Voi-projektets framtid och finansiering. Lina Brobjer och Sandra Fleischer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Voi-projektets framtid och finansiering. Lina Brobjer och Sandra Fleischer"

Transkript

1 Voi-projektets framtid och finansiering Lina Brobjer och Sandra Fleischer Projektarbete VT-2012 Handledare: Karina Persson

2 Tingsholmsgymnasiet Projektarbete ULRICEHAMN VT-2012 SAMMANFATTNING Lina Brobjer och Sandra Fleischer Voi-projektets framtid och finansiering Antal sidor: 47 Vårt intresse för Voi-projektet väcktes genom en känsla av att vilja hjälpa behövande. Vår programinriktning gjorde att det var svårt att genomföra ett praktiskt projektarbete. Vi valde därför att göra en kvalitativ undersökning genom att genomföra fem intervjuer, med betydelsefulla personer för Voi-projektets framtid och finansiering. På så vis ska rapporten kunna vara en hjälp på vägen till en så bra framtid för Voi-projektet som möjligt. Under projektets gång har vårt intresse för Voi-projektet växt. Det har resulterat i ett sidoprojekt, Ett ägg för Voi, ett insamlingsprojekt till höns och hönshus i Voi. Problemformulering: Voi-projektets framtid och finansiering ur fem perspektiv. Vi valde att undersöka Voi-projektets framtid och finansiering ur fem olika perspektiv. Vi kom fram till att den mest lämpliga metoden för vår undersökning var intervju. Respondenterna vi valde representeras av en privatperson som är engagerad i Voi-projektet, en representant för skolledningen på Tingsholmsgymnasiet, grundarna till Voi-projektet, borgmästaren i kommunen Voi och en företagsledare som sponsrar Voi-projektet. Resultatet redovisar respondenternas syn på projektets framtid och finansiering. Varje intervju speglas av respondentens/respondenternas perspektiv och tar upp olika delar och frågor inom projektet. I diskussionsdelen redovisas vår syn på respondenternas åsikter, våra egna tankar kring projektet samt insamlingsprojektet Ett ägg för Voi. Diskussionen innehåller också utvärdering av vårt arbete och en mer utförlig förklaring i val av metod. Nyckelord: Voi-projektet Intervju Ulricehamn Kenya Lina Brobjer Sandra Fleischer Handledare: Herralyckedreven 24 Oxelgatan 2 Karina Persson Ulricehamn Ulricehamn

3 Tingsholmsgymnasiet Projektarbete ULRICEHAMN VT-2012 Tackord Vi vill tacka Karin Gardell för att hon ställde upp på intervju och delade med sig av upplevelser från sina fantastiska resor. Tack till Jonas Andersson som ställde upp på intervju och berättade om Tingsholmsgymnasiets praktikprojekt. Stort tack Britt och Jan-Åke Thorell för att ni ställde upp på intervju samt för allt stöd och hjälp med vårt insamlingsprojekt Ett ägg för Voi. Vi tackar Thomas K. Mwatela för en fantastisk intervju och ett stort visat engagemang för vårt projekt. Tack till Stefan Törnblad som ställde upp på intervju och för ett mycket gott samarbete gällande insamlingen Ett ägg för Voi. Vi tackar Mats Ohlsson som hjälpte oss göra en fantastisk fin skylt till vårt insamlingsprojekt Ett ägg för Voi Till sist vill vi tacka vår handledare Karina Persson för ett gott samarbete.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 INLEDNING BAKGRUND KENYA VOI VOI-PROJEKTET SYFTE PROBLEMFORMULERING 8 2 METOD LITTERATUR OCH KÄLLSTUDIER INTERVJUER KARIN GARDELL JONAS ANDERSSON BRITT OCH JAN-ÅKE THORELL THOMAS K. MWATELA STEFAN TÖRNBLAD REFERENSMATERIAL 12 3 RESULTAT KARIN GARDELL JONAS ANDERSSON BRITT OCH JAN-ÅKE THORELL THOMAS K. MWATELA STEFAN TÖRNBLAD 17 4 DISKUSSION FINANSIERING FRAMTID VAL AV METOD UTVÄRDERING ETT ÄGG FÖR VOI SLUTSATS 27 5 KÄLLFÖRTECKNING 28 6 BILAGOR 29

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND KENYA Kenya är en stat i östra Afrika med republik som statsskick. Staten gränsar till Tanzania i söder, Uganda i väst, Sudan i nordväst, Etiopien i norr och Somalia i öst. I sydöst gränsar det till Indiska Oceanien. Ytan är km 2, i jämförelse med Frankrike är det något större. Landskapet är väldigt varierande, i väst består stora delar av skog och mindre delar upptas av odlingar och betesmarker, i öst är det en kalare växtlighet och i norr finns den torraste växtligheten med halvöken och stäpp. Överlag har landet ett torrt klimat där bergstrakterna och kustområdena får mest nederbörd. Huvudstaden Nairobi ligger i södra delen av landet nedanför ekvatorn. Kenya har en folkmängd på 38 miljoner invånare där medellivslängden är 53 år. De folkrikaste städerna är huvudstaden med 3 miljoner invånare, Mombasa med invånare och Kisumu med sina invånare. Endast 74 procent av befolkningen är läs- och skrivkunniga. Trots detta är det obligatorisk skolgång i åtta år. De största och viktigaste språken i landet är swahili och engelska, utöver de finns det ett 40-tal lokala språk. BNP/capita för landet är 882 US dollar VOI Voi är en stad och en kommun som ligger i sydöstra Afrika ungefär 33 mil ifrån Kenyas huvudstad Nairobi och 16 mil från landets största kuststad Mombasa. Voi ingår i distriktet Taita-Taveta i provinsen Kustprovinsen. Staden är placerad utmed huvudvägen och gränsar även till nationalparkerna Tsavo East och Tsavo West. Klimatet är torrt och varmt och lämpar sig för jordbruk. Nederbörden är cirka 300 mm regn per år, vilket beror på att staden ligger ungefär 600 meter över havet. Den flod som rinner genom Voi har endast vattentillförsel under de två regnperioderna under vår och höst. Det saknas industriverksamhet i kommunen. Den största näringen som finns är istället en småskalig service- och affärsverksamhet. Det finns även en stor sisalplantage utanför Voi. Idag vet man inte exakt hur stor befolkningen är i Voi. Den senaste officiella befolkningssiffran är från år Då hade staden drygt invånare och i kommunen bodde det cirka invånare. Idag bor det förmodligen betydligt fler i Voi. Invånarna har tillgång till utbildning genom förskolor, yrkesskolor och eftergymnasial utbildning men det är långt ifrån alla som har råd till utbildning. Kommunikationen är idag ett otroligt viktig redskap för att utveckla samhället. Voi har ett utmärkt läge utmed huvudvägen mellan Nairobi och Mombasa kommunikationsmässigt. Vägen fortsätter sedan vidare till Kampala i Uganda. Järnvägen till Nairobi/Kampala passerar också förbi Voi. Bussförbindelsen är bra med flera olika bussbolag som trafikerar i staden. Från Voi finns det även bra väg- och järnvägsförbindelse till Tanzania. Dessa kommunikationsmöjligheter har dock även en negativ effekt. Eftersom all buss- och lasttrafik passerar staden så drabbas invånarna hårdare av HIV/AIDS jämfört med landet i allmänhet. Kenya som land tillhör de tio länder i Afrika som drabbat värst av AIDS. 1 (120209) Länder i fickformat. 211 Kenya. År

6 Situationen för människorna i Voi är inte bra. Genom en studie, gjord av den Geografiska Institutionen vid Helsingfors Universitet, framgår det att 75 procent av Vois befolkning bor i olika bostadsområden som ännu inte är planerade och av dessa 75 procent bor 70 procent i hus som är byggda av temporära material. Temporära material är exempelvis lera, jordgolv och korrugerad plåt. Denna information visar hur urbanisering och befolkningstillväxt kan påverka deras samhälle och vilka problem det kan medföra. 2 I Voi tillhör invånarna församlingen Kenya Evangelical Lutheran Church (KELSC). I början av 2000-talet bildades KELC och församlingen samlas söndagar för att fira gudstjänst tillsammans. Kyrkan har ingen egen lokal utan församlingen samlas i en skola. För församlingsmedlemmarna är gudstjänsten mycket betydelsefull. Det är vid dessa sammankomster man får reda på det senaste nytt och man träffas och umgås. Gudstjänsterna är glada tillställningar och är fyllda av många kraftfulla öronbedövande sånger. Ofta inleds sången med försångare och även predikan är kraftfull. På gudstjänsten är alla välkomna så även barnen, på en del platser är barnen med hela gudstjänsten men ibland har de söndagsskola under predikan. Förutom att träffas i Voi och fira gudstjänst träffas man också regelbundet i byarna Maungo, Mgeno, Kisemenyi och Kasigau som ligger runt omkring. I Kisemenyi finns en ganska ny kyrka som delvis byggts med stöd från Svenska kyrkan i Ulricehamn. I Mgeno finns en enkel kyrka som församlingen själva har byggt. Den senast startade församlingen är Kasigau VOI-PROJEKTET Historik Grundarna för Voi-projektet är Britt och Jan-Åke Thorell. Deras intresse för Afrika väcktes tidigt. Redan som tioåring hörde Britt missionärer prata om Afrika. Det gjorde att Britt fick ett intresse för världsdelen och ville åka dit någon gång i framtiden. Jan-Åke hade inte ett intresse för Afrika innan han träffade Britt, utan det var då tankarna väcktes. Han var då i tjugoårsåldern. Anledningen till att det blev just Kenya och Voi var att Britt fick en anställning inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya. Det är den församling som Voi idag tillhör. Hon blev anställd som HIV/AIDS koordinator och kom då i kontakt med Manase och Mary Mkofira som idag jobbar inom Voi-projektet. Manase och Mary har ett stort hjärta för föräldralösa barn och jobbade då aktivt för att hjälpa utsatta barn. Detta intresse tog de med sig då de kom till staden Voi. Anledningen till att det blev just Voi som Ulricehamn kom att engagera sig i var att rektorn på Bogesundsskolan i Ulricehamn frågade Jan-Åke och Britt om det fanns något projekt skolan kunde stödja. Bogesundsskolan kontaktade kyrkan i Voi under hösten år 2004 och efter samråd bestämde sig skolan att satsa och stödja de föräldralösa barnen i Voi. 4 Bogesundsskolan har sedan år 2004 genom sin internationella kväll skänkt pengar till Voiprojektet. Den internationella kvällen som anordnas under våren på skolan engagerar många, både elever, lärare och föräldrar hjälper till att samla in så mycket pengar som möjligt. Eleverna tillverkar pyssel och hantverk som säljs under kvällen som även bjuder på sång och teater. På senare år har också smycken och hantverk tillverkade i Voi sålts under 2 ( ) 3 ( ) 4 Thorell, Britt och Jan-Åke, ( ) 2

7 internationella kvällen. Samarbetet med Bogesundsskolan och kyrkan i Voi blev starskottet för projektet. 5 Under år 2004 fick Voi-projektet även pengar av ett projektarbete gjort av fyra elever på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. Eleverna var Eva-Karin Gotting, Viola Marstorp, Davida Marby och Anna Lindahl. De gjorde en undersökning om AIDS och valde även att samla in pengar och skänka till projektet. Året som följde blev en positiv start på projektet. Bogesundsskolan skänker den mängd pengar de samlat in under internationella kvällen till projektet, något som skolan har fortsatt med följande år. I månadsskiftet mellan mars och april besöker åtta personer Voi. Gruppen bestod av tre Tingsholmselever samt fem personer från EFS (Evangeliska fosterlands stiftelse). 6 Dessa åtta personer är de första av så många personer som har besökt Voi genom projektet. Ett hus, som idag är Bogesunds House, köps av projektet och utrustas för att kunna användas som ett resurscenter i Voi. Det anställs även en vakt och en husmor. År 2006 får Ulricehamn besök av tre personer från Voi. De stannade i staden i tre veckor för att informera om det fortskridande arbetet i Voi. För att den resan skulle vara möjlig behövdes pengar. Studieförbundet Sensus valde att bidra med kronor för att förverkliga resan. Året där efter åkte fjorton personer från Ulricehamn till Voi i november för att besöka staden. Dessa fjorton personer bestod av bland annat fyra lärare från Bogesundsskolan och en lärare från Tvärreds skola. I en massajby utanför Voi får en skola bidrag för att bli färdigbyggd och i framtiden kunna ta emot elever. Detta samtidigt som en ny byggnad uppförs i Voi för att kunna rymma en förskola med 40 barn. Det tillkommer även en ny vattentank och extra toaletter till förskolan. År 2008 var det knappt 20 barn med i projektet. Projektet hjälper varje barn med deras särskilda behov som exempelvis medicin, boende och utbildning. Förskolan i Bogesunds House startade samma år och det anställdes en förskollärare. Mot en liten avgift finns det nu möjlighet för barn i Voi att gå i förskolan. Det anställdes en förskollärare. Strax efter starten av förskolan anställs Lydia Wughanga som föreståndare för programmet. Det anordnas ytterligare en resa från Ulricehamn till Voi under år Det startas då även diskussioner om att köpa ett markområde i utkanten av Voi. Under samma år åker en delegation från Ulricehamns kommun ner till Voi för att undersöka och utreda möjligheterna till ett framtida kommunalt partnerskap. Projektgruppen startade ett finansieringsprojekt kallat Årets julklapp. År 2008 var Årets julklapp en get. Det innebar att man kunde köpa en get och på så sätt bidra med pengar. Den geten får sedan ett namn som den blivit tilldelad av köparen och delas ut till de föräldralösa barnen i Voi. 7 Under år 2009 anordnas ytterligare två resor till Voi. En resa med bland annat en lärare från Bogesundsskolan och en annan resa med deltagare från företaget Bolon. Under året jobbar Jenny Thilander och Emelie Arkenfjärd som volontärer i Voi under tre månader, februari till april. De arbetade tillsammans med Lydia för att genomföra en idé om att varje föräldralöst barn ska ha en minnesbok. De kartlade också barnens hälsotillstånd och levnadsvillkor. Barnen och deras vårdnadshavare blir även tilldelade de getter som blivit skänkta till projektet. Bogesunds House får en tillbyggnad i form av ett kontor. Huset byggs ut och utrustas med ett rejält soltak över den befintliga uteplatsen för att ge en välbehövlig skugga 5 Gardell, Karin ( ) 6 ( ) 7 ( ) 3

8 för barnen att vistas i. Förskolan utökas till två stycken avdelningar. Till den nya avdelningen anställs ytterligare en förskollärare. Diskussionen om att köpa ett markområde i utkanten av Voi övergår till ett beslut vilket resulterar i att ett markområde på kvadratmeter köps in av Voi-projektet. Detta område blir projektets farm. Området röjs upp av församlingsmedlemmarna i Voi och efter det kommer ett staket på plats runt om hela farmen. Det byggs en verktygsbod och en liten bostad för en vakt. Ett arbetsprojekt påbörjas för att hitta ett företag för att borra efter vatten. I slutet av året planterades även ett antal fruktträd, bland annat apelsin, mango och papaya. I Ulricehamn anordnas en stor artistgala av Rotary Club i Ulricehamn. Galan fick in kronor som skänktes till Voi-projektet och deras projekt med borrning efter vatten. Årets julklapp detta år var en stolpe i staketet runt farmen eller ett träd på farmen. 8 Under år 2010 ökar antalet barn i projektet till ett närmare 30-tal. Både i privat regi och Voiprojektets regi anordnas flera resor till Voi och föreståndarinnan Lydia Wughunga besöker tillsammans med Samuel från byn Kisemenyi Ulricehamn. Under året startar ett personligt fadderbarnsprogram. Verksamheten resulterar i 31 stycken faddrar i slutet av året. Dessa faddrar inbringar tillsammans kronor till projektet varje månad. Pengarna säkerhetsställer alla löpande kostnader för barnens viktigaste och grundläggande behov. Detta i form av mat, skolkläder och medicin. En speciell projektgrupp för att utveckla farmen tillsätts och planerna för att göra farmen till ett utvecklings - och kunskapscenter tar form. En förstudiegrupp tog fram en vision för projektet, affärsplan, projektdefinition och finansieringsförslag. Ulricehamns stadsarkitekt bidrog även med ett förslag på en potentiell planlösning av farmen och funktionella byggnader. Alla dessa förslag presenterades på en företagsträff. Under träffen framlades en projektidé gällande finansiering kallat En tjuga för Voi. Den speciella projektgruppen fortsatte arbeta med att utveckla idén. Under augusti månad gjordes det första försöket med den efterlängtade borrningen efter vatten. Tyvärr torrborrande man trots ett djup på hela 250 meter. Man gav inte upp för det utan gjorde ytterligare mätningar, i form av en hydrogeologisk undersökning för att kunna lokalisera vatten. Projektet fick in mer pengar till ett ytterligare borrningsförsök från Rotary, privatpersoner, Gärdhem och Bogesundsskolan som valde att skänka pengarna efter den internationella kvällen till borrningen. Inhägnaden av farmen blev även klar under året. Jenny Berggren, artist, tackade ja till att bli officiell ambassadör för Voi-projektet. Hon har under åren hjälpt till att sprida information om projektet via bloggar och hennes facebook-sida. Årets julklapp detta år var en hantverkstjänst på farmen eller ett silversmycke. 9 Vid förra årets början var det 28 barn inskrivna i projektets program. Vid årsskiftet år 2012 har antalet ökat till 40 barn. I Ulricehamn och även övriga delar av Sverige har fler faddrar anslutit sig till projektet och blivit sammanlagt 42 stycken, antingen faddrar eller fadderfamiljer. Faddrarna bidrog totalt med kronor under året som gick till att bland annat betala skolavgifter, köpa nya uniformer till barnen, köpa mer och näringsrik mat och att betala läkarvård och medicin. Pengarna gjorde stor nytta. Alla 40 barnen bor med sina vårdnadshavare och även ofta tillsammans. På så vis får de bättre levnadsförhållanden. 8 ( ) 9 ( ) 4

9 Under år 2011 gjordes det nya undersökningar om möjligheter att borra efter vatten till farmen. Det gjordes en geologisk undersökning som tyvärr visade på ytterst små chanser till att finna vatten på markområdet. För att man skulle vara helt säker gjordes det en sista undersökning i maj, detta i samarbete med en expert i Sverige men det resulterade i ett hårt bakslag. Det tvingade projektgruppen att tänka om och undersöka andra möjligheter till vatten. De valde att undersöka möjligheten att leda vatten till farmen från ett närliggande berg. Sagt och gjort. I augusti var vattenledningarna dragna från berget till farmen. Det köptes in tre stycken liters vattentankar som sedan grävdes ner i marken. Det byggdes ett vattentorn intill med två behållare som var och en rymmer liter. Den 21 november kom det efterlängtade resultatet. Manase, som är präst i Voi och engagerad i projektet, skickade sms och skrev Our dream is fulfilled, the water is on the farm! Jesus is the answer. 10 Han deklarerade att det äntligen fanns vatten på farmen. Man beräknar att vattentillförsel ska vara möjligt 8 av 12 månader. För att komplettera försörjningen så monterades en anordning för uppsamling av regnvatten. Detta för att säkerhetsställa att exempelvis skörden inte torkar bort. I framtiden kan det även finnas chans att projektet har vatten från två håll då myndigheterna har begärt in anbud för att bygga ut det allmänna vattennätet i området. 11 Finansiering För att arbetet ska kunna bedrivas med kvalitet är ekonomin mycket viktig. Att allt redovisas på korrekt sätt är också viktigt för att allt ska gå rätt till och att inga pengar ska försvinna på vägen. Alla gåvor som sätts in på EFS Brunnsnäskyrkans plusgiro- och bankgiro redovisas därför mycket noga och finns att tillgå på hemsidan. Varje krona som kommer in till projektet och dessa konton går oavkortat till arbetet i Voi. Varje gåva som kommer in specificeras men gåvor som kommer in från privatpersoner specificeras endast med initialerna, för att de som vill ska kunna vara anonyma. Även Voikontot och byggkontot, som är ett konto specifikt för pengar som ska gå till att bygga farmen, redovisas på hemsidan. Pengarna går från EFS Brunnsnäskyrkan i Ulricehamn direkt till arbetet i Voi. Pengarna skickas via en banköverföring två gånger om året till kyrkans huvudkontor i Nairobi, för vidare distribution till församlingen i Voi allt efter behov. Enligt gällande regler granskas alla konton av revisorer. 12 Under åren har projektet haft många mindre insamlingsprojekt. Det har bland annat varit att skicka en julhälsning i form av ett julkort, köpa en tavla till förmån för barnen, köpa ett silversmycke med Voi som symbol eller köpa ett massajarmband. De senaste åren har det också varit möjligt att köpa Årets julklapp. Det har varit att bland annat köpa en get, ett träd på farmen, en stolpe i staketet eller en hantverkartjänst på farmen. 13 Nära inlämningen av returburkar och flaskor sitter sedan år 2010 en pantkvittohållare på ICA Kvantum i Ulricehamn. Tanken är att så många som möjligt som pantar i butiken ska lägga sitt kvitto i behållaren och skänka sin pant till Voi-projektet. Varje vecka töms behållaren på 10 ( ) 11 ( ) 12 ( ), Voi-projektet, Så här är Voi-projektet uppbyggt och finansierat, Brev Företag 2 ( ) 13 ( ) 5

10 pantkvitton och pengarna som löses in går oavkortat till arbetet i Voi. Varje vecka skänker ulricehamnarna i genomsnitt minst 500 kronor genom sin pant. 14 Projektet har även haft större insamlingsprojekt under åren som i dagsläget ännu pågår. Ett insamlingsprojekt som var mycket lyckat var En tjuga för Voi. Det innebar att man varje månad kunde skänka tjugo kronor till Voi-projektet. Tjugo kronor låter inte så mycket men varje krona är avgörande och gör skillnad. En fortsättning på den lyckade kampanjen startades och kom att kallas En sten från hjärtat. Insamlingen går ut på att sälja stenar som kostar 20 kronor styck och man får köpa hur många stenar man vill. Denna kampanj startades för att bygga ut farmen till ett kunskaps- och utvecklingscenter. Före årsskiftet nådde kampanjen upp till drygt kronor. Det ingår också ett koncept kallat The Big Five. The Big Five innebär att företag kan klättra på en femgradig skala. Företagen köper precis som privatpersoner byggstenar till att bygga farmen. Företagen kan välja mellan fem olika sponsorpaket som symboliserar savannens fem mäktigaste djur. Varje paket har olika pris och innehåll. Det lägsta steget är Leopard som kostar 5000 kronor och det högsta steget är elefant som kostar kronor. I pakten ingår ett diplom som ett bevis på vad företaget sponsrar med, medverkan i Voi-projektets annons i Ulricehamns Tidning, Voi- och sponsorlogotype som företaget kan använda i sin egen marknadsföring samt får företaget Voi-projektets nyhetsbrev för att hålla företaget uppdaterat på vad som händer i projektet. 15 För att stödja Voi-projektet kan man också bli personlig fadder och ge ett bidrag till projektet varje månad. Blir man fadder får man ett foto och information om ett specifikt barn i projektet. Om man är fadder ger man ett bidrag på minst hundra kronor i månaden, det tryggar projektet i ett långsiktigt perspektiv. Bidraget som man ger varje månad går inte direkt till det specifika barnet utan går till projektet som helhet, som barnet är en del av. Är man fadder får man en årlig uppdatering om hur det går för barnet, samtidigt som man får rapporter om hur projektet har utvecklats som helhet under året som gått. I dagsläget Voi-projektet bedrivs av den lutherska kyrkan i Voi. Kyrkan har inga egna resurser och är helt beroende av bidrag och gåvor till det sociala arbetet. I Ulricehamn är det en styrgrupp tillsatt av Svenska kyrkan och EFS Brunnsnäskyrkan som leder arbetet. Styrgruppen ansvarar för att ge stöd och råd till de ansvariga i Voi. Gruppen ansvarar också för samordning, uppföljning och kontroll av insamlade pengar. 16 I nuläget får sammanlagt 40 barn och deras vårdnadshavare och familjer stöd och hjälp genom programmet. Efter var och ens behov anpassas hjälpen. Det kan handla om allt från mediciner, mat, kläder eller i vissa fall ett helt hus. Vad som är gemensamt för alla barnen är att de får minst hjälp med skolkostnader, madrasser och myggnät. Barnen som är hiv-positiva får genom exempelvis mediciner och näringsrik mat extra omsorg. Eftersom hjälpen ofta går till hemmen där barnen bor är det många fler än bara de föräldralösa barnen som projektets hjälp når. Regelbundet dokumenteras barnens levnadsförhållanden. De får också hjälp med att 14 ( ) 15 Voi-projektet, Så blir du en av de fem stora, Brev Företag 1 ( ) 16 Voi-magasin. Bilaga till Ulricehamns Tidning Nr.39. Lördag 31 mars år Årgång 143. Sponsrad av Ulricehamns Tidning och LH-tryck. 6

11 skriva ner sin egen historia i minnesböcker. Eftersom majoriteten av barnen inte har några föräldrar så hjälper projektets personal barnen att rita och skriva. Idag finns det fyra anställda inom projektet. En av dem är föreståndarinnan Lydia som själv är föräldralös och har en lillasyster att ta hand om. Lydia har ansvar för volontärerna som mot en liten ersättning jobbar inom Voi-projektet. Det är volontärerna som har den dagliga kontakten med barnen i projektet. Lydia organiserar och har hand om volontärerna som gör hembesök hos projektets familjer runt om i byarna. Lydia har också regelbundna möten med frivilligarbetarna. Förutom Lydia är en housekeeper anställd. Dessutom två vakter, en till Bogesunds House och en till farmen. Det finns även två anställda förskolelärare. 17 Projektet att göra farmen mer självförsörjande är det som står i centrum och är det nuvarande mest prioriterade. Insamlingen för att bygga ut farmen är i full gång, ritningarna till utbyggnaden diskuteras mellan projektgruppen i Ulricehamn och den anställda arkitekten i Nairobi. Något som planerades var framtagandet av ett Voi-magasin som i samband med Ulricehamns tidning kom ut i mars månad år Framtidsvision Visionen handlar om att projektet vill bli ekonomiskt självförsörjande. Detta ska uppnås med hjälp av farmen. Det planeras ett enkelt gästhus som även ska erbjuda konferensmöjligheter. Det ska kunna vara till nytta och glädje för barnen då de är lediga från skolan men även ge projektet en inkomst i form av besökare. Farmen ska även bli ett kunskaps- och utvecklingscenter. Detta både när det gäller HIV/AIDS och ekologisk hushållning. Farmen har ett koncept som handlar om att bli en resurs i samhället och samtidigt en trygghet för projektet på ekonomisk lång sikt. För uppnå detta finns det mål att genomföra i framtiden. Målen är följande: - Det ska finnas ett konferenscenter som ska samla barnen för nöje och undervisning samt fungera som ett gästhus för besökare. Centret ska bestå av en större samlingslokal, några mindre lektionssalar, ett kök, en matsal och möjligheter för övernattning. Där ska det finnas enklare lodgementförläggning och dubbel- och flerbäddsrum tillgängliga. Det ska även finnas rum som utformade för att locka utländska besökare och turister. - Området ska användas för odlingar av olika slag. Meloner, frukter, majs och andra grödor ska bidra till barnens försörjning men även ge en inkomst till projektet. - Kor, getter och höns ska bidra till att täcka verksamhetens behov. - Odlingar och djurhållning ska ske på ett ekologiskt hållbart sätt som främjar miljön. Det ska även ge barnen möjlighet till ett praktiskt lärande. - Det som centret producerar ska användas i någon form av förädlingsprocess. Det kan handla om att starta en kvarn för att mala majsen till mjöl eller att producera getost. - Solenergi och biogas ska bidra till energiförsörjningen på centret. - En skola för barn med särskilda behov ska startas på längre sikt. Vilket innebär att elev- och personalbostäder kommer att behövas. 17 ( ), Voi Magasin. Bilaga till Ulricehamns Tidning Nr.39. Lördag 31 mars år Årgång 143. Sponsrad av Ulricehamns Tidning och LH-tryck. 18 Voi-projektet, Alla barnen får individuell hjälp i Voi-projektet, Brev Företag 3 ( ) 7

12 Detta ska tillsammans bidra till en bra framtid för barnen i projektet och för projektet i sin helhet. Även samhället i Voi kommer kunna ta del av de framtida planerna. I framtiden är planen att farmen ska bli självförsörjande med energi, genom biogas och solceller SYFTE Vårt intresse för Voi-projektet väcktes genom en känsla av att vilja hjälpa de som behöver. Vi upptäckte dock snart att skolverket krävde av oss ett teoretiskt projektarbete eftersom vårt program har den inriktningen. Valet av vårt projektarbete kan kopplas till skolverkets följande programmål för Samhällsvetenskapsprogrammet. Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att förstå sambanden mellan ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper. Intresset för människan och hennes verksamhet är central i samhällsvetenskapsprogrammet. Människan som individ och samhällsvarelse samt samhällets strukturer, mekanismer och konflikter är centrala studieobjekt i utbildningen. I utbildningen övas förmågan att finna och analysera samband, att formulera problem och föreslå lösningar. Att tolka, förstå och förklara är viktiga aktiviteter i utbildningen. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna är användningen av informationsteknik mycket utbredd. 20 Efter dessa omständigheter bestämde vi oss för att göra en undersökning om hur Voi-projektet på bästa sätt ska bedriva sin verksamhet för att utvecklas och undersöka vad som är viktigt för Voi-projektets framtid. Vi valde att göra undersökningen genom att genomföra fem intervjuer med betydelsefulla personer för Voi-projektets framtid och finansiering. Syftet är att ur dessa fem olika perspektiv se vad respondenterna har för syn på Voi-projektets framtid och finansiering. Vi hoppas att denna rapport på så vis kan vara en hjälp på vägen till en så bra framtid för Voi-projektet som möjligt. 1.3 PROBLEMFORMULERING Voi-projektets framtid och finansiering ur fem perspektiv Voi-projektet, Detta är farmen i Voi, Brev Företag 4 ( ) 20 ( ) 8

13 2 METOD 2.1 LITTERATUR OCH KÄLLSTUDIER Detta ämne vi valde att arbeta om är väldigt lokalt för staden Ulricehamn och för staden Voi i Kenya. Detta resulterar i att det inte finns mycket fakta att hämta genom litteratur. Projektet startades år 2004 och är inte så känt att det finns med i uppslagsverk eller liknande. Därför har vi främst använt oss av internetkällor gällande projektet. En faktabok vi har använt oss av är Länder i fickformat. Vi valde att använda den för att skaffa information om Kenya som land. Vi har använt källan innan och tycker den är trovärdig och bra. Den ger en övergripande förståelse och fakta om landet som helhet. Både när det gäller natur, ekonomin och befolkning. När vi valde att ha med en faktadel om Kenya var det för att ge läsaren en förståelse för vilka förutsättningar befolkningen i Voi har att leva efter och hur det påverkar Voi-projektets verksamhet. Kenyas situation som land påverkar Voi som stad. För att förbereda oss väl inför intervjuerna har vi använt två böcker om att genomföra en intervju. De böcker vi har använt oss av är Intervju som metod och Intervju metodik. Vi läste oss in på hur man ska gå tillväga för att genomföra så bra intervjuer som möjligt. Det var användbar information att ta del av och vi fick en bra grund att stå på inför våra intervjuer. Vi har använt oss av ne.se och wikipedia.se när vi har letat efter fakta om Kenya som land och Voi som stad. Vi tycker att de är två trovärdiga källor som är bra att använda. Ne.se är ett låst kontrollerat uppslagsverk samtidigt som wikipedia.se är en sida som vem som helst kan uppdatera. Det anser vi gör att källan blir uppdaterad på den senaste informationen samtidigt som man måste vara uppmärksam så man inte får fel information. Därför har vi varit noga med att jämföra våra källor och på så sätt säkerhetsställt att vi inte fått fel fakta. Den källa som vi framförallt har använt är Voi-projektets hemsida. Den har vi har utgått ifrån när vi skrivit bakgrunden. Voi-projektets hemsida innehåller det mesta som finns att veta om projektets verksamhet, ekonomi och organisation. Hemsidan består av flera rubriker med olika innehåll. Vi valde att källhänvisa till den specifika delen av hemsidan vi använde oss av för ett särskilt stycke i vår rapport, istället för att källhänvisa hela hemsidan. Detta just för att läsaren lättare ska kunna hitta exakt från vart vi tagit vår information. Vi har dessutom använt oss av ett Voi-magasin som kom ut tillsammans med Ulricehamns Tidning den 31 mars år I detta skede av vårt projektarbete hade vi mycket kunskap om projektet men magasinet innehöll ny information som vi kunde ta del av. Eftersom projektet utvecklas hela tiden var det intressant att läsa magasinet, det tog upp vissa saker som vi inte kunnat läsa oss till på hemsidan, det var givande läsning. Magasinet innehåller gripande berättelser om barnen i projektet och många från Ulricehamn som besökt Voi som delar med sig av sina erfarenheter i magasinet, det var mycket intressant läsning. Vi har också läst broschyrer om projektet. De är inriktade på finansieringen, The Big Five, farmen och den individuella hjälpen för barnen. Vi fick broschyrerna av Jan-Åke som pdffiler. De har varit mycket användbar information för oss och de har varit en bra komplettering till den fakta som finns på hemsidan.. 9

14 2.2 INTERVJUER KARIN GARDELL Vi valde att intervjua en privatperson som varit med och engagerat sig och stöttat projektet. För oss var det intressant och givande att få se projektet ur en privatpersons synvinkel och höra personens syn på projektets verksamhet, finansiering och framtid. Karin Gardell som är lärare på Stenbockskolan i Ulricehamn är en av de ca 50-tal privatpersoner som deltagit i resorna till Voi. Tillsammans med sin familj fick hon i Voi se verksamheten och möta människorna där. Karin har även de senaste åren varit mycket engagerad i Bogesundsskolans internationella kväll som samlat in pengar till Voi-projektet. En av oss har haft Karin som lärare på Stenbockskolan och det var på så sätt som vi kände till att hon var engagerad i Voi-projektet. Vi tog kontakt med henne via mail och berättade att vi gjorde ett projektarbete om Voi-projektet och frågade om hon ville ställa upp på en intervju. Karin var vår första respondent och eftersom vi inte hade någon tidigare erfarenhet av intervju som metod kändes det tryggt att börja med en person som vi kände sen innan. Vi förberedde oss i god tid med vilka frågor vi skulle ställa och gick igenom hur vi skulle presentera oss och vårt projektarbete. Vi bestämde med Karin genom mail att det passade bäst att genomföra intervjun på Stenbockskolan, vi kom också överens om tid och datum. Intervjun som vi genomförde den 8 november år 2011 tog ungefär en timme. Väl på plats hittade vi en ostörd plats i ett grupprum. Vi var noga med att fråga om vi fick spela in intervjun och om Karin ville vara anonym i vår rapport. Karin såg inga problem med att vi spelade in och hon tyckte inte heller det var några problem med att vi använde hennes namn i rapporten. Vi valde att spela in intervjun för att underlätta när vi skulle skriva rapporten och vi kände att det skulle vara ett störande moment under pågående intervju att anteckna. När vi spelade in använde vi oss av våra mobiltelefoner och det fungerade mycket bra. Intervjun var mycket givande och intressant och vi fick svar på våra frågor. Att prata med Karin gjorde att vi fick en helt annan inblick in projektet än tidigare och berättelserna från hennes resor ökade vårt intresse för Voi ytterligare JONAS ANDERSSON Vi valde att göra en intervju med vår programrektor Jonas Andersson som tillsammans med några andra representanter från Tingsholmsgymnasiet åkte till Voi i november år Syftet med resan var att undersöka möjligheten att kunna genomföra den mycket goda idé som skolan tillsammans med Voi-projektet strävar efter. Idén och målet med samarbetet dem emellan är att kunna skicka ett antal elever från Tingsholmsgymnasiet till Voi för att där genomföra sin praktik. Jonas och hans kollegor tittade under resan på hur Voi-projektets verksamhet fungerar och efter eventuella boenden och praktikplatser till eleverna. Vi tog kontakt med Jonas via mail och han ställde gärna upp på en intervju. Han var mycket positiv och han sa att han att han tyckte det var roligt att träffa sina elever. Inför intervjun med Jonas förberedde vi oss på samma sätt som föregående intervju, vi skrev frågor och tänkte igenom hur vi skulle presentera vårt projektarbete. Innan intervjun kollade vi upp om det fanns något ledigt klassrum på den tiden som vi bestämt att vi skulle genomföra intervjun. Vi bokade ett ledigt klassrum och genomförde intervjun den 29 november år Vi frågade respondenten om vi fick skriva hans namn i vår rapport och om det gick bra att vi spelade in intervjun. Det tyckte han gick bra. Intervjun tog ungefär 45 minuter och vi kände att vi fick ut det som vi ville av den. 10

15 2.2.3 BRITT OCH JAN-ÅKE THORELL Britt och Jan-Åke Thorell är grundarna till Voi-projektet. Jan-Åke sitter med i projektets ledningsgrupp och har varit med att utforma projektets framtidsvision. Därför kände vi att det var en självklarhet att undersöka om de ville ställa upp på en intervju. Vi tog kontakt med Britt genom mail och berättade vilka vi var och att vi arbetade om Voiprojektet som projektarbete, vi förklarade att vi skulle göra intervjuer och vi frågade om det fanns möjlighet att få intervjua dem. Britt och Jan-Åke var mycket positiva och de bjöd hem oss till sig. Det var skönt att vara i hemmamiljö och det fanns inget som störde. Vi förberedde frågor innan intervjun och den 6 december år 2011 genomförde vi intervjun. Den tog ca en och en halv timma. Vi fick lov att spelade in denna intervju och det har varit väldigt bra när vi senare har sammanställt intervjun. Intervjun med Britt och Jan-Åke var mycket givande. Det var intressant att få höra hur allt startade från början, det gav oss en helt ny syn på projektet. Deras berättelser om barnen och deras engagemang smittade av sig på oss och stärkte vårt intresse ytterligare THOMAS K. MWATELA Thomas K. Mwatela är borgmästare i Voi sedan år Han var på besök i Ulricehamn tillsammans med den resterande kommunledningen för att undersöka om ett framtida samarbete med Ulricehamns kommun är möjligt. Vi fick den fantastiska möjligheten att träffa borgmästaren i Voi. Det hela började med att Christhina Kjöllerström, lärare på Tingsholmsgymnasiet, tog kontakt med oss och berättade att kommunledningen från Voi var på besök i Ulricehamn och att de skulle besöka skolan. Christhina var en av de från skolan som var med på resan till Voi under hösten år Hon visste att vi arbetade med Voi-projektet som projektarbete och tog kontakt med oss. Vi blev otroligt glada att vi kunde få möjlighet att träffa någon från Voi. Vi tänkte genast att det vore en stor tillgång att ha borgmästaren i Voi som en av våra respondenter. Vi tog kontakt med ansvarig person inom kommunen och berättade om vårt projektarbete och frågade om det fanns en möjlighet för oss att få träffa honom. Vi fick klartecken att få intervjua honom då de skulle besöka skolan. Vi förberedde oss för att intervjua på engelska och skrev frågor. Torsdagen den 1 mars år 2012 hade vi bestämt träff med Christhina i personalrummet. Hon presenterade oss för Thomas och vi påbörjade vår intervju. Det befann sig fler personer i rummet och vi beslutade oss för att inte spela in intervjun. Vi hade inga förväntningar över hur mycket han skulle veta om Voi-projektet och hade skrivit ner frågor som handlade om både Voi som kommun och om projektet. Thomas berättade mycket om Kenya som land och om Voi som kommun. Det visade sig att han även visste mycket om projektet och hade hjälpt till att köpa in marken till farmen. Intervjun tog ungefär en halvtimma att genomföra och vi kände att det var väldigt givande och roligt STEFAN TÖRNBLAD Stefan Törnblad är ICA-handlare och chef på ICA Kvantum i Ulricehamn. Stefan kom med ett förslag på insamling till Voi-projektet genom att ge kunderna möjlighet att kunna skänka sin pant till projektet. Han är även ett av de företag som är en av The Big Five. Det innebär att ett företag ska ha sponsrat med mer än fem tusen kronor till projektet. Vi valde att fråga Stefan om han ville ställa upp på en intervju för att få ett företags synvinkel på projektet, delvis också för att han är en sponsor. En av oss tog kontakt med Stefan och berättade att vi gjorde ett projektarbete om Voi-projektet och frågade om han ville ställa upp 11

16 på en intervju om projektets finansiering och framtid. Han ställde gärna upp och vi bestämde att vi skulle höra av oss om dag och tid via mail. Vi mailade förslag på dag och tid och tillslut hittade vi ett tillfälle som passade alla. Onsdagen den 21 mars år 2012 gick vi ner till ICA för att genomföra intervjun. Vi träffade Stefan och han föreslog att vi skulle genomföra intervjun på hans kontor där vi inte kunde bli störda. Det tyckte vi var bra. Vi var noga med att undersöka om vi fick spela in intervjun och vi fick tillåtelse att använda hans namn i vår rapport. Intervju tog ungefär en kvart att genomföra och vi kände att vi fick svar på de frågor vi ställde. 2.3 REFERENSMATERIAL Vi har tagit del av och läst på Voi-projektets plakat som finns uppställda runt om i Ulricehamn. På plakaten finns information om de aktuella insamlingsprojekten som pågår. Vi har också varit på två föreläsningar som Voi-projektet har hållit för allmänheten. En föreläsning har varit i samband med en Voi-konsert i Ulricehamns kyrka den 12 december år Vid det tillfället var det Jan-Åke Thorell som berättade kort om projektets verksamhet. Den andra föreläsningen var en temasamling i Brunnsnäskyrkan den 1 april år Projektgruppen som besökte Voi i januari detta år berättade om de senaste planerna för farmen, visade bilder och berättade om de hembesök som gjordes hos de föräldralösa barnen. Vi har även besökt den internationella kvällen på Bogesundsskolan i Ulricehamn den 4 april år Den internationella kvällen är ett insamlingsprojekt till Voi-projektet. Där tog vi del av Bogesundsskolans engagemang och glädje i att samla in pengar och hjälpa de föräldralösa barnen i Voi. I klassrummen fanns information om Voi-projektet och bildspel från olika Voiresor visades. Vi har även läst två artiklar i Ulricehamns tidning och STT. Artikeln i Ulricehamns tidning publicerades torsdagen den 29 mars år Artikeln handlar om fyra lärare från Bogesundsskolan som var på besök i Voi och följde hjälpen som de föräldralösa barnen fick. På samma sida fanns även en kort artikeln om Voi-magasinet som gavs ut två dagar senare. I STT fanns en artikel publicerad torsdagen 19 januari år 2012 som handlade om den resa som delar av kommunledningen från Ulricehamn gjorde till Voi. Vi känner att dessa artiklar har varit givande och hållit oss uppdaterade under den period vi har arbetat om projektet. 12

17 3 RESULTAT 3.1 KARIN GARDELL Karin berättar med inlevelse och stor passion den häftiga känsla hon upplevde när hon och hennes familj fick vara med och dela ut legobitar och andra leksaker till barnen som hon själv varit med och samlat in. Karin säger i intervjun Jag kände mig så oerhört priviligerad, nu har jag varit med här hemma och vi har liksom städat ur här i våra legolådor, skänkt iväg dem och sen så fick vi vara med och dela ut det också. Det tyckte jag var stort, liksom att få följa allt hela vägen. Just detta konkreta att se vad pengarna eller det man skänker går till, tror Karin är nyckeln till Voi-projektets framgång. Det stora engagemang som finns hos så många ulricehamnare tror Karin bygger mycket på att man så lättillgängligt kan följa och se vad som händer i projektet. Det tror hon är viktigt att bygga vidare på inför framtiden. Ett långsiktigt mål som Voi-projektet hela tiden strävar efter är att människorna ska bli självförsörjande. De ska få hjälp och kunskap att klara sig själva och försörja sig själva. Hjälpen de får ska bidra till att de själva kan utvecklas. Karin säger att hjälp till självhjälp är otroligt viktigt och det är det som får individerna att utvecklas vilket leder till att också samhället kan utvecklas. Karin tycker att grundtanken som Voi-projektet har att människorna ska bli självförsörjande är mycket smart. De ska få hjälp att klara sig själva inte bara få hjälp och saker skickade till sig. För risken med många hjälp- och biståndsprojekt menar Karin är att människorna som får hjälp till slut tar hjälpen för givet. Risken med dessa typer av projekt är att de endast hjälper människorna kortsiktigt för stunden. Att satsa på att hjälpa människor att kunna fortsätta klara sig själva efter hjälpen är en mer effektiv och håller långsiktigt. Att dessa människor får lära sig att utveckla sitt samhälle efter sina förutsättningar är det som bygger en hållbar framtid. För att göra detta är uppbyggnaden av farmen det som är mest aktuellt. Genom farmen skapas arbete som kommer att gagna samhällets framfart. Men framför allt ska farmen vara ett sätt att dra in pengar så att människorna i Voi inte ska behöva vara beroende av Voi-projektets bidrag och pengar. På farmen ska det som odlas där i framtiden kunna säljas, man ska också bedriva kursverksamhet om t.ex. HIV/AIDS. I Voi fungerar det så att det är den Evangeliska kyrkan och biskopen i Nairobi som bestämmer vem ska vara präst i Voi, vilket för närvarande är Manase. Manase är tillsammans med Lydia viktiga profiler inom projektet. De är duktiga och kompetenta och är stora byggstenar när det gäller organisationen i Voi. I takt med att projektet växer och fler blir engagerade funderar vi, tillsammans med Karin, kring vikten av att dela ansvaret på fler. På så sätt skulle stabiliteten i projektet tryggas även om någon sjuk eller måste flytta till en annan tjänst. Karin lägger också vikt och betydelse av hur olika man ser på pengar här i Sverige och i Kenya. Hon beskriver att i Kenya och Voi har man en helt annan syn på pengar än i Sverige. Det är inte alls lika noga som det är här, pengarna går lite hit och lite dit och man har inte alls samma koll och organisation som i Sverige. Karin berättar att när hennes man var i Kenya år 1998 var det ungefär en miljon kronor som försvunnit till en väg som skulle byggas i Kenya, så det blev ingen väg. Medan här i Sverige var det på alla löpsedlarna att Mona Sahlin hade köpt choklad för regeringens pengar. Med detta vill Karin säga att det är otroligt stora 13

18 kontraster mellan länderna och det är viktigt att ha det med sig när man ska samarbeta med varandra. Voi-projektet har just därför varit noga med att ha stenkoll på sina pengar och vad pengarna går till. Projektet är mycket noga med sina finanser och det är något som man tagit med sig från det svenska samhället och försöker föra in i samhället i Voi. Det tycker Karin är viktigt att behålla och hon anser att det är något man måste arbeta vidare med i framtiden JONAS ANDERSSON Möjligheten för eleverna att göra sin praktik i Voi riktar sig först och främst till apu-elever i årskurs tre men Jonas säger uttryckligen i intervjun att självklart är drömmen att alla elever ska kunna söka oavsett vilket program man går. Det som gör att man i första hand riktar in sig på mer praktiska program är av det enkla skälet att det är de programmen som har praktik. Jonas berättar också för oss att man från skolans sida tänker sig ca tre veckor praktiktid och att man eventuellt lägger en vecka på ett lov så att eleven missar så lite som möjligt i skolan. Målet med besöket i Voi är att hitta praktikplatser och boende gick bra. Platser som skulle kunna vara framtida arbeten för praktikanter är sjukhuset i Voi, Kenya Wild Life Society, förskolan i Bogesunds House och även farmen skulle kunna vara ett alternativ. Om planerna går som Tingsholmsgymnasiet och Voi-projektet vill är förhoppningarna att kunna skicka ungefär åtta elever under nästkommande läsår Det som kan hindra samarbetet är om skolan inte får det bidrag som de har sökt från EU. Men Jonas är mycket förhoppningsfull och ser ljust på att stödet från EU ska bli av. Jonas ser mycket positivt på samarbetet i perspektivet att ge många elever möjligheten att få åka iväg till Voi. Tingsholmsgymnasiet har i nuläget ett samarbete med både svenska skolan i London och Nairobi men Jonas menar att det nya samarbetet med Voi-projektet ger mer eftersom det innebär att fler än en elev får chansen att uppleva en annan kultur. Han säger också att utbytet skulle betyda mycket för Tingsholmsgymnasiet som skola eftersom skolan är mån om att eleverna ska få en så bra och givande utbildning som möjligt. Självfallet skulle utbytet också betyda mycket för Voi-projektet, de är i behov av all kunskap de kan få och det skulle innebära en enorm hjälp med praktikanter. Ett utbyte av kunskap, kultur och språk är det som skulle prägla samarbetet. I övrigt är Jonas mycket imponerad av Voi-projektets effektiva verksamhet när det gäller insamlingar och olika finansieringssätt. Han tror att deras mångsidighet och den nära responsen med givarna är nyckeln till framgången. Han nämner exempelvis kampanjen Årets julklapp med getterna och namnen, att man själv kunde namnge geten och se att pengarna man skänker just går till det tycker Jonas är mycket genomtänkt och smart. Vi frågar honom om vad han tror är det viktigaste för Voi-projektet framtid och hur han ser på utvecklingen av projektet. Jonas tror att det är viktigt att bygga vidare på de goda idéer som de har och att finna nya liknande vägar. Även att fortsätta med att erbjuda olika insamlingsprojekt anpassade för olika typer av givare, både privatpersoner och företag anser Jonas vara viktigt för framgång. Men självklart är han mest inriktad och förväntansfull inför samarbetet med Tingsholmsgymnasiet. Han tror starkt på att det kommer att bli av och han hoppas att många elever i framtiden ska få möjlighet att besöka och tillbringa sina praktikveckor i Voi Gardell, Karin ( ) 22 Andersson, Jonas ( ) 14

19 3.3 BRITT OCH JAN-ÅKE THORELL Nyckel till projektets framgång anser Britt är delaktigheten av så många människor och det engagemang som finns. De båda säger att det inte går att bygga ett projekt utan de unika och underbara människor som finns i Voi och Ulricehamn. Britt säger då dessa kloka ord, ett plus ett är inte lika med två. Hon menar istället att ett plus ett är lika med tre. Vi, de engagerade människor i Ulricehamn, plus de engagerade människorna i Voi blir alltid mer än två. Jan- Åke håller med och förklarar att projektet hela tiden utvecklas, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Den sociala faktorn handlar om personliga resurser som uppmuntrar och hjälper till. Att projektet är så pass litet och att det finns det nära kontakten mellan de båda städerna är också en del av framgången. Det ger möjlighet att återrapportera och en bra möjlighet att resa mellan städerna. Det är över 50 personer från Ulricehamn som har besökt Voi. Britt och Jan- Åke menar att dessa personer är de bästa ambassadörerna. Bogesundsskolan har haft en stor betydelse för projektet och många elever som har gått där tidigare är idag aktiva inom projektet. Det gör att folk lockas av varandra och engagemanget ökar bland Ulricehamns invånare. Grundarna framhäver också att flera företag har en stor drivkraft och bra idéer vilket skapar en bra förutsättning för finansiering av projektet. Vem som helst kan ge det lilla beloppet tjugo kronor, samt att företag kan ge det stora beloppet på tjugotusen. I framtiden säger Britt och Jan-Åke att de vill bevara den styrka som finns i projektet, att det varit så pass litet. Projektet är hanterbart, de kan namnen på alla barn som är med i projektet. Trots att de vill behålla småskaligheten är de medvetna om att de finns så många fler som behöver hjälp och de vill så gärna hjälpa till. Idag sköts hela projektet ideellt och varje krona går oavkortat till projektet. Skulle projektet bli mycket större som exempelvis Rädda Barnen måste man ha en annan organisation. De skulle bli tvungna att anställa folk och på så sätt ta ut en administrationskostnad. Det skulle resultera i att projektet förlorar sin styrka i att varje krona går direkt till projektet. Sammanfattningsvis så vill de ha kvar närheten som finns i projektet idag men även hjälpa fler. Farmen är en stor del av projektet idag. Den utvecklingsplan som finns för farmen är för tre år. Britt och Jan-Åke berättar att planen är ett projekt för en långsiktig hållbarhet. Om det skulle behövas måste det byggas upp en administration på farmen. De säger att farmen går att bygga ännu större. Det krävs då att man hittar lokala resurser för att utveckla det. De understryker också vikten av att bara för att farmen i Voi blir större så ska det inte behövas mer resurser och folk i Ulricehamn. Farmens framtida utveckling handlar om konceptet att bli självförsörjande. För att få den utvecklingen behövs det mer kompetens och det byggs både verksamhet och strukturer för att klara det framtida målet. Grundarna betonar vikten av att inte bygga allt på en gång utan att ta det i olika etapper. Först och främst planeras en samlingslokal att byggas och senare planeras även ett gästhus. Projektets farm är inte bara ett kunskapscenter för HIV/AIDS utan blir också ett kunskapscenter för bland annat ekologiskt jordbruk. Detta är något båda grundarna betonar betydelsen av. Idag sprider projektet information genom workshop, filmer, föreläsningar och personlig rådgivning. För att ta del av en personlig rådgivning kan barnen i Voi gå till Bogesunds House för att prata med antingen Manase eller Mary. De barn som är HIV-positiva kan få råd, hur man kan leva ett bra liv trots sin sjukdom. Britt jämför det med ungdomsmottagningen i Ulricehamn. Britt och Jan-Åke hoppas att detta ska utvecklas i framtiden. De hoppas att informationen om HIV/AIDS och ekologiskt tänkande kan bli något som hela samhället kan ta del av, en förebild för samhället helt enkelt. De tänker sig att 15

20 barnen och vårdnadshavarna ska få kunskap om hur exempelvis getter överlever och hur man odlar majs. De ska även få möjlighet att kunna använda farmen som ett praktiskt arbete och sedan kunna ta med sig den mat de själva odlat hem. De barn som väljer att inte fortsätta studera efter grundskolan ska ha möjlighet till jobb på farmen. Britt och Jan-Åke hoppas även att farmen ska ge en ren inkomst i framtiden. Men de understryker att det inte är meningen att farmen ska bli allt för stor. Det finns redan en farm i Tanzania som erbjuder den storlek på farm så det inget de strävar efter i Voi. Jan-Åke säger att nyckel och förutsättningen till allt är vattnet. Det är förutsättningen för hela farmens utveckling. Utan vattnet skulle mycket av projektets vision inte gå att genomföra. I framtiden kommer det att byggas en uppsamlingsanordning av regnvatten på taken, detta i form av hängrännor. Vattnet är livsviktigt. Angående samarbetet med Tingsholmsgymnasiet så ser Jan-Åke samarbetet som ett sidoprojekt. Både han och Britt betonar att de har fokus på barnen i första hand. De menar att alla kontakter är självklart bra men att det även finns fler samarbeten, som exempelvis kommunen. De kan i dagsläget inte säga vad projektet kan vinna på ett samarbete med Tingsholmgymnasiet. En tänkbar möjlighet är för elever från barn- och fritidsprogrammet att ta del i förskolan och på så sätt kan hjälpa projektet. Det blir en extra resurs i tre veckor. Det finns även fler områden som elever kan bidra med sina kunskaper, exempelvis inom sjukvård, handel och teknik. I framtiden kan det säkert finnas mer möjlighet till utbyten om farmens utveckling har gått som den ska. Då kan det finnas möjlighet för elever att bo där och hjälpa till. Britt och Jan-Åke är säkra på att det kommer att påverka projektet positivt. Projektet har både kortsiktiga och långsiktiga mål inför framtiden. Britt och Jan-Åke berättar om de olika målen. Ett kortsiktigt mål är att varje barn ska få godkända betyg, något som ska genomföras varje termin. De andra kortsiktiga målen handlar om att varje barn ska få hjälp med de grundläggande behoven. Det gäller både fysiska och psykiska behov. De fysiska behoven handlar om bättre levnadsförhållanden. Alla barn ska ha basvarorna som medicin, hus och madrass. De psykiska behoven handlar om att ge alla barn stöd genom att de har någon att prata med. De ska alla få en fadder som finns där att stötta dem. Det långsiktiga mål som gäller är att människorna ska bli självförsörjande. Farmen ska bli självförsörjande och så även hela projektet. En baksida till detta mål är att de HIV-positiva barnen inte kan ta hand om sig själva. Varje barn ska få en möjlighet till utbildning och att kunna komma tillbaka till farmen och jobba i projektet. Föreståndaren i Voi, Lydia, gör ett-, två- och tre års planer för barnen. Ett kortsiktigt mål kan då vara att barnen får åka till kusten tillsammans. Britt och Jan-Åke nämner även att det sker årliga utvecklingssamtal med personal och barn inom projektet. De har ett mål om att projektet någon gång kan äga en bil eller buss. På så sätt kan en resa till kusten vara möjlig. De säger annars att det finns nya skisser på det hus som ska byggas, något som ingår i tre-års planen. Ett mål inom fem-tio år är en skola för barn med särskilda behov, en specialist-skola helt enkelt. För Britt och Jan-Åke vore det fantastiskt THOMAS K. MWATELA Thomas berättar först om Kenya och landets utveckling för att kunna få oss att förstå den framtida utvecklingen i Voi. Kenya vill bli ett land som utvecklas. Som land berättar Thomas att Kenya har en vision till år 2030 om att ha en bra harmoni med de andra länderna när det gäller politik, ekonomi och den sociala delen. 23 Thorell, Britt och Jan-Åke ( ) 16

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN. Senaste nytt från skolan. Sida 3

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN. Senaste nytt från skolan. Sida 3 KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN Läs om hur skolan startades och vad vi tillsammans har lyckats åstadkomma Sida 1 Senaste nytt från skolan Sida 2 Senaste eventen

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge

Läs mer

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN Läs om hur skolan startades och vad vi tillsammans har lyckats Senaste nytt från skolan Information om anordnade och kommande event

Läs mer

KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP

KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP Vatten Området lider av extrem svår torka periodvis. Brist på vatten förorsakar stort lidande. Regnvatten lagras för användning under torrperioderna. Därför byggs många vattentankar.

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya -

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - - The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - BaseCamp Foundation Masai Mara Masai Mara i Kenya är en mycket speciell plats, med en vild och vacker natur, ett oerhört rikt djurliv och lokalbor som strålar

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya När vi åkte tillbaka från Kenya i mars 2011, efter den första delen i det här projektet var Mats Wilhelmsson och jag fortfarande övertygade

Läs mer

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY Kenswed Academy är den enda gymnasieskolan för fattiga ungdomar i Kenya och ligger i Ngong Hills utanför Nairobi. Idag går 129 elever på Kenswed Academy.

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY

INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY 2012-03-03 Page 1 of 7 INFORMATION TILL DIG SOM VILL ÅKA SOM VOLONTÄR TILL PHYLLIS MEMORIAL CHILDREN S HOME AND ACADEMY Vad kul att just DU vill åka som volontär till Phyllis Memorial Children s Home i

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet 1. Vilket program läser du på? Logopedprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University i staden

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före.

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före. BOLOGNA 22 25 september 2007 Första besöket var på en kommunal förskola med barn mellan 3-5 år som inrymdes i en skola för barn mellan 3-11 år. I den delen som hade förskola fanns 2 klasser med 25 barn

Läs mer

Föräldraråd år F-6 Byttorpskolan 3:e November 2014 Protokoll

Föräldraråd år F-6 Byttorpskolan 3:e November 2014 Protokoll Föräldraråd år F-6 Byttorpskolan 3:e November 2014 Protokoll 1. Mötet öppnas 2. Val av justerare Christel Olsson 3. Presentationsrunda Närvarande föräldrarepresentanter; Pia Hacksell, Andreas Paulsson,

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick

NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER« utblick NUMMER 1 2009 EN TIDNING FRÅN»SRI LANKAS BARNS VÄNNER«utblick SRI LANKA Startskott för Star for Life Carema Orkidén bidrar till Suhada Home Araliya förskola är på frammarsch Terminsavslut med blandade

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 Bakgrund Storfritids är en unik fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6, som drivs privat av Stiftelsen Birkagården. Personalstyrkan består av fem personer och i

Läs mer

Res med ZASP. Vill du bidra till något bra genom att resa och uppleva? Nu har du chansen!

Res med ZASP. Vill du bidra till något bra genom att resa och uppleva? Nu har du chansen! Res med ZASP Vill du bidra till något bra genom att resa och uppleva? Nu har du chansen! Om du reser med ZASP får du se lejon och elefanter på spännande safari, lära känna bybor, möta zambisk kultur i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Kommunalt partnerskap

Kommunalt partnerskap Kommunalt partnerskap Eslövs kommun har genom kontakter med föreningen Globträdet kommit i kontakt med kommunen Lugazi i Uganda, som är intresserade av att ingå ett kommunalt partnerskap med Eslövs kommun.

Läs mer

Sponsorbrev 2014. Trelleborgs Ryttarförening

Sponsorbrev 2014. Trelleborgs Ryttarförening Sponsorbrev 2014 Trelleborgs Ryttarförening Trelleborgs Ryttarförening är en helt ideell förening som grundades 1971 och driver sin verksamhet på Brosjödals gård, föreningen har ca 350 medlemmar. Vår vision

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Sollefteå kommun Vallaskolan

Sollefteå kommun Vallaskolan Välkomna till ett nytt läsår! Nu har ett nytt läsår börjat och vi känner oss glada över att era barn åter är i skolan. Vi hoppas att ni har haft en fin sommar tillsammans och att ni känner er redo inför

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

KTH. Företagskatalog Stockholm

KTH. Företagskatalog Stockholm 11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Du och ditt fadderbarn

Du och ditt fadderbarn Du och ditt fadderbarn 1 Fadderskap innebär att man genom ögonen på ett barn kan följa med hur ett samhälle förändras och på det sättet vara en del av en världsomfattande förändring. Sirpa Solehmainen,

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd

Det här är biståndsföreningen. Bharat Indien-Bistånd Det här är biståndsföreningen Bharat Indien-Bistånd Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Kom och var med! Indien Indien är ett land i stark ekonomisk utveckling. Ändå finns tusen och åter tusen

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Antal närvarande: ca 35 medlemmar Plats: Folkungakyrkan, Stockholm Datum: 2015-02-22 Tid: 13.00-14.40 82. Mötet öppnades med bön

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Samt fjärilslarver till våren

Samt fjärilslarver till våren Grovplanering för Trulleskogen hösten 2010 Våra gemensamma mål för Äsperöds fritidsverksamhet och som vi fokuserar på denna höst utifrån vår arbetsplan är: Delaktighet Vi vill utveckla barnens medvetenhet

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kära faddrar och gåvogivare

Kära faddrar och gåvogivare Kära faddrar och gåvogivare En varm hälsning och en önskan om en god fortsättning på det nya året sänder jag er från ett regnigt Cochabamba. Vill börja med att tacka er för att ni fortsätter tro på de

Läs mer

NYHETSBREV JUNI 2012

NYHETSBREV JUNI 2012 Äntligen är sommaren här och föreningen Golomolo vill skicka en varm sommarhälsning till alla underbara medlemmar och stödjare med några uppdateringar om vad som har hänt under våren! Först och främst

Läs mer

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna

Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Polstjärna Hjälp oss skapa framtidstro för barn och unga i Sverige stöd Polstjärna Vi stödjer eldsjälar som brinner för ett medmänskligare samhälle Allt för många svenska barn och ungdomar växer upp i

Läs mer