Nationalstaten och arkeologin. 100 år av neolitisk forskningshistoria och dess relationer till samhällspolitiska förändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalstaten och arkeologin. 100 år av neolitisk forskningshistoria och dess relationer till samhällspolitiska förändringar"

Transkript

1 Nationalstaten och arkeologin 100 år av neolitisk forskningshistoria och dess relationer till samhällspolitiska förändringar Institutionen för arkeologi Göteborgs universitet 2005

2 Författare: Håkan Petersson Gotarc serie B, No. 36 Doktorsavhandling från Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet ISBN X Författaren, 2004 Tryck Repro Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet Figurer Håkan Petersson om Inget annat anges i figurtext.

3 Vad tjänar det till att samla fynd på fynd sin betydelse får föremålen först om de organiseras, det vill säga när de tjänar en idé, en stor tanke. Orden yttras av brigadledaren professor Melzer-Tapiau, en representant för de nya makthavarna under ett besök i staden Lucknow i Masurien en dag på 1930-talet. Historien utspelar sig dock i författaren Sigfried Lenz roman Heimatmuseum. Brigadledaren menar att de nya makthavarna inte ser något värde i att gynna museet och pekar på inventariernas rörande slumpaktighet och bristen på klar inriktning i värdfolkets umgänge med historien. Föremålen i museet måste agitera! De måste arrangeras så att de anför bevis för att Masurien sedan urminnes tider känner sig som tyskhetens förpost i öster. Vapen och bondens verktyg bör arrangeras så att de tydligt får tapperhet och bofasthet till att framstå som självklart och ödesbundna betingelser. En saga eller ett exempel? Har arkeologin och samhällsideologin byggt på varandra också i verkligheten? Nationalstaten och arkeologin 2

4 3 Nationalstaten och arkeologin

5 Innehållsförteckning Introduktion... 8 Inledning Syfte och avgränsning Idén om den nationella gemenskapen Ideologiska, teoretiska och arkeologihistoriska utgångspunkter Bland Göticismens Vikingar Arkeologi och forskningsmiljö under 1800-talet Liberal demokrati och ideologi Vetenskapliga paradigm och idéer Neolitisk forskning med naturvetenskapliga ideal Uppsummering av del Bland nationalismens bönder Sekelskiftesideologins förutsättningar Sekelskiftesarkeologin nationaliseras tal och samhällsmotsättningar Akademisk bildning i 1900-talets första år Nationalism och Sveriges konstitutionella kris Arkeologin och den nationella identiteten Finskt, finlandssvenskt och fornforskning Arkeologins politiska mission? Rasbiologiska institutet och förhistorien Svenskt i relation till danskt Uppsummering och kvantitativ analys av del Bland folkhem och fyndkataloger Folkhemsnationalismens nya Sverige Arkeologisk nyansering? Synteser och utgrävningsmonografier Den nya identiteten gymnastikens ideal Arkeologin och den nya identiteten En ackumulerad arkeologi med interna debatter Samförstånd i arkeologi och samhälle Uppsummering och kvantitativ analys av del Bland ekonomismens aktörer Det starka samhället och dess upplösning Arkeologin reformeras Historiematerialistisk stenåldersforskning Processualismens metodologiska revolution av neolitisk forskning Uppsummering av del Uppsummering och Diskussion Nationalismen och arkeologin Nationalstaten och arkeologin 4

6 Studieobjektets generella drag Den kvantitativa analysens resultat Forskningens vetenskapsideologiska förändringar Konklusion om nationalistisk arkeologi English Summary Referenser och appendix Appendix Litteraturlista Notapparat Figurförteckning Figur 1: Kronologischema över tidigneolitium i kalibrerade C 14 år Figur 3: Stjernas karta över olika kulturområden från Figur 4: Germanernas urhem enligt Montelius Figur 6: De germanska folkens urhem - rasbiologisk inventering av Sverige Figur 7. Olika kapitaltypers fördelning bland artiklarna mellan Figur 9. Antalet artiklar per analyserade kategorier mellan Figur 11: Den dåtida kronologiuppfattningen i relation till en nutida kronologi Figur 12: Gymnastiken symbolen för sundhetens ideal Figur 13: Den gamla naturkänslan och den nya Figur 14. Antalet artiklar per analyserade kategorier mellan Figur 16. Olika kapitaltypers fördelning bland artiklarna mellan Figur 18: Kulturdebattens tidsskala Figur 19: Asymmetrisk förändring, produktionssätt och teknisk möjlighet Figur 20: Madsens bebyggelsemodell från Figur 21: Samhällsideologiska faktorer - vetenskapshistoriska huvuddrag Figur 22. Korrespondensanalys 1 av variabler i appendix Figur 23. Korrespondensanalys 2 av variabler i appendix Figur 24. Korrespondensanalys 3 av variabler i appendix Figur 25. Fraktionsdiagram över kapitaltypernas fördelning Figur 26. Korrespondensanalys 4 av variabler i appendix Figur 27. Korrespondensanalys 5 av variabler i appendix Nationalstaten och arkeologin

7 Förord Denna avhandling är resultatet av ett brinnande intresse för att studera det sagda. Avhandlingen är, en betraktning av den vetenskapliga såväl som den samhälliga synen på livet under neolitikum och en del av forskningsprojektet Från kust till kust: Stenålderssamhällen i förvandling. När jag beslutade mig för att satsa på en historiografisk studie som avhandling hade ett flertal böcker och artiklar publicerats vilka oftast slog fast att arkeologin under olika epoker hade varit nationalistisk. Jag upplevde dock att alla mer konstaterande arkeologins nationalistiska förehavanden än analyserade hur den varit nationalistisk och vad som var nationalism. Utgångspunkten blev därför att problematisera nationalismens relation till vetenskapen och försöka ge lite fler svar om varför än tidigare. Jag har inte haft några ambitioner att ge en komplett helhetsbild utan koncentrerat arbetet till att söka efter nationalism i forskningen. All eventuell annan slags forskning blir i princip då ett exempel på att nationalistisk forskning inte var en samtidsanda utan också ett ideologiskt val, ett legitimerande av idén om den nationella gemenskapen. I och med utarbetandet av en avhandling finns det flera personer som har bidragit på alla möjliga olika sätt. Därför tackar jag följande personer för deras hjälp. Kristian Kristiansen professor, handledare. Anders Gustafsson handledare och Karl-Göran Sjögren biträdande handledare. Andra personer betydelsefulla det vetenskapliga tänkandet är Per Persson, Anders Strinnholm, Åsa Gillberg och inte minst Tony Axelsson. Med Tony delade jag också skrubb på universitet eller kontor som det kallas där. Ida Demant som inte minst arbetat med mina endnote referenser och Marianne Lönn som har läst tidigare versioner och inte minst läst korrektur, även om uppgiftens önskan om perfektion säkerligen också varit henne övermäktig. Jag riktar också ett tack till människor som via diskussioner har hjälpt mig att bli klokare. Några är Anki Burman, Bengt Westergaard, flintnissarna Eva Schaller Åhrberg och Kalle Thorsberg, Leif Häggqvist och Anna Aulin. Jag får heller inte glömma Betty-Ann Beban Munkenberg, min mentor i fältarkeologi och som lärt mig oceaner av kunskap på bara några få säsonger. Min tidigare, och Sveriges ledande arbetsplats, Länsstyrelsen i Norrbotten, med nuvarande enhetschef Britta Wännström i spetsen, har bland annat gett mig tjänstledigt för att kunna avsluta skrivprocessen. Detta och det underhållande arbetsklimat som fanns på enheten gav processen en sista välbehövlig kick framåt. Dessvärre lämnade jag arbetsplatsen i förtid. Sävelycke Nationalstaten och arkeologin 6

8 7 Nationalstaten och arkeologin

9 Introduktion Nationalstaten och arkeologin 8

10 9 Nationalstaten och arkeologin

11 Inledning Forskningens samhällsengagemang kan ses som ett isberg, ämnesforskningens pedagogiska isberg. Den stora bas av forskning som till synes saknar direkt relevans för allmänhetens, eller som inte är direkt samtidsdiskuterande, är förutsättningen för att den lilla förmedlande, samhällspåverkande toppen skall kunna existera och vara effektiv. Jag upplever dock att bergets topp i relation till arkeologins omfattning i Sverige är väl liten. Visst förekommer en så kallad förmedling av arkeologiska resultat inom ämnet. Vad jag eftersträvar är emellertid mer av samhällsförankrade ställningstaganden, vilket är någonting helt annat. Tilltror man inte en sann positivistisk attityd om att forskningen är förment objektiv och därför skall vara neutral i samhällspolitiska frågor, är ett samhällsengagemang ofrånkomligt för ett ämne inom humaniora. I alla fall är det så om man ser forskningen som en socialt impregnerad verksamhet, som lika mycket speglar värderingar i sin samtid som dess historia i analyser av historien. Därmed inte sagt att all samhällsengagemang är av godo, speciellt inte inom det som brukar kallas för förmedling. Att lära sig av sin historia tycks vara i det närmaste omöjligt, men att delta och påverka tänkandet mot framtiden låter sig göras och forskningens historiska analys ger oss en viss tyngd i samtalet. Samhället behöver lite mer än bara atomklyvningar och genmanipulation för att fungera. Jag avvisar dock bestämt att alla åsikter är lika bra, lika berättigade eller liknande. En beaktande och förkovrande humanism med en vetenskaplig grund behövs i en numera konfliktfylld värld styrd av en marknadsliberal hegemoni. I det offentliga samtalet med ledande politiker, samhällsdebattörer och journalister i spetsen är åsiktsrummet kraftigt styrt av rätt och fel. För tillfället tenderar det rätta att helt förankras i en slags neutraliserande, angloamerikanskt, liberaliserad värdegrund. Det är väldigt enkelt att stämpla den oliksinnade för ett inkorrekt tänkande, helt utan en presentation av argument. Ledande politiker tillåts slippa förklara eller motivera sina ställningstaganden i globala maktpolitiska frågor. Det är dåligt med nyansering, komplexitet eller dubbeltydlighet i den humanistiska värdegrund som ligger till grund för vår samhällsutveckling. Här har humaniora en uppgift. Annars har samhället föga behov av humaniora. Jag menar dock att humaniora tillhör framtiden. Med alla olika former av befolkningsomflyttningar och minskade avstånd, kommer behovet av mellanmänskliga kunskaper och nyanseringar av värdefrågor hela tiden att öka om misstänksamheten mot det okända och främmande skall kunna minska. Den tänkande, förkovrande medmänskligheten behöver en humanistisk forskning. Därför är jag övertygad om att all humanistisk forskning, inte minst arkeologin, måste ta sin plats i samtalsrummet och påverka den humanistiska värdegrund som alla goda demokrater menar skall Nationalstaten och arkeologin 10

12 styra vår samhällsutveckling. Kunskap skall brukas för att påverka vilka tankar som styr utvecklingen av samhället. Den arkeologiska forskningen och nyliberalismens samhällsideal Personligen menar jag som exempel att den från 1980-talet hysteriska nyliberalismen understryker avsaknaden av ett humanistiskt samhällsengagemang. Jag menar att en liberal icke-reglerad ideologi är en historisk paradox. Är det något människans långa historia visar, är det att människor i alla tider haft en önskan om att organisera och bilda samhällen för att fungera gemensamt. Bland annat vill man känna trygghet i gemenskapen och tillsammans lösa de uppgifter som uppstår. Att överlämna detta ansvar till något ideologiskt osynligt och helt avreglerat system vid namn marknaden är en form för total defaitism. Vår form av forskning handlar på ett eller annat sätt om hur vi etablerar samhällen och varför vi förkastar och bygger nya eller låter samhället utvecklas till något nytt. Individens frihet får alltid på ett eller annat sätt förhålla sig till det gemensammas jämkning av olika viljor. Utifrån nuvarande historiesyn kan man därför dra slutsatsen att den nyliberala visionen, utifrån samtidens icke-definition av begreppet, inte har några historiska belägg som kan motivera dess hegemoni i framtiden. Det är intressant eftersom den nyliberala ideologin själv behöver just denna dimension av historiska legitimitet för att retoriken skall fungera (jämför med Wallensteins analyser av kapitalismen). 1 Det är alltså inte för att synen på framtiden måste ha en historisk förankring som samhällsengagemang inom forskningen är viktig, utan för att just vårt liberala samhällssystem har, och grundar sin egen legitimering på, en sådan förankring. Den bör därför också utsättas för en samhällsengagerad analys på alla fronter och i alla dimensioner. 11 Nationalstaten och arkeologin

13 Syfte och avgränsning Avhandlingen är tänkt att studera och analysera hur nationalismen påverkat och varit en del av vetenskapsprocessen i ca 100 år av neolitisk forskning. Avhandlingen vill också studera hur den gestaltats inom forskningen i relation till den omgivande samhällsmiljön. På en generell nivå dras paralleller mellan den vetenskapsideologiska förändringen och förändringar i samhällsideologi och därigenom förändringar i brukandet av, och uppfattningarna kring, det vi betecknar som neolitisk forskning. En utgångspunkt är den vedertagna externalistiska uppfattningen att en föränderlig forskning är påverkad av dess relationer till det omgivande samhälle, som den är en del av. 2 I den arkeologiska vetenskapen har de vinnande samhällsideologierna oftast varit konservatism och ekonomisk liberalism förankrade i vetenskapen via en eller annan form av evolutionism eller positivism. Dessa ideologier och vetenskapliga teorier har haft ett närmast totalt tolkningsföreträde av rätt och fel, korrekt och felaktigt i kulturhistorisk forskning och samhällsuppfattning. Historiskt har det visat sig att länken hör samman med den positivistiska forskningstraditionens starka ställning inom naturvetenskapen, vilken också arkeologin ofta har önskat närma sig. En kort era av kulturhistoriska forskare med en starkt präglad vänsterideologi etablerades i kölvattnet av och 1970-talets vänstervåg, men begravdes snabbt av forskningens nedärvda ideologiska strömningar. Penetreras dock forskningen tillräckligt djupt återfinns en hel del historiematerialistiska synsätt och idéer lite varstans inom forskningen, trots att forskaren eller forskningen allmänt sett inte betraktas som historiematerialistisk. Jag har dock inga ambitioner att väcka en arkeologisk vänsterradikalism till liv igen. Däremot vill jag studera den vetenskapsideologiska förändringen inom neolitisk forskning och se den i relation till en allmän samhällsideologisk förändring under samma tid. Syftet med avhandlingen är därför att studera den neolitiska forskningens förändring i relation till samhällsideologisk förändring och bägges historiska förankring till den statsstrukturerande principen; idén om den nationella gemenskapen. Avhandlingen syftar också till att visa hur förändrade relationer mellan vetenskaps- respektive samhällsideologi resulterat i förändrat bruk av förhistorien och förändrade tolkningar av material och kulturer. Nationalstaten och arkeologin 12

14 Avhandlingen försöker också visa hur samhällsideologisk användning av neolitisk forskning i samtidspolitiken skiftar när uttolkandet av den nationella gemenskapen förändras. Metodiskt tillvägagångssätt för att uppnå syftet För det första ämnar jag försöka förhålla mig symmetrisk till forskningshistorien. I det här fallet menas att inte värdera den förflutna forskningen med dagens värderingar och infallsvinklar till olika problem. Enligt symmetritanken skall både sanna och falska utsagor betraktas och förklaras på samma sätt. Det vill säga, man skall ha ett symmetriskt förhållande till alla delar av skeendet. Till skillnad från ett arkeologiskt arbete där tidigare kunskap kan och bör värderas utifrån nuvarande kunskap i en analys, måste ett arkeologihistoriskt försöka bedöma forskningen utifrån sin samtid, om olika tidsepoker skall kunna bedömas i relation till varandra. För det andra är angreppssättet i ett visst avseende externalistiskt. Det vill säga att forskningens förändring står i ett socialt beroendeförhållande till sin samtid. Jag begränsar mig dock till att hävda att forskningens förändring påverkas av dess sociala omvärld och dess företrädares koppling till samhällsideologiska strömningar i sin samtid. Jag anser således inte, som ett renodlat externalistiskt synsätt gör, att forskningens kunskapsinnehåll enbart skall förklaras som skapat av forskningens sociala omständigheter. Jag går helt enkelt inte in på detta stora filosofiska och kognitivt vetenskapssociologiska forskningsfält om verifikation av kunskapsproduktionens orsaker. 3 Kunskapsinnehållet som sådant har i mitt arbete ett intresse som studieobjektets artefakter. Deras förändrade sammanhang ingår i beskrivningen av och hur forskningen förändras. Det i sin tur skapar nya tolkningar och nya förhistoriska samhällsmönster, som kan analyseras som förändrade relationer till vetenskaps- och samhällsideologi. För det tredje begränsar jag beskrivningen av det dialektiska förhållandet mellan samhälls- och vetenskapsideologi till en arkeologisk studie av hur arkeologins relationer till den statscementerande tanken om den nationella gemenskapen förändrats. Tidsintervallet är satt med början i 1800-talets arkeologi, där nationalstatstanken börjar ersätta privilegiesamhällets ståndsstruktur som sammanhållande element för den historiskt förankrade statsstrukturen Sverige. Arbetet avslutas i och med processualismens segertåg inom den neolitiska forskningen. Tanken om den nationella gemenskapen var ett samhällsprojekt med syfte att sedimentera statens nya ledning i och med enväldesideologins avskaffande. I avhandlingens strävan att studera den vetenskapsideologiska förändringen i relation till den samtidsideologiska, blir sökandet efter den nationella gemenskapens ideologi inom den arkeologiska forskningen centralt. Därför har det också varit nödvändigt att problematisera den i forskarvärlden 13 Nationalstaten och arkeologin

15 ganska allmänt vedertagna uppfattningen om arkeologins förankring till nationalism. För det fjärde bör ett målinriktat sökande efter vetenskapens förhållningssätt till den statsbärande tanken om den nationella gemenskapen förhållas till någon form av kvantifiering av detta förhållningssätt. Därför görs parallellt en kvantitativ tidskriftsanalys byggd på iakttagandet av ett antal centrala begrepp och förhållningssätt till den neolitiska forskningen under den aktuella perioden. Detta kvantitativa datamaterial om forskningens generella uttolkande används i två olika avseenden. Dels nyttjas det som en mätare av nationalismens omfattning inom forskningen och dels som en granskare av hur relevanta utvalda arbeten är som representanter för forskningen som helhet (mer om detta vid diskussionen kring idealtyper nedan). Denna kvantitativa analys begränsas till artiklar i den nationellt omfattande tidskriften Fornvännen mellan Den kvantitativa analysen Den kvantitativa analysen utgår från registrering av de begrepp och vetenskapliga förhållningssätt i texternas tolkningar, som för mig indikerar olika vetenskapsideologiska förhållningssätt. För att även få ett bredare perspektiv och inte minst ett större statistiskt underlag, som ändå blev ganska litet, har artiklar som behandlar ämnen från hela stenåldern beaktats i den kvantitativa analysen. Resultaten bör därför beaktas i enlighet med de osäkerhetsmarginaler det ger. En annan fråga som tenderar att komma upp vid dylika analyser är om det går att systematisera ord och tankar till statistik. Visst finns en osäkerhet i själva bedömningsögonblicket, det vill säga hur en viss artikel skall kategoriseras. Efter att själv ha katalogiserat och kategoriserat 1000-tals ornamenterade keramikskärvor i databaser är i alla fall min erfarenhet, att osäkerhetsfaktorer som den subjektiva bedömningen också förekommer i mer fysiska materialbearbetningar. Möjligtvis kan de bli något vanligare vid texter och eventuellt är risken för att bedömningarna blir en aning mindre konsekventa eller förändras om katalogiserandet, som i detta fallet, föregår över en längre tid. Jag vill dock hävda att också texter kan betraktas som ett empiriskt forskningsmaterial på nivå med alla andra arkeologiska kategorier. Dock kan det kanske vara svårt att göra om studien och få samma resultat, men också detta förekommer också i mer traditionella kvantitativa analyser. Den kvantitativa analysens resultat återkommer i uppsummeringsavsnitten, där det relateras till den egentliga textanalysen. Därtill kommer ett diskuterande avsnitt med ett mer samlat grepp om de resultat analysen gett i avslutningskapitlet. Denna del av den kvantitativa analysen relateras också till några av de generella resultat som avhandlingen kommer fram till. Nationalstaten och arkeologin 14

16 Avgränsning av studieområdet Arbetet är en fallstudie och begränsas till tiden mellan mitten av 1800-talet och slutet av 1900-talet. Den arkeologiska avgränsningen är dels kronologisk och dels geografisk. Den kronologiska avgränsningen har satts till forskning som idag kan beskrivas som tidigneolitisk. Begreppet tidigneolitikum, så som det idag betraktas, brukar delas in i två faser; TN I och TN II. Egentligen handlar det i stort sett om samma sak, nämligen diskussionen om lantbrukets introduktion till Skandinavien. Figur 1: Kronologischema över tidigneolitikum i kalibrerade C 14 år. Ett schematisk indelning av regionala indelningar i olika stilgrupper baserade på ornamentiken i keramiken. En * anger att det egentligen inte är några egentliga stilgrupper utan enskilda lokaler / Namn i parantes är de stilgrupper materialet närmast kan liknas vid (SM = Sen Mesolitikum, TN = Tidigneolitikum). Varför jag just valt tidigneolitikum, är främst därför att material från den perioden flitigast har diskuterats historiskt. Resonemangen om nationalstatens legitimering via arkeologiska resonemang i den neolitiska forskningshistoriken framkommer också tydligast i denna period. Det beror på att perioden handlar om introduktionen av lantbruket och den diskussion introduktionen av detta fenomen alltid har medfört inom forskningshistorien. Före 1947 var emellertid inte perioden tidigneolitikum definierad som en självständig del av neolitikum. Detta tillsammans med att den tidigneolitiska trattbägarkulturen inte alltid definierats i relation till andra neolitiska kulturer, gör det ofrånkomligt att studieområdet måste ses i ett större neolitiskt sammanhang. Det gäller för övrigt också allmänna resonemang kring bruket av nationella identiteter, där även arkeologiska fenomen som inte direkt kan knytas till tidigneolitikum beaktas. Tyngdpunkten ligger dock på forsknin som behandlar tiden f. 15 Nationalstaten och arkeologin

17 Kr, alltså neolitikums första del som efter 1947 definierats som den tidigneolitiska perioden. Den kvantitativa litteraturstudien omfattar artiklar i Fornvännen från hela stenåldern. Det kan upplevas inkonsekvent men antalet artiklar skulle annars bli meningslöst få. Därtill kunde det vara intressant och se om det finns skillnader inom de olika periodiska forskningsfält av den svenska stenåldersforskning som förekommit. Det skulle dock ha krävt ett definierande av vad författarna kan ha ansett som verkets historiska placering inom stenåldern, eftersom perioderna inom stenåldern inte alltid funnits och dessutom varierat i varaktighet. Jag har därför efter hand valt att för närvarande utelämna just denna frågeställning ur den kvantitativa analysen. Geografiskt omfattar avhandlingen svenska förhållandena mot bakgrund av vilka geografiska områden som den svenska neolitiska forskningen under och 1900-talet själv förhöll sig till i de specifika problemställningar som avhandlingen beaktar. Den huvudsakliga neolitiska forskning som avhandlingen behandlar relaterades främst till en likartad förhistorisk utvecklingen i Danmark. Därtill kom svensk forskning tidigt, genom tanken om den nationella gemenskapen, att förankras till den svenska identiteten i Finland och deras strävanden efter en historisk legitimitet i vissa delar av Finland. En jämförelse med den danska utvecklingen är också intressant eftersom den visar på en ganska annorlunda historiografisk utveckling, trots en mycket likartad förhistorisk samhällsutveckling. Både Sverige och Danmark är nationalstater bildade efter principen om statsnationer, det vill säga att staten förekommer nationen. Nationen blir ett nytt cementerande instrument som den redan etablerade staten nyttjar för att hålla ihop sin i förväg definierade administrativa struktur. Nationen ersätter på så vis kungen, riket och det feodala systemet medan den administrativa strukturen Sverige består. Exempelvis vårt andra grannland Norge är däremot en äkta nationsstat, alltså resultatet av mer eller mindre folkligt förankrade nationalistiska rörelsers engagemang för det påstådda behovet av en egen stat. I sådana stater finns det definierande rummet och folket, men statsstrukturen och dess legitimerande statsapparat saknas och etableras först i och med nationsstatens bildande. 4 Man må kunna anta att detta också kan skapa relativt olika förhållanden mellan vetenskap och former av nationalistisk retorik. Det hade onekligen varit intressant att studera detta, men hade också utökat och komplicerat arbetet ytterligare, samt frångått principen om att forskningens egna aktivitetsområden skall begränsa avhandlingens avgränsningar. Nationalstaten och arkeologin 16

18 Text eller arkivstudier En avgränsning jag valt att göra är att närmast helt utelämna arkivmaterial i mina studier. 5 Mitt primärmaterial är det officiella material forskarna efterlämnat sig i egenskap av genomtänkta, analyserade och bearbetade vetenskapliga texter. Alltså deras forskningsresultat. Det kan synas underligt, med tanke på nutida modeströmningar inom arkeologihistorisk forskning där ett djuplodande i arkiven givit bitvis intressanta resultat (se exempelvis Ola Jensen 2002). 6 Mitt utelämnande betyder inte att jag anser dessa studier som oviktiga. Med vägledning av min historiematerialistiska och externalistiska grunduppfattning med avhandlingen, har jag dock funnit det mest ändamålsenligt för avhandlingsstudien att begränsa analysen. Arbetet begränsas därför till vad som presenteras i tryckta artiklar och därför är allmänt känt, offentliggjort och upplevt som vetenskapens allmänna uppfattning. Det är nämligen vad jag betraktar som det mest relevanta primärmaterialet för frågeställningen. Texter är intressanta eftersom de inte bara har med forskaren att göra utan snabbt får ett eget liv, där författaren inte längre påverkar hur den uttolkas. När de lämnar författaren tar så att säga läsarna över och efterhand blir texterna representanter för vad forskningen anser i olika frågor. 7 De ingår i och representerar mer en tradition än författaren själv och kan därför med fördel användas till att studera den sociala kontext, som forskaren lever i och som texterna blir en del av. 8 Som exempel kan jag säga att Oscar Almgrens egen motivering till det i och för sig intressanta faktum, att han tillsammans med rasbiologiska institutets grundare Herman Lundborg engagerade sig i en kulturakademi för rasbiologi, inte är särskilt intressant för min analys. Det intressanta är att arkeologin fanns inom denna sociala kontext och hur det gestaltade sig i de arkeologiska skildringarna. Lika intressant blir det då att se hur arkeologiska skildringar nyttjades i den rasbiologiska retoriken och i legitimerandet av det allmänpolitiska klimat som rådde. På så sätt illustreras vetenskapsideologin och de samband som finns mellan vetenskapsideologi och samhällsideologi. Jag förnekar alltså inte att arkivmaterial kunde ha gett arbetet en extra dimension. I viss mån nyttjar jag också arkivuppgifter genom att referera till andra arkeologihistorikers arbeten, vilka i vissa avseenden bygger på arkivstudier. Jag har dock valt att begränsa min egen insats genom att inte utöva en omfattande arkivforskning. Avhandlingens indelning Jag har valt att strukturera arbetet i sex större avsnitt, fyra tematiskt tidsindelade och ett inledande respektive ett avslutande avsnitt. Bokens 17 Nationalstaten och arkeologin

19 tematiska avsnitt behandlar grovt sett följande tidsavsnitt: , l930, samt och framåt. Tidsmässiga överlappningar är emellertid snarare regel än undantag. Uppdelningen är inte strikt hållen, utan i en diskussion kring händelser i ett kapitel kan jag komma tillbaka till skeenden eller tidsepoker, som redan tidigare har diskuterats. Olika avsnitt längre fram i texten tenderar ibland också att förekommas av kortare diskussioner i tidigare delar av texten. Det är varken möjligt eller lämpligt att följa indelningarna slaviskt. Gränserna i de historiska skeendena är i sig själva alltför flytande. De skiftar, återkommer och är, beroende på innehåll och geografisk plats, utsträckta förändringar eller abrupta brott om vart annat. Det är emellertid min förhoppning att uppdelningen i olika större avsnitt skall kunna förtydliga strukturen och inte minst visa läsaren hur jag i grova drag har tänkt och ser på och 1900-talets neolitiska arkeologi i relation till samhällsutvecklingen. Uppdelningarna är dock ett arbetsinstrument som inte alltid ger historieförloppet en rättvisa. De bygger på arkeologiska företeelser inom neolitisk forskning och är ingalunda generella för arkeologiskt vetenskapande som helhet. Avsnitten är relativt långa och det är de stora dragen som studeras. En viss uppdelning inom avsnitten förekommer dock. Bland annat har jag funnit det relevant att studera 1800-talets och det tidiga 1900-talets arkeologi i två faser. Den första delen har jag begränsat till med tonvikt på sista delen som är den moderna arkeologins initiala fas. Den andra fasen sträcker sig över förra sekelskiftet och en bit in i 1900-talets första del. Det första avsnittet har begränsats till Hans Hildebrands De förhistoriska folken från 1880 och det andra avsnittet av Otto Rydbecks Nordens äldsta bebyggelse från Detta är de första syntesernas tid. Det är också under denna epok arkeologins förankring till retoriken om nationalstaten och dess historiska legitimitet växer sig stark. Det gäller speciellt under det tidiga 1900-talet, då arkeologin legitimerar en konservativ samhällssyn med tydliga förankringar i relationer mellan folk, raser och nationer. 9 Vetenskapsteoretiskt ämnar avhandlingen studera nationalismen och arkeologin, grundat i mina egna ståndpunkter till den flora av böcker i ämnet som dök upp under 1990-talet. Jag vill problematisera användandet av begreppet nationalism och uttalanden om arkeologins påstådda nationalistiska förankring. Ändamålet är att problematisera diskussionen, vilket kanske kommer ge mig utslaget att jag slätar över problemet. Avhandlingens tonvikt ligger alltså på arkeologi och nationalism, medan diskussionerna innan, främst under 1800-talets senare del och tiden efter arkeologins nationalistiska tid, från 1960-talet och framåt, mer avser att rama in huvudobjektet och diskutera förutsättningar och efterspelet. Det är också en av orsakerna att till att den kvantitativa analysen inte beaktar dessa Nationalstaten och arkeologin 18

20 delar, tiden före och efter, det som i arbetshypotesen har karaktäriserats som arkeologins nationalistiska epok. Textuella strukturförändringar Det är alltid svårt att skriva arkeologihistoria om sin egen tid. Man är alltför involverad i problematiken och resuméer upplevs plötsligt som grova och förenklade resonemang av verkligheten. Detta är onekligen tankeväckande eftersom skildringar av tidigare epoker i forskningsutvecklingen inte upplevs på samma sätt, trots att problemen säkerligen var mer komplexa än vad som upplevs idag. Förklaringen tenderar att ligga i att avstånd skapar klarhet genom att analytikern då står utanför komplexiteten. Det är egentligen ett resultat av att vi skriver vår historiebild mer än redogör för den historiska komplexitetens natur. Vetenskapssociologen Collins försöker fånga detta med begreppet: distance lends enchantment. 10 Collins menar att ju längre bort man finner sig från den situation där kunskapen skapades, desto säkrare och mer solid framstår den skapade kunskapen. Ett vetenskapligt resultat som betraktas på avstånd upplevs alltså mer hållfast än resultat skapade i en process som man själv är involverad i. Ett klassiskt exempel är treperiodsystemet som Christian J. Thomsen har tillskrivits skaparrollen för, även om han själv i brev har sagt att Sven Nilsson är lika mycket dess skapare som han själv. Tankarna som sådana var heller inte helt nya, utan idéer om en indelning efter råmaterial fanns i tiden. Före det fanns andra indelningar som i sin tur säkerligen påverkade treperiodsystemets innovatörers vetenskapande och så vidare. Dylika formmässiga förändringar av föreliggande text avser ett tidsmässigt avstånd. Det vill säga att lång tid har förflutit mellan händelsen, i det här fallet treperiodsystemets grogrund och uppkomst, och vår betraktning av denna händelse. Avståndet kan emellertid också beskrivas i termer av social distans. Det visar sig att folk som inte befinner sig i en vetenskap ofta har en förhållandevis förenklad uppfattning om hur en problemlösning vuxit fram. Vetenskapsjournalister tenderar att utgöra denna kategori av människor, där vetenskapliga landvinningar ofta får framstå som troskyldiga hjältesagor. 11 På samma sätt kan man också hålla vissa förbehåll gentemot ens egen historieskrivning inom vetenskapsfält man själv inte är skolad i. Dock har mängden forskare, material och texter också har ökat i omfattning genom årens lopp, så en viss ökad komplexitet finns sannolikt också. Hela avhandlingens textuella strukturförändring kommer alltså inte bara kunna skyllas på det tidsmässiga avståndet. Även en personlig distans förekommer, speciellt i min relation till bland annat de historiska, juridiska 19 Nationalstaten och arkeologin

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011 a v h a n d l i n g s r e c e n s i o n e r Historia och identifikation gunlög fur* Linnéuniversitetet, Växjö Vanja Lozic, I historiekanons skugga: historieämne

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv Evanthia Kalpazidou Schmidt Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv En komparativ studie i ekologi och kunskapsproduktion UPPSALA 1996 Innehall Tabeller 9 Figurer 11 Forord 13 Del I: Bakgrund, teori

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Nationalismen skulle göra lydiga medborgare Några har en gång skapat Sverige, ritat streck på en karta,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Introduktion därför är vi historiker

Introduktion därför är vi historiker Introduktion därför är vi historiker Cecilia Riving, David Larsson Heidenblad, Malin Gregersen Historiker är bra på att ställa frågor. Många frågor, krångliga frågor, komplexa frågor. Att kunna knåpa ihop

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar,

Läs mer