Stoppa våldsbrotten!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stoppa våldsbrotten!"

Transkript

1 NY GRATISTIDNING OM POLITIK - VÅGA BRY DIG! Ledare: Tryggheten tillbaka! SIDAN 2 Tema: Våldsbrottsligheten Äldreförsörjning : Rättvisa åt de gamla! SIDAN 4 Fremskrittspartiet störst i Norge J P Johansson Nummer SIDAN 8 SIDAN 11 Intervju: Vägen bort från Folkhemmet Åke Wedin är en av författarna till boken Exit Folkhemssverige. Han intervjuas i detta nr av SVIC. SIDAN 5 Judar och åsiktsfrihet Fakta eller fördomar? Åsikter eller insikter? Stoppa våldsbrotten! Ett tema i detta nummer av Sverige i Centrum blir brottsbekämpning, med tonvikt på våldsbrottsligheten. Av de kommentatorer som släpps fram i våra massmedia är det många som hela tiden hävdar att denna brottslighet inte har ökat. Underförstått: om antalet misshandelsfall, våldtäkter och annat bara ligger kvar på samma nivå som tidigare, så har vi inget allvarligt problem. Om antalet våldtäktsoffer i Stockholm år 2005 var 900 och antalet var detsamma året innan, då har vi inget att oroa oss för. Om antalet anmälda misshandelsfall i Sverige år 2004 var , så är det OK, bara antalet var detsamma får tio år sedan. Sådan blir logiken i resonemangen från Robert Aschberg, Jerzy Sarnecki och andra mediaansikten. lidande. Varje offer för våldsbrott är ett offer för mycket! Våldet mot människor i Sverige måste stoppas! Dessutom kan det - för att uttrycka sig försiktigt - ifrågasättas om det verkligen skulle vara sant, att våldsbrottsligheten inte har ökat. Vi menar att överväldigande fakta talar för motsatsen. Tyvärr. Mer om detta på mittuppslaget. Det är frågan... SIDAN 3 Vad man då i praktiken säger är att vi ska acceptera en viss kvot av brottsoffer varje år. Detta synsätt är naturligtvis helt förkastligt. Varje brottsoffer innebär ett oacceptabelt mänskligt SIDAN 6 Muslimer och yttrandefrihet Om vår regerings aktuella hållning till yttrandefrihet och till islam. När kommer muslimer att sluta känna sig kränkta? Hur grundligt måste vårt samhälle omvandlas, innan militanta imamer kommer att vara nöjda? SIDAN 3 Samhällsförändringar kan ske snabbt.

2 2 Sverige i CENTRUM - nummer Det rasistiska våldet Begreppet rasistiskt våld ska här tolkas inte bara som våld mot individer av annan ras utan överhuvudtaget mot individer av annan etnisk grupptillhörighet. Valet av offer är inte slumpmässigt - grupptillhörigheten har betydelse. Svensk lagstiftning ser allvarligare på brott med rasistisk udd än på brott i allmänhet. Det är en utgångspunkt som SVIC kan dela. Problematiskt är dock att lagarna - och tillämpningen av dem - ger en obalans och inkonsekvens. Som offer för hets mot folkgrupp anses inte individer ur majoritetsbefolkningen - dvs etniska svenskar - kunna räknas. Självfallet ska det vara ovidkommande om förövaren är svensk eller invandrare, om offret är svensk eller invandrare. Hur kan man annars tala om alla människors lika värde och likhet inför lagen? Till bilden hör dessutom att av de våldsbrott med etnisk udd som i verkligheten begås i Sverige - utomhusvåldtäkter och oprovocerat gatuvåld - är mönstret helt entydigt. I de allra flesta fall är det invandrare som är förövare, svenskar som är offer. Den senaste Brå-undersökningen om invandrares brottslighet väckte ju ett ramaskri. Till de som skrek högst hörde Ozan Sunar, kulturchef på SVT. Han menade att det finns inte vi och dom - invandrare respektive svenskar får inte särskiljas som olika kategorier. Inte desto mindre är detta just vad gärningsmännen gör. Våldtäktsmännen kommer påfallande ofta från muslimska länder och de riktar in sig på kvinnor som inte efter islamsk modell skyler sin kropp - svennehoror. De som misshandlar och förnedrar väljer just svennar. En skyddsåtgärd från många blonda svenskar har blivit att färga håret svart, för att minska risken att bli angripna. Betecknande är också många mediakommentatorers hållning till gatuvåldet och övergrepp mot unga svenskar. De störs inte av brotten i sig, däremot oroar de sig över att offren kan komma att fortsättningsvis tycka illa om invandrare. De bryr sig inte om det lidande som drabbat offren, bara om det obehag till följd av brottet som senare, teoretiskt sett, kan komma att drabba invandrare! Vad är detta, om inte rasism? Ledare: Tryggheten tillbaka! Den fysiska otryggheten har ökat i vårt samhälle. Detta har samband med en faktiskt ökad våldsbrottslighet. Allt fler känner någon som har drabbats. Risken att också själv bli brottsoffer är en realitet. Redan utan att direkt ha personligen drabbats påverkas alltså våra liv, genom otryggheten. Alltfler kvinnor känner rädsla för att röra sig utomhus kvällstid. Många unga svenskar hotas av misshandel, men vågar inte anmäla detta till polisen. Äldre är utsatta på ett sätt som tidigare inte varit fallet. Våldets omfattning är nu sådan att man kan tala om en ny folksjukdom. Våldet har samtidigt blivit råare och mer gränslöst. För sjukvården blir det oerhört resurskrävande att försöka lappa ihop alla sönderslagna människor. Rehabiliteringen utgör en avsevärd kostnad för samhället. Framförallt handlar det naturligtvis om ett stort mänskligt lidande. Vilka står bakom Sverige i Centrum? Är det något parti som ger ut tidningen? Så undrar många. Svar: SVIC företräder inte något enskilt parti. Tidningen är inte partipolitisk. SVIC står fri att kritisera eller berömma vilketsomhelst parti. Hur bekämpa denna brottslighet? Hur återerövra tryggheten på gator och torg, i skolor och hem? A. En nödvändig början är att klart se problemet. Brottslighetens omfattning måste erkännas, dess karaktär analyseras. B. Utgångspunkten måste vara att envar hålls ansvarig för sina egna handlingar. C. Sedan ska sättas in de åtgärder som kan vara ändamålsenliga för att nedbringa brottsligheten. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste gå före brottslingars intressen! POLITISK, men partipolitiskt fristående Däremot är det i högsta grad fråga om en politisk tidning. Vi tar ju upp samhällsfrågor, angelägenheter för Sverige, problem av betydelse för vår gemensamma framtid. Detta gör även gratistidningar som Metro och Stockholm City. Den väsentliga skillnaden mellan Sverige i Centrum och dessa är hur det sker. Några kärnpunkter i ett program för brottsbekämpning: 1. Tidig reaktion. Unga måste omedelbart märka av reaktioner, även vid mindre förseelser. Vid grövre förseelser måste påtagliga straff kunna utdömas, även för yngre förbrytare. Ålder får inte ge frisedel. 2. Grova återfallsförbrytare måste interneras. Dvs de låses inpå obestämd tid - för att skydda samhället. Inlåsningen måste vara så effektiv att de inte kan dirigera nya brott under sin tid i fängelset. 3. För utländska förbrytare måste utvisning vara regel, inte undantag. Där gäller det inte att vårda, för en återanpassning till ett liv i det svenska samhället. Istället gäller det att ge straff som kan avskräcka. Inlåsningstiden av dessa förbrytare bör förläggas till inrättningar utomlands, t ex i Östeuropa 4. Vittnesskyddet måste radikalt förbättras. Brott av typ utpressning och övergrepp i rättssak ska prioriteras. 5. Polisen bör åter kommunaliseras. Utseendet av lokal polisledning ska kunna påverkas av berörda medborgare, genom allmänna val. Här finns en skillnad i inriktning. Enligt vår mening utgörs denna skillnad av att vi i högre grad ser verkligheten som den är, utan skygglappar. Nr Ansvarig utgivare: Björn Hammarbäck Redaktör: Jan Milld Telefon: I redaktionen: Björn Hammarbäck John Järvenpää Jan Milld För ej signerade artiklar svarar redaktionen. Postadress: SVIC Box Haninge E-postadress: Webbsidor: Prenumeration: 250 kronor Stödprenumeration: 500 kronor SVIC-paket: 50 kronor eller 200 kronor Postgiro: Regionala ombud: Stockholm: Jan Milld, Göteborg: John Järvenpää, Västmanland: Björn Hammarbäck, Västergötland: Peder Järlefjord, SVIC-projektet är ett experiment. Ska det lyckas måste vi bli många som medverkar i distributionen. Vill du att projektet ska lyckas? Hör av dig till redaktionen! Upplaga: ex ISSN Tryckort Stockholm 2006

3 Sverige i CENTRUM - nummer Muslimer och yttrandefrihet Grundläggande i en demokrati är tryckfrihet. Regeringen står inte som ansvarig utgivare för landets tidningar. Det är respektive redaktion som får ta ansvaret för sin tidnings innehåll. Bryter man mot lagen kan man åtalas, annars inte. Innebörden av tryckfrihet är också att alla inte kommer att kunna tycka om allt som skrivs. Skulle detta vara ett krav, då skulle inte mycket bli skrivet. Rasmussen har därvid inte varit särskilt framgångsrik. Representanter för muslimska diktaturer har insisterat på en ursäkt från den danska regeringen för vad tidningen Jyllands-Posten publicerat. Även företrädare för muslimska samfund i Sverige har krävt en sådan ursäkt. Snabb att leverera ursäkter var däremot den svenska regeringen, genom dåvarande utrikesminister Laila Freivalds. UD har till och med ingripit för att släcka ned en webbsida som stod i begrepp att publicera en Muhammedteckning. Den svenska regeringen har därmed påtagit ansvaret för vad som publiceras i Sverige - ett Efter att den danska tidningen Jyllands-Posten publicerat karikatyrbilder på profeten Muhammed har muslimer i hela världen reagerat. Den danske statsministern Fogh Rasmussen har inför företrädare för muslimska diktaturer försökt att förklara villkoren för pressen i en demokrati som Danmark. oerhört prejudikat inför framtiden! Sverige gör anspråk på att vara en demokrati, precis som Danmark. Budskapet till den muslimska världen blir genom Freivalds agerande klart: det stämmer inte som Fogh Rasmussen säger. En regering kan visst ingripa mot tidningar. En officiell dansk ursäkt för vad som publicerats är därför fullt möjlig, om bara viljan finns. Till saken hör att JPteckningarna publicerades hösten 2005 och det gick flera månader utan någon reaktion. De våldsamma protesterna bröt lös först efter att en delegation av danska imamer rest runt i Mellanöstern och visat upp bilder. Då visade man upp även sådant som Jyllands-Posten inte hade publicerat: helt fejkade bilder, av Muhammed med gristryne. Så går det till att hetsa. Dessa danska imamer omskrevs av Pia Kjersgård, ledare för Dansk Folkeparti, som ogräs - varpå svenska media framställde saken som att hon därvid talat om muslimer i allmänhet. Så går det till att hetsa. Vad som gjorts tydligt genom denna historia är hur vissa muslimer - med hänvisning till att de känner sig kränkta - kräver inskränkningar i yttrandefriheten. Kränktheten blir till ett politiskt vapen, för att flytta fram sina positioner i samhället. Detta illustreras tydligt genom agerande av imamen Abd al Haqq Kielan, som var väldigt upprörd över teckningarna i JP, som han menade var nidteckningar av profeten. Han jämförde teckningarna med nazistisk judehets från 1930-talet. Det lät alltså först som att problemet var teckningarnas utformning. Snart framgick att han vände sig mot varje avbildning av Muhammed. När en skolbok från 1993 hade en historisk avbildning av profeten fann denne imam detta plågsamt. I slutänden vill muslimer få rätten att censurera innehållet i våra skolböcker, vad gäller framställningar av islam. I Pakistan har en imam utlovat en belöning, i form av både pengar och en Toyotabil, till den som dödar någon av JP:s Muhammedtecknare. Precis som tidigare mot Salman Rushdie, författare till Satansverserna, har fatwor nu utfärdats mot tecknarna. Precis som tidigare den svenske frikyrkopredikanten Runar Sögaard tvingats leva i fruktan för sitt liv, efter att han använt ett värdeomdöme om det faktum att Muhammed gifte sig med en 9-årig flicka. I Holland mördades regissören Theo van Gogh. Hoten drabbar även tecknarnas familjer i Danmark: Tolv muslimska män besökte vid ett tillfälle skolan där en dotter till av tecknarna gick, och frågade efter henne. Hon var dock ej på plats. Både Danmark och Sverige har inom sina gränser tals muslimer. De flesta av dessa tar nog avstånd från denna fatwa, men det räcker ju med att några vill hörsamma den för att den ska kunna bli verkställd. Stöd för våldsamheter är inte svåra att finna i Koranen: 3:79 Men vill någon ha något annat än Islam till religion, skall det aldrig mottagas från honom, och i det tillkommande livet skall han höra till de tillspillogivna. 4:59 Dem, som förnekar våra tecken, ska vi förvisso steka i eld. 5:42 På tjuven,.., ska ni avhugga händerna till lön för vad de begått och till näpst från Gud, ja, Gud är väldig och vis. (Siffra 1 avser suran, siffra 2 versen.). I mars -06 rapporterades om en man i Afghanistan som dömts till döden därför att han hade konverterat, dvs gått över från islam till kristendomen. Tolerans? Med en välvillig tolkning skulle den förra utrikesministerns agerande kunna ses som utslag av en pragmatisk hållning och en omsorg om svenskars liv. I den situation vi befinner oss måste vi väl försöka göra bästa möjliga av den? Laila Freivalds tillhör dock dem som aktivt drivit på, för att driva Sverige in i just denna situation! Så här sa hon 1995, i en intervju för Invandrare & Minoriteter : Sverige är på väg att bli ett mångkulturellt samhälle, och det ska man i Sverige vara väldigt glad för!. Och så här har Jens Orback, socialdemokratisk minister, sagt i radio: Vi måste vara öppna och toleranta mot islam och muslimerna för när vi blir i minoritet kommer de att vara det mot oss. Judar och åsiktsfrihet Sverige har ju fått alltfler nya myndigheter. Det finns redan över 500 och varje år tillkommer ett 10-tal nya myndigheter. Vissa av dessa är utpräglade åsiktsmyndigheter, vars funktion är bilda opinion, att mentalt hålla Svensson på plats. En sådan är Levande historia. Levande historia har nyligen undersökt svenskarnas attityder till judar. Man fann därvid att det förekommer en viss antisemitism. Hur har myndigheten kommit fram till detta? Ett av de många påståendena att förhålla sig till löd: Judarna har stort inflytande över medierna. 18 procent instämde i detta - vilket sågs som en indikator på negativ inställning till judar. Vad man här gör är att blanda samman fakta och fördomar, insikter och åsikter. I Sverige är bara 0,2 procent av befolkningen judar. Ändå har judar kontroll över cirka hälften av våra större dagstidningar. Detta är ett faktum och det kan knappast beskrivas som annat än ett stort inflytande. Sedan kan man tycka att detta är bra eller dåligt - det är helt en annan sak. Då blir det fråga om åsikter. Det verkligt anmärkningsvärda här är väl att en majoritet inte kände till - eller inte vågade kännas vid - detta förhållande kring media! En annan fråga löd om man kunde tänka sig en judisk statsminister. En fråga som inom sig rymmer två diametralt motsatta situationer: a) vederbörande har judisk börd och/eller religion, men detta blir ovidkommande, då han/ hon identifierar sig som svensk och har sina lojaliteter med Sverige b) vederbörande är militant sionist och sätter staten Israels intressen, eller judiska särintressen, före Sveriges väl. Frågan leder också in tankarna på banor av etnisk kategorisering: Hade den eller den personen judiskt påbrå? Var den eller den någonsin statsminister? Levande historias undersökning kan inbjuda till antisemitism och därför vara skadlig. Klart är att den är onödig. Det finns ingen utbredd antisemitism i Sverige. Antiintellektualismen är däremot utbredd, och detta är ett problem ur demokratisk synpunkt! Till denna antiintellektualism bidrar undersökningar som den nu genomförda. Fakta och åsikter måste hållas isär! Envar måste kunna stå ut med att det finns andra åsikter än de egna. Alla måste ha rätt att föra fram sina åsikter. Yttrandefrihet finns inte, om den inte finns för dem som tycker annorlunda.

4 4 Sverige i CENTRUM - nummer Rättvisa åt de äldre! I både nummer 2/05 och 1/06 har SVIC tagit upp Äldreförsörjningsstödet (ÄFS). Mer finns dock att få med kring denna form av pension, främst avsedd för människor från andra länder, som kommer till Sverige. Beloppen har nu höjts. För ensamstående blir det månatliga kontantbidraget kronor - skattefritt. Bostadskostnaden täcks också, för upp till kronor. Sammantaget blir det kronor - netto. Det motsvarar en bruttoinkomst på cirka kronor. Hur många svenska pensionärer - som arbetat ett helt liv i Sverige - har inte en pension som understiger det beloppet? Som försvar för ÄFS anförs att ingen får mindre än garantipensionen, som år 2006 uppgår till drygt kr. Denna är dock skattepliktig, vilket gör att efter skatt återstår netto c:a kronor. Till detta kommer att bostadsbidraget täcker bara en del av hyran: för det första får hyran uppgår till maximalt kr för det andra täcks bara 91% av hyresbeloppet, dvs kr Skulle hyran ligga på kronor blir det drygt kronor att betala till hyra. Av de kronorna återstår då bara Dessa 4000 kr ska räcka till bl.a. sjukvård. Genom att ÄFS är skattefritt kan ingen sjukvårdsavgift debiteras ÄFS-are - de har ju ingen inkomst. ÄFS är tillkommet för äldre invandrare med kort tid i Sverige och de flesta som får detta stöd är invandrare. I princip står det, enligt vad myndigheterna uppger, öppet även för svenskar. I praktiken fungerar det dock olika. För en svensk sker en nollställning genom de tillgångar som förvärvats under livet, på ett sätt som inte sker för utlänningar med ÄFS. De behöver - till skillnad från svenskar - inte ha någon förmögenhet som komplicerar. En svensk kan inte gömma undan vare sig ett sparkapital eller en sommarstuga i Sverige, en invandrare kan ha både pengar och ett hus vid Medelhavet som aldrig behöver redovisas. Motsvarande gäller privat pension. För vanliga pensionärer finns bromsen, som med automatik slår till vid börsfall. Detta gäller inte för ÄFS, lika litet som det gäller för nomenklaturans pensioner. VIDARE FINNS MÖJ- LIGHETER till extrainkomster för den utlänning med ÄFS som är driftig. Han/hon kan resa hem igen och under sina bortavaro tjäna pengar på att hyra ut en fin lägenhet i andra hand, kanske genom etniskt nätverk - möjligheter som inte står till buds för svenskar på samma sätt. Den som kommer från annat EU-land har rätt att vara borta ett år och fortfarande lyfta sitt ÄFS. Därutöver kan man - om samvetet tillåter - inofficiellt frånvara längre, men ha bulvaner som förmedlar ÄFS-pengarna. Bidragsfusk förekommer, där möjligheter finns. I vilken utsträckning sådana extrainkomster i verkligheten genereras vet vi inte, men svensk invandringsforskning lär knappast komma att bidraga med en belysning av frågan. En grupp för vilken pensionsfrågan är så att säga ordnad i Sverige är nomenklaturan. Anitra Sten har garanterat mat på bordet även efter sitt förvärvsaktiva liv. Mer om detta i nästa nummer av Sverige i Centrum - som blir ett valnummer. VARFÖR RÄCKER INTE SKATTERNA TILL VÄLFÄRDEN? Läs boken: Mångkultur eller välfärd? En aktuell bok om hur skatter och välfärden påverkas av invandringen. Du blir även rik på tabun, som du inte finner i massmedierna. Boken finns som talbok för läshandikappade bibliotek. Sätt in 180 kr på pg , så skickas den omgående. Eller köp den i bokhandeln. Lars Jansson, tel betald annons Bokrecension: Politisk korrekthet De fakta som förs fram i SVIC gäller viktiga ämnen och är relevanta. De flesta svenskar delar också, i huvudsak, de åsikter som förs fram i tidningen. Ändå är många rädda för att ta emot ett exemplar. Varför? Man kan säga att det handlar om politisk korrekthet. En slags mental dressyr, som lär ut vad som ska anses obehagligt, och som medborgarna inte bör befatta sig med. Om det ämnet har John Järvenpää skrivit en bok. Den recenseras här av Ulla Britt Paulsson. John Järvenpää visar att politisk korrekthet kan delas upp dels i en åsikt, dels i en metod där metodens uppgift är att försvara och främja den goda åsikten. Denna åsikt eller idé kan vara i princip vad som helst. JJ har valt att analysera mångkulturalismen - som av riksdagspartierna, massmedia och delar av forskningen har likställts med demokrati. JJ tydliggör dock att demokrati ingalunda har med mångkulturalism eller någon annan ism att göra. Demokrati är ett styrelseskick, en teknik att styra land eller en nation. Begreppet demokrati missbrukas idag, när invändningar mot mångkulturalismen likställs med att vara antidemokrat. JJ argumenterar för att kärnan i politisk korrekthet utgörs av dikotomisering. Detta innebär att invandringsrelaterade spörsmål ska förklaras i svartvita och moraliserande termer: så enkelt som bara möjligt - så berikande som möjligt. Dikotomisering syftar till att likrikta människors tankar. För dem som inte låter sig påverkas väntar uteslutningar ur fackföreningar, avsked från arbeten och i värsta fall fängelse. På detta ger JJ exempel. Han visar hur lagparagrafen hets mot folkgrupp är godtycklig och används som ett instrument för att tysta kritiska röster. Förutom dikotomisering berörs även förskjutning, dvs omvärderandet och omdefinierandet av begrepp, åsikter och samhälleliga problem. JJ tar upp etablissemangets kollektiviserande skuldbeläggning av svenskar och övriga europaättade folk. Han noterar att ansvaret för förintelsen har utvidgats till att omfatta även länder och folk som stred mot nazismen. Detta ska, menar han, förstås som ett led i inrättandet av det mångkulturella samhället. Sammantaget kan man säga att JJ beskriver hur den politiska korrektheten används som ett vapen mot vitheten - människor med ljus hy. Professor Noel Igantiev, citerad i boken: Målet, som är den vita rasens avskaffande, är så önskvärt att det är svårt att tro att det skulle möta motstånd från andra än övertygade vita rasister. Boken Politisk korrekthet kan beställas från Reson Produktion (www.resonproduktion.com). Den kostar 200 kronor inklusive moms och frakt. För att köpa, sätt in betalningen på plusgiro Glöm inte namn och adress! Boken finns även i den välsorterade bokhandeln. Med sin nya bok etablerar sig John Järvenpää som en ledande granskare av den retorik, moralism och pedagogik som ligger till grund för verkställandet av mångkulturalismen som statsbärande ideologi. Ulla-Britt Paulsson konstnär, Luleå

5 Sverige i CENTRUM - nummer Vägen bort från Folkhemmet Boken Exit Folkhemssverige - En samhällsmodells sönderfall är skriven av Ingrid Björkman, Jan Elfverson, Jonathan Friedman och Åke Wedin. Den handlar om den invandrings-, flykting- och integrationspolitik som bedrivits i Sverige under de senaste decennierna. SVIC har intervjuat en av författarna, Åke Wedin: Åke Wedin är nu, liksom de övriga författarna till Exit Folkhemssverige, i 70-årsåldern. Bakom sig har han ett liv som aktiv socialdemokrat. På 1960-talet deltog han i solidaritetsarbete med Spanien, var kurir till den spanska motståndsrörelsen och blev en gång arresterad av Francos polis. Senare har han deltagit i solidaritetsarbete med Nicaragua och som spanskspråkig har han rest mycket i Latinamerika. Under fem år chefade Åke Wedin för Arbetarrörelsens Arkiv i Stockholm. Han är docent i historia. Kort om de övriga författarna till boken: Ingrid Björkman. Docent i litteraturvetenskap. Jan Elfverson. Civilekonom och filosofie licentiat i statsvetenskap. Jonathan Friedman. Professor i socialantropologi vid Lund universitet. Alla har tidigare skrivit, eller medverkat i, ett stort antal böcker. SVIC: - Varför skrev ni Exit Folkhemssverige? - För att ta fram fakta och medverka till en invandringsdebatt som är saklig och konstruktiv. Vi har arbetat vetenskapligt, och klart redovisat vilket underlag vi har för det vi presenterar. SVIC: - Hur kan bokens innehåll sammanfattas? - Den ger en bild hur det gått till att vi blivit världens mest generösa land vad asyl och skyddsbehov beträffar. Åke tillägger, med viss sarkasm: - Eller, rättare sagt, mest generösa mot den stora majoritet som saknar asylrätt eller skyddsbehov men ändå får stanna. Just detta är ett tema i boken: hur den förda politiken är på en gång kostsam och orättvis - kort sagt ineffektiv. - Vi analyserar de stora bakvägar in i landet som politikerna hållit öppna - rätten att söka asyl när man redan befinner sig här och möjligheten att vänta sig in. Och följderna av det. - Vi ställer frågan. som vi inte kan besvara, hur detta uppenbara vansinne fått fortsätta i ett och ett halvt decennium. Exit folkhemmet handlar också om demokrati: - Ett synnerligen allvarligt problem för demokratin är att all diskussion om och kritik av flyktingpolitiken i praktiken är förbjuden. Ett kapitel i boken ägnas helt åt detta med - väl belagda - exempel på åsiktsförbud och på yrkesförbud på grund av åsikter. Trots allt officiellt tal om att vi behöver en öppen debatt har området sedan länge varit tabu. Boken är, säger Åke, ett försök att rätta till dessa missförhållanden. Han betonar att det inte handlar om löst tyckande, utan om resultatet av vetenskaplig forskning. SVIC: - Hur har mottagandet av boken blivit? - Det har ju inte blivit någon kioskvältare, men mot bakgrund av vad jag just sagt är det vad man kunnat vänta sig. Ingen av de stora drakarna har recenserat boken. Men helt har ni inte tigits ihjäl? - Nej, Expressenjournalisten Ulf Nilson har lovordat boken i en artikel i Sundsvalls Tidning och vi har fått positiva recensioner i Ölandsbladet och Jyllands- Posten. - Men framförallt är det mun-mot-mun-metoden som gett resultat. Kunskap om vår bok har spritts av privatpersoner på nätet och vi skall heller inte glömma Seeligs databas. Där söker alla bokhandlare uppgifter om var böcker finns att rekvirera. SVIC: - I titeln har ni begreppet Folkhemmet. Vad lägger du in i det begreppet? - Folkhemstanken innebär att samhället skall garantera folkhemmets medlemmar inte bara social välfärd och trygghet utan där finns också föreställningen om medlemmarnas lika värde och lika rätt till inflytande. Folkhemstanken innefattar t o m föreställningen att varje samhällsmedlem har ansvar för samhällsbygget och därför förväntas på olika sätt aktivt delta i det. SVIC: - På vad sätt hotas nu Folkhemmet? Beror det bara på invandringen? - Folkhemmet undergrävs av dålig hushållning med gemensamma medel. Den svenska välfärden ligger inte längre i världstoppen. - Folkhemmets tanke på vidsynt solidaritet mellan medborgarna har ersatts av närsynt individualism. Likaledes är de ökande sociala klyftorna ett tecken på den svenska samhällsmodellens sönderfall. - Politikernas tal om att det går bra för Sverige stämmer illa med alla nedskärningar och statens oavbrutna upplåning. Och med statsskuldens konstanta ökning. - Därmed är det redan sagt att inte alla dessa missförhållanden beror på invandringen. Den är snarare en belastning på toppen av allt det andra. Vi är inte längre ett rikt land, som kan tilllåta sig vilka ytterligare kostnader som helst. Åke Wedin vill citera sin och de andra författarnas annons för boken - en annons som blivit refuserad av pressen: Det är väl ändå nåt underligt med ett land, som för ett par decennier sedan låg i toppen på världens välståndsliga men nu har så ont om pengar att välfärden ständigt måste skäras ned. Än underligare är förstås att landet samtidigt haft råd att ge uppehållstillstånd åt alltfler asylsökande, människor som till 80 procent saknat asylskäl eller skyddsbehov. Underligast är ändå, att all kritik kallas främlingsfientlig och tystas ner. Samtliga riksdagspartier vägrar att diskutera. Landet är Sverige. Fyra forskare har vetenskapligt undersökt hur det har kunnat bli så här - och hur det kan få lov att fortsätta och redovisar nu sina resultat i en bok. Boken - Exit Folkhemssverige. En samhällsmodells sönderfall - är utgiven på Torsbyförlaget Cruz del Sur och det enklaste sättet att skaffa sig ett exemplar är att sätta in 190 kr på PlusGiro nummer (Åke Wedin). SVIC: - Kan man säga att er bok är en summering av invandringspolitiken sedan 1980-talet? - Ja. En del tentakler i framställningen sträcker sig i själva verket ännu längre bakåt i tiden. SVIC: - Vad karaktäriserar sammanfattningsvis, skulle du säga, den förda invandringspolitiken? - Den dåliga måluppfyllelsen. Sverige har åtagit sig att ta emot och ansvara för dem, som har asylskäl eller skyddsbehov, flyktingar per definition. För undantagsfall lade man på marginalen till en kategori, humanitära skäl. Den har inte blivit perifer som tänkt utan totalt dominerande. Bara en femtedel av uppehållstillstånden har alltså i själva verket gått till det slags flyktingar de egentligen är avsedda för. - Alltsedan 1992 har 80% av dem som fått stanna saknat asylskäl eller skyddsbehov, till större delen rena bedragare. De har tillåtits ta upp plats för människor som haft giltiga skäl men saknat pengar för att betala människosmugglare och en resa hit. SVIC: - Uppenbart är att den förda politiken inte tillvaratar svenska intressen. Många undrar därför hur det kommer sig att en sådan politik kunnat föras i partipolitisk enighet! Den politik som förs gynnar inte svenska intressen, men den är väl inte heller till för det. Värre är att den gynnar bedragare på bekostnad av verkligt behövande. - En annan aspekt: Sverige drabbas av en enorm kostnad, av vilken fyra femtedelar skulle undvikas, om de regler Genèvekonventionen och Sverige i tillägg till dem satt upp. - Jag kan inte förklara hur det kommer sig att inget av riksdagspartierna vill - eller velat - göra något åt detta meningslösa slöseri. Med urusel måluppfyllelse. - De tar på sig ett stort ansvar, ett ansvar som troligen inte kommer att kunna utkrävas förrän det hunnit bli ointressant. När det redan gått åt skogen. - Det allra märkligaste är att inget parti insett att krav på att stoppa missbruket av asylrätten skulle ge ett enormt väljarstöd i höstens val. SVIC: - På vad sätt bör kursen i invandringspolitiken nu ändras? - Missbruket måste stoppas. Vi kan inte fortsätta att driva ett system till förmån för en majoritet av bedragare. Alla bakvägar måste stängas. Asyl måste sökas vid ankomsten till Sverige för att ansökan skall behandlas, och bidrag utbetalas. - Så undviks den dokumentlöshet som en statlig utredning (Sou 2004:132) kallar ett enormt resursslöseri, när svenska myndigheter måste avsätta stora delar av sina tillgängliga resurser till att reda ut något, som självklart borde vara en förutsättning för att få sitt asylärende prövat, nämligen att man styrker vem man är. - De som inte tar nej för ett svar utan går under jorden efter avslag i prövning och överklagande skall betraktas som det de är - illegala invandrare och lagtrotsare. De skall inte efter ett antal år under jorden få lov att stanna, därför att de rotat sig i landet.

6 6 Sverige i CENTRUM - nummer Stoppa våldsbrottsligheten! Har brottsligheten ökat i Sverige? Jerzy Sanecki, kriminolog, hävdar att så inte är fallet. Hur kan han göra det? Åtminstone tre faktorer har betydelse: 1. Antalet anmälda brott inte är detsamma som antalet faktiska brott - alla brott blir inte anmälda. Sarnecki hävdar att ett ökat antal anmälningar beror på en ökad anmälningsbenägenhet, inte på att det faktiska antalet brott har ökat. På vilka grunder som han hävdar detta är oklart. Både det faktum att hoten har ökat och att uppklarningsprocenten sjunker talar väl för motsatsen - nämligen att allt färre finner det värt att anmäla brott. Som Sarnecki gör skulle man möjligen kunna argumentera vid ett eller ett par tillfällen, men år efter år? Teoretiskt sett kan naturligtvis anmälningarna passera 100%, genom att även icke-begångna brott anmäls. I och för sig är det inte otänkbart att så sker beträffande vissa brottstyper. I påstådda fall av diskriminering kan ju finnas ekonomiska belöningar, i form av skadestånd, som hägrar. 2. Det finns olika brottstyper. Vad vi här ska intressera oss för är våldsbrott och övergrepp mot personer. Inget hindrar att dess ökar kraftigt, samtidigt som den totala brottsligheten minskar. I princip kan det vara så. 3. Man kan se till olika tidsperioder. I vissa fall kan det ha ökat snabbt sedan 1950-talet, för att under det senaste decenniet ha planat ut och ligga kvar på en hög nivå. I andra fall kan det ha ökat sakta under lång tid, för att sedan accelerera snabbt. Låt oss börja med att se till det totala antalet anmälda fall av brott enligt brottsbalken (källa: BRÅ). År 2004 var siffran År 1995 var den En liten ökning, på tio år. Men det ligger alltså på en nivå av över en miljon anmälda brott per år! Går vi tillbaka längre i tiden blir ökningen markant. Under talet låg genomsnittet på per år. Under 1990-talet låg det på En ökning med mer än 300%, på fyrtio år. Antalet anmälda misshandelsfall år 2005 var Tio år tidigare var siffran , femtio år tidigare var den Antalet anmälda våldtäkter har ökat dramatiskt under de senaste två åren. År 2005 var siffran 3.500, år 2003 var den En ökning med 40% på bara två år! Under 1950-talet låg årsgenomsnittet på 370 anmälda våldtäkter våldtäkter per år - det blir ungefär 10 per dag. Till detta kommer att de flesta våldtäkter inte anmäls. Av anmälda våldtäkter är utomhusvåldtäkter en mindre del, cirka 1/5. Där är dock ökningen ännu brantare. Antalet olaga hot som anmäldes år 2005 var År 1996 var siffran För 1950-talet har vi där inga uppgifter - kanske vara olaga hot då ett så ovanligt brott, att det inte fördes statistik på det. En ganska ny typ av brott är personrån. Vi har inte kunnat få fram detta från längre tid tillbaka, men under den senaste tioårsperioden har de ökat från till Däremot kan vi för rån i allmänhet se att siffran ökat från 404 år 1956 till år En 23- faldig ökning på femtio år. En ännu nyare typ av ungdomsbrott är bötning, dvs utpressning mot jämnåriga. Siffror på detta finns inte ens för de allra senaste åren. Mörkertalet lär också här vara stort. Uppklarningsprocenten låg år 1950 på 51%. Efter ett halvsekel - år var den nere i 23%. Till saken hör att begreppet uppklarat inte betyder vad man spontant kan tro, nämligen att någon blivit åtalad och fälld. I sådana fall talar man om att brott personuppklarats. Siffran för detta har under de senaste åren legat konstant på 9%. Ulf Nilson i Expressen den 17/9-03: Tiotusentals brott är uppklarade bara i den meningen att man lagt dem till handlingarna och slutat försöka.. Utvecklingen illustreras också av hur vissa yrkesgrupper plötsligt blivit mycket utsatta. Tidningen Kommunalar- betaren skrev hösten 2005 om hur hoten mot bussförare ökat:. På fyra år har anmälningarna till Arbetsmiljöverket mer än 6-dubblats. Detta om jämförelser över tiden. Jämförelser kan också göras geografiskt, dvs med våra nordiska grannländer. Genom vad

7 Sverige i CENTRUM - nummer som tidigare lagts ut på Interpols webbsida kan vi redovisa siffror för år Sverige hamnade i obestridd ledning: Antalet anmälda våldtäkter, per invånare, var för Sverige 23. För Norge var siffran 15, för Danmark 9 och Finland 8. För rån blev den svenska siffran 96, den danska 59, den norska 47 och den finska 40. Uppklarningsprocenten skiljer sig också, men i omvänd riktning. Där ligger Sverige sist beträffande både misshandel och rån, näst sist beträffande våldtäkter. Detta om brottslighetens omfattning. Nästa fråga gäller vilka som begår våldsbrotten. Antag att en majoritet av alla våldtäktsmän kom från t ex Jönköping. Nog skulle det då vara naturligt för massmedia att uppmärksamma detta. Frågan skulle självfallet ställas vad detta kunde bero på. I denna otroliga överrepresentation skulle man leta efter orsaker till det brottsliga beteendet. I verkligheten är det personer med utländsk bakgrund som är kraftigt överrepresenterade. Närmare bestämt är det framförallt personer med rötter i muslimska länder och i Afrika som står för denna överrepresentation. Ur rapporten Invandrares och invandrares barns brottslighet från BRÅ 1996: Dominansen av utomnordiska invandrare är mycket stor för våldtäktsbrott, men även för butiksstölder. Vad gäller misshandelsbrott där gärningsmannen är obekant med offret begås en tydligt större andel av utomnordiska invandrare än av nordiska invandrare. Beträffande våldtäkter, för perioden , visade rapporten att 49% begåtts av etniska svenskar, 38% av invandrare (dvs utrikes födda, folkbokförda i Sverige) och 13% av barn till invandrare. Andelen utrikes födda var år 1989 knappt 9%. Idag är den 12%. Rapporten visade också på skillnaderna mellan olika invandrargrupper. För både våldtäkt och misshandel låg personer från arabländer i topp. Personer från Östasien låg desto lägre. Hösten 2005 presenterade BRÅ en ny rapport i samma ämne, avseende perioden Den bekräftade tidigare resultat, med den skillnaden att personer från Västafrika nu gått upp i topp. Andelen personer registrerade för brott var för gruppen invandrare 12,4%, för barn till invandrare 7,9% och för svenskar 5,0%. Innan vi går vidare ska betonas att innebörden av överrepresentation inte är att de flesta ur en viss grupp skulle ha begått brott. Vad det betyder är att andelen brottslingar är större än gruppens andel av befolkningen. Länge har det förnekats att invandrare skulle vara överrepresenterade i brott. Efter BRÅ-rapporterna är detta inte längre möjligt. En ny försvarslinje har då blivit att det finns bra förklaringar till denna brottslighet. Den har strukturella, sociala och klassmässiga orsaker. Ytterst beror den på brister i det svenska samhället. Även här finns dock fakta att tillgå, genom 1996 års BRÅ-rapport. Man har där skilt ut grupperna arbetare, tjänstemän, företagare och ej förvärvsarbetande. Inom samtliga dessa grupper var brottsdeltagandet ungefär dubbelt så högt för invandrare som för svenskar. Minns du Bagdad-Bob, som inför TV-kamerorna kategoriskt försäkrade att de amerikanska styrkorna var på reträtt samtidigt som man bakom honom kunde se USA:s stridsvagnar avancera? Jerzy Sarnecki, kriminolog, kan sägas vara en i Sverige aktuell motsvarighet till Bagdad-Bob. I TV dyker ju Sarnecki upp flitigt, för att kommentera brottsutvecklingen. Oavsett vad som hänt beträffande våldtäkter, gaturån eller annat blir hans svar detsamma: brottsligheten har inte ökat, antalet begångna brott ligger konstant. Vi kan, menar han, känna oss helt lugna. Visst vore det bra, om han hade rätt. Brott som hot och bötning, personrån och misshandel har till stor del ett rasistiskt mönster, såtillvida att förövarna har utländsk bakgrund, medan offren är svenskar. Samtidigt kan nu skönjas ytterligare ett mönster. Metro den 3/3-06: En undersökning vid Stockholmspolisen visar att 27 procent av barnen som utsattes för olika typer av brott i Vasastan under ett antal år senare själva figurerade som gärningsmän i andra polisärenden. - En tänkbar förklaring kan vara att de har lärt sig att brott inte straffar sig, eftersom ingenting hände med de ungdomar som först gav sig på dem. De är så pass unga att de inte är straffmyndiga, säger kriminalinspektör Ulf Brännström vid Stockholmspolisen. Han har i sitt arbete mött många kriminellt belastade barn och ungdomar. Han har upptäckt att de som drabbats av ett brott ofta byter sida kort därefter, och i sin tur börjar bryta mot lagen. Mot bakgrund av att en så stor andel av våldsbrottslingarna i Sverige är utlänningar blir det intressant i hur hög utsträckning som grova brott leder till utvisning. Brottsligheten bland utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap är nästan lika hög som bland andra utlandsfödda, folkbokförda i Sverige. Dessa kan dock inte utvisas, deras svenska medborgarskap - ofta beviljat på mycket lösa grunder! - omöjliggör detta. En förutsättning för utvisning är därutöver att brottet är så grovt att fängelse ingår i straffskalan. Ändå dömer domstolarna i mindre än 25% av dessa fall till utvisning! Varför?

8 8 Sverige i CENTRUM - nummer 2 Villkorat medborgarskap? Störst i Norge Ska medborgarskap, förvärvat av utlänningar genom naturalisering, kunna återkallas vid grov och/eller upprepad kriminalitet? Föreställ dig att ett antal hus bredvid ditt hem brinner ner till grunden och att flera av grannarna blir bostadslösa. Du låter en av de drabbade få bo hos dig i väntan på att det ska ordna upp sig. Snart märker du emellertid att städningen missköts och än värre, att saker börjar försvinna i ditt hem. Misstankarna riktas mot din gäst. Tyvärr besannas de också. Du tar upp det till diskussion men snart återupprepas beteendet. Låter du gästen stanna eller avhyser du honom? Detta är den grundläggande frågan i följande text. Statistiken visar att det hos vissa invandrargrupper råder en kraftig överrepresentation vid grova brott. Det har dock visat sig svårt att diskutera detta. Etnologiprofessor Åke Daun kom häromåret ut med rapporten Fri, trygg och vilsen (2001). I den ger flera invandrargrupper uttryck för att svensk kriminalpolitik varit alldeles för slapp. Landsmän som begår brott borde utvisas, anser många. Förvisso tilllämpas utvisning men det ska väldigt mycket till innan så sker. Sverige är i internationell jämförelse snällast. Dauns studie visar att invandrare anser det vara i sin ordning att utvisa kriminella landsmän. Deras önskan står emellertid ofta i kontrast med Utlänningslagen. Den som skaffat medborgarskap - vilket är lättast att erhålla i Sverige av alla västeuropeiska länder - kan helt enkelt inte utvisas enligt denna lag. Kritik har dock riktas mot detta. I samband med debatten om hedersmord för ett par år sedan föreslog t ex Elisabeth Frietz, den mördade Fadime Sahindals advokat, att medborgarskapet borde återkallas för dem som inte klarar av att leva efter svenska lagar och regler. Även för en utlänning, en person utan medborgarskap, är skyddet starkt. I synnerhet om personen haft permanent uppehållstillstånd, PUT, sedan minst fyra år när åtal väcktes eller varit bosatt i Sverige i minst fem år. Då krävs det synnerliga skäl för utvisning. Anknytning såsom vistelsetid och familjeförhållanden samt levnadsomständigheter räknas hit. Högsta Domstolen, HD, gav 1996 prov på hur man resonerar kring detta. Fallet gällde en gambier med PUT som upprepade gånger åkt fast för heroinförsäljning. HD bedömde att risken för återfall var stor. Men då mannen skaffat barn med en svensk kvinna fick han stanna, för barnets skull. HD tog alltså inte hänsyn till att andra barn kom till skada pga mannens heroinförsäljning. Även om han själv kanske inte sålde till barn, så är det ett välkänt faktum att knark går genom olika led och slutligen hamnar också hos barn. Beträffande hans eget barn kan det ifrågasättas om han överhuvudtaget kan betraktas som en god far. HDs prejudikat signalerar om en slapphet som kriminella utnyttjar. Vidare stadgar Utlänningslagen att en utlänning som kommit till Sverige innan han fyllt 15 år och som när åtal väcktes hade vistats här sedan minst fem år får inte utvisas (Lag 1994:515). En 19-årig, eller för den delen en 26-årig, utländsk mördare - utan medborgarskap - kan således inte utvisas eftersom han kom hit som 14- åring. Trots att han bott i Sverige mindre än halva sitt liv. I mitt arbete med ungdomar mellan år dömda till LSU, lagen om sluten ungdomsvård, har jag genom åren stött på alltför många som föraktar den svenska snälllismen. De vet att man inte kan dömas för något innan man fyllt 15 år, på sin höjd leder brott till samtal med sociala myndigheter. Vid dessa samtal är det, enligt vissa ungdomar, inte ovanligt att av taktiska skäl beskriva sig själva som offer för omständigheterna, vilket skapar sympati hos socialsekreteraren som skolats in i tänkandet att kriminalitet är samhällets fel. Dessa ungdomar ser kriminalitet som ett yrke, ett sätt att skaffa sig status och respekt. De räds inte av fängelsestraff, snarare ses det som statushöjande. Fattigdom kan visserligen till en viss del förklara kriminalitet, men: Jämfört med de länder varifrån många invandrarungdomar och deras föräldrar härstammar ifrån är fattigdom dock inget relevant begrepp. Inte heller är det relevant som måttstock på Sverige där det sociala skyddsnätet - trots alla nedskärningar - står sig väl vid en internationell jämförelse. Mat, bostad, gratis tand- och sjukvård samt skolgång garanteras för alla ungdomar. Flertalet ungdomar i nämnda områden begår heller inte brott. Slutligen förklarar fattigdomsmodellen inte illdåd som gruppvåldtäkter, misshandel, dråp och mord. Sådant handlar om normupplösning, inte fattigdom. Fokus måste alltså läggas på normer, moral och värderingar, inte på fattigdom. Statistiken visar att majoriteten av de ungdomar som döms till LSU eller LVU, lagen om vård av unga, återfaller i brott. Stödjande åtgärder måste därför sättas in på tidigt stadium. En konsekvensbetonad väg för att få bukt med dessa kriminella och den allmänt rådande (o)ordningen ligger i återkallande av medborgarskap. Att riskera det är egentligen inget konstigare än att man kan bli av med sitt körkort eller sin läkarlicens om man missköter sig. Avsaknad av medborgarskap innebär mistande av en rad rättigheter samt att utvisning kan komma ifråga, något kriminella är väl medvetna om. De politiskt korrekta invänder gärna med att svenskar också begår brott. Man bortser då från att det svenska samhället, liksom varje samhälle, har ett särskilt ansvar för sin ursprungsbefolkning, i detta fall den svenska folkgruppen tillsammans med samer. Fängelser byggda med svenska skattemedel är först och främst avsedda för dessa individer (planerna på att bygga flera nya fängelser pga importerad brottslighet pekar återigen på ett systemfel). Av naturliga skäl kan svenskar inte heller utvisas. De politiskt korrekta menar vidare att det är fel att utvisa människor som rotat sig här. Men en myndig person som upprepade gånger begår brott kan inte sägas vara rotad. Det ligger i varje samhälles intresse att se till att rättigheter motsvaras av skyldigheter. Det måste finnas en ömsesidighet. Förvärvade medborgarskap måste, vid grova våldsbrott, kunna återkallas. John Järvenpää I norska kommunvalet 2003 fick invandringskritiska Fremskrittspartiet (Frp) 17% och blev tredje i storlek, efter Arbeiderpartiet (Ap) och Höyre. I Stortingsvalet 2005 (bakre stapel i diagram nedan) ökade Frp till 22%, och gick om Höyre. Enligt samstämma opinionsmätningar i mars 2006 har man nu gått om även socialdemokraterna. Med drygt 31% av väljarsympatierna är Fremskrittspartiet Norges största parti. S-ras i Danmark I Danmark har socialdemokraterna tappat väljare vid varje val sedan Enligt flera opinionsmätningar skulle danska (s), om det vore val våren 2006, förlora 7 mandat. I motsvarande grad skulle Dansk Folkeparti (DF) gå fram - så som skett för partiet vid varje val sedan Fortsätter denna trend kommer DF snart att gå om (s) i storlek. Då skulle DF bli Danmarks, nästefter borgerliga Venstre, största parti.

9 9 Sverige i CENTRUM - nummer Vittnesanonymitet Vi kan sägas leva i en ny tid. Vad som tidigare fungerade beträffande brottsbekämpningen fungerar inte längre. Tyvärr är det ingen överdrift att säga, att vårt rättssamhälle nu är i gungning. Vittnen vid rättgångar hotas - och hoten är trovärdiga. Det är inte ovanligt att de verkställs. Det gör att hoten ofta fungerar. Vittnen tystas - och brottslingar går fria. Detta är bakgrunden till följande artikel - en nedkortad version av en magisteruppsats, skriven av Sofia Odelberg. Hot och våld mot vittnen har ökat kraftigt under senare år. Många vittnen vill därför vara anonyma, något som idag inte är tillåtet enligt svensk rätt. Det finns varken någon lagregel som tillåter anonymitet för ett vittne eller någon som uttryckligen förbjuder detta. Däremot finns bestämmelser som indirekt omöjliggör anonymitet, t ex att ett vittne innan vittnesförhör sker i rätten måste lämna fullständiga personuppgifter inklusive namn och adress. Detta har lett till att allt fler vittnen inte vågar vittna eller plötsligt inte minns någonting under rättegången. Det vanligaste argumentet mot anonymitet är att det skulle åsidosätta den tilltalades rätt att få ta del av alla omständigheter som domen grundas på samt även rätten att få ställa frågor till vittnen. Detta kan dock tillgodoses trots anonymitet. Vittnet kan svara på frågor utan att synas för andra än rätten och åklagaren, t ex genom att sitta i ett bås. Försvaret har då samma möjligheter att ställa frågor som under en rättegång med identifierat vittne. Motståndarna till anonymitet hävdar att detta kan skapa en lojalitetskonflikt mellan tilltalad och försvarare då advokaten vet vittnets identitet med inte hans klient. Problemet kan dock enkelt avlägsnas genom att inte heller advokaten får kännedom om identiteten. Överåklagare Sven-Erik Alhem framhåller frågans betydelse och att det mycket ofta hänt att han blivit kontaktad av vittnen som önskat vara anonyma (DN ). Trots detta förespråkar han inte anonymitet, eftersom Sverige har ett system som bygger på att man vet vem som vittnar. Det är bäst för demokratin. Dessutom är det ytterst ovanligt att något inträffar. De som vill sprida nimbus kring sig att man är farlig har egentligen inget intresse av att sätta eventuella hot i verket. Att något mycket sällan verkligen sker är tvärtemot vad flertalet undersökningar har visat. Hot om våld kan vara lika skrämmande för ett vittne, som verkligt våld. Oron för repressalier påverkar vittnets förmåga och vilja att sanningsenligt berätta om det bevittnade brottet. Härmed sjunker vittnesutsagans bevisvärde. Justitieminister Thomas Bodström avvisar vittnesanonymitet med uttalandet: Jag tror att det med anonyma vittnen skulle bli färre fällande domar, därför då skulle alla vittnen kräva att vara anonyma (SR ). Enligt Bodström kan de tilltalade då lättare komma med olika teorier, vilka skulle leda till tvivel, något som är tillräckligt för ett frikännande. Emellertid kan tilltalade framföra olika teorier ändå. Dessutom skulle inte alla vittnen tillåtas vara anonyma, även om de skulle vilja det. Det är märkligt att varken Alhem eller Bodström tydligt ställer sig på utsatta vittnens sida. Deras upp- gifter är ju ofta en viktig förutsättning för att en gärningsman ska kunna fällas. Idag råder vittnesplikt, den som inte riskerar vittnar böter eller häktning. Vittnen har alltså ett svårt dilemma, vittnar de inte bryter de mot lagen och straffas. Vittnar de kan de utsättas för repressalier. Vittnen behöver därför mer skydd. Att många vittnen drar sig för att vittna talar för att dagens skyddsåt- gärder inte kan få vittnen att känna sig trygga nog. Mitt förslag på ytterligare vittnesskydd är en ny lag som under vissa förutsättningar, t ex vid allvarlig brottslighet eller tillåter gäng-brottslighet vittnesanonymitet. I Danmark, Norge och Holland har sådana lagar nyligen införts. omöjliggör Anonymitet att brott kan begås mot vittnen eftersom ingen vet vilka de är. Samtidigt elimineras risken att en gärningsman inte kan fällas pga uteblivet vittnesmål orsakat av hot. Anonymitet är dessutom ett billigare och smidigare alternativ då det inte kräver inblandning från flera olika samhällsorgan eller påverkar vittnets fortsatta liv. Tilltalade har tillräckligt med skydd, nu måste lagstiftningen anpassas till ett nytt samhällsklimat med utsatta vittnen. Staten måste visa de kriminella att deras taktik att skrämma vittnen till tystnad inte längre fungerar. Sofia Odelberg, Jur.kand. Tillägg om Finland I artikeln Den politiska finnkampen i SVIC nr 1/06 redovisades skillnader mellan Sverige och Finland beträffande ekonomi, invandring, skola, brottslighet, mm. Detta kan kompletteras med en jämförelse av försvaret i våra respektive länder. Finland, med 5 milj. invånare, har 57 gånger så många soldater som Sverige , jämfört med 5.000! Beställ ett SVIC-paket! Saknar du något av de tidigare utkomna numren av Sverige i CENTRUM nr 1/05, 2/05 eller 1/06? Vill du ha fler exemplar av detta nummer - nr 2/06? Då kan du beställa ett SVIC-paket. Litet SVIC-paket kostar 50 kronor - då får du så många tidningar som ryms under viktgränsen på 1 kilo. Det blir tidningar. beroende på vilka nummer (de första två numren var 8sidiga, övriga 12-sidigt). Stort SVIC-paket kostar 200 kronor - då får du så många tidningar som ryms inom viktgränsen på 10 kilo. Ange vilka tidningsnummer du önskar och glöm inte att ange postadressen, dit SVIC-paketet skall skickas. Postgironumret är

10 10 Sverige i CENTRUM - nummer S A X A T Fördomar? Anna Larsson i SvD den 13/1-06: Fördomar sprids i nya skolböcker, konstaterade SvD i veckan. Diskrimineringsombudsmannen, DO, rasade. Och skolminister Ibrahim Baylan var oroad. Elever på Kunskapsskolan i stockholmsförorten Skärholmen var förbannade. Men vad stod det då i de nya samhällskunskapsböckerna? Jo, bland annat... I många invandrargrupper är fadern familjens överhuvud. I de grupperna, skriver läroboksförfattaren, tillåts pojkar ha sex före äktenskapet men Det får däremot inte flickor, då skadas familjens heder. En invandrarflicka kan stötas ut ur gemenskapen om hon har svenska kompisar eller förälskar sig i en svensk kille.... böckerna påstår inte att det gäller alla. Däremot pekar de på ett problem som faktiskt är verklighet för tusentals unga tjejer i vårt samhället. Många tjejer får inte klä sig som de vill, själva välja sina kompisar, umgås med killar, bestämma över sin fritid. En del får inte ens vara med på skolgymnastiken eller följa med på klassresor. Trots att flickor och pojkar enligt lagen ska ha samma rättigheter och ges samma möjligheter. Vad tycker DO och skolministern att vi ska göra åt det? Tiga ihjäl problemet? Risken är att elever som läser detta blir kränkta, löd ett uttalande från Ann-Christin Hartman på DO. Anna Larsson: Risken är väl snarare att det går inflation i ordet kränkta. För hur kränkta är inte då de hedersutsatta flickorna? Skolministern och diskrimineringsombudsmannen är ute och cyklar. Det är klart att det inte är kränkande att ta upp samhällsproblem i en skolbok om samhällskunskap. Däremot skulle det vara diskriminerande mot de drabbade tjejerna att inte beröra det. Detta innebär inte, avslutar Larsson, att alla som kommer från de nämnda länderna omfattas: Invandrare har ingen kollektiv skuld till hederskulturen, lika lite som män i allmänhet har en kollektiv skuld till kvinnomisshandel. Men det är allas problem. Och det är allas vårt ansvar att göra det vi kan för att få slut på förtrycket. Är vi lata? Kent Hansson i KvP den 28/12-05: Linda Skugge, författare ock krönikör på Kvällsposten, anser att svenskarna är lata, självgoda, trångsynta smårassar som blir vettskrämda om barnen blir bästis med Ahmed på dagis. Tänk, jag tycker precis tvärtom. Svensken är arbetsam, lojal och generös. Möjligen är svensken lite väl godtrogen och ibland för lojal mot politikerna. Sverige och svenskarna står högt i kurs ute i världen, konstaterar Hansson: Svenskarna betraktas som ett ärligt och fredsälskande folk. Jag har aldrig under mina resor utomlands hört en enda människa anklaga svensken för att vara lat, självgod och rasistisk. Det finns svenskar som älskar att kasta skit på sitt eget folk. Dessa förgrämda och självupptagna figurer avskyr allt som förknippas med den svenska nationen...dessa figurer är inte många, men röststarka. Det är inte svensken som blir vettskrämd när barnen blir kompis med Ahmed på dagis. Det är möjligen Ahmeds föräldrar som blir vettskrämda om Ahmed blir alltför försvenskad. Avslutningsvis konstaterar vi att rånen i Landskrona under det senaste året har ökat med 61 procent. Jag kan försäkra er om att det inte är den late och självgode svensken som står bakom ökningen. Uppväxt Om gatuvåldet i Landskrona, ur Helsingborgs Dagblad den 12/3-06: De använder sig av grovt våld och känner inte någon empati för sina offer. Gängmedlemmarna Feriz och Pajtim berättar om hur de rånar folk på stan. - Många av oss ingick i gäng som slogs mot serberna under kriget i Kosovo, så vi har våldet i blodet. Det är därför som vi vågar göra så mycket saker och inte är rädda för något, säger han. De siktar in sig på ett ensamt offer och gör det till syndabock. - Vi får det att se ut som att den personen råkar stöta till någon av oss. Då har vi en anledning att gå på honom. Sedan omringar vi honom och slår och sparkar honom tills han inte kämpar emot längre, säger Feriz. Varken Feriz eller Pajtim uttrycker några sympatier för sina offer. - Blir de skadade får de skylla sig själva, för då är de svaga, säger Pajtim och rycker på axlarna. Lika känslokallt kommenterar de det faktum att många av offren inte vågar polisanmäla dem. - Det är bra - för deras eget bästa. Annars får de dubbelt tillbaka, säger Feriz. Den hårda uppväxtmiljön i Kosovo ser Feriz och Pajtim som en stor anledning till att de är kriminella. Så skapas en hård uppväxtmiljö för unga svenskar i Skåne idag, och våldet kan gå ett varv till... På flykt Ur Göteborgs-Posten den 2/10-05: HON MORDHOTADES EFTER VÅLDTÄKTEN Nu lever 15-åriga Caroline och hennes familj med skyddad identitet på hemlig ort. Båda killarna våldtog henne. Efteråt sa de att hon var en hora och att om hon någonsin berättade om vad som hänt skulle hon få ett helvete. Ett par veckor senare greps tre killar för brotten. Två 14- åringar och en 17-åring. 14- åringarna bedömdes vara skyldiga, men var inte straffmyndiga och omhändertogs. 17-åringen släpptes. Åklagaren ansåg att bevisningen inte räckte för ett åtal. Familjen tvingades flytta ifrån området i Backa där de har bott i samma lägenhet i 17 år. De tvingades iväg efter att ha blivit hotade till livet vid ett flertal tillfällen. På skolan satt gärningsmännens bröder och kompisar. De skrattade åt henne, stirrade, höll koll. Sa att hon skulle få ett helvete eftersom hon satt dit deras kompisar. Efter att nästan ha blivit påkörd av en bil, förföljd av moppar och hotad fler gånger verbalt såg inte familjen någon annan möjlighet än att ansöka om skyddad identitet och helt byta liv. Lägenheten såldes och de flyttade till en annan kommun i Sverige. Caroline har börjat i en ny skola, med nya klasskamrater...föräldrarna har bytt jobb, kan inte skaffa ICAkort, köpa mobil eller annat som kräver kreditupplysning. Nog är det paradoxalt. Vi tar emot människor pga förföljelse och bristande frihet i deras länder - till priset av att tryggheten och friheten till stor del försvinner i vårt eget land. Humanitet Ur Sydsvenskan den 23/3-06: Ett klockrent hedersmord. Dessutom utfört plågsamt och utdraget så att det skulle vanära hela hans släkt. - Abbas mördades av ett enda skäl - att han blev kär i fel flicka. Enda sättet för släkten att återupprätta sitt rykte och sin heder var att mörda Abbas, sa Elisabeth Fritz som företrädde mamman. Ungdomarna lärde känna varann på nätet Tjugoårige Abbas Rezai kom till Sverige för två år sedan, sökte asyl och bodde i Skellefteå. Via internet fick han förra våren kontakt med den sextonåriga flickan i Högsby och de förälskade sig. Av allt att döma har Abbas Rezai först fått kokande olja hälld över sig från någon meters håll i vardagsrummets soffa. Sedan har het olja hällts mot hans mun, vilket fått hela nedre delen av ansiktet och halsen att brännskadas svårt. Därefter tycks Abbas Rezai ha försökt fly men stoppats vid ytterdörren. I hallen har han sedan dels slagits upprepade gånger med ett bollträ, dels huggits med en lång kniv tio gånger i ryggen och tretton gånger i bröstet. En del hugg har trängt hela tjugo centimeter in. Efter det har han dragits ner från halvsittande ställning till ryggläge. Tre knappar i skjortan tycks ha knäppts upp metodiskt, bröstet blottats och sedan har han fått ytterligare två djupa knivhugg där. Han var dessutom halvt skalperad och hade i liggande ställning fått ännu ett knivhugg genom handen som satt märken i hallmattan. Varför hade förövarna kommit till Sverige? På vilka grunder fick de uppehållstillstånd? Var det av humanitära skäl? Rättssal Från Kurt Lundgren blogg, den 24/3-06 (http://kurtlundgren.webblogg.se): Respekten för det svenska domstolsväsendet tycks vara nere på nollpunkten och långt därunder. Jag sökte mig under fredagen till de rättegångsförhandlingar som pågår i Kalmar mot den 18-åring från Afghanistan, som högg ner sin systers fästman, den 18-årige Abbas. Jag bevistade rättegången i drygt två timmar och blev chockad... Den mordåtalade18-åringen slafsar på tuggummi, han bläddrar i papper och förefaller helt ointresserad. Ibland ler han opåkallat. Under uppspelningen av en viderekonstruktion av mordet i Högsby ligger han framstupa över bordet i rättegångssalen och sover med armarna om huvudet så att det hörs sex bänkrader bakom där jag sitter; detta pågår en timme. Han får ingen tillsägelse av domaren och inte heller av åklagaren eller det halva dussinet jurister som finns i rättssalen; det är en domstolsförakt som i varje annat land lett till att rättegången avbrutits; I England heter det contempt of the court och det är ett mycket allvarligt brott; i USA hade beteendet varit fullständigt otänkbart. Men i Kalmar väcker det inte ens uppmärksamhet. Kvitto Ur Yemen Observer, den 15/2-06:..the Minister of Foreign and Expatriate Affairs, received on Tuesday a letter from the Swedish Foreign Minister Laila Freivalds,...The Swedish minister expressed her disapproval and sadness at the republication of the cartoons on a right-wing extremist group s website, adding that the Swedish government had closed the site. JK friade Freivalds.

11 Sverige i CENTRUM - nummer J P Johansson Visste du att skiftnyckeln är en svensk uppfinning? Mannen bakom den är Johan Petter Johansson, som levde J P Johansson var en slags uppfinnar-jocke som under sin levnad fick fram även rörtången och mycket annat. Hans skiftnycklar lade grunden till det svenska exportföretaget Bacho. Initialerna JP är viktiga att få med, för att undvika förväxling med en annan framgångsrik svensk uppfinnare ( Mått- Johan ), med samma efternamn. Johan Petter Johansson föddes 1853 på ett torp i Västergötland. Johan Petter var äldst av sex syskon. Tidigt visade han teknisk begåvning. Ur Svenska uppfinnare av Karlsson/Erséus:...väcker han uppseende genom att bygga om pappa Johannes tröskverk. Han hade ett handtröskverk, som var för tungt för oss att dra och jag tyckte att vår häst skulle hjälpa till. Jag gjorde då ett vandringshjul, ställde det upp och ned och lade stjärnstocken i en trumma under hästbanan. Sen fick hästen dra verket. Det ska visa vara en typisk JP-uppfinning. Först stöter han på ett vardagsproblem - sen löser han det. Det är långt till evighetsmaskiner och ubåtar. Allt har en jordnära, praktisk betydelse. Efter en kort skolgång prövade Johan Petter Johansson flera olika anställningar, bl.a. var han konstruktör på Munktells i Eskilstuna bestämde han sig för att starta eget. Det skedde i Enköping, där han snart byggt sin egen smedja: Enköpings Mekaniska Verkstad. Den ökande mekaniseringen inom jordbruket gav gott om arbete med reparationer av maskiner och redskap. För rörarbeten hade verkstaden en sats fasta rörtänger, som var och en passade för en bestämd rördimension. Den montör som skulle ut på ett jobb behövde en dragkärra för att ta hela satsen med sig. Denna olägenhet undanröjde JP Johansson med den ställbara rörtången, som patenterades Ur Svenska snilleblixtar av Isakson/Johansson:...det var varken tröskverket eller tändsticksaskmaskinen som blev J.P. Johanssons stora genombrott som uppfinnare. Det var rörtången. Med den blev han Johansson med tången. Och det var bara naturligt att han funderade vidare i samma banor som med rörtången. Samma problem som med rören hade man nämligen med muttrarna. Från medeltiden och fram till slutet av talet hade muttrarna varit fyrkantiga eller svagt rektangulära. De drogs eller lossades med fast nycklar. Kring 1840 började man använda sexkantiga muttrar. Men storlekarna var inte standardiserade, vilket gjorde att en verkstad behövde en omfattande uppsättning fasta nycklar. Några år senare uppfann JP Johansson den ställbara skiftnyckeln. Den första justerbara nyckeln hade uppfunnits femtio år tidigare av engelsmannen Joseph Stubs. Hans skruvnyckel fungerade så att gapet ändrades genom att man vred en hylsa på skaftet. Och det lär finnas fler patent på skiftnycklar från 1880-talet. Svensken O.G.Alm hade 1858 uppfunnit en skiftnyckel med en lös käft, flyttbar utmed det tandade skaftet och låsbar med en spärrhake. Denna uppfinning hade JP Johansson inte känt till. I november 1891 sökte JP Johansson patent på Ställbar skrufnyckel som sedan kom att benämnas Skiftnyckel. Utförandet på denna modell kännetecknades främst av att båda käftarna var rörliga och med en ställskruv kunde manövreras mot eller ifrån en längs handtaget tänkt centrumlinje. Denna skiftnyckel kom dock aldrig i tillverkning, i varje fall inte i någon större skala. Året därpå förbättrade JP Johansson sitt patent på skruvnyckel och därmed skapades dagens skiftnyckel. Ur patentet: Denna uppfinning afser en förändring af den under N:o 3589 patenterade skiftnyckeln med två lösa käftar. På den nya skiftnyckeln var bara den ena av käftarna var rörlig medan den andra var fast. Med ställskruven kunde den lösa käften skjutas ända intill den fasta, vilket inte varit möjligt på tidigare modeller. Tillverkningen skedde fabriksmässigt i den egna verkstaden, distributionen däremot sköttes av B. A. Hjort. Han hade förvärvat ensamrätten till försäljning både i Sverige och utomlands och sålde skiftnycklar över hela världen. JP Johanssons företag i Enköping övertogs sedermera av B. A. Hjort registrerades firmanamnet Bahco som kan härledas till B. A. Hjort & co hade den svenska fabriken sålt sin hundra miljonte skiftnyckel. JP Johansson uppfann också mycket annat, t ex en skrivbordslampa, Triplexpendeln, Ljus från Sverige Sverige har i förhållande till sitt befolkningstal frambringat fler framstående uppfinnare och forskare än kanske något annat land i världen. Sverige i CENTRUM fortsätter här sin artikelserie kring detta. Vi presenterar en som bidrog till att göra Sverige till en industrination: J P Johansson Ur Svenska snilleblixtar : Den böjliga armen gjorde det möjligt att rikta lampan så att den gav bästa möjliga belysning vid en arbetsplats. Triplexpendeln blev en stor framgång och den användes i flera decennier på en mängd arbetsplatser,.. Under hela sitt liv patenterade JP Johansson ett 100-tal olika uppfinningar. Svenska uppfinnare : Men pappa smutsar ju ner sockret! klagar JP: s dotter, när fadern vandrar direkt från fabriken till Fannalunds kaffebord. Jaså, jaha, då får jag väl uppfinna en sockertång då, säger pappa och börjar efter kafferasten att uppfinna en tång som snart ska vara standard i alla svenska hem. Villa Fannalund i Enköping uppfördes 1905 och var JP Johanssons privata bostad fram till hans död. I den hade familjen Johansson 750 kvadratmeter bostadsyta i Enköpings absolut modernaste bostadsfastighet. Där hade Johanssons innovationer och tillämpning av ny teknik fritt spelrum. Villa Fannalund var Enköpings första bostadshus med centraluppvärmning. Andra eldade i kakelugnar och spisar. Långt innan elektriciteten kom till Enköping 1915 hade familjen Johansson elektrisk takbelysning - från eget kraftverk. Villa Fannalund var Enköpings första bostadshus med avloppsledning. Andra hade slaskdike runt hörnet. Det var också ett av de första bostadshusen med helt källarplan. Andra byggde med uthus på tomten. JP Johansson betydde också mycket för utvecklingen av sin stad under 1900-talet. Hans fabrik gav arbete åt 400 personer. Han var också politiskt aktiv, för högern. Han satt under 40 år i kommunfullmäktige och han var ordförande i skolstyrelsen. Det var JP som genomdrev elektrifieringen av Enköping, och han byggde två gångbroar över Enköpingsån. Johan Petter Johansson avled 1943, nära 90 år gammal. BACHO Ur SvD den 10/3-06: Produktionen i Enköping är rationell och effektiv, säger Bahcos vd Bertil Engman. Nedläggningen är ändå nödvändig, en följd av den globala konkurrensen. Vid årsskiftet tillträdde Bertil Engman som vd för Bahco.... Efter en dryg månad fick han informera personalen om att tillverkningen av handverktyg i Enköping ska läggas ner. Vi måste få ett bättre resursutnyttjande. Då söker man sig naturligtvis till de anläggningar som har den lägsta kostnaden. Därför flyttas produktionen till två av våra fabriker i Baskien och en i Argentina. Bahco blir ändå kvar i Enköping med vissa funktioner.

12 12 Sverige i CENTRUM - nummer Sökes: BOCKAR TILL TRÄDGÅRDSMÄSTARE Läser i Dagens nyheter 26/2-06 att svenska försvaret skall starta utbildning av tolkar i arabiska. Anledningen är givetvis att hotbilden har ändrats sedan Berlinmurens fall och 11 september. Det är en dyr och krävande elitutbildning och det kan också vara svårt att hitta tillräckligt duktiga och motiverade studenter. Men man har kommit på att man kan spara kr per utbildningsplats genom att värva studenter som har arabiska som modersmål. Dessutom lockas studenterna med lön, universitetspoäng och nedskruvad studietakt. Man tar sig för pannan. Om försvaret behöver tolkar som kan arabiska är det ju särskilt i lägen när det finns en hotbild från a ra bisktala n d e länder eller organisationer. Det handlar om signalspaning och spioneri. Då måste det ju vara viktigast av allt att försäkra sig om medarbetarnas lojalitet med det svenska samhället. Naturligtvis FINNS det säkert människor med arabisk bakgrund som är obrottsligt lojala med det svenska samhället, men risken måste vara överhängande att man fyller den svenska säkerhetstjänsten med dubbelspioner om man väljer ett sådant sätt att rekrytera. Insändare Föreställ er att amerikanerna sökt s i g n a l s p a n a r e bland de japaner som fanns i landet på 30- och 40-talet. Hade de kunnat lita på de informationer de fick ut av japanska radiosändningar? Nej, de elaka amerikanerna satte t.o.m. invandrare från Japan i fångläger när kriget bröt ut. Vilket slöseri med kompetens!, skulle svenska ministrar säkert säga. Vi svenskar har ju för länge sedan lämnat misstroendets stadium, eller hur? Åke Blomdahl FINLAND SEGRADE!! Den politiska Finnkampen i förra numret var intressant och avslöjande, och helt klart är att Sverige åkte på en brakförlust! Pinsamt. Hur kan det vara så olika? Om jag nu håller mig till det som gäller asyl och invandring så måste man ju fundera på om det är vi eller Finland som gör fel? Om det är Finland som gör fel genom att i stort sett bara ta emot FN:s kvotflyktingar och deras familjemedlemmar förstår jag inte varför våra generösa politiker och politiskt korrekta tidningar inte skriker i högan sky. Vi har ju inte glömt indignationskampanjen med Lars Leijonborg och Mona Sahlin i spetsen när Danmark stramade åt vissa regler för asyl och invandring för några år sedan. Danmark som ändå, liksom Sverige, har tagit emot så många migranter. Inte nog med att finländarna är ointresserade av att ha en massinvandring. De håller också ordning i sitt hus. Jag såg på webbsidan från finska invandrarverket att både flyktingstatus och finskt medborgarskap kan återkallas för den som lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter i sin ansökan. Inte som i Sverige alltså, där det visat sig möjligt att köpa medborgarskap av en mindre nogräknad statlig tjänsteman. Och, Lars Leijonborg, i Finland behövs muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska för medborgarskap. Så du kan väl fortsätta att kräva det hos oss. Som sagt, hur kan vi vara så olika? Jag tror att människorna i vårt östra grannland - finnar, finlandssvenskar och samer - är stolta över sitt hemland. Efter att i flera hundra år ha styrts av Sverige och Ryssland fick de en självständig nation för snart 90 år sedan. Under andra världskriget räddade de sin nation i två omgångar från den överlägsna sovjetmakten. Inte så konstigt om de bryr sig om sitt land och vill bevara det. Jag har under senare år lärt mig att Sverige, efter en statlig utredning 1975 och den ändrade regeringsformen 1976, beslutade att vårt land skulle bli ett mångkulturellt samhälle. Även om jag har åldern inne minns jag inte att det pågick någon bred debatt om denna omvälvande, revolutionerande förändring av vårt land - och inte blev jag tillfrågad. Är det någon som tror att Finland skulle fatta något liknande beslut? Nils Sjögren Testa din SVERIGEKUNSKAP! Tio kulturfrågor: 1. När fick August Strindberg nobelpriset i litteratur? 2. Hur många ledamöter har Svenska Akademin? 3. När utkom boken Rid i natt!? 4. Hur många krogar hade Stockholm på Bellmans tid? 5. Vem skrev dikten Ljusets fiender? 6. Vem sjöng schlagern Min soldat? 7. Vem gav 1960 ut en svensk motsvarighet till den amerikanska skämttidningen Mad? 8. Vem framförde monologen Ester? 9. Från vilken ort i Småland utvandrade Oscar och Kristina? 10. Vad heter Harry Martinssons luffarroman från 1948? Rätt svar finns på SVIC:s webbsida:

Rättssamhället och den fysiska tryggheten

Rättssamhället och den fysiska tryggheten Kapitel 5 SD-grundkursen från år 2004 Rättssamhället och den fysiska tryggheten Har brottsligheten ökat eller har den inte ökat? När BRÅ - Brottsförebyggande rådet - fått öknamnet Brottsförnekande rådet,

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar

Frågor och svar: Om invandringen. 25 frågor. 25 svar Frågor och svar: Om invandringen 25 frågor 25 svar 1. Sverige är svenskarnas land, säger SD. Vad menas? Varje folk ska ha rätten till ett eget land. Det finns ingen anledning att detta inte ska gälla även

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Det Sverigevänliga Alternativet

Det Sverigevänliga Alternativet Det Sverigevänliga Alternativet Behovet av ett sverigevänligt alternativ i svensk politik är uppenbart. Inget av de partier som nu sitter i den svenska riksdagen företräder svenska intressen inom invandrings-

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

DOM 2011-03-16 Meddelad i Malmö

DOM 2011-03-16 Meddelad i Malmö 1 Meddelad i Malmö Mål nr B 4616-10 PARTER (antal tilltalade:1) ÅKLAGARE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Företrädd av vice chefsåklagare Bo Birgerson Malmö åklagarkammare TILLTALAD CARL Christian

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND

*1279901* DEL A + + OLE_P_PEU 1. 1 Egna uppgifter 1.1 Personuppgifter ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND OLE_P_PEU 1 *1279901* ANSÖKAN OM PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND Med denna blankett kan du ansöka om antingen permanent uppehållstillstånd i Finland (P) eller EU-uppehållstillstånd för medborgare i tredje

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer