oberoende Lo knäcktes av Hassela Lo Kauppi om förakt och trakasserier som vårdform. Ledaren: 48 sid. fullmatad sommarläsning!
|
|
- Siv Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 oberoende Narkotikaberoende och mamma Här punktmarkerar man alkisarna Att ha ett eget bo en rättighet? Aldrig mer! Oberoende går på mässa mot knark. Och mår illa. SID 4 48 sid. fullmatad sommarläsning! 2/2007 Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL. Pris: 20 kr SID 20 SID 8 SID 24 Namn: LO KAUPPI Ålder: 37 Gör: Artist, författare Tycker: Det är för lätt att starta HVBhem idag Lo knäcktes av Hassela Lo Kauppi om förakt och trakasserier som vårdform. oberoende 2/2007 Ledaren: 1 Den ensidiga kontrollpolitiken kommer aldrig att ge färre missbrukare
2 oberoende Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL. Utkommer med fyra nummer per år. oberoende/rfhl Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 Prenumeration: 145 kr/år PG: INNEHÅLL 2/ Ledare 3 Höftskott 5 Kopps i verkligheten Här punktmarkeras alkisar 13 Oberoende träffar Lo Kauppi 17 Noterat 18 Mamma & knarkare 21 Sprutbyte i Stockholm? I REDAKTIONEN: Per Sternbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius ANSVARIG UTGIVARE: Sonja Wallbom LAYOUT: Rikard Johansson För insänt, ej beställt material ansvaras ej MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER: Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Endast prenumeration på oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. 22 Att sätta bo en rättighet? 31 Vi är inte missbrukare vi är sjuka 34 Kränkande förmånssystem på Österåker 37 LÖSA-projektet i Örebro 38 Noterat 40 Liljeholmen samlar sina resurser 43 Läsarnas 44 Psykosociala team minskar läkemedelsanvändningen 46 Kultur 47 RFHL-info 46 Här finns RFHL 2 oberoende 2/2007
3 L Ledare Politikens tunnelseende Den ensidiga kontrollpolitiken kommer aldrig att ge färre missbrukare. Man måste ta sig an utanförskapet och fattigdomen. Färre ungdomar prövar narkotika än tidigare berättar man triumferande från försvararna av svensk narkotikapolitik. Man vill gärna ge den äran av minskningen. Tja, det gäller att hitta halmstrån, kan man säga, eftersom antalet som prövar dels varierar mycket över tid och knappast påverkar antalet som utvecklar ett missbruk över huvud taget. För antalet missbrukare sjunker inte utan ligger ungefär på samma nivå som övriga Europa. Nyligen har Maria Ungdom presenterat en studie av sina klienter där man jämfört en kontrollgrupp med sina besökande ungdomar och deras föräldrar. Av rapporten framgår: Resultaten visar att ungdomarna och föräldrarna har omfattande problem, som inte har med droger att göra. En tydlig majoritet av ungdomarna som söker sig till Maria Ungdom har en omfattande psykiatrisk problematik och ofta överskuggar denna problematik aktuella missbruksproblem. De psykiatriska problemen har nästan alltid funnits innan utvecklandet av ett missbruk kommit till stånd. Vem som helst blir inte missbrukare Den höga andelen och tyngden i de psykiatriska problemen är överraskande och kunde inte förväntas utifrån tillgänglig internationell kunskap. Inte sällan finns en svår psykosocial situation med splittrade familjer, missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrarna som därför haft svårt att leva upp till sitt föräldraansvar. Det tar sig till exempel uttryck i våld i hemmet och föräldrars bristande vetskap om ungdomens förehavanden. Många ungdomar har varit kända av myndigheterna sedan länge. Endast en mindre del av ungdomarna har fått någon form av mer kvalificerade insatser och behandling under uppföljningsperiodens sex månader och den är inte specifikt riktad mot de problem som ungdomen uppvisar. Vad betyder dessa fakta? Jo, att de ungdomar som kommer till Maria Ungdom har en hel hop problem som ingen brytt sig om innan de börjat använda droger och att när man väl börjat tala om droger pratar man enbart om insatser mot droganvändningen. Vem som helst blir inte missbrukare, det blir bara den som har goda skäl till det. Det kräver ingen jätteansträngning att inse att vården sysslar med fel saker. Det här är ungar som larmat om att något är galet sedan lång tid tillbaka. Att ingen hört larmet eller sett behoven hänger ytterst samman med en urgröpt välfärdspolitik. Se drogen i sitt sammanhang När skolan tappar sina elevvårdresurser, när fritidsgårdar läggs ner, när vuxenvärlden enbart hinner ägna sig åt akutinsatser till lägsta pris, blir det några som får sitta emellan. Och det är självklart de som har de största behoven och som riskerar ett liv i utanförskap där bland annat missbruk finns. Men det är också ett resultat av det tunnelseende som en uppblåst narkotikapolitik ger där analys saknas av orsak och verkan och hur insatser och resultat hänger ihop. Att enögt titta på drogen och inte se den i sitt sammanhang har resulterat i den ensidiga kontrollpolitik som vi haft under ett par decennier. Den kommer aldrig att ge färre missbrukare! Utanförskap och fattigdom är det man måste ta sig an om man vill påverka missbrukssituationen i Sverige. Resten är mest ett spel för gallerierna. Sonja Wallbom oberoende 2/2007 3
4 ! Höftskott Nolltolerans mot narkotikamässor Budskapen är fyrkantiga och enkla på narkotikamässan i Örebro Mässan börjar lika illa som jag befarat. Under rubriken En regering för nolltolerans öppnar den Sickan Karlsson-aktiga glittrande glada folkhälsominister Maria Larsson upp för att drogtesta småungar. Sedan följer eländet slag i slag. På stora scenen föreläser tullen om hur de utbildar sina narkotikahundar. Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nyhlén förklarar att rökstoppet för intagna är ett led i kriminalvårdens arbete med att stoppa narkotikan. Ung Vänsters stalinistiske drogtaliban Jonas Lindberg framför på den så kallade öppna scenen den intelligenta åsikten att om man nu nödvändigtvis vill ha kontakt med narkomaner kan man väl lika gärna ge dem knark istället för rena sprutor. Det uttalandet får han applåder för av publiken som domineras av äppelkindade ungdomar med solsken i blick och Hassela tryckt på tröjan. Den frikyrkliga stämningen störs inte alls av månglarna i templet. Störst samling kring sin monter har ett företag som säljer en ögonscanner för kronor där man garanterat kan se om personen man scannar ögonen på är påverkad. Enkla budskap Mässan är verkligen en mässa. Här finns ingen plats för diskussion. Ingen plats för problematisering. Budskapen är enkla. Narkotikan ska bekämpas med hundar, fler poliser och långa fängelsestraff. Från alla håll predikas Namn: MARIA LARSSON Född: 1956 Gör: Folkhälsominister (kd), lärare Vill: Drogtesta småungar individens eget ansvar och hur väl myndigheterna rustar mot narkotika. Inte ett ord om social utslagning, hemlöshet, fattigdom eller den dåliga hälsosituationen för beroende människor. De beroende medborgarna och deras livssituation betraktas bara som en detalj på mässan. Är subutex knark? Den öppna scenen är ett kapitel för sej, totalstyrd som den är av RNS och IOGT. Här diskuteras på fullaste allvar om subutex verkligen är medicin eller om det bara är lagligt knark. Oraklet Mia Thörnblom orerar om sin egen sanna väg till riktig drogfrihet och berättar det fantastiska i att hon som en gång var en äcklig knarkare nu undervisar direktörer i självkänsla. Ja, kan man komma längre? Precis när tullen har slutat visa upp sina narkotikahundar i arbete på den stora scenen äntrar Hassela Gotland den öppna scenen och visar upp sin egen narkotikahund. Cirkeln är sluten och jag är illamående. Två ord ekar i skallen gång på gång: Aldrig mer! Aldrig mer! För mej gäller hädanefter nolltolerans mot narkotikamässor. Per Sternbeck PS: I RNS tidning ARKO kan man läsa om samma mässa, fast man kanske inte tror det. DS 4 oberoende 2/2007
5 Det talas ofta om sexualiseringen av det offentliga rummet. Kanske är det dags att börja tala om medikaliseringen av det offentliga rummet. Här är Stockholms stads nya Alvedoncyklar. Kanke är tanken att man ska lindra träningsvärken av cyklingen med Alvedon? oberoende 2/2007 5
6 För några år sedan spelades filmen Kopps in i dalsländska Bäckefors. Kopps handlar om ett gäng poliser som riskerar att bli arbetslösa för att det inte finns någon brottslighet i den lilla idyllen där de verkar. Poliserna börjar själva utföra brott för motivera sin existens. I verklighetens Bäckefors sker helt andra saker, eller? Rosmarie Fransson och hennes sambo Ken Andersson har bott i Bäckefors i fyra fem år. Hon är något så ovanligt som en socialt engagerad hyresvärd. Hon äger några affärslokaler och sju fastigheter med sammanlagt 32 hyreslägenheter. Rosmarie och Ken har en familjevårdsplacering från kriminalvården. Hon hyr ut lägenheter till sex alkoholister från närbelägna Mellerud. I Mellerud har de stängts ute från bostadsmarknaden och tvingats sova utomhus. Hos Rosmarie får de hyra: De ligger hemma, dricker öl och gör inte en fluga förnär. Jag försöker hjälpa dem så gott jag kan, säger Rosmarie. Vi har en kille här från Mellerud som bodde i tält under ett år och blev så sjuk på vintern att han höll på att dö. När han sökte hjälp av socialen i Mellerud blev svaret: Du är ju så van att ligga ute så det kan ju du fortsätta med. Nu får han bo här hos mej. Vem ska hyra ut till de här människorna om inte jag gör det? Slänger jag ut dem här och nu, har de ju ingen bostad. Då blir de uteliggare. Kopps i ve KRITISERAD VERKSAMHET Rosemarie Fransson och Ken Andersson toppskänsla. Koncentrationen av missbrukare är olycklig, och invånarna i samhället uppge Högt tonläge i Bäckefors Man skulle kunna tro att människor tycker det är bra att hemlösa personer får bostad. Så är inte fallet. Invånarna i Bäckefors är oroliga och rädda över att det finns så många missbrukare på orten. Rosmarie Fransson: Folk tror att jag tjänar en massa pengar på det här men gubbarna betalar sin hyra och sen är det inte mer. Och det är inte alltid jag ens får in hyrorna men jag är utsatt för en massa kritik. Folk ringer till polis och reportrar men de gör det anonymt. De vågar inte står för det och det tycker jag är dåligt! Folk är ju kriminella i huvudet. För några veckor sedan 6 oberoende 2/2007
7 rkligheten FAKTA BÄCKEFORS Bäckefors är ett gammalt brukssamhälle i landskapets geografiska mittpunkt, ca 3 mil söder om centralorten Bengtsfors längs väg 172. Här bor ca 750 personer. I Bäckefors finns mataffär, några butiker och bank. Här ligger även Dalslands sjukhus med hela Dalsland som upptagningsområde. Källa: Bengtsfors hemsida hyr ut lägenheter till personer som andra värdar inte vill veta av. Men den lokala polisen tycker att en hyresvärd måste ha mer fingers vara oroliga. Så polisen kör fram och tillbaks utanför Rosemarie och Kens hyreshus. var det tre poliser här i Bäckefors. Genast ringde någon till skolan om att det var en knivbeväpnad galning ute i samhället och att skolan inte skulle släppa ut ungarna till skolbussarna. Det var ingenting, inget hade hänt. En polis skulle bli fotograferad och två var ute i ett delgivningsärende. Tidningen Dalslänningen 18 maj 2007 Kriminalitet i Bäckefors: Rykten vållar oro Invånarna i Bäckefors, liksom polisen, är bekymrade över den koncentration av före detta kriminella, aktiva kriminella, och missbrukare som finns i samhället. Samtidigt är ryktesspridningen stor och ibland leder denna till att det finns blir en höna av en fjäder. Så skedde för en vecka sedan när en privatperson larmade skolledningen på Bäckeskolan som höll kvar eleverna på skolan oberoende 2/2007 7
8 VAKSAMMA MEDBORGARE På nätterna åker Bäckefors trygghetsförening omkring och rapporterar misstänkta personer och fordon till polisen. Men de gör inga ingripanden. i avvaktan på att den stora polisaktionen avslutats. Denna gång var det falskt alarm. Polisen befann sig på platsen av helt andra, och inte alls kriminellt betingade skäl. Tonläget är högt. Det cirkulerar uppgifter i lokalmedia om att 60 grovt kriminella bor i Bäckefors vilket verkar vara en oerhört hög siffra med tanke på att det endast bor 750 personer i samhället med omnejd. Anonyma insändare För något år sedan började det skrivas insändare om situationen i Bäckefors i lokaltidningen: Det påstods att vi tjänade kronor i månaden på att ha personer från kriminalvården hos oss och att vi tjänade kronor i månaden på att hyra ut åt A-lagarna. Det stod att fastighetsägaren borde få betala fullt skadestånd ur egen ficka till folk som drabbas av inbrott av våra hyresgäster men det enda brott vi vet ägt rum gjorde två infödda ungdomar i våra hus, berättar Rosmarie. Dessutom är det fantasisummor. Gubbarna får vi in hyran ifrån. Placeringen från kriminalvården får vi väl några tusenlappar i månaden för när alla omkostnader är betalda. Man kan väl vilja hjälpa till utan att få i månaden för det?! Rosmarie är upprörd över alla beskyllningar: Våra hyresgäster gör ju inget. De snattar inte. De gör inte inbrott. De gör ingenting förutom att gubbarna super så att de knappt kan stå på benen. Jag och min sambo försöker hjälpa till på det sätt vi kan. Gubbarna får lite påhugg av oss, ibland bjuder vi på mat och vi kan prata om det mesta. Två lever på socialbidrag och fyra på pension. De ligger inte kommunen till last. Vi har inte fått någon kritik av det här från socialtjänsten i Bengtsfors. De har frågat om vi skulle kunna tänka oss att ta emot fler boende ur samma målgrupp. Gunnar Mattson är moderaternas kontaktperson i Bengtsfors. Han är dessutom andre vice ordförande i Bengtsfors kommunfullmäktige och polis. Dessutom är han ordförande i Bäckefors hembygds- och framtidsförening: Jag personligen har inte haft något ont av de människor som flyttat hit men det är ju inte positivt för samhället med den koncentration av kriminella och missbrukare som det har blivit i vissa hyresfastigheter. Det här är en fråga som inte är så lätt att hantera, särskilt eftersom det ju är en privat hyresvärd det gäller. Det har funnits vissa kontakter men de har inte lett till något, säger Gunnar Mattsson. Det är ingen bra utveckling för Bäckefors med alla dessa missbrukare och i förlängningen tror jag att det kan bli ödes- 8 oberoende 2/2007
9 digert. Vi jobbar ju med utveckling av samhället och det här står i motsättning till utveckling. Gunnar Mattsson är inte alls motståndare till att missbrukare och kriminella ska ha någonstans att bo: De här människorna har ju liksom kommit i var mans mun. De syns ofta i ortens enda affär som också är Systembolagets uthämtningsställe. Vi är inte motståndare till dem som personer men vi är emot koncentrationen till några enstaka fastigheter. En hyresvärd måste ju ha fingertoppskänsla, tar man in missbrukare är det lätt att de vanliga hyresgästerna flyttar därifrån. Då tar hyresvärden in fler missbrukare bara för att få intäkter. Gunnar Mattson berättar att Bäckefors hembygds- och framtidsförening gjort två undersökningar som visar på oroande resultat: Det finns gott om arbetstillfällen i Bäckefors. Stora och stabila företag och dessutom Dalslands sjukhus. Vi mätte inpendlingen till orten. I den första undersökningen var det 52% av arbetstagarna som pendlade till Bäckefors. I den andra undersökningen var det 54%. Människor bosätter sej här i minskande grad. Då är det inte riktigt bra om samhället får en stämpel. Det går stick i stäv med vår ambition om utveckling. Hyresgäster på kö De enda kontakterna han har tagit med mej är att han ringt upp ett par gånger och skällt ut mej, berättar Rosmarie Fransson, jag har inte fått en syl i vädret. Och vilket snack om att jag inte har hyresgäster, senast idag hyrde jag ut en lägenhet och fler hyresgäster står i kö. De vill få bort mej från samhället, berättar Rosmarie. Och polisen gör precis som de vill. I fredags hade en av våra hyresgäster varit och handlat. En polisbil kommer uppkörande och poliserna går ut och frågar om vår hyresgäst bor här, och varför vår hyresgäst bor här och om han inte borde flytta. Varför ska polisen syssla med sånt? Känsligt för störningar Tore Lomgård är närpolisbefäl i Bengtsfors. Bäckefors är ett litet landsortssamhälle. Det är känsligt för störningar. Vi har fått många samtal från boende i Bäckefors som är oroliga. Bäckefors har högre brottstal än andra orter, enligt Tore Lomgård. Han har inga exakta uppgifter men menar att polisen ofta griper personer från Bäckefors som drograttfylla, olovlig körning och innehar stöldgods eller narkotika. Tore Lomgård vet inte var uppgiften om 60 tungt kriminella i Bäckefors kommer ifrån men han tror att den kommer från förra finansministern Bosse Ringholm som gjorde ett besök i Mellerud under valrörelsen och sa det: Nu tror jag att han förväxlade Bäckefors med Bäckebol som är en tungt kriminellt belastad förort till Göteborg, säger Tore Lomgård. Jag känner till cirka tio aktivt kriminella personer i Bäckefors och i det lilla samhället märks det. Det finns en trygghetsförening i Bäckefors vars medlemmar bevakar samhället: De åker omkring på nätterna och rapporterar misstänkta personer och fordon till oss. Det är absolut inget medborgargarde. De gör inga ingripanden. Repressiv verksamhet Tore Lomgård vet inte varför det bor så många personer med sociala problem i just Bäckefors men han tycker det är olyckligt: Det har skett en inflyttning från Mellerud. Den kan bero på att det finns lediga lägenheter i Bäckefors. Socialtjänst och frivård placerar där det finns lediga bostäder. Och sen blir det lite kaka söker maka, andra personer dras dit. Det här är ju personer som ska bo, men det blir inte bra om det blir för många med samma bakgrund på samma ort. Det blir ett supande och ett missbruk. Vi kan inte ändra på förhållandet men vi för ju diskussioner med frivården om den här olyckliga situationen. Det rent polisära problemet är att människor känner sig otrygga och det är ju polisens uppgift att se till att medborgarna känner sig trygga Vi har gjort många handlingsplaner mot just Bäckefors, och även genomfört punktmarkeringar av enskilda individer. Vår uppgift blir ju tyvärr lite repressiv. Men brottsförebyggande verksamhet är ju vår uppgift och då blir det gärna lite repressivt. Upp till bevis Om det nu finns tungt kriminella personer här i våra lägenheter, varför plockar inte polisen bort dem då, och sätter dem i fängelse. Töm lägenheterna om det finns bevis för det! säger Rosmarie Fransson och fortsätter: Det rör sig om pengar, det kan inte vara något annat. Det ryktas om att våra hyresgäster gör inbrott, men det mest dramatiska som händer här är att Gunnar brukar ramla utför trappan någon gång när han är riktigt full. Filmen Kopps slutar med att poliserna omskolar sig och öppnar pizzeria. I Bäckefors verkar det inte vara aktuellt på länge än. Åtminstone inte för polisen. Text: Per Sternbeck Foto: Mikael Karlsson oberoende 2/2007 9
10 Utan dom skulle INTE KRIMINELL Alkoholist, det är jag och det står jag för. Men kriminell det är jag absolut inte, säger Gunnar Haglund som inte förstår varför polisen är så intresserad av Rosmaries och Kens hyreslägenheter. JAG KÄNDE MIG MINDRE VÄRD ÄN EN HUND Gunnar Haglund är 60 år och kommer från Dalarna. Gunnar bodde länge i Mellerud men nu bor han i Bäckefors sen ett par år. Han har under sitt liv arbetat som kock både på restauranger, båtar och flygplan. Tiden i Mellerud var präglad av personliga umbäranden. I början av 70- talet köpte Gunnar och hans fru ett hus i Mellerud. En dag när Gunnar kom hem 1987 så hade hela familjen stuckit, kvar var bara minnen. Gunnar hade inte ekonomi att klara husets kostnader och amorteringar på egen hand. Han började dricka mer och mer alkohol. En dag ringde Handelsbanken upp Gunnar och förklarade att de hade en seriös spekulant. Handelsbanken uppmanade Gunnar att sälja sitt hus för kronor till en av samhällets största entreprenörer. Gunnar vägrade eftersom det var ett skambud. Istället såldes huset till en annan person för , vilket motsvarade 10 oberoende 2/2007
11 till betalningsanmärkningar. Samma svar blev det hos de privata hyresvärdarna. Socialen vägrade hjälpa mig, så jag tvingades sova på offentliga toaletter och i trappuppgångar runt om i Mellerud. Jag kände mig mindre värd än en hund. När våren kom så bodde han och en kompis i samma situation i tält i Mellerud fram till sensommaren. Gunnar blev tillsammans med Jeanette och han flyttade in i hennes trea i Mellerud. Två år senare dog Jeanette och Gunnar hade inte råd att bo kvar eftersom han endast erhöll matersättning från socialen. Jag gick till kommunen för att fråga hur jag skulle lösa boendet. Handläggaren svarade mig att jag kunde bo i tält igen. Det kändes fruktansvärt kränkande! Gunnar bodde några veckor i ett förråd innan han åkte buss upp till Bäckefors. Där hälsade han på Kalle som nyligen fått lägenhet av Rosmarie och Ken. Gunnar och Kalle drack öl. Senare samma dag gick jag över till Rosmarie och Ken som jag aldrig tidigare sett. Jag frågade dem om lägenhet och vi skrev kontrakt samma dag. Jag oberoende 2/2007 De hyr hos Rosemarie och Ken utanför lägenheterna på den lilla orten. Alkoholist det är jag och det står jag för, men kriminell det är jag absolut inte. Gunnar beundrar Rosmarie och Ken. Hade det inte varit för dom så hade jag antagligen bott i tält nu. Jag kan gå in och prata med dem om mina problem och de tar sig tid och lyssna. Bättre hyresvärdar kan man inte få! JAG KÄNNER MIG UTPEKAD OCH TRAKASSE- RAD Kalle är 58 år och har bott nästan hela livet i Mellerud. Han har arbetat som bagare, blästrare, lackerare och brandman. Han började dricka alkohol som 14 åring. Kalle har varit tillsammans med Siv i 35 år. Siv och Kalle hade länge eget hus innan de flyttade till en lägenhet i Mellerud så blev Kalle av med ÖLFÖRBUD? Ska man inte ens få sitta inomhus och dricka öl utan att man ska stämplas som grovt kriminell? undrar Kalle. vi bo på gatan Gunnars lån. Sånt här får man vara med om för jämnan i Mellerud. Det är en svågerpolitik som genomsyrar alla områden. Är de inte släkt så är de buksvågrar, politikerna, tjänstemännen, företagarna frågade om det var okej att jag fick låna 200 kronor mot att de höjde hyran med motsvarande för den första hyran. Det var inga problem. jobbet och det ledde till att alkoholen tog ett allt större utrymme i deras liv. Jag tvingades gå på socialen i Mellerud. Men fick aldrig och bankanställda. De Gunnar ser normen utan håller varann bak ryggen och sig inte som enbart matersättning. värnar enbart sina egna intressen. kriminell. Han Det förstår heller rörde sig om I början av 2000 hamnade inte varför polisen 300 kronor i Gunnar på gatan i Mellerud. kör fram veckan som Han fick ingen lägenhet av Melleruds bostäder då de hänvisade och tillbaks jag skulle leva på. Ett barn får högre veckopeng så blev Kalle och Siv vräkta men k o m m u n e n vägrade hjälpa dem. Melleruds bostäder ville inte hyra ut. Varför fick de aldrig reda på. Vi bodde inne i tvättstugan i några veckor innan polisen körde i väg oss. Jag fick tips om en hyresvärd i Bäckefors och ringde. Jag behövde knappt säga vad jag hette utan fick lägenheten på stående fot. Kalle anser sig inte vara kriminell: Det enda olagliga jag har dömts för är rattfylleri Jag är alkoholist men det är väl inte kriminellt? En liten fyllegubbe, någon skall väl vara det också. Alkoholister har funnits i alla år och det kan väl inte springa nykterister i hela kommunen. Kalle kan inte förstå varför polisbilen åker fram och tillbaks runt lägenheterna. Det händer ju aldrig något. Skall inte polisen vara där brotten sker? Jag känner mig utpekad och trakasserad. Skall man inte 11
12 De hyr hos Rosemarie och Ken LÄTTA BYTEN Kalle tror att de boende i hyreslägenheterna är lätta byten eftersom ingen vill höra deras åsikt.. ens få sitta inomhus och dricka öl utan att man skall stämplas som grovt kriminell. Men vi är nog lätta byten eftersom ingen vill höra vår åsikt. Kalle tycker att Rosmarie och Ken gör ett bra jobb. Utan dom så skulle många av oss få bo på gatan. Deras engagemang är inte styrt av pengar, de värnar utsatta människor. Jag kan inte förstå att inte fler vågar göra det. Och varför väcker det ont blod bland ortsbefolkningen? DE VILL HA BÄCKEFORS FÖR SIG SJÄLVA Göran Orveborn är 53 år och kommer från Falköping. Han kom ut på en 34 i september 2006 och fick då bo hos Rosmarie och Ken. Han har blivit kvar i Bäckefors även efter avtjänat straff. Jag har blivit gårdskarl här i husen och det känns bra. Jag städar och sköter gårdsplanen. Göran bekymrar sig inte över vad ortsbefolkning och polis säger i lokalpressen. Vad folk säger och tycker och katten och hunden skiter. Det lägger jag i samma hög. Folk pratar så mycket skit utan att veta sanningen. Göran vill inte sitta inlåst längre. Jag har gjort mitt bakom lås och bom och mer därtill. Jag är övertygad om att en polis boende i samhället eldar på invånarnas otrygghet. Han har uttalat att han skall göra allt för att få Rosmarie, Ken och alla oss andra härifrån. Lokalbefolkningen skall verka så duktiga. Fast de är inte så rediga egentligen, de har flyttat in parkbänken i vardagsrummet istället. Göran har sin bestämda uppfattning om varför polisen finns i Bäckefors. Byhövdingarna och polisen är patetiska och helt av banan. Det händer ju inget här i Bäckefors, ändå åker polisen varv efter varv demonstrativt. De tål inte att utomstående bosätter sig i samhället, de vill ha Bäckefors för sig själva. Text och foto: Mikael Karlsson 12 oberoende 2/2007
13 Oberoende träffar: LO KAUPPI UPPGÖRELSE Lo Kauppi har skrivit en bok om sin uppväxt i sjuttio- och åttiotalets Stockholm, med ätstörningar, amfetaminberoende och de tunga skamkänslorna över en alkoholiserad pappa en bergsprängare från Tornedalen som aldrig riktigt blev vän med svenska språket och livet i huvudstaden. Boken, Bergsprängardottern som exploderade kom till efter att Lo många år senare äntligen börjat kunna göra upp med de svåra känslorna som styrde hennes uppväxttid. Uppgörelsen började som en pjäs med samma namn, som visats i hela landet. oberoende 2/
14 Lo Kauppi har hyllats för sin pjäs om tiden som ung tjej som fastnat i bulimi och amfetaminberoende. Bergsprängardottern som exploderade, titeln på både boken och hennes pjäs på Riksteatern, är en självutlämnande berättelse och en besk kritik av den vård som hon dömdes till som ung och ledsen tjej i slutet på 80- talet. Oberoende har träffat henne. Bergsprängardottern som exploderade är en vass uppgörelse med Hasselapedagogiken och hur Lo Kauppi blev behandlad som intagen. Men hon kritiserar inte ungdomsvården i stort utan vill att vi ska satsa mer resurser på just det. Lo vill få igång en debatt om orsaken till att en vård som den hon blev dömd till kunde bli så accepterad. Varför trender och arrogans får styra vården av våra allra mest utsatta ungdomar och varför det händer än idag. Skamglödd uppväxt Lo flydde från en skamglödd uppväxt. Famliljen flyttade från lägenhet i Vårberg till en villa i Nacka en yttre klassresa till ett finare område, där Los pappa själv sprängde rum för pool på tomten. Los pappa, en bergsprängare från Tornedalen, som arbetade hårt i sina nyktra perioder och byggde sitt och familjens liv med sina bara händer. För att sedan rasera sina familjemedlemmars känslomässiga kapital när alkohlismen tog överhanden. Los besvikelse och bitterhet över en omöjlig förälder växte till en djup skamkänsla över den egna bakgrunden. En känsla som i tonåren ledde henne ut på ett minerat fält av ätstörningar, självhat och amfetamin. En resa som slutade i katastrof på det slutna behandlingshemmet Örträskkollektivet. Här styrde Hasselapedagogiken hennes högt avskydda symbol för en missbruksvård som hon säger lika gärna hade kunnat bli hennes död. Dogmatisk ungdomsvård Hassela, namnet klingar nog bekant för de flesta av oss: den dogmatiska ungdomsvård som dominerade åttiotalet och som genom någon mystisk omständighet fortfarande lever kvar, om än inte riktigt i sin forna tappning. Hasselakollektivet, där de intagna skulle arbeta sig igenom dagarna utan att få prata om sin bakgrund, lära sig utstå trakasserier från personalen och få sina dagböcker beslagtagna allt för att bryta ner de ungas missbrukaridentitet, ett viktigt steg i tillfrisknandet. Det var vad som stod till buds för en olycklig ung tjej som dömts till tvångsvård vid den här tiden i slutet på 80-talet. Det var den insats som samhället i all välmening gjorde, och som tyvärr har så beklämmande lite med att göra att Lo Kauppi faktiskt till sist klarade vägen mot att bli den vuxna kvinna, skådespelerska och författare hon är idag. Kanske gick hon på ren ilska. Idag har hennes berättelse från uppväxten och erfarenheterna från institutionerna hunnit bli både rasande pjäs på Riksteatern och en sex hundra sidor lång bok, båda med det talande namnet Bergsprängardottern som exploderade. Kunskapsförakt Men hellre än att prata om sin bok och sin pjäs vill hon alltså berätta om sin syn på missbruksvården i Sverige. Och om det kunskapsförakt och allmänna tyckande som hon menar har fått bre ut sig i de privata behandlingsformer som erbjuds unga människor som tas i förvar för sitt missbruk. Även om just Hasselakollektiven inte slår sig för bröstet lika mycket idag, så är de en kvarleva och en symbol för de arroganta, hemsnickrade vårdideologier som fått så stort utrymme i missbruksvården. Inte minst när det gäller vården av unga, vilket förstås är extra märkligt. Mobbingliknande straff Vad var det egentligen som hände? Hur kunde vuxna människor ägna sig åt en verksamhet som gick ut på att trycka ner ungdomars självkänsla, och tro att det är rätt väg. Vittnesmålen om kränkningar är många. Forskaren Kristian Tilander har kommit ut med rapporten Bakom vår blindhet. Det är skrämmande läsning där djupintervjuas klienter från dom ideologiska kollektiven. Regelrätta trakasserier från personal, mobbingliknande straff för den som inte gjorde rätt, total avsaknad av värme och djupare förståelse från personal mot intagna. Jag tror att de som jobbade där egentligen föraktade missbrukare. Det handlade om att arbeta och lära sig veta hut. säger Lo. Rymningar var vanliga och anmälningar gjordes mot hemmen, men utan att leda någonstans. Men vad de unga sa tog man inte på allvar. Det var vad de vuxna som jobbade på kollektiven tyckte som fick gälla för sant och riktigt. Hassela tog under sin storhetstid varje tillfälle att gå ut i debatten och påstå att de hade 14 oberoende 2/2007
15 PÅ SCEN Lo Kauppi i scenversionen av Bergsprängardottern som sprängdes. FOTO: PETER ARENDAHL långt bättre behandlingsresultat än andra vårdformer för unga Utan att egentligen kunna bli motsagda. Det finns väldigt lite forskning att luta sig på när det gäller hur de här kollektiven egentligen fungerade, och få som verkligen vet hur det låg till. Men en stor undersökning oberoende 2/
16 finns, från mitten av nittiotalet, där man ha följt upp hur det gick för de unga som bodde på de här hemmen: BAK-projektet (Beskrivning Av Klient) som togs fram på Stockholms universitet. Där konstaterar man att av de unga som vårdats vid något av de ideologiska kollektiven, hade 72 procent antingen dött eller återgått till kriminalitet åtta år efter sin utskrivning. Till gruppen ideologiska kollektiv räknar forskarna bland andra kollektiven Hassela och Örträskkollektivet, där Lo bodde. Det är höga siffror. Man borde ta statistiken på allvar. Ifrågasätta hur missbruksvården kan få vara så befriad från vettig utvärdering och tillsyn från samhället. Det gör det ännu viktigare att vi som var där får en chans att berätta. Och det har vi rätt till. Starka reaktioner Hennes självutlämnande berättelser både på scenen och i sin bok väcker starka reaktioner. Inte bara hos publik och recensenter. Att så här gå ut och kritisera den vård hon dömdes till som tonåring, har inte setts med blida ögon av personal som jobbar med Hasselas pedagogik. Trots att det var länge sedan. Och trots att man på Hassela tycker att man lugnat ned den mer hårdföra delen i pedagogiken. Anställda där har till och med ringt till hennes arbetsgivare Riksteatern och förlaget Norstedts för att försöka få henne att sluta säga att det hon varit med om har något med dem att göra, eftersom det inte var just på Hasselakollektivet hon bodde. Så irriterad blir man alltså över min kritik att man försöker få mig att inte ens nämna Hasselapedagogiken. Men det Lo vill är inte att hämnas utan hon vill få igång en debatt om bristen på kunskap och insyn i ungdomsvården en brist som till och med gäller den vård där unga tvingas att visats mot sin vilja. Att en så viktig vård kan få styras av trender och utan ordentlig kontroll, det är det jag vänder mig mot. Jag är inte av princip emot tvångsvård, jag tycker att det måste finnas. Men jag tycker att det är självklart att den måste kontrolleras bättre. Fortfarande finns det stora brister här, detsamma gäller HVB-hemmen. Det räcker med att sätta upp en tjusig hemsida och ge ut en glansig broschyr, så får du bedriva vård efter helt eget huvud. Ska det vara så när det gäller samhällets mest utsatta barn och ungdomar? frågar hon sig. Det är alldeles för lätt att starta ett HVB-hem idag. Och alldeles för svårt att lägga ner ett så snart du fått igång verksamheten så träder en massa andra lagar in som skyddar dig som näringsidkare. Och det krävs inte att all personal är utbildad. I stället råder en slags arrogans mot forskare och vetenskap i den här verksamheten. Förstår man inte att man förlorar en massa kunskap genom att vara så enkelriktad och trendstyrd? När något är inne så är det bara den metoden som gäller, allt annat boxas ut. Skuldbeläggande Det som hon är mest upprörd över är idén om straff och skuldbeläggande. Missbrukare ska uppfostras. Jag tror verkligen inte på att någon annan ska få ta sig rättten att straffa en människa för att hon tappat kontrollen över sitt liv. Vi delar in varandra i onda och goda människor. Som om vi inte vet någonting om missbruk. Det går ju inte att straffa bort beroende. Alla som har varit beroende någon gång vet att det inte är något man väljer själv eller önskar sin värsta fiende. Okunskap får styra Men om inte det räcker som argument för att få en ändring av inriktningen på vården idag, så kanske det fungerar bättre med hårda argument som pengar. Lo har räknat ut hur mycket hon har kostat samhället under ungdomsåren: lite drygt två miljoner kronor. Det hade kunnat bli billigare om jag hade fått det jag behövde från början. Ungdomsprogram på Ersta Vändpunkten hade hjälpt mig att hantera min alkoholiserade pappa. Och därefter sex månaders behandling för mina ätstörningar kanske hade räckt. Det hade stannat på hundratrettio tusen. Och mycket av de pengarna har gått till privata vårdgivare, som kollektivet. Jag tycker att det är märkligt att hem som de här får drivas i vinstsyfte över huvud taget. Det handlar ju om vård av människor. All vinst borde gå till mer kvalitet på vården. Det är viktigt att dryfta de här frågorna ta upp dem i ljuset. Det är helt enkelt för mycket okunskap och skuld som får styra i en fråga som borde engagera människor och få dem intresserade av förbättringar och utveckling att rädda människors liv. Varför fick vi t ex inte lära oss något om alkoholism i skolan? Varför ska man kunna rabbla en massa åar och vattendrag utantill men inte veta ett smack om det som är en av våra största och farligaste folksjukdomar? Camilla Svenonius 16 oberoende 2/2007
17 N Noterat MER PSYKISK OHÄLSA BLAND FLICKOR ÄN POJKAR Den psykiska ohälsan bland flickor är tre gånger så hög som hos pojkar enligt en ny rapport från Örebro läns landsting. De faktorer som visade sig ha starkast samband med psykisk ohälsa var dålig skoltrivsel och att känna sig ensam. Ohälsan var också klart högre bland de tonåringar som varit berusade eller dricker alkohol minst två gånger per månad. FLER ANVÄNDER KOKAIN Enligt en ny undersökning från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, har både användningen och tillgången på kokain ökat. Det är framför allt storstädernas förorter och mellanstora städer som står för ökningen. I och med den ökade tillgången har priset på kokain i det närmaste halverats de senaste fem åren. CANNABIS SKADAR FOSTRET Hjärnans utveckling styrs av ämnen som liknar den psykoaktiva substansen i cannabis. En grupp signalämnen som kallas endogena cannabinoider bidrar till att nervcellerna i hjärnbarken kopplas ihop med varandra genom att binda till en särskild receptor i hjärnan. Detta kan förklara varför mammor som rökt cannabis under graviditeten kan få barn med olika typer av kognitiva problem, enligt en studie som gjorts på Karolinska Institutet. oberoende 2/
18 MAMMA OCH det totala misslyc FAKTA OMHÄNDERTAGANDEN Barn och ungdomar kan omhändertas av socialtjänsten på grund av brister i hemmet, deras eget beteende eller både och. Samtycker föräldern och barnet, om det är över 15 år, blir det vård enligt socialtjänstlagen. Om de inte gör det blir det tvångsvård enligt lagen om vård av unga, lvu, som socialtjänsten ansöker till länsrätten om. Anser socialtjänsten att situationen är akut görs omhändertagandet direkt och godkänns av rätten i efterhand. Mille Rönnerblad och Annika Öberg är överens om att det inte går att vara aktiv missbrukare och en bra mamma. Men rutinmässigt omhä 18 oberoende 2/2007
19 KNARKARE kandet som kvinna Mille, 45, och Annika, 34, fick sina barn omhändertagna av socialen ndertagande av barnen är inte heller bra. Varje år omhändertas över barn av samhället. Man talar om barnets rätt. Barnet har också rätt till sina föräldrar. Men det väger inte särskilt tungt när mamman missbrukar narkotika. Är det alltid bäst att omhänderta barnet eller finns det andra vägar för att tillgodose barnperspektivet? Det går inte att beskriva med ord, ångesten, skräcken. Det var det totala misslyckandet som kvinna... både inför mej själv och i hur samhället betraktade mej. Det var total ångest. Jag tappade taget totalt och ändå visste jag att hon skulle bli omhändertagen av någon som älskade henne. Total ångest, jag kan inte beskriva det med andra ord. Jag gick omkring och skrek så fort jag tänkte på henne förlorade Mille Rönnerblad vårdnaden om sin då fem år gamla dotter. Mille hade under en längre tid mått psykiskt dåligt och använde amfetamin för att må bättre. Fram till dess hade jag hållit mej någorlunda på ytan trots mitt missbruk, men när de hade tagit henne klev jag i med hela huvudet. Mamma i aktivt missbruk Mille Rönnerblad, 45, och Annika Öberg, 34, har båda fått sina barn omhändertagna på grund av missbruk. De är överens om att det inte går att vara aktiv missbrukare och en bra mamma. Drogen tar för mycket tid och energi. Man har inte den nödvändiga närheten till barnet, säger Mille. Det är som att ha en tremetersvägg mellan sej och barnet, tro mej, jag har prövat, säger Annika. Mina barn nådde mej aldrig känslomässigt. De fick ingen reaktion förutom ilska. Jag var uppe hela nätterna. Eftersom jag visste att mammor skulle sova brukade jag lägga mej i sängen en timma innan min dotter vaknade så att hon inte skulle tycka att nåt var underligt, berättar Mille. En massa moral Det kan funka på ett praktiskt ytligt plan men man är inte en bra mamma, fyller Annika i. Trots detta anser de att den nuvarande situationen där socialtjänsten närmast rutinmässig omhändertar barn till missbrukande mödrar inte är bra. Det finns en massa moral. En missbrukare är bara en missbrukare, inte mamma. Man är bara dålig och bara farlig. Soc. satt och berättade för mej hur dålig jag var för min son, hur dålig mamma jag var och att det var bäst att jag inte hade någon oberoende 2/
20 mer kontakt med honom. Och de berättade saker för honom om saker jag gjort eller inte gjort som helt enkelt inte stämde. Mina barn var inte skitiga som soc. sa att de var. De fick aldrig lägga sej sent på nätterna som de sa att de gjorde. Han kommer ihåg det. Varför gör soc. så? Skadlig narkotikapolitik Anna-Karin Larsson, 31, studerar till socionom vid Umeå universitet. Som fältstudie gjorde hon en uppsats om missbrukande mödrar i Wrexham i England: Jag ville åka utomlands för att kunna jämföra harm reduction metoder mot vår hårdare politik. Jag tror att narkotikapolitiken och samhällets hårda inställning till missbrukare ställer till mer skada än nytta. Kvinnor söker inte hjälp och stöd av samhället i början av missbruket i rädsla för att bli av med barnen. Det får till följd att missbruket går längre. Jag tror att en ökad användning av harm reduction kan förändra synen på de missbrukande kvinnorna. Barnmorskan i Wrexham arbetade med kvinnorna på sprututbytet och följde med hela vägen under deras graviditet. Det skapar relationer. Kvinnorna vet att hon finns redan från början och de vet hur hon jobbar, så de är inte rädda, säger Anna-Karin och fortsätter: Även en missbrukande mamma är viktig för sitt barn. Det gäller att se kvinnan och hennes förmågor och att stödja henne i att ta hand om sitt barn. Det måste finnas andra strategier än att hota och komma med urinprov. Att bli drogfri är en så lång process men det struntar man i när det gäller den här gruppen. Istället är det du måste bli drogfri nu genast och vi kontrollerar dej som gäller. Man borde kunna jobba med stöd och hjälp istället. Mille Rönnerblad håller med: Ungar som levt i missbrukssammanhang har stora behov av sin mamma. Man sliter dom ifrån den ofta enda fungerande relation de har, trots att det ofta är en vajkall-relation. Det borde gå att hitta en annan väg. Det är säkert så att det finns lägen när det är så trasigt och psykigt att det kanske är det bästa, men det borde gå att hitta andra och bättre lösningar, anser Mille. Mille och Annika skulle helst se att mamma och barn kunde gå tillsammans i behandling: Idealet vore ett barnprogram parallellt med vuxenbehandling, där barn får träffa andra barn och andra vuxna. Som det är nu sätter man in barn från missbrukarmiljöer i normala sammanhang vilket leder till krockar. Barnen måste få hjälp i sin egen process. Jag gick på Ersta Vändpunkten* och såg att mina barn hade jättestor hjälp av att träffa andra som varit i samma situation, berättar Annika. Jag föreslog en sån gemensam behandling för soc. precis när de hade tagit min dotter, fyller Mille i. Man skrattade rått åt mej när jag bad om hjälp, till oss. Det var helt otänkbart. Jag skar av alla kontakter efter det och träffade inte någon från soc. förrän efter tolv år när jag klev av missbruket. Jag klarade inte av att kränka mej mer. Rädsla bland kvinnorna Samhällets stora problem är att de människor som allra mest behöver hjälp inte söker den av rädsla för repressalier. Rädslan bland kvinnorna finns. Många socialarbetare kanske säger att den är obefogad, men de har inte bevisat motsatsen så rädslan finns där och oavsett om det finns anledning eller inte, säger Anna-Karin Larsson. Hon är också kritisk till hur barnperspektivet ofta tas till förevändning för att omhänderta barnen: Barnperspektivet är närmast heligt och ofta betyder det att mamman blir av med barnet. Det bästa för barnet tror jag är att man hjälper och stöttar mamman i att vara mamma. Att man har ett annat barnperspektiv. Orimliga krav för vård Mille Rönnerblads dotter är myndig idag. Hennes biologiska far hade vårdnaden fram till hennes artonårsdag. Annika Öberg har fått kämpa för att få tillbaks vårdnaden om sina två barn. Idag har hon vårdnaden om sin son men inte sin dotter: Processen för att få tillbaks sitt barn är så lång. Barnen ser att mammorna som varit i behandling är redo men ändå får de inte komma tillbaka för soc. Jag kämpade för att få tillbaks min son under jättelång tid. Kraven de ställer är helt orimliga och har inget med om man är en bra mamma att göra, menar Annika. Man får inte ha skulder, man ska ha ett fast heltidsjobb och man ska ha ett förstahandskontrakt på en bostad. Hela tillvaron ska vara fast och man ska vara nöjd med allt, och trevlig och glad. Annars får man inte tillbaks sina barn. För mej handlar det om att man tvingas uppfylla krav som bygger på medelklassens normer och värderingar. Jag har skulder, och eftersom jag har skulder kunde jag inte få ett förstahandskontrakt. Jag fick inte tillbaks min son förrän min partner och jag flyttade till Nynäshamn. Min partner kunde få ett förstahandskontrakt eftersom han inte har skulder som jag. Text och foto: Per Sternbeck 20 oberoende 2/2007
21 Alliansen splittrad om sprutbytesprogram S och v vill ha sprutbyte i Stockholms landsting Ett hiv-utbrott bland missbrukare har drabbat huvudstaden. Både vänsterpartiet och socialdemokraterna motionerar nu för sprutbytesprogram i Stockholms landsting. Vänsterpartiet har även motionerat i frågan i kommunen. Den borgerliga alliansen är splittrad. Nyligen larmade Smittskyddsinstitutet om ett hiv-utbrott i Stockholm bland sprutnarkomaner som även börjat sprida sig till andra grupper genom sexuella kontakter. Omkring 25 personer hade under hösten -06 upptäckts vara smittade med virusstammen CRF01-AE. I Skåne där två sprutprogram funnits på försök i 20 år har inga nya hiv-fall bland missbrukare upptäckts de senaste åren. Ett riksdagsbeslut i fjol möjliggjorde för landsting att söka tillstånd för program även i övriga landet. Men intresset har varit svalt fram till Smittskyddsinstitutets larm. Under våren har både vänsterpartiet och socialdemokraterna i landstinget motionerat om att det bör öppnas sprutbytesprogram i länet. Senare har även vänsterpartiet i Stockholms kommun motionerat i samma fråga. Jackie Nylander är vänsterpartistisk kommunfullmäktigeledamot och en av dem som skrivit motionen: De narkotikaberoende människorna har hamnat i en situation som de inte kan ta sig ur, just nu. Då är det samhällets plikt att möta dem där de är och ge dem en chans att inte bli smittade. Allt annat är inhumant, säger han. En smittskyddsfråga Samhället ger felaktiga signaler om fria sprutor delas ut för ett missbruk som är förbjudet. Det menar moderaterna som är helt emot både i riksdagen, Stockholms landsting och kommun. Centern är för sprutbyten på alla tre nivåerna. Kristdemokraterna är emot i riksdagen, men för i Stockholms landsting och stad. Folkpartiet är för programmen i riksdagen och Stockholms stad, men inte i landstinget, enligt TT. Folkpartiets sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg säger nej till sprutbyte. Men sprutfrågan skulle nog vid en formell handläggning Stockholms läns landsting inte skötas av Birgitta Rydberg (som handhar folkhälsa, sjukvård och beroendevård), utan av finansroteln. Där är Chris Heister borgarråd (m), men biträdande borgarråd Stig Nyman (kd) påstår att han skulle sköta frågan. Och han är positiv till sprututbyte. Jag betecknar det här som en smittskyddsfråga och inte en narkotikapolitisk fråga. Sprutbyte ger också kontakter med missbrukare som är nödvändiga för ökad narkomanhälsa totalt sett, säger Stig Nyman till TT. Förutom diskussioner i Stocholm har det under våren pågått en process i Umeå där en infektionsläkare börjat undersöka förutsättningarna för ett sprutbyte. Per Sternbeck TJUVGODS SÖKER MER TJUVGODS! Tjuvgods.se söker fångar som gör något hantverk, eller som är konstnärliga på annat sätt! Så att vi kan lägga ut era saker på vår hemsida, och förhoppningsvis sälja dom åt er! Efter ett reportage i Rapport om vår verksamhet, som är ideell, så har vi fått många intresserade köpare! Tag kontakt med Curre Cederström, på adress Tjuvgods.se, co/rfhl, Lagerlöfsgatan 8, Stockholm, Tel.nr , så får vi komma överens om villkoren! oberoende 2/
22 Att sätta bo Att få bo, och få bo ungefär var man vill i landet, uppfattas nog av de flesta som en grundläggande rätttighet. Men i praktiken är det många som fått känna av den bistra verkligheten av att bli bortmotad från sin hemkommun eller den kommun där du vill bo. Somliga blir till och med kommunlösa på kuppen de försvinner helt enkelt ur rullorna. Skatteverket kallar det att bli obefintlig. Hur är det möjligt? Vad säger egentligen lagen om rätten att bo? FÖLJ VÅR PARAGRAFJAKT I BOSTADSDJUNGELN! Det här blir ett resereportage från en snårskog av krångliga paragrafer. Land ska med lag byggas, lyder ju ett gammalt talesätt. Men det är inte alldeles glasklart hur den svenska lagen ska tolkas på den här punkten: Har vi rätt att sätta bo? Det är faktiskt tydligare i internationella måldokument och konventioner än i svensk lag. Till exempel i FN:s konventioner. En mänsklig rättighet I FN:s allmänna förklaring i artikel 25 står att den enskilde har rätt till en viss levnadsnivå, en regel som ger rätt till ett drägligt boende. Den här regeln får ytterligare stöd i 1966 års konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som också slår fast att den enskilde har rätt till en viss levnadsnivå och till boende. FN:s konventioner fungerar inte som lag att luta sig på i enskilda ärenden i Sverige. Men Sverige har trots allt ställt sig bakom FN:s principer. Och det är viktigt eftersom TRYGGHET I Regeringsformen bestäms det att det allmänna, alltså social en paragraf som anger målen för vad myndigheterna ska syssla med, inte vad d reglerna tar sin utgångspunkt i den enskildes rättigheter: Att bo bra är en rättighet för den enskilde. Självklart, kan tyckas. Men så kan man inte tolka den svenska grundlagen när det gäller rätten till bostad. Sveriges grundlag om rätten till bostad... I Regeringsformen, RF, bestäms det att det allmänna, alltså socialtjänst och diverse andra myndigheter, skall åläggas att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning. Men det är en paragraf som anger målen för vad myndigheterna ska syssla med, inte vad den enskilde medborgaren faktiskt har rätt till. Grundlagen blir därför inte juridiskt bindande i enskilda fall. Så för mannen på gatan är den här paragrafen inget att luta 22 oberoende 2/2007
23 en rättighet? tjänst och diverse andra myndigheter, skall åläggas att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning. Men det är en enskilde medborgaren faktiskt har rätt till. sig på i samtalet med socialsekreteraren eller det kommunala bostadsbolaget, lika lite som FN-konventionerna....och rätten att bo var man vill Hur är det då med rätten att välja var vi vill bosätta oss? I våra grundläggande fri- och rättigheter, RF:s andra kapitel, slår man fast att varje medborgare är tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket. Det här ska förstås som en individuell rättighet att vistas var man vill - om vi bortser från självklara undantag som exempelvis annans bostad eller militärt område. Och tro vad man vill, men formuleringen bör enligt kännarna också ses som en rätt att bosätta sig fritt. Även om det inte står så. I den här rätten att fritt förflytta sig finns det ju inte uttryckligen skrivet att vi har rätt att fritt bosätta oss. Men lagen måste tolkas så, säger Hedvig Lokrantz Bernitz, doktor i europarätt. Det känns lite svajigt, kan tyckas. Ändå är experterna överens. Vilken tur. Att regeringsformen ger oss rätt att bosätta oss i princip där oberoende 2/
24 TAK ÖVER HUVUDET Lagen är visserligen luftig, men inte så innehållslös att kommunerna kan låta människor sova på gatan några längre tider. vi vill och kan, leder oss ju emellertid inte närmare rätten till en bostad. Och här går åsikterna mer isär om vad som egentligen gäller. För nu landar vi i den tämligen luftiga Socialtjänstlagen, SoL. Socialtjänstlagen SoL är en lag öppen för tolkningar. Det är en ramlag, som ger kommunerna ganska fritt spelrum men ändå ska fastställa en slags lägsta nivå för kommunernas ansvar gentemot sina invånare. Här skulle man kunna leta efter den individuella rätten till en egen bostad. Men då får man kämpa. Kommunernas ansvar beskrivs så här: Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Främja, alltså. Inte garantera. Hur skulle det se ut om alla kunde gå till socialtjänsten och kräva att få ett jobb? Men lagstiftaren vill heller inte gå in med för långa pekfingrar mot kommunerna, som ju i Sverige har rätt till mycket långtgående självbestämmande. Lagen innebär således inget tvång för kommunerna att ordna bostäder. Med socialtjänstlagen som utgångspunkt kan man i bästa fall argumentera för rättten till en egen, fast bostad för lagen handlar trots allt om din individuella rättighet. Man har, kort sagt, rätt att ta strid med sin kommun: det blir en fråga om hur lagen ska tolkas i det enskilda fallet. Och det går att få rätt. Barnfamiljer anses till exempel oftare ha större självklar rätt till bostad. Så ser både domstolar och de flesta kommuner på det. Tak över huvudet Även om du alltså inte kan kräva en lägenhet med eget kontrakt så innebär det inte att din hemkommun saknar skyldighet att se till att du har någon form av boende. Lagen är visserligen luftig, men inte så innehållslös att kommunerna kan låta människor sova på gatan några längre tider (noteras bör dock att till och med härbärgen ofta kräver att du ska vara spik nykter för att få komma in). Socialtjänstlagen, som den är skriven idag, ger individen en faktisk rättighet till tak över huvudet. Alltid något. Men uttrycket Tak-överhuvud-garantin är en klyscha som används ofta i Stockholm och Göteborg. Det är inget kommunalpolitikerna bestämmer om man ska ha eller inte ha i en kommun, säger professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Ingrid Sahlin. 24 oberoende 2/2007
25 FAKTA BOENDEBEGREPP Vistelsekommun är den kommun som en person mer eller mindre tillfälligt vistas i när ett hjälpbehov uppkommer. Hemkommun är den kommun där en person är bosatt större delen av året. Bosättningskommun är den kommun där den enskilde kan anses vara bosatt. Vid bedömning av frågan om var en person ska anses vara bosatt kan ledning hämtas från folkbokföringslagens bestämmelser om rätt folkbokföringsort. En person kan i regel anses vara bosatt i den kommun där han eller hon är folkbokförd. Folkbokföringskommun är den kommun där den enskilde är folkbokförd enligt reglerna i folkbokföringslagen (1991:481). Placeringskommun är den kommun som beslutat om en enskild persons vistelse i en annan kommun i familjehem, hem för vård eller boende, särskild boendeform för äldre eller bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Källa: Socialstyrelsen Det står i SoL att kommunen ska hjälpa till med vad du som vistas där behöver för att inte fara illa. Där ingår att få tak över huvudet om du inte kan ordna detta på annat sätt. Vistelsebegreppet Det som till sist klargör att vi faktiskt har en viss frihet att bo där vi vill är det så kallade vistelsebegreppet. Det står nämligen i SoL att kommunerna har socialt ansvar för de personer som vistas i kommunen: Grundregeln här utgår från om individen haft sin senaste dygnsvila där. Men vistelsebegreppet ger inte heller med automatik rätt till mer än absolut det mest nödvändiga för dagen, eller natten dvs någonstans att sova (och därigenom rätten att sova där). Många kommuner tänker naturligtvis att man inte vill ha högre kostnader än nödvändigt. Därför vill man gärna tolka paragrafen om vistelsebegreppet efter eget huvud. Och den ger dessvärre utrymme för tolkning. Själva paragrafen säger både att vistelsekommunen har det yttersta ansvaret. Och att detta ansvar inte innebär en inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän, till exempel den kommun som du kom ifrån, eller sjukvården. Men är man oense om vem som ska betala eller agera så är det vistelsekommunen som har det akuta ansvaret att göra det, säger Ingrid Sahlin. Men det finns delade meningar om vistelsebegreppets FAKTA FOLKBOKFÖRINGSLAGEN Skatteverkets rättslige expert Lars Tegenfeldt svarar på vanliga frågor: Hur länge får man vara skriven i en kommun utan att bo där? Fortsätter vara det tills man blir skriven någon annanstans. Men om man inte fi nns i den bostad där man är skriven då hamnar man till sist i kategorin utan känd hemvist i våra rullor. Efter två år kan man sedan hamna man i registret för obefi ntliga personer Kan en vårdgivare eller ett hotellhem begära att du avtalar bort att skriva dig på hemmet/ hotellet? Nej. Upptäcker vi att personen bor någon annanstans än där han eller hon är mantalsskriven, då ser vi till att personen blir skriven där oavsett om personen har avtalat något annat. Man kan inte avtala bort detta det är både en skyldighet och en rättighet att vara folkbokförd där du bor. Det är grundregeln. Undantagen är om vistas länge i sjukvård i institution, fängelse och värnplikt, exempelvis. Vad händer om jag är hemlös, men bor i ett visst område? Då blir man församlingsskriven uppsamlingsrubrik. Man kan bo kvar i församlingen där man normalt vistas, helt enkelt. Huvudprincip för att bli skriven på församlingen är att vi vet var personen finns, att han inte är försvunnen. betydelse för långsiktiga åtgärder. Juridiska avdelningen i Stockholms stadhus menar t ex att sådan hjälp ger kommunen i regel bara dem som uppehåller sig i kommunen med avsikt att bosätta sig där. Och generellt gäller att vistelsekommunens ansvar är begränsat till sådant som den enskilde behöver under sin vistelse i kommunen eller under hemresan. Det går alltså inte i praktiken att ta tåget till grannkommunen och dagen efter begära att socialtjänsten där tillgodoser alla dina rättigheter enligt SoL. Vad du däremot kan räkna med att få är en biljett hem med vändande tåg och den betalar man ofta mer än gärna. Och den oberoende 2/
26 kan du tvingas ta emot men bara om du har någonstans att ta vägen i den andra kommunen. Vistelsebegreppet är alltså ingen absolut regel, om du inte dimper ner från mars. Andra undantag är missbrukare i institutionsvård och dömda i anstalt: det är inte den kommun du vistas i under vårdtiden som är ansvarig för dig, utan den kommun du kommer ifrån. När det gäller kriminalvård är det folkbokföringskommunen som har ansvaret. När det gäller beroendevård är det placeringskommunens ansvar. Och det är den kommunen som är ansvarig för dig när du är klar att lämna vården (läs mer under Rätten att inte bollas runt, nedan och faktaruta s 27). Rätten att inte bollas runt Om du har behov av missbruksvård har socialnämnden i din kommun särskilda skyldigheter. Socialtjänsten är skyldig att utreda ditt behov av hjälp om du begär det. Och även om du byter vistelsekommun under en utredning, så är det den kommun som börjat din vårdutredning som är tvungen att slutföra utredningen och fatta beslut om vad du ska få hjälp med. Den nya vistelsekommunen är också skyldig att hjälpa till. Ingen av dem får alltså dumpa dig. Sällan tas man ju emot med öppna armar i en ny kommun om det finns behov av hjälp från soc. Och det finns förstås risk att din hemkommun gör vad de kan för att bli av med dig. Men de får inte kohandla över ditt huvud, utan är tvungna att lösa frågan utifrån hur din situation faktiskt ser ut. När två kommuner träter om det här så är det länsstyrelsen i den nya kommunens län som bestämmer i ärendet. Och du kan överklaga beslutet hos Länsrätten (se under rubriken Argumentera för sin rätt, nedan). Det som är avgörande är vilken kommun du har starkast anknytning till. Den kommunen tar över ansvaret. Krångligt? Ändå är SoL förbluffande tydlig när det gäller kommunernas ansvar för människor med missbruksproblem: Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Det här innebär i praktiken att du ska ha rätt till hjälp att lösa ditt boende. Ingen förväntar sig att du ska komma ifrån ditt missbruk om du tvingas leva på gatan. Men inte heller här kan du begära eget kontrakt... Folkbokföringslagen Den sista och kanske viktigaste lagen i Sverige som stadgar att vi faktiskt ska bo någonstans, är Folkbokföringslagen. Vi har skyldighet att mantalsskriva oss, och det enligt strama regler. Var du har din normala dygnsvila ska styra vilken kommun som är din bosättningskommun och alltså den kommun som är ansvarig för att du får del av alla rättigheter som kommuninvånare. Man får vara borta därifrån i sex månader utan att skriva sig på den nya orten. Och det spelar ingen roll var du sover i din hemkommun, det kan vara hos en kompis eller som inneboende. Eller i tält. Kommunen kan helt enkelt inte avhysa dig om du i praktiken har din hemvist där. Men som alltid finns det undantag, t ex längre vistelser kriminalvård, missbruksvård i institution, även om det handlar om längre tid än sex månader. Om du däremot bor i exempelvis ett HVB-hem bara för att ha någonstans att bo, så kan du pröva att bli skriven där. Blir du boende länge i ett sådant här hem utan att skriva dig där så kan skatteverket nämligen avregistrera dig från din egentliga hemkommun du blir kommunlös. Om de inte vet var du är, så hamnar du till sist i rullorna för obefintliga personer. Detsamma gäller hotellhem. Om du bor där varaktigt så ska du skriva dig där. Det finns inga undantag som handlar om hotell i Folkbokföringslagen, säger Lars Tegenfeldt, rättslig expert på skatteverket. För försökslägenheter är det samma princip. Men där menar kommunen att man inte ska kunna skriva sig men det är vanliga lägenheter. Argumentera för sin rätt Vad kan jag göra om jag får nej? Med stöd i socialtjänstlagens paragraf om rätten till bistånd kan man ändå argumentera för att man har rätt till bostad. Och det händer att man får rätt, säger Ingrid Sahlin, och om man har barn måste socialtjänsten se på situationen också ur barnets perspektiv. Och lagen ger dig rätt att överklaga om du får nej från ditt socialkontor. Begär alltid skriftliga beslut muntliga går inte att överklaga. Om du får ett avslag på ansökan om bistånd, kan du överklaga inom tre veckor till Länsrätten. Därifrån kan beslutet överklagas till kammarrätten både av dig och av den som är din socialnämnd. Nästa steg är Regeringsrätten, men få mål tas upp här. Europakonventionen Om du inte får rätt någonstans finns en sista utväg: överklagan i Europadomstolen. För det finns faktiskt en annan 26 oberoende 2/2007
27 ÖVERKLAGA Lagen ger dig rätt att överklaga om du får nej från ditt socialkontor. Begär alltid skriftliga beslut. lag än den svenska att åberopa i enskilda ärenden: Europakonventionen, som sedan mitten av 90-talet gäller som lag i Sverige. I konventionen står det i ett juridiskt bindande tilläggsprotokoll: Var och en som lagligen befinner sig inom en stats territorium har rätt att fritt röra sig där och att fritt välja sin bosättningsort. Det finns en del märkliga inskränkningar som sedlighet, brottsbekämpning och det allmännas bästa. Men grunden är tydlig. Den här konventionen ger oss visserligen inga hyreskontrakt, men den uttalar i alla fall klart vilket är mer än vad svensk lag gör att vi har rätt att bosätta oss var vi vill i vårt land. Lucka i lagen Men inte ska man väl behöva ta sig till Europadomstolen i en fråga som den här? Och kontentan blir att det är fritt fram om du har pengar, för då kan du ju bara köpa en lägenhet. Men utan pengar? När det har blivit så svårt att få bostad kan det ju uppstå en del andra problem exempelvis att man inte blir accepterad av hyresvärdar. Och det finns det idag ingen lag alls emot, såvida det inte är fråga om uppenbar diskriminering, säger Ingrid Sahlin. Och då står vi oss ju slätt utan en lagstiftning som tydligt ger oss rätten till en egen bostad. Men luckan ligger inte nödvändigtvis i Socialtjänstlagen. Hemlöshetskommittén föreslog 2001 att rätten till bistånd också skulle omfatta rätt till bostad för den som är hemlös. Men rätten till bostad skulle också kunna finnas som en del i Bostadsförsörjningslagen. Som det nu är så handlar det om att slåss för din rätt, argumentera för din rätt till att få bo och att få bestämma var, avslutar Ingrid Sahlin. Camilla Svenonuis oberoende 2/
28 VART SKA VI Det går fort att hamna på gatan. Och väl där stängs den ena dörren efter den andra om du ber kommunen om hjälp blir det kalla hande Vi har pratat med fyra tjejer och killar som plötsligt blev bostadslösa. Mikael, som blir kringföst av polisen i sin kommun. Rebecka som blev vräkt efter att ett vaktbolag slagit läger utanför hennes port. Och Helene och Patrik som är gifta och har tre barn, men inte får hjälp med annat än tillfälligt stödboende i en etta, och till och med blir nekade av socialtjänsten att få hjälp med en vanlig hyra för ett andrahandskontrakt. HELENA Jag blev vräkt på grund av hyresskulder eftersom min firma inte gick så bra. När jag sedan efter mycket om och men fick hjälp av socialförvaltningen med hyresskulden, fick jag ändå inte bo kvar för att det förekommit störningar. I början fick jag bo i ett stödboende i Högalids församling. Där bodde många psykiskt sjuka och som nygravid och nyavgiftad från amfetamin, upplevde jag detta som påfrestande. Jag skrev mig ändå på denna adress och bodde där i tre månader. Jag bor nu sedan dess i ett stödboende i Vasastan som består av ett rum med sovalkov samt kokskåp. Bostadsytan är ungefär 30 kvadratmeter. Tillsammans med min man, hans barn från ett tidigare förhållande, mitt barn från ett tidigare förhållande och vårt gemensamma barn, är vi 5 personer på dessa 30 kvadrat. Tilläggas ska att vi alla inte är här samtidigt. Vi har umgänge med våra tidigare barn men vi får helt enkelt inte plats att vara alla här samtidigt. Min tidigare hemkommun kan jag inte flytta tillbaka till, jag får ingen vanlig lägenhet där efter hyresskuld och störningsproblem. Och de lägenheter som socialen disponerar är bostadsrätter. Det kan följaktligen aldrig bli vår lägenhet. Här i Vasastan får 28 oberoende 2/2007
29 TA VÄGEN? n. Helst ser de att du flyttar. Men vart? jag bo till den sista juni, sedan vet jag inte. PATRIK Jag var bostadslös och började bo hos Helena i hennes stödboende i Vasastan. För att beskriva hur krångligt det verkligen blivit så ska det tilläggas att Helena innan dess varit bosatt i ett annat stödboende, i Högalid. Där är hon fortfarande skriven. Trots att vi är gifta och drogfria och vid den här tiden väntade vårt första gemensamma barn, ansåg min hemkommun att jag skulle bo på ett vandrarhem, långt bort och dessutom utan kommunikationer på kvällstid. Men eftersom Helena var höggravid ville vi ju vara nära varandra, så jag bestämde helt enkelt att flytta in hos henne, trots att det var trångt. Ännu trängre blev det med två barn vi redan hade, och som vi har umgängesrätt med. Jag lyckades på egen hand ordna ett andrahandsboende med korrekt kontrakt och min hemkommun sa först ja till att stå för hyran. Men så ändrade de sig och tyckte att det blev för dyrt. Jag vet inte hur de resonerade: andrahandslägenheten hade blivit mycket billigare än vandrarhemmet som de tyckte att jag skulle bo i. Till saken hör att min hemkommun inte heller hjälper till med en hyreslägenhet. Det är nästan uteslutande psykiskt sjuka som får hjälp med bostad de tecknar inte kontrakt med före detta missbrukare. På uppmaning av min socialsekreterare i hemkommunen, tog jag slutligen kontakt med Norrmalms Stadsdelsförvaltning, eftersom det är där jag i praktiken vistas. Jag blev bemött med en förvånad fråga: Dricker din handläggare? Här får du ingen hjälp! Jag hade alltså kommit till fel ställe enligt Norrmalms stadsdelsförvaltning. Nu hoppas vi på ett andrahandsboende som är större än 30 kvadrat. Snart har Helena varit skriven i Högalid i ett år, och vår sista utväg är att till sist kunna få hjälp där. MIKAEL När Mikael Karlsson i Mellerud inte fick någon lägenhet av allmännyttan där vände han sig till styrelsen för Melleruds bostäder. Han blev nekad på grund av betalningsanmärkningar och att han haft polisen vaktandes utanför den adress där han tidigare vistades. Han sökte efter detta besked, hjälp av socialförvaltningen. Tanken var, att om soc står för lägenheten och han hyr av dem, kanske det skulle accepteras en hyresbostad för honom. Det blev ett nej med motiveringen att han kunde uttrycka sig i tal och skrift. Mikael överklagade till länsrätten men nekades även där, med samma motivering. De tyckte att han skulle klara att ordna bostad själv. Under tiden för den här intervjun väntar Mikael på svaret från sin överklagan till kammarrätten. Mikales flickvän har en lägenhet i Mellerud men där kan han inte vara: då ringer hennes grannar till värden och hon blir hotad med vräkning. Hur bor då Mikael? Jo, han köpte sig ett fallfärdigt torp. Tack vare en retroaktiv ersättning från Försäkringskassan, kunde han göra det. Egentligen vill han flytta till en annan kommun men det går inte det heller, så hur fungerar denna lag i praktiken? På grund av hans betalningsanmärkningar, får han ingen hyreslägenhet någonstans. När jag nu vill bli som en Svensson, tas jag ej emot och jag möts av misstänksamhet och trakasserier, säger Mikael i telefonintervjun som jag gör med honom. Han upplever sig inte vara i utanförskap men inte heller med i gemenskapen i samhället. oberoende 2/
30 När jag inte gör något fel, då får jag inte någon hjälp men när jag tidigare gjorde fel, då fanns det hur mycket satsningar som helst. Mikael syftar på sitt tidigare liv, med slagsmål och efterföljande konsekvenser av det. Den 28:e maj ringde Mikael och berättade att svaret från kammarrätten kommit. Han nekades hjälp med en lägenhet. REBECKA Jag blev vräkt från min hyresrätt Täby för drygt ett år sedan. Det var störningar utanför lägenheten som mitt umgänge stod för: källarinbrott, mycket spring det vanliga när man befinner sig i ett missbruk. Här började min tid som bostadslös. Det Täbys socialtjänst erbjöd mig var vandrarhem, och där jag tog in två nätter. Men vandrarhemmet var bokat för konferens och blev helt enkelt fullt. Då bestämde jag mig för att hitta något på egen hand och fick möjlighet att bo hos min pojkväns tjejkompis i en annan kommun. Jag blev kvar där i ett halvår. Mitt soc behöll betalningsansvaret under den här tiden, och när jag inte kunde bo kvar med kompisen erbjöd de mig ett vandrarhem i Bålsta. Men ett vandrarhem kan ju aldrig bli ett hem så jag tackade nej. Det här med vandrarhem verkar vara Täbys svar på tak-överhuvudet-garantin, det är så långt de tyckte att kommunen kan sträcka sig för att hjälpa till när det är akut. Problemet är att det bara finns ett par försökslägenheter i en kommun med så många invånare. De bostäder som man hyr ut genom socialtjänsten är bostadsrätter som kommunen äger och som aldrig kan tillfalla den som bor där. Det spelar ingen roll hur väl hyresgästen sköter sig. Och på egen hand kommer jag aldrig mer att kunna få en hyreslägenhet i Täby. Min hyresvärd var länge det enda allmännyttiga bostadsföretaget i Täby. Nu hade det sålts till en privat ägare. Där hade jag nu blivit svartlistad, trots femton års prickfritt boende före vräkningen. De anlitade till och med ett vaktbolag som punktmarkerade min port och skrev ner allt som hände i fastigheten fast allt inte alls hade med mig att göra. De här uppgifterna fällde mig sedan i hyresnämnden. Läget blev verkligen akut. Under den här tiden missbrukade jag fortfarande. Så när jag fick möjlighet att flytta in i en husvagn med en kompis så tyckte jag att det kunde vara en lösning. Men när jag bestämde mig för att sluta med narkotika var det förstås inget alternativ. Så jag ringde till KRIS, Kriminellas revansch i samhället och berättade som det var: att jag ville lägga av och att jag inte hade någonstans att bo. På ett samtal fick jag löfte om ett boende och jag fick en jourplats på en gång. Jag ringde mitt soc och berättade att jag hade ordnat ett boende. Där bor jag nu, och mitt gamla soc betalar fortfarande. Men jag vet inte hur länge. Jag får ju inte flytta tillbaka till Täby och det är inte tillåtet att skriva sig i KRIS boende. Så i praktiken är jag kommunlös. Jag känner mig rotlös. Jag kan ju inte bo kvar hur länge som helst. Och även om jag inte missbrukar längre vilken ny kommun vill ta emot mig som bostadslös? Jag vet inte vart jag ska vända mig för att få en försökslägenhet. Jag hör ju inte till Stockholm, och i Täby kommer jag aldrig att få en egen lägenhet igen. Fredrika Jöberger Fotnot: Helena, Patrik och Rebecka heter egentligen något annat. 30 oberoende 2/2007
31 MISSTRO Sanna Jacobsen upplever att utgångsläget från vården när hon ska hämta sina tabletter är misstro. Vi är inte missbrukare VI ÄR SJUKA Sedan ett år tillbaka är Sanna Jacobsen inskriven på Smärtteam Syd. Där får hon metadon utskrivet mot smärta. Men hon börjar tröttna på det som hon upplever som kontroll och misstro. Varje vecka måste jag lämna urinprov på avdelningen då jag hämtar mina metadontabletter och får samtal med en sjuksköterska.det känns fruktansvärt förnedrande att behöva lämna urinprov då man är beroende av läkemedel på grund av sjukdom! Utgångsläget är misstro och kontroll. Jag har aldrig misskött mej, sålt, dealat osv. Alla extra tabletter jag tagit har jag berättat om De extra tabletter jag tagit har varit för smärtan varit för stark så jag varit tvungen att ta extra. Sen åker jag in akut efter tre dygn om inte smärtan blivit mindre. Alkohol har jag svårt för. Jag gillar inte att vara full och jag gillar inte att vara bland fulla människor. Bensen, den torra spriten som de pratar om förstår jag inte vad de menar med? Jag har aldrig känt så? Så varför alla dessa urinprov, jag förstår inte! Vi är inte tablettmissbrukare, vi är sjuka. Stigande irritation Sanna Jacobsen, 45-årig fritidspedagog från Tullinge söder om Stockholm, känner en stigande irritation för varje urinprov hon tvingas lämna på Smärtteam Syd där hon är inskriven sedan ett år tillbaka. oberoende 2/
32 Där får hon utskrivet metadon i smärtlindrande syfte. Ända sedan Sanna föddes har hon haft problem med magen vilket lett till starka smärttillstånd fick hon diagnosen falsk tarmvred som innebär att tarmarna jobbar fel ibland vilket leder till skov av stark smärta. Hon har opererats 15 gånger. Listan på alla värktabletter hon ätit är lång: Doloxen, Ketogan, Dolcontin, Somadril, och flera till. Beroendet kommer fort Det kroppsliga beroendet av de här läkemedlen kommer ju ganska fort och på ett sätt kan man väl säga att jag har blivit beroende. Man tar en tablett extra för att städa, en extra för att kunna sova en extra, en extra Med min sjukdom är man alltid trött. Jag har varit trött i hela mitt liv. Om jag vill bli pigg så tar jag två-tre extra piller. Men vad är man när man är normalt pigg? Jag tror att jag har haft fel uppfattning om vad pigghet är, för tittar man sej runt på tunnelbanan så inte är människor pigga inte. Man får en sned uppfattning när man blivit beroende, jag måste hitta min egen syn på pigghet och vad det är för mej. Nu när jag känner mej trött så visst flyger en snabb tanke genom huvudet: Har jag någonting hemma? Sen går jag och lägger mej och sover istället. Frågan om pigghet, samhället och depressioner är viktigt är viktigt för mig att debattera om. Som mest har Sanna Jacobsen ätit elva metadontabletter varje dag. Hon har just trappat ner till tre tabletter om dagen och har extra medicin hemma att ta vid behov. Jag har varit rädd för smärtan, att få den tillbaka. Jag tycker ju inte själv att jag har påverkats av metadonet men nu så kommer känslorna, pang, flygande tillbaka och det är omvälvande, jobbigt, men samtidigt spännande och kul. Jag ser orättvisorna. Jag reagerar annorlunda. Jag vill förändra. Urinprov nödvändig del Smärtteam Syd är en del av Stockholms beroendecentrum. Teamet startades 1999 på initiativ av en smärtspecialist som såg att vissa av hans smärtpatienter hade utvecklat ett kraftigt morfinberoende. Han ansåg sig inte ha kompetens att sköta dessa patienters behandling på grund av deras beroendeproblematik. Han ansåg att patienter med beroende behöver mer än ett recept på metadon och en telefonuppföljning via sjuksköterska vilket var vad de kunde få hos honom. Smärtteamet bildades och med det en ny tänkbar behandling av läkemedelsberoende med smärtproblematik och som därför inte kunde trappa ner dosen opiater. Kia Melin är överläkare på Smärtteam Syd: Metadon, Subutex och Subuxone där verksam substans är buprenorfin är grunden för smärtcentrum. Det är väldigt effektiva mediciner mot vävnadssmärta och nervsmärta. De är långtidsverkande och blockerar också suget efter opiater. De flesta har ryggvärk De flesta patienter på Smärtteam Syd har värk i ryggen. Alla patienter har ett utvecklat beroende. Det är därför de kommer till oss, säger Kia. När patienten kommer till Smärtteam Syd görs en gemensam vårdplan. Grunden i den utgörs av besök på teamet en eller flera gånger för medicindispensering i kombination med individuella motiverande samtal hos sjuksköterska. Den följs upp med urinprover, blodprover, skattningar av smärta och hälsorelaterad livskvalitet samt patientnöjdhet. Vi tittar på allt detta tillsammans när planen förnyas. Det här är ju en helt frivillig behandling. Ser vi att en patient har tagit läkemedel vi inte kommit överens om i planen, eller större doser, så diskuterar vi det på uppföljningsmötena och försöker få reda på vad som inte fungerar, berättar Kia. Fler blir beroende Beroende av morfinbaserade läkemedel växer. På TUB, Stockholms läns landstings särskilda mottagning för läkemedelsberoende, är 2/3-delar av patienterna beroende av smärtstillande. Gruppens andel växer. Kia Melin har funderat en del på det: Det jag reflekterar över är att det är så lätt att få tag på. Det är inte alls ovanligt att patienter får recept på förpackningar med hundra tabletter med flera uttag på. Jag vet inte varför det är en så frikostig förskrivning, men det är så. Smärtteamet har haft en egen skräddarsydd gruppverksamhet för patienterna med återfallsprevention och smärthantering. Kia Melin: Den kan vi för närvarande inte bedriva på grund av bristande resurser. Vi kan däremot fortfarande remittera patienter till individuell psykoterapi, återfallsprevention i grupp och deras anhöriga till anhöriggrupp inom Beroendecentrum. Inte nöjd Sanna Jacobsen är inte nöjd: På de andra smärtmottagningarna och på TUB behöver man inte lämna urinprov. De utgår från att man antingen 32 oberoende 2/2007
33 SAMTAL Sanna Jacobsen tycker att pengarna kontrollen kostar borde gå till mer uppföljning och samtal i stället. trappar ut medicinen enligt deras schema eller äter medicinen de har ordinerat. De pengarna urinproven och kontrollen kostar borde de kunna lägga på något annat. Mer samtal, mer uppföljning säger Sanna som nu har planer på att starta ett brukarråd på Smärtteam Syd. Jag har pratat med andra patienter och det finns flera som är intresserade. Text och foto: Per Sternbeck oberoende 2/
34 Ideologiskt torrsim på ÖsteråkerAv Magnus Hörnqvist Svensk kriminalvård är ett litet under av byråkrati. Så har det nog alltid varit. Skillnaden nu är att verksamheten blivit allt mera ideologisk. Man konstruerar små slutna laboratorier som styrs av en nedlåtande bror duktig moral. Senaste tillskottet är det så kallade förmånssystemet. Systemet kombinerar avancerad byråkrati med en pedagogik som mönstrades ut för mycket länge sedan. Förmånssystemet är invecklat men bygger på en enkel tanke. Alla ansatser till skötsamhet ska belönas och alla tecken på motsatsen ska bestraffas. På så sätt ska anstaltsklimatet förbättras. Systemet har smugits in bakvägen. Det föreslogs av Kriminalvårdskommittén i sitt tjocka betänkande från 2005, men avslogs av regeringen efter massiv kritik från remissinstanserna. Men kriminalvårdens generaldirektör, som fattat tycke för idén, kanske för att han fann det tilltalande att uppfostra fångar på samma sätt som man dresserar hundar, lyckades efter en lobbykampanj få till stånd en försöksverksamhet på fyra anstalter. Systemet hackade igång på anstalterna Luleå, Österåker, Hinseberg och Kirseberg den 1 april i år. Toppstyrt I mitten av maj träffar jag Gunnar Messa, aktiv i ett förtroenderåd på Österåkeranstalten. Ursprungligen var han försiktigt positiv. Från början hade vi höga förväntningar. Vi blev tillfrågade av anstaltsledningen om hur det skulle utformas, och föreslog att en förmån skulle vara att få ha egna kläder vid besök. Men av det blev ingenting. Hur systemet skulle utformas bestämdes istället på huvudkontoret i Norrköping. En redan överbelastad och utskälld personalstyrka fick nya arbetsuppgifter, och inte heller de fick vara med och bestämma. Det är toppstyrt så att det liknar ingenting. Systemet har körts ner i halsen på både oss och personalen. Skötsamhet ska belönas med förmåner, misskötsamhet ska bestraffas med indragna förmåner. Gunnar är placerad på normalnivå. Det är den lägsta nivån. Normalnivå innebär att han har tillgång till tre TV-kanaler, får besök av anhörig högst två gånger per vecka, inte kan använda sporthallen och får ha högst tio CD-skivor i cellen. Om han sköter sig kan han avancera i systemet, och successivt få tillgång till sporthallen, fler TV-kanaler, flera besök, flera CD-skivor, samt belönas med telefonkort. På den högsta nivån får man också tillåtelse att ha en MP3-spelare i cellen. Det är förmånerna, och rutinerna för upp- och nerflyttning gör det hela till ett system förmånssystemet. Kränkande system Styrverktyget är de individuella verkställighetsplanerna, som ska dokumentera skötsamhet och misskötsamhet. Dessutom ska de intagna skriva på kontrakt och göra veckoscheman. Det gäller sedan att få personalen att bekräfta att man gjort de saker som har betydelse för förmånerna, som exempelvis att bädda sängen, stänga av TVn eller passa tider. Det är vårt ansvar att springa 34 oberoende 2/2007
35 runt till personalen. Titta nu vad duktig jag varit, jag har gjort det här och det här. Det är absurt. Bädda sängen och stänga av TVn vilken nivå befinner vi oss på egentligen? Gunnar uppfattar systemet som kränkande. Jag har också väldigt svårt att se mig själv ingå i detta system. Att få en stjärna i kanten för att göra enkla saker är möjligtvis något man kan finna sig i på lågstadiet. Men sedan då; vad händer när man inte längre är åtta år och ser upp till fröken? Och till vilken nytta sker detta? Gunnar anser att det finns betydligt bättre saker att lägga pengarna på, och pekar på att kriminalvården inte har fått några extra medel för att genomföra spektaklet. Det är ett slöseri med knappa resurser. Dessutom motverkar hela systemet sitt syfte, menar han, genom att det ökar irritationsnivån på avdelningen. Alla intagna på hans avdelning är inte upprörda. Men de som fortfarande orkar bry sig är det defi- nitivt. Förstående kompis Den som tror att fängelset bara är ett ställe där man låser in folk tar fel. Man slutar också att behandla människor som vuxna individer med rätttigheter. Förmånssystemet är bara ett i raden av sorgliga exempel. Svensk kriminalvård tar sig idag rätten att lägga sig i nästan vad som helst. Läser man myndighetens egna dokument slås man av ambitionen att ta ifrån intagna rätten till ett privatliv. Exempel på krav som kan ställas för uppflyttning i förmånstrappan är att svara på brev som storasyster skriver eller berätta när det inte känns bra. Trots att hela verksamheten bygger på tvång drar sig inte myndigheten för att låtsas vara en förstående kompis som har rätt att lägga sig i privatsaker. Men vad angår det egentligen kriminalvårdens baspersonal vilka personliga brev som de intagna väljer att besvara? Och varför i hela fridens namn ska man tvingas berätta när man mår dåligt; särskilt om alltsammans ändå bara är ett spel för att få in fler TV-kanaler i cellen? 1800-tal Förmånss y s t e m e t innebär en återgång till disciplinen i dess klassiska 1800-talstappning. En tidigare version av förmånssystemet det så kallade progressivsystemet fanns länge i de svenska fängelserna. Tanken på ett förmånssystem för fångar är lika gammal som själva fängelsesystemet. Fast redan på t a l e t a n s å g s det otidsenligt och avskaffades i sina huvuddrag. De sista resterna av progressivsystemet försvann först i och med den nuvarande kriminalvårdslagen från Men nu är tiden tydligen mogen igen. Det är en anmärkningsvärd u-sväng i historien talets överhetssamhälle, styrt att godsherrar och brukspatroner, gör sig återigen påmint. Men upphovsmakarna tycks oberoende 2/
36 INGEN LÖSNING Fler TV-kanaler är knappast en lösning på kriminalvårdsklienternas bostadsproblem. inte främst ha hämtat sin inspiration från historieböckerna. Istället åkte kriminalvårdskommitténs ledamöter över till England. I mitten av 1990-talet infördes nämligen ett liknande system i England. Ledamöterna föll offer för säljsnacket om kvalitetssäkring. Blairs inrikesdepartement har gjort allt för att framställa systemet som lyckat. Det har skett mot bättre vetande, som så ofta i sådana här sammanhang. Omfattande utvärderingar av det engelska förmånssystemet har misslyckats visa att det påverkat de intagnas beteende till det bättre. Effekten blev snarare att anstaltsklimatet försämrades genom att spä på känslan att bli orättvist behandlad. Bedömningarna upplevdes som godtyckliga av de intagna. Det är också något som Gunnar återkommer till. Hur ska man kunna bedöma respektfullt uppträdande? Det är en annan sak med att bädda sängen. Vi kan aldrig kritisera deras bedömning av oss. Fungerar inte personkemin med kontaktmannen är det kört. Ideologiska skäl Systemet tycks attraktivt främst av ideologiska skäl. De nedslående forskningsresultaten tycks inte ha dämpat entusiasmen för systemet. Att systemet inte påverkar anstaltsklimatet till det bättre gör ingenting. Huvudkontoret kan snabbt hitta nya argument. Ett av dessa är att förmånssystemet skulle vara kopplat till mål på utsidan. Det skulle alltså ha en verklighetsförankring bortom anstaltslivet. Att bädda sängen, städa rummet, hålla rent på toaletten, tvätta kläder och stänga av apparater presenteras som delmål på vägen till en egen bostad. Men det känns ganska långsökt. Visserligen är det lätt att förknippa ord som städa och tvätta med bostad. Fast någon annan koppling finns inte. Man kommer inte närmare en egen bostad genom att städa sin cell, utan belöningarna består mest av godis som är till för att konsumeras omedelbart. Gratis telefonkort, utökad träningstid, mera kiosktid och fler TV-kanaler kan knappast vara en lösning på de bostadsproblem som är så vanliga bland kriminalvårdens klienter. Har fått nog En och en halv månad efter att systemet infördes på Österåker har Gunnar fått mer än nog. Han har sökt sig till en annan anstalt där han slipper springa efter personalen för att få rutan ikryssad att sängen är bäddad. Förflyttningen har beviljats. Ännu så länge går det att ta sig runt systemet genom att rösta med fötterna. Men om det går som huvudkontoret vill ska det utvidgas till att omfatta samtliga anstalter redan nästa år. Då försvinner den möjligheten, om inte ansvariga politiker och tjänstemän tar sitt förnuft till fånga, och ser till att detta ideologiska torrsim avslutas. 36 oberoende 2/2007
37 Ingen ska falla mellan stolarna Oberoende besöker LÖSA-projektet i Örebro ENGAGERAD Gert Andersson ansvarar för det sociala stödet och jobbar alltid, även utanför kontorstid om det behövs. oberoende 2/
38 Har du ADHD så lever du kanske bara i nuet. Så får du en medicin som gör att du plötsligt kan tänka bakåt och framåt i tid. Det kan sätt igång ett starkt sorgearbete. Hur får man personer med neuropsykiatriska diagnoser, och ofta samtidigt med missbruk och kriminalitet, i arbete? I Örebro driver man sedan tre år ett projekt riktat mot gruppen arbetade Gert på Beroendecentrum i Örebro med att hjälpa och stötta personer med dubbeldiagnos. Våren 2004 stod Gert Andersson och delade ut informationsblad om neuropsykiatriska funktionshinder på Stortorget i Örebro. Där fick han kontakt med verksamhetschefen på Stiftelsen Activa, som har till uppgift att få ut funktionshindrade i arbete. Jag berättade om min projektidé och han blev genast intresserad av den. Vi satte oss och började skriva på ett projekt som syftade till att få personer med neuropsykiatriska funktionshinder i arbete. Ingen mellan stolarna Ansökan skickades in till Allmänna arvsfonden och beviljades och döptes till LÖSA-projektet (LÖSA-projektet står för Lokalt projekt i Örebro län om Samverkan och metodutveckling som leder till Arbete för personer med ADHD/DAMPproblematik)*. Det startade i slutet på året. Tio personer mellan år med ADHD/DAMP-problematik och som hade kontakt med minst en myndighet och är bosatta i Örebro län skulle delta. Projektet går ut på en bred och ingående myndighetssamverkan och ett utökat socialt stöd. Tanken är att ingen projektdeltagare ska tillåtas falla mellan stolarna. Gert Andersson står för det sociala stödet: Depressioner Jag jobbar alltid. Även utanför kontorstid om det behövs. En del personer som får Concerta (medicin som är svagt centralstimulerande vid ADHD/ DAMP kan drabbas av depressioner. Det är inte så konstigt om man tänker efter. Har du ADHD så lever du kanske bara i nuet. Du kanske har svårt att tänka framåt, du kanske har svårt att tänka bakåt. Så får du en medicin som gör att du plötsligt kan tänka bakåt och framåt i tid. Det här kan sätta igång ett starkt sorgearbete om vad som har hänt och vad som inte hänt tidigare i livet. Plötsligt kanske man börjar oroa sej för att ens partner ska gå ifrån en eller att man inte får fortsatta att arbeta. Kanske hela sopsäcken har öppnats och då räcker det kanske inte med 45 minuters samtalsstöd i veckan hos psykologen. Socialt stöd viktigt En annan viktig uppgift Gert har är att ordna med praktiska saker. Han följer med på möten. Kämpar för avgiftning och behandling av projektdeltagare som fått återfall, för att deltagarna ska få möjligheten att pröva medicin, Kognitiv Beteende Terapi (KBT), social färdighets-träning, och arbetsminnesträning m m. Projektet har blivit större än beräknat. 20 personer är inskrivna just nu. Hälften har missbruksproblem. Projektet tar slut i höst. Gert Andersson hoppas på en fortsättning och att det förankras i ordinarie verksamheten i Sverige, eftersom vi kan visa på positiva och intressanta resultat: I projektet arbetar en Bedömningsgrupp, som består av personer från Activa, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Beroendecentrum och Socialtjänsten, vilket har varit en föresättning för att projektet har fungerat så bra som det har gjort och blivit en framgång. När många myndigheter samarbetar finns det en risk att personer kan falla mellan stolarna, men det har vi till stor del kunnat undvika genom bedömningsgruppens arbete och genom att personerna i Bedömningsgruppen är så engagerade i sitt arbete. Per Sternbeck * Medverkande i projektet är Attention, Arbetsförmedlingen, Beroendecentrum, Fellingsbro Folkhögskola, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Örebro universitet. Allmänna arvsfonden har finansierat projektet med ca. 2,8 miljoner under tre år. 38 oberoende 2/2007
39 N Noterat OLIKA MISSBRUK LIKA FARLIGA FÖR HJÄRNAN Alla kända varianter av beroende skadar två viktiga funktioner i hjärnan; belöningssystemet och impulskontrollen. Det visar ny forskning. Vid vällust ökar hjärnans produktion av signalsubstansen dopamin. Dopaminet stimulerar vårt belöningssystem som styr våra mest grundläggande behov som att äta, dricka och fortplanta oss, ju mer dopamin desto större vällust. Dopamin är också med och påverkar det centrum i hjärnan som styr våra impulshandlingar. Vid den nya forskningen har man sett att vid olika sorters missbruk ökas halten dopamin och ger en upplevelse av vällust. Vid upprepad tillförsel av ökat dopamin minskar kroppens egen förmåga att öka dopaminet och på så sätt blir vissa viktiga funktioner i hjärnan kidnappat av missbruket. oberoende 2/
40 En samlad resurs satsar på närhet 40 oberoende 2/2007
41 I stadsdelen Hägersten-Liljeholmen, strax utanför Stockholm, har man satsat på att integrera landstingets beroendevård med kommunens vuxenenhet för missbrukare och låtit dem flytta ihop i nya, fina lokaler. Här arbetar fem personer från landstinget tillsammans med tjugoen från kommunen under det gemensamma honnörsordet tillgänglighet. Beroendevården borde ha en huvudman, säger Christina Lindqvist, chefssjuksköterska på Beroendemottagningen i Liljeholmen. Vi borde själva ha en mer strukturerad öppenvård, så man kunde bygga mer innehåll och få bra kvalitet, säger Lena Ahlsén, chef för Socialtjänstens personal på mottagningen. Båda svaren gäller en tänkt önskelista för hur Beroendemottagningen och beroendevården skulle kunna utvecklas. På ett sätt är Beroendemottagningen ett steg på vägen mot båda önskemålen. Man har extra resurser på projektbas där en samordningsfunktion finns för personer med samsjuklighet, det som också kallas dubbeldiagnoser, för att de ska kunna slussas till rätt hjälp. Det finns också projektanställda boendestödjare som ingår i teamet och de arbetar både med att söka upp och att stödja folk i deras boende. Många olika behov Men egentligen är det fel att bygga verksamhet på projekt för personer som har så många olika behov. Just de behöver kontinuiteten mest, säger Lena. De samlade resurserna kan komma att bli både mindre och större beroende på om och när olika projektpengar finns för mottagningen. Men att man samlat kommun och landsting är ändå en bra utgångspunkt för att kunna erbjuda många olika saker under samma tak. Motivation viktig Vi på landstingssidan träffar de flesta efter att ha kommit överens om en tid, berättar Christina. De som mår psykiskt dåligt kanske inte klarar att hålla tider, men då finns ju den särskilda samordnaren som kan hjälpa till med det. Det vi gör är att utreda vad varje person behöver utifrån de droger de har och de problem de har. En del kan vi hjälpa till med direkt här på mottagningen, andra behöver bli remitterade till annan vårdgivare för konsultation eller behandling. Vi har tillgång till psykolog, vi kan behandla med Subutex eller Antabus och vi försöker hjälpa patienterna med avgiftning eller annan relevant åtgärd. För vår del så handlar det mycket om att arbeta med motivationen, säger Lena. Det är ju en dagsvara, så det gäller att försöka etablera bra kontakt med den som kommer hit. Vi jobbar också med utredningar, folk kan ha blivit skickade hit efter avgiftning eller själva ringt för att få kontakt med oss. Det vi gör är att försöka komma överens med den som söker sig hit om vad som är bästa stödet för den personen. Betalningsansvaret ligger hos oss om man vill att någon ska till annan vård, vare sig det är i öppen form eller på behandlingshem. Spar tid och resurser Båda är överens om att samlokaliseringen är bra och att samarbetet spar tid och resurser både för samhället och för den som söker hjälp. Men självklart finns begränsningar i vad man kan göra, framförallt ekonomiskt. Lena menar att det finns lägen när man satsar på vård som kanske inte är tillräcklig, därför att den som man tycker skulle vara bäst är för dyr för den budget man har. Man borde väl ha nått botten snart, säger hon. Det går ju inte att skära ner och skära ner hur länge som helst. Till slut måste man väl ändå på högre politiskt håll ställa sig frågan om Socialtjänstlagen ska gälla eller inte eller vilken nivå på lagen som ska gälla. Är det så att man undviker dyra placeringar och kanske inte lättar på plånboken förrän personen är så nedgången att det är dags för ett LVM? Nja, Lena drar lite på svaret, det kan vara så. Samtidigt ska man inte ha någon övertro på att en placering alltid är bäst. Det är ju här, i hemmamiljön man ska klara av livet, och då kan öppna insatser vara bättre. Boendealternativ Samtidigt tycker hon att de långa LVM-tiderna är tveksamma. Kanske vore en lång avgiftning på fjorton dagar bättre? Efter ett par veckor kan de flesta föra en diskussion om vad man vill och behöver, och då kunde man hitta både billigare och bättre alternativ på frivillig bas. Men hur känns det för yrkeshedern att föreslå insatser som kanske bara är näst bäst, utifrån den kunskap du har? Vi har ju de resurser vi har och det gäller att matcha personens behov i förhållande till det. Alltid känner man sig väl inte nöjd. Det är de långa placeringarna på institution som är dyra, men öppenvård får alla. Mest pengar satsar vi på boendealternativ för hemlösa. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt att vi inom socialtjänsten systematiserar vår kunskap oberoende 2/
42 SAMLAD RESURS Lättillgängligheten är viktig för Liljeholmens beroendemottagning. bättre. Vi skulle behöva lära av landstingssidan, som varit bättre på det. Christina nickar instämmande. De utreder och föreslår olika alternativ. Om det inte fungerar, så tar man tillbaka personen för att se om det är något man missat och vad man ska göra i stället. Christina beskriver landstingssidans arbete som mer strukturerat kanske för att uppdraget är tydligare? Hur ser ni på sprutbyte? Skulle ni vilja ha det? Frågan är inte enkel, säger Christina. Jag har delvis ändrat uppfattning om det. Tidigare har jag sagt blankt nej men nu tycker jag att rädda liv är det viktigaste och att begränsa smittspridningen av HIV och hepatit. Men Lena är mer tveksam och undrar om det inte samtidigt är ett sätt att gå med på att folk använder narkotika. Ingen av dem vill se det som en del av Beroendemottagningens verksamhet utan den borde i så fall ligga centralt och kopplad till annan verksamhet. En samlad resurs Möjligheterna till samarbete med andra, lättillgängligheten och att arbetsgruppen fungerar bra ihop verkar vara ett koncept man är nöjd med på Beroendemottagningen. En samlad resurs med samsyn på vilket arbete man vill utföra är bra förutsättningar att arbeta utifrån. I de ständiga nedskärningarnas tider kan förstås ingen verksamhet vara säker på att få finnas kvar och utvecklas. Men det finns en plan på att införa lokal vårdgaranti i Liljeholmen och det kan kanske garantera mottagningens fortsatta existens. Sonja Wallbom 42 oberoende 2/2007
43 Mitt nya liv Efter förra numrets artiklar om ADHD och medicinering av amfetaminberoende kom ett brev till Oberoende. Vi har tagit bort en del namn och annat. Annars är texten i original. /red Jag är 63 år och har missbrukat amfetamin i 47 år. Sedan åtta månader är jag bara brukare. Jag har legal tilldelning via Magnus Huss-kliniken på Karolinska sjukhuset. Det hela började på så sätt att jag sommaren 05 bodde hos min fd advokats dotter, som för övrigt jobbade som åklagare. I den egenskapen bevistade hon ett föredrag av professor Johan Frank som hade startat ett program för amfetaminberoende med ADHD-skador. Efter föredraget tog hon gud i hågen och frågade Frank om det fanns någon möjlighet för en sådan som jag att få komma med i programmet.. Hon fick ett positivt svar och ett telefonnummer att ringa.. När hon kom hem den dagen, berättade hon detta för mig och jag sa att det inte kunde skada att ringa. Jag fick en tid bokad inom en vecka och fick träffa en helt fantastisk läkare. För mig var det bara positiva saker som de hade att erbjuda på Magnus Huss, beroendeenheten. Jag fick skriva på tre fullmakter där mitt samtycke till journalinhämtning medgavs. Grav ADHD-skada Efter att det gått en tid, hamnade jag åter igen på häktet och Norrtäljeanstalten. Därifrån blev jag kallad till ett första psykologmöte. Psykologen konstaterade att det inte fanns något tvivel att jag hade en grav ADHD-skada. Jag har bara 8 % serotonin i opåverkat tillstånd, ett av de lägsta uppmätta värdena på Karolinska. Hon kunde även själv, med hjälp av några enkla tester, konstatera att jag hade ADHD-relaterade systemfel. Då jag frigavs från Norrtälje, hämtade en kamrat mig och på väg mot Stockholm använde jag amfetamin. När jag kom till Karolinska, var jag påtänd och mådde bra. Psykologen gjorde ännu ett snabbtest och hon konstaterade att resultaten var omvända. I och med detta test var min utredning klar. De hade även fått in de rekvirerade journalerna. De ville att jag skulle komma tillbaka efter några dagar och helst inte vara påverkad då. Efter en kort tid fick jag en bostad på Värtahemmet och påbörjade min behandling med legalamfetaminet. Då Beroendeenheten var i sin startfas, så var de osäkra på vilken dosering jag behövde. Jag fick drygt 30 mg. Ritalina per dag. På det kände jag ingenting och jag var snart på banan igen. Denna gång slutade det på Kronobergshäktet, som tur var på avd.7 där det fanns utmärkt personal. De hjälpte mig att åter få kontakt med psykologen och efter en besvärlig tid med läkar- och sköterskemotstånd, fick jag, fyra dagar innan frigivning, legal tilldelning. Det var den första i sitt slag på Kronobergshäktet. Jag fick 108 mg. per dag vilket gjorde att jag plötsligt blev normal i personalens ögon. Det om något var ju ett gott betyg åt medicineringen. Slippa jakt på pengar och droger Ett par tillfälliga avbrott, som ej var så lyckade, en månad på KRIS, mm är jag nu sedan oktober 06, boende på landet utanför Uppsala i ett familjehem. Livet har tagit sig en vändning som jag aldrig hade kunnat drömma om. Att efter 47 år som kriminell slippa hålla koll på polis och att slippa denna ständiga jakt på pengar och droger. Jag försöker påverka alla gamla kompisar från svängen, att söka till Magnus Huss och som jag har det i dag, boende i en stuga på den böljande Uppsala-slätten, utan plitar som ska styra mitt liv, kan jag rå mig själv. Detta är en fullständigt sann historia som det finns möjlighet att ta lärdom av. Har du liknande problem, ta kontakt med dem som kan tackla problemen, du har ingenting att förlora! Med varma hälsningar Leif Melander (någonstans i Uppsala-trakten) L Läsarnas oberoende 2/
44 Psykosociala tea läkemedelsanvän Socialstyrelsen uppskattar att så mycket som 20% av patienterna i pr Varje vårdcentral i Gästrikland har ett psykosocialt team som ger samtalsbehandlingar till människor med psykisk ohälsa. De psykosociala teamen har lett till minskade sjukskrivningstider och en minskad användning av läkemedel. Ett psykosocialt team i Gästrikland består av en psykolog, en psykiatrisjuksköterska och en kurator. Monica Fredricsson som är chef för teamen i Gävle berättar: Blandningen av kompetenser är viktig eftersom olika yrkesgrupper och människor är bra på olika saker. Psykologer är ju bra på utredningar och behandlingar, psykiatrisjuksköterskorna har omvårdnad och psykiatri som fokus och kuratorerna är bra på socialt behandlingsarbete så det blir rätt heltäckande. Effektiva team De psykosociala teamen startade sin verksamhet 1999 som projekt. Projektet slog så väl ut att politiker och landstingsledning beslutade att permanenta verksamheten. Hälsocentralerna har alltid haft en positiv inställning till PST. Till en början tyckte de att det var jättebra att vi kom och tröstade patienterna som var deprimerade så att den ordinarie personalen slapp. De trodde SAMARBETE När det gäller läkemedelsberoende efterlyser Monica Fredricsson mer samarbete mellan de psykosociala teamen och läkarna. att det var det vi gjorde, tröstade. Nu vet de att vi gör riktiga behandlingar och får riktiga resultat som går att mäta. Verksamheten har mätts och utvärderats flera gånger. Resultaten av dessa visar att sjukskrivningar och läkemedelskonsumtion har minskat bland de som får samtalsbehandling. En annan effekt är att trycket av patienter på Hälsocentralerna, men också inom psykiatrin har minskat: Samtalsbehandlingen går ut på att människor får verktyg för att bättre kunna hantera depressioner och ångest. Man lär sej att kontrollera symtomen, berättar Monica. För patienter med kortare depressioner och ångest kan en samtalsbehandling ge livslång effekt. När patienterna lär sig att hantera sitt mående minskar deras konsumtion av primärvård. Det blir mindre spring hos doktorer och mindre mediciner. Viktigt med tillgänglighet De psykosociala teamen ska vara så tillgängliga och nära patienten som möjligt: Antingen får patienterna en remiss till oss från en läkare eller så söker de upp oss själva. Det är full tillgänglighet, berättar Monica. När patienten kommer görs 44 oberoende 2/2007
45 m minskar dningen imärvården söker för psykosociala problem en kartläggning över vårdbehov. Grundinställningen är att man prövar samtalsbehandling innan man medicinerar. Ibland behövs det mediciner för att samtalsbehandlingen ska fungera. Det ska inte vara väntetider för att få träffa ett psykosocialt team. Men ibland när vår och höstdepressionerna sätter in kan man få vänta i upp till två månader. Oftast går det att få komma i behandling på två tre veckor. Har man haft ångest under lång tid kanske man klarar av den väntetiden, säger Monica. Bättre samarbete Monica Fredriksson upplever att samarbetet fungerar bättre och bättre mellan läkarna och de psykosociala teamen i takt med att tiden går. Teamen ses som en resurs: De vet att vi finns och det ligger nära till för dem att remittera folk till oss. Teamen påverkar verksamheten och medverkar till att läkemedelsförskrivningen blir mindre. Naturligtvis har läkaren sista ordet men vi upplever att även läkare lyssnar på oss och våra synpunkter. När det gäller läkemedelsberoende anser Monica att det borde bli ett bättre samarbete mellan teamen och läkarna: Det borde finnas ett tydligare samarbete mellan oss, läkare och patienter när det gäller att sätta ut medicinerna. Det är ju svårt för många att sluta med läkemedlen men ibland krävs det för att samtalsbehandlingen ska fungera. Med medicinerna uppkommer ju olika symtom som inga samtal i världen kan få bort! Det är svårt för oss att bedöma vad som beror på läkemedel och vad som inte gör det. Vi har heller ingen generell kunskap i organisationen om läkemedelsberoende och hur man trappar ned olika läkemedel. Det finns enskilda personer som är duktiga och de hänvisar vi ju till. Det händer att läkare skriver ut läkemedel under pågående samtalsbehandling utan att meddela oss och det kan man ju bli rätt galen på, men det händer som tur är, inte så ofta. Den nya generationens läkare är rätt så prestigelösa och lyssnar på andra personalgrupper men det finns fortfarande en grupp personer ur den äldre skolan som inte gör det, men den gruppen är på avklingande. Det har jag märkt tydligt under de fem år jag jobbat här, berättar Monica Trycket lättar I Hälsingland jobbar man annorlunda än i Gästrikland. I Ljusdal finns den psykosociala enheten. Här jobbar en psykolog och sex socionomer. Man tar bara emot patienter med remiss från läkare: Det är inget hinder egentligen. Vi har remisstvånget eftersom det är läkaren som har det fulla ansvaret för patienten. Man behöver inte ha en remiss hit när man besöker oss första gången men vi ser till att patienten ändå får det i efterhand. Det handlar om patientsäkerhet helt enkelt, berättar chefen och psykologen Lars Tollin Olsson. Verksamheten i Ljusdal startade som projekt 2003 och permanentades Man jobbar enskilt med patienter men också med grupper. Vi har kontinuerliga träffar mellan oss och psykiatrin och vår verksamhet har minskat patienttillströmningen till dem. Har väckt uppmärksamhet Satsningen i Gävleborgs landsting har väckt en hel del uppmärksamhet runt om i landet: Alla landsting borde jobba som vi gör, tycker jag, säger Monica. Socialstyrelsen uppskattar att så mycket som 20% av patienterna i primärvården söker för psykosociala problem. Man borde bygga ut verksamheterna. Vi låg högt i sjukskrivningstalen här för ett par år sedan. De har sänkts i hög takt och landstinget fick ersättning av staten för ett par år sedan för att ytterligare sänka kostnader för sjukskrivning i vårt län. Verksamheten kanske kan se dyr ut vid ett första ögonkast. Den består ju av personal och personal är dyr men all forskning visar att det på lång sikt är lönsamt med team som dessa. Det är en fara att olika verksamheter alltid ska slåss om pengar. Det gör det svårt att se de samhällsekonomiska vinsterna. Text: Per Sternbeck oberoende 2/
46 K Kultur Girigheten avslöjad Insidern och läkaren Peter Rost skriver om en läkemedelsindustri som styrs mer av girighet än av medicinska landvinningar PETER ROST: Sjuka pengar En svensk insider skakar läkemdelsindustrin (Optimal 2007) Den svenske läkaren Peter Rost var vice vd för Pfizer, världens största läkemedelsföretag, då han slog larm om mutor, korruption och organiserad brottslighet i läkemedelsbranschen. Han kom då från läkemedelsbolaget Pharmacia, där han redan försökt få sin företagsledning att agera, därför att det tillväxthormon som företaget utvecklat marknadsfördes och såldes illegalt för diagnoser det inte var godkänt för. När Pfizer köpte Pharmacia blev Peter Rost, som tidigare varit både ansedd och välbetald, hängande i luften och fick inte den topposition han kunde förväntas få inom Pfizer. Han hade redan stämpeln på sig att vara illojal mot sitt företag och han fick ett kontor, men inga arbetsuppgifter och ingen arbetsgrupp. Whistleblower Skälet till att han över huvud taget följde med in i Pfizer, och inte fick sparken direkt, var att han var en så kallad whistleblower en visselblåsare. En visselblåsare är en person som varnar för eller anmäler oegentligheter på sin arbetsplats och den amerikanska lagstiftningen skyddar whistleblowers mot avsked eller trakasserier. Han satt alltså skyddad, åtminstone tillfälligt, och försökte komma till tals med sitt företag, både om sin anställning och om förhållandena inom branschen. Beredda att fiffla I Sjuka pengar beskriver Peter Rost hur han försöker få ut sin information om vad som pågår inom industrin. Han framträder inför den amerikanska kongressen och får stort utrymme i media samtidigt som Pfizer pendlar mellan att försöka tiga ihjäl honom och att sparka honom genom att kringgå lagen som skyddar whistleblowers. De avslöjanden Peter Rost kommer med är väl underbyggda och visar att läkemedelsindustrin styrs mer av girighet än medicinska landvinningar. Drivkraften att maximera vinsten gör att marknadsföring och försäljningsmetoder ligger långt ifrån den affärsetik som borde vara vägledande för företag som sysslar med människors hälsa. För dem borde ett stort förtroende från allmänhet och samhälle vara avgörande. Men Peter Rost visar hur de i kraft av sin maktställning och sina enorma ekonomiska tillgångar är beredda att fiffla, ljuga och bedra såväl patienter som samhälle. Skattefifflet är till exempel omfattande, och Peter Rost skriver att Sverige troligen är kraftigt drabbat av det, men inte har resurser att kunna granska den typen av kriminalitet. Det är lättare att jaga snickare och egenföretagare i Svedala än att ge sig på multinationella företag som blåser svenskarna på miljarder skriver Peter Rost. Peter Rosts uppfattning är att Big Pharma, de multinationella läkemedelsföretagen, går mot sin egen undergång om man inte rensar ut den nuvarande girighetskulturen. Som alltid, kan man säga, finns det frågor som är för viktiga för att låta ekonomerna och marknadsförarna få bestämma. För, skriver Arne Meander i sin inledning till boken, ska det finnas något hopp för läkemedelsindustrin måste forskarna få tillträde till styrelserummen och staten och myndigheterna satsa mer på oberoende läkemedelsforskning. Sonja Wallbom 46 oberoende 2/2007
47 VILL DU BLI RFHL-OMBUD? Varje dag runt om i Sverige går människor ut från behandlingshem, anstalter och kliniker. Ofta behöver de hjälp att fi nna sig tillrätta i lokalsamhället när det gäller bostad, arbete och fritid. Vill du på frivillig grund stötta människor, skapa kontakter och ge möjlighet till social förändring på din hemort? I så fall borde du bli RFHL-ombud. ANNONSERA I OBEROENDE! Oberoende går ut i exemplar fyra gånger om året. För en billig penning når du stora delar av det sociala Sverige och stödjer dessutom RFHL i arbetet för social rättvisa. Annonspriserna är förhandlingsbara beroende på annonsens storlek och i hur många nummer annonsen ska publiceras. i RFHL-info Vi tror att du delar RFHLs grundläggande värderingar om demokrati och social rättvisa. RFHL erbjuder utbildning och skriver ut dina kontaktuppgifter i Oberoende och på vår hemsida. För mer info: Per Sternbeck info@rfhl.se För mer info: Per Sternbeck info@rfhl.se HÅLL DIG UPPDATERAD RFHL PÅ WEBBEN: oberoende 2/
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merIntervju: Björns pappa har alkoholproblem
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merBillie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)
LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merKIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.
innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merSex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merMina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest
Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter
Läs merVarför långtidsuppföljning?
Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merHem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.
Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merJ tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?
Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merTeoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie
Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merVisste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Läs merRödluvan Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merTa vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Läs merTherese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011
Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs mer1. Låt mej bli riktigt bra
1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merDen försvunna diamanten
Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten
Läs merDen fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一
Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merI do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.
I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs mertext & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG
38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merEn liten bok om #NÄTKÄRLEK
En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merPost-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén
Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merLÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merDrogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!
Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merBarns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar
Läs mer10 september. 4 september
I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merBarnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merKap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!
Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merInformatör åt polisen lämnades utan skydd
Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt
Läs mer