UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I HALLAND I. Utgångspunkter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I HALLAND I. Utgångspunkter"

Transkript

1 UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I HALLAND I. Utgångspunkter 1. Arbetsintegrerande socialt företagande Definition Definitionen som Tillväxtverket använder och som Regeringen har fastslagit är: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Antalet växer snabbt och är idag antagligen drygt 300 stycken med ca medarbetare. Aktuella läget i Halland I Halland har det sedan länge funnits ett arbetsintegrerande socialt företag i form av arbetskooperativet Klovstens hunddagis i Kungsbacka. Men mycket är på gång. Utifrån Klara vinster-projektet i Varberg har det bildats, eller håller på att bildas, ett flertal arbetsintegrerande sociala företag: Vargtassens hunddagis Snilleblixtens allservice Fredriks allservice Vandrarhemmet Ingeborg Naturum café och konferens (start i sep). Dessutom är det på gång med café- och städverksamhet åt bandyklubben. I Halmstad finns projektet Bumerang, där det sociala företaget Bumerang ideell förening har bildats. I Falkenberg finns den ideella föreningen Café Hjärtat ihop med Fontänhuset. I Falkenberg har kommunen initierat utbildning om socialt företagande ihop med Klara vinster. Stort intresse finns. I Falkenberg finansierar Samordningsförbundet en halvtidstjänst för utveckling av socialt 1

2 företagande. Tjänsten är placerad inom FAMI i Falkenberg. I Halmstad har det som ett tvåårigt projekt nyligen anställts en Projektledare för socialt företagande inom Socialförvaltningen. Fokus på arbetsuppgifterna är att sprida kunskap, stödja sociala företag samt stödja människor inom och utanför den kommunala organisationen som är intresserade av att initiera nya arbetsintegrerande sociala företag. Positiva effekter Ett socialt företag bidrar till ökad hälsa för de deltagande människorna eftersom det handlar om att skräddarsy arbetsplatser som annars inte skulle finnas. Det finns flera studier som visar på en ökad välbefinnande och mindre vårdkonsumtion för människor som i jämförelse med tiden innan arbetar i ett socialt företag. Ett par exempel: Ett flertal socioekonomiska bokslut som har gjorts på till exempel Kooperativet KOS i Stockholm, kooperativen Briggen och Klippan i Södertälje, Basta i Nykvarn och Vägen ut!-kooperativen i Göteborg visar på stora samhällsekonomiska vinster, alltifrån ca kr/person/år gällande människor med psykisk funktionsnedsättning till ekonomiska vinster omkring en miljon kr/person/år gällande missbrukare (se socioekonomiska bokslut, SROI-analyser, där man försöker sätt ett ekonomiskt värde på bland annat ökad hälsa visar alla på ekonomiska vinster för både samhälle och människor (se Liknande resultat gjordes vid en utvärdering av kooperativet Kraftkällan i Hudiksvall (se En så kallad Sampop-analays gjordes av dåvarande Samhall Resurs på 10 människor i kooperativet Återbruk & Service. Där konstaterades att alla parter är ekonomiska vinnare kommunen, landstinget, staten och individen. Genom att människor kom i arbete var det en omfördelning av de statliga kostnaderna från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, men det var sammantaget ett positivt netto (vidare info: Forskaren Carl Palmås från Göteborgs universitet konstaterade 2006 att de arbetsintegrerande sociala företagen är kostnadsmedvetna och innovativa, och kan därför bidra till att göra offentliga tjänster mer effektiva och bättre på att möta medborgarnas behov. 2. Regionen Halland en möjlighet för fler att vara den bästa livsplatsen Mål och strategi för Region Halland, utgångspunkter: invånarnas behov 2

3 kommunalt perspektiv strategiska allianser omvärldsbevakning hållbar utveckling Det är mål och strategier som inte i sig pekar ut en satsning på arbetsintegrerande sociala företag. Å andra sidan skulle en satsning på dessa företag dock väl ligga i linje med ovanstående mål och strategier. Utdrag ur olika politikområden Hälsa viktigt med hälsofrämjande insatser för att möta ökade kostnader för välfärden. Kultur Kulturella satsningar för att främja folkhälsa och näringsliv. Arbete främja utvecklingen av fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken särskilda insatser för att främja nyföretagande bland unga. En satsning på arbetsintegrerande sociala företag ligger mycket väl i linje med ovanstående mer specifika mål inom olika politikområden. Arbetsintegrerande sociala företag spänner över flera politikområden. Som företag ingår de som en del i näringspolitiken. Deras existens är till för att skapa arbete för dem som annars inte skulle ha möjlighet till det. Arbetsmarknaden är inte statisk utan arbetsintegrerande sociala företag skapar fler arbetstillfällen och vidgar därmed arbetsmarknaden. Regionen är delägare i Almi och satsar ca 4,5 miljoner per år på den verksamheten, som är inriktad på stöd till traditionellt företagande. Flera av de aktörer som har intervjuats har påpekat det rimliga i att regionen därmed även har ett ansvar för att stödja det sociala företagandet. En satsning på arbetsintegrerande sociala företag är en kombination av näringslivsbefrämjande och hälsobefrämjande insatser. Båda variablerna harmonierar väl med Regionens målsättningar och innebär dessutom en intressant kombination av Regionens två huvuduppgifter. En sådan satsning bör manifesteras i ett policydokument eller liknande. Inom Tillväxtverkets grupp Entreprenörskap och företagande konstateras i studien Långsiktighet och strategisk förankring att social ekonomi och socialt företagande lämnar avtryck i policydokument är en indikator på att fenomenet tillmäts betydelse för tillväxt och utveckling i 3

4 olika sammanhang samt är en grundförutsättning för riktade insatser för att främja utvecklingen i sektorn. Till dessa områden kan även läggas utbildningsmål. Regionen är huvudman för två folkhögskolor. Om dessa skulle kunna utgöra en resurs för utveckling av det sociala företagandet innebär det en satsning som väl stämmer överens med Regionens målsättningar enligt ovan och folkbildningens grundläggande uppdrag. Exempel från andra regioner Ett flertal regionala organ har uttalade satsningar på socialt företagande/social ekonomi. Ett per exempel är: Västra Götaland Västra Götaland-regionen har ett särskilt program för utveckling av social ekonomi. Övergripande mål: Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Programmet omfattar följade delar av regionens organisation: regionstyrelsen regionutvecklingsnämnden kulturnämnden folkhälsokommittén kommittén för rättighetsfrågor. Regionförbundet Jönköpings län Februari 2013 beslutade Regionstyrelsen att satsa kr på en förstudie med syfte att lyfta förutsättningarna för ett långsiktigt regionalt arbete gällande stöd för att främja arbetsintegrerande sociala företag i länet. Det finns en anställd inom regionförbundets FOU-organ som inom sitt arbete har ansvar för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i samverkan med kommunerna. Östergötland Under rubriken Arbete åt alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin gjorde Landstinget en ambitiös kartläggning 2010 av den sociala ekonomin i regionen och dess möjligheter för att skapa arbete. Regionförbundet Östsam (Landstinget och 13 kommuner) ansvarar tillsammans med Östergötlands kommuner, och den sociala ekonomins olika aktörer för ett projekt om att bygga upp en stödstruktur som bland annat stimulerar tillväxt av fler sociala 4

5 företag/arbetskooperativ. Aktiviteterna inom projektet ska leda fram till en samverkansmodell en Östgötamodell - som ger bra förutsättningar för livskraftiga sociala företag/arbetskooperativ och som stimulerar och tillvaratar föreningslivets potential. En potential som ligger både i det folkhälsofrämjande och i det tillväxtinriktade lokala utvecklingsarbetet. Bifogad bilaga i form av en annons är en bra indikator på detta samarbete. En strategi håller på att utarbetas om hur regional satsning på utveckling av sociala företag /ska/ utformas. I strategin ska framgå hur en regional plattform kan utformas för att utgöra ett stöd för både intressenter och kommuner i deras arbete med att främja en etablering av sociala företag. Västernorrland I landstinget i Västernorrland har fokus lagts på att utveckla samarbetet med den idéburna sektorn/den sociala ekonomin inom det så kallade Överenskommelse-arbetet, där bland annat arbete med utveckling av socialt företagande ingår. En särskild projektledare är anställd för detta arbete. Syftet är bland annat att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer till den offentliga sektorn från social ekonomi-aktörer. Sverker Ågren (KD), ordförande i landstingets Regionala nämnd uttalade på en konferens: Vi på landstinget är beredda att driva arbetet med överenskommelsen vidare. Tillsammans kan vi i landstinget, kommuner och idéburna organisationer göra stor skillnad. 3. Samordningsförbundet Som Styrdokument för insatser och projekt har Samordningsförbundet följande sju punkter, där jag har lagt till kommentarer: Organiseringen av välfärden är sektoriell utvecklar denna insats samverkan? Sociala företag är en plattform för samverkan mellan både myndigheter (fr a kommunen, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet) och det lokala näringslivet. Ibland är det också en fördel att vara en neutral plattform precis som Samordningsförbundet. Det är inte någon myndighet som finansierar någon annan myndighets arbete. Samordningsförbundens funktion bidrar till att människor inte hamnar mellan stolarna mellan olika myndigheter. Samordningsförbundets roll innebär också en möjlig samordning av myndigheters resurser till sociala företag utifrån konkreta individers behov av arbetsrehabilitering. Individer behöver ibland helhetslösningar underlättar insatsen helhetslösning utifrån individens unika behov? 5

6 Samordningsförbundet har en stor flexibilitet för att möta individens unika behov. Samtidigt har det sociala företaget många gånger en stor möjlighet att möta upp med flexibla resurser som är anpassade efter individens förutsättningar och önskemål. Genom att det sociala företaget verksamhet samordnas offentliga och kommersiella resurser utifrån medarbetarnas behov av arbete/sysselsättning/arbetsrehabilitering. Oklart ansvar förtydligar insatsen vem/vilka som har ansvaret? Med en tydlig och grundad strategi, blir rollerna också tydligare. Saknas gemensamma metoder Kan insatsen bidra till att gemensamma metoder etableras över gränserna mellan de olika myndigheterna? Arbetsintegrerande sociala företag innebär i sig en metodutveckling. Det är inte myndigheterna själva som gör det, utan myndigheterna kan ha en stödjande funktion och en lärande roll. Det kan innebära en väsentlig metodutveckling hos myndigheterna och ett ökat samarbete dem emellan både via Samordningsförbundet och i ett direkt samarbete med och omkring sociala företag. Olika mål för myndigheter Kan insatsen bidra till att gemensamma mål formuleras tillsammans av de olika myndigheterna? Ja, både via en gemensam grundad strategi och verksamhet via Samordningsförbundet och genom enskilda policys som drar åt samma håll. Gemensamt synsätt bör manifesteras i en policy som till exempel Samordningsförbundet Östra Södertörn söder om Stockholm har gjort. Brister i informationsöverföringen Bidrar insatsen till ökad kommunikation och informationsöverföring? Stöd till utveckling av sociala företag innebär en ökad interaktion och kommunikation med det sociala företaget och utgör säkerligen en intressant grund för gemensam kommunikation bland ägarna om nya vägar för arbetsrehabilitering med empowerment som grund. Avsaknad av ekonomiska incitament Kan insatsen på sikt medföra besparingar för myndigheterna? Det finns flera utvärderingar som visar att samhället i stort kan göra stora besparingar genom att arbetsintegrerande sociala företag utvecklas. Alla vinner kommunerna, regionen, staten och även individen. Den största vinnaren ur ekonomisk synvinkel är säkerligen kommunerna. På vilket sätt och hur mycket varierar, men huvudsakligen handlar det om minskade kostnader för sysselsättning och försörjningsstöd och ökade skatteintäkter Även Regionen kommer att vara en vinnare tack vare människors ökade hälsa och minskat vårdbehov. 6

7 Exempel från andra Samordningsförbund När det sker en satsning på utveckling av arbetsintegrerande socialt företag i en kommun är det i själva verket inte sällan respektive Samordningsförbunds engagemang och finansiering som ligger bakom. Exempel på detta utanför Halland är: Umeå, Östra Södertörn och Gotland. Samordningsförbunden har dubbla funktioner: de är viktiga aktörer utifrån människors behov av arbetsrehabilitering med mera stödja det sociala företagandet. Samordningsförbunden fungerar också som viktiga motorer för att förankra ställningstagande och ett utvecklingsarbete inom sina respektive kommuner. 4. Kommunalt engagemang Juridiska utgångspunkter Socialtjänstlagen Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete (3 kap, 2 ) Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. (4 kap 1 ) Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. (4 kap 4 ) Människor med funktionshinder Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap 7) Socialtjänstlagen är en viktig utgångspunkt för kommunernas intresse för sociala företag ur fr a två utgångspunkter: sociala företag kan vara ett bra alternativ för att erbjuda medborgarna möjligheter till arbete eller meningsfull sysselsättning. Det är ett kommunalt ansvar i alternativa driftsformer. sociala företag kan vara en plattform för mänskligt växande och kan ses som ett steg på vägen till andra arbeten på arbetsmarknaden. Det kommunala ansvaret upphör i och med att den enskilde går vidare och skapar sig ett arbete någon annanstans med eller utan arbetsmarknadspolitiskt stöd från Arbetsförmedlingen. Lagen om stöd och service, LSS Människor med funktionshinder Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 7

8 Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap 7) LSS är en så kallad rättighetslag som ger den enskilde stora möjligheter till att själv välja utförare av daglig verksamhet. Mänskliga utgångspunkter Det är alltid bra om det finns fler möjligheter att välja på för den enskilde när det gäller arbete/sysselsättning precis som för alla oss andra. I en del fall skapas sociala företag genom att en redan existerande kommunal verksamhet konverteras till sociala företag. Det skapar i sig inte omedelbart några nya arbetstillfällen. Men de är en friare plattform och det är mycket vanligt att ett socialt företag med ursprung i en kommunal verksamhet ganska snart utvecklar nya verksamhetsområden och erbjuder fler människor arbetstillfällen. Både för dem som i den kommunala organisationen kallas för personal, respektive deltagare eller liknande, får större chans att utvecklas (när organisationen omvandlas till ett kooperativ - vilket är vanligast - omvandlas de gamla rollerna till nya funktioner, där man mer delar på ansvaret). Ett av kriterierna för arbetsintegrerande sociala företag är dokumenterad delaktighet. Att vara synlig, att känna sig efterfrågad och behövd är grund för livskvalitet och lite av ett signum för de sociala företagen. Dessutom är det positiva rehabiliteringseffekter. Systemorienterande utgångspunkter när det handlar om s k avknoppning kan man på ett sätt se den som en del i personalutveckling. De anställda som tar ett sådant initiativ, fortsätter med sin välfärdsproduktion men under friare former som hos många upplevs mer stimulerande. I och med ny lagstiftning inom socialförsäkringsområdet, riskerar en del människor att bli utförsäkrade oavsett hälsotillstånd. De överförs till Arbetsförmedlingen och uppbär aktivitetsstöd som många gånger innebär så låga ersättningsnivåer att de måste ansöka om försörjningsstöd. Gränsdragningarna mellan kommunalt sysselsättningsansvar och statligt arbetsmarknadspolitiskt ansvar är flytande. Sociala företag kan vara ett viktigt trappsteg, där ansvaret för den enskilde övergår från kommun till staten. Ekonomiska utgångspunkter Det finns flera utvärderingar som visar på stora vinster för fr a kommunerna om människor som är utanför arbetsmarknaden erbjuds sysselsättning/arbete i sociala företag. Kommunerna har ett sysselsättningsansvar för bland annat funktionshindrade. Samtidigt finns det behov av att få olika uppgifter utförda såsom fastighetsservice, vaktmästeritjänster eller transporttjänster. Då kan det vara ekonomiskt klokt att få 8

9 dessa tjänster utförda av ett socialt företag och på det sättet bara betala en gång för dubbla behov. SKL påstår att ca 40% av de som uppbär försörjningsstöd gör det på grund av brist på arbete. Det är människor som i stora drag får stöd från fel instans och som kostar stora summor för försörjningsstöd och administration av det 5. Pengar finns! Samhallutredningen skrev: Den sammanlaga kostnaden uppgår under 2003 till nästan 200 miljarder kronor. För såväl berörda individer som för samhället borde det vara rimligt att omvandla passiva och ofta passiviserande ersättningssystem till aktiva och aktiverande program. (Samhallutredningen Inte bara Samhall, SOU 2003:56) Det är uppenbart att det finns en systemproblematik som motverkar möjligheterna till en mer både rationell och human inriktning på stöd till människor som av olika anledningar inte har ett arbete av dem som är i arbetsför ålder. Arbetsintegrerande sociala företag är här en möjlig plattform inte minst för dem som står mycket långt bort från arbetsmarknaden. Både Regionen och Samordningsförbundet har ett övergripande ansvar och en samordnande struktur. De är i sig samverkansplattformar som motverkar strukturhinder och stuprör. Inom de båda organisationerna ingår dessutom samverkan med kommunerna i regionen. Det var tio år sedan Samhallutredningen offentliggjordes och summan ovan har säkerligen ökat väsentligt sedan dess. (Observera att utredaren Jan Rydh skulle enligt direktiven utreda Samhalls organisation, men satte ändå den provokativa titeln Inte bara Samhall på sin utredning. Utredningen pekar ut sociala arbetskooperativ som ett tydligt alternativ till Samhall.) 6. Men kunskap finns inte! Det finns ett stort intresse och en positiv inställning till arbetsintegrerande sociala företag från handläggare, chefer och förtroendevalda i till exempel kommuner och inom Arbetsförmedlingen. Det har inte minst intervjuer som ligger till grund för denna rapport visat på. Men få har några djupare kunskaper i ämnet. Det är inte på något sätt konstigt, men är naturligen ett hinder om man aktivt vill bejaka utvecklingen. Behovet av kunskap kring sociala företag är stort eftersom de är ett helt nytt sätt att organisera företagande på med resurser från både marknad, offentlig sektor - och ofta även lokal ideell sektor. Många gånger är det en mer komplicerad mix än vad man tror i första hand. Strategiska allianser behöver byggas mellan företag, regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och social ekonomi i regionen när det gäller utbildningsinsatser. 9

10 Det är också högst naturligt att de som berörs de som är utan arbete inte alls vet något om vad ett arbetsintegrerande socialt företag är för något. Ska man vara med och ta ansvar och vara delaktig (vilket är ett krav enligt definitionen), måste man också förstå vad ett arbetsintegrerande socialt företag, är, vad det innebär att driva eller engagera sig i ett företag, vilket ansvar man har inom organisationen, vilka rättigheter och skyldigheter som finns, etcetera. Kunskapsbrist på olika nivåer är med andra ord ett stort hinder för utvecklingen av det sociala företagandet. Ekonomiska konsekvenser En annan kunskapsfråga är intressant att belysa: Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för exempelvis kommunerna om de är med och satsar på en utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Förnuftsmässigt förstår säkerligen de flesta att det är både humant och lönsamt med människor i arbete, istället för att de ska vara långtidsarbetslösa av olika skäl. I praktiken är det inte alltid lätt att se att en konkret utgift till stöd för ett socialt företag inte är en långsiktig kostnad, utan en vinst på både kort och lång sikt. Vinsten kan uttryckas på lite olika sätt beroende på målgrupp. Mycket kort kan man säga att vinsten på primärkommunalnivå är i form av minskade kostnader kan handla om: lägre kostnader för försörjningsstöd inkl minskade administrationskostnader minskade kostnader för sysselsättningsinsatser minskat behov av boendestöd eller andra stödinsatser. Den kanske största vinsten är i många fall i form av ökade skatteintäkter för kommun och Region. 7. Arbete för alla eller? Den öppna arbetslösheten verkar bita sig fast på en hög nivå, 7-8%, och det finns inga tecken på att den kommer att minska radikalt. Med tanke på den omgivande krisen i Europa med hittillsvarande åtstramningar och minskad efterfrågan är det inte realistiskt att tro på en draghjälp utifrån under överskådlig framtid. Risk för permanentning av arbetslöshet hos vissa grupper, t ex lågutbildade, ungdomar som inte har börjat eller hoppat av gymnasiet eller människor med omfattande funktionsnedsättningar, är stor. Samtidigt ökar kraven på arbetsmarknaden i en globaliserad värld. En del bedömare anser att det inte finns varken beredskap eller instrument för att ta emot alla som är utanför arbetsmarknaden, framför allt gällande dem som kan ha en viss arbetsförmåga men som sammantaget står långt ifrån arbetsmarknaden. Det behövs en utveckling av nya plattformar för att ta sig in på arbetsmarknaden. En tidigare Af-chef sammanfattar att de: inte lyckats placera en enda människa hos Samhall. Däremot har vi ett utmärkt samarbete med 10

11 sociala företag som i flera fall har varit vår räddning (intervju med Hans-Erik Wallin i boken Sociala företag vidgar arbetsmarknaden). Sociala företag en räddning? Det finns många instrument som stöd för människor att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har många arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Samhall finns och många kommuner har aktiva arbetsmarknadsenheter. Ändå räcker inte dessa insatser. De arbetsintegrerande sociala företagen är ofta en plattform och ett insteg på arbetsmarknaden för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En anledning till att det är möjligt, är den salutogena människosynen, att tillsammans med den enskilde fokusera på det som är positivt och som kan skapa stolthet och självtillit. Vi har under utredningens gång inspirerats av den kraft som finns hos många arbetskooperativ och som ibland beskrivs med det engelska ordet empowerment att människor ges möjligheter att återta makten över sitt eget liv och känna sig stolta över det man åstadkommer. Det är kanske den viktigaste förutsättningen för att man ska kunna gå från bidrag till arbete. Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Samverkanspart i lokal utveckling Vi vet av erfarenhet att det kan finnas en stor empati hos många lokala småföretagare, men att det av olika skäl (tid, ekonomi, rädslor) inte är beredda att anställa en människa med arbetshinder. Däremot går det bra att ha ett partsförhållande företag emellan. Det sociala företaget kan utföra tjänster åt det lokala företaget. På det sättet blir det ändå en win/winsituation och nya arbetstillfällen skapas som antagligen inte hade kommit till stånd om det sociala företaget inte hade funnits. För övrigt pekar den amerikanske forskaren Robert Putnam på ju starkare det lokala civila samhället är, ju mer sker av lokal utveckling inkl det lokala näringslivet och fler arbetstillfällen skapas (jämför Gnosjö). Och kittet i det demokratiska samhället stärks. 8. Sociala företag för olika grupper Arbetsintegrerande sociala företag är en plattform för skilda grupper. I början av utvecklingen i Sverige dominerades de sociala företagen i form sociala arbetskooperativ med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Nu har rekryteringsbasen breddats väsentligt, till exempel sociala företag med: andra funktionshinder människor med missbruks- och kriminell bakgrund ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden nyanlända andra människor med utländsk bakgrund. 11

12 En viktig grupp är människor som inte tillhör någon (diagnos)grupp. Människor som har haft svårt att klara av skolan och som mycket väl skulle kunna klara av enklare arbetsuppgifter om det fanns några sådana kvar på marknaden. En annan grupp som har tillkommit på senare tid är de som utförsäkras oavsett om de är fortsatt sjuka eller inte. De överförs till Arbetsförmedlingen som ibland inte är rätt instans. Dessutom är aktivitetsstödet många gånger på så låg nivå att den enskilde måste ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. Det kan alltså bli två nya myndigheter inblandade, trots att de många gånger inte borde vara det. Det kan vara en mycket anti-rehabiliterande process, där ett erbjudande om deltagande i ett socialt företag på kortare eller längre tid kan vara ett mer adekvat och humant alternativ gärna redan under den tid Försäkringskassan har ansvaret. 9. Sociala företag med olika funktioner Arbetsintegrerande sociala företag kan ha olika funktioner: En arbetsplats, där människor trivs och stannar kvar. En del människor utvecklas inom det sociala företaget och når där sitt kompetenstak. En del personer kan ha aktivitetsersättning. Efter ett tag kan möjligheten finnas att man exempelvis övergår till anställning på halvtid men stannar kvar inom samma sociala företag. En plattform för mänsklig utveckling För en del människor är det sociala företag en plattform, där man bygger upp självförtroende och självtillit för att så småningom gå vidare i livet till ett annat arbete med eller utan lönestöd. Ibland kan en sådan inriktning systematiseras, till exempel om målgruppen är ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Då kan erbjudandet om arbete kanske vara tidsbegränsat, exempelvis ett eller två år. På det viset skapar sig ungdomarna erfarenheter av att ha ett arbete på marknaden. En resurs för arbetsrehabilitering Ett arbetsintegrerande socialt företag innebär ofta en kombination av försäljnings av varor eller tjänster på en marknad, samt erbjudande av olika slags välfärdstjänster till offentlig sektor, företrädesvis kommuner och Arbetsförmedlingen. Människor är en tidsbegränsad tid hos det sociala företaget som erbjuder arbetsrehabilitering eller liknande tjänster. Det finns inga vattentäta skott mellan de olika inriktningarna. Ofta har de sociala företagen en kombination av funktioner för de enskilda medarbetarna. 12

13 II. Medaktörer (förutom Regionen och Samordningsförbundet) 1. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har en mycket stor strategisk roll för utveckling av de arbetsintegrerande sociala företagen. Flera nya instrument har tillkommit under senare år, t ex Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning (de grundar sig på förslag från Samhallutredningen och Lönebidragsutredningen 2003 och var enligt utredarna i huvudsak tänkta för de sociala företagen). Arbetsförmedlingen har under två år ansökt hos Regeringen om att utveckla ett särskilt arbetsmarknadspolitiskt program för arbetsintegrerande sociala företag, vilket tyvärr inte har bifallits än. Ett sådant program skulle kunna innebära speciellt paketerade insatser utifrån det som redan finns idag. Förutom de ordinarie insatserna finns möjligheter till platser inom Sysselsättningsfasen (f d Fas tre) och s k RESA-platser för människor med psykisk funktionsnedsättning 2. Försäkringskassan Försäkringskassan kommer inte att behandlas här, eftersom mycket av deras ansvar i förhållande till arbetsintegrerande sociala företag har övertagits av Arbetsförmedlingen. Se vidare som är en hemsida om arbetsintegrerande sociala företag från Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, med flera. 3. Privata näringslivet Ett socialt företag är en aktör på en marknad och har alltid en mer eller mindre utvecklad relation till privat näringslivet. Ibland är det sociala företaget med i den lokala Företagarföreningen och är som ett företag bland alla andra. Det finns många exempel på att ett socialt företag är en uppskattad aktör i samverkan med andra företag i det lokala näringslivet. Det är vanligt att den procentuella delen av intäkterna från det lokala näringslivet ökar med tid. 4. Folkbildningen Folkbildningen studieförbund och folkhögskolor är viktiga partners för arbetsintegrerande sociala företag. De fyller en viktig funktion inför starten av ett socialt företag, men kan också bidra med viktig kunskap för nya medarbetare och också bidra med kompetensutveckling för hela arbetsgruppen om ledarskap, organisation, konfliktlösning, med mera. 13

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61 Eva Johansson www.tillvaxtverket.se eva.johansson@tillvaxtverket.se Tel: 08 681 96 61 Arbetsintegrerande Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag

2. Tillväxtverkets arbete med social innovation och sociala företag Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2013-04-26 kl 9:30-15:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Per Pellby, VGR Lars Jusonius,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag till arbete (S 2005:01) 2007-05-16 Dnr 013-2007-695 Ert dnr S2007/762/ST Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 Stockholm Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland Verksamhets och budgetplan 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland 1. Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland är en fristående juridisk person som

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Ulf Lundström Datum 2013-08-22 Diarienummer UAN-2013-0368.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Att stödja utan att styra. Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag?

Att stödja utan att styra. Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag? Att stödja utan att styra Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag? Att stödja utan att styra Bo Blideman Tillväxtverket Upplaga: 300 ex, därefter tryck vid behov Produktion:

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1 Västerås den 4 december 2013 SALA KOM UN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-12- O 5 Coompanion Västmanland ansöker härmed om anslag för 2014 års verksamhet, som ska ses

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer