6Rapport till projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6Rapport till projektet"

Transkript

1 16 april 2013 Företagsamt ägande 6Rapport till projektet Företagsamt ägande Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag utbud eller efterfrågan? Dan Johansson, Johanna Palmberg, Anders Bornhäll

2 Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt ägande. Projektet ska öka kunskapen om för näringslivet viktiga ägarfrågor samt skapa uppmärksamhet för det privata ägandets centrala betydelse för tillväxt och välstånd. Med detta projekt vill Svenskt Näringsliv ge sitt bidrag till en framgångsrik politik på dessa områden. Företagsamt ägande kommer att ta fram expertrapporter och arrangera hearingar och rundabordssamtal för att få igång en bred diskussion om framtidens ägarvillkor och hur det privata ägandet kan stärkas. Projektet leds av Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström. Centrala områden för Företagsamt ägande är frågan om utvecklingen av den svenska ägarmodellen, beskattning av ägande samt kopplingen mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För att utveckla debatten om privat ägande ger Svenskt Näringsliv ett antal aktörer möjlighet att uttrycka sina egna tankar och förslag i skrifter och på seminarier. De tankar och förslag som framförs i denna skrift är således författarens egna. Svenskt Näringsliv kommer framöver att presentera egna förslag kring hur det privata företagsägandet ska stärkas. Att utveckla och förbättra villkoren för det privata ägandet är en självklar del i en reformagenda för att skapa ökad tillväxt och möta globaliseringens utmaningar. Dan Johansson HUI Research och Högskolan Dalarna. Johanna Palmberg Entreprenörskapsforum och Kungliga Tekniska Högskolan. Anders Bornhäll HUI Research, Högskolan Dalarna och Örebro universitet. 2 Företagsamt ägande

3 Innehåll Executive summary Bakgrund Syfte Teoretisk referensram...8 entreprenörer och finansiärer...8 informationsproblemet: Genuin osäkerhet, risk och asymmetrisk information marknadsmisslyckande kontroll Det är skillnad på kapital och kapital pecking order theory Tidigare studier Data och metod Resultat Slutsatser och diskussion kapitalismens paradox Referenser Appendix Enkätsundersökning innehåll 3

4 Executive summary I den ekonomisk-politiska debatten har det framförts farhågor för att bristen på kapital hos mindre företag har utgjort ett tillväxthinder, vilket skulle påverka sysselsättning och ekonomisk tillväxt negativt. Olika åtgärder för att öka tillgången på kapital för mindre företag har därför diskuterats. Den förda diskussionen har i princip ensidigt fokuserat på utbudet av kapital och negligerat entreprenörernas efterfrågan. Tidigare forskning har visat att en stor andel av entreprenörerna inte efterfrågar externt riskkapital därför att detta medför minskad kontroll, då nya ägare får inflytande i företaget. För entreprenörerna finns det således en avvägning mellan oberoende och tillväxt finansierad av externt kapital. Syftet med föreliggande rapport är att studera om bristande tillgång på riskkapital utgör ett tillväxthinder för små svenska företag, eller om det snarast är så att efterfrågan på riskkapital saknas hos dessa företag. Bland annat ska följande frågeställningar belysas. 1 Anser företagarna att tillgången på kapital utgör ett tillväxthinder? 2 Är kontrollen av det egna företaget viktig? 3 Finns det ett pris för kontroll? För att undersöka frågeställningarna har telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda företag med 1 49 anställda genomförts. Bland de viktigaste resultaten märks: 90 procent av företagarna uppger oberoende och kontroll som ett viktigt motiv för sitt företagande. Internt genererade medel och personligt sparande är de viktigaste kapitalkällorna för att finansiera tidigare och eventuell framtida expansion. Nya externa delägare är den minst viktiga kapitalkällan för att finansiera tidigare och eventuell framtida expansion. Det viktigaste skälet till att ta in nya ägare är inte det kapital de tillför, utan den kompetens, kunskap och de nätverk de nya ägarna bidrar med. Uppemot en tredjedel av företagen anser att nackdelarna med nya ägare överstiger fördelarna. Lika många föredrar att sälja hela företaget framför att dela ägandet med någon annan. Företagarna sätter stort värde en hög prislapp på sitt oberoende. En fjärdedel av företagarna är inte beredda att sälja en kontrollpost, eller sitt företag, även om priset på aktierna/företaget överstiger det uppskattade marknadsvärdet med procent. En fjärdedel av de tillfrågade anger finansiering som ett hinder för expansion. 4 executive summary

5 Vår undersökning ger ett entydigt stöd för slutsatsen att kontrollen av det egna företaget är viktigt. Vidare att det finns ett pris på kontrollen och att detta pris är högt. Vad gäller frågan om bristen på kapital är ett tillväxthinder är resultaten tvetydiga. Å ena sidan uppger en fjärdedel att så är fallet. Å andra sidan finns ett starkt motstånd mot att använda nytt externt ägarkapital som finansieringskälla. I den utsträckning det föreligger statistiskt säkerställda skillnader mellan olika storleksklasser är mindre företag mer obenägna att ta in externt kapital/externa ägare och de sätter också ett högre pris på sitt oberoende. Vi anser det därför rimligt att tala om kapitalbristens paradox. Det kan mycket väl vara så att tillgången på externt riskkapital är god, samtidigt som entreprenörerna avstår tillväxtmöjligheter på grund av brist på internt genererade medel och sparat kapital. En slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att den ekonomiska politiken i högre utsträckning bör fokusera på att underlätta privat sparande och privat förmögenhetsbildning. Härvid spelar skatterna och skattenivåerna en central roll. Om löntagare och företagare fick behålla en större andel av sina inkomster skulle de ha större tillgång till den typ av kapital eget sparande och internt genererade medel som föredras vid expansion, och kapitalbrist skulle vara ett mindre problem. Lägre skatter kan också förväntas leda till att entreprenörernas efterfrågan på externt ägarkapital ökar, eftersom kompensationen för förlorat oberoende och kontroll efter skatt ökar. Kommande diskussioner och undersökningar om kapitalbrist som ett etablerings- och tillväxthinder bör därför i ökad utsträckning fokusera på skattesystemets roll. Perspektivet bör lyftas från företags- till ägarnivå. executive summary 5

6 1. Bakgrund I den ekonomisk-politiska debatten pågår en diskussion om svårigheterna för mindre företag i tidiga utvecklingsstadier att erhålla externt riskkapital. Det har framförts farhågor för att riskkapitalister huvudsakligen investerar i större företag med utvecklade affärsidéer, vilket skulle leda till att lovande utvecklingsprojekt inte genomförs och att färre företag har möjlighet att växa. Detta skulle i sin tur medföra en allmänt lägre investeringsnivå, långsammare ökning av sysselsättningen och svagare ekonomisk tillväxt. Diskussionen har föranlett politikerna att försöka öka utbudet av riskkapital riktat mot mindre företag i tidiga utvecklingsfaser, bland annat har ett investeraravdrag nyligen aviserats som skattemässigt gynnar investeringar i mindre företag (Finansdepartementet 2012). Den förda diskussionen och de vidtagna åtgärderna har i princip ensidigt fokuserat på utbudet av riskkapital och negligerat entreprenörernas efterfrågan på riskkapital. Tidigare forskning har visat att en stor andel av entreprenörerna inte efterfrågar externt riskkapital. Ett skäl är att oberoende har visat sig vara ett ledande motiv för företagande och att extern finansiering medför att nya ägare får inflytande över företaget, vilket minskar de ursprungliga entreprenörernas oberoende. För entreprenörerna finns det således en avvägning mellan oberoende och tillväxt finansierad av externt kapital. 6 bakgrund

7 2. Syfte Syftet med föreliggande rapport är att studera om bristande tillgång till externt riskkapital utgör ett tillväxthinder för små svenska företag, eller om det snarast är så att efterfrågan på externt riskkapital saknas hos dessa företag. Bland annat ska följande frågeställningar belysas. 1 Anser företagarna att tillgången på kapital utgör ett tillväxthinder? 2 Är kontrollen av det egna företaget viktig? 3 Finns det ett pris för kontroll? En enkätundersökning har använts som metod för att besvara frågorna. I nästa avsnitt presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för rapporten. Därefter följer en genomgång av tidigare enkätundersökningar med liknande frågeställningar. Den data som ligger till grund för enkätundersökningen presenteras i avsnitt 5 och enkätundersökningens resultat presenteras i avsnitt 6. Avslutningsvis förs en summerande diskussion. syfte 7

8 3. Teoretisk referensram Entreprenörer och finansiärer Att skapa ekonomisk tillväxt och ett allmänt välstånd har visat sig vara en komplicerad process. Under största delen av mänsklighetens historia har tillväxten varit låg, obefintlig eller till och med negativ. Det var först i samband den industriella revolutionen, som tog sin början i 1700-talets England, som tillväxten tog fart och blev uthålligt stabil. Den allmänt accepterade förklaringen är att det var först vid denna tidpunkt och vid denna geografiska plats som institutionerna samhällets spelregler fick en sådan utformning att de gynnade produktivt entreprenörskap och företagande (North och Thomas 1973; Rosenberg och Birdzell 1986; Mokyr 1990; Berggren 2003; Rodrik med flera 2004; Acemoglu med flera 2005). 1 Tillväxt anses numera allmänt som ett resultat av att ny och produktiv kunskap generas och tillämpas i stor skala. Vid en given tidpunkt används ekonomins produktionsfaktorer, arbete, råvaror och kapital, på ett specifikt sätt. Så länge de fortsätter att användas på samma vis fås ingen tillväxt per capita. Det är först då produktionsfaktorerna kombineras på ett nytt sätt, så att samma mängd produktionsfaktorer kan producera fler varor och tjänster, som tillväxt uppstår. Schumpeter (1934) kallade en ny kombination för uppfinning (invention) och att introducera uppfinningen i ekonomin och ta den i kommersiellt bruk för innovation (innovation). Individen som kom på en ny kombination kallade han uppfinnare (inventor) och individen som kommersialiserade uppfinningen för entreprenör (entrepreneur). 2 Uppfinnare och entreprenör definierades således utifrån den funktion de fyller i det ekonomiska systemet, det vill säga vilken roll de spelar för att skapa växande företag och ekonomisk utveckling. Enligt Schumpeter innehar entreprenören en nyckelroll i ekonomin, men entreprenörskap är inte liktydigt med företagande i vid bemärkelse, vilket ofta inte uppmärksammas och får till följd att olika slags företagare sammanblandas på ett missledande sätt. Enligt Schumpeters (1934) definition är de flesta företagarna, till exempel majoriteten av nyföretagare och egenföretagare inte entreprenörer, då de saknar ambition att vara nyskapande eller tillväxtorienterade (Sanandaji 2011). 1 Baumol (1990) skiljer mellan produktivt, icke-produktivt och destruktivt entreprenörskap. Produktivt entreprenörskap är värdeskapande, destruktivt entreprenörskap är värdeförstörande medan icke-produktivt entreprenörskap varken skapar eller förstör värden utan omfördelar existerande tillgångar. Produktivt entreprenörskap definieras av att en entreprenör tillverkar de varor och tjänster som konsumenterna efterfrågar effektivare än tidigare. Krig är ett exempel på destruktivt entreprenörskap medan skatteplanering är exempel på icke-produktivt entreprenörskap. Många civilisationer, som exempelvis Kina, var teknologiskt mer avancerade än det Västeuropa som sedan tog den ekonomiska och politiska ledningen. I Kina gynnades dock icke-produktivt och destruktivt entreprenörskap av samhällets spelregler, medan produktivt entreprenörskap gynnades i Väst. 2 Den exakta definitionen av entreprenören har diskuterats i den ekonomiska litteraturen. Schumpeters är den i dag mest accepterade. 8 teoretisk referensram

9 Det är rimligt att anta att samhällets spelregler har större betydelse för entreprenörer med tillväxtambitioner jämfört med företagare som saknar sådana. Exempelvis spelar inte arbetslagstiftningen någon roll för företagare utan ambitionen att expandera och anställa. Detsamma gäller skattesystemets utformning för att kunna finansiera en nyinvestering med internt genererade medel. För entreprenörer med tillväxtambitioner kan de dock ha avgörande betydelse för om en tillväxtmöjlighet utnyttjas eller inte (Henrekson och Johansson 2009, 2010). Förutom entreprenörer och uppfinnare identifierade Schumpeter (1934) också finansiärer som centrala aktörer för att skapa tillväxt. Entreprenören har sällan det kapital som krävs för att finansiera kommersialiseringen av den nya uppfinningen. Speciellt gäller detta för företag i tidiga utvecklingsskeden med oprövade affärsidéer. Entreprenören behöver således riskkapital från en extern finansiär för att utveckla sin affärsidé. 3 Empirisk forskning visar att finansiären intar en nyckelroll och kan i många fall ses väl så betydelsefull som entreprenören för ett företags utveckling (Lerner 2009). I regel finansierar entreprenören den första fasen, själva företagsstarten, med egna medel. Företagets fortsatta utveckling, och framför allt tillväxt, kan kräva extern kapitaltillförsel och att nya ägare träder in i företaget, se figur 1. Ju snabbare entreprenören önskar att utvecklingsprocessen ska gå, och ju högre tillväxtambitioner entreprenören har, desto viktigare med extern finansiering. Ett företag med avsaknad av tillväxtambitioner behöver inget kapital för att förverkliga dem. Det kan därför krävas externa kapitaltillskott tidigt i ett företags utveckling, så kallat såddkapital, för att vidareutveckla en ofärdig produkt. I denna fas har så kallade affärsänglar visat sig lämpliga som finansiärer (Lindström och Olofsson 2002). Affärsänglar är förmögna privatpersoner med egen erfarenhet av att vara företagsledare eller företagsägare och som har tid, engagemang och kapital att satsa i lovande affärsidéer (Landström 2007). Företaget får via affärsängelns eget nätverk ofta också tillgång till ytterligare kapital och kompetens (Kerr med flera 2012). När affärsidén utvecklats och blivit mer stabil blir företaget även intressant för venture-kapitalister. Likt affärsänglarna är dessa aktiva finansiärer och ägare som bidrar till företagens utveckling och kommersialiseringen av produkterna (Hellman och Puri 2002). De har en begränsad investeringshorisont och vill avyttra sitt ägande när företaget mognat. Detta kan ske genom börsnotering av företaget (initial public offering, IPO), försäljning av företaget till ett annat företag, i regel verksamt i samma bransch (trade sale) eller att entreprenören och andra ledande befattningshavare köper ut venture kapital-bolaget i en lånefinansierad utköpsaffär (management buyout, MBO). Det tillhör vanligheterna att ett företag inte uppfyller de ekonomiska förväntningarna. Om inte olika åtgärder som vidtas för att förbättra företagets utveckling får effekt återstår endast avveckling och nedläggning (Henrekson och Sanandaji 2012). 3 Eliasson och Eliasson (1996) bygger vidare på Schumpeter och adderar ytterligare tre aktörer till Schumpeter: kompetenta kunder, yrkeskunnig arbetskraft och industrialister. Yrkeskunnig arbetskraft behövs för produktionen av varor och tjänster, kompetenta kunder bidrar med sin kunskap och erfarenhet i utvecklingen av nya produkter och förbättringar av gamla och industrialister vidareutvecklar produktionen och företagen till storskalig industriell verksamhet efter den inledande entreprenörsfasen. Tillsammans sägs de sex olika aktörerna utgöra ett kompetensblock den minsta mängd aktörer med olika men kompletterande kompetenser som krävs för att skapa storskalig ekonomisk utveckling. teoretisk referensram 9

10 Figur 1. Tillväxt förutsätter ofta ägarbyten. Nystartat företag Ägt av en eller flera grundare. Negativt kassaflöde kräver EK-finansiering. Affärsänglar ev. in som delägare. Utvecklingsfas Litet växande företag med visst kassaflöde. Tillväxt kräver externt EK. VC kommer in. Tillväxtfas Växande företag moget för börsnotering, fsg till annat företag (trade sale) eller till ledningen (MBO). VC lämnar sitt ägande. Börsnotering Kräver i regel att det finns en huvudägare för att lyckas. Fsg till annat företag (trade sale) Tidigare ägare lämnar och verksamheten integreras i det köpande företaget. Fsg till ledningen (MBO) Grundare och nyckelpersoner äger företaget. Finansieras med lån. Ev. finns externa minoritetsägare. Nedläggning VC-ägaren har avtal som säkrar så stor del som möjligt av tillgångarna (preferensaktier med mera). Källa: Braunerhjelm med flera (2012, sid 84). Utmärkande för affärsänglar och venture-kapitalister är en hög grad av specialisering, både vad gäller i vilken bransch och utvecklingsfas investeringar görs, lång erfarenhet och en historia av tidigare framgångar som finansiärer. Gemensamt för de båda kategorierna är att de bidrar med så kallat kompetent kapital, vilket innebär att de förutom riskkapital också bidrar med managementkunnande, industrispecifikt kunnande och tillgång till professionella nätverk med stor nytta för företagets utveckling och kommersialisering. I begreppet kompetent kapital inkluderas förmågan att identifiera entreprenörer och projekt, bedöma värdet av den potentiella investeringen, övervaka företagsledningen och utvärdera investeringen. I kompetensbegreppet ingår också att de har så god erfarenhet och kunskap att de sätter ett rimligt pris på investeringen, både vid köp och vid försäljning, till skillnad mot det som en okunnig investerare skulle kräva. Därmed sänker de riskpremien i investeringskalkylen. Detta är särskilt viktigt när det gäller radikalt ny teknologi, där det naturligen finns få kompetenta finansiärer. Vid långvarig misskötsel av företaget, eller om företaget kan skötas bättre av någon annan, kan finansiären framtvinga en förändring av ledningen och tillsätta en ny ledning med bättre förmåga att leda företaget. 4 En central insikt som följer av forskningen om finansiärens roll är att den finansiella kompetensen snarast är att utveckla företag/developing winners framför att plocka vinnare /picking winners. Kompetensen att göra detta är knapp (Penrose 1959) och kan, i och med sin knapphet och sitt värdeskapande, vara ytterst välbetald. Besitter en individ denna kompetens jobbar individen knappast som tjänsteman inom statlig förvaltning till en fast och, i detta sammanhang, låg lön, vilket är ett argument mot att staten ska finansiera företag i tidiga faser. 4 Notera också att inkompetenta pengar, finansiering utan kompetens, har negativ effekt på företagens utveckling. Kapital ger ägande och inflytande över företagets skötsel och om finansiären är inkompetent skadar finansiärens inflytande företagets utveckling. Marknadsekonomin är självreglerande då inkompetenta finansiärer får låg avkastning på sitt kapital och därmed konkurreras ut. 10 teoretisk referensram

11 Informationsproblemet: Genuin osäkerhet, risk och asymmetrisk information En innovation innebär att ny kunskap tas i bruk, det vill säga något som vi inte har tidigare kommersiell erfarenhet av. Ju radikalare innovationen är, det vill säga ju mer omvälvande och avvikande från praxis den är, och ju tidigare innovationen är i sin utvecklingsfas, desto mer svårbedömd är dess värde. 5 Svårigheterna med att bedöma framtida utfall förstärks också av att en investerare måste utvärdera många investeringsalternativ och av att antalet potentiella investeringsobjekt är väldigt stort, speciellt i tidiga skeden innan innovationerna prövats på marknaden och mindre bärkraftiga innovationer slagits ut. Varje individ, eller grupp av individer är också begränsat rationella (Simon 1955; Conlisk 1996, 2001) i bemärkelsen att den mänskliga hjärnan har en begränsad förmåga att inhämta, analysera och agera på information. Sammantaget medför detta att det blir svårt att samla och tolka information, speciellt i tidiga skeden av en produkts eller branschs utveckling (Acemoglu med flera 2007). Detta får Conlisk (1996, sid. 691) att dra slutsatsen: Many technological innovations result from insights that would have been made years earlier if people really could draw all possible inferences from existing information. In this sense, the rate of technical change is determined largely by bounds on rationality and by the resulting delays in exploiting economic opportunities. Eliasson (1996) menar därför att varje innovation är att betrakta som ett affärsexperiment och att ekonomin kan betraktas som experimentellt organiserad: den experimentellt organiserade ekonomin. Osäkerheten gäller inte endast produktens bärkraft, utan också entreprenörens kompetens. I tidiga skeden finns det många entreprenörer att välja mellan, varav en stor andel är oerfarna. Det är också svårt att veta om kombinationen entreprenör finansiär är den rätta, det vill säga om de kan samarbeta eller ej. Svårigheterna med att bedöma innovationens värde och entreprenörens kompetens avtar med tiden. I en mognare fas är det betydligt färre företag och entreprenörer att välja mellan då de flesta slagits ut. Entreprenören och idén är väl beprövad och uppfattningen om företagens lönsamhet och entreprenörens kompetens mer precis. Tiden har också låtit utvisa om det var en bra kombination av entreprenör och riskkapitalist. Den externa kapitalanskaffningen försvåras också av förekomsten av asymmetrisk information och moral hazard (moralisk risk). Asymmetrisk information innebär att en part har information som den andre inte har, vilken då kan användas för att tillskansa sig fördelar (Akerlof 1970). Till exempel brukar det antas att entreprenören har bättre förståelse för en produkts för- och nackdelar och därför kan utnyttja den informationen i förhandlingen med den externa finansiären till att erhålla ett oskäligt högt pris för sina aktier. När ett företag får flera ägare förändras också incitamentsstrukturen på ett sådant sätt att ägarens och företagets intressen inte nödvändigtvis längre sammanfaller. Moral hazard innebär då att en ägare ändrar sitt beteende på andras bekostnad, till exempel genom att ge sig själv en högre ersättning än vad som är motiverat (Jensen och Meckling 1976). 5 Knight (1921) gjorde en distinktion mellan kalkylerbar risk, där sannolikheten för olika utfall kan beräknas på förhand, och genuin osäkerhet, där det inte finns någon bestämd, eller ens i princip, kalkylerbar sannolikhetsfördelning över möjliga utfall. Även då risken är kalkylerbar så är den förknippad med ordinär osäkerhet, det vill säga det finns flera möjliga utfall av innovationen med olika sannolikheter. Knight menade att hantering av osäkerhet definierar entreprenörskap. I litteraturen används ofta begreppet Knightian uncertainty och Knightian entrepreneur. teoretisk referensram 11

12 För att hantera problem som kan uppstå när ägarna kan ha olika intressen och ofullständig information, samtidigt som investeringar i nya företag är behäftade med genuin osäkerhet har komplicerade kontraktslösningar utvecklats. Syftet med dessa kontrakt är att i största möjliga mån göra att ägarnas incitament sammanfaller och ge incitament för att utveckla företagen. Dessa kontrakt är komplexa och reglerar bland annat fördelningen av kassaflödet, kontrollen över styrelsens bemanning, rösträtter i styrelsen, när finansiären har rätt att likvidera bolaget och hur återstående tillgångar då fördelas samt andra kontrollrättigheter (Chan 1983; Hellmann 1998; Gompers och Lerner 1999; Cornelli och Yosha 2003; Kaplan och Strömberg 2003, 2004; Lerner och Tåg 2013). Detta leder dock till transaktionskostnader (Coase 1937). 6 Marknadsmisslyckande I den dominerande nationalekonomiska teorin, så kallad mainstream economics, definieras förekomsten av asymmetrisk information som ett marknadsmisslyckande, vilket kan motivera statliga ingripanden. Det kan här vara värt att påpeka att nationalekonomin är en heterogen vetenskap och att det finns andra traditioner, till exempel den så kallade Österrikiska skolan, som kommer till den diametralt motsatta slutsatsen. Det är själva förmågan att generera och nyttiggöra ny information (innovationer) som gör det marknadsekonomiska systemet framgångsrikt. Denna är per definition inte omedelbart tillgänglig för alla. Företag bygger ju till och med sin konkurrenskraft på att de har ett informationsövertag gentemot sina konkurrenter om hur en unik produkt ska produceras så effektivt som möjligt. Enligt denna tradition beskrivs konkurrens som en procedur för att upptäcka ny kunskap, competition as a discovery procedure (Hayek 1978). I marknaden utvecklas sofistikerade metoder för att hantera att ny kunskap också kan vara svår att förstå och värdera. De finansiella marknaderna är ett bra exempel på detta, med en hög grad av specialisering, där högt kvalificerade aktörer inriktar sig på företag i olika utvecklingsskeden, branscher och teknologier. Enligt detta synsätt dras slutsatsen att ju mer asymmetrisk informationen är, desto starkare är argumentet för ett decentraliserat, marknadsorienterat beslutsfattande och ju mer allmän, lättillgänglig och lättolkad information desto starkare argument för statlig inblandning. Om informationen vore perfekt och det bara fanns en tolkning kan i princip vem som helst använda den, och en statlig tjänsteman skulle fungera lika bra som investerare som en affärsängel eller venturekapitalist. Kontroll Entreprenörer kan ha olika motiv för sitt företagande, till exempel att: försörja sig och sin familj, få utlopp för sin kreativitet och skaparglädje, att skapa något, att uppnå något eller att grunda en industridynasti (Schumpeter 1934; McClelland 1961; 6 Det går att skilja mellan produktionskostnader, som uppstår när produktionsfaktorer (land, kapital och arbete) fysiskt omvandlas till varor och tjänster, och transaktionskostnader som är kostnader som uppstår i samband med att äganderätter överförs från en part till en annan (North och Wallis 1994). Enligt Dahlman (1979) kan transaktionskostnader delas upp i kostnader för kostnader för att söka möjligheter och partners, kostnader för förhandling och beslut samt kostnader för övervakning och upprätthållande av kontraktet. Han drar sedan slutsatsen (sid. 148) att transaktionskostnader är informationskostnader eftersom transaktionskostnaderna representerar förbrukning av resurser till följd av bristande information. 12 teoretisk referensram

13 Davidsson 1989b). Att vara sin egen, att vara oberoende och ha kontroll över den egna verksamheten har empiriskt framkommit som ett av de viktigaste motiven för företagande. Berggren med flera (2001, sid. 252) sammanfattar litteraturen: En av entreprenörskapets starkaste drivkrafter är viljan att vara oberoende och att vara sin egen chef (Davidsson, 1989a). Entreprenören vill själv fatta viktiga beslut och inte vara underkastad andras vilja (jfr Brockhaus, 1982, Delmar, 1996). Det är detta som i litteraturen fångas av begreppet kontrollaversion (se Cressy och Olofsson, 1997). Om en av de starkaste drivkrafterna hos entreprenörerna är det egna oberoendet blir det naturligt att i första hand välja finansiella lösningar som maximerar företagarens handlingsfrihet. Enligt den pecking-order-teori som utvecklats avseende företagets finansiella sökbeteende föredrar företag i allmänhet interna medel framför extern finansiering och lånefinansiering föredras framför externt ägarkapital (Donaldsson, 1984, Myers, 1984, Myers och Majluf, 1984). Davidsson (1989a) i citatet ovan är en enkätundersökning riktad till svenska företag som bland annat analyserar kontrollaversionens inverkan på tillväxtviljan. Ett resultat är att rädslan för att förlora kontroll har en starkt hämmande effekt på tillväxtviljan och möjligheten till ökad vinst har en starkt stimulerande effekt på tillväxtviljan. Senare forskning har belagt ett starkt samband mellan tillväxtambitioner och realiserad tillväxt (Delmar och Wiklund 2008). Viljan att växa är ett nödvändigt villkor för att ett företag ska växa. Detta är dock inte tillräckligt entreprenören måste också ha förmågan att realisera tillväxtmöjligheterna (Wiklund och Shepherd, 2003). Att få företag att växa under lönsamhet har visat sig vara en svår process (Davidsson med flera 2010). Modern forskning har därför i allt högre utsträckning fokuserat på entreprenörens vilja (willingness) och förmåga (ability) att växa. Många mindre företag har ofta endast en ägare, eller ägarfamilj, och för dem kan barriären för att ta in nya ägare vara speciellt hög. Inte bara ska ett samarbeta med nya ägare inledas, utan en del av familjeföretaget ska gå ur familjens ägo. Sirmon och Hitt (2003, sid. 343) menar, till exempel, att familjeföretag generellt lider av kapitalbrist på grund av att de inte vill släppa ägandet utanför familjen (se också Sirmon med flera 2007, 2011). Romano med flera (2001) sammanfattar litteraturen och argumenterar för att familjeägda företag är tveksamma till att använda sig av andra finansieringsformer än internt genererade medel och traditionell skuldfinansiering. Det är skillnad på kapital och kapital pecking order theory Det finns således en hackordning mellan olika finansieringskällor (Donaldson 1961; Myers 1984). 7 Internt genererade medel och egen förmögenhet är de finansieringsformer som föredras av företagarna. Externt kapital, skulder, hybridformer och nytt eget kapital från nya ägare, medför förlust av oberoende och kontroll. Transaktionskostnader till följd av bristen på perfekt information medför också en extra kostnad för det externa kapitalet. För mindre företag kan transaktionskostnaderna vara så höga i förhållande till den totala investeringen att det blir olönsamt för, till exempel, venture-kapitalbolag att investera i företaget. Den information venture-kapitalbolaget behöver samla in och utvärdera om ett projekt kan ses som en fast kostnad. Om den fasta kostnaden är 7 Myers och Majluf (1984) kallar detta för en pecking order theory. teoretisk referensram 13

14 för stor relativt projektet är det inte lönt att investera alls. Svensson (2011) noterar därför att venture-kapitalbolag ogärna investerar i projekt som understiger ett par miljoner kronor. Givet att den ursprungliga entreprenören kan kompenseras med ett högt pris för sin förlorade kontroll kan han/hon ändå vara intresserad av att släppa in externa ägare. I detta fall spelar kapitalbeskattningen en avgörande roll för att samhällsekonomiskt lönsamma transaktioner ska genomföras. Kapitalskatter slår in en kil mellan priset för vad en ny ägare är beredd att betala för en del av företaget och vad entreprenören erhåller i ersättning för sin andel. Ju högre kapitalskatten är desto större är skillnaden mellan priset den externa finansiären är beredd att betala och ersättningen entreprenören erhåller, och desto svårare är det att få utbud och efterfrågan att mötas. I enlighet med detta fann Gompers och Lerner (1998) att entreprenörers efterfrågan på externt kapital ökade i USA när kapitalbeskattningen sänktes. Gompers och Lerner (1998) är av uppfattningen att det inte är bristen på externt kapital som hämmar tillväxten, utan snarare då entreprenörernas efterfrågan. En slutsats är därför att enskilda entreprenörer kan uppleva kapitalbrist, brist på internt genererade medel, samtidigt som det råder ett överskott av externt kapital riktat mot såväl tidiga som sena faser i företagens utveckling. I USA har optioner visat sig vara ett effektivt instrument för att underlätta ägarbyten och stimulera företags tillväxt. Entreprenörerna erhåller aktieoptioner som en del av kompensationen för sitt förlorade oberoende när nya ägare träder in i företaget. Optionerna är också ett sätt för de nya ägarna att knyta entreprenörerna till företaget, då dessa ofta anses viktiga för företagens fortsatta utveckling. Lyckas de nya och gamla ägarna med föresatsen att tillsammans öka företagets tillväxt och lönsamhet stiger entreprenörernas optioner kraftigt i värde. Det var förändringar i skattelagstiftningen i början av 1980-talet som möjliggjorde användandet av optioner i större omfattning och som bidrog till venture-kapitalmarknadens framväxt i USA. Venturekapitalmarknaden har visat sig speciellt viktig för företag som växer riktigt snabbt. I Sverige förhindrar skattelagstiftningen användningen av aktieoptioner i någon större skala, vilket hämmar venture-kapitalmarknadens funktion. Se Henrekson och Sanandaji (2012) för en utförlig diskussion. 14 teoretisk referensram

15 4. Tidigare studier Som ett första steg i vår analys har vi gjort en litteraturöversikt av tidigare enkätundersökningar, vilka har undersökt om riskkapitalförsörjning utgjort ett tillväxthinder för små och medelstora svenska företag. För att identifiera tidigare genomförda enkätundersökningar av relevans för vår studie har vi sökt i databaser över internationella vetenskapliga tidskrifter och gått igenom publikationerna vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Utöver detta har vi gått igenom publikationer från myndigheter och utredredningar. Slutligen har vi följt upp referenser i de identifierade studierna, byggt på vår egen erfarenhet och kunskap inom fältet samt frågat forskare och utredare till de rapporter vi identifierat efter ytterligare undersökningar. Kapitalförsörjningens betydelse för företagens tillväxt tillhör ett av de mer omfattande forskningsområdena. Avgränsas frågan till att gälla enkätundersökningar på svenska data som studerar om kapitalförsörjningen är ett tillväxthinder begränsas litteraturen drastiskt. Vi har identifierat mindre än en handfull studier. En från Tillväxtverket (2011a, b) 8, en av Jakobsson och Herin (2012), en av Olofsson (1994) 9 och tre som replikerar/bygger på Olofsson, där Olofsson är medförfattare: Berggren med flera (2001), Lindström och Olofsson (1998), Olofsson och Berggren (1998). Slutsatsen från studierna är att efterfrågan på externt kapital är låg, att företagarna i hög utsträckning föredrar att finansiera investeringar och expansion med egna vinster och att företagarna hyser starka preferenser för kontroll av det egna företaget. 8 Undersökningen har tidigare genomförts av NUTEK för åren 2002, 2005, Olofsson (1994) skrevs om till en engelsk version tillsammans med Cressy, vilken sedermera blev publicerad i Small Business Economics (Cressy och Olofsson 1997). tidigare studier 15

16 5. Data och metod Den empiriska delen av rapporten bygger på en enkätundersökning omfattande samtliga svenska aktiebolag med 1 49 anställda. Som anställd klassificeras alla som uppbär lön från företaget. Ägaren ingår i det redovisade antalet anställda, givet att hon/han erhåller lön från sitt företag. 10 Undersökningen har begränsats till aktiebolag, då denna bolagsform generellt föredras av entreprenörer med tillväxtambitioner. I undersökningen exkluderas företag med fler än 49 anställda, då det främst är mindre företag som anses ha problem med tillförseln av externt kapital. Här har vi valt att följa Eurostats definitioner av olika storleksklasser som drar gränsen för att räknas som ett småföretag vid 49 anställda. Företag med 0 anställda har också exkluderats, dels därför att deras ekonomiska aktivitet är så liten att de är relativt sett mindre intressanta med tanke på vårt syfte att studera om kapital utgör ett tillväxthinder. Dels, därför att de är många och vi har endast möjlighet att genomföra ett begränsat antal intervjuer. Genom att exkludera företag med 0 anställda kan fler intervjuer riktas till företag med 1 49 anställda. Enkäten har tagits fram i samarbete mellan HUI Research, Svenskt Näringsliv och TNS SIFO. TNS SIFO har genomfört telefonintervjuerna. Svenskt Näringsliv är uppdragsgivare, Johan Orbe har varit projektansvarig på TNS SIFO och Dan Johansson har varit projektledare på HUI Research. Som populationsram har data från Postens företagsregister (PAR) använts, varifrån ett stratifierat urval har gjorts och telefonintervjuer genomförts. Av intervjuerna har 730 genomförts med företag med 1 4 anställda, 188 med företag med 5 9 anställda och 82 med företag med mellan 10 och 49 anställda. Samtliga intervjuer genomfördes under februari månad år 2013 och ställdes till företagens ägare. 10 Ett företag behöver med andra ord inte ha några andra anställda förutom ägaren för att ingå i populationen. 16 data och metod

17 6. Resultat Den använda enkäten består, exklusive delfrågor, av totalt 13 frågor. De första fem frågorna berör bakgrundsinformation för de svarande företagen och är i sig inte av större intresse för denna studie. Därför kommenterar vi dem inte vidare. Även om TNS SIFO presenterar enkätsvar nedbrutet på de tre storleksklasser (1 4 anställda, 5 9 anställda och anställda), som vi har definierat, väljer vi av utrymmesskäl att, i huvudsak, endast presentera resultaten för det totala antalet företag. Resultat uppdelat på storleksgrupper återfinns i appendix. Fråga 6 undersöker vilka finansieringskällor företagen tidigare har använt för att bedriva sin verksamhet, medan följande fråga, fråga 7, undersöker vilka finansieringsalternativ som företagarna ser som mest troliga inför en framtida expansion. Resultaten från fråga 6 visar att investering av vinster från det egna företaget har varit den viktigaste kapitalkällan för att finansiera företagets verksamhet under de tre senaste åren. Detta gäller oavsett storlek på företaget. Vid sidan av vinster från företaget har personligt sparande och banklån utgjort en viktig del av finansieringen för 34 respektive 31 procent av företagen. Personligt sparande har varit mer betydelsefullt bland de minsta företagen (1 4 anställda). Däremot är det få som förlitar sig på nya externa delägare. Endast 4 procent av intervjupersonerna uppger att detta alternativ haft en stor eller en mycket stor betydelse. Statistiskt sett finns ingen skillnad beroende på företagets storlek. Riskkapitalbolag är den kapitalkälla som enskilt haft minst betydelse i sammanhanget. Det är även få företag som anser att nya delägare bland familj och bekanta (4 procent), ALMI eller annan offentlig fond (4 procent) eller att lån från familj och bekanta (11 procent) har utgjort en viktig del. När intervjupersonerna får bedöma hur sannolika de olika kapitalkällorna vore vid en eventuell expansion, fråga 7, är företagets egna vinster återigen det alternativ som flest anser troligast (oavsett storlek på företag), Fyra femtedelar har svarat troligt eller mycket troligt. Även här ses finansiering genom riskkapitalbolag som det minst troligaste finansieringsalternativet med endast 5 procent som finner finansieringsformen trolig. resultat 17

18 Fråga 7. Oavsett om ditt företag har expansionsplaner eller inte, hur troligt är det att ni skulle använda dessa finansieringsalternativ om ni ville expandera er verksamhet? Bas: Totalt (1000), 1 4 anställda (730), 5 9 anställda (188), anställda (82). Vinster från företaget Banklån Personligt sparande ALMI eller annan offentlig fond Nya externa delägare Lån från familj, vänner och bekanta Nya delägare bland familj, vänner och bekanta Riskkapitalbolag % 20% 40% 60% 80% 100% 1 Inte alls troligt Mycket troligt Tveksam, vet ej Källa: TNS SIFO 2013 Det finns även intressanta skillnader att lyfta fram i resultaten med avseende på företagens storlek: För att finansiera en expansion av företaget är det signifikant fler intervjuade bland de mindre företagen (1 4 anställda och 5 9 anställda) som finner eget kapital som en trolig eller mycket trolig finansieringskälla. Fråga 8. Hur intressant är det för ditt företag att en investerare inte bara bidrar finansiellt, utan även med kunskap och/eller nätverk? Bas: Totalt (1000), 1 4 anställda (730), 5 9 anställda (188), anställda (82). Totalt anställda anställda anställda % 20% 40% 60% 80% 100% 1 Helt ointressant Mycket intressant Tveksam, vet ej Källa: TNS SIFO resultat

19 En majoritet av de intervjuade anser att det är intressant att en investerare inte bara bidrar finansiellt, utan även med kunskap och/eller nätverk. Inga signifikanta skillnader finns mellan de tre storleksgrupperna. Dock anser runt 30 procent av företagen att det är ointressant att en investerare bidrar med annat än kapital. Även om dessa skillnader inte kan förklaras genom storleksskillnader är det sannolikt andra variabler som särskiljer de företag som är intresserade av en investerares nätverk och kompetens från de som uppger att de inte är intresserade. Branschtillhörighet kan vara en av dessa eventuella faktorer som förklarar varför nätverk och kompetens hos en investerare är viktigt för hälften av företagen medan en knapp tredjedel finner det ointressant. Fråga 9. Stämmer följande påståenden in på dig som företagare? Bas: Totalt (1000), 1 4 anställda (730), 5 9 anställda (188), anställda (82). Att ha kontroll och själv bestämma över företagets skötsel och verksamhet är mycket viktigt för mig Det viktigaste skälet att ta in nya delägare i små och medelstora företag är den kompetens som de kan tillföra Det är bättre att sälja hela företaget än att få in nya delägare Nackdelarna med att få in nya delägare överstiger fördelarna Det viktigaste skälet att ta in nya delägare i små och medelstora företag är det kapital som de kan tillföra % 20% 40% 60% 80% 100% 1 Instämmer inte alls Instämmer fullständigt Tveksam, vet ej Källa: TNS SIFO 2013 Kontrollen av det egna företaget är ytterst viktig för företagarna. Nio av tio tillfrågade anser det viktigt eller mycket viktigt att själv ha kontroll och bestämma över företaget. Detta resultat gäller oavsett storleksgrupp och stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig utifrån tidigare studier, som visat att företagare lägger stor vikt vid att vara sin egen chef. En stor andel av företagen (38 procent) instämmer i påståendet att nackdelarna med att ta in nya delägare överstiger fördelarna. Denna åsikt är vanlig bland företag i alla studerade storleksklasser, även om den är starkare bland de minsta företagen. Frågan visar även att 43 procent anser att det är bättre att sälja hela företaget än att ta in nya delägare. resultat 19

20 När företagen tillfrågas om det viktigaste skälet till att ta in nya delägare är det fler (41 procent) som tar avstånd från påståendet att den viktigaste anledningen är det kapital de kan tillföra än de som instämmer (28 procent). Denna åsikt är starkare bland de större företagen än bland de andra två storleksgrupperna. Istället anser en majoritet att nya ägare kan tillföra värdefull kompetens. 61 procent instämmer och bara 15 procent tar avstånd från att nya delägares kompetens är det viktigaste skälet att ta in nya ägare. Denna åsikt tycks vara lika stark bland samtliga storleksgrupper då det inte finns något signifikant skillnad i svaren. 70 Till vilket pris skulle du vara beredd att sälja en kontrollpost om köparen får ett betydande inflytande i ditt företag? Andel ja ackumulerat i relation till pris för aktieposterna Marknadsvärde upp till +10% Marknadsvärde % Marknadsvärde % Marknadsvärde % Marknadsvärde % 1 4 anställda 5 9 anställda anställda Källa: TNS SIFO resultat

6Rapport till projektet

6Rapport till projektet 27 mars 2013 Företagsamt ägande 6Rapport till projektet Företagsamt ägande Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag utbud eller efterfrågan? Dan Johansson, Johanna Palmberg, Anders Bornhäll

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968)

The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968) The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968) Problemet Visa på betydelsen av entreprenörskap och småföretagande för kunskapsutvinning,

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Stockholm den 14 april 1999

Stockholm den 14 april 1999 Stockholm den 14 april 1999 Investors mål är fortsatt att totalavkastningen till aktieägarna, d v s summan av kursutveckling och återinvesterade utdelningar, ska överstiga börsgenomsnittet med 3 procentenheter

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE

KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE 1 1 Tre provocerande frågor: 1) Varför försvåras och hindras tillkomsten av nya, framgångsrika, oberoende innovationsbaserade

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår.

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår. 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se

Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Afema Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se E-bok Lätt att hämta såväl Bilderna som E-boken på www.afema.se Föreläsningen

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Den svenska paradoxen finns den?

Den svenska paradoxen finns den? Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket

Läs mer