Bjälbo kyrkby Bjälbo socken Mjölby kommun

Transkript

1 RIKSINTRESSE: KE 15 Bjälbo kyrkby Bjälbo socken Mjölby kommun Kulturmiljöenheten 2005

2 Värdetext för riksintresse KE 15 Bjälbo kyrkby enligt Riksantikvarieämbetets beslut : Motivering: Kyrkby som vuxit fram ur Bjälboättens medeltida huvudgård med dominerande läge i öppet odlingslandskap. Uttryck för riksintresset: Medeltida, romansk kyrka, ombyggd på 1700-talet. På 1200-talet byggdes kyrkan till med ett imponerande magasins- och bostadstorn. Bebyggelsen uppförd efter laga skiftet, då flera gårdar flyttades ut. Skolhus. I området ingår även: Bjälbo station från 1913 utmed mellersta Östergötlands järnvägar. Foto: Annelie Claèsson och Annika Toll, Länsstyrelsen 2005, om inget annat anges. Foto på framsidan: Bjälbo kyrka och Bjälbostenen. 2

3 Förord När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. I Sverige finns ca 1700 riksintressanta kulturmiljöområden. Ett 90- tal av dessa ligger i Östergötland. Riksintressena ska representera hela landets historia, från stenålder till nutid. De ska åskådliggöra hur vi genom århundraden utnyttjat naturens resurser, olika tiders näringsliv och sociala villkor, byggnadsskick samt estetiska ideal. Riksintressebegreppet lagreglerades genom införandet av naturresurslagen (NRL) år Idag skyddas riksintressena av Miljöbalken. I 1 kap 1 fastslås att lagen ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vidare i 3 kap 6 att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen har ansvar att föra ut statens anspråk för kulturmiljövården och kommunerna ska redovisa dessa områden i sin översiktsplan, samt ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Alla har ett ansvar för kulturmiljön. I Kulturminneslagen 1 kap 1 står Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Riksintressen finns för flera sektorer, bl a naturvård och friluftsliv. Syftet med denna rapport har varit att klargöra vad som konstituerar riksintresset, klarlägga riksintressets gränser samt uppmärksamma förändringar vilka kan medföra skada för kulturmiljön i riksintresset. Rapporten vänder sig till såväl länets kommuner, som hembygdsintresserade eller kulturturister. Projektet har en referensgrupp, där flera av Länsstyrelsens sektorer är representerade. Arbetet och sammanställningen av rapporten har utförts av Annelie Claèsson på Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I den slutliga bearbetningen av rapporten har Annika Toll medverkat. Bengt Häger Länsantikvarie 3

4 Innehållsförteckning Riksintresse KE 15 Bjälbo kyrkby 5 Landskapet 6 Bjälbos tidiga historia 7 Kyrkan 8 Runstenarna 9 Kyrktornet 9 Stavkyrkan och gamla kyrkogården 11 Bjälboättens stamgård 12 Från gård till by 13 Det historiska kartmaterialet 13 De stora slättgårdarna 15 Den senare tidens bebyggelse 17 Riksintressets gränser 19 Hur ska den riksintressanta kulturmiljön bevaras? 20 Lagar som säkerställer riksintresset 21 Litteratur och andra källor 22 Bilagor 1. Fornlämningar i riksintresset 23 4

5 Riksintresse KE 15 Bjälbo kyrkby Riksintresse Bjälbo kyrkby ligger på östgötaslätten, ca 5 km sydväst om Skänninge. Trakten var under järnåldern och medeltiden ett viktigt centralt och strategiskt område i Östergötland. Kyrkan uppfördes under 1100-talet som Bjälboättens gårdskyrka och med tiden växte byn fram kring Bjälbo Trädgård, som anses vara Bjälboättens medeltida huvudgård. Innan den nuvarande stenkyrkan byggdes, fanns här en kyrka i trä. Träkyrkan uppfördes troligen i slutet av 1000-talet och låg norr om den nuvarande kyrkan. På 1200-talet försågs den nya kyrkan med ett magasins- och bostadstorn. Tornet kom att dominera miljön i området och gör så än idag. Från tornet har man en imponerande utsikt över östgötaslätten och vid vackert väder kan man se mer än 12 kyrkor runt om på slätten. Under senare delen av talet byggdes kyrkan om och delar av den medeltida kyrkan revs. Kyrkan har sedan dess genomgått flera restaureringar. Bjälboättens stamgård skiftades troligen i takt med att nya gårdar växte fram. Gårdar som Brestorp, Övertorp och Sjuntorp kan ha tillhört den tidigmedeltida byn. Även i historisk tid har byn genomgått flera skiften. Före laga skiftet år 1861, som också var det sista, bestod byn av 11 gårdar. Sex av gårdarna skiftades ut och fem blev kvar i byn. Idag finns fyra gårdar kvar. Kring 1800-talets senare hälft förändrades Bjälbo. Flera gårdar i byn samt i det omgivande landskapet försågs med stora mangårdsbyggnader med tillhörande ekonomibyggnader. Till byns administrativa centrum hörde bl a en skola, två handelsbodar, ett mejeri, ett ålderdomshem samt ett församlingshem. I början av 1900-talet byggdes också en järnväg mellan Väderstad, Skänninge och Bränninge. Järnvägen passerade Bjälbo, där ett stationshus uppfördes. Förutom församlingshemmet bedrivs idag ingen av verksamheterna här längre. I byn ligger också enstaka bostadshus, bl a arbetarbostäder till gårdarna. I senare tid har bebyggelsen utökats med ett antal nybyggda villor. 5

6 Landskapet Bjälbo kyrkby ligger i västra delen av Östergötland, på den bördiga slätten strax väster om sjön Tåkern. Ett par kilometer nordöst om Bjälbo ligger Skänninge och ca 1 mil nordväst om byn ligger Vadstena. Både Skänninge och Vadstena hade under medeltiden nära samröre med Bjälbo. Själva byn ligger i sydöstsluttningen av en ås. Åsen sträcker sig i öst-västlig riktning och viker av i byn mot norr. Bjälbo kyrkby är omgiven av ett öppet odlingslandskap med övervägande åkermark. Endast en liten del av landskapet utgörs av skog- och hagmark. Det omkringliggande landskapet är flackt med flera stora, ensamliggande gårdar. Gårdsbebyggelsen härrör främst från talet, men även viss 1900-tals bebyggelse förekommer. Bebyggelsen är gles och omges av rik växtlighet med öppna ytor och stora lövträd. Till flera av gårdarna hör stora, ljusa mangårdsbyggnader omgivna av stora trädgårdar samt ekonomibyggnader, arbetarbostäder och mindre torpställen. Denna typ av gårdsbebyggelse har kommit att bli karaktäristisk för det östgötska slättlandskapet. Landskapet har i stor utsträckning, de senaste decennierna, präglats av den moderna tidens mekanisering och rationella stordrift inom lantbruket. Det har resulterat i ett landskap med stora, raka åkerskiften med bebyggelsen som öar i fullåkersbygden. I området finns också ett flertal fornlämningar, både förhistoriska och medeltida. Bjälbo gamla bytomt liksom Bjälbo gamla kyrkogård räknas som fast fornlämning och flertalet byggnader i byn har ett kulturhistoriskt värde. 6

7 Bjälbos tidiga historia Under tidig medeltid hade Östergötland en framskjutande ställning i riket. Östergötland och Tåkernbygden låg centralt och kommunikationerna med övriga delar av landet gick genom landskapet. Genom att bygga upp stora gods på den bördiga och tätbefolkade östgötska slättbygden skaffade sig Bjälboätten en stark maktposition. Redan under järnålder var dock området kring Bjälbo bebott av människor, vilket flera gravar och boplatslämningar vittnar om. Bjälboätten var en inflytelserik stormannaätt i Sverige under 1100-, och 1300-talen. Makten yttrade sig främst genom innehavandet av jarlämbetet. Jarlarna utsågs av kungen och hämtades ur inflytelserika familjer. Under tidig medeltid var jarlen rikets främste man och befälhavare över krigsmakten. I svensk historieskrivning har ätten felaktigt kommit att kallas Folkungaätten. Enligt medeltida källor var Folkungarna i själva verket fiender till kungafamiljen. Huvudgården låg i Bjälbo i Östergötland, vilken också namngav ätten. Namnet Bjälbo har enligt professor E Wessén sannolikt tillkommit innan den äldsta kyrkan och kristendomens införande. Troligen innehåller det ett dialektalt ord, d v s bjälle- som betyder knöl och -bo som betyder gård, egendom. Namnet skulle då betyda gården på höjden. Den första innehavaren av Bjälbo, som finns belagd i skriftliga källor, är Magnus Minnisköld. Han var gift med Ingrid Ylva och bror till Birger Brosa. I början av 1200-talet fick de sonen Birger Jarl, som blev den störste och siste jarlen i ätten. Under 1200-talet regerade Erik Eriksson. Han var en svag kung och i praktiken var det Birger Jarl som styrde. Med tiden blev Birger Jarls son kung och jarlämbetet upphörde för Bjälboätten. Under och 1200-talen uppfördes ett stort antal stenkyrkor i Östergötland. Många finns bevarade än idag. Ofta ersatte de en äldre kyrka i trä. De äldsta stenkyrkorna i länet återfinns på den bördiga jordbruksslätten i västra Östergötland, men även skogsbygden i norr och söder har kyrkor från denna period. Kyrkorna byggdes av kungamakten, men även av rika stormannafamiljer som stod nära kungen. Kyrkorna placerades invid huvudgårdarna, vilka ofta låg högt i terrängen. Kungamaktens kyrkor fungerade som offentliga byggnader, medan stormannakyrkorna hade en mer privat prägel. Kyrkorna, främst tornen, fungerade även som befästningar i ofredstider. Tornen placerades i väster, men även andra väderstreck förekommer. Förekomsten av torn har tolkats som tecken på status. Under 1300-talet tappar Bjälbo sin politiska betydelse. Möjligen kan det bero på man bygger en ny gård i Vadstena under 1200-talets senare hälft, vilken kom att bli ättens nya uppehållsort. År 1353 donerade Magnus Eriksson patronatsrätten över Bjälbo kyrka till S:t Ingrids nunnekloster i Skänninge. Några år senare skänktes hela egendomen till klostret. Vid reformationen år 1527 drogs klostrets egendomar in till Kronan och Bjälbogårdarna blev kronogårdar. Med tiden löstes gårdarna ut och hamnade i flera händers ägo. 7

8 Kyrkan Bjälbo kyrka är en medeltida, romansk stenkyrka. Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet av Birger Brosa och ersatte en äldre kyrka i trä. Sannolikt har kyrkan tjänat som gårdskyrka till Bjälboättens stamgods, Bjälbo Trädgård, som ligger strax väster om kyrkan. Från början var kyrkan tornlös och hade smalare absid med kor. I början av 1200-talet lät Birger Brosa uppföra ett torn i anslutning till kyrkan. År byggdes kyrkan om och delar av den medeltida kyrkobyggnaden revs. Tornet, sakristian och norra respektive västra långhusväggen sparades. Den ursprungliga sydportalen murades igen och en ny portal öppnades upp bredvid. Den romanska järnsmidesdörr tillhörande den ursprungliga sydportalen flyttades till det nya vapenhuset i tornets bottenvåning, där en västportal togs upp. Anledningen till att kyrkan byggdes om var troligen det ökade antalet invånare i socknen. Bjälbo kyrka, liksom ett flertal andra medeltida kyrkor, blev för små för att rymma gudstjänstbesökarna. Vid en reparation år 1769 hade man även sett allvarliga brister i kyrkobyggnaden. År byggdes den nya kyrkan av Casper Seurling. På en teckning av Elias Brenner från 1670-talet kan man se hur kyrkan såg ut före ombyggnationen på 1780-talet. Vid en restaurering år 1935 påträffades delar av grunden från den äldsta stenkyrkan. Kyrkan har genom århundradena, och inte minst de senaste decennierna, genomgått flera restaureringar. Den rikligt smidesprydda dörren har återigen flyttats och hänger nu inomhus. Man har även restaurerat målade interiörer i kyrkan. Reparationsarbetena fortgår alltjämt. Bjälbo kyrka. Bjälbo kyrka tecknad av Elias Brenner år

9 Runstenarna Vid ingången till kyrkan står två runstenar. Den norra stenen, mer känd som Bjälbostenen, är rest över gillebrodern Grep och ristad av Love. Stenen låg tidigare inmurad i sakristian, men togs fram på 1940-talet och placerades framför kyrkan. Den södra stenen är troligen rest någon gång under 1000-talet av Ingevald över Styvjald. Stenen påträffades år 1850 i grunden till gamla sockenstugan. Den norra stenen är mindre än den södra och sannolikt äldre än denna. Förekomsten av runstenar är en indikation på stormannainflytande i ett område. Runstenar ristades innan kyrkorna började uppföras och tillhör den första missionstiden. När kyrkobyggandet tog fart var det vanligt att runstenarna användes som byggnadsmaterial i t ex kyrkoväggen och kyrkogårdsmuren eller som tröskelstenar. Söder om kyrkan, intill kyrkogårdsmuren, finns också det s k Birger Jarl monumentet. Monumentet består av en minnesten som år 1913 restes av Östergötlands kvinnor till minne av Birger Jarl. Stenen är ca 5 m hög och utgörs av ett granitblock med inskription. Den norra runstenen, kallad Bjälbostenen. Den södra runstenen. Kyrktornet I början av 1200-talet lät Birger Brosa bygga ett torn till den medeltida stenkyrkan. Det kraftigt byggda tornet är 37,5 m högt med en kvadratisk planform på 10x10 m. Fasaden består av släta kalkstensytor med små gluggar till fönster och har sin närmaste motsvarighet i några Öländska kyrktorn. Tornet har sannolikt 9

10 ingått som en del i en större gårdsanläggning och använts som bostad, magasin och klocktorn. Tornet är uppfört i kalksten med två putslager och hade ursprungligen sex våningar. Idag finns fyra våningar med två rum vardera, förutom den översta våningen som består av ett rum. De två nedre våningarna har välvda tak, medan de båda övre haft bjälktak. Själva yttertaket är av spån. Mellan våningarna går en smal trappa inhuggen i tornets södra mur. Till tornet kom man från en port i kyrkans långhus. Denna ingång var den ursprungliga till kyrkan innan tornet uppfördes. Till tornet kom man också via en port en bit upp på tornets sydmur. Ingången, som mynnade direkt ut i trappan till den första våningen, nåddes troligen via en extern trappa eller stege. Idag går man in i tornet från väster. Första våningen har ett fönster mot väster. Fönstret var tidigare försett med ett järngaller som framkom vid en arkeologisk undersökning av tornet åren Andra våningen har troligen varit ett centralt rum i tornet. Det är den förnämsta våningen med fönstergluggar åt alla håll. Här påträffades en rökugn och matavfall, vilket styrker teorin om att tornet använts som bostad. Bjälbo kyrktorn skiljer sig från andra kyrktorn uppförda under samma period i länet, genom att inte ha ett kapell med muröppning in mot kyrkan. I flera av de stenkyrkor som Sverkerska ätten uppförde i Östergötland förekommer tornkamrar med muröppning in mot kyrkan, ofta försedda med en altarnisch. Bjälbo kyrktorn skiljer sig också genom att vara mer robust och massivt byggt än övriga torn i länet. Tredje våningsplanet har haft trägolv, vilket tyder på att man kan ha förvarat säd här. Mellan tredje och fjärde våningen fanns ytterligare två våningar. Hit tog man sig via trätrappor utmed östra muren. Trappan i södra muren passerade förbi dessa våningsplan. Våningsplanen har med all sannolikhet också fungerat som magasinsutrymmen. Vid undersökningen visade det sig att kyrkan och tornet eldhärjats i början av 1200-talet. Tornet återuppfördes aldrig helt, bl a försvann dessa två våningsplan. Tornets översta våning har ljudgluggar åt alla håll. Här hänger två kyrkklockor. I den större klockan finns en inskription som säger att Birger Jarls mor Ingrid Ylva skänkte klockan år Klockan kallas för Ingrid Ylvas klocka. Det finns dock inga historiska belägg, förutom texten, som bekräftar detta. I tornet finns även en mindre klocka. Klockringningen skedde från andra våningen genom tre linor som ledde upp till klockorna. Enligt en sägen ska Ingrid Ylva ha bott i Bjälbotornet på sin ålders höst. Myten säger vidare att hon begravdes i Bjälbo kyrkas mur genom att bli inmurad i upprättstående ställning. Vid den arkeologiska utgrävningen åren påträffades även en stor mängd fynd, bl a 74 st mynt, varav ca 70 st var medeltida. Flertalet mynt kommer från andra våningen. Via mynten har tornet daterats till slutet av 1100-talet. En dendrokronologisk analys av trävirket daterar dock tornet till 1220-tal. 10

11 Stavkyrkan och gamla kyrkogården Norr om kyrkan finns idag en gräsbelagd yta benämnd som ödekyrkogård. Området utgör Bjälbo gamla kyrkogård och är registrerad som fast fornlämning, RAÄ 17. Fram till 1780-talet var den en del av den nuvarande kyrkogården. Området ligger i norra delen av dagens kyrkogård, är ca 70x70 m stort, och skiljs från den nuvarande kyrkogården genom en kyrkogårdsmur. Fram till 1800-talets början var den gamla kyrkogården omgiven av en kyrkogårdsmur som sammanfaller med den nuvarande fastighetsgränsen. syllkonstruktion och golv av kalkbruk. Långhuset var ca 6x5,5 m stort och här återfanns resterna efter den grav som påträffades år Stavkyrkan ses som Bjälboättens första gårdskyrka och kan vara en indikation på att Bjälboättens stamgård har rötter ända ner i 1000-talet. Runt kyrkolämningarna påträffades även ytterligare gravar, samtida med stavkyrkan. Hela kyrkan vilade på ett ca 1 m tjockt kulturlager. Vid uppförandet av ett sockenstall år 1914 påträffade T J Arne två medeltida gravar, s k stenkistgravar, i norra delen av den gamla kyrkogården. Ytterligare en grav framkom i området år Graven, en s k Eskilstunakista, hade en runristad häll som togs upp och placerades i vapenhuset på den nuvarande kyrkan. Hällen var sekundärt använd och låg som ett lock över en kalkstenskista och var ornerad med en runinskription. Inskriptionen var skadad genom att delar av den hade huggits bort. Enligt professor B F Jansson lyder runskriftens början Torbjörn lade denna häll över Torger. I samband med de arkeologiska utgrävningarna av kyrktornet åren gjordes en mindre undersökning på Bjälbo gamla kyrkogård. På platsen där man år 1954 hittat Eskilstunakistan påträffades nu grunden till en äldre träkyrka, en s k stavkyrka, från senare delen av 1000-talet. Kyrkan har stått ca 100 m norr om den nuvarande kyrkan och utgör lämningarna efter den äldsta kyrkan i området. Kyrkan som förstörts av brand hade en Del av Bjälbo gamla kyrkogård, idag gräsplan. 11

12 Bjälboättens stamgård Strax väster om Bjälbo kyrka ligger Bjälbo Trädgård. Här har troligen Bjälboättens stamgård legat under tidig medeltid. År 1929 samt under och 1990-talen förtogs flera arkeologiska undersökningar i området. Bland annat upptäcktes ett gravfält från äldre järnålder samt boplatslämningar från yngre järnålder. Även stenpackningar, rester efter husgrunder, murar samt en källare påträffades. Undersökningarna har dock inte kunnat styrka att det var på denna plats Bjälboättens stamgård låg. Man har inte heller kunnat konstatera att de bebyggelselämningar man hittat utgör resterna efter sätesgården. Kulturlagrens omfattning och byggnadslämningarna tyder dock på en intensiv bebyggelse i området med kontinuitet från järnålder fram till idag. Under 1800-talet hittade man bl a medeltida arkitekturfragment i kalksten i området. Fragmenten härrör troligen från ombyggnationen av den medeltida kyrkan under 1700-talet och har inget med stamgården att göra. Det som dock talar för att Bjälbo Trädgård är platsen för ättens stamgård är bl a läget strax väster om kyrkan. Flera arkeologiska undersökningar i Sverige har visat att de första kyrkorna i landet ofta uppfördes i nära anslutning till huvudgården. Bjälbo kyrka var även försedd med en västingång. Västingångar i kyrkor var enbart avsedda för stormannafamiljen. Allmänheten fick gå in via en ingång i söder. I äldre kartmaterial från 1600-talet kan man också se att det fanns ett område centralt i byn med sex stora sammanhållande åker- och ängssystem. Merparten tillhör Bjälbo Trädgård. Bjälbo Trädgård var också den enda tomt i byn som gick ända fram till kyrkogården. Av detta kan man dra slutsatsen att marken, som trots att den legat centralt i byn, aldrig ingick i det solskifte som byn genomgick under medeltiden. Sammantaget tyder indikationerna på att Bjälbo Trädgård haft någon form av särställning i byn och således kan utgöra Bjälboättens stamgård. Geometrisk ägoavmätning av fastigheten Bjälbo år

13 Från gård till by Runt stormannagården växte med tiden nya gårdar fram. Förutom de gårdar man i det historiska kartmaterialet kan se tillhöra byn, har sannolikt utmarken och de idag omkringliggande gårdarna Brestorp, Snoppetorp, Sjuntorp, Övertorp, Hilltorp och Önstorp hört till huvudgården från början. I och med framväxandet av nya gårdar började man skifta marken. Den första typen av skifte var solskifte. Det innebar att tegarna i en åker fördelades efter gårdstomtens läge i byn. Huvudgårdens jord splittrades upp i mindre enheter som arrenderades ut till landbor med huvudgården som nav. De flesta östgötska byar har genomgått solskifte under medeltiden. Första solkskiftet i Bjälbo kan ha skett redan under 1200-talet. Byn har sedan sannolikt skiftats kontinuerligt under medeltiden i takt med att nya gårdar tillkommit. Många av dagens byar etablerade sig under tidig medeltid. Genom århundradena har byarna fortsatt att skiftas och gårdarna har successivt flyttat ut från byn. Många gårdar har även delats upp eller slagits samman. Idag är det vanligt att endast en eller ett par gårdar ligger kvar i det område som en gång utgjorde den medeltida byn. Det som skiljer Bjälbo kyrkby från andra byar med medeltida ursprung, är att stora delar av bykärnan bevarats fram till idag, trots flera skiften. Det historiska kartmaterialet Det äldsta kartmaterialet över Bjälbo kyrkby är från 1600-talet och visar att Bjälbo var en stor by. Enligt en geometrisk ägoavmätning av Bjälbo från år 1638 fanns inte mindre än 14 gårdar i byn. I storskifteshandlingarna från år 1770 omnämns 11 gårdar, dessa är Fogdegården, Blockhusgården, Hofvergården, säteriet Trädgården, Norrgården, Appelgården, Källgården, Hillbrandsgården, Haggården, Östergården och komministerbostället Klockaregården. Utsnitt ur laga skifteskartan från år

14 Tre gårdar slås i och med storskiftet samman med andra gårdar i byn. Oxelgården delas upp mellan Blockhusgården och Norrgården, Imparegården slås samman med Appelgården och Backgården slås ihop med Östergården. Till byn hör även nio torp. De ligger sydöst om byn och tillhör de större gårdarna. Inför laga skiftet år 1861 finns fortfarande 11 gårdar i byn. Gårdarna är samma som vid storskiftet. Vid skiftet flyttar 6 gårdar ut, dessa är Blockhusgården, Hofvergården, Appelgården, Hillbrandsgården, Haggården och Jämtegården. Jämtegården hette tidigare Klockaregården. Fem gårdar blir kvar i byn, dessa är Fogdegården, Trädgården, Norrgården, Källgården och Östergården. Den sistnämnda gården benämns också som Rumpegården. I byn finns de nio torpen kvar, vilka nu benämns som Ryttaretorp. Torpen ligger utmed Hovvägen, på samma plats som vid tiden för storskiftet år Idag finns Bjälbo Fogdegård, Bjälbo Trädgård, Bjälbo Östergård och Bjälbo Norrgård kvar i byn. Av de gårdar som flyttade ut vid laga skiftet år 1861 kan man lokalisera Jämtegården sydväst om byn samt Blockhusgården och Apeltorp väster om byn. Det finns dock flera gårdar och torpställen runt om Bjälbo by som kan ha sitt ursprung i de utflyttade gårdarna. Torpen utmed Hovvägen sydöst om byn har med tiden successivt flyttats och idag finns inga torp kvar i området. Numera ligger de flesta söder om byn utmed Hogstadvägen samt väster om byn, norr om Hovvägen. Flera av husen finns med på häradskartan från år och kan till sitt ursprung vara torp som flyttades ut vid laga skiftet år Flera av husen är dock från 1930-talet. Utsnitt ur häradskartan från åren

15 De stora slättgårdarna Mot slutet av 1800-talet förändrades Bjälbo kyrkby. Bjälbo Trädgård. Gårdarna i och omkring byn försågs med stora mangårdsbyggnader med ljusa, putsade fasader. Till gårdarna byggdes ekonomibyggnader med rödmålad träpanel. Denna typ av gårdsbebyggelse är numera karaktäristisk för Bjälbo kyrkby och dess omgivning. Bjälbo Trädgård ligger väster om kyrkan och har idag en ljus, putsad mangårdsbyggnad uppförd omkring år Till vänster om byggnaden ligger en flygelbyggnad i trä. Till gården hör också bl a en ladugård och ett magasin. Under senare tid har ytterligare en ekonomibyggnad tillkommit och ladugården har byggts om. Bjälbo Östergård. Strax väster om Bjälbo Trädgård ligger Bjälbo Fogdegård. Dagens mangårdsbyggnad byggdes ca år Till gården hör ladugård, maskinhall, magasin och flera uthus. År 1992 gjorde man en arkeologisk undersökning på gårdens ägor och fann ett boplatsområde med härdar och stolphål. Området gick att härleda till de boplatslämningar man hittat vid undersökningarna på fastigheten Bjälbo Trädgård. Lämningarna betraktas som ett sammanhängande fornlämningskomplex som kan omfatta hela den medeltida byns yta. Boplatsen är dock okänd till omfattning och karaktär. Bjälbo Fogdegård. Bjälbo Östergård ligger i byns sydöstra utkant. Den nuvarande mangårdsbyggnaden, som har en herrgårdsliknande prägel, uppfördes mellan åren Till gården hör två flygelbyggnader samt flera ekonomibyggnader som ladugård, bodar och uthus. Bjälbo Norrgård ligger nordöst om kyrkan i utkanten av byn. Dagens mangårdsbyggnad byggdes omkring år Till gården hör en ladugård som är byggd vid samma tid som mangårdsbyggnaden samt ett flertal ekonomibyggnader. 15

16 Samtliga av de fyra kvarvarande gårdarna i byn har enligt det historiska kartmaterialet rötter ända ner i 1600-talet, troligen längre tillbaka, och ligger kvar i ursprungligt läge. Bjälbo Norrgård. Jämtegården ligger sydväst om byn och skiftades ut vid laga skiftet år Gården består av ett bostadshus i trä, uppfört år Ekonomibyggnaderna är något äldre. Gården kan ha sitt ursprung ner i 1100-talet och vara en av de tidigaste gårdarna som bildades kring den medeltida huvudgården. I det äldsta skedet av den kyrkliga organisationen ingick prästen i stormannafamiljen, som var skyldig att förse denne med bostad. ligger istället centralt i byn på huvudgårdens oskiftade mark. Med tiden krävde kyrkan självständighet från den världsliga makten och många fristående prästgårdar uppstod. Jämtegården kan vara den första prästgården i byn, tidigare intimt förknippad med huvudgården. Väster om byn, utmed Hovvägen, ligger Blockhusgården. Gården uppfördes på 1850-talet med en ljust, putsad mangårdsbyggnad. Till gården hör flera ekonomibyggnader, bl a ladugård, byggda omkring år Jämtegården. Vid den arkeologiska undersökningen år 1929 i Bjälbo Trädgård påträffades byggnadsrester efter vad som troligen var den vid laga skiftet utflyttade Blockhusgården. År 1992 hittade man även rester efter Oxelgården som legat här på 1600-talet. Blockhusgården. På 1600-talskartan ser man Jämtegården belägen strax söder om kyrkogården. Gården saknar egen odlingsmark i anslutning till gården. Odlingsmarken Strax väster om Blockhusgården ligger Apeltorp. Torpet byggdes omkring år 1850 och kan vara den vid laga skiftet utflyttade Appelgården. Apeltorp är den tredje gården, förutom Jämtegården och Blockhusgården, som går att återfinna i kartmaterial efter laga skiftet år

17 Den senare tidens bebyggelse Vid 1900-talets början växte också ett administrativt centrum fram i byn. Här fanns skola, lanthandel, mejeri, ålderdomshem, församlingshem och järnvägsstation. Bjälbo första skola inrättades på 1840-talet i en stuga på Bjälbo Östergård. Omkring år 1850 byggde man den första riktiga skolan. Skolan förlades söder om kyrkan, intill kyrkogårdsmuren. Med tiden blev byggnaden för liten och ca år 1880 byggde man en ny skola. Skolan byggdes troligen på samma plats där den tidigare låg. Till skolan byggdes en tjänstebostad, kallad Kullen. Bostaden förlades i nordöstra hörnet på Bjälbo gamla kyrkogård. Huset är numera privat bostad på ofri grund. År 1926 byggdes ytterligare en skola. Denna gång mittemot den gamla. Idag är den gamla skolan församlingshem. Övervåningen är inredd som bostad. Den nya skolan var i bruk till slutet av talet. Byggnaden stod tom ett par år tills en auktionsfirma tog över och bedrev auktionsverksamhet fram till år Idag renoveras huset till privat bostad. Till skolan hör även ett vackert uthus som tidigare varit utedass. I Bjälbo fanns två lanthandlar. Väster om kyrkan låg en Konsumbutik. Butiken byggdes år 1937 av Skänninge Konsumtionsförening. Idag är den privat bostad. Väster om Bjälbo Östergård låg Bjälbo Handelsbod. Huset byggdes ca år Idag har Gullviks AB sin firma där. Den sista lanthandeln i Bjälbo lades ner i början av 1960-talet. Bjälbo skola. Det gamla utedasset, idag uthus. Kullen, f d tjänstebostad till skolan. Det nuvarande församlingshemmet. 17

18 Mejeriet byggdes år 1907, där Bjälbo Källgård en gång låg. Idag är lokalen ombyggd till bostad med bilverkstad i västra delen. Söder om kyrkan och Hovvägen ligger det rödmålade trähus som en gång utgjorde ålderdomshemmet. Huset återfinns på laga skifteskartan från år Det nuvarande huset byggdes om ca år 1915 och användes därefter som ålderdomshem fram till mitten av 1950-talet. Idag är huset privat bostad. Ett nytt ålderdomshem byggdes i ett radhus bakom skolan. Idag utgör det ett vanligt hyreshus. År 1909 tecknade Bjälbo kronor i en smalspårig järnväg mellan Väderstad, Skänninge och Bränninge. Järnvägen togs i bruk år 1912 och två stationer byggdes inom Bjälbo socken. Den ena placerades vid Marstad och den andra i Bjälbo kyrkby. Stationshuset ligger söder om Bjälbo Trädgård, på andra sidan Hovvägen. Det faluröda huset i trä byggdes år 1912 med en bostadsvåning, en expedition och en väntsal. Till huset hörde även tvättstuga, hönshus och magasin. Med tiden förlades även postkontoret hit. Järnvägen upphörde att vara i bruk mot slutet av 1950-talet då den revs. Man kan fortfarande se spår efter järnvägsbanken i byn. Idag är Bjälbo station privat bostad. Bjälbo handelsbod. Mejeriet, idag bostad och bilverkstad. Gamla ålderdomshemmet. Bjälbo gamla järnvägsstation. 18

19 Riksintressets gränser Föreliggande arbete syftar till att klargöra riksintressets kulturhistoriska värden och som en följd av detta också riksintressets gränser. Riksintressets föreslagna gräns har reviderats och följer till stora delar dagens bygräns. Gränsen har utökats i öster och väster och minskat i norr och söder. Ett område i öster samt ett område sydöst tillhörande Bjälbo by har uteslutits då de ligger avsides och inte hör till den sammanhängande bygränsen. Den nya gränsen utgör en naturlig zon mot byn och omfattar förutom Bjälbo kyrkby även Blockhusgården, Jämtegården och Apeltorp som skiftades ut vid laga skiftet år Gränsen innefattar också närliggande bebyggelse som sannolikt härstammar från Bjälbo ursprungliga by. Den föreslagna gränsen motiveras även av att den till stora delar överensstämmer med bygränsen i det äldre kartmaterialet. Utsnitt ur ekonomiska kartan. Svart linje markerar ny, reviderad gräns. Grå linje markerar äldre gräns för riksintresse Bjälbo kyrkby. 19

20 Hur ska den riksintressanta kulturmiljön bevaras? Bjälbo kyrkby ligger på en ås i landskapet och omges av vidsträckta åkermarker. Landskapets öppna karaktär och bördiga jordar har redan under medeltiden lockat hit människor. Bjälbo kyrka, främst tornet, är synligt vida omkring och tillsammans med byn utgör de ett viktigt inslag i landskapsbilden. Från åsen och kyrkan har man en imponerande utsikt över slätten. Det är viktigt att just denna öppenhet bibehålls i landskapet och att det medeltida kyrktornet som dominerat området i mer än 800 år fortfarande utgör det självklara riktmärket i bygden. För att behålla den öppna karaktären av jordbruksbygd är det viktigt att trakten fortsätter att brukas. Området ska även värnas och skyddas från exploateringar som större nybyggnadsprojekt eller skogsplanteringar. I detta öppna landskap skulle också vindkraftverk eller telemaster bli ett alltför dominerande inslag. Likaså skulle en förändrad brukning av de öppna ytorna som t ex en golfbana eller en ny vägsträckning kunna förändra denna tvåtusenåriga bygd. I området har redan ett antal vindkraftverk uppförts. Det är dock viktigt att vindkraftverken inte ändrar på slättbygdens öppna karaktär. De får inte dominera horisonten eller minska kyrktornets betydelse i trakten. Vindkraftverken har emellertid börjat minska öppenheten kring Bjälbo, därför är det viktigt att inga nya vindkraftverk uppförs i området. Kyrkbyn har en väl bevarad struktur från tiden före laga skiftet. För att kulturmiljöns karaktär ska bevaras är det viktigt att nya byggnader och ombyggnationer underordnar sig den nuvarande bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. Gårdarna i byn samt byggnader som f d skolan, de båda lanthandlarna, mejeriet, det nuvarande församlingshemmet och den tidigare järnvägsstationen är också av stor betydelse för förståelsen av Bjälbo kyrkby i senare tid. Det är viktigt att dessa byggnader i så lång utsträckning som möjligt får behålla sin karaktär. Vid planering av eventuell ny bebyggelse ska det föregås av kontakt med Länsstyrelsen eller Östergötlands länsmuseum. Nya hus bör lokaliseras till traditionella lägen för bebyggelsen. Spridd bebyggelse ska undvikas i öppna landskap. Ibland kan lämpliga tomter finnas i bykärnorna då hus har flyttats i samband med gårdssammanslagningar eller vid 1800-talets laga skifte. Bebyggelsen ska anpassas till den lokala byggnadstraditionen vad det gäller t ex proportioner, fasad- och takmaterial. Det är också av stor betydelse att byggnadens grund anpassas till markens lutning och inte tvärtom. Detta gäller även för uppförande och placering av nya ekonomibyggnader. Bjälbo var under tidig medeltid en central knutpunkt i riket. Flera viktiga vägar passerade här. Dagens vägar inom riksintresset har en lång tradition och återfinns i sina nuvarande sträckningar i och 1800-talens kartmaterial. Vägarna har ett stort kulturhistoriskt värde, vilket innebär att de ej bör breddas, byggas på eller dikas alltför kraftigt. När det gäller fornlämningar bör påpekas att trots att omgivningarna runt byn har odlats under lång tid och många fornlämningar har försvunnit kan boplatslämningar och gravgömmor till numera bortodlade gravar finnas kvar under markytan. 20

21 Lagar som säkerställer riksintresset I Miljöbalken 1 kap 1 fastslås att lagen ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vidare i 3 kap 6 att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Miljöbalken rymmer också ett skydd för s k småbiotoper, d v s alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor och våtmarker i jordbruksmark. Arbetsföretag som kan skada skyddsvärda biotoper får inte utföras. Kulturminneslagen 1 kap slår fast att Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Kulturminneslagen 2 kap skyddar alla fornlämningar och det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Detta innebär att alla markingrepp, som ligger nära en fast fornlämning, kräver Länsstyrelsens tillstånd. Länsstyrelsen beslutar om en arkeologisk utredning eller förundersökning är nödvändig för att fastställa om fornlämningen kommer att beröras eller ej. Om en tidigare okänd fornlämning påträffas under arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. På Östergötlands länsmuseum och Länsstyrelsen kan man få hjälp med utdrag ur fornminnesregistret och kopior på ekonomiska kartan, där registrets fornlämningar markerats. Observera att den tryckta ekonomiska kartan inte är fullständig vad gäller antalet fornlämningar. Alla kyrkobyggnader tillkomna före år 1940, samt ytterligare några kyrkor, och kyrkotomter omfattas av kulturminneslagen. Kyrkobyggnader får inte förändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Detta gäller också klockstaplar. Kyrkogårdar och begravningsplatser ska vårdas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas. Enligt Plan- och bygglagen 1 kap och 4 kap ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. I översiktsplanen ska anges hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. Särskilda områdesbestämmelser kan användas för att skydda kulturmiljön inom riksintresset. För rådgivning i byggnadsärenden kan man, förutom till Linköpings kommuns bygglovkontor, vända sig till Östergötlands länsmuseum. Vad gäller nybyggelse eller ombyggnad av befintlig bebyggelse anger Plan och bygglagen 3 kap att nya byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och kulturlandskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader ska ha en yttre form och färg som är lämplig för byggnaderna som sådana och ge en god helhetsverkan. Vidare sägs att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. 21

22 Litteratur och andra källor: Ann-Catrin Bonnier, Kyrkorna i Dals härad- några av landets äldsta kyrkor, Kyrka i bruk Meddelande från Östergötlands Länsmuseum, Linköping Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, Norrköping Carl Fredric Broocman, Beskrivning över de i Östergötland befintliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, officersboställen, järnbruk och prästgårdar m m, Linköping Erik Lundberg och Bengt Cnattingius, Informationsfolder om Bjälbo kyrka, Skänninge1972. Jan Eriksson, Två arkeologiska kyrkoundersökningar i Bjälbo, Meta nr 2, Jerker Moström, tha war eth hoff i Bjaelbo världslig makt och kyrklig utveckling i det medeltida Bjälbo, C-uppsats i arkeologi, Stockholms universitet, Maja Hagerman, Spåren av kungens män, Om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid, Stockholm Natur Kultur miljöer i Östergötland, Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Länsstyrelsen i Östergötlands län Sveriges bebyggelse, Statistik- Topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd, Landsbygden Östergötlands län Del II, Uddevalla Inventeringar: Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, Bjälbo sn, Länsmuseet i Östergötlands skolinventering i Östergötlands län, Länsmuseet i Östergötlands byggnadsinventering i Östergötlands län, Akter i Lantmäteriet, Linköping: Bjälbo sn, Geometrisk ägoavmätning akt nr D7-2:D7:205-10, år Bjälbo sn, Storskifteskartan akt nr D7-2:1, år Bjälbo sn, Laga skifteskartan akt nr D7-2:6, år Häradskartan, Göstrings härad, år Ekonomiska kartan, år 1948 och 1982, blad

23 Fornlämningar i riksintresset Bilaga 1 Enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, Bjälbo sn, Ekonomisk karta blad Fyndplats (arkitekturfragment). 2 Fyndplats (2 st arkitekturfragment och 1 st runristad gravhäll, se nr 3). 3 Runstenar och gravhällar (2 st runstenar i granit och 3 st runristade gravhällar i kalksten, se nr 2). 4 Minnessten (1 st i granit). 13 Milstolpe (1 st i granit). 17 Ödekyrkogård. 25 Fyndplats (skelettdelar). 26 Grav- och boplatsområde (7 st runda stensättningar, 3 st flatmarksgravar, 3 st härdar, 8 st stolphål samt ett kulturlager). 27 Boplatsområde. 28 Grav (1 st stensättning, osäker). 30 Fyndplats (1 st mynt, Sigismund). 31 Fyndplats (1 st skafthålsyxa). 34 Boplatsområde (6 st härdar, 7 st stolphål, 4 st avfallsgropar och ett kulturlager). 23