolning se ut på den enskilda arbetsplatsen? Vilka krav kan ställas på åkeriernas handledare? Hur kan branschen lockas till att titta självkritiskt på sina egna värderingar? Det gäller jämställdhet, yrkets status och viktiga grundläggande värderingar som bl a måste vara utmärkande för de handledare och förarkollegor, som blivande förare möter i arbetet. Alla områden har bearbetats. Projektets ambitioner Ambitioner har varit att med hjälp av samverkan mellan företrädare för skola, åkerier och branschorganisation utveckla de nödvändiga områdena. Fanns det några nyckelgrupper att fokusera på i projektet (förutom själva målgruppen)? Jo, åkeriernas chefer samt rektorerna. Utan chefernas och rektorernas hundraprocentiga engagemang så bedömdes att projektet mål skulle vara svåra att uppnå. Resultat och förslag till goda lösningar Samverkan mellan deltagande skolor och åkerier har utvecklats. Det leder till att elevernas inträde i branschen har förenklats och effektiviserats. Den enskilde eleven kommer att få ett ökat stöd både i skolan och på åkeriet. Det gäller både förberedelse av praktik och

3 Sid 3 (17) genomförande som utvärdering. Skolor och åkerier kommer att ha fler kontakter för en mer ändamålsenlig långsiktig planering av praktikperioder. Deltagande åkerier har utvecklat handlingsprogram för hur nytillkommande chaufförer praktikanter, provanställda som nya tillsvidareanställda skall introduceras och på ett effektivt sätt komma in i sin yrkesroll. Åkerichefer och rektorer har tydliggjort sina roller. Åkericheferna har fått verktyg för hur deras praktiska åtagande och uppgifter ser ut vid introduktionen av nytillkommande till arbetsplatsen. Graden av chefens engagemang kontra handledarens har klarats ut. Verktygen för chefens del har bestått i vikten av att skapa arbetsmotivation på arbetsplatsen, hur nytillkommande skall tas om hand om på bästa sätt, samtalsteknik för enskilda utvärderingssamtal med praktikanter och nyanställda medarbetare. Värderingsfrågor har diskuterats ingående. Det har lett till reflektion hos deltagande chefer kring egna ställningstagande i moraliskt hänseende. Diskussionerna har ifrågasatt snedbalansen inom yrket vad gäller jämställdhet. Varför finns så få kvinnor i branschen? Flertalet åkerier har uttryckt att de kommer att satsa på att rekrytera fler kvinnor i framtiden. Rektorerna i berörda skolor har diskuterat möjligheterna till att rekrytera fler elever till fordonsprogrammen. Deltagande skolor har var för sig diskuterat hur man skall marknadsföra fordonsprogrammet på sin skola. Utbildningsfilmer Med hjälp av webb-baserade verktyg (fyra filmer: en med inriktning på rekrytering av kvinnor, en som beskriver viktiga grundläggande värderingar inom åkeribranschen, en som tittar närmare på föraryrkets status samt en ren handledarutbildningsfilm) skall - större ungdomsgrupper i grundskolan nås med information om föraryrket. Detta sker i skolans regi. Det skall leda till ett ökat rekryteringsunderlag samt öka andelen intresserade flickor/kvinnor - åkerierna startar medarbetardiskussioner kring viktiga grundläggande värderingar på arbetsplatsen - vikten av en bra inslussning av nya medarbetare, praktikanter som nyanställda, diskuteras och genomföras på de enskilda åkerierna - utbildade handledare med god kompetens ha börjat ta hand om praktikanter och nyanställda Markandsföringskampanj Vi har kunnat en marknadsföringskampanj kunnat visa upp en yrkesgren som andas stolthet. Genom att ta initiativ och skapa intresse och opinion för näringen säkrar vi framtida rekryteringar. Basen i kampanjen är att: Locka fler att utbilda sig via kommunala gymnasieutbildningar Genom att öka antalet sökande skapar vi en bra grund för framtidens yrkesförare med ökad kompetenskrav.

4 Sid 4 (17) Påverkan och genomslag Eleverna på aktuella skolors transportprogram skall genom webbaserade verktyg (filmer plus arbetsmaterial) få ta del av hur en väl genomförd praktik på ett åkeriföretag kan se ut. Diskussioner kring detta initieras på respektive skola. De elever som skall ut på praktik skall genom filmerna få en ändamålsenlig förberedelse inför mötet med yrkeslivet. Elever i grundskolans 7 och 8:e årskurs har eller skall få ta del av hur föraryrket ser ut och vilka framtidsutsikter det ger genom det webbaserade materialet samt genom marknadsföringskampanjen. En hemsida ger allmänheten information om förarbristen i Norr- och Västerbotten och beskriver via utbildningsfilmer och annat tillgängligt material vilka goda framtidsutsikter som föraryrket ger. En bättre avstämning och planering mellan skola-åkeri bäddar för en mer ändamålsenlig och effektiv praktik för praktikanten. Samtliga chefer på de deltagande åkerierna har fått metoder och praktiska verktyg för hur de skall agera för att göra sina åkerier attraktiva och för att locka kommande chaufförer till yrket. Det ger i sin tur god reklam för branschen. Praktiserande elever kommer att få ett bättre och mer ändamålsenligt bemötande på praktikplatsen genom ett genomarbetat introduktions- och handledningsförfarande som samtliga ordinarie medarbetare skall ta del av. Deltagande rektorer och fordonsansvariga från skolsidan har diskuterat både på ett övergripande och på ett mer detaljerat plan vad skolan (skolorna) skall göra för att locka fler sökande till transportprogrammet. Alla fordonslärarna har fått fortbildning för att få ett pedagogiskt nytänkande bl a för att öka elevernas motivation. Fordonslärarna på skolorna har via webbaserade verktyg tillgång till undervisningsmaterial som skall underlätta lärarens arbete inför elevernas utsättning på praktik. Samtliga medarbetare på deltagande åkerier har eller skall delta i diskussioner kring hur branschens värderingar kan utvecklas. Det sker med hjälp av utbildningsfilmerna på webben. Dessa har kompletterats med pedagogiskt material för att underlätta för åkericheferna, som skall driva detta utvecklingsarbete. Åkerierna har utsett vissa förare till att vara åkeriets handledare. Dessa handledare har också via utbildning utvecklat sin handledande kompetens. Dessutom har handledarna fått ytterligare hjälp i form av webbaserade dokument som arbetspapper m.m. för att klara sina handledande uppgifter. Samtliga medarbetare på deltagande åkerier har eller skall bli delaktiga i hur varje enskilt åkeri skall bemöta nytillkomna medarbetare: både elevpraktikanter som nyanställda. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.

5 Sid 5 (17) - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte och mål Tillräckligt många tjejer, killar, kvinnor och män till transportbranschen som chaufförer. Göra elevens praktikperiod på företagen så positiv så att eleven satsar på yrket fullt ut. Göra åkeriet och därmed chaufförsyrket så attraktivt som arbetsplats så att andra alternativ inte känns aktuella. Delmål Få kontakt med ungdomar och vuxna av båda könen och med olika bakgrunder för att nå de som kan vara lockade av att se chaufförsyrket som sin framtida profession. Få skolan att leverera välutbildade elever. Få åkerier och skola att formulera samstämmiga mål i sitt gemensamma arbete för elevens bästa. Få åkerichefer och rektorer att engagera sig hundraprocentigt i projektet. Få genomslag för projektets idéer på samtliga nivåer på aktuella åkerier och skolor. Projektmål Minst hälften av deltagande gymnasieskolor ska vid projektslut börjat planera för, eller börjat arbeta efter en ny modell innebärande utökad vikt vid praktik i närmare samverkan med åkerinäringen. De åkeriägare/chefer som deltagit i ledarutbildning skall till minst 70% vara villiga att prova nya arbetssätt med utökad praktik. De åkerier som deltagit i handledarutbildning samt med personal i breddutbildningen skall till minst 60% vara beredda att delta i nytt arbetssätt med utökad praktik. Enligt utvärderingsformulär skall minst 80% av svarande som deltagit i den pedagogiska vidareutbildningen kunna verifiera att den gett dem nya verktyg att utveckla sitt pedagogiska arbetssätt. Minst 60% av utvärderingarna för deltagare i breddutbildningen skall uppvisa att man har fått nya tankar och nya insikter i frågor som rör attityder och jämställdhet.) För övriga insatser skall minst 70% uppleva att en positiv eller mycket positiv förändring har kommit till stånd under projektperioden. Uppnått 59 åkerier och nio skolor har deltagit. Antal personer som deltagit i olika aktiviteter 749. Samtliga projektmål är enligt intervjuer och utvärderingsformulär uppnådda förutom den breddutbildning som under projekt omvandlades till webbutbildningar. Dessa utbildningar blev färdiga under maj månad varför vi inte under maj och juni nådde ut till det antal som beskrevs i ansökan. 500 personer uppnått 423 Vad projektet uppnått: se beskrivningen av 2. Projektets resultat. Avvikelser För att få möjlighet att nå en ännu större del av målgruppen konverterades vissa planerade

6 Sid 6 (17) utbildningar till utbildningsfilmer och ett webb-baserat pedagogiskt material. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Hela arbetet har inriktats på att få fler förare till branschen och att bl a åstadkomma detta med en bredare rekrytering. För att lyckas med det måste också åkeribranschen uppfattas som attraktiv av potentiella chaufförer. Därför har projektet initierat en närgången granskning av branschen på detaljnivå. Skälet till detta är att bädda för en mer attraktiv arbetsmiljö som är så tilltalande som möjligt för framtida medarbetare. I det arbetet har det enskilda åkeriet som skolan varit viktiga. Vad måste åkeriet respektive skolan kunna erbjuda de framtida chaufförerna? Vad kan utvecklas? Vilka resultat måste till? Frågor av den här karaktären har diskuterats intensivt i projektet. Arbetet har inriktats på: 1 utbildning för chefer/ägare på åkerier, 2 utbildning för rektorer/skolföreträdare 3 fortbildning för fordonslärare 4 utbildning för handledare på åkerier 5 nätverksutbildningar för unga åkare samt kvinnor i åkerinäringen 6 hemsida 7 fyra utbildningsfilmer som på olika sätt sammanfattar de idéer som utbildningarna bygger på, för en vidare spridning till en större publik. 8 marknadsföringskampanj mot grundskolan elever för att få fler sökanden till transportutbildningen UTBILDNING FÖR CHEFER/ÄGARE PÅ ÅKERIER Åkerichefernas utbildningar omfattade sex dagar vardera ( ). De inledande och avslutande dagarna har varit gemensamma för åkeriägarna och rektorerna. De frågor som var gemensamma i inledningen av utvecklingsarbetet gavs det svar på och redovisades sista utbildningsdagen. Bilaga 1. UTBILDNING FÖR REKTORER/SKOLFÖRETRÄDARE Rektorernas utbildningar omfattade sex dagar vardera ( ). De inledande och avslutande dagarna har varit gemensamma för åkeriägarna och rektorerna. De frågor som var gemensamma i inledningen av utvecklingsarbetet gavs det svar på och redovisades sista utbildningsdagen. Bilaga 2. FORTBILDNING FORDONSLÄRARE I förstudien framkom att lärarna upplevde ett behov av pedagogisk vidareutbildning. Många lärare hade instruktörsstatus, vilket innebär att de i grunden är förare och saknar traditionell lärarutbildning. Lärarna upplevde att elevernas motivation är ett stort problem och framför allt de teoretiska momenten. För att ge ett pedagogiskt nytänkande har ett femtiotal lärare fåt en fortbildning i tre steg grundat på den senaste pedagogiska forskningen. Bilaga 4. UTBILDNING HANDLEDARE Vad krävs av en bra handledare på åkeriföretaget? Som ett led i att ytterliga förbättra praktiken/samverkan utbildade företagen handledare enligt TYA:s APL-modell, en 5 dagars utbildning

7 Sid 7 (17) - pedagogik - körträningsmetodik - trafiksäkerhetsmetodik NÄTVERKSUTBILDNING UNGA ÅKARE Det är viktigt att det blir fler tjejer och killar i branschen. Jobbet passar lika bra för tjejer som för killar. Medelåldern bland nu verksamma åkeriföretagare är hög. Nära 50 % är över 55 år. Detta innebär att stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren. Det är därför viktigt att locka unga killar och tjejer med rätt förutsättningar till näringen både redan befintliga i branschen men även utifrån. Bilaga 3. NÄTVERKSUTBILDNING KVINNOR I ÅKERINÄRINGEN Det finns få kvinnor i åkeribranschen, endast fem % är kvinnor, och det är därför viktigt att skapa ett forum som kan bidra till att fler tjejer söker sig till branschen. Syftet är att stötta och stärka kvinnliga förare och att locka fler tjejer att välja föraryrket. Det är viktigt att det finns kvinnliga förare som kan vara goda förebilder. Därför bildades nätverket Kvinnor på väg och under projekttiden har två träffar genomförts. Nätverket finns presenterat på webbsidan. En Facebookgrupp har bildats. Kvinnor på väg riktar sig till kvinnor inom branschen, både för att rekrytera kvinnliga företagare och kvinnliga förare. Mål Öka statusen för kvinnor i föraryrket. Att få fler kvinnor att söka sig till yrket. Sammanfattningsvis: Nätverksbyggande är mycket viktiga. Genom att utbyta erfarenheter med andra personer som brottas med samma problem får man en större självinsikt och ett större självförtroende och blir därigenom goda förebilder. Målet är att detta ska bli levande nätverk som fortsätter långt efter det att projektet är avslutat. WEBBSIDA Forum/kommunikationsplats för företag och skola. Här finns material samlat som berör samverkan och utbildning. Här finns även utbildningsfilmerna, vilka har kompletterats med diskussionsfrågor inför aktiviteter i skolorna och på åkeriernas arbetsplatsträffar. Även utbildningsmateial som manual och dokument Bli expert på att ta emot praktikanter finns på sidan samt presentation av företag och skolor samt kontaktpersoner. FYRA UTBILDNINGSFILMER Under projektets lopp bestämdes att göra en omprioritering av projektets praktiska inriktning. De frågeställningar som lyfts under utbildningarna ansågs angelägna att föra vidare till än större grupper. Istället för att satsa på till antalet personer mer avgränsade utbildningar för fordonslärare etc., så bestämdes att konvertera utbildningsmaterialet till en webbaserad plattform för att nå större målgrupper. Därför har fyra utbildningsfilmer tagits fram. Dessa har kompletterats med material för att underlätta arbetsplatsträffar på åkerierna och i undervisningen i skolan med eleverna och för att aktivt stödja åkerierna i introduktionen av praktikanter och nya medarbetare till åkeriet. Rekrytering Filmen är en rekryteringsfilm. Den vill väcka intresse för förarsyrket som framtidsbransch. Filmens okonventionella utformning skall bl.a. öka intresset hos ungdomar och framför allt hos den kvinnliga delen som hittills är underrepresenterad i branschen.

8 Sid 8 (17) Målgrupp: skolans årkurs 8 och 9. Den ett utmärkt diskussionsunderlag på åkeriets arbetsplatsträffar. Branschens värderingar Filmen skjuter in sig på värderingar. Vilka värderingar är eftersträvansvärda för att bedriva en transportverksamhet av kvalitet? På ett lågmält men ändå tydligt sätt förmedlar filmen sitt budskap. Målgrupp: både elever och för interna diskussioner på åkerierna. Filmerna har kompletterats med diskussionsfrågor inför aktiviteter i skolorna och på åkeriernas arbetsplatsträffar. Det viktiga föraryrket Filmen beskriver tankar om föraryrket. Vad är viktigt i yrket? Är yrket viktigt? För vem? Yrkets status? Hur ser jag själv som elev, blivande chaufför, fordonslärare, nuvarande förare eller åkeriägare på föraryrket? Hur uppfattar allmänheten chaufförsyrket? Målgrupp: diskutera värderingar/uppfattningar kring föraryrket. Den är främst avsedd att användas som undervisningsmaterial i skolan och som internt diskussionsmaterial i det enskilda åkeriet. Handledarfilm Filmen beskriver främst vad som krävs av en bra handledare på åkeriföretaget. Den sätter också fingret på hur företaget bör lägga upp sina rutiner för att ta emot nya medarbetare. Filmen är avsedd för interna diskussioner på åkerierna. Den är också lämplig som undervisningsfilm i skolorna innan elever går ut på sin praktik. Den hjälper också fordonslärarna att se saker som är viktiga för eleverna. Marknadsföringskampanj Målgrupp elever i årskurs 8-9. Målet i kampanjen är främst att locka elever till gymnasieskolornas transportutbildningar. Därför inriktas kampanjen till elever i årskurs 8 och 9. Även elevernas föräldrar ska ges information om transportbranschen som ett modernt framtidsyrke med goda utvecklingsmöjligheter. Sammanfattningsvis Den viktigaste målgruppen blivande chaufförer når vi nu på ett lättare sätt. Fordonslärarna har fått ett utmärkt material att arbeta med tillsammans med eleverna. Åkeriägare/chefer har fått tillgång till bra utbildningsfilmer för att initiera diskussioner bland medarbetare på egna åkeriet. Rektorerna har genom filmerna fått rekryteringshjälp till sina fordonsprogram. Sist, men inte minst, har nu den person som är intresserad av att titta närmare på föraryrket ett utmärkt tillfälle till det. Hemsidorna välkomnar alla. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Åkeriföretag i Norr och Västerbotten

9 Sid 9 (17) Conradzons Potatis AB, Fahlgrens Åkeri AB, Holmgrens Åkeri AB, Kaj Johanssons Åkeri AB, Miljöåkeriet i Umeå AB, Milles Åkeri AB, NSA Logistic AB, Ume Assistance AB, BLS, Bröderna Sjögren Trafik AB, Enerstedts Åkeri AB, Blåarn i Lavsjö AB, Hansson Åkeri AB, Hedestigs Frakt AB, Umgransele Transport AB, Eklunds Åkeri Moskosel, P-Å Lilergrens Åkeri AB, Björkmans Last och demontering, MTN i Gällivare, Gustavssons Åkeri & El AB, Nuttes Åkeri, Öhrlunds Åkeri, Råger Åströms Åkeri AB, Schenker AB, SKELLEFTEÅ, Guldstadens Frakt AB, DHL, SKELLEFTEÅ, Burlink, Flyttservice i Boden AB, Sandahls Goods & Parcel, Alviks Trafik AB, BDX Företagen AB, Oskarsson & Nilsson, Esseruds Åkeri, Rutqvists Schakt AB, Lindströms Transport, Gräsmyr Åkeri AB, Hedsvedjans Åkeri, Lindströms Transport AB, Kusttrafik i Piteå AB, Westerlunds Transport, Gräv&Transport i Piteå AB, EHAB Åkeri AB, Göran Forsbergs Åkeri AB, Br. Junttis Åkeri, L & P Henriksson Åkeri, B Flemströms Gräv o Last i Luleå AB, Sandin Cargo Distribution AB, DHK Freight, Skellefteå, Fredrik Hällgrens Åkeri AB, LGT i Luleå AB, Bilfrakt.se. Gymnasieskolor i Norr och Västerbotten Liljaskolan i Vännäs Malgomajskolan i Vilhelmina Sandbackaskolan i Arvidsjaur Björknässkolan i Boden Välkommnaskolan i Gällivare Tannbergskolan i Lycksele Strömbackaskolan i Piteå Anderstorpsskolan i Skellefteå Skellefteå praktiska Gymnasium i Skellefteå Åkeriföretagen och skolorna har deltagit i det utbildningsprogram som utvecklats och erbjudits via projektet. Vissa företag har deltagit i projektets hela program och vissa föratag har deltagit i enstaka aktiviteter, t ex enbart deltagit i nätverksaktiviteterna. Kostnader för deltagande har projektet stått för förutom deltagarnas tid- och resekostnader. Åkerichefer och rektorer har varit nyckelgrupper i det projektets arbete. I ett omfattande utbildnings- och utvecklingsprogram har övergripande frågor behandlats tillika med spörsmål på detaljnivå, från grundläggande värderingar som genomsyrar arbetsplatserna till hur effektiva introduktionsprogram ser ut för den enskilde eleven. Ledarnas uppgifter har varit att se till att projektets bärande idéer också får spridning på den egna arbetsplatsen. De verktyg som chefer/rektorer försetts med har använts och skall användas i det fortsatta arbetet för att göra en attraktiv framtidsbransch allt bättre. En naturlig fortsättning är att både skolorna med inriktning på eleverna och åkerierna med inriktning på praktikanterna och de egna medarbetarna utnyttjar nyvunna kunskaper för att få till stånd en ändamålsenlig kommunikation med målgruppen. Så småningom får vi avläsa resultatet. Har projektet genom sin kombination av utbildningar för befattningshavare på olika nivåer både i skolor och åkerier samt ett gediget rekryterings-, informations- och diskussionsmaterial på webben lyckats med sin uppgift att öka tillströmningen av nya förare till branschen? Vi som arbetat med projektet tror det. Projektorgansiation En tids/aktivitetsplan togs fram som avsåg projektorganisation. Styrgrupp, projektgrupp, delprojektgrupper samt en referensgrupp Projektet byggdes på ett antal etapper som indelats på följande sätt 1. Ta fram en projektorganisation 2. Planering genomförandedelar, 4 delprojektgrupper utsågs

10 Sid 10 (17) A Marknadsföring/rekrytering B Samordning skola/bransch C Utbildningsinsatser D Samverkan olika transportslag och transnationalitet 3. Upphandlingar 4. Genomförande 5. Utvärderingar 6. Slutrapport Inledningsvis hade styrgrupp, projektgrupp och delprojektgrupper samt referensgrupp följande utseende. Styrgrupp En styrgrupp på fyra personer utsågs. Styrgruppen bemannas av och Ivan Larsson VD Sveriges Åkeriföretag Norr (SÅ Norr) Carina Ahlfeldt, ekonomiansvarig, Sveriges Åkeriföretag Norr Per-Åke Liljergren, åkerföretagare och v ordförande i SÅ Norr Göran Danielsson, rektor på Liljaskolan i Vännäs Projektgrupp Projektarbetet skulle att utföras av en projektgrupp som bemannas av nio personer, fyra från skolan och fem från branschen. Elisabeth Wiklund, SÅ Norr, projektledare Dick Sundberg, SÅ Norr Stefan Johansson, Kajs Johanssons Åkeri, Vännäs Hege Pettersen, Skellefteå Praktiska Gymnasium Kjell Kemi, Bodens kommun Kjell Lundqvist, Bilfrakt.se, kommunikations-och info.ansvarig Rolf Wallin, BDX Billie Gustafsson, Sandbackaskolan, Arvidsjaur Tommy Lindmark, Anderstorpsskolan i Skellefteå Delprojektgrupp - Marknadsföring/Rekrytering Kjell Lundqvist, ansvarig och sammankallande Dick Sundberg Elisabeth Wiklund Delprojektgrupp - Samverkan skolan/bransch Dick Sundberg, ansvarig och sammankallande Tommy Lindmark Anderstorpsskolan Skellefteå Billie Gustafsson, Sandbackaskolan i Arvidsjaur Göran Danielsson, Liljaskolan Vännäs Delprojektgrupp - Utbildning Elisabeth Wiklund, ansvarig och sammankallande Rolf Wallin Delprojektgrupp - Transnationalitet/ Samverkan olika transportslag Sveriges Åkeriföretag Norr Örnfrakt Bilfrakt BDX Sundfrakt

11 Sid 11 (17) Referensgrupp TYA 9 åkeriföretag Projetet var omfattande och tidsbestämt till 1,5 år. Projektledaren upplevde redan efter några månader i projektet att inte arbetet framskred på ett tillfredsställande sätt enligt den framtagna tids- och aktivitetsplanen bl a på grund av tidsbrist hos delar av projektgruppen (skolans representanter). En riksanalys kopplat till den fördröjning som uppstått gjordes. Det beslutades att ändra projektorganisation där ansvariga för delprojektgrupperna bildar projektgrupp i syfte att nå ett effektivare projektarbete. Under samma period bestämmer sig två personer med sort ansvar för att lämna projektet varför en projektkoordinator anställdes som sedan fanns med i projektgrupp samt i samtliga delprojektgrupper. Med anledning av detta disskuterades orsakerna till upplevd tidsbrist i styrgruppen samt hur vi ska hantera detta varefter styrgruppen kallade till ett möte samtidigt som en utbildningsdag i logiskt projektarbete genomfördes. Utifrån den diskussion som fördes under LFA-övningen diskuterades: hur ser övergripande mål respektive delmål ut samt vilka aktiviteter säkerställer att vi når dessa? Vilka aktiviteter skall prioriteras. Vilket också ledde till att projektet koncentrerades på övergripande mål och delmål. När det gäller projektorganisationen kan det konstateras att den samordningsfunktion med en projektledare i respektive län med huvudansvar för allt operativt arbete som beskrevs i ansökan inte förverkligats. I stället har projektledare tillsammans med några personer ur projektgruppen ansvarat för och utfört dessa uppgifter. Styrgruppen har mestadels varit mottagare av information om projekt och process. Vilket har inneburit att input och stöd till projektledare inte skett i den omfattning som var önskvärt.. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsfrågor har varit en central fråga under utbildningsinsatserna. Åkeribranschen är ett område där relativt få kvinnor är verksamma. Ett av projektets uttalade mål är att få fler kvinnor till branschen. För att få till stånd konstruktiva diskussioner kring våra attityder har olika grepp tagits: Utbildning chefer åkerier - skolor I både chefs- och rektorsutbildningarna har ett tungt avsnitt om grundläggande värderingar fått plats. I chefs- och rektorsutbildningarna har praktikfall använts som initierat diskussioner om varför det ser ut som det gör med jämställdheten i branschen. I diskussioner och genomgångar av hur ett effektivt rekryteringsarbete bedrivs har jämställdheten varit central. Vid den personbedömning som görs i rekryteringsarbetet har felkällor, värderingar och fördomar skärskådats. Diskrimineringsombudsmannen material på dennes hemsida har använts i diskussionerna. Fortbildning lärare Rekryteringen av kvinnor har tagits på stort allvar av lärarlagen som också aktivt har arbetat för att hitta lösningar som kan göra förarutbildningarna mer jämställda och bejaka kvinnors i

12 Sid 12 (17) viss mån skilda behov. Vid träffar med representanter från Skolverket och Transportstyrelsen uppkom stark kritik mot den nya utbildningsplan, Gy 11, som genomförs, där en stor del av första året ägnas åt att praktiskt och teoretiskt arbeta med lastbilsreparationer, mekning, som lärarna menar är avskräckande för kvinnorna. Vid en träff inbjuds kvinnliga chaufförer och deras fordon för att visa kvinnornas intåg i branschen. Den machokultur som ibland fortfarande finns i näringen har adresserats i på olika sätt under utbildningens gång. Likabehandling och motverkan av diskriminering och dess stora betydelse för att få in mer kvinnor i branschen, men även för att locka invandrare och andra etniska grupper är något som vi upplever att lärarna nu är betydligt mer medvetna om och ödmjuka inför. Bara på de senaste åren hade flera av gymnasieskolorna erhållit betydligt fler kvinnor som sökande och när vi vid träffen våren 2012 använde Skolverkets material mot könsdiskriminering i skolan rönte detta material, glädjande nog, stark kritik. Man menade att materialet slog in öppna dörrar. Nätverk Kvinnor i Åkeribranschen samt Unga åkare Inom ramen för projektet Förare på väg har det startas två nätverk. Det ena för kvinnor och det andra för unga blivande entreprenörer i åkeribranschen. Det är viktigt att det blir fler tjejer och killar i branschen. Jobbet passar lika bra för tjejer som för killar. Fokus för nätverken är att både rekrytera kvinnliga företagare och kvinnliga förare. Filmer Det webbaserade material i form av filmer har utformats med utgångspunkt i ett könsneutralt perspektiv. Rekryteringsfilmen sätter kvinnan i centrum i en mansdominerad bransch. Filmen kring värderingar har sin utgångspunkt i hur våra olikheter vad gäller kön och ursprung blir till en styrka i åkeriet. Marknadsföringskampanj Vi har haft genusperspektiv som en av de viktigaste frågorna. Målet har varit att 50% av alla intervjuvade ska vara kvinnor. Samma tanke även i allt reklammaterial. Projektet har också engagerat processstöd jämställdhet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. En allmän erfarenhet som finns både på det enskilda åkeriet som i skolan är att elever med dyslexi eller andra typer av läs- eller skrivsvårigheter måste få adekvat hjälp i sin utbildning. Med den utveckling som chaufförsyrket har, med större användning av digitaliserade arbetsmetoder, exempelvis fordonsdatorer etc., så skall framtidens chaufförer också kunna möta den utmaningen på ett väl förberett sätt. Hur detta skall göras har diskuterats både i åkerichefernas som rektorernas utbildningar. Vi har på olika sätt adresserat denna fråga under projekttiden. På grund av det pressade kostnadsläget i branschen är lastbilarna idag endast bemannade av en person. Detta medför att det är svårt för fysiskt handikappade personer att klara av de skiftande krav som finns i yrket. Fysisk förmåga är helt avgörande för att kunna lasta och lasta av, kunna röra sig

13 Sid 13 (17) mellan t ex lastbil och truck eller lastmaskin, kran e dyl. Det ställs också allt högre krav på psykisk förmåga i kundkontakter, klara av databaserade logistikprogram liksom den allt ökade stressen som finns i yrket. De områden där arbetslagen kunde finna utrymme för personer med funktionsnedsättning gäller främst administrativa funktioner inom åkerierna. Projektet har också engagerat processstöd tillgänglighet.. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Deltagande företag Ett antal delmål har ställts upp i projektet och ett viktigt sådant är att nå 25 åkeriföretag. Viktigt var även att få med företag från samtliga nio gymnasieskolors intagningsområden med transportinriktning. Antalet utökades till 30 företag. Företagen utsågs områdesvis samt också beroende på antal elever per skola. Anknytningspunkter Vilka företag vill vi skall delta (förslag från skola, branschen) - Närhet till skolan - Redan ett bra samarbete med skolan - Engagemang/intresse /branschfrågor - Tekniskt uppdaterad - Etiska värderingar (attityder/beteenden) - Förändringsbenägen nya teknik-och logistiklösningar (kombinera med familj) - Kundorienterad - Ser framtida expansion Kriterier över 5 fordon Inne i en tillväxtfas eller många pensioneringar framöver Efter att ha knutit ett antal åkerier till projektet indelades åkerierna områdesvis utifrån läge och närhet till skola. Tre utbildningsgrupper bildades Umeåområdet, kusten från Skellefteå och inlandet Lycksele och norrut. I dessa områdesgrupperingar genomfördes ledarskapsutbildningar för åkeriägare och skolledare. Även när et gäller övriga aktiviteter har hänsyn tagits till deltagande företags och skolors läge. Projektet har även när det gäller aktiviteter tagit hänsyn till regionala prioriteringar t ex vilka olika verksamheter företagen bedriver i olika områden. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Intern spridning och påverkan Målgrupp för projektet har varit: enskilda åkeriföretag, anställda förare och ledare ca 80 % av alla åkeriföretag i Norr och

14 Sid 14 (17) Västerbotten omfattas av projektet via respektive läns transportsamordningsföretag (BDX, Bilfrakt samt Inlandsfrakt, samt även ett antal större fristående åkeriföretag. Gymnasieskolor: lärare och rektorer inom fordonsprogrammets transportgren inom samtliga nio gymnasieskolor i Norr- och Västerbotten. Elever: elever i behov av praktik är även mottagare av projektets resultat Kvinnor: kvinnor inom och utom branschen i syfte att rekrytera kvinnliga förare och företagare Nya företagare/unga åkare: personer som kan rekryteras till förtgasledare och chefer på åkeriföretag Samverkanspart: Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) ett icke vinstdrivande samarbetsorgan mellan arbtsgivare- och arbetstagarorganisationer inom transportbranschen. TYA utvecklar informationsmaterial och läromedel i samverkan med skolor och myndigheter samt bedriver kurs- och projektverksamhet. Erbjudandet gavs till samtliga medlemmar i Sveriges Åkeriföretag Norr (Norr- och Västerbotten) att delta i projektet genom bl a åkeritidningar, personliga kontakter samt genom upptaktsmöten och information om projektet områdesvis. Deltagande företag och utbildare har fått ta del av Förare på vägs informationsblad. Projektet och dess fortlöpande arbete har spridits via Svensk Åkeritidning, Norråkarn (SÅ Norrs regionala medlemstidning) samt genom projektets hemsida med bl a utbildningsfilmer och marknadsföringsfilmer för att marknadsföra branschen. En marknadsföringskampanj som riktar sig till grundskolans elever har också tagits fram. facebook.com/foraryrket Extern spridning Radio Västerbotten och Radio Norrbotten, inslag i TV sändningar och webbtv. Den hemsida som tagits fram under projeket kan även kopplas till detta insatsområde. Övriga mottagare SvenskaTransportarbetareförbundet Tya Skolornas Programråd Arbetsförmedlingens Branschråd Tya:s rådsmöte Näringslivsförvaltningen, Boden Region Västerbotten,Umeå Länsstyrelsen För att främja långsiktiga effekter av Förare på väg är det viktigt att fortsätta påverkansarbetet. Det är därför positivt att både Sveriges Åkeriföretag Norr och TYA även fortsättningsvis, och i sin ordinarie verksamhet kommer att arbeta vidare för projektets syfte.

15 Sid 15 (17) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Det övergripande syftet med den externa utvärderingen var att mot bakgrund i projektets mål och syfte, följa projektet och skapa ett fördjupat lärande under projekttiden. Utvärderingen hade ett externt perspektiv och skedde i nära samverkan med projektledningen. Den utvärderingsplan som lades som grund för utvärderingsarbetet togs tidigt fram i dialog med projektledningen. Utvärderingen har varit att bedöma hur och i vad mån projektet bidragit till att påverka strukturer och attityder inom transportbranschen gällande samverkan skolabransch, rekrytering och jämställdhet. Med andra ord, att bedöma genomförande av utbildningsinsatser och övriga projektaktiviteter samt att tydliggöra det resultat som projektet åstadkommit. Utvärderingen har omfattat tre steg: Steg 1 En modell för egenutvärdering för att säkerställa projektets interna uppföljning Steg 2 En resultatutvärdering med utgångspunkt på mål, delmål Steg 3 En process med syfte att bidra till lärande via utvärderarens deltagande vid möten, worksshops, analysseminarium, etc. Här har utvärderaren varit delvis stöttande och delvis ifrågasättande. Under projekttiden har insatserna bl a varit följande Intervjuer med projektledning,projektgrupp, styrgrupp och samverkansparter Workshop en metod som hjälpe projektet att fokusera på rätt saker samt att strukturera, planera och genomföra projektet på rätt sätt Lärande tillfälle där återfördes resultat samt skapa förståelse för upplevd nytta, uppnådda resultat, måluppfyllsele samt styrkor och svagheter. Återförande/dokumentation. Utvärderaren har haft regelbunden dialog med projektledare samt deltagit vid projektmöten och återfört resultat kontinuerligt. Utvärderaren har fungerat som en bra projektresurs/stöd för projektledning och projektgrupp. I vårt projekt med få resurser samt kort projekttid ett verkligt bra stöd. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egenutvärderingen har i huvudsak bestått i framtagna planer, dokument, rutiner, utvärderingar samt uppföljning vid projektmöten Projektplan Förare på väg 1. Bakgrund 2. Vision 3. Syfte 4. Problemområde 5. Mål/Effekter 6. Avgränsningar 7. Projektdirektiv - Resurser - Befogenheter 8. Riskanalys 9. Projektplan

16 Sid 16 (17) - Tids- och aktivitetsplan - Metoder - Arbetssätt - Projektorganisation 10. Finansiering 11. Utvärdering Projektorganisation med indelning i ansvarsområden - Styrgrupp En styrgrupp på fyra personer är ytterst ansvarig för projektet. Revisorn kommer att granska projektets kostnader och genomförande. Styrgruppsmöten genomföres vid behov - Projektgrupp Fysiska möten en gång per månad, telefonmöten varje vecka - Delprojektgrupper Efterbehov - Referensgrupp/samverkansparter Aktivitets- och tidplan/ansvarig - Varje aktivitet lades in med start och sluttidpunkt samt ansvar. Månadsaktiviteter bestämdes vid projektmöten som hölls 1 gång per månad med start från den 3 febr 2011 till den 15 juni Inom varje ovanstående tidpunkter förekom dessutom ett antal telefonmöten, träffar seminarier etc Uppföljning Extern utvärdering, se punkt 6 Intern uppföljning 1. Projekt utvärdering i form av enkäter och intervjuer 2. Del rekvisition/rapport 4. Budgetuppföljningar varje månad 5. Slutrapportering Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det faktum att det fanns stora förbättringsmöjligheter gällande samverkan dels skolor emellan samt mellan skola och bransch/företag har projektet inneburit en möjlighet vid själva genomförandet. Många deltagare har uttryckt ett behov av framförallt samverkan mellan skola och bransch. Den utvärdering som genomförts tyder på att projektet inneburit att både skolor och företag rannsakat sig själva och fått upp ögonen för brister när det gäller praktik, handledning och kommunikation mellan företag och skola. Trots att deltagande företag haft svårt att avsätta tid i projektet har det funnits ett stort engagemang att arbeta med de frågor som projektet fokuserat på. Ett tydligt uttryck för detta engamang är också den tid och de resurser som både deltagande skolor och åkeriföretag lagt ner i samband med framtagandet av hemsida, utbildningsfilmer samt den i projektet sent framtagna kampanjen för att få fler sökande till utbildningarna samt även den för att höja branschens status. När det gäller vad som gått mindre bra är framförallt svårigheten att få deltagande företag till utbildningsaktiviteterna samt svårigheten att få till en fungerande projektorganisation samt att många aktiviteter skulle genomföras under en kort tidsperiod. Att engagemanet när det

17 Sid 17 (17) gäller projektorganisationen minskat har inneburit brist på tid och resurser i projektgruppen. Att den nya gymnasiereformen (GY 11) som varit varit aktuell under projekttiden kan ses både som en möjlighet och som ett hinder. Den kan ses som en möjlighet eftersom reformen både betonar vikten av, och skärper kraven på en fungerande praktik och samverkan. Samtidigt som reformen tagit både tid och kraft av skolorna. Detta kan vara anledningen till den oro som framkommit vid utvärderingar att inte skolan varit representerad i den omfattning som varit önskvärt. Utvärderingen visar också att det finns en efterfrågan hos framförallt företagsledare att hemsidan finns kvar och drivs vidare även fortsättningsvis. Samtigit är det mycket svårt att bedöma hur många företag och skolledare som kommer att ta del av den utbildningar som erbjuds via hemsidan. Även det faktum att några av de deltagande skolorna både efterfrågar och börjat planera för återkommande (regelbundna) träffar gemensamma för skola och företag/bransch tyder på att projektet bidragit till att utveckla samverkan mellan skola och bransch. Något som kan främja mer långsiktiga resultat är att skolinspektionen riktat tydliga krav på förbättringar på flera skolor samt att GY 11 ställer större krav på praktikplatserna än tidigare. Projektet tycks därmed ha öppnat ett fönster på ett övergripande sätt samt gett både lärare och åkeriföretag nya verktyg och kontakter. Samtidigt finns en farhåga att lärarnas fokus på GY 11 och åkarnas behov av att fokusera på lönsamhet först och främst kommer att motverka mer långsiktiga effekter När det gäller långsiktiga effekter av projektet så är det positivt att projektägaren tagit ett beslut att även efter projektets slut äga och finansiera hemsida och de nätverk som startats upp. Tanken är att hemsidan även fortsättnings ska utgöra en kommunikationslänk mellan skolor och företag. Det är därför positivt att både representanter för projektägare och för samverkansparten TYA uppger att man även i fortsättningn och i sin ordinarie verksamhet kommer att fortsätta arbeta för projektets syfte. Detta är också en förutsättning för att främja mer långsiktiga effekter av Förare på väg Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Elisabeth Wiklund, projektledare, elisabeth.wiklund@akeri.se Dick Sundberg, dick.sundberg@akeri.se Göran Danielsson, Sveriges Åkeriföretag Norr, goran.danielsson@akeri.se Jan Hellstadius, utbildare, janhellstadius@stockholm.mail.telia.com Tore Sahlin, utbildare, tore.sahlin@curomed.se