Utbildningsinspektion

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:13 Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter

2 BESLUT (3) Sjöbo kommun Sjöbo Genomförd utbildningsinspektion i Sjöbo kommun Skolverket har genomfört inspektion i Sjöbo kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen. Inspektionen aviserades i brev den 5 juni 2003 och besök gjordes i verksamheten under perioden 24 september till den 30 oktober Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som är avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter om varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Postadress Gasverksgatan Lund Sverige Besöksadress Gasverksgatan 1 Telefon +46 (0) vx Telefax +46 (0) Epost skolverket@skolverket.se

3 SKOLVERKET BESLUT Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är tillfredsställande i flertalet skolor och verksamheter. Sjöbo kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande - kommunens kontroll över skolornas resultat och kvalitetsutveckling har brister och kvalitetsredovisning saknas på alla skolor, - lokala arbetsplaner saknas på Emanuelgården och Färsingaskolan, - beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas vid Vollsjö skola, Sjöbo Väster, Östra Färs och Resursskolan, - det brister i återrapporteringen till familjenämnden av delegerade ärenden avseende mottagande i särskolan och placering i särskild undervisningsgrupp, - det brister i rutinerna för att säkerställa att elever med icke godtagbar frånvaro uppfyller sin skolplikt, - modersmålsundervisning erbjuds ej som föreskrivs, - studiehandledning på modersmålet förekommer generellt inte, - undervisningen på Emanuelgården uppfyller inte kraven i läroplanen, - för flertalet av eleverna på Emanuelgården saknas utredningar för beslut om mottagande i särskolan, utredningarna är inte dokumenterade eller har inte en acceptabel kvalitet, - för flera av eleverna på Emanuelgården saknas beslut om mottagande i särskolan, - personal med tillfredsställande utbildning saknas på Emanuelgården. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligare brister där det i enskilda skolrapporter anges att en skola inte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessa skall snarast rättas till. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som behöver utvecklas enligt Skolverkets bedömning är följande - att utveckla och systematisera kvalitetsarbetet på kommunnivå respektive skolnivå, skapa uppföljnings- och utvärderingssystem som ger förutsättningar för ett lärande i organisationen,

4 SKOLVERKET BESLUT att ge rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare och därigenom skapa ett klimat för pedagogiska analyser och diskussioner, uppföljningar och utvärderingar, - att ta initiativ till en gemensam diskussion om hur grundskolans kunskapsresultat kan förbättras, - att, utifrån ett helhetsperspektiv, se över och utveckla övergångarna mellan skolor och skolformer, - att fortsätta arbetet med att utvidga processen för ökat elevinflytande till att omfatta även de yngre barnen och eleverna, samt utveckla elevernas möjlighet att påverka undervisningen i val av stoff och arbetssätt, - att initiera ett kommunövergripande arbete för att göra kursmålen kända och kvalitetssäkra betygssättningen, - att ta fram principer och kriterier för fördelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd och göra dessa allmänt kända, - att utveckla rutiner för att identifiera barnens/elevernas rätt till stöd och se över de totala resurserna för särskilt stöd i förskolan och skolan så att de är adekvata och tillräckliga utifrån behoven. Vidtagna åtgärder inom ovanstående utvecklingsområden skall redovisas till Skolverket, enheten i Lund, senast inom ett år. I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete. Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Agneta Ericsson Ansvarigt undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. 1

6 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 621 Skolbarnsomsorg: 595 Förskoleklass: 163 Grundskola: Särskola: 17 Gymnasieskola: Kommunal vuxenutbildning, komvux:: 256 Svenskundervisning för invandrare, sfi: 25 Sjöbo kommun har cirka invånare och består av en tätort med ca invånare samt flera små tätorter. Sjöbo kommun är indelad i sju rektorsområden som varierar i storlek. Områdena är Sjöbo Centrum (förskola grundskola årskurs 6), Sjöbo Väster (förskola grundskola årskurs 9), Blentarp (förskola grundskola årskurs 9), Piraten (förskola grundskola årskurs 6), Östra Färs (förskola grundskola årskurs 6), Färsingaskolan (grundskola årskurs 7 9) och Komvux. Inom den kommunala verksamheten finns totalt 10 grundskolor, 13 förskolor (inkl en allergiförskola) och 22 familjedaghem. Dessutom finns tre fristående skolor och sex förskolor i enskild regi. Särskolan, som tidigare huvudsakligen har bedrivits av Ystad kommun, utgör sedan läsåret 2002/03 en egen enhet i kommunen. Denna organisation förändrades den 1 januari 2004, då särskolan integrerades i rektorsområde Sjöbo Centrum. Organisationen har genomgått omfattande förändringar under den senaste tiden. En gemensam nämnd för socialtjänst, barnomsorg, skola har skapats och fått beteckningen familjenämnd. Ledningsorganisationen inom förskola/skola har förändrats och nya rektorer med ansvar för förskola/grundskola har rekryterats till alla rektorsområden. De tidigare biträdande rektorstjänsterna har omvandlats till intendenttjänster med tydligt ansvar för ekonomi, administration och fastigheter. Ett idéprogram för en ny samverkande utbildningsorganisation, kallad Kunskapsstaden har tagits fram. Här formas visioner om det livslånga lärandet i en modern utbildningsorganisation. Ett nätverk av samverkande utbildningar som bygger på individens behov och förutsättningar och tillhandahåller/distribuerar lärprocesser relativt oberoende av tid och rum. I Kunskapsstaden ingår delar av Sjöbos högstadium, gymnasieundervisning och delar av den kommunala vuxenutbildningens nuvarande verksamhet. Den gymnasiala utbildningen genomförs av Sydskånska gymnasieförbundet. I förbundet ingår också Ystad, Skurup och Tomelilla. Inspektionen har inte 2

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun granskat Gymnasieförbundets verksamhet med undantag av den del av det individuella programmet som är lokaliserad till Sjöbo. I Sjöbo finns tre fristående skolor, Vollsjö friskola, Vindrosen/Polstjärnan och Montessoriskolan Fyrkappan. Vollsjö friskola och Vindrosen/Polstjärnan har ingått i inspektionen. Montessoriskolan Fyrkappan startade sin verksamhet läsåret 2003/04 och har därför inte inspekterats. Sjöbo kommun har sedan år 2001 en överenskommelse med Integrationsverket om att årligen ta emot 25 flyktingar. Hittills har 20 flyktingar bosatt sig i Sjöbo, 13 vuxna och 7 barn. De representerar 6 olika nationaliteter och talar 12 olika språk. Genomförandet av inspektionen i Sjöbo kommun Skolverket sände den 5 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Agneta Ericsson, Gösta Karlsson, Anita Lindholm och Anne Terdén samt experten Bo Sahleé. Besöken i verksamheterna inleddes den 24 september och avslutades den 30 oktober Det urval av förskolor som gjorts omfattar förskolan Tallbacken i Blentarps rektorsområde och Trätofflans förskola i Piratenområdet. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Sjöbo genomfördes intervjuer med familjenämndens presidium, förvaltningschef, kvalitetssamordnare, förskolesamordnare, centrala resursteamet, representanter för Elevhälsan samt med verksamhetens rektorer och representanter för personal, elever och föräldrar. 3

8 SKOLVERKET Bedömning Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. I Barn- och utbildningsplanen, kommunens skolplan, som omfattar åren är elevinflytande och delaktighet ett av de prioriterade områdena. Ett av målen är att barn/elever är delaktiga i verksamheternas planering och utformning, ett annat att utöka föräldrarnas delaktighet i skola och barnomsorg. I planen finns också åtgärder som anger hur arbetet mot målen skall genomföras. Kommunens kvalitetsredovisning för 2002 innehåller en beskrivning av området elevinflytande och delaktighet och en redovisning av genomförd enkät samt åtgärder för utveckling. Trots dessa, politiskt fastställda dokument, varierar graden av elevinflytandet och det är oftast upp till den enskilda läraren eller skolan att utforma det på sitt sätt. Det saknas gemensamma, långsiktiga strategier för att konkret utveckla barn/elevers och föräldrars inflytande. Inspektionsteamet vill dock lyfta fram det goda arbete som pågår med planeringsböcker, loggböcker och individuella utvecklingsplaner. Detta arbete har som syfte att successivt öka elevernas inflytande på och kunskap om det egna lärandet. Eleverna är till viss del delaktiga i att formulera mål kring sitt eget lärande. Dessa dokument bildar sedan underlag för utvecklingssamtalen. Dessa verktyg ger eleverna ett visst, huvudsakligen kvantitativt, inflytande över den egna undervisningssituationen. Eleverna får planera sitt arbete över tid, ju äldre eleverna är, desto längre planeringsperiod förfogar de över. De utvärderar sedan detta arbete. Påverkansmöjligheterna när det gäller urval av stoff och arbetsformer är inte lika stora. Inspektionsteamet upplever att kommunens skolor med vissa undantag är lugna och trygga. Verksamheten präglas av en god stämning. Detta intryck förstärks vid de intervjuer som har genomförts med elever, lärare och föräldrar. Lärare, elever och föräldrar ger en samstämmig bild av det förekommer få fall av mobbning i skolorna. De fall som dyker upp, arbetar personalen föredömligt med, menar man. Samma positiva intryck ger de inspekterade förskolorna, där stämningen präglas av värme och omtanke. I tätortens 7 9 skola har dock eleverna inte till fullo utvecklat normer, värden och förhållningssätt som ligger i linje med de nationella målen. På denna skola bör arbetet med värdegrunden prioriteras i samverkan med personal, elever och föräldrar. 4

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun Flödet är ett gemensamt projekt för Piraten, Östra Färs och Färsingaskolan där rektorsområdena tillsammans har utarbetat en handlingsplan. Denna plan innehåller rektorsområdenas planering för arbetet med värdegrundsfrågor såsom människo- och kunskapssyn, demokratifrågor, inflytande, kommunikation, helhetsperspektiv, social kompetens samt hälsofrämjande kunskap och individualisering. Projektet är ett dialogprojekt tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Resultatet av denna satsning går dock ännu inte att bedöma. Formellt elevinflytandet i form av klassråd/mentorsgrupp och elevråd finns i stort sett på alla skolor. Bland en del av de yngre eleverna saknas dock elevråd och de befintliga rådens funktion och arbetsuppgifter kan utvecklas. Det har dock startats intressanta projekt. Projektet Hela dagen i Blentarp har som syfte att ge eleverna en meningsfull tillvaro under hela dagen, samverkan sker här med fritidsförvaltningen. På Vollsjö skola har man påbörjat ett arbete med att utveckla elevrådets funktion till att verkligen bli elevernas intresseorganisation på skolan. Överlag är kursplanernas mål och betygskriterier kända för eleverna. Intervjuade föräldrar känner sig också väl informerade i dessa frågor. Sammanfattningsvis: Inspektionsteamet bedömer att eleverna i Sjöbo kommuns skolor och förskolor, med vissa undantag, utvecklar förhållningssätt, normer och värden som svarar mot de nationella målen. Det råder en bra stämning på skolorna. På Färsingaskolan bör dock arbetet med normer och värden prioriteras. Elevernas reella inflytande över undervisningen, i form av att kunna påverka stoffurval och arbetssätt är ett område som bör diskuteras och utvecklas. Bland de yngre eleverna i grundskolan och bland barnen i förskolan bör arbetet med att finna former för barnens och elevernas inflytande utvecklas. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektionsteamets bedömning av det pedagogiska arbetets resultat försvåras av att skolorna ej har upprättat kvalitetsredovisningar. Det saknas också, på de flesta skolor, systematisk dokumentation i form av uppföljningar och utvärderingar. Det tillgängliga materialet begränsas till resultat från de nationella proven i årskurs 5 och 9 samt betygsstatistik från årskurs 9. I Sjöbo kommun genomförs årligen de nationella ämnesproven i årskurs 5 och årskurs 9. Enligt kommunens senast upprättade kvalitetsredovisning hade ca 80 procent av eleverna i årskurs 5 tillräckliga kunskaper i svenska, 79 procent i matematik och 77 procent i engelska. Resultatet från våren 2002 innebar en förbättring jämfört med föregående år. Resultaten för årskurs 9 visade att 96 procent av eleverna uppnått målen i svenska, 96 procent i engelska och 87 procent i matematik. Slutbetygen från årskurs 9 vårterminen 2003 visar att 31 procent av eleverna inte nått målen i ett eller flera ämnen och att 86 procent av eleverna är behöriga för studier i gymnasieskolan. Detta är ett sämre resultat än medelvärdet för den 5

10 SKOLVERKET kommungrupp Sjöbo tillhör och också sämre än medelvärdet i riket. Resultaten över tiden visar en splittrad bild och ingen tydlig trend går att utläsa. Vid en jämförelse av betygen från årskurs 9 varierar resultaten mycket mellan kommunens skolor. Detta förhållande bör bli föremål för analys och leda till ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra måluppfyllelsen totalt i kommunen. Det finns också behov av att diskutera betygskriterier och arbetet med att kvalitetssäkra betygen bör prioriteras. Generellt sett informeras eleverna kontinuerligt om sina studieresultat i förhållande till målen. Eleverna uppger att de uppmuntras att reflektera över sin lärandeprocess. Resultaten för Sjöbos gymnasieelever inom Sydskånska gymnasieförbundet följs inte upp. En systematik analys av betygsresultaten skulle kunna vara ett verktyg i grundskolornas utvecklingsarbete. Den kommunala utbildningen för vuxna visar ett bra resultat. Här finns totalt sett en god genomströmning och ett fåtal avhopp. Systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och övrig utveckling görs idag i de individuella utvecklingsplanerna. Dessa följer barnen från förskolan till skolan, tillsammans med utvecklingsmappar, portfolios och andra former av dokumentation. Det görs dock ingen samlad analys över de olika skolåren, ej heller en analys av den egna skolans samlade arbete. Detta försvårar ett kollektivt lärande och en utveckling av skolans arbetssätt. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att kunskapsresultaten i kommunens skolor varierar mycket mellan olika områden. Totalt sett ger inte grundskolan i Sjöbo alla elever tillräckliga kunskaper och det finns brister i den kontinuerliga och systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling. Ett gemensamt arbete för att kvalitetssäkra betygen bör initieras. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I barn- och utbildningsplanen, för år är barns och elevers delaktighet och inflytande ett av de prioriterade områdena (se avsnitt Normer och Värden ). Det finns en fastställd, kommunövergripande plan mot mobbning och kränkande beteende som gäller för kommunens alla skolverksamheter. Denna plan är inte lokalt omformad eller konkretiserad på alla rektorsområden. Detta arbete bör påbörjas och planen bör göras allmänt känd och förankrad hos personal, elever och föräldrar. 6

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun Trots formella brister, i vissa avseenden, pågår det ett aktivt och medvetet arbete för att motverka kränkningar i skolmiljön. Personalen tar tag i de problem som dyker upp och eleverna vet vart de kan vända sig om de behöver stöd. Det finns antimobbningsteam på de flesta skolor och kamratstödjare har visat sig fylla en viktig funktion på de skolor där de finns. Denna funktion saknas för de yngre eleverna. I vuxenutbildningen är det viktigt att uppmärksamma sfi-undervisningen så att integrationen av eleverna sker med respekt för olikheter. Elevråd finns i stort sett på alla skolor. Arbete pågår för att utveckla funktionen. På Vollsjö skola har exempelvis alla elever fyllt i en enkät med frågor kring skolmiljöns olika aspekter. Denna skall bli ett underlag för elevrådets fortsatta arbete och bidra till att öka elevinflytandet. Föräldrasamverkan finns i form av föräldraråd på de flesta skolor och förskolor. Arbete pågår, bl.a. i Blentarp, för att utveckla föräldrarnas påverkansmöjligheter. Utvecklingssamtal genomförs på ett utmärkt sätt på förskolor och skolor. Undantaget från denna positiva bild är Emanuelgården, där det finns tydliga brister på detta område. Här upplever de intervjuade föräldrarna sig som ickedelaktiga och dåligt informerade. Lärare och elever uppger att det sker ständiga samtal kring etiska frågor i klassrummen. På förskolorna pratar de vuxna med barnen, dels i den uppkomna situationen, dels vid samlingar. Ett aktivt arbete med dessa frågor utförs också av rektorsområdenas skolsköterskor och beteendevetare. Elevernas inflytande på undervisningens innehåll och arbetsformer varierar mellan lärare och skolor. I läroplanerna finns det tydligt angivet att barn och elever allt efter mognad skall få ett verkligt inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer och att detta kan ske genom att de får delta i undervisningens planering, utvärdering och genom val. Det pågående arbetet med individuella utvecklingsplaner är utmärkt för att ge eleverna möjlighet att formulera mål om det egna lärandet och kunna påverka det. Detta arbete pågår även på förskolorna. Skolhälsovård anordnas enligt gällande bestämmelse. Skolorna har under två år varit i avsaknad av skolläkare. Detta har nu åtgärdats. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att det generellt pågår ett medvetet och aktivt arbete för att skapa en god arbetsmiljö och motverka uppkomsten av kränkningar. När det gäller elevernas möjlighet till inflytande varierar det mellan skolorna. Detta område kan utvecklas för att, utifrån gemensamma strategier, öka elevernas reella inflytande på undervisningssituationen och sitt eget lärande. 7

12 SKOLVERKET Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Organisation och arbetssätt varierar mellan de olika skolorna. I en verksamhet där mycket frihet lämnas till den enskilde läraren och skolan är det viktigt att det finns en gemensam helhetssyn, en röd tråd, som binder samman för eleverna när de förflyttar sig igenom skolsystemet. Utvecklingen av detta arbete har påbörjats i några rektorsområden bl.a. genom projekt Flödet (Se avsnitt normer och värden). Sedan något år har alla barn och elever i Sjöbos förskolor och grundskolor individuella utvecklingsplaner. I dessa formuleras mål för barnets/elevens utveckling och lärande. Dessa mål omfattar såväl den sociala, känslomässiga, motoriska utvecklingen som mål när det gäller teoretiska, praktiska och estetiska kunskaper. Dessa planer följer barnet genom skolsystemet och förhoppningen är att de skall skapa en medveten linje för att sätta mål och utvärdera ur den enskilde elevens perspektiv. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Det finns nu en enhetlig mall för hur åtgärdsprogrammen skall se ut. I mallen finns direktiv för att tydliggöra olika former av insatser och ansvar. Centrala resursteamet som består av skolpsykologer, skolkurator, specialpedagoger, beteendevetare och skolsköterska utgör en fristående enhet med egen arbetsledning. Denna enhets funktion är att fördela extra resurser i form av elevassistenttimmar, arbeta operativt i verksamheterna och ge stöd och handledning. Det är otydligt vilka kriterier som gäller för att få ta del av resurserna och detta skapar osäkerhet och viss misstänksamhet i verksamheten. Ett formulär har nyligen utarbetats för att underlätta behovsbedömningarna. Det är viktigt att man fortsätter utveckla dessa riktlinjer. På några skolor bedrivs undervisning i särskild undervisningsgrupp. På Vollsjö skola, Sjöbo Väster, Östra Färs och Resursskolan saknas beslut om elevernas placering i gruppen. Resursskolans status, skola eller särskild undervisningsgrupp, är oklar. Denna fråga, som påverkar ansvarsfördelningen mellan Resursskolan och elevernas hemskolor måste klarläggas av kommunen och göras tydlig för alla berörda. Modersmålsundervisning har, enligt uppgift från rektorer och lärare, inte varit aktuell och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte. Intervjuade lärare uppger att undervisning i svenska som andraspråk har otillräckliga lärarresurser. Det finns, generellt sett, bristande kunskap om elevers rättigheter i dessa avseenden hos lärare och skolledare. 8

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun De individuella utvecklingsplanerna och eventuella åtgärdsprogram bildar underlag för utvecklingssamtal som genomföres minst en gång per termin i förskolor och skolor. En lokal arbetsplan, vars syfte är att visa hur skolan avser att arbeta mot de fastställda målen, saknas på Emanuelgården och Färsingaskolan. Eleverna uppger att de har god kännedom om målen i läroplanen/kursplanerna och betygskriterierna. De intervjuade lärarna uppger att man, i det inre arbetet, hittills inte prioriterat pedagogiska diskussioner där man systematiskt följer upp och utvärderar det egna arbetet utifrån mål, metoder och innehållsfrågor. Skolornas resultat analyseras sällan på ett djupare plan. Inspektionsteamets bedömning är att dessa frågor måste få ett större utrymme. De är en väsentlig del i kvalitetssäkringsarbetet. På Emanuelgården bedrivs inte en pedagogisk verksamhet utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Här finns brister i information till personalen, brist på tid för planering och avsaknad av arbetsplan. Verksamheten har också haft hög personalomsättning och saknar lärare med utbildning för att undervisa i grundskolan. På de besökta förskolorna pågår ett medvetet arbete med individuella utvecklingsplaner för att anpassa lärosituationerna efter de enskilda barnen. På Tallbackens förskola har personalen tagit fram arbetsplaner för olika ämnesområden. På Trätofflans förskola arbetar personalen med barnens lek som utgångspunkt för lärandet. De små barnens lek får stort utrymme och det finns många kreativa inslag i verksamheten. Personalen på Trätofflan har valt att, sedan i höstas, arbeta med alla barn i en grupp. I gruppen finns idag 25 barn och inom kort kommer antalet att öka till 27. Storleken på gruppen innebär många kontakter och relationer för varje barn. Personalen upplever inte att detta hittills varit negativt. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att det på flertalet skolor pågår ett gott pedagogiskt arbete. Det finns en föredömlig strävan till individuell anpassning genom användandet av individuella utvecklingsplaner. Att vistas i stora grupper på förskolan innebär många möten och relationer för barnen. Även om personalen på Trätofflans förskola idag ser positivt på gruppens storlek vill inspektionsteamet påtala de, genom forskning belagda, negativa konsekvenser stora barngrupper har för det enskilda barnet. Det är viktigt att personalen på förskolorna är observanta på ev. negativa konsekvenser och i så fall snabbt vidtar åtgärder för att förändra organisationen. Rutiner för övergångar, uppföljningar och utvärderingar genom skolsystemet är ett område för utveckling i syfte att skapa en sammanhållande linje i en lärande organisation. Det saknas en samlad bild av elevernas stödbehov, såväl på kommunnivå som på det enskilda rektorsområdet. Kriterierna för fördelning av stödresurser är otydliga. Det är inte acceptabelt att eleverna inte får rätten till studiehandledning på modersmålet tillgodosedd. 9

14 SKOLVERKET De lokala arbetsplanerna, som skall tas fram i samverkan med lärare, annan personal, elevrepresentanter och föräldrarepresentanter, skall tydliggöra skolans arbete mot fastställda mål. Det är inte acceptabelt att lokala arbetsplaner saknas på några skolor. Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp på några skolor vilket strider mot författningarna och på Resursskolan finns dessutom oklarheter i ansvarsfrågan. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Sjöbo kommuns förskolor och skolor präglas idag av de förändringar som skett i organisationen under den senaste tiden. Från den 1 januari 2002 finns socialtjänst, skola och barnomsorg samlat under en nämnd, familjenämnden. Syftet med sammanslagningen var att skapa en helhetssyn kring familjernas totala situation och kunna samordna olika stödinsatser på ett effektivt sätt. I alla rektorsområden finns, sedan våren 2003, nyanställda rektorer och nya befattningar i form av intendenter. Det pågår intern rekrytering och utbildning av arbetslagsledare som på varje skola och förskola skall vara en resurs i utvecklingsarbetet. Det pågår ett aktivt förändringsarbete och många planer håller på att ta form. Detta skapar viss turbulens och osäkerhet i verksamheten, gamla planer gäller inte längre och nya är inte utarbetade. Överlämnandet mellan avgående och tillträdande rektor har uppvisat brister på många av rektorsområdena. Att förankra, att personal, elever och föräldrar nu görs delaktiga i de förändringar som sker är oerhört väsentligt. Rektorerna måste, i enlighet med kommunens intentioner, ges reella förutsättningar att vara pedagogiska ledare. Personalen förväntar sig närvarande, engagerade ledare som kan lyfta fram de pedagogiska diskussionerna och skapa strukturer för ett utvecklande kvalitetsarbete. Inför arbetet med att upprätta en kvalitetsredovisning för Sjöbo kommuns skolor begär förvaltningen in uppgifter från varje rektorsområde. I övrigt är det upp till varje rektorsområde att finna sina former för uppföljning och utvärdering. Det är ett författningskrav att varje skola årligen skall upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Denna skall innehålla en redovisning av resultat i förhållande till de nationella målen, resultatanalys och redovisning av åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningar saknas för de enskilda rektorsområdena. Det finns inget gemensamt system eller strategi för analyser och bedömningar som ett led i kvalitetsarbetet. I den mån detta ändå sker tycks det vara upp till den enskilda skolan eller läraren. Detta innebär att uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på skolnivå har ojämn kvalitet och inte bidrar till ett 10

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun lärande i organisationen. Barn- och utbildningsplanen anger en rad direktiv avseende skolornas uppföljnings- och utvärderingsarbete. Dessa har hittills ej följts. Under hösten 2003 kommer man att påbörja ett arbete med att introducera BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem framtaget av Skolverket, som ett gemensamt instrument för att följa upp verksamheten. På Emanuelgården, grundsärskolan som startade hösten 2002, har flera avbrott i ledningsfunktionen antagligen bidragit till de brister som idag finns i verksamheten. För de flesta av eleverna saknas beslut om inskrivning i särskolan och/eller fullständiga utredningsunderlag. Inga beslut är återrapporterade till ansvarig nämnd. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att verksamheten inom förskola, grundskola och vuxenutbildning i stort sett har en ledning som följer de nationella bestämmelserna. Ett undantag är Emanuelgården som uppvisar stora brister, se närmare skolrapporten. Verksamheten i rektorsområdena präglas i hög grad av de nyligen genomförda organisationsförändringarna. Det finns många förändrings- och utvecklingstankar samt ett stort engagemang. Samtidigt har, på en del områden, överlämnandet av information mellan den avgående och tillträdande rektorn varit bristfällig. Detta har lett till ökad belastning på de tillträdande rektorerna och kunskapsbortfall. Kvalitetsarbetet bör utvecklas, det saknas tydlighet i övergripande riktlinjer och det finns ingen gemensam struktur för uppföljning och utvärdering. Varje skola skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. I Sjöbo kommun erbjuds pedagogisk verksamhet och utbildning enligt författningarnas krav. För de delar inom gymnasieskolan eller särskolan som inte erbjuds inom kommunen, finns samarbetsavtal med andra kommuner. Elever med annat modersmål har inte tillgång till studiehandledning på modersmålet. Informationen på detta område är bristfällig. Detta gäller även information och erbjudande om modersmålsundervisning. Förskoleplats erbjuds inom 4 månader. Tillgången på platser varierar, några rektorsområden har en ganska pressad situation. Timplanens utrymme för elevens val används på olika sätt på skolorna och det är svårt att få en tydlig bild. Inspektionsteamet bedömer dock att utrymmet används för fördjupning och breddning, i enlighet med författningen. Informationen till eleverna om upplägg och innehåll är dock otydlig. Alla skolbyggnader är inte tillgängliga för elever med fysiska funktionshinder. Anpassning av skollokalerna sker när en elev har behov av det. 11

16 SKOLVERKET I några rektorsområden finns elever som har hög, icke godtagbar, frånvaro. Detta är ett allvarligt problem som bör föranleda att tydliga rutiner utarbetas. I dessa fall bör adekvata åtgärder enligt skollagen och, i förekommande fall socialtjänstlagen, vidtas. Sedan höstterminen 2002 bedriver kommunen grundsärskola på Emanuelgården. Informationen om denna utbildning och valbara alternativ för eleverna bör förbättras och förtydligas. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Sjöbo kommun erbjuder god tillgång till förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och vuxenutbildning. Elever med annat modersmål erbjuds inte studiehandledning på modersmålet och informationen om detta är bristfällig. Informationen till föräldrar med barn i grundsärskolan om skolform, innehåll och alternativa placeringar är bristfällig. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Till grundskolorna i Sjöbo kommun sker resurstilldelningen i form av en schablon. Den ger en grundresurs till skolan som därutöver kan begära extra tilldelning för elever i behov av särskilt stöd. Det finns ingen helhetsbild av det totala stödbehovet hos barn och elever i förskolor och skolor. Extra personalresurser, i form av elevassistenter, fördelas av centrala resursenheten. De resurser som finns för barn och elever i behov av särskilt stöd upplevs, av lärare och rektorer, som otillräckliga. Stödresurs i form av talpedagog finns inte. Informationen om och resurserna för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och svenska som andra språk är bristfällig. Här måste kommunen skapa rutiner för att förbättra informationen och tillse att nödvändiga resurser avsätts. Personalresurserna på skolor, förskolor och fritidshem ligger väl i linje med riket i övrigt. I resursfördelningsmodellen är beräkningen 8,4 pedagoger per 100 elever i grundskolan och 17,2 per 100 barn i förskolan, dvs. 11,9 elever per lärare i grundskolan och 5,8 barn per personal i förskolan (personal i barngrupp). Inspektionsteamet bedömer att Sjöbos förskolor och skolor, generellt sett, har engagerad och kompetent personal. På grundskolorna är, med några undantag, alla lärare behöriga. På grundsärskolan Emanuelgården finns dock ingen lärare som ens är utbildad för undervisning i grundskolan. 12

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun På förskolorna arbetar förskollärare och barnskötare. Enligt ett politiskt beslut skall 50 procent av personalen vara förskollärare och 50 procent barnskötare. Det är viktigt att tillse att den pedagogiska kompetensen i förskolan bibehålls och att det finns balans i personalsammansättningen i grupperna. Det är idag svårt att rekrytera förskollärare vid vikariat, vilket innebär att andelen barnskötare ökar. Skollokalerna har varierande kvalitet. Det finns nybyggda, väl utrustade och ändamålsenliga lokaler jämsides med lokaler som är äldre, slitna och inte särskilt funktionella. Färsingaskolans lokaler har mycket ojämn kvalitet och här kan inte arbetsmiljön, i sin helhet, bedömas som tillfredsställande. Standarden på utrustning och läromedel varierar också mellan de olika skolorna. I stort bedömer dock inspektionsteamet att förskolor och skolor har god standard på detta område. Inspektionsteamet vill dock lyfta fram att också i detta avseende avviker Färsingaskolan på ett negativt sätt, här finns tydliga brister. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Sjöbo kommun har god tillgång till kompetent och engagerad personal. Inspektionsteamet vill dock lyfta fram personalsituationen på grundsärskolan Emanuelgården, där det inte ens finns lärare med behörighet att undervisa i grundskolan (se vidare skolrapporten). Lokalernas standard, liksom tillgången till utrustning och läromedel varierar. En del skollokaler är mindre funktionella och arbetsmiljön på Färsingaskolan har tydliga brister. Det är angeläget att kommunen tar fram principer och kriterier för fördelning av resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd. För att bedöma det totala resursbehovet behöver rektorsområdena och kommunen kartlägga och samla till en gemensam bild. Sammanfattande bedömning Sjöbo kommuns skolor uppnår med vissa undantag goda resultat i arbetet med normer och värden. Merparten av skolorna, såväl som de besökta förskolorna präglas av god stämning och en trygg läromiljö. På flertalet skolor och på de besökta förskolorna förekommer ett gott pedagogiskt arbete. Arbetet med att utveckla individuella planer för varje barn och elev är föredömligt och ger möjlighet till individuell anpassning av den pedagogiska verksamheten och därmed ökande förutsättningarna för att nå målen. Utvecklingsintresset är stort, i kommunen pågår många projekt, bl.a. ett utvecklingsprojekt i samverkan med Myndigheten för skolutveckling. Lärarkåren präglas av höga ambitioner, engagemang och framtidstro och många av rektorerna har planer på förändringar för att utveckla verksamheten. Med något undantag har skolor och förskolor goda undervisningslokaler och en stimulerande utemiljö. Utvecklingsbara områden för de olika skolorna finns angivna i respektive skolas inspektionsrapport men föremål för kommunövergripande insatser bedöms vara - att utveckla och systematisera kvalitetsarbetet på kommunnivå respektive skolnivå, 13

18 SKOLVERKET - att ge rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare och därigenom skapa ett klimat för pedagogiska analyser och diskussioner, uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla verksamheten, - att ta initiativ till en gemensam diskussion om hur grundskolans kunskapsresultat kan förbättras, - att utifrån ett helhetsperspektiv göra en översyn av och utveckla övergångarna mellan skolor och skolformer, - att den kommunala handlingsplanen mot mobbning och kränkande beteende konkretiseras på varje skola och utvecklas till en verksam handlingsplan mot alla former av kränkande behandling, - att fortsätta arbetet med att utvidga processen för ökat elevinflytande till att omfatta även de yngre barnen och eleverna samt elevernas möjlighet att påverka undervisningen i val av stoff och arbetssätt, - att initiera ett kommunövergripande arbete för att göra kursmålen kända och kvalitetssäkra betygssättningen, - att utveckla rutiner för att identifiera barnens/elevernas rätt till stöd och se över de totala resurserna för särskilt stöd i förskolan och skolan så att de är adekvata och tillräckliga utifrån barnens/elevernas behov samt - att ta fram principer och kriterier för fördelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd och göra dessa allmänt kända. Inom följande områden uppfyller kommunen inte författningarnas krav och skall vidta åtgärder så att - kvalitetsredovisningar upprättas på varje skola, - lokala arbetsplaner upprättas på varje skola, - beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas, - delegerade beslut avseende mottagande i särskolan och placering i särskild undervisningsgrupp återrapporteras till ansvarig nämnd, - adekvata åtgärder, enligt skollagen, vidtas för att säkerställa att elever med icke godtagbar frånvaro uppfyller sin skolplikt, - modersmålsundervisning erbjuds på sätt som föreskrivs, - studiehandledning på modersmålet erbjuds, - det ges förutsättningar för att bedriva undervisning i enlighet med läroplanen och kursplanerna i särskolan, - det görs fullständiga, dokumenterade utredningar för beslut om mottagande i särskolan, - det upprättas beslut om mottagande i särskolan för eleverna på Emanuelgården, samt att - lärare med tillfredsställande utbildning anställs på Emanuelgården. 14

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sjöbo kommun Datum Ort Lund Agneta Ericsson Gösta Karlson Anita Lindholm Anne Terdén Bo Sahlée 15

20 Blentarps rektorsområde Utbildningsinspektion i grundskolan i Blentarp UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1